• Kunskapsnation i kris? Politik, pengar och makt i svensk forskning (Nya Doxa och SISTER december 2008)• Gränslös forskning (Nya Doxa och SISTER april 2009)

Universitet & högskolor i Stockholm-Mälarregionen

• -Beckmans Designhögskola • -Danshögskolan • -Dramatiska institutet • -Ericastiftelsen • -Ersta Sköndal högskola • -Försvarshögskolan • -Gymnastik- och  idrottshögskolan

• -Handelshögskolan i  Stockholm • -Karolinska Institutet• -Konstfack• -Kungliga Konsthögskolan• -Kungliga Musikhögskolan i

 Stockholm• -Kungliga Tekniska  högskolan• -Operahögskolan i  Stockholm• -Röda Korsets Högskola• -Sophiahemmet Högskola

• -Stockholms  Musikpedagogiska Institut

• -Stockholms universitet• -Södertörns högskola• -Teaterhögskolan i

 Stockholm• -Teologiska Högskolan

 Stockholm• Uppsala• Örebro• Mälardalens Högskola• SLU

Källa: Stockholms Akademiska Forum

ABC-regionen- Tung kunskapsaktör

• 37%:andel av företagssektorns FoU

• 47%:andel av VINNOVAs stipendier till nya företag.VINN-NU

• 45%: andel av VINNOVAs satsningar till mindre företag," Forska och väx”

• 47%: andel av riskkapitalbolagens såddsatsningar

• 48%:andel av de mindre företagens,10-250 anställda,satsningar på FoU. Lite högre andel för de minsta företagen

• 55%:andel av Industrifondens satsningar inom IKT och life science 55%. Räknas på investeringar ökas talen till 63-64%

• ca 50%:andel av forskningsinstitutens FoU.

• runt 60%:andel av sysselsättningen i åtskilliga kunskapsintensiva tjänstebranscher.

Data om högskolesektorn:

• 41%:andel av de statliga forskningsmedlen

• 48%:andel av externa bidrag• 46%:andel av

uppdragsforskningsvolymen• 50%:dito för uppdrag för företag• runt 60%:dito för uppdrag från företag i

utlandet• 48%:andel av EU-bidragen• 50-55%:andel av större VINNOVA-

satsningar, beslutade 2006-2008 och i gång de närmaste 5-8 åren.

Fördelning, %, inom

Stockholms län Riket

”Kunskapsyrken”

Ledningsarbete 8,8 6,5

Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 1) 21,5 9,0

Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 23,0 15,5

* Totalt 53,3 31,0

Övriga yrken 46,7 69,0

Perspektiv på industrins ”kunskapsyrken”

Källa: SCB

Stor-Stockholm % Riket, %

1951 2003 1951 2003

Tillverkningsindustri 30,8 14,9 44,5 28,8

FoU-intensiv 1) 12,6 9,4 11,8 16,7

Annan 19,5 5,5 32,7 12,1

El, gas, vatten 1,3 0,7 1,2 1,1

Bygg 11,6 7,7 11,6 9,3

Detaljhandel inkl hotell o restaurang, partihandel 30,1 25,2 24,7 23,8

Transporter, kommunika tion 11,1 11,6 10,0 10,0

Bank, försäkring 4,8 6,9 1,9 3,4

Företagstjänster 2,8 24,5 1,2 16,4

Privata tjänster inkl fastighetsförvaltning 7,5 8,5 5,0 7,2

Fördelade antal, tusen 410 650 2 090 2 540

Hur fördelas sysselsättningen i Stor-Stockholm

Källa: RTK

35 rangordnade attraktionsfaktorer för storstäder. Grosveld 2002

Mest avgörande 1. Intercontinental Airport

2. International Performance

3. Skilled Labor

4. Hotels

5. Performing Arts

6. Leading University

7. Congress Facilities

8. Home to Multinationals

9. Home to Banks

10. Museums

Mittfältet 11. It happens there!12. Open to the World13. R&D Institutes14. Political Leadership15. Stock Exchange16. Public Safety17. Local Tax Climate18. Nightlife19. Multi-Cultural20. International Seaport21. Seat Int. Organizations22. Professional Services23. Invest in Quality24. Network25. Home to Media Firms26. Large Population27. Mega Events

Minst avgörande 28. Shopping

29. Stop HS-Trains

30. Seat National Government

31. Production Facilities

32. Business School

33. Sport

34. Skyline

Källa: Grosveld 2002.

Kvalitetsfaktor (kluster) Ranking (totalt 40)

Amster-dam

Milano Barce-lona

Stockholm

Trade and transport 6 20 >20 >20

Museums 6 >20 11 >20

Performing Arts 8 6 >20 >20

Business Services 9 >20 >20 >20

Hospitality 13 >20 18 >20

Universities 13 >20 >20 14

International org. 14 >20 >20 >20

Multinationals & finance >20 >20 >20 >20

Media >20 >20 >20 >20

Property & architecture >20 15 8 >20

Totalt 13 17 30 35

Källa: Grosveld

Universitetsranking

Times HS (World) 63. Uppsala (71)239. SU (246)280 HHS (273)

Shanghai (Europa)11. Karolinska (51)21. Uppsala (71)27. Stockholm (86)80-124. KTH (201-302)80-124. SLU (201-302)

SpecialisationDifferentiation

Competition

Globalisation

New entrants

International mobility

Studentconsumerism

Open innovation

New research technologies

e-learning

Demographicchange

WideningparticipationCooperation

Business

Internationalgovernance

Tuition fees

Insufficientresources

Commercialisation

DRIVERS OF CHANGEFOR HIGHER EDUCATION

STUDENTNUMBERS

RESEARCH

BUSINESS

INTERNATIONALISATION

Manchester University – Strategy to join the elite

Strategy to join the elite - 9 Goals at Manchester

1) High International Standing

2) World Class Research

3) Exemplary Knowledge and Technology Transfer

4) Excellent Teaching and Learning

5) Widening Participation

6) Empowering Collegiality

7) Efficient, Effective Management

8) Internationally Competitive Resources

9) More Effective Community Service (Region)

Highly Cited ResearchersScore on HiCi 24.3

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1 5 8 13 17 21 25 29 33 37 41 45 48 53 56 61 65 69 73 76 81 85 89 93 97 100

• “Better performing universities have higher budgets per student”• “More funding has a bigger effect in more autonomous universities”

“Hur ska vi fixa det”?: “Profilering, samverkan och koncentration”

• Universities must learn to compete in an international environment

• To compete, you need a strategy• The name of the game is strategic differentiation

• by scale and scope• by subject mix • by main type of education (undergraduate,

professional master, research training)• by ambition in research (regional producer of

usable knowledge; average research producer; world class research university)

• by interactions with stakeholders (proximity vs international; industry vs territory/society)

• by funding mix

Källa: Learning to Compete

Innovation igår och idag

Economist 2007

Var i systemet skall man satsa för att FoU skall få

genomslag?

Vencap E

Leverantör B

Universitet D

Företag A

Startup C Myndighet F

”Stökig växelverkan”

SMITH 1776• The division of labour is limited by the extent of

market• When the size of the market increases, division

of labour becomes more convenient and with division of labour come specialisation, increasing returns and differentation from others

• This is totally new for many national systems. Many government (and universities are unprepared to manage this change)

Strong polarization in the Swedish University Sector

Source: Ljungberg&McKelvey 2008

Mat

eria

ldes

ign

Des

ign

och

prod

uktfr

amta

gnin

g

Sam

hälls

bygg

nad

Mat

eria

ltekn

ik

Med

iete

knik

Lant

mät

eri*

Kem

itekn

ik

Indu

strie

ll eko

nom

i

Tekn

isk

fysi

k

Elek

trote

knik

Kem

itekn

ik m

ed fy

sik

Auto

mat

ion

och

mek

atro

nik

0

200

400

600

800

1000

1200

CTHKTH

Number of students per programme at KTH och Chalmers 2003