Miljöinitiativ och satsningar under Alliansregeringen 2006 till 2011 Budget

• Mer pengar till miljön. Under mandatperioden 2006 till 2010 satsades cirka 20 miljarder kronor i miljöbudgeten. Det var mer än vad som tidigare satsats på miljöåtgärder och fem miljarder kronor mer än den förra regeringens anslag för miljön 2002-2006. Miljöbudgeten ligger kvar på en nivå beräknad till cirka 20 miljarder kronor under innevarande mandatperiod.

Klimat

• Kraftigt höjda klimatmål. Regeringen höjde kraftigt den tidigare regeringens klimatmål. Sverige ska minska utsläppen med 40 procent mellan 1990 och 2020. Förra regeringen hade ett mål på minskade utsläpp på fyra procent till år 2012 och en ”bedömning” av en minskning på 25 procent. En plan för minskningarna, ton för ton, har presenterats. Målet är det mest ambitiösa i Europa.

• Färdplan för Sverige utan klimatutsläpp 2050. Regeringen har angett att Sverige inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Naturvårdsverket har i uppdrag att lämna ett underlag till en svensk färdplan för att uppnå visionen.

• Klimatprioriteringar i statsbudgeten. Det har blivit dyrare

att förstöra klimatet och billigare att agera miljövänligt, bland annat genom omfattande klimatskattepaket med höjd bensinskatt. Kraftfulla åtgärdspaket har enskilda budgetår

Promemoria

2011-09-29

Miljödepartementet

Politiska staben

2

omfattat klimat- och energisatsningar på över 3 miljarder kronor.

• Rekordstora minskningar av klimatutsläppen. Svenska utsläppen har fortsatt att minska. 2009 skedde den största minskningen av utsläppen som skett under ett enskilt år. Sveriges totala utsläpp har minskat med cirka 17 procent sedan 1990. Samtidigt ökade BNP med drygt 42 procent.

• Satsning på att klimatanpassa Sverige. Regeringen har

stärkt arbetet med att anpassa Sverige till klimatförändringarna både nationellt och regionalt. Under 2009-2011 satsades nära 600 miljoner kronor på klimatanpassning. Fram till 2015 satsas nu 392 miljoner kronor på klimatanpassning, bland annat med inrättande av ett nytt kunskapscentrum vid SMHI för samordning och stöd. Bland annat inrättar vi nu ett nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Med totalt nära en miljard kronor för att möta framtida ökad nederbörd och översvämningar tar vi ett viktigt steg mot att klimatsäkra Sverige.

• Förstärkt lokalt klimatarbete. Lokala klimat- och

energirådgivare har inrättats. Klimatinvesteringsprogrammet, KLIMP, har fullföljts och ersatts av investeringar i ny energiteknik som biogas och solenergi. Stöd till befintlig teknik – som redan är lönsam – flyttas till att utveckla, införa och sprida ny teknik.

• Pilotlän för grön utveckling. Dalarna, Skåne och Norrbotten

har utsetts till pilotlän för grön utveckling med uppdraget att identifiera hinder och möjligheter för minskad klimatpåverkan och energiomställning.

• Förlängd biogassatsning. Med totalt 120 miljoner förlängs

satsningar på biogas 2012-2013, genom stöd för utökad produktion, distribution och användning biogas.

• Samlad satsning på energieffektivisering. Totalt 440

miljoner kronor satsas 2013-2014 på kommunal energi- och klimatrådgivning, stöd för teknikupphandling och marknadsintroduktion av energieffektiv teknik, samt genomförande av EU-direktiv för bland annat ökad energieffektivisering.

3

• Stärkt klimatforskning. En kraftig satsning på svensk klimatforskning, med nivåökning på 500 miljoner kronor fram till år 2012, var en av huvudprioriteringarna i regeringens forsknings- och innovationsproposition.

• Utbyggnad av det förnybara. Allianspartiernas

energiöverenskommelse innebär att Sveriges beroende av kärnkraft för elproduktion ska minska till förmån för kraftigt utbyggd förnybar elproduktion från främst vind och biokraft. "För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten bör ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen, och därmed minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft. För att åstadkomma detta måste kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion tillsammans svara för en betydande del av elproduktionen". Energipolitiken innebär att man kan ansöka om att byta ut en gammal kärnreaktor mot en ny på befintliga platser, men ”något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas”.

• Stor ökning av bioenergin. Bioenergin har passerat oljan som

vår största energikälla i vår energianvändning. Nära en tredjedel av all energi som används i Sverige kommer från bioenergi. Den totala tillförseln av bioenergi hamnar på 137 TWh i år. Det betyder att bioenergin är större än vattenkraften och kärnkraften tillsammans, med energiförlusterna borträknade.

• Snabbspår för vindkraft. Sedan Alliansregeringen tillträdde

har mängden producerad el från vindkraft sexdubblats. Ett exempel är de 1101 vindkraftverk som ger upp till 12 TWh förnybar el i Markbygden i Piteå, vilket är fyra gånger mer än dagens svenska vindkraftproduktion och motsvarar vad två kärnkraftreaktorer i Ringhals i genomsnitt producerat under perioden 2005-2008. Den kraftfulla utbyggnaden är bland annat en följd av systemet med elcertifikat för att främja förnybar elproduktion samt att den så kallade dubbelprövningen av vindkraftsärende har tagits bort vilket har gjort tillståndsprövningen enklare och snabbare.

• Ökad information och kunskap om vindkraft. En budgetsatsning med 60 miljoner kronor görs 2012-2015 för informationsspridning och kunskapsuppbyggnad om vindkraft.

4

• Klimatkompensation och hållbarhetsredovisning. Regeringen klimatkompenserar sina resor. Energimyndigheten köper certifierade utsläppsreduktioner från CDM-projekt. Alla statliga bolag åläggs numera att genomföra hållbarhetsredovisningar, enligt Global Reporting Initiative (GRI).

• Pådrivande för ett mer klimatambitiöst EU. Sverige var ett

av de första länderna som angav att EU borde anta ett mål att minska utsläppen med 30-procent till år 2020. Under det svenska EU-ordförandeskapet 2009 drev Sverige fram att EU:s långsiktiga mål är att minska klimatutsläppen med 80-95 procent till 2050. Sverige driver på för att EU sätter mål även för 2030 och 2040.

• Pådrivande i de internationella klimatförhandlingarna. Sverige har tagit en nyckelroll bl.a. genom att arrangera förhandlingsmöten, som den informella klimatdialogen i Riksgränsen som löste knutar till FN:s klimatmöte i Bali. Vid klimatmötena har Sverige fått centrala förhandlaruppgifter. Ett exempel är FN-mötet i Cancún 2010 när länderna för första gången erkände tvågradersmålet i FN-systemet och bekräftade löftena från Köpenhamnmötet, bland annat om finansiering av klimatinsatser och ambitionen att forma ett nytt rättsligt bindande ramverk för världens länder. Sverige är numera med vid de centrala mötena klimatförhandlingarna, exempelvis förberedande möten (Pre COP), Cartagena och Petersbergsdialogen.

• Drivande för att bilda föregångarallianser. Parallellt med

klimatförhandlingarna har regeringen tagit flera initiativ för att bilda allianser med andra klimatoffensiva länder för att initiera snabba åtgärder för att minska klimatpåverkan. Det gäller bl.a. initiativ för att minska utsläppen av kortlivade klimatämnen som sot och driva på för utfasning av subventioner till fossilt bränsle.

• Ökat klimatbistånd. Sverige har drivit på för att EU ska bidra

med en tredjedel av de så kallade snabbstartspengarna i klimatbiståndet. Det innebär närmare 7, 2 miljarder euro under 2010-2012. Sveriges bidrag är på drygt 800 miljoner euro (8 miljarder kronor). Av 27 medlemsländer bidrar vi med drygt en tiondel av EU:s bidrag, mest per capita. Och vi har börjat betala helt enligt plan. Sverige betalar snabbstartfinansieringen utöver

5

vårt internationella åtagande om 0,7 procent av BNI i bistånd –Bidraget är additionellt och innefattar också nya medel.

Miljövänliga transporter

• Fossiloberoende fordonspark 2030. Regeringen har som del av klimat- och energiöverenskommelsen beslutat att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonspark till 2030. Ambitionen ligger till grund för de åtgärder som genomförs.

• Miljöbilspremien succé. Regeringen ärvde vid sitt tillträde

2006 Europas mest bensinslukande bilpark – i dag är miljöbilarna femton gånger fler – snart rullar närmare 450 000 miljöbilar på vägarna. Mer än var tredje bil som säljs i dag är en miljöbil. De genomsnittliga utsläppen från nya bilar minskade under 2010 mer än någon gång sedan mätningen startade 1978. Miljöbilspremien och senare den femåriga befrielsen från fordonsskatten för miljöbilar har lett till ökad miljöbilsförsäljning.

• Supermiljöbilspremien införs 2012. Därmed snabbstartar vi

införandet av den nya, tysta och utsläppssnåla tekniken och får ut de första elbilarna på vägarna. Supermiljöbilspremien om 40 000 kronor per bil till inköp av de bilar som släpper ut allra minst koldioxid breddas för att bland annat omfatta privatpersoner, bilpooler, offentlig sektor samt företag, inkluderande taxibolag och biluthyrningsföretag. Reformen kostar totalt 200 miljoner kronor.

• Laddinfrastruktur över hela landet. Ett nationellt

demonstrationsprogram för utveckling av elbilar och laddhybrider genomförs. Som en del i programmet utvecklas laddinfrastrukturen över hela landet.

• Nedsatt förmånsvärde stimulans till miljöbilar. Biogasbilar, elbilar och laddhybrider har fått förlängt nedsatt förmånsvärde för att stimulera till miljövänliga val av förmånsbil.

• Endast inköp av miljöbilar. Staten ska endast köpa in miljöbilar som tjänstebilar. Den tidigare regeringens ambition har därmed höjts kraftigt.

• Ökade EU-krav på nya bilar. Förra året minskade utsläppen

från nya bilar mer än någonsin. Sverige har även drivit på inom

6

EU för att utsläppen från nya personbilar i EU ska minska. Miljökraven har successivt skärpts från 160 g/km i snitt år 2006 till 120 g/km i snitt år 2012. Ett långsiktigt mål sätts på 95 g/km till 2020, med en översyn 2013.

• Rekordskrotning av gamla bilar. Producentansvar för bilar

har införts och i anslutning tömdes bilskrotningsfonden. Första halvåret 2007 skrotades över 160 000 bilar, en fördubbling med året innan. Ett rekordstort antal bilar – mer än 25 000 – bilar skrotade runt om i hela landet på några dagar.

• Mer miljövänliga bränslen. Regeringen har stöttat utbyggnaden av tankställen för biodrivmedel. Det går att tanka biogas på 75 procent fler platser i Sverige i dag än 2006 och E85 på nära 60 procent av alla tankställen. Försäljningen av E85 och fordonsgasförsäljningen är tre gånger så stor 2010, jämfört med 2006.

• Ökad låginblandning för bättre bränsle. Regeringen har ökat den högsta tillåtna låginblandningen av etanol i bensin till tio procent och av FAME i diesel till sju procent. Samtidigt höjdes den skattefria delen biodrivmedel vid låginblandning till 6,5 procent för etanol och 5 procent för FAME.

Havsmiljö

• Budgetsatsningar för renare hav och vatten. Från knappt spårbara pengar i budgeten har ett särskilt havsmiljöanslag utvecklats. Regeringen har satsat 1,3 miljarder kronor på olika åtgärder för bättre havsmiljö mellan 2007-2011. Fram till 2015 avsätts över 2,3 miljarder kronor, med närmare tre kvarts miljard nästa år.

• Ny myndighet för effektivare arbete. En ny havs- och vattenmiljömyndighet inrättades 2011 för att stärka och effektivisera arbetet med förbättra havsmiljö och vattenkvalitet.

• Höjda mål och kraftfulla åtgärder för att rädda Östersjön. Sverige har varit drivande inom Helsingforskommissionen (HELCOM) för att fastställa aktionsplanen för Östersjön (BSAP) som för första gången sätter utsläppstak utifrån vad Östersjöns miljö tål. Utsläppsminskningarna fördelas mellan medlemsländerna.

7

Sverige har under sitt ordförandeskap drivit på för att alla länder ska presentera sina nationella åtgärdsplaner, vilket också har gjorts, med redovisningar om hur utsläppsmålen ska nås.

• Stärkt havsplanering. Särskilt satsning på havsplanering genomförs, till en sammanlagd kostnad av 108 miljoner kronor kommande tre år. Användandet av havets resurser behöver planeras för att kunna användas på sätt som ger nytta för enskilda och samhället, samtidigt som havsmiljön inte förstörs.

• Fosfatförbud minskar övergödning. Tvättmedel med fosfater säljs inte längre i butiker. Från och med 1 juli 2011 ska fosfater inte heller ingå i maskindiskmedel. Totalt sett minskar därmed Sveriges övergödande fosforutsläpp till haven med 50 ton per år (räknat från källan, cirka 20 ton minskade utsläpp i havet på grund av upptagning). Genom EU:s Östersjöstrategi driver Sverige också på för att genomföra fosfatförbud i rengöringsmedel på EU-nivå.

• Nytt institut samlar havsforskning. Regeringen har stärkt havsmiljöforskningen genom att inrätta ett Havsmiljöinstitut.

• Stöd till lokala miljöinsatser. Regeringen har stärkt det lokala miljöarbetet genom stödprogrammet LOVA där kommuner och ideella organisationer kan söka bidrag för lokal vattenmiljöprojekt som exempelvis anläggning av våtmark, musselodling eller båtbottentvätt. Giftiga båtbottenfärger fasas ut och ersätts med miljövänliga alternativ.

• Förbud mot toalettavfall. Utsläppen av toalettavfall och avlopp från passagerarfärjor förbjuds. Ett förbud mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar förbjuds också samtidigt som regeringen initierat möjlighet att söka bidrag till att bygga mottagningsanläggningar för avfall vid småbåtshamnar.

• Ökad dialog för att förena miljökrav och energikrav. En nationell vattensamordnare har tillsatts för att bl.a. främja dialog mellan kraftbolag och miljöorganisationer.

8

Biologisk mångfald

• Ökad skydd av värdefull natur. Regeringen ärvde 2006 tio års försening när det gäller skydd av skog. Nu finns det mark som mer än fördubblat skyddet av värdefull skog. Genom att bl.a. använda statlig mark har värdefull skog till ett värde av flera miljarder tillförts området biologisk mångfald.

• Främja lokala initiativ för ökad skydd. Regeringen vill ta

vara på och uppmuntra den starka vilja som finns lokalt för att skydda skog och värdefull natur. Kometprogrammet från 2010 uppmuntrar skogsägares engagemang och deras initiativ för att skydda områden. Fem områden ingår i programmet: Västerbottens kustland, Södra Hälsingland, Dalsland, Kronobergs län och Östra Skåne. Det finns en tydlig ambition om att utöka till andra naturtyper och omfatta hela landet.

• Stöd till lokal naturvård. Även stöd till lokala naturvårdsprojekt i hela landet. LONA-projekt stöds med 50 miljoner kronor per år. Insatserna samfinansieras av sökande, exempelvis kommuner och frivilligorganisationer.

• Ny rovdjursförvaltning med ökat lokalt inflytande. Sverige

har en kraftig tillväxt av vargstammen, men från en svag genetisk bas. Regeringen har förändrat rovdjursförvaltningen med: 1) Beslut närmare berörda genom viltförvaltningsdelegationer. 2) Noggrant kontrollerad och selektiv jakt som en del av förvaltningen. 3) Åtgärder för att öka den genetiska mångfalden inom vargstammen. Myndigheterna har i uppdrag att genomföra flera initiativ, bl.a. då inflyttning. Vargvalpar har på försök flyttats mellan djurparker.

• Möjlighet skydda tamdjur. Regeringen har utökat

möjligheten för ägare, vårdare, grannar och närboende att skydda tamdjur vid angrepp från de stora rovdjuren.

• Utökat naturskydd med fler Natura 2000-områden. Totalt

omfattas 6,6 miljoner hektar i Natura 2000-nätverk i Sverige, både på land och i vatten. Över 3 700 av dem har utsetts till särskilda bevarandeområden. Totalt har 26 marina naturreservat på sammanlagt 190 766 hektar inrättats. Sedan 2006 har 14 marina reservat inrättats.

9

• Ingen exploatering av Tre Toppar. Regeringen gav inte tillstånd till att exploatera Tre Topppar i Idre. De förutsättningar som krävs enligt miljöbalken för att ett tillstånd skall kunna lämnas är inte uppfyllda.

• Insatser för ökad kunskap. Regeringen har tillsatt två

utredningar för att öka kunskapen om grön infrastruktur och ekosystemtjänster för att skapa robusta ekosystem, säkra ekosystemtjänster samt kartlägga ekosystemtjänster för att synliggöra värdet på naturen i Sverige.

• Framgångsrika internationella förhandlingar. Sverige hade

en central roll för att Konventionen om biologisk mångfald skulle kunna slutföras i alla delar i japanska Nagoya hösten 2010 – efter 20 års förhandlingar. Delmålen anger bland annat att till år 2020 ska världens länder skydda 17 procent av land- och vattenområden samt 10 procent av kust- och marina områden från exploatering. Insatser för att begränsa och stoppa exploatering av naturresurser, som skogsskövling och utfiskning, ska också genomföras.

Kemikalier

• Handlingsplan för giftfri vardag. Kemikalieinspektionen

får en resursförstärkning på sammanlagt 100 miljoner kronor under perioden 2011–2014 för genomförande av en handlingsplan för en giftfri vardag. Särskilt fokus är på barns miljöer. Även andra myndigheter, näringsliv, forskning samt konsument- och miljöorganisationer kommer att engageras i genomförandet.

• Sverige föregångare med kvicksilverförbud. Kvicksilver tas bort helt i alla produkter som Sverige kan besluta om nationellt – och allt kvicksilver som redan finns i gamla varor tas om hand. Genom svenskt agerande i FN:s miljöorgan UNEP har arbetet med en global konvention om kvicksilverförbud inletts. Det första förhandlingsmötet skedde i Stockholm, i juni 2010.

• Förbud mot bisfenol A. Regeringen var drivande för att EU skulle kunna förbjuda användningen av bisfenol A i nappflaskor 2010. Nu tas nya steg för att kartlägga ämnets risker och ett bredare förbud.

10

• Insamling och återvinning av batterier. Regeringen har höjt krav på insamling och återvinning av batterier genom att införa producentansvar för alla typer av batterier.

• Mindre bly i ammunition. Regeringen har kommit överens med jägarnas och skyttarnas organisationer om minskad användning av bly i ammunition. Dessa åtgärder inkluderar en övergång till blyfri ammunition, miljöåtgärder vid skjutbanor och breda informationsinsatser.

Miljöteknik

• Grönt miljötekniklyft. Regeringen har tagit ett samlat grepp för att stödja utveckling och skapa goda förutsättningar för export av svensk miljöteknik – från forskning och utveckling via hemmamarknad till export. Under nuvarande mandatperiod satsas 400 miljoner kronor på insatser inom miljöteknik under mandatperioden.

• Satsning på hållbara städer. I samarbete med kommunerna

och byggföretagen görs en stor satsning på hållbart stadsbyggande – delegationen för hållbara städer. Bostadsområden och kvarter där ny teknik används för energi, avfallshantering och avlopp är exempel på miljövänligt byggande som fungerar som gröna skyltfönster mot omvärlden.

• Nytt bolag för miljöforskning och innovation. Tre miljarder

kronor satsades 2009 i nytt forsknings- och utvecklingsbolag för att främja teknikutveckling och alternativa drivmedel. Fram till september 2011 har investeringar gjorts på över 400 miljoner kronor.

Avfall

• Översyn för bättre fungerande avfallssystem. Regeringen har tillsatt en avfallsutredning. Inriktningen är att avfallshanteringen ska ske på ett resurseffektivt och miljömässigt sätt, vara effektiv för samhället och enkel för konsumenter och andra användargrupper. Redovisning sker i juni 2012.

• Stopp för illegalt avfall. Det blir hårdare tag mot

transporter av illegalt avfall. Polisen och andra myndigheter får ökade möjligheter att ingripa mot illegala

11

avfallstransporter. Därmed försvåras dumpning i länder utan eller med dålig lagstiftning och kontroll. Det kan handla om uttjänta kylar och frysar, gamla bilar, kemikalieavfall, datorer eller mobiltelefoner. Även försök till illegala transporter straffbeläggs.

• Renare parker, gator och torg. Regeringen har tagit

krafttag mot nedskräpning. Sedan i år kan man bötfälla den som skräpar ner. Naturvårdsverket genomför dessutom en särskild satsning för att främja en minskad nedskräpning i stadsmiljö och i naturen, inklusive nedskräpningen längs våra kuster. Kommunerna har genom regeringens havsmiljöanslag fått stöd för finansiering av städning av klippor och stränder, ett återkommande problem för kustkommunerna.

Luftföroreningar

• Krafttag för att minska luftföroreningarna. Kommunerna har fått möjligheter att införa förbud mot dubbdäck på vissa gator. Samtidigt har perioden när dubbdäck är tillåtna förkortats med 14 dagar. Senast 15 april ska däcken tas av. Vägverket minskar också den högsta tillåtna antalet dubb per däck, vilket gör att slitage och därmed partikelbildning blir mindre.

• Skärpta krav på svavel i fartygsbränsle. Sverige avser att genomföra den internationella sjöfartsorganisationen IMO:s överenskommelse om skärpta krav på svavelhalt i fartygsbränsle tillsammans med och koordinerat med övriga stater runt Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen, så att genomförandet alltså sker på ett sådant sätt att svensk industris konkurrenskraft bevaras.

Samhällsplanering

• Ökad miljöhänsyn och snabbare beslut. Med nya plan- och bygglagen (PBL) krävs ökad miljöhänsyn vid exploatering och planerad bebyggelse. Det innebär att skyddet för grönområden stärks i planeringsarbetet. Med nya PBL ska enskilda få besked om bygglov inom tio veckor.

• Större friggebodar. Genom regelförenklingar och ökad tydlighet i nya PBL är det nu möjligt att uppföra friggebodar

12

på 15 kvadratmeter. Det blir lättare att bygga så kallade säsongsbetonade byggnationer, då bygglov inte behöver sökas varje år. Fastighetsägare får större möjlighet att uppföra solfångare.

• Ökat lokalt naturskydd. Kommunerna ska kunna besluta

om att inrätta så kallade biotopskyddsområden. Syftet är att ge kommunerna en större roll i att förbättra skyddet för värdefulla naturmiljöer.

• Strandskydd anpassat efter lokala förutsättningar. Ett

nytt strandskydd infördes 2009 som utgår från lokala och regionala förutsättningar. Skyddet har stärkts för regioner med högt exploateringstryck, samtidigt som regler har införts för att runt om i landet kunna skapa attraktiva boendemiljöer i kommuner med liten befolkningsmängd och långa obyggda strandområden.

Strålsäkerhet

• Bättre beredskap och ökad effektivitet genom sammanlagda myndigheter. Noggrannare tillsyn av den svenska kärnkraften och bättre beredskap i händelse av olyckor uppnås genom en effektiviserad förvaltning i nya myndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), vilken är en sammanslagning av Statens Kärnkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut. Det ger också förutsättningar att klara av stora granskningar såsom den kommande ansökan om slutförvar.

• Budgetsatsning för ökad kompetens. 24 miljoner tillfördes

SSM för kraftigare tillsyn av de svenska kärnkraftverken förra mandatperioden. Anslaget ökade även till grundläggande strålskyddsforskning. Nu ökar anslaget för att upprätthålla och säkerställa kompetens inom Strålskyddsmyndighetens ansvarsområde om totalt 95 miljoner kronor 2012-2015.

• Ökat ekonomiskt ansvar för säkerhet. Regeringen har

beslutat att skärpa ansvaret och säkerhetskraven för reaktorägare vid olyckor. Företagen ska garantera att de kan betala upp till 1 200 miljoner euro, dvs. ungefär 12 miljarder kronor. Ansvaret höjs därmed från 3 miljarder till 12 miljarder kronor, dvs. en fyrdubbling. Ett obegränsat ansvar införs som

13

innebär att alla bolagets tillgångar kan tas i anspråk om det skulle behövas.

• Krav på förbättrad säkerhet hos reaktorägarna. SSM har

fått i uppdrag att göra en samlad utvärdering av hur kärnkraftsreaktorerna uppfyller krav på förbättrad säkerhet. En analys ska också göras av förutsättningarna för att driva reaktorerna längre än 50 år, samt vilka ytterligare krav på säkerhetsförbättringar detta kan medföra.

• Internationella granskningar av svenska kärnsäkerheten.

Forsmarkshändelsen 2006 var upprinnelsen till att den svenska regeringen beställde att de svenska kärnkraftverken skulle utsättas för internationella granskningar, s.k. OSART-granskningar. 2009 gav regeringen SSM i uppdrag att beställa en s.k. IRRS-granskning hos det internationella atomenergiorganet IAEA, en IRRS-granskning omfattar hela det nationella regelverket för kärnsäkerhet och strålskydd. Sverige har även bjudit in till en granskning av tillsyns- och myndighetsfunktionen som kommer att genomföras nästa år.

Miljömålssystemet

• Effektivare miljömålssystem. Regeringen har presenterat förslag på ett modernare och mer effektivt miljömålssystem: 1) Ökad politisk styrning och koppling till miljöprioriteringar. 2) Bättre förutsättningar för delaktighet av näringsliv, ideella organisationer, länsstyrelser och kommuner. 3) Målen ska vara möjliga att nå. 4) Tydligt internationellt perspektiv.

• Parlamentarisk förankring och dialog. En parlamentariskt sammansatt miljömålsberedningen (MMB) utvecklar strategier med etappmål på uppdrag av regeringen. Naturvårdsverket har ett samlat ansvar för miljömålsuppföljningen. Ett miljömålsforum med myndighetschefer är rådgivande till miljöministern.

• Strategier för giftfri vardag och hållbar markanvändning. Miljömålsberedningen har i uppdrag att ta fram en strategi för Sveriges arbete inom EU och internationellt för att uppnå en giftfri vardag. Dessutom kommer en strategi för hållbar markanvändning att tas fram.

14

Sveriges ordförandeskap i EU 2009

• EU:s offensiva klimatarbete inspirerar. Under Sveriges ordförandeskap i EU antog EU de mest ambitiösa klimatmålen i världen, säkrade sina klimatinvesteringar i fattiga länder och varit först med att skapa och utveckla marknader för utsläppshandel.

• Strategi för biologisk mångfald. Sverige lyfte särskilt

vikten av biologisk mångfald under ordförandeskapet. Sverige bidrog till EU-samlade och offensiva strategi för biologisk mångfald, vilken var avgörande för att EU kunde ha en drivande roll vid de framgångsrika förhandlingarna i Nagoya 2010 om Konventionen om biologisk mångfald.

• Grund lagd för grön ekonomi. Sverige initierade under ordförandeskapet en viktig diskussion om möjligheten att stärka Europas konkurrenskraft genom att satsa på offensivt klimatarbete, grön teknik och energiomställning. Med en eko-effektiv ekonomi kan fler jobb och företag skapas, samtidigt som miljöpåverkan minskar. Arbetet med att värdera naturkapitalet och ekosystemtjänster inom projektet TEEB (The Economics of Ecosystem Services and Biodiversity) gavs också internationell uppmärksamhet. Nu är detta arbete med grön ekonomi en del av Konventionen om biologisk mångfald.

• Ökad fokus på gifter i vardagen. Under det svenska ordförandeskapet togs beslut om insatser bl.a. för att öka kunskapen om hur en blandning av olika kemikalier, så kallad cocktaileffekt, påverkar människors hälsa.

Regelförenkling • Färre och enklare regler. Genom att utforma färre och

bättre regler blir det enklare och billigare att driva företag. sänka kostnaden och förenkla för företagare. På miljöområdet uppstår de största kostnaderna för företagen i samband med miljöfarlig verksamhet och tillståndsprövningen av den verksamheten. Över 1 000 tillståndspliktiga verksamheterna har gjorts anmälningspliktiga i stället.

15

• Minskade kostnader för företagen. De regelförenklingar som hittills är gjorda på miljöområdet visar på en minskning av kostnaderna för företagen med cirka 131 miljoner kronor. Ändringar har bland annat skett av prövningen av miljöfarliga verksamheter, anmälningspliktiga vattenverksamheter och förändrade regler om täkter. Andra prioriteringar har varit att förenkla och förtydliga bestämmelserna i plan- och bygglagstiftningen, förenklade prövningar av vindkraft, ändrade bestämmelser om strandskydd och upphävande av förköpslagen. En stor del av reglerna har sin grund i EU-rättsliga krav.