Omr 2

Motioner område 2

Fler jobb och företag

Motion nr 201 Återställande av arbetslöshets- och sjukförsäkring mm.

Mina övervägande och förslag: Tanken att sätta jobben i fokus för regeringens arbete var klokt och väl övervägt. Men genomförandet var brutalt och ogenomtänkt. Delar av åtgärdsprogrammet var dåligt och orättvist. Påståendet om att sänker man nivårena i arbetslöshets- och sjukförsäkringen kommer fler människor i jobb har inte någon vetenskaplig förankring. Det bygger på ”fördomen” att man tror folk inte vill jobba. Det finns fyra grundläggande mekanismer som lägger grunden för nya jobb. Den första är en ansvarsfull lönebildningsprocess där löntagarkollektivet får höjda reallöner. Jag bedömer att förra årets avtalsrörelse innebar att löntagarkollektivet fick ökade reallöner för sjuttonde årets i följd. Detta ger en enorm kraft i svensk ekonomi. Detta gör att den inhemska efterfrågan kan hållas uppe. Nu när vi går in i vargatider. Det lyckade utfallet av julhandeln är ett bevis på detta. Den andra mekanismen är vår konkurrenskraft mot omvärlden. Det innebär att priserna på våra exportvaror ligger strax under inflationsnivån i våra konkurrentländer. Svenska produkter säljer bättre och bättre till vår omvärld. Trots dollardevalveringen har denna politik kunnat fortsätta. Med ett TCW index på 140 så har kronan devalverats mycket kraftfullt. Detta märks framförallt på gränshandeln i Malmö, Helsingborg, Strömstad och hela gränsområdet mot Norge. Den tredje mekanismen är en Riksbank som för en stram penningpolitik som gör att kronan konkurrenskraft mot omvärlden upprätthålls. Vi ligger runt 140 på TCW-indexet vilket är katastrofalt. Kronan har devalverats ca 15 %. Riksbanken och Riksgäldens insatser för att rädda det svenska betalsystemet genom att bankerna i princip konverterar sina värdepapper till statspapper. Detta kan inte pågå i evigheter. Endera fungerar kapitalmarknaden vid halvårsskiftet eller så fungerar den ej. Valet är då att endera ta in bankerna i statlig ägo eller släppa upp de korta räntorna till 15 %. Båda åtgärderna är osmakliga. Om vi tittar på kronans valutaområde utifrån har Danska kronan trettio procents bättre köpkraft. Det betyder att mätt med danska kronor är ett hus på två miljoner värt 1.6 miljoner. Lägg där till prissänkningarna på hus på inhemsk marknad. Tvåmiljonershuset är värt 1.2 miljoner snart kan Danskar och Norrmän gå på shopping av kapitalvaror i Sverige. Systembolagets produkter är jättebilliga mätt i Danska kronor. Lossnar kapitalmarknaden och vi får internationellt konkurrenskraftiga räntor bör både bilindustri och övrig exporterande råvaruindustri återhämta sig under slutet av 2010. Den fjärde mekanismen är prisbildningen i inhemsk ekonomi såväl privat och offentlig sektor. Med en ökad konkurrenskraft utifrån hålls prisbildningen i schack och inflationsnivån blir låg. Kan den offentliga sektorns prisbildning hållas under allmänna inflationsnivån då läggs förutsättningarna för fler jobb i offentlig sektor och ett realt sjunkande skatteuttag.

1

Omr 2

När de här fyra mekanismerna drar åt samma håll skapas det nya jobb. Arbetsmarknadspolitiken och näringspolitiken är ju i grunden att gå runt med smörjkannan och se till att dessa mekanismer fungerar och upprätthålls - ett ansvarfullt och viktigt arbete. Att kollektivt bestraffa de arbetslösa med sämre A-kasse- och sjukförsäkringsregler är politisk elakhet. Jobbavdrag som inte sjuka, arbetslösa och pensionärer får del av och dessutom på ovetenskaplig grund hävda att dessa åtgärder ger nya jobb är inte trovärdigt. Att tvinga fram en flyttpolitik är en felaktig arbetsmarknadspolitik. Idag med sjunkande huspriser är ingen villig att flytta. Detta måste statsmakten beakta. Det är en funktion av att arbetsmarknadsutbildningen rustats ned och politikerna i Stockholm inte förstår vad som händer. De personer som utgör ett problem de som inte vill ta ett anvisat jobb är en liten och marginell grupp som den lokala arbetsförmedlingen väl definierat. Ge dem legala verktyg att lösa problemet. Problemet är idag de långtidsarbetslösa och att varslen går över i öppen arbetslöshet. Jag hävdar ge dem en arbetsmarknadsutbildning värd namnet. Omvandla bidraget från A-kassan till ett anställningsstöd som den arbetslöse tar med sig in i sin nya anställning. Bidraget trappas av under fem år. Vi måste få till en fungerande arbetsmarknadsutbildning igen. Utbildningens status, kvalité och genomförande måste höjas. Sluta med vuxendagis. Det innebär utbilda till jobb. Inled ett samarbete mellan arbetsförmedlingen och högskolor/ universiteten. Det är ju slöseri av jättelika mått om en akademiker tvingas ta ett låglönejobb som han inte är utbildad för än mindre känner tillfredställelse med. Det är misshushållning med samhällets resurser. Vi ger utbildning som vi tvingar den arbetslöse att slänga bort och inte få användning för. Dumping av lönerna är idag en realitet. Jag vet ett stort antal kvalificerade industriarbetare som tjänade runt tjugotusen i månaden som efter arbetslöshet fått gå ned till femton tusen på det nya jobbet. Köpa nya jobbet med lägre lön. Ohälsotalen sjunker vilket är bra. Men att försäkringskassan jagar de sjuka med blåslampa är fel. Det drabbar de som är svaga på att hävda sin rätt. De som varit teoretiskt lågpresenterande i skolan. Det är skamligt. Handläggarna vågar aldrig sig på någon som har högskoleutbildning eller dylikt. Försäkringskassans agerande har blivit sunkig och småsint. Fusket i systemet skall bekämpas med legala och effektiva metoder. Regeringens dåvarande förslag att ingen skall kunna ta en kollektiv sjukförsäkring eller privat sådan för att komplettera den allmänna försäkringen var inte genomtänkt. Troligen var förslaget grundlagsvidrigt. Man bröt mot rätten att teckna avtal och föreningsrätten genom att man inte tillåter dessa försäkringar att falla ut. Detta är ännu ett fall av angrepp mot de som råkar bli sjuka. Principen tycks vara är du sjuk så skall du leva i fattigdom. Skall man tillämpa centerns princip om grundtrygghet skall vi som parti se med tacksamhet på att det tecknas privata och kollektiva sjukförsäkringar. Detta gör grundtrygghetsprincipen trovärdig. Tanken med grundtrygghetsprincipen är inte att alla skall leva i fattigdom eller att peka finger åt dem som är sjuka. Den fråga som arbetsmarknadens parter måste ställa hur skall vi i framtiden organisera arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen. Från arbetsmarknaden krävs långsiktiga och robusta system. Då är ju frågan skall arbetsmarknadens parter bygga upp ett totalt system med dessa båda försäkringar i egen regi. Konsekvensen blir ju att avgifterna på löner höjs med två tusen kronor i månaden Detta växlas mot sänkta skatter. Jag tror vi skall bibehålla det system vi har idag men man skall inte tafsa på dessa försäkringar från statsmakten sida. Jag anser att vi under åren 2009 – 2011 ska återställa arbetslöshets- och sjukförsäkringen till den nivå den hade samt höja försäkringsnivåerna. Bibehåll den bortre parentesen. Efter 300 dagar går den arbetslöse över i anställningsstöd.

2

Omr 2

Att arbetslösa, pensionärer, sjuka och arbetslösa ställs utan skattelättnader plus andra fördyringar är skamligt och inte förenligt med vårt partis ideologiska grundsyn. Vidare bör vi införa ett system med privata arbetsförmedlingar som finansieras genom arbetslöshetspeng. Jag/vi yrkar: att återställa arbetslöshetsförsäkringen att sänka avgiften till A-kassan och göra den avdragsgill att tillåta privata och kollektiva försäkringsförmåner att komplettera den allmänna

sjukersättningen att konstruera om jobbavdraget det blir ett avdrag mot skatt att skattereform som ger samma utfall till pensionärer och arbetslösa och sjuka som

jobbavdraget att införa arbetslöshetspeng som följer den arbetslöse att när lågkonjunkturen gör sig påmind skall karenstiden i arbetslöshetsförsäkringen sänkas

till tre månader att höja försäkringarnas nivåer att införa en arbetsmarknadsutbildning

Lars Håkan Halldin, Brännelund-Höreda Jönköpings läns distrikt

Kretsstyrelsens yttrande:

Tanken att sätta jobben i fokus för regeringens arbete är klok och väl övervägd, att möjliggöra för alla människor att arbeta efter sin förmåga är i grunden positivt. Tyvärr har genomförandet upplevts som aggressivt och inhumant. Det är synnerligen angeläget att allmänheten inte tror att vi centerpartister delar fördomen och tron på att folk inte vill jobba.

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att stämman på grund av komplexiteten och motionens bredd beslutar att översända motionen till Centerpartiets Riksstämma, utan att kretsen tar ställning till den stora mängden yrkanden.

Kretsstämman beslutade:

enligt kretsstyrelsen förslag och att sända motionen till Centerpartiets riksstämma.

Motion nr 202 Återinförande av Skattereduktion på Fackföreningsavgifter och A-kassa

Bland det första som alliansregeringen gjorde när den kom till makten hösten 2006 var att slopa skattereduktionen för avgifter till fackförening och A-kassa. Samtidigt chockhöjdes avgiften till A-kassan och villkoren för att få A-kassa försämrades radikalt. Resultatet lät inte vänta på sig. En halv miljon löntagare lämnade A-kassan under loppet av ett drygt år. Regeringen förlorade ca 10 % av sina sympatisörer och väljare på denna manöver. Det hjälpte inte att införa frikostiga

3

Omr 2

och schablonmässiga jobbskatteavdrag, som få märker av och som knappast skapar några nya jobb. Dessutom utmanar man stora grupper utanför arbetsmarknaden, som inte får del av avdraget, t.ex. studerande och pensionärer. I tider av hög arbetslöshet kommer nu istället ansvaret att lastas över på kommunerna, som kan behöva ställa upp med socialhjälp till löntagare som ej är försäkrade i en A-kassa. En viktig princip inom skattelagstiftningen är att alla utgifter för en inkomsts förvärvande ska vara avdragsgill. Dessutom är ersättning från A-kassa skattepliktig. Då är det ej logiskt att slopa skatteavdraget, som här utgjordes av en skattereduktion på 40 % av avgiften, för att alla skulle få tillbaka lika mycket, oavsett inkomst. Det är ju av största vikt att så många som möjligt har en A-kasseförsäkring, både för individen och för samhället. Detsamma gäller fackföreningsavgiften, som också till stora delar kommer tillbaka till samhället i form av skatter och en väl fungerande arbetsmarknad. Det är viktigt med en fungerande facklig verksamhet för att undvika kostsamma konflikter i ett samhälle, det gynnar hela samhället. Här har skattereduktionen varit 25 %, vilket är en rimlig nivå. Självklart ska skattereduktionerna omfatta även arbetsgivare, företagares och näringsidkares avgifter till fackliga organisationer som LRF och Småbrukarna. Det har dock visat sig att 90-95 % av arbetsgivarna ändå kunnat dra av sina fackavgifter fullt ut i servicebolag (vilket idag är fullt lagligt). Detta är ändå anmärkningsvärt med tanke på att den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på jämbördigt förhållande mellan parterna. Skattereduktionerna finansieras lämpligen genom att jobbskatteavdragets tredje steg reduceras något. Ska alliansen få ett nytt förtroende 2010, torde denna åtgärd ur flera avseenden vara viktig. Jag/vi yrkar: att skattereduktionen på 40% av avgiften till A-kassa återinförs. att skattereduktionen på 25% av avgiften på fackföreningsavgiften återinförs. att skattereduktionen finansieras lämpligen genom att jobbskatteavdragets tredje steg

reduceras något.

Kjell Karlsson, Långasjö Kronobergs läns distrikt

Motion nr 203 Sänkta arbetsgivaravgifter

För varje hundralapp en arbetsgivare betalar ut i lön så ska sociala avgifter erläggas till Skatteverket på 31,42 kronor. En anställd med 25 000 kronor per månad i bruttolön innebär således en total kostnad för arbetsgivaren på 394 260 kronor per år. Utöver den anställdes lön straffas alltså arbetsgivaren med en extra skatt på 94 260 kronor för att man har anställt ytterligare en person i verksamheten. Att straffa arbetsgivare som utökar personalstyrkan på detta sätt är en mycket märklig signal som givetvis leder till färre anställningar och därmed en högre arbetslöshet än nödvändigt. - Hur många företag startas aldrig eftersom skatten blir en alltför tung utgiftspost? - Hur många enmansföretagare vill anställa ytterligare en individ när staten skickar en faktura på 94 260 kronor för en medelinkomsttagare?

4

Omr 2

- Hur många svenska storföretag väljer att lägga sin personalintensiva verksamhet inom landets gränser när kostnaden blir klart mycket högre? - Hur många utländska bolag väljer att anställa fler än nödvändigt i Sverige vid en expansion mot denna bakgrund? - Hur många kommuner och landsting har råd med en god personaltäthet inom vård, skola och omsorg med dessa extra kostnader? Som försvar till höga arbetsgivaravgifter nämner man ofta att det är löntagarnas pengar som de avstått till förmån för socialförsäkringarna. Detta är ett argument som inte är hållbart. Nästan sju procentenheter av arbetsgivaravgiften är en ren skatt. Dessutom tas avgiften ut även på löner över 7,5 basbelopp som i normalfallet inte heller ger något socialförsäkringsskydd. Vår uppfattning är dessutom att det bland många människor finns en ganska dålig kännedom om hur skattesystemet är utformat. Idag är det en självklarhet att inkomstskatt redovisas i deklaration och lönebesked samt att moms tydligt framgår på kvitton vid inköp. Denna tydlighetsprincip saknas helt när det gäller arbetsgivaravgiften som därmed förblir helt osynlig för den stora allmänheten. Vi yrkar därför att stämman beslutar följande: Jag/vi yrkar: att Centerpartiet än mer aktivt ska driva frågan om sänkta arbetsgivaravgifter. att Centerpartiet ska verka för att arbetsgivaravgiften synliggörs på de anställdas lönebesked. att motionen sänds vidare till Centerpartiets riksstämma 2009.

Avdelningsmotion Stureplanscentern, Stockholm Stockholms distrikt

Motion nr 204 Införande av obligatorisk a-kassa

Det nuvarande systemet med flera olika arbetslöshetskassor knutna till de fackliga tillhörigheterna är ett osäkert och orättvist system som bidrar till att människor som inte kommit in på arbetsmarknaden, bytt yrke eller lämnat ett fackförbund behandlas olika. Detta innebär stor risk att individer drabbas vid byte av a-kassa, pga olika synsätt och regelverk hos a-kassorna. Dessutom så är avgiften till dessa olika a-kassor olika beroende på om man har många arbetslösa kollegor eller inte, vilket gör att avgiften inte står i relation till inkomsten. Denna skillnad ska inte enskilda individer stå för utan det bör alla som har en taxerad löneinkomst bidra till. Önskar man försäkra sig för en högre ersättning så ska man kunna göra detta, men man ska alltid vara garanterad en grundersättning likt nuvarande system. Det är bra om individer i Sverige kan öka sin rörlighet genom att skifta anställningar utan att riskera sin ekonomiska trygghet, vilket det nuvarande systemet med branschanknuten a-kassa innebär. Detta skulle kunna bidra till att skapa en större rörlighet på arbetsmarknaden vilket också är bra. Jag/vi yrkar: att en ny allmän a-kassa ska införas som ett grundtrygghetssystem som t ex kan administreras

av försäkringskassan, samt

5

Omr 2

att möjligheten ska finnas kvar att försäkra sig för en högre ersättning genom de nuvarande a-kassorna eller något försäkringsbolag, samt

att de nuvarande a-kassereglerna ska gälla även i detta obligatoriska system.

Magnus Danlid, Vimmerby Kalmar läns distrikt

Motion nr 205 Skrota LAS till förmån för mer flexibel arbetsmarknad och arbetsplatser med mångfald

Lagen om anställningsskydd, LAS, är ett unikt svenskt påfund från 1982, en facklig snara runt arbetsgivarnas fötter. En black om foten för svensk arbetsmarknad. En fotboja för mångfalden. I dagens lågkonjunktur är lagen allt annat än modern. LAS utgångspunkt är den socialdemokratiska tanken om att varje person har rättighet till ett arbete och att arbetsgivaren är girig. Synen på företagarna, som tar risker genom att våga starta och sedan anställa fler än sig själv, är allt annat än respektfull. LAS syfte är att skapa trygghet och ordning, men i verkligheten låser den inne och hämmar utvecklingen på arbetsplatser. Turordningslagen innebär att en arbetsgivare vid uppsägning måste säga upp den som senast anställdes. Den som är piggast på att göra ett bra arbete och har kommit med fräscha ögon ska sägas upp på grund av arbetsbrist. Företag med högst tio anställda får göra undantag på två personer som anses vara av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Men hur ofta sker det? Lagen hindrar arbetsgivare, i både privat och offentlig sektor, från att behålla nyrekryterade människor med färskaste utbildningen eller med egenskaper som kompletterar arbetsplatsen i stort. Ungdomar som precis har kommit in på arbetsmarknaden får stryka på foten. Gruppen anställda riskerar att bli väldigt homogen. Den arbetsplats som saknar personer med annan etnisk bakgrund kan inte rekrytera några. Den arbetsgivare som föredrar en mix i ålder för att man inser att folk kompletterar varandra får en allt högre genomsnittsålder i arbetarskaran. Då skolor och äldreboenden läggs ned i den kommunala sektorn får unga och nya svenskar stå åt sidan. Verksamheten utarmas och brukarna blir förlorare. I dagens lågkonjunktur är turordningsreglerna också en inlåsningseffekt för folk. De anställda är väl medvetna om turordningen och vill inte säga upp sig, för då blir man ju sist in på ett annat ställe - om man överhuvudtaget får något jobb! Och istället för att göra sitt allra bästa för sin arbetsgivare samlar man anställningsår och ojar sig över stämningen på jobbet eller att man egentligen vill röra på sig, men inte vågar, eftersom man då missar turordningen, som blir en självuppfyllande profetia. Företagarna vill avskaffa LAS och framförallt turordningsreglerna för frihetens skull. Men också för att bli mer produktiva och kunna påverka sammansättningen av staben. Om LAS avskaffades skulle viljan att anställa återigen växa, då det ligger en stor risk och ett stort ansvarstagande i att rekrytera. I Finland klarar man sig mycket bra utan turordningregler. Centerpartiet är det parti i riksdag och regering som förstår sig på företagarna. Centerpartiet är företagarnas vän, inte fackkramare. Det kräver mycket av oss i inställning och mod, men låt oss löpa linan ut och våga ge arbetsgivarna det fulla förtroendet genom att begrava LAS.

6

Omr 2

Jag/vi yrkar: att Centerpartiet går till val på att upphäva LAS, lagen om anställningsskydd.

Helen Törnqvist, Stockholm Stockholms distrikt

Motion nr 206 Satsa på den sociala ekonomin – för uthållig tillväxt, entreprenörskap och arbete

I Sverige introducerades begreppet social ekonomi för en bredare publik av Jan Olsson 1994 i boken Den sociala ekonomin, Medborgarna - Sverige - Europa. Genom EU-medlemskapet blev också social ekonomi ett ofta använt begrepp för att kunna hantera viktiga samhällsförhållanden och det nämns bl.a. i strukturfondernas programdokument som viktigt för att uppnå mål som t ex ökad sysselsättning, företagsamhet och regional utveckling. I diskussionen kring medborgarnas olika sammanslutningar och organisationer används i Sverige begrepp som tredje sektorn, frivilligorganisationer, civilsamhälle, ideell sektor, NGO eller folkrörelse. Andra begrepp som internationellt används synonymt med social economy är non-profit-sector, solidarity economy, alternative economy samt third sector. Vi nöjer oss här med en definition av social ekonomi: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatorisk fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. (Regeringens arbetsgrupp för den sociala ekonomin ”Social ekonomi – en tredje sektor för välfärd, demokrati och tillväxt”, 1999) Den sociala ekonomins värden Först och främst handlar det om att bli accepterade som viktig aktör i svensk närings- och sysselsättningspolitik, för att inte tala om välfärdens utveckling och lokal utveckling. Denna utmaning äger aktörerna själva att ta ett stort ansvar för: att synliggöra sig och sprida kunskaper, erfarenheter inte minst visavi beslutfattare i politiken men också till andra svenska företag och dess företrädare. I övrigt handlar det om t.ex. behov av - ökade kunskaper, - att sprida kunskaperna/erfarenheterna, - möjligheter till kapital - vara en viktig aktör i utveckling av välfärden Den sociala ekonomin är för närvarande en viktig aktör i näringslivet, för att skapa och utveckla arbetstillfällen. Sektorn har också mycket stora utvecklingsmöjligheter, om politiken förmår att ta sig an sektorns frågeställningar och att fatta beslut som också kan göra att sektorn utvecklas som en dynamisk kraft i landet. Uthållig tillväxt, jobb och demokrati Den sociala ekonomin har stor betydelse för demokratin och den regionala utvecklingen, dels genom att kanalisera medborgarnas engagemang i för dem viktiga frågor, dels genom sitt bidrag till regional utveckling, företagande och sysselsättning.

7

Omr 2

Olika forskningsarbeten understryker också de värden, svåra att mäta i kvantitativa termer, som den sociala ekonomin har för de människor den engagerar. Därför är en aktiv folkrörelsepolitik förutsättningen för ett främjande av den sociala ekonomin. Stärker och utvecklar demokratin – skapar delaktighet Medlemmar och aktiva i olika föreningar och folkrörelser tränas i demokratins arbetsformer genom utbyte av idéer, att lyssna, analysera, argumentera och söka gemensamma lösningar i den fråga som finns på dagordningen. Det är inte fel att hävda att folkrörelserna är den parlamentariska demokratins växthus. I mindre grad än andra så upplever människor som är engagerade i någon förening att man är utanför, istället upplevs delaktigheten som något mycket viktigt. Den egna personen betyder något, för en annan människa eller en idé, ja kanske för ”båda”. Tillfälliga och mer lösa ”grupperingar” av enskilda personer är också viktiga och bidrar till att utveckla kunskap i och förståelse för demokratiskt arbete. Bättre hälsa Delaktighet och engagemang i viktiga frågor främjar människors välbefinnande och hälsa. Föreningar som erbjuder möjlighet till engagemang och gemenskap bidrar på så sätt till att förbättra folkhälsan. Egenmakt har visat sig stärka människors självkänsla, självinsikt och bidra till en god hälsa. Stärker det sociala kapitalet – utvecklar mellanmänskliga relationer I föreningsarbetet skapas förutsättningar för ett demokratiskt förhållningssätt och respekt för olika åsikter. Det skapar i sin tur förutsättningar för förtroende och tillit, som utvecklar en social sammanhållning och därmed till det som brukar kallas ”socialt kapital”. Man kan mycket kort beskriva ”socialt kapital” som både formella och informella normer och regler för ömsesidigt samarbete och hänsynstagande och som växer fram i förtroendefullt samarbete mellan människor. I sin förlängning är det mycket viktigt för fortsatt gott umgänge människor emellan och för utveckling av olika ”affärsförbindelser”. Bidrar till en kommun, regions attraktionskraft Ett varierat och stimulerande kulturliv ger enskilda människor goda möjligheter till upplevelser och utveckling. För t.ex. val av bostadsort och företagslokaliseringar får närheten till god och inspirerande kultur en allt större betydelse. Föreningar och andra aktörer inom social ekonomi bedriver inom kulturområdet en betydande verksamhet. De bidrar därigenom till att stärka en regions identitet och samtidigt bidrar till attraktionskraften. Värderingsöverföringar och opinionsbildning Många är de människor som slutit sig samman kring en idé om ett bättre samhälle, ett gott liv etc. I arbetet att skapa opinion och förverkliga dessa idéer så sker naturligtvis bearbetningar av värderingar som kanske resulterar också i värderingsöverföringar. Föreningslivet är på så sätt också garanten för ett öppet demokratiskt samhälle och där människor stimuleras till självorganisering utifrån egna behov och intressen. Främjar entreprenörskap och företagsamhet Den sociala ekonomin förklaras ibland som folkrörelseföretagande. Gränsen mellan det rent idéeburna till att också i praktiken söka förverkliga sina idéer, om t.ex. viss typ av produkter, tjänster etc. är naturligtvis svår att urskilja.

8

Omr 2

Exempel finns också på att den sociala ekonomins projekt övergått till ett varaktigt företagande där varor och/eller tjänster distribueras och/eller produceras för marknaden. Ibland med den offentliga sektorn som kund, i andra fall med marknaden i övrigt som kund. Medlemmar och aktiva lär sig genom samarbete med andra att omvandla idéer till konkret verksamhet. Den sociala ekonomin främjar därmed initiativförmåga och företagande. Bidrar till arbetstillfällen och lokal utveckling Många lokala aktörer inom den sociala ekonomin startar projekt utifrån de lokala behov som finns och det ges ofta uttryck i ett antal arbetstillfällen, även om det endast är under en begränsad tid. Det lokala utvecklingsarbetet till förmån för kvarterets, stadsdelen eller den egna bygdens utveckling skapar också goda villkor för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring. Utvecklar och fördjupar välfärden och bidrar till ökad kvalitet Den sociala ekonomins lokala förankring, småskalighet och behovsorientering istället för vinst, skapar särskilt goda förutsättningar för att säkerställa välfärdens kvaliteter jämfört med andra driftsformer. När människor som ska nyttja en viss service också har inflytande över dess utförande så är det lättare att också uppnå kvalitativa mål. Kvalitetskraven och inte enbart minskade kostnader bör vara utgångspunkten när den sociala ekonomin diskuteras som entreprenör till den offentliga sektorn. Att hantera den sociala ekonomins utmaningar Det finns många olika sätt att främja och utveckla den sociala ekonomin. Här anger vi några initiativ som Centerpartiet kan ta: Ökade kunskaper Det behövs ökade kunskaper hos beslutfattare i kommuner, landsting och regionala fora om den sociala ekonomin. Hos den sociala ekonomins aktörer behövs också ökade kunskaper om den offentliga sektorn och därmed hur den kan samspela med marknaden och t.ex. kommunerna. Också ökade kunskaper behövs om omfattningen, inriktningen mm av den sociala ekonomin. 1) Befintliga data hos t.ex. SCB kan användas som underlag för kartläggningar. Initiativ kan också tas för att förbättra befintlig statistiska underlag. 2) Här kan kurser, seminarier och studiebesök vara bra aktiviteter och ske genom samarbete med t.ex. studieförbund, högskolor och universitet. 3) Samverkan med forskare och aktörerna inom den sociala ekonomin kan förbättra kunskapsunderlaget, t.ex. i olika fallstudier. 4) Främjande av s.k. sociala bokslut kan vara en ytterligare väg att öka kunskaperna om den sociala ekonomin. Forskning och kunskapsspridning Det finns en hel del forskning kring den sociala ekonomin, såväl nationellt som internationellt. Samtidigt kan vi konstatera att resultaten av denna forskning inte är tillräcklig känd och spridd, t.ex. t.ex. beslutfattare inom den offentliga sektorn. 5) Kanske ett regionalt nätverk mellan forskare, politiker och ”praktiker” (d.v.s. aktiva inom den sociala ekonomin) kan vara ett steg att öka kunskapsspridningen. Dessutom kan ett nätverk med denna sammansättning initiera olika former av forsknings- och/eller utvecklingsprojekt. 6) Deltagande i olika former av samarbetsorganisationer och nätverk kan också bidra till ökade kunskaper och att ta del av vunna erfarenheter, t.ex. i SLUP.se, REVES Sverige. Information och rådgivning i entreprenörskap och företagande Kommunerna som landsting/regioner ger ekonomiskt stöd till olika informations- och rådgivningsinsatser (Nyföretagarcentrum, ALMI m.fl.). I kommunerna finns också som regel näringslivsenheter som arbetare mycket aktivt med denna typ av frågor.

9

Omr 2

7) Offentligt (del)finansierad informations- och rådgivningsinsatser bör också omfatta sådana insatser för att den sociala ekonomin. Här behövs en rejäl kompetenshöjning hos rådgivarna. 8) Samarbetsavtal kan slutas med Coompanion för att säkerställa god kompetens kring frågor om den sociala ekonomin och dess utvecklingsmöjligheter. Den offentliga sektorns upphandlingsverksamhet En allt större del av den offentliga sektorns tjänster är idag föremål för upphandling. Upphandling kommer också att bli allt viktigare i att utveckla välfärden och öka medborgarnas inflytande över välfärdstjänsterna, t.ex. genom lagen om valfrihetssystem (LOV ). Hittills har den sociala ekonomin varit missgynnad i upphandling genom främst dess småskalighet. 9) Formulera förfrågningsunderlag som att den sociala ekonomins och andra småföretag aktörer inte missgynnas, t.ex. genom att inte upphandla stora volymer av tjänster t.ex. stora äldreboenden, stora distrikt för hemtjänst. 10) Väljs LOV (utifrån ett medborgarperspektiv att föredra framför upphandling) som ett sätt att främja medborgarval i välfärden så stimuleras den sociala ekonomins aktörer som annan småföretagsamhet att godkännas. Kapital Varje företag behöver kapital för att konsolideras och utvecklas. Ett väl känt problem för den sociala ekonomin är alltför svaga balansräkningar. Kunskaperna om den sociala ekonomin hos banker och andra kreditinstitutet är också låga. Det gör att den sociala ekonomin i allmänhet har svårt att uppbåda tillräckligt med kapital för angelägna utvecklingssatsningar. (I princip gäller detsamma för alla andra småföretag). Ibland kan också bristen på kapital utestänga aktörer från att kunna bli antagna som entreprenörer för den offentliga sektorns räkning. För att skapa ytterligare finansieringsmöjligheter har därför kreditgarantiföreningar bildats runt om i landet. 11) Diskutera med den sociala ekonomin om möjligheterna till en bättre kapitalförsörjning. Hur kan fler medlemmar rekryteras till de befintliga regionala kreditgarantiföreningarna? Dialog, samverkan och partnerskap Det finns olika sätt att utveckla samverkan och samarbetet mellan t.ex. kommuner och den sociala ekonomin. Ett öppet klimat och intresse av att öka kunskaperna och bidra till utveckling är bra strategier 12) Engagemang i SKL:s nätverk för samverkan med civilsamhället och den sociala ekonomin kan vara ett bra sätt för lokalt och regionalt engagerade centerpolitiker. 13) Ta initiativ till ett årligt ”forum” kring den sociala ekonomin med olika teman 14) Utarbeta program för utveckling av den sociala ekonomin. I ett samarbetsprojekt? Starten kan vara en idé- och inspirationsdag. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet lokalt, regionalt och nationellt aktivt informerar om den sociala ekonomin

som viktig kraft i närings-, sysselsättnings- och regionalpolitiken att Centerpartiet verkar för att regeringen ska ge länsstyrelser och övriga myndigheter uppdrag

att informera om den sociala ekonomin som viktig kraft i närings-, sysselsättnings- och regionalpolitiken

att ge Centerpartiets riksdagsgrupp i uppdrag att ta initiativ till en lagstiftning för offentlig upphandling som skapar bättre förutsättningar för den sociala ekonomin.

Raymond Svensson, Lars Alenfalk, Lennart Ygstedt, Haninge m fl Stockholms läns distrikt

10

Omr 2

Motion nr 207 Inrättande av en oberoende arbetsmiljömyndighet

Det talas ofta om mobbning i skolan och alla skolor behöver en handlingsplan när det gäller dessa frågor. Nu finns det dessutom en oberoende skolinspektion som tar sig an alla fall som har med elever och göra och som anmäls. Det är bra men alla dem som på sina arbetsplatser utsätts för en dålig psykosocial arbetsmiljö har inget skydd alls utan förväntas klara sig på egen hand då det gäller vuxenmobbning eftersom arbetsmiljöverket inte tar sin an enskilda psykosociala arbetsmiljöfrågor. Detta resulterar i att den arbetstagare som utsätts för kränkande särbehandling på sin arbetsplats, inte har möjlighet till vare sig stöd eller sjukskrivning med chans att komma tillbaka. Om man vänder sig till arbetsmiljöverket med förhoppningen att få stöd för den osunda psykosociala arbetsmiljön får man med all säkerhet höra att de inte tar sig an enskilda fall. Om du däremot är på en arbetsplats med bristande fysisk arbetsmiljö så är sannolikheten betydligt större för stöd. Just på grund av kränkningarna tar varje år ett antal personer sina liv, andra blir sjukskrivna – om de ens kommer tillbaka – vilket beror på vilket stöd som ges medan andra blir kvar på sina arbetsplatser i stort lidande och utanförskap. Om man hade gett arbetsmiljöverket utökade resurser istället för neddragningar, så hade förutsättningarna för att kunna ingripa när det gäller vuxenmobbning varit betydligt större och dessutom hade det också funnits resurser till den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöföreskrifterna mot kränkande särbehandling i dagsläget medför vare sig vite eller straff. Den oberoende arbetsmiljöinspektionen ska ges effektiva verktyg såsom vitesmöjligheter när arbetsplatser inte tar itu med kränkande särbehandling. Jag/vi yrkar: att det inrättas en oberoende arbetsmiljöinspektion som är fristående från Arbetsmiljöverket,

arbetsgivare och fackförbund att densamma ges skyldighet att ta sig an samtliga anmälningar om kränkande särbehandling i

arbetslivet att myndigheten ges tillräckliga resurser för att kunna sköta sina uppdrag att motionen går vidare till Centerpartiets riksstämma, samt att motionen går vidare till Centerpartiets riksdagsgrupp

Linda Mathiasson, Göteborg Göteborgs distrikt

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att med bifall översända motionen till partistämma.

Kretsstämman beslutade:

tillstyrka motionen samt skicka den vidare till partistämman.

11

Omr 2

Motion nr 208 Försäljning av Vin & Spritcentralen

Mina övervägande och förslag: En fungerande alkoholpolitik bygger på den har förtroende hos landets innevånare. Vi känner alla till alkoholens baksidor trafikolyckor, våld, kvinnomisshandel och sjukdomar. Allt detta kostar samhället stora belopp som vi oftast får finansiera över skattsedeln. Den grundläggande hörnsten i vår alkoholpolitik är att tillhandahålla vin och sprit med hög kvalité. Genom Systembolagets upphandlingsmonopol säljer vi i Sverige världens mest högkvalitativa vin och sprit. Detta har inneburit stora besparingar i sjukvården genom att skrumplever, magsår knäckta bukspottkörtlar som andra följdsjukdomar av lågkvalitativ sprit eliminerats. Detta är en stor prestation som åstadkommits till folkhälsans fromma. Den andra grundbulten i vår alkoholpolitik har varit Systembolaget och deras monopol på försäljning av sprit. Resultatet har inte bara blivit en kontroll av vem som köper sprit utan att vi fått ett nät av butiker och utlämningsställen över hela landet. Dessutom är Systembolaget världens mest välsorterade detaljhandel för vin & sprit. De nya snabbköpsbutikerna är estetiskt en fröjd att se. Dessutom har vi ett utbud på småorterna som du inte hittar i något annat land. En lokal butik i tex. Eksjö motsvarar en mycket dyr och fin butik på fina gatan i Paris. Ställer man våra priser på viner och alkoholdrycker mot det som bjuds ut i lika välsorterade affärer i världens storstäder så har vi väldigt billig alkohol i Sverige. En hörnsten i alkoholpolitiken har varit införselkontroll. Men den principen har fallit i och med inträdet i EU. Initialt rullade bilarna till Tyskland och Danmark för att köpa billig alkohol men man har kommit underfund med att det är ett dyrt nöje att åka utomlands och köpa billig och dålig vin och sprit. Genom Systembolagets stora konkurrenskraft på alkoholmarknaden har även hembrännarna konkurrerats ut. Det dyraste sättet att få tag i dålig alkohol är hembränning. Visst finns romantiken kring den händige "Monshining-man" men låt honom vara kvar i äventyrsböckerna. Alkoholutskänkningen på restaurang är i vårt land underkastad noggrann kontroll. Priset på restaurang står ju inte i paritet med njutningen av att dricka det. Detta är ett problem vi hämmar restaurang kulturen med allt för dyr vin och sprit på krogen. Den femte grundbulten har varit tillverkningsmonopolet på alkohol som är noga kopplat till principen om försäljningsmonopol. Grundtanken är vi skall sälja drogen alkohol kontrollerat i vårt land. detligger i allmännas intresse att äga och kontrollera tillverkningen. Vin&Sprit är ju de senaste tjugo åren en framgångsaga som bidrager till statskassan med pengar och förbättrar vår handelsbalans. Intäkterna från Vin&Sprit skall inte underskattas. Det handlar om alkoholskatt, vinster från Vin&Sprit, moms och biinkomster genom transportskatter och skatter som vin&Sprits underleverantörer inlevererar. Dessutom skall vi väga in att de tjugofemtusen ha spannmål som omsätts i Vin&Sprit fabriker binder stora mängder koldioxid. Nu har politiker börjat tala om att staten skall inte äga Vin&sprit. Det är dumhet och ett utslag av ideologisk godtrogenhet. Staten skall inte äga några företag. Dessutom använder Vin&Sprit svensk spannmål från 25.000 ha åker vilket är ett viktigt bidrag till landsbygdens utveckling och svensk spannmålsproduktion. Jag anser att vi av inkomstskäl, handelsbalans och alkoholpolitiska skäl inte skall sälja Vin&Sprit.

12

Omr 2

Jag/vi yrkar: att Centerpartiet inte medverkar till en försäljning av Vin & Sprit

Lars Håkan Halldin, Brännelund Jönköpings läns distrikt

Kretsstyrelsens yttrande:

Distriktsstyrelsen föreslår: Motionären lyfter i motionen sin önskan att det statliga bolaget Vin & Sprit inte ska försäljas. Han menar att Systembolaget och försäljningen av alkoholhaltiga drycker är mycket viktigt att bevara och är ett led i vår restriktiva alkoholpolitik. Distriktsstyrelsen håller med motionären om att vi ska föra en ansvarsfull och restriktiv alkoholpolitik då de skador alkoholen orsakar slutligen betalas av våra gemensamma medel. Distriktsstyrelsen håller också med motionären om att vi ska bevara det statliga monopolet på att försälja alkohol genom Systembolaget, det är en viktig hörnsten i en ansvarsfull alkoholpolitik. Svenska staten äger, precis så som motionären påpekar också företaget Vin & Sprit som är ett av världens tio största internationella alkoholdryckesföretag och verksamheten omfattar inköp, produktion, förpackning, distribution och marknadsföring av alkoholhaltiga drycker. Vin & Sprit hade till och med 1994 monopol på import, export, tillverkning och partihandel av alkoholdrycker i Sverige. I samband med att dessa marknader öppnades för fri konkurrens blev Vin & Sprit ett av flera konkurrerande företag på dessa marknader. Centerpartiet och övriga allianspartier fick väljarnas förtroende i valet att minska det statliga ägandet. Efter en första genomgång av de statligt ägda företagen har riksdagen bemyndigat regeringen att försäljningsprocessen bör inledas med att minska ägandet i de sex företagen Civitas Holding AB som äger Vasakronan AB, Nordea Bank AB, OMX AB, Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB, TeliaSonera AB, och V&S Vin & Sprit AB. Man har också kommit överens om att Vattenfall och LKAB inte ska försäljas. Centerpartiet vill skapa förutsättningar för fler jobb och fler företag, då är det viktigt med en tydlig rollfördelning mellan det privata och offentliga. Staten behöver ge privata företag goda förutsättningar att konkurrera på lika villkor utan att samtidigt driva egna konkurrerande företag. De sex aktuella företagen, däribland Vin & Sprit verkar i dag på marknader som är helt kommersiella och präglas av fungerande konkurrens och distriktsstyrelsen ser därför ingen anledning för staten att fortsätta äga dem.

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att avslå motionen att inkomsterna vid försäljningen av statliga bolag inte bör gå till att betala av statsskulden utan

till tydliga satsningar på infrastruktur i hela landet.

Kretsstämman beslutade:

att avslå motionen

att inkomsterna vid försäljningen av statliga bolag inte bör gå till att betala av statsskulden utan till tydliga satsningar på infrastruktur i hela landet.

13

Omr 2

Motion nr 209 Stimulera entreprenörskapet

Denna motion bygger på rapporten Stimulera entreprenörskapet från Stockholms läns Idéarbetsgrupp. I denna grupp valde vi relativt tidigt i processen att fokusera på företag med 0-9 anställda i vår omvärldsanalys, här kallade småföretag. Detta av skäl som vi själva har sett men som också har framkommit i dialoger med entreprenörer och organisationer. Det är mycket stora skillnader mellan att driva ett småföretag med en bräcklig administrativ struktur, lågt eget kapital, ett fåtal medarbetare utan större företagserfarenhet å ena sidan och ett medelstort företag med kanske 50-200 anställda å andra sidan. I det större företaget finns oftast specialistfunktioner för administrativt stöd, personalfunktioner, ekonomisk kompetens, större finansiella styrka och en erfarenhetsbredd som nystartade företag saknar. Var ligger logiken i att det nystartade företaget går in i skatte- och regelsystem till 100% från dag ett? På vilket sätt stimulerar det företagandet och möjligheten att bygga upp ett eget kapital? Ett eget kapital är väldigt viktigt för att minska risken och öka företagets förmåga att klara påfrestningar. Vi menar att en nyföretagare skall fasas in i skatte- och avgiftssystemet så att det under uppbyggnadsskedet skall vara möjligt att betala en begränsad del av sociala avgifter och bolagsskatt. Dagens trygghetssystem för företagare är för svagt och för dyrt i förhållande till vad det levererar tillbaka till företagaren. Här krävs väsentliga förbättringar för att i någon mån jämställa företagare med anställda. Dagens system avhåller många potentiella företagare från att starta. Risken vid sjukdom eller tillfällig arbetsoförmåga är för stor. Här pågår ett arbete i Näringsdepartementet som måste mynna ut i faktiskt ändrade regelverk. Se promemoria 2008-10-15 Utredningen om Trygghetssystem för företagare. Regelförenklingar är nödvändiga. Dels när det gäller uppgiftsskyldigheter som kostar administrativ kraft och kompetens. Dels när det gäller skatter och avgifter som gör det svårt att bygga upp kapital i verksamheten och som innebär höga kostnader för anställd personal. En företagare behöver myndighetskontakter och i vissa branscher är det en mängd kommunala tillstånd som måste skaffas innan företaget kan gå igång. Företagaren frågar sig med rätta varför kommunen – som ju är experten – inte kan hantera hans ärende samlat i stället för ett per myndighet. Kommunen måste organiseras så att dess medborgare (även företagaren) – som betalar verksamheten – står i centrum och får en snabb handläggning. Det finns också ett betydande attitydproblem mot företagare. Tillspetsat kan man säga att vi alla älskar företag men många hatar företagare. Att det bakom företaget finns företagare som tar risker, gör uppoffringar och arbetar mycket glömmer vi bort. Företagande har en historiskt negativ klang. Vi måste anstränga oss för att arbeta bort bilden av företagare som ett fifflande och fixande kollektiv av ljusskygga skattesmitare. Företagaren, risktagaren, välfärdsbyggaren, är en hjälte som skall ha uppskattning och respekt och inte lämpor och bannor. Jag/vi yrkar: att Trygghetssystemet ska utvecklas så att företagaren har tillgång till de sociala

trygghetssystemen i samma omfattning som den anställde. att Centerpartiet har som målsättning att ett företag från bildandet kontinuerligt betalar en

ökande andel av sociala avgifter och bolagsskatt för att vara fullt betalande under verksamhetsår fem.

att Småföretagare med 0-9 anställda skall ha möjlighet till permanent lägre sociala avgifter motsvarande 10% av avgiften upp till taket 5.000 SEK per månad.

14

Omr 2

att Möjligheten för småföretag med 0-9 anställda att bygga upp kapital måste förbättras genom t ex investeringsfonder, tillväxtfonder eller liknade för att möjliggöra en fondering på upp till 30% av årets resultat före skatt.

att Centerpartiet anser att Lagen om Anställningsskydd är otidsenlig och inte fungerar i praktiken eftersom dess främsta funktion idag är att hindra unga att komma in på och bli kvar på arbetsmarknaden.

att LAS i sin nuvarande form ska avskaffas.

Bengt Hansson, Vaxholm Stockholms läns distrikt

Motion nr 210 Vinstskatteberäkning

Under vänsterregeringens tid ändrades och försämrades många villkor för den lilla människan. Ett sådant, mycket tydligt, exempel är beräkningen av reavinstskatt vid försäljning av en- och tvåfamiljsfastighet. Tidigare indexuppräknades såväl inköpskostnad som förbättringskostnader. Numera har beloppen samma beräkningsvärde oavsett när de åsamkades. Var och en som haft en utgift under sextiotalet, t.ex. för tilläggsisolering, vet att en summa av 4000 kronor var mycket pengar - då. Idag får den höga kostnaden inte ens dragas av vid reavinstbeskattningen. Detta är djupt orättfärdigt och Centerpartiet bör agera. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet i alla lämpliga sammanhang verkar för en omarbetning av gällande regler för

realisationsvinstbeskattning.

Rune Andersson Ordförande Båstad-Östra Karups Cent, Båstad Skåne läns distrikt

Kretsstyrelsens yttrande:

Motionen remitteras till kretsens årsmöte

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att bifalla motionen

Kretsstämman beslutade:

Motionen bifalles och överlämnas till partistämman.

15

Omr 2

Motion nr 211 Erfaren coach för småföretag

Förslag på naturligt komplement för stimulerande av företagsamhet, med underifrånperspektivet. - Det finns många småföretag som kan bli fler - Nyföretagandet ökar starkt - Antalet 40-talister, som går i pension, blir fler och fler – och här finns mycket kompetens som riskerar försvinna, när dessa drar sig tillbaka. I några skånska kommuner har frivilliga coacher, pensionerade företagare, innovatörer och 40-talister, spontant börjat kontakta småföretagare. De ger företagarna sina erfarenheter och idéer. 40-talisterna – coacherna - kan ge företagarna kompletterande kunskaper. I förlängningen kan detta ge mer samverkan, tillväxt och fler jobb kan skapas. Fler jobb skapas troligen bäst ”underifrån”. Match-making ”lokalt” är ytterligare en effekt som ute i byarna, industriområdet, etc. har visat sig vara bra för många. Den lokale 40-talist-entreprenören kan skapa lokal match-making, och samtidigt bli idéspruta, och skulle troligen kunna utvecklas ytterligare. Det finns bland avvecklande 40-talister gott om innovatörer som skulle kunna gynna företagandet, det ”befintliga”, och nyföretagandet. Detta bör utnyttjas! Den erfarne ”coachen” skall från lokala ”golvet" samarbeta med befintliga företagargrupper, riksorganisationer; t ex Företagarna och kommunerna. Man skall komplettera varandra. Politikerna skall medverka att ombesörja klimatet, och förstärka detta. Facit från finanskrisen är väl egentligen att fler jobb bäst skapas ”underifrån” i de små verksamheterna; vid behov, inom nya genrer- där tingen kan ändras i tid och komma igång! Jag/vi yrkar: att föreslå Centerpartiets riksstämma besluta att partiet överallt, och nu, också skall verka för att de 40-talister som lämnar egna yrkeslivet, bereds möjlighet att bli ”resurs” – om de så skulle

vilja att dessa bereds support, att på lämpligt sätt, kunna hjälpa sina yrkesverksamma kollegor

(småföretagare) med sin stora erfarenhet att resursen (”coachen”) får utföra detta arbete med ”underifrånperspektivet” att Centerpartiet, f v b Alliansen - snarast utreder och positivt arbetar för att stimulera saken

genom att verka för att det i varje kommun officiellt utses en 40-talist—företagscoach, en Playmaker, och

kompletterande resurs - mentor – som skall verka ”hemmavid" att ett regionalt försök skulle kunna omfatta den strategiska Öresundsregionen.

Per-Ingvar Jönsson, Lars Brandel, Niels Paarup-Pet, Malmö Skåne läns distrikt

16

Omr 2

Motion nr 212 Synliggör skatterna!

Få svenskar är medvetna om hur mycket skatt de egentligen betalar. En Temo-under¬sökning från 2003 visade att hälften av svenskarna trodde att de beta¬lade 36 procent eller mindre i total skatt. *1 Denna okunskap är inte svår att förstå med tanke på att två tredjedelar av alla våra skatter är dolda. Det gäller momsen och övriga konsumtionsskatter, det gäller före¬tagsskatterna, men inte minst arbetsgivaravgifterna. En genomsnittlig svensk löntagare betalar cirka 50 procent i skatt bara på förvärvsinkomsten (inkomstskatt + arbetsgivaravgifter). Därutöver tillkommer ytterligare cirka 10 procentenheter i konsumtionsskatter. Benämningen till trots är arbetsgivaravgifterna en skatt på lönen. Visserligen är merparten specialdestinerad till socialförsäkringen, men det finns ingen koppling mellan inbetalningar och utbetalningar på individ¬nivå. I likhet med inkomstskatten betalas arbetsgivaravgifterna in av arbetsgivaren, och i likhet med inkomstskatten är det löntagaren som är ansvarig för att arbetsgivaravgifterna blir inbetalda (i de fall där arbetsgivaren går i konkurs eller liknande påförs obetalda arbetsgivaravgifter löntagarens skattekonto direkt). Det finns dock en viktig – men helt omotiverad – skillnad mellan arbetsgivaravgifter och inkomstskatt. Skillnaden är att de förra inte behöver redovisas för löntagaren. Visserligen utgör de en del av den totala lönekostnaden, men de undantas från den lön som löntagare och arbetsgivare förhandlar fram. Detta får till följd att en betydande andel av medborgarna inte känner till hur hög deras lön egentligen är. I ett samhälle där medborgarna är omedvetna om sin skattebörda brukar man säga att det råder ”skatteillusion” (eng. fiscal illusion). Det är dels ett politiskt problem, men också ett samhällsekonomiskt och privatekonomiskt problem. På en normal marknad med fri prisbildning bestäms priset av utbud och efterfrågan. När det gäller offentliga utgifter är det däremot politikerna som bestämmer vad som skall köpas och vad det får kosta, men det är medborgarna som betalar. Däremot är det indirekt väljarkollektivet i en demokrati som avgör nivån på de offentliga utgifterna och hur deras skattepengar skall an¬vändas, genom deras val av politiker. När väljarna inte vet hur mycket de betalar för den offentliga servicen uppstår ett problem. Politikerna får ett informationsövertag – på bekostnad av demokratin. Forskare har kunna visa att komplexa skattesystem, med oinformerade väljare som följd, tenderar att också leda till högre offentliga utgifter – kanske rent av högre utgifter än vad medborgarna egentligen skulle vilja ha. *2 För Sveriges del är det i synnerhet arbetsgivar¬avgifternas utformning som bidrar till skatteillusionen. Det finns inga skäl – utöver möjligen sedvana – till varför löntagarna inte skall se hur mycket skatt de betalar. Arbetsgivaravgifterna borde därför växlas till lön (detta måste ske med hjälp av lagstiftning) och inkluderas i inkomstskatten. Ett transparent skattesystem är en förutsättning för en väl fungerande demokrati. *1 TEMO 2003. *2 Sanandaji och Wallace, Fiscal Illusion and Fiscal Obfuscation, Uppsats vid Handelshögskolan i Stockholm, 2004. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet verkar för att arbetsgivaravgifterna skall ingå i arbetstagarnas (synliga) lön

och tas ut som ett tillägg till inkomstskatten. att motionen sänds vidare till Centerpartiets riksstämma 2009

17

Omr 2

Avdelningsmotion, Stureplanscentern, Stockholm Stockholms distrikt

Motion nr 213 Mikroföretagens arbetsgivaravgift

Bakgrund: Centerpartiet har alltid värnat om landsbygd och småföretagsamhet, och förväntningarna var därför stora när den nuvarande regeringen tillträdde, man lovade att ”göra det lättare att anställa” då man påstod sej förstå betydelsen av de små och medelstora företagen. En av regeringens första åtgärder var emellertid att ta bort rabatten på arbetsgivaravgiften på 5% som den förra socialdemokratiska regeringen införde. I stället avskaffade man sjuklöneansvaret fr.o.m.dag 15, och man lovade att ytterligare lättnader skulle komma. Nu har man som bekant beslutat om en allmän sänkt avgift med 1 %, och man har infört regler som gör att det är lättare att anställa ungdomar, och man har dessutom sänkt bolagsskatten. Detta är emellertid åtgärder som på inget sätt kompenserar för den tidigare höjningen med 5% som drabbade landsbygdsföretagen mycket hårt, då dessa ofta är mycket små med ett fåtal anställda. Vi menar också att en sådan försämring även drabbar den kvinnliga företagsamheten extra hårt, då många mikroföretag inom t.ex.handel och serviceyrken ofta leds av kvinnor. Skälen till att mikroföretagen drabbas är: 1. De övervägande delen av mikroföretagen är enskilda firmor, och har ingen nytta av den sänkta bolagsskatten. 2. Det blev billigare att anställa ungdomar, men det är till ingen som helst nytta för dom som redan har anställda. 3. Borttagandet av sjuklöneansvaret fr.o.m. dag 15 saknar praktisk betydelse , då sjukfrånvaron sällan varit något problem i mikroföretagen. Möjligtvis kan det gynna större företag. 4. Inkomstskatten har sänkts, men dessvärre är nog inte skatten något problem i mikroföretagen. Det är nog vanligare med lönsamhetsproblem, delvis beroende på höjd arbetsgivaravgift och egenavgift. Det skorrar därför falskt när regeringen påstår att ”det blivit lättare att anställa”. Sanningen är att förutsättningarna för mikroföretagen försämrats drastiskt med regeringens politik, och Ukna-centerns avsikt med en motion är att kräva lättnader i mikroföretagens villkor, det minsta kravet är att villkoren inte är sämre med centerpolitiken än vad det var med socialdemokraternas mikroföretagare-politik. Centerledaren brukar framhålla att arbetsgivaravgiften sänkts med en procent. Detta är visserligen sant, men det är också sant att man dessförinnan höjde avgiften med 5%, så nettot av förändringen torde ändå vara en höjning. Det borde vara enkelt att förstå. Jag/vi yrkar: att regeringen återinför företagsstödet för att gynna mikroföretag, kvinnliga företagare och

landsbygden.

Perarne Fredriksson, Hudebo Kalmar läns distrikt

18

Omr 2

Motion nr 214 Avskaffa punktskatten på arbete

Varför ska det finnas en allmän löneavgift inbakade i de sociala avgifterna som inte har någon motprestation ifrån staten? En ”avgift” som inte har en motprestation är en skatt, alltså är detta en skatt på arbete! Avgiften har ökat ifrån 4,40% 2007 till 7,49% 2008 betyder det att regeringen är emot att företagare anställer? Jag/vi yrkar: att CUF är för ett avskaffande av den allmänna löneavgiften. att Motionen skickas vidare till CUFs förbundsstämma att Motionen skickas vidare till Centerpartiets i Hallands distriktstämma att Motionen skickas vidare till Centerpartiets riksstämma Anders Dahlberg och Jan Sjöö, Falkenberg Hallands läns distrikt Kretsstyrelsens yttrande:

Ang: Avskaffa punktskatten på arbete För centerpartiet är företagandets villkor en mycket viktig fråga , särskilt i det konjunkturläge vi nu befinner oss i. Att sänka kostnaderna för att anställa, är enligt vår mening ett bra sätt att få fler människor i arbete. I nuläget har vi nedsättningar av arbetsgivaravgifterna bla för ungdomar upp till 25 år. Vi har även nedsättningar för personer som stått utanför arbetsmarknaden tex varit långtidsjukskrivna. Dessa nedsättningar riktar sig mot de grupper som har allra svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Distriktsstyrelsen anser dock inte att detta är tillräckligt, arbetsgivaravgifterna måste sänkas ytterligare. Detta skall ske så fort det ekonomiska utrymmet medger detta. Distriktsstyrelsen föreslår stämman besluta Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att anse motionen besvarad och vidarebefordra motionen till riksstämman

Motion nr 215 Stimulans av tjänstekonsumtion

I belysning av vår rådande situation med lågkonjunktur och antågande klimatkris bör konsumtion som stimulans av ekonomin styras om från konsumtion av varor till konsumtion av tjänster, dock ej miljöbelastande sådana såsom icke miljövänliga transporter som till exempel flygresor. Som ett led i detta bör momsen på tjänster tas bort. Då tjänsteproduktionen inte kan automatiseras i samma utsträckning som varuproduktionen bör en ökad tjänstekonsumtion leda till fler arbetstillfällen, vilket minskar belastningen på samhället ekonomiskt. En ökad privat tjänstekonsumtion kan också leda till bättre livskvalitet och lägre sjuktal.

19

Omr 2

Jag/vi yrkar: att partistämman beslutar att ta bort mervärdesskatten på tjänster Pamela Reynold, Järfälla Stockholms läns distrikt

Motion nr 216 Slopad avdragsrätt för outhyrda lokaler

Som det fungerar idag kan fastighetsbolag som hyr ut butiks- och kontorslokaler i sin ekonomiska redovisning dra av kostnader för sådana lokaler om de är outhyrda. Om man slopade rätten till sådant avdrag skulle marknaden i stället avgöra priset på lokalerna, både de uthyrda och de outhyrda. Det skulle gynna tex. Småföretag som inte har råd att hyra en egen lokal på grund av för hög hyra. Troligen skulle en sådan regeländring slå av på taken i utbyggnaden av nya stora köpstäder/centrumanläggningar. Det skulle bli lönsammare för fastighetsbolagen att hyra ut befintliga lokaler och inte lika lönsamt att bygga nytt. I stockholmsregionen skulle säkert en effekt bli att de mindre centrumanläggningarna i bostadsområdena fick uppleva ett lyft. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet på nationell nivå driver frågan om slopad avdragsrätt för fastighetsbolagens

outhyrda lokaler. Ingmar Sahlgren, Nacka Stockholms läns distrikt

Motion nr 217 Stöd till småföretag ger fler jobb

De flesta företag i Sverige är småföretag, de flesta av dem enmansföretag. Om varje litet företag kunde anställa en person till skulle sysselsättningen öka med tiotusentals personer. Det är i småföretagen de stora utvecklingsmöjligheterna finns. Med relativt enkla åtgärder kan också småföretagen stärkas. Några sådana åtgärder är sänkning av moms och införande av grundavdrag. Några exempel. Sverige har EU:s högsta moms på restaurangtjänster. Samtidigt har vi Europas lägsta sysselsättningsgrad inom restaurangbranschen. Branschen sysselsätter relativt sett fler ungdomar, personer med invandrarbakgrund och personer utan högskoleutbildning än någon annan bransch. Grupper som är särskilt drabbade av arbetslöshet. En sänkning av momsen skulle skapa en jättepotential för nya jobb i dessa grupper. Handelns Utredningsinstitut har beräknat att om momsen sänktes från 25 till 12 procent skulle minst 10~000 nya jobb skapas. Den möjligheten borde utnyttjas så fort EU tillåter. Och det är detta som är knuten. Varför skall EU bestämma vilka momsnivåer medlemsländerna skall ha? Vi skall ju inte ha någon

20

Omr 2

gemensam skattepolitik i EU. EU:s medlemsländer får i dag inte tillämpa reducerad moms på restaurangtjänster trots att många länder genom olika undantag redan gör det. Just nu bereds frågan om ett framtida momssystem inom unionen. Sverige och centerpartiet borde där framföra att skattepolitiken med undantag av miljöskatter skall vara nationell. En reducerad moms skulle också minska svartekonomin i restaurangbranschen. Vi skulle också få en sundare konkurrens inom livsmedelssektorn. I dag beskattas livsmedel och färdiglagad mat med 12 procents moms medan restaurangtjänster och catering har 25 procents moms. Ett cateringföretag som lämnar sin smörgåstårta vid dörren till 50-årsfesten har 12 procents moms, medan det företag som serverar smörgåstårtan får betala 25 procent. Varken företagaren eller 50-åringen förstår varför. En annan möjlighet som bör utnyttjas är sänkt grundavdrag med ett visst belopp per anställd för småföretag, upp till t.ex tre anställda. Det är en enkel åtgärd som skulle gynna småföretagen och i förlängningen öka antalet jobb inom alla småföretag. Jag/vi yrkar: att i EU-arbetet verka för att skattepolitiken med undantag av miljöskatter skall vara nationell att om detta ej är möjligt sänka momsen i första hand inom restaurang- och cateringbranschen att införa ett grundavdrag per anställd alternativt per företag för småföretag med upp till tre

anställda Hans Lindqvist, Värmdö Stockholms läns distrikt

Motion nr 218 Ytterligare steg i pågående regelförenklingsarbete

Centerpartiet är den drivande kraften bakom regeringens pågående regelförenklingsarbete och Maud Olofsson har i rollen som näringsminister en tydlig profil i denna fråga. Arbetet har nu börjat nå resultat och inrättade av Regelrådet, som har till uppgift att granska utformningen av alla nya och ändrade regler från ett företagsperspektiv, kommer att spela en viktig roll för det fortsatta arbetet. Regeringens pågående regelförenklingsarbete siktar in sig på att förenkla den regelgivning som sker från myndigheter, riksdag och departement i form av lagar, förordningar och föreskrifter. Regelförenkling och attitydpåverkan är även viktiga verktyg när det gäller att skapa ett bra företagsklimat på regional och kommunal nivå och här finns en möjlighet för alla oss lokalpolitiker att lyfta dessa frågor inom våra egna förvaltningar och nämnder. Arbetet med regelförenkling pågår i ett flertal länder runt om i världen och för att stärka vår konkurrenskraft måste vi nu våga ta ytterligare steg i detta arbete såväl i Sverige som inom EU. Tiden är därför mogen att även börja reformera det regelverk som är styrande för den offentliga förvaltningen. Ett dåligt utformat regelverk drabbar inte bara företagen utan leder även till stora merkostnader för myndigheter, kommuner och landsting. Det finns idag ett stort behov att reformera centrala delar av det offentligrättsliga regelverket för att åstadkomma en effektivare användning av våra skattemedel. Att reformera de regelverk som styr den offentliga förvaltningen kräver omfattande insatser såväl i Sverige om inom EU och för Centerpartiet kan detta bli en viktig profilfråga inför kommande valrörelser. Det finns i den internationella forskningen kring regelförenkling även exempel på hur man genom att sätta ett tak för regelkostnaderna kan tvinga fram ett system där ökade kostnader

21

Omr 2

måste kompenseras med motsvarande minskning i någon annan del av regelverket, en variant av detta är s.k. Regulatory Budgets som man precis börjat arbeta med i Storbritannien. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet ska verka för att bredda och fördjupa pågående regelförenklingsarbete såväl i

Sverige som inom EU. att Centerpartiet ska verka för att införa ett tak för regelkostnader såväl i Sverige som inom

EU. att sända motionen vidare till Centerpartiets riksstämma Oscar Fredriksson, Stockholm Stockholms distrikt

Motion nr 219 Tjänstepension

Tjänstepension ligger utanför PPM och betalas in av arbetsgivare med kollektivavtal till den förvaltare dess fackförening valt, olika om man är s.k. arbetare eller tjänsteman. I dagarna fick jag ett brev från min nuvarande förvaltare av tjänstepension, de bad mig sammanställa all tidigare tjänstepension med tidsperiod, försäkringsbolag/pensionskassa, arbetsgivare och arbetsplats. Då jag haft ett stort antal arbetsgivare, varav många inte längre existerar insåg jag att detta närmast var ogörligt. Ingen samordnande instans finns och om jag negligerar det riskerar jag få lägre pension eller att tjänstepensionen uteblir. Uppnår man inte en viss nivå uteblir den helt. Idag när tidsbegränsade arbeten ökar stadigt riskerar många förlora hela eller delar av sin tjänstepension och som vanligt drabbar det främst dem med lägst utbildning eller dålig svenska. För arbetsgivare innebär det en enorm administrativ börda att enskilda tidigare anställda sedan många år tillbaka hör av sig om denna sak. För den enskilde medborgaren är det en betungande börda. Om man istället ålade arbetsgivare att årligen sammanställa tjänstepensionen och sända till exempelvis PPM så skulle det förenkla för oss alla. Centerpartiet har som ledstjärna att bl.a. underlätta för företagande och minska deras administrativa börda. Detta är en sådan förenkling. En ytterligare vinst är att arbetstagare då enklare kunde välja en förvaltare och flytta all tjänstepension till den vilket skulle underlätta för att verklig konkurrens skulle styra, man kunde välja förvaltare själv. Idag väljer fackförbunden förvaltare åt oss. Jag/vi yrkar: att verka för att arbetsgivare ska åläggas att årligen sända information till en samordnande

instans, exempelvis PPM. Detta i syfte att minska administrativ börda både för arbetsgivare och arbetstagare och därmed i förlängningen ge arbetstagaren en större möj

att motionen förs vidare till partiets riksstämma Åsa Backman, Stockholm Stockholms distrikt

22

Omr 2

Motion nr 220 Småföretagens sjuklöneansvar

Centerpartiet har länge drivit småföretagarfrågor med insikten att tillväxten och sysselsättningen är nyckeln till vår gemensamma välfärd. Vi har lovat mycket inför 2006 års val och därefter levererat en del men inte tillräckligt, i denna fråga. Åtgärder som t.ex. att sänka arbetsgivaravgiften för alla företag är i grunden en bra åtgärd men den hade säkert gett bättre effekt om man hade speciferat företag med 0-9 anställda med en ännu större sänkning. För att öka trovärdigheten för Centerpartiet i dessa frågor måste vi driva dessa frågor vidare och hårdare. Sjuklöneansvaret(2 veckor) kombinerat med LAS är centrala frågor för småföretagare, om de ska våga anställa fler så måste vi våga bearbeta dessa frågor. Jag/vi yrkar: att stämman beslutar att sjuklöneansvaret (2 veckor) för arbetsgivare i företag med 0-9

anställda skall skyndsamt minska för att senare inom rimlig tid avskaffas helt.

Aphram Melki, Järfälla Stockholms läns distrikt

Motion nr 221 Ändring av arbetslöshetsförsäkring för företagare

Lagen om arbetslöshetsförsäkring för företagare innebär att man som företagare måste ha tillfälligt eller varaktigt avslutat sin verksamhet för att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och under sin arbetslöshet aktivt söka arbete/uppdrag hos andra arbetsgivare. Centerpartiet i Habo vill synliggöra och ge förslag på ändring av lagen om arbetslöshetsförsäkring för att skapa ett mer flexibelt och tryggt system för företagare, där man har möjlighet att med stöd kunna bibehålla och eventuellt utveckla sin verksamhet genom att söka uppdrag till sitt eget företag under en begränsad tid, alternativt avsluta sin verksamhet eller lägga det vilande. Genom att göra det möjligt för företagare att under en begränsad tid, förslagsvis 6 månader, kunna erhålla ersättning enligt försäkringen och samtidigt söka uppdrag till sitt eget företag, skapar man bättre förutsättningar för svenska småföretag att överleva i lågkonjunkturer och gå starka in i en högkonjunktur och på detta sätt dämpa konjunkturcyklerna, behålla arbetstillfällen och idéer som utvecklar Sverige och bidrar till tillväxten. Företagarna kan även under denna period stödjas av åtgärder från näringslivsstödjande organisationer som AMS, Almi och Nutek, i form av utbildning och stöd inom marknadsföring, sälj, ekonomi, produktutveckling etc. Om utveckling av verksamheten inte är möjlig, så ska företagaren ha en möjlighet att avsluta sin verksamhet eller lägga det vilande, under ordnade och trygga former, och under tiden erhålla arbetslöshetsersättning, under en begränsad period, förslagsvis 3-6 månader.

23

Omr 2

Föreslagen förändring skall gälla med begränsningen att kunna åberopas endast en gång per organisationsnummer. Syfte: • Främja företagandet genom att skapa ett tryggare och flexiblare klimat för svenska småföretagare och företag. • Behålla tillväxtskapande arbetstillfällen och idéer som finns i småföretagen Jag/vi yrkar: att utreda och möjliggöra för småföretagare att erhålla ersättning från

arbetslöshetsförsäkringen under en begränsad period, medan man aktivt söker uppdrag till sitt eget företag. Detta med stöd från näringslivsstödjande organisationer. Alternativt, att med e

Sonja Rundgrén, Centerpartiet Habo, habo Jönköpings läns distrikt

Kretsstyrelsens yttrande:

bifaller motionen

Kretsstämman beslutade:

bifaller motionen

Motion nr 222 Landsbygdssäkring - en modell för landsbygdens överlevnad

Landsbygdssäkring (rural proofing) är en modell för beslutsfattande som under de senaste åren fått en ökad spridning. Modellen innebär att man vid beredningen av olika politiska förslag frågar sig vilka konsekvenser dessa kan få för landsbygden och landsbygdsbefolkningen. Lösningar som passar i städer passar inte alltid landsbygdens glesa strukturer för boende, företagande, service och samhällsliv i övrigt. Begreppet rural proofing finns utvecklat i flera länder bl.a. Kanada och England. I Kanada bestämdes i slutet av 90-talet att alla politiska utvecklingsbeslut skulle genomgå en form av landsbygdspolitisk konsekvensbedömning. I England ålade regeringen år 2000 departement och andra offentliga organ att införa ett system för landsbygdssäkring av alla politiska beslut. Det finns även på flera håll i Sverige ansatser till att använda landsbygdssäkring genom att begära utredning av vad olika lagförslag får för konsekvenser för landsbygden. I Norrland har Luleå kommun och Västernorrlands län arbetat ett tag med detta. Syftet är att skapa likvärdiga levnadsvillkor oavsett var man bor. Ett tvärsektoriellt synsätt är viktigt samt insikten om värdet av samarbete. Ett verktyg för landsbygdssäkring är att låta besluten passera en checklista där man prickar av sådant som bör beaktas. Motionen syftar till att få landsbygdssäkring infört som ett i lag stadgat system för att uppmärksamma landsbygdens speciella behov. En modell med landsbygdssäkring är ett av verktygen för att möjliggöra en hållbar utveckling av landsbygden. I de utvärderingar som gjorts har man sett att den allmänna insikten om skillnaderna mellan land och stad ökat samt att man

24

Omr 2

funnit att landsbygdssäkring varit ett viktigt instrument. Genom landsbygdssäkring synliggörs landsbygdens speciella behov och problem. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet initierar en utredning med uppdrag att införa landsbygdssäkring som en

obligatorisk del i lagstiftningsarbetet såväl på riksdags- regerings som regional nivå

Dan Westerberg, Mats Dahlström, Falun Dalarnas läns distrikt

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att tillstyrka motionen

Kretsstämman beslutade:

att tillstyrka motionen

Motion nr 223 Lantbrevbärarnas kassaservice

Årsmötet med Bodens centerpartikrets beslöt att skicka en motion till partistämman angående Postens kassaservice via lantbrevbärare. Att de särskilda kontoren för kassaservice försvunnit i våra större orter ser vi inte som någon större förlust. Denna service upprätthålls lika bra via banker. För den kassaservice som tillhandahållits via lantbrevbärare är det betydligt värre, den har inte över huvud taget ersatts. Nu vet vi att många kommer att hänvisa till avtalet med ICA och svensk kuponginlösen. Att såväl landsbygd som glesbygd genomgått en omfattande butiksnedläggelse verkar vara okänt, i vart fall för Post och Telestyrelsen. Dessutom är det så att där ICA saknas och man istället har en KONSUM-butik där finns inget avtal. I vårt samhälle finns många äldre som av någon orsak saknar körkort. Det kan vara orsakat av någon funktionsnedsättning eller att man helt enkelt aldrig haft något körkort. Dessa människor kan vara fullt friska i övrigt. Tack vare lantbrevbärarens kassaservice så har de klarat sig alldeles utmärkt utan någon som helst service i övrigt. Varor har kunnat beställas i närmsta affär och leveransen har ordnats med grannar, vänner eller anhöriga. Detta förutsätter dock tillgång till kontanter. Idag tvingas därför dessa människor att skriva fullmakt för någon vän eller närstående och lämna över skötseln av sin ekonomi. En integritetskränkning av sällan skådat slag. Alternativet är det så kallade Brevgirot, men det har flera nackdelar. Dels är det dyrt, att ta ut sin pension via brevgiro kostar 1560:- per år. Därefter skall man betala sina räkningar och med ett så ringa betalningsbehov som tre räkningar per månad så blir avgiften ytterligare 2340: per år. En månads pension får således avsättas varje år till avgifter för att ta ut sin pension och därefter betala betalningsavgifter. Detta tycker vi är orimligt. Brevgirot innebär dessutom att man inte kan ha kvar automatgiro då kontot saknar täckning sedan man tagit ut hela pensionen via brevgirot. Den gamle tvingas därmed att ha större

25

Omr 2

penningsummor hemma då hela pensionen kommer i kontanter på en gång. Tryggheten minskar när rånrisken ökar. Att vi i Bodens centerkrets vill lyfta frågan till politisk nivå beror på att vi inte, trots ideliga försök, lyckats att finna någon medarbetare på Post och Telestyrelsen med någon som helst kunskap om förhållandena i glesbygd. Man berättar vänligt om vad som står på myndighetens hemsida, man är tydligen övertygad om att detta känner ingen till. När vi då berättar vad det medför i praktiken så blir svaret ; det hade jag ingen aning om. Mot bakgrund av ovanstående så föreslår Centerpartiet i Boden Boden den 22 februari 2009 Enligt uppdrag Roger Bohman kretsordförande Jag/vi yrkar: att partistämman uppdrar åt partistyrelsen att i regeringen se till att alla medborgare i vårt land

får tillgång till någon form av kassaservice.

Roger Bohman, Boden Norrbottens läns distrikt

Motion nr 224 Se över luktservitutet

På landsbygden uppstår ofta problem med immission påverkan (buller, lukt etc) vid ny bebyggelse eller då fastigheter byter ägare. Det kan tex handla om ett jordbruksföretag eller annan verksamhet som bedrivit sin verksamhet under lång tid på samma plats under sekler. Det verkliga problemet uppstår då ny bebyggelse skall ske eller en fastighet byter ägare. Tidigare ägare har aldrig upplevt problem med t.ex. lukt från ett jordbruksföretag eller annan verksamhet medan den nya ägaren protesterar. Människor som strävar efter att välja sin bosättning på landsbygden måste klara även befintliga förhållanden. Att ställa krav på befintlig företagsamhet, att ändra produktionsförhållanden eller t.o.m. stoppa produktionen kan inte anses som rimligt när företaget varit verksamt på platsen under lång tid. Den som väljer en boendemiljö på landsbygden gör detta med alla dess fördelar såväl som nackdelar - dvs. också med beaktande av eventuella lukt- och bullerproblem. Vid prövning av nya lokaliseringar så tas det enligt vår mening en allt för stor hänsyn till Jag/vi yrkar: att kretsstämman beslutar att Centerpartiet verkar för att det görs en översyn av de s k

luktservitutet enligt de som beskrivs i motionen. att motionen sänds vidare till distriktsstämman och riksstämman.

Roger Sandström, Stöcksjö Västerbottens läns distrikt

26

Omr 2

Kretsstyrelsens yttrande:

Kretsstyrelsen menar liksom motionären att det finns ett problem med det som beskrivs i motionen, inte minst i den tätortsnära landsbygden och att en översyn av regelverket är nödvändigt.

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att bifalla motionen och sända den vidare till distrikts- och riksstämman.

Kretsstämman beslutade:

att bifalla motionen

Motion nr 225 Lantmäteriverkets monopol på lantmäteriförrättningar

Vi som arbetar med eller på annat sätt berörs av fastigheters bildande, sammanläggande och klyvningar är förvånade över lantmäteriets hantering i olika ärenden. Det tar ofta lång tid trots att ärendet är ganska enkelt och raka. Man kan inte på förhand säga hur ett ärende slutar för det har tydligen mycket med den handläggare som man får, vad som är möjligt eller inte. Det som upprör mest är dock den prisbild som etablerat sig eller kanske hellre avsaknad av prisbild. En del ärenden kan man få ett ”förhandspris” på sen när förrättningen skall påbörjas så kan man få ett erbjudande om ett fast pris långt under ”förhandspriset”. I andra fall förundras man över vad som motiverade det höga priset. Att inte begära någon form av prisuppgift är som att spela rysk roulett, det kan sluta var som helst. Det är otidsenligt att man har kvar ett sådant här monopol. Det finns runt om i vårt avlånga land många lantmätare utan för Lantmäteriet som skulle vara bättre lämpade att hantera fastighetsfrågor än de som idag arbetar på Lantmäteriet. Man borde här precis som inom bland annat mäkleriet kunna skaffa sig ett grönt kort och få behörighet för att utanför lantmäteriet bedriva egen verksamhet. Jag/vi yrkar: att man löser upp lantmäteriets monopol. att man inför någon form av behörighetsprövning/certifikat för den som har för avsikt att

yrkesmässigt hantera bildandet och genomföra förändringar av fastigheter.

Anders Lundin, Nås Dalarnas läns distrikt

27

Omr 2

Motion nr 226 Starkare samband ägare, boende och brukare

Urbanisering och avfolkning av landsbygden sker i ett allt hastigare tempo. Relativt stora gårdar, flera hundra ha och uppåt är inte bebodda året runt, dessutom beskattas inte ägaren i den kommun fastigheten är belägen, då det fasta boendet i regel är på annan ort. Anades dessa följder när jordförvärvslagen liberaliserades, så att i princip vem som helst kan förvärva lantbruksfastigheter, även utländska köpare, vilket är unikt i Europa. Hur hämmar vi då utvecklingen, några förslag: Inom nuvarande jordförvärvslag har vissa glesbygdskommuner fem års boplikt, men efterlevnaden kontrolleras inte vilket är länsstyrelsens åtagande. Inför boplikt i alla kommuner för de fastigheter som går i handeln. Höj gärna antalet år för boplikt. Inför kunskapskrav, rimligt och fanns tidigare, Köparen skall ha agrar och eller skoglig utbildning beroende på gårdens driftsintriktning. Det är ekonomiskt och socialt förödande för i synnerhet skogsbygderna med detta skeende. Intresserade ungdomar har mycket små möjligheter att starta upp en verksamhet p.g.a. det stora kapitalbehovet. Regler och förutsättningar bör ses över för att främja rubrikens anda. Jag/vi yrkar: att politikerna gör en översyn av nuvarande jordförvärvslag och skärper densamma på

föreslagna punkter. att kunskapskrav införs.

Henry Rydén, Öndal Kalmar läns distrikt

Motion nr 227 Omställning av jordbruksstödet

Sveriges jordbruk måste i en framtid inriktas dels mot ökad produktion, dels mot helt nya produktionsmål. Vi har idag en alldeles för låg produktion av både nötkött och fläsk, ca 50% av konsumtionen. Genom sänkningen av mjölkpriset får vi även en dalande mjölkproduktion. Jordbruket bör i framtiden få en större roll i vår energiförsörjning. Den nuvarande jordbrukspolitiken med diverse olika EU-stöd kanske inte passar in i framtiden. Den är alldeles för defensiv och i många fall svårbegriplig och onödigt krånglig. Den kan i många fall ge en högst negativ inställning till både jordbruket och EU. Jag/vi yrkar: att det framtida jordbruksstödet flyttas från arealstöd till mera av rent produktstöd. Detta kan

ge en ökad produktion av nödvändiga livsmedel och bli ett verktyg för att styra över produktionen mot den allt mer aktuella energisektorn.

att motionen vidarebefordras till Centerpartiets riksstämma.

28

Omr 2

Anders Persson, Åtorp Örebro läns distrikt

Motion nr 228 Närlagad, god mat - en mänsklig rättighet

Jordbruksminister Eskil Erlandsson fick fredagen den 13 februari ta emot 65 000 namnunderskrifter som samlats in under rubriken ”Matupproret” där man bl a vill att våra barn och äldre ska ha rätt att varje dag få äta sig mätta på god, närproducerad, närlagad mat och att livsmedelsindustrin minskar inblandningen av onödiga tillsatser som smakförstärkare och transfetter i maten. Livsmedelsindustrin har idag tillgång till 316 livsmedelstillsatser s.k E-nummer som är godkända i EU men måste anges på förpackningen. En del av dessa är förbjudna i andra länder och kan ge kända hälsorisker. Förutom detta finns tusentals aromämnen och smakförstärkare som inte behöver specificeras. Aromämnen (fejkade smaker) finns i de flesta processade matvaror. Livsmedelsindustrins hårt processade mat serveras dagligen i de flesta av landets skolor och äldreboenden men det finns goda exempel från kommuner där man lagar maten från grunden och använder sig av stor andel ekologiska råvaror utan att överskrida budget. Genom TV-program, tidningar och böcker har kvaliteten på mat alltmer uppmärksammats. Jordbruksminister Eskil Erlandsson har uttryckt en framtidvision att Sverige ska bli världens bästa matland och bland allmänheten finns ett stort intresse för vår mat och dess kvalitet. Centerpartiet sitter i regeringen och bör där vara det parti som tar till sig dessa frågorna och driver dem hårdast. Centerpartiets kommunkrets i Årjäng vill därför att Centerpartiet arbetar för att den mat som serveras vid landets skolor, äldreboenden och andra institutioner: Jag/vi yrkar: att maten ska vara producerad efter den lagstiftning och de krav som gäller i Sverige. att maten ska vara närproducerad och närlagad. att maten ska vara lagad på riktiga råvaror och utan kemiska tillsatser och fejkade smaker. att inom EU arbetar för att färre tillsatser och kemiska ämnen används inom

livsmedelsindustrin. att verkar för att det skapas en gymnasie- och högskoleutbildning med inriktning på

matlagning till skolkök, äldreboenden m.m.

Mats Wignell, Årjäng Värmlands läns distrikt

Kretsstyrelsens yttrande:

Motionen antas vid kretsens årsmöte samt sänds vidare till läns och riksstämma.

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att motionen sändas vidare till läns och riksstämma.

29

Omr 2

Kretsstämman beslutade:

motionen antas samt sändas vidare till läns och riksstämma.

Motion nr 229 Begränsa glutamat och transfetter i mat

Mat innehåller inte bara naturliga råvaror. Allt oftare läser vi på förpackningarna att de också innehåller olika E-nummer och obegripliga tillsatser. En del av dessa kan dessvärre vara skadliga för hälsan. Glutaminsyra, Mononatriumglutamat, Monokaliumglutamat, Kalciumglutamat och Magnesiumdiglutamat, med E-nummer E620-E625, används för att förstärka smaken på tillagad mat. Natriumglutamat kan hos vissa personer framkalla illamående, huvudvärk, samt smärta i nacke och bröstkorg. Överdrivet intag av glutamat är förknippat med flera neurologiska sjukdomstillstånd. Nyare studier kopplar också glutamat till fosterskador, astmaanfall, depressioner, tillväxtproblem, hormonstörningar, lever- och nervskador, samt försämrad syn. Dessutom finns indikationer på att Glutamat påskyndar utvecklingen av demenssjukdomar, som Parkinson och Alzheimer. Amerikansk forskning har funnit att barn med ADHD-liknande symptom kunde ha två och en halv gång mer glutamat lagrat i hjärnan än normalt. Hydrerat vegetabiliskt fett är namnet på det vi i dagligt tal kallar transfetter. Vegetabiliska oljor som ofta innehåller mycket fleromättat fett är nyttigt. Då de härsknar snabbare än de mättade/fasta fettsyrorna har livsmedelsindustrin löst det genom att härda omättade fetter så de istället blir mättade. Ofta avbryts processen i förtid så att oljorna blir delvis härdade. Här i Sverige finns i dag transfettsyror bland annat i chips, ostbågar, lösviktsgodis, snacks, pajer, piroger, microugnspopcorn, pulversoppor, pulversåser, bakverk, kex, kakor, frityrolja, pommes frites och andra färdiglagade produkter. Hos råttor har det observerats att transfetter stör ämnesomsättningen av de essentiella fettsyrorna och försämrar insulinkänsligheten. Ett högt intag av transfettsyror är liksom ett högt intag av mättat fett, förknippat med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Därför har Danmark beslutat att införa gränsvärden för transfetter i mat. Fakta om glutamat och transfetter är hämtat från ”Den lilla gröna – konsumenternas nyckel till E-nummernyckeln” skriven av borlängebon Linda Sahlin, som studerar till legitimerad dietist vid Uppsala Universitet. Precis som när vi i miljösammanhang ska använda oss av försiktighetsprincipen så bör det vara försiktighetsprincipen som gäller - även vid livsmedelsproduktion. Jag vill att Eu ska hjälpa livsmedelsindustrin på traven och underlätta för konsumenterna att välja mat utan glutamat och transfetter. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet arbetar för att EU på olika sätt ska stimulera till att användningen av

glutamat begränsas i livsmedel att Centerpartiet arbetar för att EU på olika sätt ska stimulera till att användningen av

transfetter begränsas i livsmedel

Anki Enevoldsen, Mockfjärd Dalarnas läns distrikt

30

Omr 2

Motion nr 230 Ursprungsmärkning av köttprodukter

Vårt önskemål är att Centerpartiet verkar för ursprungsmärkning av köttprodukter. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet verkar för ursprungsmärkning av köttprodukter

Tage Larsson och Lilian Kristiansson, Kungälv Bohusläns distrikt

Kretsstämman beslutade:

tillstyrka motionen

Motion nr 231 Centerpartiets agerande i rovdjursfrågor

I riksdagens beslut om en sammanhållen rovdjurspolitik, 2001, satte man etappmålet till 20 föryngringar för varg vilket innebär c:a 200 vargar. Att den här numerären skulle uppnås och överskridas år 2008 har man länge vetat om. Miljöminister Andreas Carlgren har i slutet på år 2008 gett Naturvårdsverket i uppdrag utforma ett förslag som innebär ”att se på möjligheterna till en utvecklad, begränsad och strikt kontrollerad jakt av varg”. Beslutet om vargjaktens utformning ska ingå i den proposition som ska komma någon gång sommaren/hösten 2009. Beslut kommer troligen att tas senare under året och börja gälla under år 2010. Under tiden har vargstammen ökat dramatiskt. Det kommer troligen att finnas mellan trehundra och trehundrafemtio vargar på en begränsad yta i Mellansverige d.v.s. över trettio föryngringar. Det är långt mer än riksdagsbeslutet om etappmålet tjugo föryngringar. I vårt län kommer det med säkerhet att tillkomma 3-4 nya revir som kommer att ge en täckning av vargrevir i Värmland. Om man lägger samman vargstammens utveckling med de fakta att vi har den snabbast växande brunbjörnstammen i världen och den tätaste förekomsten av europeiskt lodjur, så blir det samlade rovdjurstrycket ohållbart i en del områden. Det påverkar människors vardag, boendemiljö, jakt och friluftsliv på ett sätt som inte är acceptabelt på längre sikt. Mot bakgrund av ovan anförda yrkar Centerpartiet i Årjäng. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet på central nivå lever upp till förväntningarna från valet 2006 och tar ansvar

för en nationell rovdjurspolitik. att man med kraft driver frågan att få till stånd licensjakt på varg så att stammen kan hållas

konstant på etappmålet 20 föryngringar jämnt fördelade över riket. att man i Alliansregeringen skyndsamt driver frågan om att permanenta paragraf 28 den s.k.

”Nödvärnsparagrafen”. att motionen vidarebefordras till Centerpartiets länsstämma och riksstämma.

31

Omr 2

Roland Kylen, Sillerud Värmlands läns distrikt

Kretsstyrelsens yttrande:

Kretsstyrelsen föreslår kretsstämman tillstyrka motionen samt sända den vidare till läns och riksstämman.

Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta:

att tillstyrka motionen samt sända den vidare till läns och riksstämman.

Kretsstämman beslutade:

att tillstyrka motionen samt sända den vidare till läns och riksstämman.

Motion nr 232 Fria Fjälljakten

Efter diverse turer så införde regeringen genom jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) tillåtelse för utländska jägare att jaga småvilt på Svenska statens marker i fjällen. Utländska jägare har i stort sett samma villkor och rättigheter som svenskar. Regeringen var rädd att få reprimander från EU om diskriminering av utländska jägare. Detta har lett till att många marker utsatts för orimligt högt jakttryck de första veckorna. Trängseln medför olägenheter med osämja, säkerhetsrisker och för högt jakttryck. Många marker har sedan på grund av högt jakttryck fått avlysas tidigt till förtret i första hand för mer lokala jägare. Nu är rättsläget i EU helt annorlunda. Några svenska jägare har, med stöd av Sveriges regerings tolkning, försökt att få jaga bland annat i Finland som också är med i EU. Där gjorde Finlands regering en helt annan regeltolkning. Man lyckades, efter diverse juridiska processer inom landet och EU, hävda att jakten tillhör i första hand inhemska finska jägare. Med detta som grund har Svenska Jägareförbundet försökt förmå den svenska regeringen att ändra på beslutet även här. Vilket vi i Härjedalen tycker är i allra högsta grad rimligt. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet arbetar för att återställa reglerna kring fjälljakten så att svenska jägare får

företräde till statens fjällnära jaktmarker med samma förutsättningar som finska jägare får i Finland.

Anders Häggkvist, Vemdalen Jämtlands läns distrikt

32

Omr 2

Motion nr 233 Upprättande av viltvårdsplan

Under 2008 har en utredning om en förbättrad älgförvaltning tillsatts, som leds av jägmästare Maria Norrfalk. Utredningen ska lämna förslag om förändringar eller förenklingar som behövs för att skapa en lokal förvaltning, som ger förutsättningar för en livskraftig älgstam av hög kvalitet, där stammen på lång sikt är i balans. Guldsmedshyttan- Ramsbergs Centerpartiavdelning anser att i vårt land råder det som helhet en stor obalans i viltstammarna beroende på ett flertal påverkande faktorer som jakt, födotillgång, livsmiljö, predation och trafik mm. Av den anledningen vill vi gå ytterligare ett steg längre genom att förslå att en nationell samordnad övergripande viltförvaltningsplan snarast upprättas. En plan som beaktar tillgången av föda och förhållandet mellan de olika viltstammarnas storlek och kvalité. Lokalt och inom angränsande jaktvårdsområden kan det avsevärt skilja när det gäller tillgången av exempelvis rovdjur och klövdjur. Vi anser att det arbete som tidigare utförts kring viltförvaltningsfrågor av berörda parter som jaktvårdsorganisationer, Naturvårdsverket, SLU, Skogsstyrelsen, skog- och lantbruket, LRF har varit både ineffektivt och kostsamt. Det tycks i dagsläget inte finnas någon gemensam syn på hur man tillsammans på ett förnuftigt sätt kan lösa denna fråga till det bättre. För att lyckas förvalta och uppnå balans i viltstammarna bör klövdjur, de fyra stora rovdjuren, inklusive räv och vildsvin ingå i denna plan. Med statistik och data från skogsstyrelsens kring hyggesanmälningar mm. kan man bland annat beräkna kommande fodertillgång för klövdjuren. Via vägverket får man fram ungefär hur mycket vilt som blir dödade i trafiken. Med betestrycks - och spillningsinventeringar, flyginventeringar, jaktobs, rovdjursinventeringar mm. får man också fram mycket värdefull statistik. Berörda myndigheter och organisationer bör gemensamt sammanföra denna statistik och med detta som underlag få en säkrare uppfattning om hur stora viltstammarna är och vilka vilt av olika slag vi lokalt kan härbärgera och jaga samt vilka viltvårdande åtgärder som bör göras för att erhålla kvalité och en långsiktig balans mellan viltstammarna. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet verkar för att Länsstyrelsen, berörda myndigheter och organisationer

skyndsamt tillsammans utarbetar en gemensam viltvårdsplan som omfattar samtliga i motionen berörda klöv- och rovdjur. att Centerpartiet verkar för att denna viltvårdsplan ska vara vägledande vid skapande av

viltvårds- eller viltförvaltningsområden som bör ha en storlek av cirka 50 till 100 000 ha eller ingå i de tänkta älgförvaltningsområdena.

att Centerpartiet verkar för att denna plan skall ligga till grund för hur man skall bedriva jakt, skog och lantbruksskötsel på ett uthålligt och långsiktigt bra sätt som både kan accepteras av jägare och berörda näringar.

att Centerpartiet verkar för att Länsstyrelserna i vårt land blir den myndighet som bär huvudansvaret för att viltvårdsplaner upprättas och används i viltförvaltningsområden samt ser till att de fortlöpande revideras.

Karl-Olof Pettersson, Stenhaga Rällså Örebro läns distrikt

33