september 2006

www.centerpartiet.se

Breda vägar tillbaka till arbetslivet för sjukskrivna och förtidspensionärer

100 procent är bättre än 64

Inledning Idag står nästan 1,5 miljoner människor på ett eller annat sätt utanför arbetsmarknaden. Det

innebär 1,5 miljoner människor som inte har ett jobb att gå till, inga kollegor att fika med och

ingen inkomst som de själva kan påverka och styra över.

För Centerpartiet är det en självklarhet att det ska finnas en sjukförsäkrings- och

arbetslöshetsförsäkring som gör att människor inte behöver hamna i ekonomisk knipa bara för

att man haft oturen att bli sjuk eller arbetslös. Men det övergripande målet måste alltid vara att så

många som möjligt ska ha ett arbete att gå till, och ha en egen lön att leva på. För oss är det en

självklarhet att 100 procent alltid är mer och bättre än 64.

Dramatiska ökningar Det finns många anledningar till att människor inte går till jobbet, eller inte har ett jobb att gå

till. En av de viktigaste, om man ska tro statistiken., är sjukdom och ohälsa. Men bakom

statistikens alla siffror och kolumner, bakom de höga sjukskrivningstalen och det rekordstora

antalet människor som placerats i förtidspension och sjukpension, döljer sig en mångfacetterad

verklighet.

Orsakerna till att människor hamnar i sjukskrivning och förtidspension är många. De mest

uppenbara är förstås alla de som drabbas av benbrott, hjärtinfarkt eller andra fysiska åkommor,

liksom de som har eller får någon form av funktionshinder. Men många hamnar i långa

sjukskrivningar eller tidiga förtidspensioneringar på grund av att krävande arbetsvillkor leder

till fysisk utslitning och psykisk utmattning, eller på grund av stress i den enskildes samlade

livssituation där både yrkesliv och privatliv ska hinnas med och fungera. Dålig psykosocial

arbetsmiljö, konflikter, mobbning och dåligt ledarskap på jobbet, bristande stimulans och dålig

motivation inför arbetsuppgifterna, missnöje med arbetsinsatserna från arbetsgivarens sida,

alkohol- eller drogmissbruk, liksom utstötning från arbetsplatser som behöver minska sin

personal kan också ligga bakom många sjukskrivningar och förtidspensioneringar.

Om den som blir sjukskriven eller förtidspensionerad drabbas av en tydlig utslagning eller inte

beror på såväl arbetsvillkor, som privata villkor, personens fysiska och psykiska status, personens

ålder och arbetstagarens, arbetsgivarens och arbetskamraternas inställning.

2

Efter en tids sjukfrånvaro är risken stor att man drabbas av passivisering. Därför riskerar väldigt

många som drabbats av förslitningsskador, psykisk ohälsa eller har sammansatta hälsoproblem

att oftare drabbas av utslagning eftersom tillgången till bra vård- och rehabiliteringsinsatser för

dessa personer är för dålig. Den som har en tydlig fysisk sjukdom drabbas sällan lika hårt, även

om långa väntetider i vården bidrar till att sjukskrivningsperioderna blir längre än de skulle

behöva vara.

Mellan 1998 och 2003 ökade sjukskrivningstalen mycket snabbt (figur 1).

Figur 1. Antal sjukdagar per person och år i Sverige år 1998-2005

30

32

34

36

38

40

42

44

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

År

Ant

al s

jukd

agar

Jämför man de svenska sjukskrivningstalen med andra länder kan man konstatera att Sverige

ligger i topp vad gäller ohälsa (figur 2).

Figur 2. Antal förlorade arbetsdagar pga. ohälsa per år, per heltidsanställd eller motsvarande år

2004. Källa: OECD (1=år 2002)

3

Mellan 1998 och 2003 ökade sjuk- och ohälsotalen bland kvinnor i vård-, omsorgs- och

utbildningsyrken särskilt snabbt. Som ett resultat av de långa sjukskrivningsperioderna och de

bristfälliga rehabiliteringsinsatserna började också förtidspensioneringarna öka och nådde sin

topp under 2004. Fortfarande ökar dock det samlade antalet förtidspensionerade.

Figur 3. Antal nybeviljade sjuk- aktivitetsersättningar (förtidspensioner), 1998-2005

4

Nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005

År

Ant

al p

erso

ner

45-6435-4916-34

En särskilt bekymmersam utveckling är att antalet personer som förtidspensioneras i unga år har

ökat väldigt snabbt (figur 4). Det är inte rimligt att så många unga under 30 år ska behöva gå i

princip direkt från utbildning till förtidspension.

Figur 4. Antal nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar (förtidspensioner) under 1998-2005

bland dem mellan 16-29 år

5

Nybeviljade förtidspensioner 16-29 år

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005

År

Ant

al 25-2920-2416-19

Från och med 2002/2003 har Försäkringskassan, på regeringens direkta uppdrag, aktivt arbetat

för att flytta de som varit långtidssjukskrivna i mer än ett år från sjukförsäkring till

förtidspension. Vid vissa försäkringskassor har det till och med förekommit arbetsmetoder där

personal som ”lyckats” förtidspensionera långtidssjukskrivna blivit belönade med bonus.

Bland dem som sjukskrivs och förtidspensioneras finns också en grupp som långvarigt skickas

runt mellan olika försäkringssystem, som någon slags metod att garantera dessa människor

försörjning. Det är inte ovanligt att människor går fram och tillbaka mellan arbetslöshet och

sjukskrivning, utan att någonsin få någon ordentlig hjälp vare sig av Arbetsförmedlingen eller

Försäkringskassan.

I Socialdemokraternas retorik hävdar man att problemen med de stora och långa

sjukskrivningarna nu är ur världen. Men för Centerpartiet är det tydligt att det är alldeles för

tidigt att blåsa faran över. Den minskning som skett de senaste åren verkar nu nästan ha

avstannat. Arbetet med att rehabilitera människor är lika kaotiskt och otillräckligt som det var

6

1998. Och det fortgår trots att minst två tunga utredningar pekat på att bristfällig rehabilitering

är sjukförsäkringens svagaste punkt.

Det krävs nya grepp för att få bukt med de långa sjukskrivningstalen, och öppna nya och breda

vägar tillbaka till arbete. Länge fanns det en tro på att problemen i sjukförsäkringen kunde lösas

med enbart hårdare tag och fler kontroller. I själva verket krävs det olika typer av åtgärder, som

dels angriper de olika orsakerna till sjukskrivning, dels tar hänsyn till den enskildes behov, och

som dels tydligt syftar till att hjälpa varje person tillbaka till jobb och en egen försörjning. Det

måste både finnas en förväntan på att den enskilde ska sträva efter att komma tillbaka i arbete och

en insikt om att det oftast finns en orsak som bidrar till ohälsa, vantrivsel eller otillräcklig

motivation och som ofta leder till sjukskrivning. Om man bara använder sig av piskor och mer

kontroller kommer det bara att leda till att vi flyttar problemen, någon annanstans. Enbart

kravlös medkänsla riskerar å sin sida att förvärra den offermentalitet och passivisering som

alltför många riskerar att drabbas av.

Bakom statistikens kolumner – män och kvinnor som kommer i kläm När man granskar sjukskrivningstalen och antalet förtidspensioneringar blir siffrornas storlek

svindlande i sig. Men i varje kolumn, bakom varje siffra, döljer sig tusentals och åter tusentals

enskilda män och kvinnor som hamnar i kläm. Människor av kött och blod som precis som vem

som helst kämpar för att få vardagspusslet att gå ihop. Vi vill beskriva vad dagens system innebär

för tre av dem:

Ulla, 52, vårdbiträde Ulla är 52 år och vårdbiträde. När hennes barn började skolan fick Ulla jobb i hemtjänsten i den

lilla kommun där hon bor. Ulla har jobbat som vårdbiträde i över 25 år, men lyften är tunga och

hon har aldrig fått någon vårdutbildning. Från chefen har hon nästan aldrig fått någon

uppmuntran och både hon och hennes chef vet att det finns många unga arbetslösa som skulle

kunna göra hennes jobb. Många av dem som var Ullas jobbarkompisar när hon började jobba i

hemtjänsten har slutat. Några har gått i pension, medan andra är långtidssjukskrivna eller

förtidspensionerade.

Efter 25 år i hemtjänsten har ryggen och axlarna börjat ta stryk och sedan ett och ett halvt år är

Ulla sjukskriven. Hon har börjat tappa kontakten med arbetsplatsen och känner att hennes liv

7

hemma i huset är ganska behagligt. Värken är inte lika jobbig längre och hon kan ställa upp som

barnvakt till barnbarnen oftare. Ersättningen från sjukförsäkringen är visserligen inte så hög,

men det var inte lönen från kommunen heller, och nu slipper hon kostnaderna för att resa till och

från jobbet och andra utgifter som hon hade när hon jobbade.

Per-Olov, 48, högstadielärare Per-Olov har jobbat som lärare på samma högstadieskola sedan han gick ur lärarhögskolan för

20 år sedan. Han tycker att klimatet har blivit tuffare i skolan och tycker inte att han förstår sig

på barnen lika bra som förr, men han gillar fortfarande sitt jobb. Per-Olov har börjat få problem

med hörseln, och surret i klassrummet gör att han får ofta ihållande huvudvärk. Han har svårt

att uppfatta vad eleverna säger lika bra som han gjorde förr.

Per-Olov skulle gärna ha velat hitta något sätt så att han hade kunnat jobba kvar, för han tycker

att han har mycket kvar att ge, men Försäkringskassan tyckte annorlunda. Mot sin vilja har Per-

Olov blivit förtidspensionerad.

Erik, 28, förtidspensionerad Erik har aldrig haft ett jobb. Han har alltid klarat sig hyfsat bra i skolan, men på gymnasiet blev

han skoltrött och hoppade av. Efter det fick han aktivitetsgaranti från kommunen och har gått

nästan alla kurser som finns på Arbetsförmedlingen. I början var det nästan skönt att vara

arbetslös. Han slapp skolan och hade nästan inga utgifter eftersom han bodde kvar hemma hos

sina föräldrar. Men nu har kompisarna flyttat hemifrån, och många har redan hunnit skaffa sig

familj.

Erik har blivit deprimerad av sin situation och börjat äta psykofarmaka. Hans depression ledde

till han flyttades från Arbetsförmedlingen och a-kassan till sjukförsäkringen och Försäkrings-

kassan. Men inte heller Försäkringskassan förmådde reda ut Eriks situation och nu är han sedan

ett halvår förtidspensionerad. Ibland känner han sig skräckslagen inför det faktum att han aldrig

kommer att få ett riktigt jobb, men samtidigt är förtidspensionen hans trygghet.

Ulla, Per-Olov och Erik är bara tre av många som befinner sig precis i samma situation. De är

var för sig konkreta exempel på människor som mer eller mindre permanent halkat allt längre

8

bort från arbetsmarknaden, men som alla tre med rätt insatser mycket väl skulle kunna få vara

med och bidra.

Öppna breda vägar tillbaka till arbete Tillsammans med Allians för Sverige är vi överens om de stora dragen för hur en

rehabiliteringsgaranti i sjukförsäkringen bör se ut. De viktigaste huvuddragen i Alliansens

förslag till en arbetslivsinriktad rehabilitering är:

• Finansiell samordning, som bland annat gör det möjligt att föra över pengar från

sjukförsäkringen till att finansiera rehabiliterings- och vårdinsatser som leder till att den

enskilde snabbare kan gå tillbaka till sitt arbete.

• En lagfäst rätt till rehabilitering, och en skyldighet för den enskilde att vara aktiv i sin

egen rehabilitering.

• Preciserade friskhetsintyg som fokuserar på det friska, också hos den som har nedsatt

arbetsförmåga.

• Rätt till personlig koordinator på Försäkringskassan.

• Rätt till rehabiliteringsutredning inom fyra veckor. Ansvaret för att genomföra

rehabiliteringsutredning flyttas från arbetsgivaren till Försäkringskassan.

Alliansens förslag lägger grunden för en bättre politik som förebygger långtidssjukskrivning.

Men man kan göra mer än så. Utöver det Alliansen redan blivit överens om vill Centerpartiet att

en ny regering vidtar en rad åtgärder för att öppna fler och breda vägar tillbaka till arbete. De

förändringar vi föreslår ska genomföras i sjukförsäkringen, förtidspensionen och inom

Arbetsförmedlingen. Dessutom vill vi göra det lättare för arbetsgivare att anställa de som varit

sjukskrivna eller förtidspensionerade. I den här rapporten presenterar vi 12 förslag som öppnar

breda vägar tillbaka till arbete.

En aktiv sjukförsäkring 1. Inför ett jobbmål i sjukförsäkringen Idag har sjukförsäkringen i princip bara ett mål, att garantera den enskilde försörjning när man

bli sjuk och inte kan arbeta. Det leder till att de enda vägar som verkar vara öppna och fungera är

att antingen hålla människor kvar i långa sjukskrivningar, kanske som ett sätt att garantera deras

9

försörjning, eller att få människor att gå från sjukskrivning till förtidspension. Det är en helt

oacceptabel ordning. Vi vill att sjukförsäkringen, vid sidan av syftet att garantera människors

försörjning vid sjukdom och arbetsoförmåga, ska ha ett tydligt jobbmål och ett uppdrag att

stödja den enskildes väg tillbaka till egen försörjning, antingen genom det jobb man tidigare haft

eller genom ett nytt arbete.

Ett sådant nytt, aktivt arbetssätt förutsätter att Försäkringskassans möjligheter att sätta in

individuella insatser blir betydligt större och betydligt bredare än de är idag. En viktig lösning,

som kan vara en förutsättning för att fler ska kunna komma tillbaka i arbete, kan vara att

sjukskrivna och förtidspensionärer i större utsträckning får hjälp att komma tillbaka ett annat

arbete än det de blivit sjukskrivna från. Dessutom måste möjligheterna att anpassa

arbetsmarknadens krav utifrån den enskildes ork och arbetsförmåga förbättras.

2. Inför Rehabiliteringslots för alla sjukskrivna och förtidspensionärer Allians för Sverige har tidigare enats om att den sjukskrivne ska ha rätt till en personlig

koordinator som ska följa upp individens rehabiliteringsplan och säkerställa att hon eller han får

tillgång till rätt vård-, rehabiliterings- och träningsinsatser. Nu vill vi gå vidare och utveckla den

idén till en rehabiliteringslots som får det samlade ansvaret för uppföljning, samordning, vård,

rehabilitering och arbetslivsvägledning. Uppgiften är att lotsa den enskilde tillbaka till arbete så

snart som möjligt, men självklart kommer han eller hon i många fall behöva komplettera sina

egna kunskaper med insatser från människor som har andra kompetenser.

Ett sätt att ordna återlotsfunktionen kan vara att, beroende på vilken kompetens som är mest

central för att kunna hjälpa den enskilde tillbaka till jobb, Försäkringskassan i samråd med den

sjukskrivne efter en månads sjukskrivning utser en kontaktperson antingen i Försäkringskassan,

Arbetsförmedlingen eller vården. För den där lösningen handlar om att byta arbete kan en

arbetsförmedlare vara den bästa kontaktpersonen. För den som har värk och smärtor kan det en

läkare eller en sjukgymnast vara den bästa kontaktpersonen. Och för den som har psykiska

problem kanske en person med psykologisk kompetens är den bästa kontaktpersonen.

Rehabiliteringslotsen ska kunna få en ekonomisk premie när den sjukskrivne återgår i jobb och

egen försörjning. Med en sådan reform läggs fokus redan efter en månads sjukskrivning på

insatser som leder tillbaka till jobb, på den gamla arbetsplatsen eller på den ny.

10

3. Inför en särskild kontrollstation redan efter sex månader Efter sex månaders sjukskrivning bör en kontrollstation finnas som innebär att man genomför en

avstämning av den sjukskrivnes aktuella situation. Vid avstämningen ska den enskilde erbjudas

rådgivning om olika möjligheter att komma tillbaka i arbetslivet, där övergång till arbetssökande

(och a-kassa) ska vara ett alternativ. Målsättningen bör vara att personer som i första hand inte

bör rehabiliteras tillbaka till sin gamla arbetsplats ska övergå i insatser som tar sikte på ett nytt

jobb eller en ny karriär. Om man vid kontrollstationen kan konstatera att det finns en uppenbar

arbetsförmåga utan att behöva rehabilitera kan det bli aktuellt att gå över i a-kassa, om personen

i fråga inte vill gå tillbaka till sin tidigare arbetsplats.

Ge förtidspensionärer en ny chans 4. Rehabilitera även förtidspensionärer Under senare tid har förtidspensioneringarna ökat mycket snabbt. De riktlinjer som finns om att

pröva alla som varit sjukskrivna i mer än ett år för sjuk- och aktivitetsersättning har inneburit att

den utvecklingen accelererat. Eftersom de rehabiliteringsinsatser som idag genomförs i huvudsak

riktas till dem som är långtidssjukskrivna finns det en betydande risk att de som förtids-

pensioneras aldrig får någon riktig möjlighet att gå tillbaka till arbete, även om

förtidspensioneringen som sådan prövas vart tredje år.

Det är en oacceptabel politik, och ett oacceptabelt sätt att handskas med människor. När vi

samtidigt vet att en allt större andel av befolkningen kommer att leva allt längre, och att allt färre

i arbetsför ålder ska försörja allt fler, så blir det tydligt att det också ur samhällsekonomisk

synvinkel är oerhört viktigt att fler får vara med och bidra.

Syftet med förtidspensionen är inte, och får inte vara, att minska de ekonomiska påfrestningarna

på socialförsäkringssystemen eller att hyfsa sjukfrånvaron eller arbetslöshetsstatistiken. Självklart

finns det människor där den enda rimliga lösningen är att erbjuda förtidspension, ur en

medicinsk eller psykiatrisk synpunkt. Men den typ av systemtrixande som funnits och

uppmuntrats av regeringen är inget annat än ett stort svek mot de som drabbas av att permanent

ställas utanför arbetsmarknaden. Målsättningen måste vara att alla de som är långtidssjuka och

förtidspensionerade, och som inte nått upp till pensionsålder, ska rehabiliteras för att pröva alla

möjligheter att gå tillbaka till arbete.

11

5. Inför Halvfartsjobb En förhållandevis stor andel av förtidspensionärerna har fortfarande arbetsförmåga kvar,

åtminstone i någon utsträckning. Samtidigt vet vi att tempot på arbetsmarknaden har höjts, och

därför kan man inte förvänta sig att alla kommer att kunna återvända till heltidsarbete. Men den

arbetsförmåga man har kvar borde kunna tas till vara på ett helt annat sätt än vad som görs idag.

Om fler fick vara med och bidra, om så bara några timmar om dagen, så skulle fler kunna få

bättre självkänsla, få känna att man är en del av arbetslivet, och få uppleva glädjen av att ha kvar

sitt sociala umgänge med sina arbetskamrater. Dessutom skulle varje person som kan jobba

åtminstone någon del av dagen öka sin disponibla inkomst, vilket också leder till samhällsvinster

genom minskade bidragsutbetalningar och ökade skatteintäkter.

Det förslag som Moderaterna lagt om så kallade halvfartsjobb är ett bra sätt att ta till vara den

arbetsförmåga som många av dagens förtidspensionärer har. Förslaget innebär att den som varit

förtidspensionerad och återgår till heltidsarbete får behålla halva sin förtidspension och samtidigt

får ut halva lönen från sin arbetsgivare. Syftet är att göra det mer lönsamt att gå från

förtidspension till arbete och att göra det mer attraktivt för arbetsgivare att anställa någon som

varit förtidspensionerad. Med halvfartsjobb får den enskilde betalt för att jobba heltid, men kan

göra det i den takt som passar honom eller henne. Halvfartsjobben kan bidra till att åtgärda det

stora utanförskap som blivit följden av Socialdemokraternas stora arbetsmarknadspolitiska

misslyckande.

Den arbetsgivare som anställer med hjälp av Halvfartsjobb kan kombinera reformen med

Alliansens Nystartsjobb, vilket innebär slopad arbetsgivaravgift för den man anställer under

maximalt en femårsperiod. Tillsammans med Alliansens jobbavdrag kommer det att löna sig

även i plånboken för den förtidspensionerade att gå tillbaka till arbetsmarknaden.

Tabellen nedan visar hur stora de ekonomiska incitamenten blir för att gå tillbaka till arbete för

den som haft 18 500 kronor i ursprunglig månadslön. Själva effekten av att återgå till jobbet är

2163 kronor. Dessutom tillkommer Alliansens jobbavdrag vilket ytterligare ökar den

ekonomiska vinsten för den enskilde. Halvfartsjobb och jobbavdrag innebär tillsammans att den

ekonomiska vinsten för en person med 18 500 kronor i ursprunglig månadslön blir 2 703 kronor

per månad.

12

Tabell 1. Ekonomiska incitament för att återgå till s.k. halvfartsjobb

100 %

förtidspension idag

Halvfartsjobb med

dagens skatt.

Halvfartsjobb med

Alliansens jobbavdrag

Ursprunglig lön 18 500 18 500 18 500

Förtidspension

(64%)

11 840 5 920 5 920

Halvfartslön 9 250 9 250

ITP 2 775 1 388 1 388

Summa 14 615 kr 16 558 16 558

Disponibel

inkomst efter

skatt

10 665 12 828 13 368

Differens jmf

dagens regler

+ 2 163 + 2 703

Tabellen nedan visar de ekonomiska effekterna av att en person med en månadslön på 22 000

kronor i månaden inträder ett halvfartsjobb enligt samma kriterier. Den ekonomiska vinsten för

den enskilde, inklusive Alliansens jobbavdrag, blir för denna person betydligt större; 5 218

kronor i månaden.

Tabell 2. Ekonomiska incitament för att återgå till s.k. halvfartsjobb

100 %

förtidspension idag

Halvfartsjobb med

dagens skatt.

Halvfartsjobb med

Alliansens jobbavdrag

Ursprunglig lön 22 000 22 000 22 000

Förtidspension

(64%)

14 080 7 040 7 040

Halvfartslön 11 000 11 000

ITP 3 300 1 650 1 650

Summa 17 380 19 690 19 690

Disponibel

inkomst efter

skatt

12 469 16 997 17 687

Differens jmf

dagens regler

+ 4 528 + 5 218

13

6. Ge rätt att starta och driva företag med bibehållen förtidspension i 6 månader För en del av de förtidspensionerade kan det vara så att de har arbetsförmåga och vilja att arbeta,

men kanske inte kan eller vill återvända till sin gamla arbetsplats, eller inte passar för ett

halvfartsjobb. För att öppna fler vägar tillbaka till arbete vill vi ge förtidspensionärer rätt att

starta verksamhet som egen företagare med bibehållen förtidspension. Tanken är att under som

längst 6 månader ge den enskilde möjligheten att under lugna former pröva att starta och driva

en egen verksamhet. Den som väljer att starta företag med bibehållen förtidspension kommer att

ha rätt till Alliansens jobbavdrag vilket innebär en skattesänkning på ungefär 1 000 kronor i

månaden för inkomster över 108 000 kr om året.

7. Gör det möjligt att driva företag med lönebidrag På samma sätt som lönebidrag innebär en möjlighet att kompensera för en persons nedsatta

arbetssituation bör motsvarande möjligheter finnas för personer som startar och driver eget

företag. Funktionshindrade som startar eget bör ges goda möjligheter att ansöka och prövas för

lönebidrag i egen anställning.

Vid sidan av möjligheten att driva företag med lönebidrag, är lönebidragsanställningarna som

sådana viktiga, och lönebidragsnivån bör räknas upp motsvarande den löneutveckling som skett

på den övriga arbetsmarknaden.

En aktiv arbetsförmedling 8. En ny syn på arbetsförmedlingar Den omfattande kritik mot AMS som bland annat Riksrevisionen lagt fram tyder på att

myndigheten i alltför stor utsträckning frångått sina kärnuppgifter. Det är viktigt att AMS åter

fokuserar på det de faktiskt är satta att göra, nämligen att matcha de som säker arbete med lediga

och riktiga jobb. Arbetet vid arbetsförmedlingarna måste bli mer individinriktat och

förmedlaren måste fungera som en coach för den som söker jobb. Varje arbetssökande ska ha

rätt att få en åtgärdsinriktad och individuell handlingsplan redan inom 30 dagar.

Handlingsplanerna ska följas upp med återkommande personliga kontakter. En ny regering ska

också öppna upp för fler förmedlingsaktörer att agera och fungera som jobbcoacher. Det kan

vara privata företag, fackliga eller ideella organisationer.

14

9. Öppna arbetsförmedlingen för alla En orsak till många sjukskrivningar är att alltför många som inte trivs med sitt jobb inte byter till

ett nytt i tid. Den utformning Lagen om Anställningsskydd (LAS) har gör att den som jobbat

länge på en arbetsplats ogärna vågar riskera att göra sig av med den trygghet som ”sist in – först

ut”-principen innebär. Att turordningsreglerna är så starka är en bidragande faktor till att

rörligheten på den svenska arbetsmarknaden är ganska begränsad, särskilt om man jämför med

andra länder.

Ett sätt att öka rörligheten på arbetsmarknaden är att sätta in insatser som hjälper de som har

jobb vidare att hitta ett nytt. För de allra flesta fungerar den processen helt utan att man behöver

någon annans stöd. Men för andra kan avsaknaden av stöd och hjälp för att hitta nytt arbete och

byta arbetsgivare leda till att man stannar kvar i arbetsuppgifter eller på arbetsplatser som man

kanske inte längre trivs med. En hel del av dessa riskerar att hamna i onödiga och långa

sjukskrivningar.

Arbetsförmedlingens uppdrag är att hjälpa dem som är arbetslösa att hitta ett nytt jobb. Enligt

Centerpartiets mening bör det uppdraget kompletteras med ett uppdrag att ge råd och stöd till de

arbetssökande som har ett jobb, men vill ha hjälp att hitta ett nytt. Det möjligheterna för fler att

byta till arbeten de trivs med, och leder sannolikt till att antalet nyanmälda lediga jobb ökar.

10. Inför en samordnad arbetslivsförsäkring med lokala arbetslivskontor Arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen bör slås samman till en sammanhållen

försäkring med en gemensam myndighet, både på nationell och lokal nivå. Även

arbetsskadeförsäkringen bör inordnas i systemet.

Försäkringen ska omfatta alla medborgare som är i arbetsför ålder. Även företagare ska omfattas

på rättvisa villkor, för att göra det enklare för människor att gå mellan företagande och

löntagande. Ersättningsnivåerna ska vara desamma oavsett om man är frånvarande från sitt

arbete på grund av sjukdom eller arbetslöshet.

En samlad arbetslivsförsäkring skulle innebära åtskilliga fördelar:

15

• Rehabiliteringsarbetet skulle bli effektivare, både för arbetslösa och sjukskrivna, med ett

tydligt fokus på att alla ska komma tillbaka till arbete. Det blir lättare att fånga upp och stödja de

som är ”gränsfall” mellan dagens försäkringar, eftersom den nya uppgiften blir att se till

individens samlade behov, oavsett arbetsfrånvarons orsak.

• Rundgången i systemet skulle minska, liksom felanvändningen av systemen, vilket styrks av

de slutsatser som Gerhard Larsson drog i sin utredning när han visade att ett stort antal ansvariga

myndigheter i sig innebär stora förluster.

• Den samlade sysselsättningssituationen och arbetskraftstillgången skulle bli tydligare.

• Rättvisan skulle öka, och systemet skulle bli enklare att förstå för den enskilde.

• En myndighet istället för två separata myndighetsstrukturer skulle innebära

effektivitetsvinster.

Även med en sammanhållen arbetslivsförsäkring är det nödvändigt att tydligt identifiera orsaken

till att den enskilde inte kan försörja sig själv. Också med ett sådant sammanhållet system

kommer det att finnas arbetslösa och sjukskrivna. Men vinsten är att den enskilde får

verkningsfulla åtgärder, riktig hjälp och inte riskera att tappas bort som ett ”ärende” bland

många i ett snårigt system.

Med en samlad arbetslivsförsäkring skulle den som blir sjuk eller arbetslös kunna få hjälp och

stöd på ett lokalt arbetslivskontor. Arbetslivskontoret bör samla personal med erfarenheter från

arbete med både sjukskrivna och arbetslösa, vilket gör det enkelt att skapa team som har förmåga

att hjälpa människor med sammansatta behov.

Gör det lättare att anställa sjukskrivna och förtidspensionerade 11. Inför Nystartsjobb

Det måste bli enklare att komma tillbaka till arbetsmarknaden för dem som har svag förankring

i yrkeslivet. Särskilt viktigt är det att vidta kraftfulla åtgärder så att de som långvarigt stått

utanför arbetsmarknaden, men som har arbetsförmåga, får hjälp och stöd att komma tillbaka. På

16

samma sätt behöver invandrare särskilt stöd eftersom de har stora svårigheter att ta sig in på den

svenska arbetsmarknaden.

Tillsammans med Allians för Sverige vill vi inrätta så kallade Nystartsjobb för de som under en

längre period varit frånvarande från arbetsmarknaden. Reformen innebär att arbetsgivaravgiften

slopas för den som haft a-kassa, sjukpenning, förtidspension eller socialbidrag i mer än ett år.

Nedsättningen ska gälla under lika lång tid som personen varit frånvarande från arbetslivet,

dock högst fem år.

En ny regering måste också öka möjligheterna för människor med olika handikapp att komma

tillbaka till arbetslivet. Därför omfattas också människor med olika typer av funktionshinder av

förslaget om Nystartsjobb.

12. Avskaffa arbetsgivarnas medfinansieringsansvar Idag betalar arbetsgivare, utöver de 14 första dagarnas sjuklön, 15 procent av de långa

sjukskrivningskostnaderna, det så kallade medfinansieringsansvaret. Människor som idag saknar

arbete och som har problem med hälsan riskerar på grund av sjuklöneansvaret sorteras bort av

arbetsgivare som är tvingade att se till sitt företags överlevnad som kanske inte har marginaler

nog att klara bära kostnaderna för ett par långtidssjukskrivna medarbetare.

Det måste bli enklare, billigare och mindre riskfyllt att anställa. Att avskaffa medfinansieringen

är en rättvisesatsning och en tydlig åtgärd för att få fler människor som varit sjukskrivna tillbaka

i arbete.

Hur går det för Ulla, Per-Olov och Erik med Centerpartiets förslag?

Ulla Ulla måste få rehabilitering för att bli frisk i rygg och nacke. Därefter skulle Ulla kunna få

halvfartsjobb på kommunen, för att bidra så mycket hon kan. Hon får en rehabiliteringslots som

är utbildad sjukgymnast och som ger henne merparten av hennes behandling, samtidigt som han

undersöker arbetsplatsen i samarbete med arbetsgivaren för att se om det går att byta

arbetsuppgifter och vilken utbildning som i så fall krävs. Rehabiliteringslotsen kopplar också

Ulla till arbetslivskontoret där hon får idén att ta upp ungdomsdrömmen och starta ett café.

17

Per-Olov Per-Olov är egentligen fullt arbetsför, men kan inte undervisa lika mycket som han gjort förut.

En rehabiliteringslots skulle hjälpa Per-Olov att hitta nya uppgifter som han kan utföra i skolan.

Kanske kan han hjälpa andra lärare att rätta skrivningar, eller läsa vidare till speciallärare för att

kunna hjälpa några få elever i taget. Per-Olov skulle mycket väl kunna byta jobb. Genom att

öppna arbetsförmedlingen även för någon som redan har ett jobb kan Per-Olov få hjälp därifrån

att helt byta karriärspår och jobba med något annat.

Erik Erik har redan från början hamnat snett. Han har fått valsa runt i ett system där han egentligen

behövt motivation och hjälp för att gå tillbaka till gymnasieskolan och avsluta sin utbildning.

En rehabiliteringslots skulle kunna hjälpa Erik att få rätsida på sin situation, genom terapi och

behandling kan Erik få hjälp att åter börja tro på sig själv och på livet. Nystartsjobben skulle göra

att Erik hamnade längre fram i kön för att få jobb.

18