Brottsplats GöteborgOm våldet i medierna

2014.03.04

2

Syfte och avgränsningar

Kvalitativ del, syfte och förutsättning:Syftet med den här analysen är att undersöka hur medierna rapporterar om våldet i Göteborg. Skottlossningarna under 2013 och under de två första månaderna under 2014 analyseras djupare. Analysen tittar närmare på vilka motiv till våld som lyfts fram, vilka personer som får uttala sig mest, hur göteborgarna upplever situationen – om de känner sig trygga eller otrygga, samt slutligen hur ofta man nämner eller lyfter fram åtgärder för att minska våldet. Uppgifter om antalet skottlossningar i Göteborg bygger på uppgifter från Västra Götalandspolisen. I den kvantitativa delen kommer uppgiften om antalet skottlossningar från Brottsförebyggandet rådet, BRÅ, och de är något fler.

Kvantitativ del, syfte och förutsättning:I den kvantitativa delen av rapporten redovisas en genomgång av fyra olika typer av brott: inbrott, kvinnomisshandel, misshandel och skottlossningar. Tre olika statistiska mätningar jämförs för att se vilken korrelation som finns mellan antalet anmälda brott, antalet publicerade artiklar samt uppgifter om hur oroliga människor är för att utsättas för dessa brott. Statistiken över antalet anmälda brott samt statistik över hur oron hos göteborgarna har förändrats har hämtats från BRÅ och Nationella trygghetsundersökningen 2006-2013, rapport 2014:3. Artiklarna har hämtats via Retrievers Mediearkiv för att sammanställa hur många artiklar som har publicerats om de aktuella brotten. Artiklarna har samlats in via utvalda sökord och dess relevans har säkerställts manuellt.

AvgränsningarAnalysen i sin helhet baseras på ett kvalitativt urval av källor i tryckt press och redaktionella webbkällor. (Se definitioner och medieurval s. 15).

IndexKvalitativ delSkottlossningarna i Göteborg 2013s.3Slutsatser och sammanfattnings.4Var sker brotten och varsker publiciteten? s.5Är skottlossningarna i Göteborg en intern angelägenhet? s.6Vem uttalar sig mest i media?s.7Är det skillnad på vem som rapporterar? s.9Finns det grund för oro? s.10

Kvantitativ delStatistik - inbrotts.11Statistik - misshandels.12Statistik - kvinnomisshandel s.13Statistik - skottlossningar s.14Definitioner och medieurval s.15Kontaktuppgifters.16

3

Nio mord på gatan - ingen fälld ännuGöteborgs-Posten, 2013-09-06

Skottlossningarna i Göteborg 2013

Skjutningar per område

Artiklar per område

612

474

793

Skottlossning mitt ute på gatan i Göteborg GT, 2013-03-24

Orolig personal låter förskolebarn stanna inneGöteborgs-Posten, 2013-09-10

Skottlossning i centrala Göteborg Expressen, 2013-05-29

Oron växer i Bergsjön Göteborgs-Posten, 2013-04-26

Skräcken efter nya skjutningenGT, 2013-09-18

En skottlossning i veckan i GöteborgSvenska Dagbladet, 2013-04-30

Ask till skottlossningens Göteborg Dagens Nyheter, 2013-10-23

4

Slutsatser och sammanfattning

Vilken bild ges av Göteborg i media?Medias rapportering om våldet visar en stad med skottlossningar, dödsskjutningar, gängkriminalitet och otrygga invånare där skottlossningar mer och mer blivit en del av vardagen. September och oktober är den mest intensiva perioden under de 14-månader som Retriever har analyserat. Då äger en tredjedel av skottlossningarna rum och närmare hälften (47 procent) av det totala antalet artiklar publiceras under den perioden.

Var sker brotten och var sker publiciteten? Hisingen och Nordöstra Göteborg dominerar i såväl antal konstaterade skottlossningar enligt polis såväl som i antalet medialt uppmärksammade. Analysen visar att det är skillnad på hur mycket media rapporterar om skottlossningar beroende på var de inträffar. Trots att mer än hälften av skottlossningarna sker i Nordöstra Göteborg handlar endast var fjärde artikel om skottlossningarna i området.

Anges det motiv till skottlossningarna i Göteborg? I medierapporteringen är journalisterna väldigt försiktiga med att skriva ut något motiv till den aktuella skottlossningen. I nära tre fjärdedelar anges ingen anledning till varför skottlossningen sker eller vilken konflikt som ligger bakom den. I resterande del av artiklarna framkommer det att skottlossningarna är en intern

angelägenhet och här är det till störst del gängkriminalitet som uppges vara orsaken till skjutningar.

Finns det grund för oro? I tre fjärdedelar av publiciteten framgår det inte att skottlossningarna kan klassas som slutet våld, dvs att det finns en koppling mellan gärningsman och offer. Resultatet blir att läsaren endast möter en beskrivning av en skottlossning utan att det på något sätt närmare anges varför den har ägt rum, något som torde påverka orosfaktorn. I hälften av publiciteten omnämns tidigare brott av samma karaktär. Genom en ständig påminnelse om tidigare brott etableras intrycket av en hög brottslighet. Det samlade intrycket blir därför att den mediala bilden genom sin utformning i det initiala skeendet, avsaknaden i rapportering av motiv till brotten samt brist på uppföljande rapportering om det rättsliga efterspelet tillsammans ger en medial bild av en otrygg stad.

5

Var sker brotten och var sker publiciteten?

Majoriteten av skottlossningarna äger rum på Hisingen och i Nordöstra Göteborg och det är också dessa delar av Göteborg som omtalas i flest artiklar. På Hisingen sker 33 procent av skottlossningarna under mätperioden och området omskrivs i en lika stor procentuell andel av publiciteten. Trots att mer än hälften av skottlossningarna sker i Nordöstra Göteborg handlar endast var fjärde artikel om skottlossningarna i området. Var tionde skottlossning sker i övriga Göteborg vilket uppmärksammas i 14 procent av publiciteten.

Otydlighet kan öka oronI en fjärdedel av publiciteten är det inte tydligt vilket område som åsyftas. I den andelen räknas publicitet som omnämner flera områden samt använder begreppet Göteborgsområdet vilket oftast sker när den generella problematiken med skottlossningar diskuteras.

Att media i sin rapportering är tydlig med var någonstans i staden som ett brott har ägt rum kan leda till en ökad stigmatisering av ett specifikt område Samtidigt skulle en klarare bild gentemot läsarna kunna minska den allmänna oroskänslan över att skottlossningen kan förekomma överallt i Göteborg.

Närmare 90 procent av stadens skottlossningar sker på Hisingen eller i de nordöstra delarna av staden men det framgår endast i 60 procent av artiklarna att

skottlossningarna har ägt rum i dessa områden.

33%

56%

11%

Konstaterade skottlossningar enligt polis

Hisingen Nordöstra Göteborg Övriga Göteborg

34%

26%

14%

26%

Uppmärksamhet i media

Hisingen Nordöstra Göteborg Övriga Göteborg Göteborgsområdet

6

74%

26%

Ej angett Slutet våld

Är skottlossningarna i Göteborg en intern angelägenhet?

Anledning till skottlossning

Diagrammet baseras på andelen artiklar där en anledning till skottlossningen anges

Motiv till skjutningarna anges inteI medierapporteringen upplevs journalisterna som väldigt försiktiga med att skriva ut något motiv till en aktuell skottlossning. I nära tre fjärdedelar anges ingen anledning till varför en skottlossning sker eller vilken konflikt som ligger bakom. Detta är mest framträdande när det gäller skottlossningar som inträffar i nordöstra Göteborg där motiven endast anges i 16 procent av artiklarna.

Till störst del är det polisen som uttalar sig om skottlossningar. Polisen får gång på gång frågor från journalisterna om motiv som de undviker att svara på. Det kan förefalla naturligt då många av artiklarna publiceras i samband med att en skottlossning sker. Men även i uppföljande rapportering, där gärningsmän och offer är kända, anges sällan anledningar till brotten utan det lämnas fritt för läsaren att tolka.

Gängkriminalitet vanligast när motiv anges I en fjärdedel av artiklarna framkommer det att skottlossningarna är en intern angelägenhet. Här är det till störst del gängkriminalitet som uppges vara orsaken till skjutningar. Endast i fyra procent anges familjerelationer ligga bakom skottlossningar, vilket till störst del utgörs av rapportering kring kvinnomordet i Högsbo.

Få förslag på åtgärderNär motivet till skottlossningarna inte anges blir det även svårt att presentera förslag på åtgärder. Sett till hela publiciteten presenteras förslag på åtgärder i knappt var femte artikel, framförallt återfinns åtgärdsförslagen när hela Göteborgsområdet diskuteras.

I publiciteten som rör skottlossningar i Nordöstra Göteborg förekommer förslag på åtgärder i lite mindre än var femte artikel. Flera av artiklarna där åtgärder presenteras härrör från skottlossningen vid Hammarkullens skola i maj då polisen gavs utrymme att tala om sina ökade insatser för att förhindra nya brott. Detta kan ställas i relation till publiciteten som rör skottlossningar på Hisingen där åtgärder endast presenteras i var tionde artikel.  Olika motiv ger olika åtgärdsförslagDet är tydliga skillnader på vilken typ av åtgärder som förs fram. I publicitet om gängkriminalitet diskuteras ökad polisnärvaro i utsatta områden och skärpt vapenlagstiftning. Efter skottlossningen i Högsbo, där en man skjuter ihjäl sin före detta sambo, talas det i stället om förändrade regler vid kontaktförbud.

7

Vem uttalar sig mest i media?

Aktörer som uttalar sig

Diagrammet visar andelen artiklar för respektive aktör

Polis 46%I 46 procent av all publicitet är det polisen som uttalar sig. Att polisen intar en så totalt dominerande position är föga förvånande då polisen naturligt är den primära informationskällan i samband med våldsdåd. En stor del av rapporteringen består endast av korta uttalanden av informativ karaktär om inträffade skottlossningar. Vid sidan av den här rapporteringen finns det dock en liten andel publicitet där polisen intar en proaktiv roll som syftar till att skapa en positiv bild av polisens arbete i Göteborg. I var tionde artikel lyfter polisen fram de stora resurser man sätter in för att lösa våldet och vilka åtgärder som satts in.

Privatpersoner 9%Privatpersoner är den grupp som kommer till tals i flest artiklar efter polisen och här ställer journalisterna ofta ledande frågor, exempelvis ”känner du dig otrygg i Göteborg?”, ”vågar du låta dina barn leka utomhus?” och ”upplever du att våldet har trappats upp i området?”. I över hälften av artiklarna där en privatperson intervjuas framkommer det att personen känner sig otrygg på grund av våldet och skottlossningarna. I ett tiotal artiklar intervjuas privatpersoner i samband med manifestationer som framförallt genomförs för att ta avstånd från våldsutvecklingen och visa att de boende står upp mot våldet och vill ha ett tryggt Göteborg.

Rättsväsendet 7%I de juridiska efterspelen kommenterar personer inom rättsväsendet åtal och häktningar. I de fall gärningsmän och offer kommer till tals sker detta genom omskrivningar av vad som sagts i antingen förhör eller under häktningsförhandlingar och dessa ingår i kategorin rättsväsende.

46%

19%

9%

8%

4%4% 3% 3% 2% Polis

Ingen aktörPrivatpersonerRättsväsendeOppositionenRegeringenJournalistÖvrigaForskare/expertOrganisationer

8

Vem uttalar sig mest i media?

Oppositionen 4%Oppositionspolitiker, som utgörs av de röd-gröna partierna i riksdagen, uttalar sig i 89 artiklar, vilket motsvarar fyra procent av den totala publiciteten där en talesperson förekommer. Det är framförallt kommunordförande Anneli Hulthén (S) som för oppositionens talan och de flesta uttalandena sker i september och oktober då krismöten, krav på skärpta vapenregler och Beatrice Ask besök i Göteborg sker.

Regeringen 4%Representanter från de borgerliga partierna kommer till tals i något färre artiklar men andelsmässigt utgör uttalandena desamma som för oppositionen. Här är det en större blandning av personer som kommenterar skottlossningarna i Göteborg och det är framförallt ministrarna på regeringsnivå som ger sig in i debatten om det ökade våldet och hur man ska komma till rätta med det. Som tidigare nämnts reser Beatrice Ask till Göteborg för att möta med de styrande Socialdemokraterna men även Jan Björklund ger sig in i debatten när Anneli Hulthén kräver att regeringen tar sitt ansvar för skjutningarna. Lokalpolitiker från de borgerliga partierna i Göteborg skriver flertalet debattartiklar där åtgärder och nysatsningar föreslås för att minska våldet och öka den positiva bilden av Göteborg.

Journalister 4%Journalister och redaktörer har givetvis den yttersta makten över hur artiklarna och nyhetsinslagen om våldsdåden i Göteborg återges. I denna del av analysen fokuserar är det

istället det rent journalistiska åsiktsmaterialet i form av krönikor och ledare där deras åsikter framförs och, till stor del, tidigare skottlossningar nämns.Övriga 3%Inom kategorin övriga ryms talespersoner som är för få att redovisa separat. Här märks förskolepersonal som uttrycker sin oro för att släppa ut barnen på lekplatser samt kända idrottsprofiler och skådespelare som uttalar sig om ”sitt” Göteborg.

Forskare/experter 3%Till experter räknas två olika grupper: 1) Forskare, framförallt kriminologer samt 2) företrädare från BRÅ som tilldelas en expertroll i medierapporteringen. Ofta citeras de i publicitet där någon annan, främst polis eller politiker, är huvudaktör. Experterna ägnar sig framför allt åt att svara på frågan om det är mer våld i Göteborg nu än tidigare samt vad som i så fall kan förklara våldsutvecklingen de senaste åren.

Organisationer 1%Representanter från ett flertal organisationer i Göteborg uttalar sig i samband med skottlossningarna i syfte att förmedla en positiv bild av deras stadsdel och att de inte accepterar våldet. De står även bakom flera manifestationer mot våldet i Göteborg under september och oktober. Organisationerna visar upp en enighet och kämparvilja som är oerhört viktig för att mildra mediebilden av det rädda, otrygga Göteborg.

9

Är det skillnad på vem som rapporterar?

De utvalda medierna vars artiklar ligger till grund för analysen har grupperats i följande kategorier:1) Stadspress: Göteborgs-Posten, GT, Metro Göteborg2) Lokalmedier i närområde: Bohusläningen, Skaraborgs

Allehanda samt Hallands Nyheter3) Rikspress: Aftonbladet, Metro, Expressen, Svenska

Dagbladet samt Dagens Nyheter.

Det går att se vissa skillnader i rapporteringen mellan de olika mediegrupperna. Stadspress dominerar nyhetsflödet kraftigt och över hälften av artiklarna publiceras i dessa tidningar. Göteborgsmedierna är de som till störst del nämner åtgärder för att minska våldet i Göteborg, dels i citat från polis och politiker och dels i ledarartiklar skrivna av de egna journalisterna. Å andra sidan nämns tidigare skottlossningar till störst del i Göteborgstidningarna vilket blir en ständig påminnelse för göteborgarna om det ökande våldet.

Mediegruppen riksmedier står för 40 procent av mediebevakningen. Strax över hälften av artiklarna består av korta notiser och hälften av de 25 ledar- och debattartiklarna som skrivs i riksmedierna publiceras i Expressen. Riksmedierna nämner sällan anledningar till skottlossningarna eller åtgärder för att minska våldet vilket kan bidra till att öka mediebilden av ett otryggt och osäkert Göteborg på riksnivå.

Lokalmedierna i närområdet runt Göteborg rapporterar relativt lite om skottlossningarna i Göteborg under de första sju månaderna 2013, i snitt sju artiklar per månad. Mellan augusti och oktober ökar dock mediebevakningen till en artikel om dagen. I likhet med rikspressen består den största delen, 70 procent, av rapporteringen av notiser.

StadspressRiksmedierLokalmedier i närområde

10

Finns det grund för oro?

Flest artiklar om skottlossningar Frågeställningen inför den här analysen är om media skrämmer oss med oproportionerlig bevakning eller om medierapporteringen speglar våldet i samhället. I den kvantitativa delen i den här analysen, som närmare redovisas på sidan 11-14, konstateras att skottlossningar är den brottstyp som medialt uppmärksammas mest i förhållande till antalet begångna brott. Antalet artiklar i snitt per brott för skottlossningar ligger på sju, samtidigt som snittet för de övriga brottstyperna ligger på mindre än en artikel per brott för brottstyperna inbrott, kvinnomisshandel och misshandel.

Oklar koppling mellan offer och gärningsmanPå sidan 6 konstateras att det i 74 procent av publiciteten inte framgår att skottlossningarna klassas som slutet våld, dvs att det finns en koppling mellan gärningsman och offer. Resultatet blir att artikeln som läsaren möter endast beskriver en skottlossning utan att på något sätt närmare ange varför den har ägt rum, något som skulle kunna påverka orosfaktorn.

Gängkriminalitet och relationsdramaOm det tydligt framgår att det är ett relationsdrama, familjekonflikt alternativt gängkriminalitet minskar risken att den generella läsaren själv kommer att känna oro för att bli utsatt. Eftersom motivbilden kan ses som nyckeln till om oro skapas hos läsare fokuserar analysen närmare på om något motiv för skottlossningen anges. Som tidigare nämnts anges inget motiv i tre fjärdedelar av alla artiklar. Det är tydligt i publiciteten att polisen i sina uttalanden allt som oftast inte kan eller vill uppge motiv och när

journalisterna i sina frågor antyder gängkriminalitet väljer polisen oftast att tona ner kopplingar av den sorten. Så frågan är vad som skapar mest otrygghet, oviljan att ange motiv till gärningen eller tona ner betydelsen av kopplingar till gängkriminalitet?

Mest publicitet när brotten begåsMajoriteten av artiklarna rör brottets initiala fas. Endast 290 artiklar rapporterar om den rättsliga processen. Den här publiciteten inkluderar allt från misstänkta som gripits, häktats till åtal och domslut. Det faktum att media i så förhållandevis liten utsträckning rapporterar om det rättsliga efterspelet spär på intrycket av att det sker en rad skottlossningar som inte klaras upp och som därmed kan förstärka otrygghetskänslan.

Journalisterna påminner om tidigare brott I hälften av publiciteten omnämns tidigare brott av samma karaktär. Genom en ständig påminnelse om tidigare brott etableras intrycket av en hög brottslighet. I tio procent av publiciteten uttrycks det att våldet har ökat alternativt blivit grövre. Det är framför allt polisen och oppositionen som för fram förslag på förbättringar i samband med konstaterande om att våldet har ökat, vilket i huvudsak sker på nyhetsplats.

En medial bild av en otrygg stad Det samlade intrycket blir därför att den mediala bilden genom sin rapportering initialt saknar en beskrivning av motiv till brotten samt bristen på uppföljande rapportering om det rättsliga efterspelet. Sammantaget skapar en medial bild av en otrygg stad.

11

Statistik - Inbrott

Under de tre åren som den kvalitativa delen utgör, 1 januari 2011 till 31 december 2013, fluktuerar samtliga siffror som är inkluderade i diagrammet.

Under 2012 sjunker såväl antalet artiklar om inbrott som antalet anmälda inbrott i jämförelse med 2011. Samtidigt ökar känslan av oro för inbrott. Siffrorna för 2013 visar att såväl antalet artiklar om inbrott som antalet anmälningar om inbrott är de högsta för hela mätperioden. Däremot minskar andelen som uppger sig vara oroliga för att drabbas av inbrott.

Kopplingen mellan antalet anmälda brott och antalet artiklar i ämnet följer inte varandra. Mellan 2012 och 2013 ökar antalet inbrott med närmare 30 procent och antalet artiklar kring inbrott ökar med 15 procent ,samtidigt minskar andelen som uppger att de känner oro för inbrott i BRÅ:s undersökning.

I genomsnitt anmäls det 13 inbrott per publicerad artikel.

Anmälda inbrott, antal artiklar om inbrott samt upplevd oro för inbrott i Göteborg

2011 2012 20130

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

58245166

6100

437 357 508

14%18% 17%

De orange staplarna visar hur många fall av inbrott som har anmälts och skett i Göteborg enligt statistik från BRÅ. De gråa staplarna visar hur många artiklar som har skrivits om inbrott i Göteborg. Den blå linjen som visar upplevd oro för brottet kommer också från BRÅ.

12

Statistik - Misshandel

Statistiken kring misshandel visar att såväl oron för att utsättas för brottet som antalet artiklar som berör misshandel sjunker under de tre åren.

Den avvikande siffran är antalet anmälda misshandelsfall under 2012. Antalet anmälda misshandelsbrott ökar det året i jämförelse med 2011 med minskar sedan under 2013.

Såväl publicitetsmängden för misshandel som oron för att utsättas för brottet sjunker konstant under de tre senaste åren. Den minskade oron för att utsättas för misshandel torde därmed kunna kopplas till så väl att publiciteten minskar som att antalet faktiska brott minskar.

I genomsnitt anmäls det tre inbrott per publicerad artikel.

Anmälda fall av misshandel, antal artiklar om misshandel samt upplevd oro för att utsättas för misshandel i Göteborg

2011 2012 20130

500

1000

1500

2000

2500

3000

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2640 25652307

1788 1840

139713% 12% 10%

De orange staplarna visar hur många fall av misshandel som har anmälts och skett i Göteborg enligt statistik från BRÅ. De gråa staplarna visar hur många artiklar som har skrivits om misshandel i Göteborg. Den blå linjen som visar upplevd

oro för brottet kommer också från BRÅ.

13

Statistik - Kvinnomisshandel

Den mediala uppmärksamheten kring kvinnomisshandel och kvinnofridskränkning är anmärkningsvärt låg i förhållande till antalet anmälda brott. Under de tre åren förändras publicitetens fokus. 2011 består publiciteten i huvudsak av rapportering kring olika brott som har begåtts. Under 2012 och 2013 sjunker antalet artiklar av den karaktären och istället publiceras fler artiklar som berättar om aktioner för att förhindra våld mot kvinnor.

Det förs ingen enskild statistik över oron för att utsättas för detta brott vilket är anledningen till att uppgiften saknas i diagrammet.

Genomgången av publiciteten visar att artiklarna är uppbyggda på liknande sätt som när rapporteringen sker kring de övriga brottstyperna. I publiciteten återfinns artiklar som täcker allt från brottsrapportering till förebyggande insatser.

Skillnaden i jämförelse med övriga brottstyper är framförallt det låga antalet artiklar. I genomsnitt förekommer 45 anmälningar av kvinnomisshandel per publicerad artikel.

Anmälda fall av kvinnomisshandel samt antal artiklar om kvinnomisshandel i Göteborg

2011 2012 20130

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

2000

1706 18101672

35 35 47

De orange staplarna visar hur många fall av kvinnomisshandel som har anmälts och skett i Göteborg enligt statistik från BRÅ.

De gråa staplarna visar hur många artiklar som har skrivits om kvinnomisshandel i Göteborg.

14

Statistik - Skottlossningar

Som diagrammet nedan visar fullkomligt exploderar den mediala bevakningen av skottlossningar under 2013, vilket inte står i paritet med hur många skottlossningar som har skett. Notera att antalet skottlossningar här bygger på antalet anmälda skottlossningar från BRÅ och inte är det antal som ligger till grund för den kvalitativa analysen.

Publiciteten för 2013 har analyserats och publiciteten under 2011 och 2012 har fått en överskådlig genomläsning. Innehållet i artiklarna skiljer sig inte nämnvärt mellan åren. Under alla tre åren återfinns

publicitet som rör den direkta brottsrapporteringen, till en

viss del rättegångspublicitet, samt artiklar som talar sammanfattande om problemet med skottlossningar. Den publicitetsmässiga ökningen spänner således över flera områden.

Det förs ingen särskild statistik över oro för att utsättas för skottlossningar vilket är anledningen till att uppgiften saknas i diagrammet.

I genomsnitt publiceras sju artiklar per skottlossning under perioden. Anmälda fall av skottlossningar samt antal artiklar om skottlossningar i Göteborg

De orange staplarna visar hur många fall av skottlossningar som har anmälts och skett i Göteborg enligt statistik från BRÅ.

De gråa staplarna visar hur många artiklar som har skrivits om skottlossningar i Göteborg.

2011 2012 20130

200

400

600

800

1000

1200

1400

1600

1800

171102 119

636437

1703

15

Definitioner och medieurval

OmrådeI den kvalitativa analysen markeras vilket område som omtalas i respektive artikel. Syftet med att ange området som omnämns i artikeln är för att se på korrelationen mellan publicitetsmängden över skottlossningar i vissa områden med konstaterade skjutningar från polisen.

Intern angelägenhetI djupläsningen av artiklarna noteras om det framkommer huruvida gärningsman och offer har en koppling. Detta för att kunna klargöra om den mediala skildringen av skottlossningarna i Göteborg ger intrycket av att kunna drabba vem som helst.

ÅtgärderHär noteras om det kommer fram att åtgärder görs för att förhindra ytterligare skottlossningar. Denna variabel kan sedan korsas med motiv och talespersoner för att se vilka åtgärder som förs fram av vem och i samband med vilken typ av brott.

TalespersonerGenom att lista vilka uttalar sig i artiklarna kan frågan om vem som sätter mediebilden besvaras. Det gör det också möjligt att se om det är olika aktörer som kommer till tals i olika medier och om det skiljer sig mellan riks- och lokalpressen.

Medier I såväl den kvantitativa som den kvalitativa delen av den här analysen sex tidningar valts ut som har anknytning till Göteborg och områdena runt omkring. Dessa är: Bohusläningen, Göteborgs-Posten, Skaraborgs Allehanda, Hallands Posten ochI tillägg till det ingår de rikstäckande medierna, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, så väl webbpublikationen som den tryckta upplagan för respektive tidning ingår i analysen.

16

IOANNA LOKEBRATTMedieanalytiker och Pressansvarigioanna.lokebratt@retriever.seTel. +46 (0) 76 000 10 30

LINDA LARSSONMedieanalytiker linda.larsson@retriever.se Tel: +46(0) 8 546 121 34

RETRIEVER ABBirger Jarlsgatan 6B114 34 StockholmTel. +46 8 546 121 00www.retriever.se

@retriever_se

Retriever Sverige

Kontakter

Om RetrieverRetriever är Nordens ledande leverantör av mediebevakning, verktyg för redaktionell research, medieanalys och företagsinformation. Retriever har kunder i alla branscher av nordiskt näringsliv och offentlig förvaltning, och ägs av TT och Norska NTB.