Fordonsindustrin

VÄNSTERPARTIERNAS HOT MOT FORDONSINDUSTRIN– I september står forsknIngsanslag,

InfrastruktursatsnIngar och energIförsörjnIngen på spel

INNEHåll

1. INlEDNINg 3

2. BRANScHEN åTERHÄMTAR SIg 3

3. VÄNSTEROPPOSITIONENS FöRSlAg HOTAR FORDONSINDUSTRIN 43.1 kilometerskatt som slår mot lastbilsindustrin3.2 elbilar kräver fortsatt kärnkraft - inte nedlagd3.3 forskningsanslag bort från fordonsindustrin?3.4 bristfälliga infrastruktursatsningar

4. VI VIll STÄRkA FöRUTSÄTTNINgARNA FöR EN kONkURRENSkRAFTIg

FORDONSINDUSTRI 74.1 satsning på forskning och utveckling4.2 fordonsindustrin kräver en modern infrastruktur4.3 fordonsindustrin kräver trygg energiförsörjning

5. DET FORDONSPOlITISkA VAlET 2010 8

3

VÄNSTERPARTIERNAS HOT MOT FORDONSINDUSTRIN

1. INlEDNINgI höstens val vill vi Moderater möta väljarna med våra idéer om hur vi vill att Sverige ska utvecklas till ett bättre land för alla som bor här. Vi vill att Sverige ska bli ett föregångsland. Föregångslandet Sverige handlar om att sätta värde i arbete, utveckla välfärden, bryta utanförskapet, gå före i att möta klimatutmaningen och att ha en självklar roll i Europa och världen.

För att trygga och utveckla kvaliteten i vår gemensamma välfärd krävs en samlad och ansvarsfull politik för fler jobb. Det ställer höga krav på att skapa goda förutsättningar för entreprenörskap och företagande. En viktig del i detta är att ha en tydlig strategi som möjliggör bra villkor för landets fordonsindustri.

I denna rapport vill vi därför tydliggöra vad som står på spel för fordonsindustrin i höstens val. I september 2010 står två tydliga alternativ mot varandra. Vänsterpartierna går till val på förslag som kraftigt kommer att försämra den svenska fordonsindustrins förutsättningar. Det handlar framförallt om fyra områden:

Införd kilometerskatt•Avvecklad kärnkraft•Strypta forskningsanslag till fordonsindustrin•Bristfälliga infrastruktursatsningar•

Moderaternas politik syftar istället till att förbättra fordonsindustrins villkor och långsiktigt trygga viktiga arbetstillfällen. Vi vill under nästa mandatperiod arbeta vidare för en fortsatt konkurrenskraf-tig fordonsindustri med jobb och tillväxtmöjligheter.

2. BRANScHEN åTERHÄMTAR SIg Sverige tillhör de länder i världen som är mest beroende av sin fordonsindustri. I en internationell jämförelse är Sverige unikt. Här finns fyra fordonstillverkare med både tillverkning och utveckling. I Europa sysselsätter branschen ca 4,5 miljoner människor – hälften i bilproduktionen, en fjärdedel i underleverantörsledet och ytterligare en fjärdedel på lastbilssidan. I Sverige är motsvarande siffra 125 000 personer inklusive underleverantörerna.

I maj 2010 höjde branschorganisationen Bil Sweden sin prognos för nybilsregistreringarna under året till 275 000 personbilar. Den första höjningen av prognosen kom redan i mars när branschorganisa-tionen höjde från 235 000 till 255 000 nyregistreringar i år. I fjol registrerades 213 000 nya personbilar och den nya prognosen innebär att branschen nu spår ett lyft på nästan 30 procent. Stark BNP-till-växt, gammal bilpark, bra pris för inbytesbilen är några skäl till att försäljningen väntas gå bra. Or-deringången är fortsatt stark trots oron på finansmarknaden.

4


Figur1:FordonsindustrinsvolymproduktioniSverige

källa: teknikföretagens konjunkturprognos maj 2010

Efterfrågan på personbilar ökade i USA och i Västeuropa redan under andra halvåret 2009. Person-bilsexporten från Sverige ökade därmed något under andra halvåret jämfört med det första. Med anledning av en starkt förbättrad orderingång och med aviserade produktionsplaner kommer produk-tionsnivån att bli omkring 165 000 bilar i år, d.v.s. en omfattande ökning jämfört med i fjol (129 000). Sammantaget bedöms produktionen i transportmedelsindustrin (motorfordon, komponenter och övriga transportmedel) öka med 20 procent i år.

3. VÄNSTEROPPOSITIONENS FöRSlAg HOTAR FORDONSINDUSTRINMen fortfarande finns stora utmaningar för fordonsindustrin. På de viktigaste områdena är de po-litiska. Det krävs långsiktighet i de politiska besluten för att fordonsindustrin ska våga anställa och investera. Därför ser vi med stor oro på den politik som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vän-sterpartiet går till val på. De ger oklara besked om när och hur kärnkraften skall ersättas. De vill införa en kilometerskatt och höjd bensinskatt och Miljöpartiet vill stoppa forskningsanslagen till personbilsutveckling.

3.1 kIlOMETERSkATT SOM SlåR MOT lASTBIlSINDUSTRINFör ett land där tillverkning av lastbilar står för stora intäkter och tusentals arbetstillfällen kan det tyckas märkligt att föreslå en särskild skatt på just lastbilar. Men just detta är innebörden av den rödgröna kilometerskatten. Nya beräkningar visar att skatten kan bli ännu mer kostsam än vad som

5


hittills har framkommit. Förutom att transportintensiva branscher drabbas kommer en stor del av bördan att hamna på hushållen.

I oppositionens skuggbudget räknar man med att kilometerskatten ska inbringa 4 miljarder kronor till statskassan. Men nya beräkningar av Svenskt Näringsliv visar det att den istället kan komma att dra in uppemot 5,4 miljarder kronor1. Anledningen till de nya siffrorna är att man kan mäta transpor-terade kilometrar på två sätt. Utgår man från enkäter så hamnar uppskattningen i närheten av op-positionens kalkyler. Men använder man data från mätarinställningar så visar det sig att lastbilarna i verkligheten åker längre sträckor. Denna senare statistik är mer pålitlig och tyder på att man med den föreslagna skattenivån på 14 kronor milen kommer att dra in betydligt mer pengar än man angett i sin budgetmotion.

Den genomsnittliga lastbilen kommer att få en kostnadsökning på drygt 90 000 kronor per år, vilket skulle inverka negativt på svensk konkurrenskraft. Dessutom tillkommer kostnader för mätutrust-ning och administration.

Effekten blir övervältring av kostnader. Beroende på varugrupp varierar möjligheterna att övervältra kostnaderna på kunderna eftersom inte alla varor riktar sig till hemmamarknaden. När det gäller sådant som exporteras så finns ingen möjlighet till övervältring utan de ökade kostnaderna måste tas av företagen, som får en försämrad konkurrenskraft.

3.2 ElBIlAR kRÄVER FORTSATT kÄRNkRAFT - INTE NEDlAgDDet är nödvändigt att satsa på elbilar för att få ner utsläppen av växthusgaser. En regering som samti-digt snabbavvecklar kärnkraften skulle få svårt att locka bilindustrin till att investera i elbilar som ris-kerar att bli oanvändbara när det är kallt. Ett elsystem måste hela tiden vara i balans. Elproduktionen måste följa och vara lika med förbrukningen – i varje ögonblick. Det är en fysisk grundförutsättning. I vintras hade vart femte hushåll i Sverige svårt att betala elräkningarna. Spotpriset gick upp från att ha legat på 39 öre per kilowattimme i november till 93 öre i februari. Det ledde till att industrier fick stoppa produktionen på flera håll i landet för att elpriserna gjorde den olönsam.

Tillfälliga pristoppar är en sak. Permanent höga priser är något annat. Det leder till sämre förutsätt-ningar för industrin och försvagar vår konkurrenskraft eftersom vi överlag har relativt billiga elpriser.

Kärnkraften är en grundpelare för den svenska elförsörjningen med nära hälften av dagens elproduk-tion. Den är helt nödvändig för att skapa långsiktigt goda förutsättningar för industri och företag som är beroende av el för sin överlevnad. Den elproduktion som de förnyelsebara energikällorna kan gene-rera kommer under en mycket lång tid framöver inte att kunna tillgodose behoven för svensk industri mer än till en liten del. Således behövs kärnkraften i Sverige.

3.3 FORSkNINgSANSlAg BORT FRåN FORDONSINDUSTRIN?Miljöpartiet bedriver en politik mot bilar. Det stod klart 11 mars 2010 då de meddelade att de vill lägga ner bilforskningsföretaget Fouriertransform och sluta investera i bilar och lastbilar. Argumentet är att pengarna inte används i tillräcklig utsträckning och att de borde gå till tåg och järnvägar.

Men detta handlar om en långsiktig satsning som Alliansen gör för att utveckla fordonsindustrin och

1 http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00023/bed_mning_av_opposit_23425a.pdf

6


sänka koldioxidutsläppen. Att strypa forskningsmedel till fordonsindustrin kan mycket väl hota hela fordonsklustret, tillväxten, jobben och teknikutvecklingen. Det kommer aldrig att finnas en enda lösning på våra transportbehov. Men för oss moderater finns bilen med i de framtida lösningarna på människors och varors rörlighet - precis som tågen, spårvagnarna, bussarna och flyget. Därför behövs forskningsanslag som hjälper utvecklingen av klimatsmarta fordon.

3.4 BRISTFÄllIgA INFRASTRUkTURSATSNINgAR Vänsterpartierna har en ostrukturerad infrastrukturpolitik där enorma satsningar görs utan föregå-ende analys. Finansieringen av detta sker med lån och höjda skatter på företag och individer. Tillväx-ten kommer att bli lidande och arbetstillfällena färre.

För sina strategiska investeringar, som t.ex. höghastighetsbanorna Ostlänken och Göteborg – Borås lånar S, V och MP 55,3 miljarder kronor. För att finansiera räntor och amorteringar på dessa lån och som beräknas uppgå till 3,5 miljarder kronor/år avser de att ta ut en kilometerskatt. Skatten som ska börja tas ut 2013 beräknas ge fyra miljarder kronor/år i intäkter. En statlig utredning har visat att den samhällsekonomiska lönsamheten av en kilometerskatt är låg. Om system- och administrationskost-naderna blir högre än vad som antagits blir det en samhällsekonomisk förlust. Lånen kommer grad-vis att byggas upp mellan 2013 och 2021, vilket innebär att överskottet från kilometerskatten under denna period ska användas för extra anslag.

Dessa satsningar påverkar i huvudsak den långväga persontrafiken (längre än 10 mil). Det framförs att kapacitet kommer att frigöras för gods- och regionaltrafik, men hur mycket är oklart.

Under mandatperioden har Alliansregeringen ökat anslagen för investeringar i järnvägsinfrastruktur med 100 procent och mycket stora satsningar kommer att fortsätta göras på förstärkt infrastruktur i hela landet. En fortsatt ansvarsfull politik på infrastruktursområdet bygger på att säkerställa att viktiga satsningar som Förbifart Stockholm, Västlänken i Göteborg, Pågatåg Nordost och Haparan-dabanan fullföljs. Mycket talar också för att satsningar på höghastighetståg i ett så glest befolkat land som Sverige, vore ett mycket dyrt projekt med endast mindre miljövinster.

Samtidigt som vänsteroppositionen föreslår ostrukturerade infrastruktursatsningar med tveksam ekonomisk samhällsnytta så prioriterar man bort att säkerställa att de stora satsningar på vägar och järnvägar som nu redan är på gång blir verklighet.

En av de enskilt viktigaste infrastruktursatsningarna är trafikleden Förbifart Stockholm som det finns en klar majoritet för i Stockholms stad och län. Vänsteroppositionen, som inte kunnat enas om Förbifarten, vill ha en folkomröstning om de vinner valet. Förbifarten handlar både om att få stock-holmarnas vardag att fungera men även om att effektivisera trafiksituationen för bilister och företag från andra delar av landet. Ett stopp för denna viktiga infrastruktursatsning skulle försämra situatio-nen för hundratusentals bilister och allvarligt försämra villkoren för framtida företagande inte bara i regionen utan i hela landet.

7


4. VI VIll STÄRkA FöRUTSÄTTNINgARNA FöR EN kONkURRENSkRAFTIg FORDONSINDUSTRI

4.1 SATSNINg På FORSkNINg OcH UTVEcklINgMorgondagens bilpark kommer att bestå av en palett av olika lösningar, där oljeberoendet successivt går ner. Detta ser vi Moderater som något mycket positivt. Höga klimatmål är uppställda för trans-portsektorn och mycket tyder på att dessa kommer att kunna infrias. Under 2009 startades inom ra-men för FFI, Fordonsstrategisk Forskning och Innovation, hela 156 forskningsprojekt med verksam-het för över 1,8 miljarder kronor. Syftet är att stärka den svenska fordonsindustrins konkurrenskraft med fokus på områdena Klimat & miljö samt Säkerhet.

I slutet av 2008 startade ett forskningsbolag, Fouriertransform, med inriktning på fordonsindustrin. Bolaget fick tre miljarder kronor avsatt för det ändamålet. Konkret är det riktade forskningspengar till viktiga områden som nya material, produktionsteknik och transportforskning som kan bidra till utveckling av mer klimatanpassade bilar.

Samma år som Fouriertransform bildades fick Verket för innovationssystem (Vinnova) i uppdrag av regeringen att planera ett strategiskt samverkansprogram med betydelse för svensk fordonsindustri. Programmet har ett konkurrensfrämjande perspektiv och leverantörernas medverkan ska prioriteras. Forskningen ska bidra till ett hållbart transportsystem och samtidigt utveckla en långsiktig konkur-renskraft för svensk fordonsindustri.

Därför ser vi nu till att kraftsamla resurser för att främja forskning, utveckling och innovation inom fordonsområdet. Lokala och regionala strategier och insatser inom fordonsforskningsområdet beak-tas. Den statliga finansieringen uppgår till 450 miljoner kronor årligen, förutsatt motsvarande medfi-nansiering från näringslivet. Det är en höjning med 100 miljoner jämfört med 2006.

Sverige kan vara världsledande i att ta fram de lösningar för att ställa om transporterna som resten av världen nu efterfrågar. Miljölösningarna från den svenska bil- och kraftindustrin kan vinna av ex-portframgångar och samtidigt ge ett viktigt bidrag för att lösa världens klimat- och energiproblem. Under nästa mandatperiod vill vi därför tillsammans med de andra partierna i Alliansen arbeta vidare för att skapa ett forsknings- och innovationsklimat i världsklass.

4.2 FORDONSINDUSTRIN kRÄVER EN MODERN INFRASTRUkTURDet är viktigt att komma ihåg hur vi egentligen reser i Sverige: Till stora delar på väg. Av alla inrikes resor utförs 95 procent med bil eller buss. Räknat i passagerarkilometer är det 85 procent. Övriga transportslag som tåg, flyg och båt delar på resten.

Väl fungerande kommunikationer krävs för att skapa förutsättningar för tillväxt och företagande i hela landet. En fungerande infrastruktur är en grundförutsättning för att bedriva företagsverksam-het. Regioners möjlighet att locka till sig nya företag är beroende av fungerande transporter. För inte minst fordonsindustrin kan en god infrastruktur leda till att man sänker sina kostnader och därmed får ökad produktivitet. Ca 80 procent av allt gods transporteras med lastbil och mätt i tonkilometer ca 60 procent.

Totalt satsar vi 482 miljarder kronor på infrastrukturen mellan 2010 och 2021. Av dessa är 417 miljar-

8


der kronor statlig finansiering. 65 miljarder kronor tillkommer via medfinansiering. Framtida banav-giftsintäkter kan därtill möjliggöra infrastrukturåtgärder på ca 15 miljarder kronor.

Infrastrukturen är en konkurrensfaktor även när det gäller persontransporter. AB Volvo och Volvo Car Corporation, exempelvis, har cirka 23 000 anställda på Hisingen i Göteborg. Restiderna ökar för den stora andel anställda som måste ta sig över älven eftersom trafiken proppar igen i rusningstrafik. Företagen befarar att det kan ha negativ inverkan på möjligheterna att rekrytera nya medarbetare i framtiden. För fordonsindustrin har vägarna högst prioritet. Eftersläpningar i väginvesteringar och kan vara allvarliga orosmoment för framtiden. Därför är det viktigt att vi investerar i vägnätet. Un-der nästa mandatperiod vill vi gå vidare med att satsa och utveckla landets infrastruktur. Vi tänker fortsätta arbeta för att både medborgare och näringsliv i alla delar av landet ska ha tillgång till en god, miljövänlig och säker infrastruktur som är samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar.

4.3 FORDONSINDUSTRIN kRÄVER TRygg ENERgIFöRSöRjNINgOm fordonsindustrin ska kunna satsa på långsiktig forskning, utveckling och investeringar i ny teknik är det viktigt att vi har tillgång på el – både i fråga om produktionskostnader men även i kon-sumentled. Sverige har goda förutsättningar till att bygga ut vår redan stora elkraftsproduktion och därmed göra elbilen till ett standardfordon i framtiden.

Om stora delar av personbilarna drivs med eldrift ger det en stor vinst för miljön. Bilismens utsläpp av avgaser i form av kväveoxider och koldioxid kan i stort sett upphöra. En övergång till elbilar inne-bär också en stor fördel för den Sveriges ekonomiska utveckling. Istället för att importera bensin och diesel så skulle våra bilar kunna drivas av i Sverige producerad elektricitet.

Moderaterna vill kraftigt bygga ut de förnybara energikällorna. Vi vill säkerställa Sveriges behov av billig och klimatvänlig el genom att höja planeringsmålet för vindkraft. Vi planerar effekthöjningar i befintliga kärnkraftsreaktorer och har öppnat för ett generationsskifte av kärnkraften. Om markna-den finner att investeringar i nya reaktorer som ersätter de gamla är marknadsmässigt hållbara så ska det vara möjligt. Vi Moderater prioriterar en trygg energiförsörjning som är miljövänlig och till rim-liga priser. Det gör att fordonsindustrin kan konkurrera och att elbilen är ett bra val för bilköparen.

5. DET FORDONSPOlITISkA VAlET 2010 Ett byggande av långsiktigt förtroende krävs för att fordonsindustrin ska våga anställa och investera. Därför ser vi med stor oro på vänsterpartiernas politik. De ger oklara besked om när kärnkraften skall avvecklas och vad den skall ersättas med. Den föreslagna kilometerskatten kommer att försämra industrins villkor kraftigt. Forskningsanslagen till personbilsutveckling är i farozonen och enorma satsningar görs på en ostrukturerad infrastrukturpolitik.

Vändning har redan kommit i fordonsindustrin. Reformer för jobb och företagande är centrala för att Sverige ska kunna fortsätta att vara en konkurrenskraftig plats för näringslivet.

Moderaterna vill arbeta vidare för att fordonsindustrin ska kunna växa och utvecklas i Sverige. Det kommer vi att strida för i höstens val.

News & Politics

Fordonsindustrin