Fortsatt framåt för fler jobb och företag

Fortsatt framåt för fler jobb och företag


1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ULRICEHAMN – EN KOMMUN PÅ FRAMMARSCH 3

EN MOTORVÄG, EXPANDERANDE FÖRETAG OCH ÖKAT BYGGINTRESSE

KOMMUNEN EXPANDERAR I TAKT MED ÖKAD EFTERFRÅGAN

FYRA PUNKTER FÖR STÄRKT LANDSBYGD

TROTS FRAMMARSCH FINNS UTMANINGAR

POLITISKA FÖRSLAG I BUDGET 2014 6

FÖRSKOLA OCH SKOLA 6

ÖKADE LÄRARLÖNER

LOV- OCH SOMMARSKOLA SAMT LÄXHJÄLP

MOBILITETSPENG

AVSKAFFANDE AV VÅRDNADSBIDRAG

TILLVÄXT OCH ARBETE I HELA KOMMUNEN 8

UTVECKLA LÄSPROJEKT TILLSAMMANS MED FÖRENINGSLIVET

FLER FERIEARBETEN

JOBBPAKET

HANDELSUTVECKLING

BREDBANDSUTBYGGNAD LANDSBYGD

FLEXIBEL KOLLEKTIVTRAFIK OCH UTREDNING OM BOSTADSROTATION

LEDARSKAPSUTVECKLING INOM FÖRENINGSLIVET

DIFFERENTIERAD TILLSYNSTAXA FÖR FÖRETAG

DIFFERENTIERAD BYGGLOVSTAXA

UTVECKLA ORGANISATIONEN OCH FINANSIELL HANTERING 12

UTVÄRDERA OCH UTVECKLA DRIFTSFORMER

GRÖNARE MAT VID UPPHANDLING

INKÖP OCH UPPHANDLINGAR


2

UPPMUNTRA ANSTÄLLDA ATT GE BLOD

EXPLOATERINGSFASTIGHETER

TAXOR

UPPDRAG TILL KOMMUNALA BOLAG

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH VERKSAMHETSMÅL 15

FINANSIELLA MÅL

VERKSAMHETSMÅL

PERSONALPOLITISKA MÅL

TILLVÄXTMÅL

KVALITETSMÅL

DRIFTBUDGET 17

SPECIFIKATION RAMFÖRÄNDRINGAR

RESULTATUTJÄMNINGSRESERV

INVESTERINGSPLAN 20

FINANSIERINGSRAMAR 21

Bilagor

1. Transaktioner bolag

2. Flerårsbudget

3. Ekonomiska styrprinciper


3

ULRICEHAMN – EN KOMMUN PÅ FRAMMARSCH

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Ulricehamn menar att mycket har åstadkommits under

mandatperioden i Ulricehamns kommun. Ulricehamns kommun växer. Sedan 2010 har invånarantalet

ökat med drygt 200 invånare och är idag stabilt över 23 000 invånare, vilket också bättrar på

kommunens kassa med cirka 9 miljoner kronor.

EN MOTORVÄG, EXPANDERANDE FÖRETAG OCH ÖKAT BYGGINTRESSE

De senaste åren har en rad gynnsamma beslut tagits för och i kommunen. Det i särklass viktigaste är

det om r40:s ombyggnad till motorväg. Regeringens beslut föregicks av hårt politiskt arbete. Det var

kontakter med politiska företrädare i vår region, i kommuner, trafikutskottets ledamöter, enskilda

samtal med trafikutskottets ordförande och vice ordförande.

Den fulla betydelsen av r40:s utbyggnad har vi inte sett än. Trots att kommunen har byggt om och ut

Lassalyckan, dragit ny väg, byggt ett nytt industriområde, fått tre företag som redan tecknat avtal på

industriområdet, fått ytterligare tre företag som visat intresse för att etablera sig där väg 46 och r40

korsar varandra. Sammanlagt talar vi här om åtminstone 150 nya arbetstillfällen.

Med en motorväg direkt till Göteborgs hamn, som tar emot och skeppar ut 70 procent av alla

containrar som kommer till eller lämnar landet, med 40 mil till Stockholm, Malmö/Köpenhamn och

Oslo, har Ulricehamn ett mycket bra logistiskt läge.

Det visar sig inte minst genom att ett av de större företagen i kommunen har visat intresse av att

bygga ett höglager i anslutning till sina nuvarande lokaler. Blir bygget av är det den största enskilda

privata investeringen i kommunens historia. Och fler arbetstillfällen tryggas.

Dessutom expanderar ytterligare en rad företag. Under våren 2013 pekade Västsvenska

Handelskammaren ut Ulricehamn som ett gott exempel vad det gäller företagande i Västsverige.

Ulricehamns kommun var den enda kommun i Boråsregionen som gick framåt i undersökningen.

Även i Svenskt Näringslivs rankning har Ulricehamn stärkt sin position under mandatperioden tack

vare ett starkare förtroende både för politisk ledning och för kommunens tjänstemän.

Med en god infrastruktur och fler arbetstillfällen ökar också intresset för byggandet av bostäder. Ett

flertal detaljplaner som möjliggör nybyggnation har tagits fram.

KOMMUNEN EXPANDERAR I TAKT MED ÖKAD EFTERFRÅGAN

Under hösten 2013 kan förhoppningsvis byggnationen av nya bostäder vid gamla båtbyggeriet dra

igång. Kommunen för dessutom samtal med flera intressenter. Trots att det kommunala

bostadsbolaget Stubo färdigställde nya lägenheter vid Sanatorieskogen under förra mandatperioden


4

och har renoverat klart en av fastigheterna vid Nillas väg under denna mandatperiod har bolaget

knappt någon lägenhet ledig i tätorten. Till våren 2014 planerar Stubo nybyggnation vid det nya

bostadsområdet Stadsskogen.

Under mandatperioden har kommunen också färdigställt en ny förskola i Hökerum, byggt om

Ätradalsskolan och färdigställt ombyggnationen vid Ryttershov. Kommunen har också fattat beslut om

att åtgärda de brister som finns i Bogesundsskolan lokaler genom en nybyggnation. Efter sommaren

2013 ska kommunen också fatta beslut om en förskola i tätorten för att kunna möta den ökade

efterfrågan på förskoleplatser. Behovet att fler gruppbostäder inom området Funktionsnedsättningar

är mycket stort. Beslut om nybyggnation behöver tas tidigt under hösten 2013 för att de fattade

biståndsbesluten ska kunna verkställas.

Byggnationen av ytterligare en ishall är i full gång. Det ger fler framför allt ungdomar möjlighet att

delta i föreningslivet och kunna ända sig åt fritidsintressen under bra förhållanden och vid rimliga tider

på dygnet. Kommunen har också satt ner foten i den viktiga frågan kring ett nytt stadsbibliotek vilket vi

är övertygade om kommer ge kulturen en skjuts och stärka stadskärnans möjligheter till utveckling.

Flera invånare konstaterar att ”det händer mycket i kommunen”.

4 PUNKTER FÖR STÄRKT LANDSBYGD

Det är viktigt att kommunen arbetar aktivt med att stärka attraktiviteten och förutsättningarna att bo

på landsbygden. Det stimulerar den bostadsrotation som är nödvändig för landsbygdens utveckling

och för att stärka elevunderlaget på våra mindre skolor. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har

identifierat fyra områden som kommunen bör arbeta med:

1. Bredband. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har som ambition att arbeta för utveckling i

hela kommunen. En viktig fråga för att kunna bo, leva och verka på landsbygden är

möjligheten till kommunikation. Under fyra år framåt avsätter kommunen medel för att bygga

ut bredband. Kommunens pengar möts upp av lika mycket medel från det S-ledda Västra

Götalandsregionen.

2. Skolan. Vi har presenterat flera förslag som handlar om förbättrad kvalitet i skolan och att

stärka elevunderlaget. Bland annat vill vi pröva omvänd skolskjuts på frivillig grund, ge lärare

möjlighet att arbeta än mer självständigt och kunna utveckla idéer som gör skillnad för

barnen.

3. Kollektivtrafik. En minst lika viktig fråga för landsbygden är tillgången till kollektivtrafik.

Samtidigt är det inte försvarbart vare sig ur ett miljömässigt eller ett ekonomiskt perspektiv att

ha bussar som åker mer eller mindre tomma. Därför vill Socialdemokraterna och

Vänsterpartiet utveckla en flexibel kollektivtrafik i kommunen tillsammans med lokala eldsjälar

och utifrån lokala förutsättningar. I likhet med bredbandssatsningen är regionen beredd att

vara med och finansiera projektet.


5

4. Bostäder. I några mindre samhällen pågår arbete med att försöka hitta former för en ökad

bostadsrotation. Det välkomnar vi. Vi ser detta som ett allt för viktigt uppdrag för att

kommunen ska ställa sig vid sidan av detta arbete. Därför vill vi att förvaltningen utreder vad

kommunen kan göra för att understödja bostadsrotationen i våra mindre orter speciellt för

äldre. Trygghetsboenden bör utredas i kommunens södra delar, runt Gällstad, och i

kommunens norra del, exempelvis i anslutning till Parkgården i Dalum, samt i centralorten.

TROTS FRAMMARSCH FINNS UTMANINGAR

Kommunen står inför flera utmaningar. Den allvarligaste är den ekonomiska politik som regeringen

konsekvent för mot landets kommuner – ökat ansvar utan att föra över motsvarande resurser. Det

handlar om ökade kostnader för LASS och LSS. Tidigare kompenserades kommunerna i viss mån för

inflationen genom justeringar i de generella statsbidragen. Numer är de frysta på tidigare nivå vilket

tvingar kommunerna att stå för merkostnaden.

Kommunens kostnad för försörjningsstöd har också ökat kraftigt. Det beror delvis på att regeringen

2007 chockhöjde avgiften till a-kassan och försämrade villkoren i försäkringen. Följden blev att över en

halv miljon löntagare lämnade a-kassan. Delvis beror ökade kostnader på att kommunen har fått ökat

ekonomiskt ansvar för nyanlända som passerat etableringsfasen. Det gör att allt fler människor tvingas

att söka försörjningsstöd – en ersättning som landets kommuner ansvarar för.

Under 2012 presenterade Socialdemokraterna i Ulricehamn en rapport som visar att de ökade

kostnaderna motsvarar 70 öre i höjd kommunal skatt.

Den progressiva beskattningen är väl förankrad hos det svenska folket. Att driva frågan om platt skatt

på riksnivå är dödsdömd ur ett väljarperspektiv. Men genom att tvinga kommuner att ta allt större

ekonomiskt ansvar – och vars enda skatteverktyg är just platt beskattning – gör att den ideologiska

viljan genomförs, bakvägen. Det gör också att människor som inte fått ta del av den borgerliga

regeringens skattesänkningar så som sjuka, arbetslösa och pensionärer istället tvingats se sina

ersättningar sjunka de senaste åren tvingas betala kalaset – två gånger.

Detta hämmar Ulricehamn. Kommunen kan inte hålla önskad expansionstakt på grund av att resurser

behöver omprioriteras för att människor ska få en rimlig levnadsnivå. Vi ser också hur sjuktalen ökar i

kommunen på grund av en allt för stressad arbetsmiljö. Det äventyrar kvaliteten inom skolan och

omsorgen. Det här ställer också ett ökat krav på ett bra och tydligt ledarskap i den politiska styrningen

i kommunen men även i förvaltningen och verksamheterna.

En annan utmaning är resultaten i skolan. Trots att skolan visar toppresultat i grundskolans längre

årskurser lyckas kommunen inte med att nå målen i årskurserna 7-9. Det måste vi ta på allvar. En skola

med bra kvalitet ger företag välutbildad arbetskraft.

Kommunen har brister. Det är viktigt att vi förmår, vill och vågar se var det brister. Annars kan vi aldrig

åstadkomma en förbättring. Men vi har också mycket att vara stolta över i Ulricehamns kommun. Med

fortsatt långsiktigt och tålmodigt arbete kan vi se framtiden an med viss tillförsikt.


6

POLITISKA FÖRSLAG I BUDGET 2014

FÖRSKOLA OCH SKOLA

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ställer sig bakom tjänstemannaförslaget att utöka

budgetramen för Lärande med 11 miljoner kronor i jämförelse med den budget som antogs av

fullmäktige i november 2012. Det innebär att Lärandet fått en utökad budgetram på sammanlagt 20

miljoner kronor på två år. Förutom det föreslår vi:

ÖKADE LÄRARLÖNER

Den viktigaste faktorn för att våra unga ska lyckas i skolan är att möta skickliga lärare. Därför behöver

läraryrket stärkas och utvecklas. Det är nödvändigt att höja yrkets status för att locka duktiga

ungdomar till läraryrket. Vi slår fast att lärarnas arbete är viktigt och att vi som arbetsgivare behöver

satsa på lärarnas löner.

Utöver vad som är generellt avsatt i budget avsätter vi motsvarande ytterligare 0,5 procent i

löneökning för lärare.

Till denna satsning avsätts 1,2 miljoner kronor.

LÄXHJÄLP

För knappt ett år sedan beslutade riksdagen om skatteavdrag för privatundervisning. Inför beslutet

avvisade såväl Skolverket som de båda lärarfacken förslaget då det leder till ökade sociala klyftor i

skolan.

Idag kan relativt välbeställda familjer köpa skattesubventionerad privatundervisning av lärare. Har man

råd kan man köpa sig en genväg till högre betyg. Och halva kostnaden för privatundervisningen betalas

inte av den som nyttjar tjänsten utan av landets skattebetalare.

Vare sig föräldrarnas plånbok, förmåga eller att vid varje tillfälle tidsmässigt få ihop det, ska avgöra

vilket stöd och vilka chanser eleven får i livet. Vi vill att kommunen ska erbjuda alla elever i

grundskolan läxhjälp under pedagogisk ledning.

Det ska vara upp till skolan att organisera läxhjälpen på det sätt som skolan ser fungerar bäst. För de

yngre barnen ser vi att läxhjälpen företrädesvis kommer att bedrivas inom ramen för fritidshemmen.

Drygt åtta av tio elever på lågstadiet går på fritids under eftermiddagarna och där bör eleverna också i

ökad utsträckning få hjälp med läxorna så att de inte är kvar till kvällen då barnen är trötta och ofta

har svårare att koncentrera sig. Vi ser gärna att skolor samarbetar med ideella föreningar för att

erbjuda alla elever läxhjälp.


7

LOV- OCH SOMMARSKOLA

Nästan var fjärde elev i Ulricehamn saknar behörighet till gymnasiet. De står alltså utanför. Så kan vi

inte ha det. Detta är ett misslyckande och ett svek mot dessa ungdomar.

Vi har en skyldighet att se till att varje elev får reella möjligheter till fullständiga betyg. Därför föreslår

vi att de elever som inte når målen i grundskolan erbjuds lov- och sommarskola. Den utökade

undervisningstiden under sommaren ska erbjudas elever i årskurserna 6-9. Dessa elever ska ges

möjlighet till utökad undervisningstid om upp till 20 dagar under sommaren. Primärt riktas

erbjudandet till elever som inte nått målen. Även elever som nått godkända betyg kan delta om det

ekonomiska utrymmet tillåter det.

Vi avsätter 600 000 kronor till denna satsning.

MOBILITETSPENG

Våra mindre enheter inom förskolan och skolan behöver få bättre möjlighet att besöka olika aktiviteter

och kulturevenemang. Kostnader för transporter hindrar skolorna att delta i den omfattning som är

önskvärt. Det duger inte. Alla barn ska ha samma rätt till upplevelser. Geografin ska inte utgöra ett

hinder. Med hjälp av en särskild ”mobilitetspeng” kan alla barn få tillgång till upplevelser.

Till denna satsning avsätts 200 000 kronor

AVSKAFFANDE AV VÅRDNADSBIDRAG

Vårdnadsbidraget skapar en kvinno- och fattigdomsfälla främst för utrikes födda kvinnor utan arbete.

Därför bör vårdnadsbidraget avskaffas. Det konstaterar även regeringens egen expertgrupp ESO i en

rapport 2011.

Förslaget ligger också i linje med den kritik Skolverket riktade mot vårdnadsbidraget redan 2008 då

verket varnade för att kvaliteten i förskolan påverkas negativt och risken för social snedrekrytering

ökar. Skolverket påpekade också att barnets perspektiv i stor utsträckning saknas. Vi håller fast vid att

vårdnadsbidraget i kommunen ska avskaffas.

Förändringen innebär en besparing med 800 000 kronor.


8

TILLVÄXT OCH ARBETE I HELA KOMMUNEN

UTVECKLA LÄSPROJEKT TILLSAMMANS MED FÖRENINGSLIVET

Barnen i Ulricehamn läser mer böcker än genomsnittet i Sverige. Det är bra. Vi vet att läsande och

läsförståelse har en avgörande betydelse för att barnens resultat i skolan. Men vi kan inte slå oss till

ro. För vi vet att läsande och läsförståelse minskar. Vi behöver hitta nya vägar för att stimulera barn att

läsa mer.

För något år sedan kom boken om Zlatan. Boken fick många som normalt sett inte har en bok på

nattygsbordet att läsa. Vi vill att boken och läsande ska få ett mer naturligt inslag i fler unga

ulricehamnares vardag. Därför avsätter vi medel i den kommunala budgeten som ska gå till läsprojekt

för barn. Medlen får endast tas i anspråk om dessa projekt utvecklas i samarbete med föreningslivet.

Vi ser framför oss olika projekt, till exempel i samarbete barnens idrottsförebilder, som stimulerar fler

barn att läsa regelbundet.

Detta arbete och de medel som avsätts kan växlas upp och utvecklas i samarbete med exempelvis

Kultur i Väst eller Statens Kulturråd i syfte att höja kvaliteten och sprida, dra nytta av andras

erfarenheter och förmera den kommunala ekonomiska insatsen.


FLER FERIEARBETEN

Inför 2014 spår både Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen att arbetslösheten kommer att

ligga kvar på fortsatt höga nivåer. Det gör det svårare för våra unga att söka sommarjobb.

Att prova på arbetslivet genom ett sommarjobb ger inte bara nyttiga erfarenheter och kontakter det

stimulerar också unga att hålla sig undan från mindre lämpliga fritidssysselsättningar.

Arbete är bästa sättet att integreras i samhället. Kommunen erbjuder idag cirka 150 feriearbetsplatser.

Vi vill utöka antalet platser och rikta en del av dessa till nyalända ungdomar.

Genom att rikta en del av de nya platserna till nyanlända unga ger vi dem snabbt möjlighet att få prova

på det svenska arbetslivet. Det hjälper unga att bli bättre i det svenska språket, etablera kontakter på

arbetsmarknaden och motiverar till studier.


JOBBPAKETET ”ULRICEHAMNSMODELLEN”

Många av företagen i Ulricehamn går bra. Flera så bra att de expanderar eller är i färd med att göra det. Visserligen har Ulricehamn en lägre arbetslöshet än riket men den är fortfarande relativt hög. Över 600 personer hade i maj inget arbete att gå till. En fjärdedel av dessa var 24 år eller yngre.


9

Människor ska ha riktiga jobb med egen försörjning – eller utbilda sig för att kunna hitta det. Personer som trots stora insatser inte kan få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden ska ha möjlighet att få anställning med lönesubvention och avtalade villkor. Vi tror att det behövs genomföras en bred palett av insatser:

Ge människor rätt stöd. Socialsekreterarna inom SoL hanterar 100-120 ärenden per person. Det är på tok för många ärenden. Det gör att personalens kompetens inte tas tillvara på rätt sätt. Kvaliteten blir lidande till förmån för kvantiteten. De personer som söker bistånd, försörjningsstöd, kan inte ges det stöd de behöver få för att komma till en egen försörjning. Det är inte bra.

Antalet ärenden per handläggare behöver begränsas. Samarbetet med Arbetsmarknadsenheten ska utökas för att skapa en modell liknande den i Borås.

Uppdrag: Utred om Borås modell kan användas i Ulricehamn. För att klara det måste det finnas mer tid för varje sökande hushåll. Låt en del av budgeterat försörjningsstöd användas till att aktivt hitta sysselsättning istället för passivitet med försörjningsstöd.

Utred hur en organisatorisk sammanslagning av IFO och AMO kan ske och vilka konsekvenser det får,

positiva som negativa.

Jobb- och utbildninglots, JUL. En av de främsta orsakerna till att unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden är bristande utbildning. Vi vill tillföra resurser för att arbeta med unga personer i åldern 16-25 år som inte fullgjort gymnasiet. Kommunen har ett så kallat informationsansvar att följa upp ungdomar i åldern 16-20 som inte studerar. Målet ska i första hand vara att lotsa personerna tillbaka till utbildning igen alternativt erbjuda hjälp i form av jobbsökaraktiviteter och praktik.

Inrätta ”Erfarenhetstjänster”. Personer med försörjningsstöd från kommunen och aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen kan erbjudas anställning inom exempelvis äldreomsorg, städning, kök, fastighetsunderhåll och skogslag under minst ett års tid. Ersättningens storlek ska motsvara ingångslönerna inom Kommunals avtalsområde. Där försörjningsstödet och aktivitetsstödet inte når upp till denna nivå ersätts med medel ur ”glappotten”.

Höj behörighet och kompetens i kommunen. Kommunalt anställda inom framförallt välfärd ska få möjlighet att validera sina utbildningar. Det handlar om att de anställda ska kunna slutföra sin utbildning/validering genom praktik. De teoretiska studierna genomförs samtidigt som man utför sitt ordinarie arbete. Men för att kunna genomföra praktik på annan arbetsplats/i annat yrke krävs att det finns en ersättare på den ordinarie arbetsplatsen. Medlen ska användas till att täcka vikariekostnad och del av den inkomstförlust för dem som vill vidareutbilda sig.

Till dessa satsningar avsätts 2 miljoner kronor och finansieras via RUR.

HANDELSUTVECKLING

Cityföreningen har bedrivit ett utvecklingsprojekt med stöd av den europeiska socialfonden. Projektet

löpte ut under 2013. Inför i 2013 avsatte Socialdemokraterna och Vänsterpartiet medel för

handelsutveckling i Ulricehamns kommun. Dessa medel tillfördes Nuab men fick endast tas i anspråk

om en medfinansiering fanns. I annat fall skulle medlen återbetalas till kommunen.

Till denna satsning avsätts 500 000 kronor och finansieras via RUR.


10

BREDBANDSUTBYGGNAD LANDSBYGDEN

Infrastrukturen är en viktig faktor för att kunna bo, leva och verka i hela kommunen. Under förra året

avsatte Socialdemokraterna och Vänsterpartiet 500 00 kronor till utbyggnad av bredband på

landsbygden. Dessa medel växlades upp av lika mycket medel från Västra Götalandsregionen. Denna

satsning är tidsbegränsad under ett antal år framöver.

Till denna satsning avsätts 1 025 000 kronor och finansieras via RUR. Återigen växlas detta upp av

regionen med lika mycket.

FLEXIBEL KOLLEKTIVTRAFIK OCH UTREDNING OM BOSTADSROTATION

I år har kommunen avsatt medel för att bygga ut bredband. Kommunens pengar möts upp av lika

mycket medel från Västra Götalandsregionen. Vi vet genom de samtal och de möten som kommunen

arrangerat att intresset är stort för denna satsning. Regionen har avsatt medel för att göra en liknande

satsning gällande flexibel kollektivtrafik. Vi vill att kommunen prövar intresset och möjligheten att

utveckla flexibla lösningar vad det gäller kollektivtrafiken i kommunen.

Samtidigt pågår i några mindre samhällen arbete med att hitta former för att få till stånd en

bostadsrotation, trots de orättvisa villkoren. Det välkomnar vi och uppskattar det engagemang som

läggs ned från ideella krafter för att utveckla alternativa hyresformer som kooperativa hyresrätter.

Vi ser detta som en allt för viktig fråga för att kommunen ska ställa sig vid sidan om. Därför vill vi ge

förvaltningen i uppdrag att utreda vad kommunen kan göra för att understödja bostadsrotationen i

våra mindre orter.

Samtidigt är det viktigt att öka mångfalden av olika boendeformer, speciellt för äldre. Därför vill vi

också att förvaltningen utreder behovet av trygghetsboenden i hela kommunen. Förutom centralorten

är det intressant att titta närmare på kommunens södra delar, runt Gällstad, och i kommunens norra

del, exempelvis i anslutning till Parkgården i Dalum.

Till denna satsning avsätts 500 000 kronor och finansieras via RUR.

LEDARSKAPSUTVECKLING INOM FÖRENINGSLIVET

Kommunen ska uppmuntra ledarskap. Även inom föreningslivet. UIFK har fått medel beviljade av

Ulricafonden. Tillsammans med annan företagssponsring och egna medel har föreningen ett 3-årigt

projekt finansierat till 85 procent som syftar till att stärka ungdomsledare och tränare i ledarskapet.

Med en välutbildad och erfaren projektledare ska UIFK erbjuda andra klubbar i kommunen

gemensamma utbildningsinsatser. Föreningen ska erbjuda gemensamma träningar med andra klubbar

på ungdomssidan. Projektet ska också arbeta med utmaningen att det på vissa orter finns problem

med att få ihop ett lag i samma ålder. Det får till följd att yngre får möta alltför stora och tunga

motspelare och lägger av. Och de riktigt duktiga möter inte de utmaningar de behöver för att

utvecklas.

Till denna satsning avsätts 75 000 kronor som finansieras via RUR.


11

DIFFERENTIERAD TILLSYNSTAXA FÖR FÖRETAG

Många av kommunens företag är ålagda att varje år betala en tillsynstaxa till kommunen. Detta

oavsett om kommunen utför någon tillsyn på företaget i fråga. Det kan sticka i företagens ögon och

skapa irritation att betala en avgift utan att få någonting tillbaka. Och det har vi full förståelse för.

För att skapa en större acceptans för taxan bland företagen och dessutom öka incitamentet hos oss

själva som kommun att verkligen genomföra tillsynen anser vi att det vore bättre att införa en lägre

fast avgift för företagen och en rörlig taxedel som är kopplad till själva inspektionen/tillsynen.

Förändringen av taxan ska vara självfinansierande.

DIFFERENTIERAD BYGGLOVSTAXA

Energismarta hus är något positivt både för miljön och för ekonomin. Därför bör kommunen stimulera

och rekommendera invånarna att bygga så energismart som möjligt. Ett sätt att underlätta

byggnationen av energismarta hus för kommunens invånare är genom att göra det enklare och/eller

billigare att söka bygglov för denna typ av hus.

Kommunen ska också själv som fastighetsägare föregå med gott exempel. Det sänker samtidigt den

egna driftskostnaden.

Förändringen av taxan ska vara självfinansierande.


12

UTVECKLA ORGANISATION OCH FINANSIELL HANTERING

UTVÄRDERA OCH UTVECKLA DRIFTSFORMER

Intraprenad är en relativt ung driftsform i Ulricehamns kommun. Vi ser gärna att denna driftsform

utvecklas vidare och införs i fler delar av verksamheten. Det är dock viktigt att likvärdiga villkor gäller

för likvärdiga verksamheter. Till exempel menar vi att samma ekonomiska villkor ska gälla för skolor

att behålla del av eventuella överskott och arbeta ikapp eventuella underskott. Det här exemplet

handlar om likvärdiga förutsättningar för bland annat våra skolor att bedriva verksamheter på

jämbördiga villkor.

GRÖNARE MAT VID UPPHANDLING

Ulricehamns kommun handlar livsmedel för cirka 18 miljoner kronor varje år. Förra året

uppmärksammades Sigtuna kommun där Kammarrätten i Stockholm ger Sigtuna rätt att ställa krav på

djurskydd vid upphandling. Vi menar att Ulricehamns kommun i samband med nästa upphandling av

livsmedel ska driva kravet att följa miljöstyrningsrådets animaliekriterier gällande krav på transporttid

till slakt.

Målet i Ulricehamns kommun är att 17 procent av inköpen av livsmedel ska vara ekologiska 2015. Det

ser vi ut att klara redan i år. Under 2008 öronmärkte kommunstyrelsen 200 00 kronor för ekologiska

produkter som då uppgick till 10,6 procent. Sedan dess har kommunen klarat målet genom att minska

svinn och säsongsplanera inköpen. Men nu behövs ett nytt mål. Vi vill sätta målet att minst 30 procent

av inköpen av livsmedel ska vara ekologiska 2020. Det är ambitiöst. I ett sätt att stimulera detta tillför

vi riktade medel i år.

Vi avsätter 200 000 kronor för att öka andelen av ekologiska produkter vid inköp till kommunen.

INKÖP OCH UPPHANDLINGAR

Kommunstyrelsen fattade 2011 beslut om att ålägga förvaltningen en årlig besparing om 1 procent

fram till och med 2014. Inför 2014 läggs en central besparingspost på 11,4 miljoner kronor inom

kommunstyrelsens ram. Denna riktas mot inköps- och fastighetsförvaltningseffektiviseringar. Beloppet

motsvarar det enprocentiga besparingsmålet av kommunstyrelsens nettoram.


13

UPPMUNTRA ANSTÄLLDA ATT GE BLOD

När olyckan är framme eller en allvarlig sjukdom drabbar oss krävs att blod finns på plats. Det räddar

liv. Södra Älvsborgs sjukhus konstaterar brist på blod. Tidigare har man gått ut med att det skulle

behövas ungefär 1 000 tappningar ytterligare per år. Vi vill inrätta ett incitament för kommunens

anställda att bli blodgivare. Förvaltning får i uppdrag att återkomma med någon form av

incitamentsprogram till kommunstyrelsen senast vid halvårsskiftet 2014.

Till denna satsning avsätter vi 48 000 kronor.

FÖRÄNDRINGAR I BUFFERTPOSTER

I driftbudget för 2013 finns 4 miljoner kronor avsätta i en buffert. Dessutom avsattes 2 miljoner kronor

i 2013 års budget till ”Ram i balans”. Bufferten minskas med 3,5 miljoner kronor och Ram i balans

upplöses helt.

Dessa 5,5 miljoner kronor tillförs resultatet för att minska sparkravet på förvaltningen för att uppnå ett

resultat om minst 1 procent utan eventuella nya Afa-medel inräknat.

EXPLOATERINGSFASTIGHETER

Kommunen har sedan en lång tid ett antal fastigheter som behöver rivas. Vissa fastigheter innebär

säkerhetsrisker. Vissa ger ett dåligt intryck i kommunen. Samtliga fastigheter kostar pengar. Genom att

göra sig av med dessa fastigheter sänker kommunen långsiktigt sina driftskostnader. Besparingen görs

inom ett av de prioriterade besparingsområdena och drabbar vare sig skola eller omsorg. Detta arbete

är prioriterat. Inför 2014 avsätts medel i investeringsplan och medel via RUR för att täcka kostnader

för rivning och sanering av den sk Handelsträdgården.

Till denna satsning avsätts 5 miljoner kronor och finansieras via RUR.

TAXOR

De kommunala taxorna höjs enligt förslag från förvaltningen. Taxor inom miljö- och byggnämndens

verksamhetsområde kan justeras i ett senare beslut. Det pågår en gemensam översyn tillsammans

med Tranemo i syfte att uppnå likvärdiga taxor inom den nya nämndens verksamhetsområde.


14

UPPDRAG TILL KOMMUNALA BOLAG

Förutom de ekonomiska transaktionerna som redovisas i särskild bilaga uppdras följande till de

kommunala bolagen:

Samtliga kommunala dotterbolag ska arbeta för att ge fler unga spännande sommarjobb som kan ge

nyttiga erfarenheter och stärka dem inför framtiden.

Näringsliv Ulricehamn AB har fått uppdraget att arbeta fram en näringslivsstrategi. Ulricehamn har idag

ett väl differentierat näringsliv. Men det finns också branscher som är underrepresenterade. Dessa ska

identifieras och en långsiktig strategi för hur kommunen kan stärka dessa branscher ska arbetas fram.

Denna strategi ska antas i fullmäktige.

Näringsliv Ulricehamn AB ska under året arbeta med att söka upp företag som är potentiella etablerare

på Rönnåsens industriområde eller i annan del av kommunen. Detta arbete ska ske i samarbete med

Business region Borås, BRB. Det kan komma att behöva extra insatser för att visa på fördelarna med

Ulricehamns kommun och Rönnåsens industriområde som etableringsplats.

Till detta avsätts 200 000 kronor och finansieras via RUR och får endast tas i anspråk efter samråd med

moderbolagets VD.

Näringsliv Ulricehamn AB ska under året samarbeta och förstärka den turist- och idrottssatsning som

växer fram i ett samarbete mellan flera föreningar med utgångspunkt i Lassalyckan i syfte att bygga

upp ett idrottskollo. Detta projekt har fått bidrag beviljat från Ulricafonden. Kommunen ska under de

första åren bidra med medel som täcker de kostnader projektet har gentemot kommunen. Efter tre år

ska projektet stå på egna ben och klara sig utan kommunalt bidrag.

Till detta avsätts 300 000 kronor och finansieras inom ramen för moderbolaget.

STUBO AB får i uppdrag att påbörja byggnation vid Stadsskogen. Dessutom ska bostadsbolaget lämna

in förslag på var och när nästa byggnation ska ske till för Miljö- och samhällsbyggnadskontoret så att

detta kan inordnas i kommunens planprioriteringslista.


15

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH VERKSAMHETSMÅL

FINANSIELLA MÅL

1. Resultatet ska vara minst 1 procent av samlade intäkter för skatter och statsbidrag.

2. Den kommunala utdebiteringen ska vara oförändrad (21.05 kr).

VERKSAMHETSMÅL

PERSONALPOLITISKA MÅL

1. Sjuktal. Det långsiktiga målet är att sjuktalet maximalt ska uppgå till 4 procent. Andelen

partiellt sjukskrivna i denna grupp ska uppgå till lägst 50 procent.

2. Medarbetarindex. Ulricehamns kommun ska uppfattas som en god arbetsgivare och en bra

arbetsplats. Den allmänna trivseln ska i en sexgradig skala uppnå minst 4,7.

3. Kompetens. Andelen utbildad/behörig personal ska ligga över genomsnittet inom mätbara

yrkesgrupper i kommungruppen.

4. Mångfald. Andelen personal tillhörande minoritetsgrupper ska öka.

TILLVÄXTMÅL

1. Skapa förutsättningar för fler invånare. Den långsiktiga målsättningen är att skapa

förutsättningar för 25 000 invånare. Målsättningen för 2014 är en ökning med 125 personer i

förhållande till folkmängden 2013-11-01.

2. Bostäder. Kommunen ska ge förutsättningar för produktion av minst 200 nya

lägenheter/småhus årligen. Områden med störst efterfrågan ska prioriteras.

3. Industrimark. Kommunen ska ha sammanlagt minst 90 000 kvadratmeter ledig industrimark på

Vist industriområde och Rönnåsen. Minst fem företag ska ha valt Rönnåsen som plats för

etablering.

4. Försörjningsstöd. Andelen hushåll med försörjningsstöd mer än 10 månader ska minska med 10

%.


16

KVALITETSMÅL

1. Lärande. Det långsiktiga målet är att alla elever i årskurs 9 ska uppnå målen i alla ämnen. I SKL:s

öppna jämförelser ska kommunen lägst placera sig på plats 200 under 2014.

2. Gymnasiet. Genomsnittliga betygspoängen efter avslutad gymnasieutbildning ska höjas jämfört

med 2012/2013 års nivå både på studieförberedande och yrkesförberedande program.

3. Högskola. Andelen gymnasielever som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad

gymnasieutbildning ska motsvara minst 38 procent.

4. Kommunens fastigheter. Kommunens fastighetsbestånd ska minska genom avveckling av

fastigheter som inte nyttjas. Därmed kan underhållet fokuseras på befintligt fastighetsbestånd

och långsiktigt säkra värdet av fastigheterna. Under 2014 ska det genomsnittliga

fastighetsunderhållet uppgå till 75 kronor per kvadratmeter.

Vid ny- och ombyggnad ska bästa teknik användas efter väl planerade och beräknade kalkyler

för att minimera miljöpåverkan och framtida driftskostnader.


17

DRIFTBUDGET (BELOPP I TKR)

Skatte- och bidragsintäkter Ram 2014

(Utdebitering 21:05) 23 080 invånare 1 148 978

Revision 1 207

Samverkansnämnd IT 520

Kommunstyrelsen 1 105 448

Ökade drift- och kapitalkostnader 15 000

Avskrivningar 45 000

Finansiella intäkter, netto 3 050

Finansförvaltning i övrigt, nettointäkt 30 000

Resultat 13 999


18

SPECIFIKATION AV RAMFÖRÄNDRINGAR

Avsatt till lönekostnadsökning 17 000

Arbetsvärdering 3 000

Höjda lärarlöner 1 200

Kompensation prisökningar 6 000

Effektivisering inköp och fastighetsförvaltning (1 %) - 11 400

Förändringar buffertposter - 5 500

Ledningsprocesser 660

Miljö- och samhällsbyggnad 389

Individ- och familjeomsorg 4 500

Funktionsnedsättning 3 000

Lärande Nord och Syd 3 800

IT - 790

Administrativt processtöd 1 250

Höjda taxor - 550

Avskaffande av vårdnadsbidrag - 800

Handelsutveckling - 500

Bredband landsbygd - 500

Feriearbete 300

Grönare mat vid upphandling 200

Läsprojekt med föreningslivet 200

Lov- och sommarskola 600

Mobilitetspeng 200

Uppmuntra anställda att ge blod 48

Summa 22 307


19

RESULTATUTJÄMNINGSRESERV

Resultatutjämningsreserven (RUR) inrättades i samband med att ny lagstiftning trädde i kraft 2013. I

samband med bokslutet avsattes cirka 50 miljoner kronor till RUR. Av dessa har kommunen tagit 6,5

miljoner kronor i anspråk under 2013; 5 miljoner kronor till Lärandet och 1,5 miljoner kronor till

Välkomsten.

Under året förväntas kommunen få, likt förra året, en betydande återbetalning från Afa. Det

tillsammans med att kommunen i övrigt presterar ett bra resultat gör att Socialdemokraterna och

Vänsterpartiet estimerar en avsättning till RUR med 18 miljoner kronor för verksamhetsåret 2013.

Det gör att kommunen sammanlagt har 61 miljoner kronor i RUR. Av dessa medel tar vi drygt 9

miljoner i anspråk fördelade på följande vis:

Jobbpaket 2 000

Handelsutveckling Nuab 500

Företagsetablering 200

Ledarskapsutveckling i föreningslivet 75

Bredbandsutbyggnad landsbygd 1 025

Landsbygdsutveckling (utredning o kollektivtrafik) 500

Exploateringsfastigheter 5 000

Summa 9 300


20

INVESTERINGSPLAN (BELOPP I TKR)

Objekt 2014 2015 2016 2017

Industriområden och markförvärv 7 000 25 000

Bostadsområde Stadsskogen 7 600 1 800

R40 8 200 6 500

Nytt Stadsbibliotek 75 000

Trafikåtgärder 5 000 5 000 5 000 5 000

Ombyggnad äldreboenden 20 000 15 000

Förskola/skola tätorten 12 000 40 000* 30 000*

Ny maskin skidspår 2 000

Bryggor vid Åsunden 4 000

Lekplats 3 000

Inventarier 3 435 3 000 3 000 3 000

Investeringar kök 1 000 1 000 1 000 1 000

Energieffektivisering 5 000 5 000 5 000 5 000

Lassalyckan/friidrott 1 000 19 000

Liljekonvaljen, gruppboende 3 500

Extern webb 3 000

Datautveckling inom verksamheter 2 000 2 000

Ej kända projekt och projekteringar 10 000 3 500

Summa 77 735 73 800 149 000 59 000

*Ulrikaskolan


21

FINANSIERINGSRAMAR (BELOPP I MKR)

Ram Förändring

Ulricehamns kommun 0

Ulricehamns Stadhus AB 100

Ulricehamns Energi AB 180 20

Stubo AB 500

Nuab 10

Vists Fastighets AB 63

Brf Parkgården 47

Summa 920

News & Politics

Fortsatt framåt för fler jobb och företag