Energi föredrag täby 11 04-04

PEAK OIL

Boo Östberg (C)KF, KS, KS/PLU, ordf. BMN

Fredrik Sjöberg (M)KF, KS, 1:e vice ordf. BMN

PEAK OIL

Alla pratar klimat (CO2)Varför pratar vi energi (kW)?Peak OilVinter i välfärdslandetKnivstas energistrategiVad kan du göra själv

PEAK OIL

Utbildningsmål

• Vad är Peak Oil?• Hur fort kan det gå?• Vad kan det få för konsekvenser?

PEAK OIL

Alla pratar om global uppvärmning

Varför pratar

vi energi?

PEAK OIL

Evig tillväxt omöjligi en värld med begränsade resurser

PEAK OIL

Energi

PEAK OIL

=

PEAK OIL

VattenVärmeMat

PEAK OIL

Energi

PEAK OIL

VattenVärmeMat

Energi

PEAK OIL

VattenVärmeMat

Sociala behov

Energi

PEAK OIL

VattenVärmeMat

Sociala behov

UtvecklingLära

Energi

PEAK OIL

VattenVärmeMat

Sociala behov

UtvecklingLära

Självför-verkliga

Energi

PEAK OIL

VattenVärmeMat

Sociala behov

UtvecklingLära

Självför-verkliga

Estetik

PEAK OILVärldens energibehov

80% fossil energi• Olja• Kol• Gas

PEAK OIL

Foss ila bräns len43%Vattenkraft

15%

Kärnkraft exkl om vandlings förlus ter

15%

Vindkraft0%

Im port el 0%

Värm epum p 1%

Biobräns len, torv, avfall 26%

FörbrukarHittar

FörbrukarHittar

PEAK OIL

1 år = 400 år

PEAK OIL

1 år = 25%

PEAK OIL

Vad är Peak Oil?

● En topp i produktionen/uttaget av en ändlig resurs

● Inträffar oftast i närheten av att halva resursen förbrukats

● Innan något utvinns måste det hittas● Känner man den totala tillgången kan

man beräkna när hälften utvunnits

Peak Oil

IEA prognos 2008

Hur snabbt kan det gå ?

Inte en fråga om KANSKE utan NÄR:

• Kjell Aleklett 2009• US Joint Forces Command 2012• Bundeswehr 2012• Ulf Svahn, Svenska Petroleum Institutet ”före

2050”• IEA 2020 – omsvängning 2008/2009 – klimat• IEA WEO 2010 – Conventional oil Peaked 2006

Läget har förvärrats

• Finanskrisen

- minskade investeringar

- minskad efterfrågan döljer problemet• BP oljeläcka i Mexikanska Golfen

”Gigantiskt fynd flyttar Peak Oil”

• Oljefält utanför Rio de Janeiros kust

• Största fyndet på 34 år

• Innehåller 15 miljarder fat

• Motsvarar 6 månaders världsförbrukning

Export Land Model

• Världsproduktion 85-86 miljoner fat olja/dag

• Hälften går på export• Decline 5%• Konsumtionsökning 2,5%

Export Land Model

Hälften kvar?

Energy Return On Energy Invested

• Störst fält hittas först• I början av seklet kostade det ett fat att få

upp 100 fat• Oljesanden kräver ett fat att få tre fat• Etanol – ett fat för att få ett och ett halvt?• Allt dyrare att få fram oljan

Vilka konsekvenser kan det få?


Nationalekonomins axiom:

Tillgång

+ Efterfrågan

= Varans pris


Deflation


Hyperinflation


Biflation


RäntanKrediter


Konjunktur


Konjunktur

Energibehov


Konjunktur

Energibehov147 US$/fat


Konjunktur


40 US$/fat


Konjunktur


40 US$/fat

90 US$/fat


Konjunktur


40 US$/fat

115 US$/fat





Energi Välfärd

Mänskligheten 200.000 år

Jägare & samlare



Jägare & samlare• Mänsklig muskelkraft



Jägar/samlar-åldern

- 200.000 - 10.000

Jordbruksåldern



Jägar/samlar-åldern

- 200.000 - 10.000

Jordbruksåldern• Mänsklig muskelkraft• Djurkraft• Vind &vatten



Jägar/samlar-åldern Jordbruksåldern

- 200.000 - 10.000

Industriåldern

1700-tal




- 200.000 - 10.000

Industriåldern

1700-tal

• Muskelkraft• Vind &vatten• Ånga




- 200.000 - 10.000

Industriåldern

1700-tal

Oljeåldern2011




- 200.000 - 10.000

Industriåldern

1700-tal

Oljeåldern2011

• Kol• Olja• Gas• Kärnkraft


1,5 miljarder



- 200.000 - 10.000

Industriåldern

1700-tal

Oljeåldern

2011

människor

7 miljarder


Var 20:e människasom någonsin födslever nu!


- 200.000 - 10.0001700-tal

2011människor7 miljarder



- 200.000 - 10.0001700-tal


1995-2003 föddes1% av helamänskligheten!


Hur är det möjligt?

”Obegränsad” tillgångpå billig energi


- 200.000 - 10.0001700-tal



½ dl olja = människa

1 tank bensin= 1.000 slavar


- 200.000 - 10.0001700-tal


Vinter i välfärdslandet

1 kcal mat = 10-15 kcal fossilt bränsle

Äter 3 l olja/dag


- 200.000 - 10.0001700-tal



1700: reste vi 500 mIdag: 5 mil/dag (50.000 m)


- 200.000 - 10.0001700-tal



Peak Oil?


- 200.000 - 10.0001700-tal



?Mänskligheten 400.000 år

- 200.000 + 200.000



Frågan är:

Kommer vi att ACCEPTERA

minskad välfärd

till ökad kostnad?


Om svaret är NEJ!


Exempel:

Nordafrika & ArabvärldenMinskade oljeexport

Minskad välfärd, högre matpriser

Protester

Spridning

Krig – 1.000-tals döda


Men det gäller väl inte i DEMOKRATIER?


Exempel:

Finnaskris

=

Energi(pris)kris


Exempel:Nordafrika & Arabvärlden

GreklandNeddragning i välfärden

Gatudemonstrationer

Upplopp - sönderslagna banker,

1 död



Grekland

SpanienÖkade priser

Upplopp – stöld mat & drivmedel



Grekland

Spanien

PortugalNeddragning i välfärden

Protester – Regeringen avgår



Grekland

Spanien

Portugal

England- ½ miljon offentliganställda

Protester - Upplopp


”Vinter i välfärdslandet”

Elisabeth Langby (1983)

Exempel:


Elisabeth Langby (1983)Fas Athen Uruguay Sverige/Europa




1 Handel/industriTillväxten tar fart




1 Handel/industriTillväxten tar fart2 Demokrati införs





3 Överkonsumtion





3 Överkonsumtion

4 Ekonomisk krisNeddragningarGår ej att backa





3 Överkonsumtion

4 Ekonomisk krisNeddragningarGår ej att backa5 Kollaps





700-talet fKr

2 Demokrati införs 460-talet fKr

3 Överkonsumtion 400-talet fKr


400-talet fKr

5 Kollaps 200-talet fKrKrig & sönderfall





700-talet fKr 1850-talet

2 Demokrati införs 460-talet fKr 1918

3 Överkonsumtion 400-talet fKr 1950-talet


400-talet fKr 1960-talet


1973MilitärkuppDiktatur





700-talet fKr 1850-talet 1800-talet

2 Demokrati införs 460-talet fKr 1918 1918

3 Överkonsumtion 400-talet fKr 1950-talet 1970/80-talen


400-talet fKr 1960-talet Välfärds- & legitimitetskris90-tal







700-talet fKr 1850-talet 1800-talet

2 Demokrati införs 460-talet fKr 1918 1918

3 Överkonsumtion 400-talet fKr 1950-talet 1970/80-talen


400-talet fKr 1960-talet Välfärds- & legitimitetskris90-tal



Energikris ?



Utmaning för demokratin!

Får de politikersom driver omställningförtroende i nästa val?

Vad kan vi göra?

Vad kan vi göra?

Vi ställer om,

snabbt, genomtänkt och planerat

till ett samhälle

som är mindre sårbart

Energistrategi för Energistrategi för Knivsta kommunKnivsta kommun

Styrgruppen

Strategins upplägg

Varför en energistrategi? Vision för en grön energiframtid Energiläget idag Energiläget i framtiden Energistrategins tre fokusområden

Fokusområde: Transporter Fokusområde: Byggande och boende Fokusområde: Lokal energi- och

livsmedelsproduktion Inriktningsmål samt handlingsplan för år

2011-2014 under varje fokusområde

Vision för en grön energiframtid

Knivsta kommuns invånare har ett starkt lokalt engagemang i energi- och miljöfrågor och är stolta över att kommunen tidigt påbörjade omställningen till ett energieffektivt och miljövänligt samhälle.

Knivsta är en intressant plats att besöka för dem som vill se lokalt anpassade energilösningar, och i samband med konceptet ”Försöksplats Knivsta” visar vi upp demonstrationsobjekt och goda exempel.

Kommunens invånare reser mindre men upplever mer, och har en god tillgång till arbete, service och nöjen.

Den väl bevarade och ostörda närnaturen är en källa till rekreation och glädje, inte bara för kommunens egna invånare utan även för besökare och turister.

Kommunen har dynamiska tätorter och en levande landsbygd, med många lokala näringsverksamheter som förser kommuninvånarna och besökare med lokalt odlad mat, lokalt producerad energi, upplevelser och handel.

Knivsta har utvecklats till en ännu mer attraktiv kommun för boende och företag där ekonomin, energitryggheten och invånarnas livskvalitet är god, trots stigande energipriser.

Val av fokusområden

Direkt energianvändning, kWh/inv i Knivsta, länet och riket 2006

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000

Knivsta

Uppsala län

Riket

Hushåll

Transporter

Service

Industri

"import"

Hur ställer Knivsta om?

Transporter & kommunikation

cykel- & gångvägar, tåg & bussar

Knivstaborna åker mer bil än genomsnittet

Körsträcka i bil per person

600

620

640

660

680

700

720

740

760

780

2003 2004 2005 2006 2007 2008

mil

Knivsta

Riket

Uppsala län

Transporter

Inriktningsmål Kollektivtrafiken är det naturliga alternativet framför resor med bil. Cykel- och gångtrafiken har ökat till förmån för antalet resor med motorfordon

som har minskat. Kommunens egna resor sker med fordon som drivs av förnyelsebar energi.

Handlingsplan år 2011-2014Kommunen ska: fortsätta att bygga ut cykelvägar, cykelparkeringar och luftpumpstationer. fortsätta att bygga pendlarparkeringar, även utanför tätorterna. fortsätta att leasa personbilar som uppfyller gällande miljöbilskrav samt följa

utvecklingen inom elbilar för att gå över till dessa när de uppfyller kommunens krav på trafiksäkerhet och räckvidd.

bidra till att alternativa tankställen byggs på strategiska platser inom kommunen. via sin ägarandel i Upplands lokaltrafik, fortsätta att arbeta för en mer attraktiv,

effektiv, pålitlig och tillgänglig kollektivtrafik, samt fortsätta att marknadsföra kollektivtrafiken gentemot kommuninvånare.

erbjuda nyinflyttade och nyanställda en gratis provperiod på Upplands Lokaltrafik. i samverkan med andra aktörer aktivt satsa på närturism och friluftsliv. i samverkan med andra aktörer arbeta för att inrätta kontorshotell med

distansarbetsplatser i kommunen. ställa hårdare krav på miljöklassning vid upphandling av arbetsmaskiner samt vid

driftentreprenader.



cykel- & gångvägar, tåg & bussar

Ökad lokal matproduktion

jordbruk, ”torghandel” & kolonilotter

Matproduktion & energi



cykel- & gångvägar, tåg & bussar Ökad lokal matproduktion

jordbruk, ”torghandel” & kolonilotter

Ökad lokal energiproduktion

biogas, kraft-, fjärr- och närvärme & vindkraft

Energikällor

Lokal energi- och livsmedelsproduktion

Inriktningsmål En betydande andel av energin som används i Knivsta produceras lokalt. Knivsta har många företag med inriktning mot lokal livsmedelproduktion eller lokal energiproduktion. Knivsta är en föregångskommun som visar upp demonstrationsobjekt och goda exempel på lokalt

anpassade energilösningar.

Handlingsplan 2011-2014 Kommunens fastighetsbolag ska utvärdera möjligheterna att sätta upp solpaneler på sina fastigheter

och installerar sådana när det är möjligt. Kommunen ska i samverkan med andra aktörer utveckla konceptet ”Försöksplats Knivsta” genom att

inbjuda till att anlägga demonstrationsprojekt för att testa lokalt anpassade energilösningar, t.ex. ny teknik för småskalig förnyelsebar energiproduktion eller nya kretsloppslösningar för avloppshantering.

Kommunen ska i samverkan med andra aktörer delta aktivt i regionala projekt på energiområdet t.ex. ”Uppsala energy initiative” och ”Energihuset Uppsala”.

Kommunen ska undersöka möjligheterna att uppföra en egen anläggning för att utvinna biogas av matavfall, avloppsslam, gödsel, m.m., gärna i samverkan med kringliggande kommuner.

Kommunen ska anordna regelbundet återkommande marknadsplatser för lokalt producerade livsmedel samt förenkla villkoren för torghandel.

Kommunen ska inom ramen för lagen om offentlig upphandling och i så stor utsträckning det är möjligt, handla från lokala livsmedelsproducenter.

Kommunen ska bevara och utveckla befintliga koloniområden. Kommunens ska verka för återvinning av fosfor och kväve för återföring till jordbruk.

Energiproduktion i Knivsta

0

50

100

150

200

250

300

Bruttotillförsel Knivsta2006

Produktion idag Salix på träda + elda halm+ dubbelt GROT-uttag +

Vind och sol

GW

h

Träbränsle/avfall El Drivmedel


Energibesparingar & effektivisering

gatubelysning, logistik, i daglig verksamhet



gatubelysning, logistik, i daglig verksamhet

Energismart byggande & boende

passiv-/plushus, solpaneler & solceller, VA-kretslopp

Byggande och boende

Inriktningsmål Alla hus som byggs på kommunalägd mark är lågenergihus. Energiåtgången i kommunens befintliga fastigheter har minskat så att man i snitt

uppnår Boverkets krav för nya byggnader. Alla nya detaljplaner innehåller en energieffektiv bebyggelsestruktur.

Handlingsplan år 2011-2014 Kommunens fastighetsbolag ska öka energibesparingstakten och genomföra fler

energieffektiviseringsåtgärder. Kommunens och dess bolag ska aktivt informera och ge råd om energi, uppvärmning

och bra energilösningar vid tomtförsäljning samt tidigt i bygglovsprocessen. Kommunen ska ställa höga krav på energiprestanda och kretsloppslösningar då

kommunen själv bygger nya hus, vid markavtal och vid försäljning av mark. Kommunen ska prioritera detaljplaner som har bra energilösningar. Kommunen ska planera för en energieffektiv bebyggelsestruktur i alla nya

detaljplaner. Kommunen ska ordna en återkommande energimässa för att uppmuntra och inspirera

till energismarta lösningar. Kommunen ska arbeta aktivt med sin energirådgivning och med olika

informationskampanjer kopplat till energi. Kommunen ska ha en aktiv dialog med fjärrvärmebolagen om priser och framtida

utveckling.



gatubelysning, logistik, i daglig verksamhet Energismart byggande & boende

passiv-/plushus, solpaneler & solceller, VA-kretslopp

Följer upp & snäpper upp

omvärldsbevaka, omvärdera & åtgärda

Vad händer i Knivsta idag?

Leasar 100 % miljöbilar (personbilar) Lånecyklar

Utbildning i sparsam körning Samordning av varuleveranser

Utbyggnad av cykelvägar, cykelparkeringar & pendlarparkeringar Miljöpolicy för tjänsteresor

Successivt byte till lågenergilampor i gatubelysningen Energibesparing och övergång till förnyelsebara energi i fastigheter

Energibesparing i avloppsverksamheten Fysisk planering med bra energitänk

Vindkraftverk som producerar lika mycket el som vi förbrukar Framtagande av vindkraftpolicy Mer avfall till biogasproduktion

Upphandlingspolicy Utreder möjligheten till att installera solpaneler

TR

AN

SP

OR

TE

RL

OK

AL

P

RO

DU

KT

ION

BY

GG

AN

DE

OC

H

BO

EN

DE


Energistrategin finns på

www.knivsta.se

Bygga, bo & miljö/Miljöarbete/Framtidens energi/Energistrategi

Vad kan du göra själv?

Vad behöver du?


Basic1 Vatten

2 Värme

3 Mat

4 …


Släng el-elemten & isolera– tilläggsisolera– vattenburet värmesystem– solpaneler, pellets, ved, pump– montera in vedkamin och spis– manuell vattenpump


Glöm bananerna– ”lär dig odla”– hemmet ett växthus– skaffa kolonilott / mark


Sälj stadsjeepen– ”lär dig” gå, cykla, åka kollektivt

– bosätt dig nära kollektivtrafik

– köp liten bil – diesel, hybrid, el


Gör dig fri1 inga lån2 skaffa kunskap3 samarbeta4 självförsörjande5 ”energisäkert jobb”


Det svåraste av allt:

Mental omställning


Bygga en Energi-Ark…

Och inte missa att hoppa på…

Bygga en Energi-Ark…

Ingen kan säga:

Det hade jag ingen aning om…

PEAK OIL

News & Politics

Energi föredrag täby 11 04-04