”Effekterna av den

svenska

energipolitiken – i

praktiken”

Presseminarium – Energi en

kärnfråga

Medieinstitutet FOJO, Miljöjournalisternas förening

och tankesmedjan Global Utmaning

Paul Westin, enhetschef Hållbara

bränslen, Analysavdelningen.

Innehåll

• Vad är energi?

• Energipolitiken och energisystemet

• Styrmedel

• Lite om Energimyndigheten

• EU-direktiv mm

• Aktuella frågor

Energimyndigheten

Ett hållbart energisystem

Energi?• Energi nyttjas överallt, till alla aktiviteter, alltid.

– Annars har vi nått absoluta nollpunkten (-273.15

°C), termodynamikens ”nollte” huvudsats

• Energi kan aldrig förbrukas eller produceras, bara

tillföras, omvandlas, eller användas.

– Termodynamikens första huvudsats

• Energiprodukter, energibärare kan

användas, konsumeras, produceras eller förbrukas

• Elektricitet är en energibärare, energiprodukt (Man kan

alltså tala om elproduktion). I Sverige en väldigt viktig

sådan, men inte synonym med energi.

• Användningen, efterfrågan styr tillförseln /

produktionen

Energikällorna• Solen

– Nästan allt, men olika tidsperspektiv

– Flödande, ettåriga, hundraåriga, tusenåriga, miljonåriga

– Förnybart ----------------------------Torv----------Fossilt

• Supernovorna

– Uranet, toriumet, (indirekt de flesta grundämnen som behövs

för anläggningar mm)

• Jordens inre

– Geotermi (ej att förväxla med värmepumpar som använder

lagrad solenergi)

• Gravitationen

– Tidvatten, vattenkraften (även solen)

Energibärarna

• Bränslen (kolväten m.m., kemiskt lagrad)

– Inkl. vätgas (som måste produceras)

• Elektricitet (elektromagnetiskt)

• Hetvatten och ånga (lägre kvalitet än el)

• Kylt vatten (negativ energi?)

– Termodynamikens andra huvudsats. Det krävs energi för att

upprätthålla en lägre temperatur än omgivningens.

• Avfall av olika slag och spillvärme har jag inte nämnt

särskilt, men genom systemtänkande kan dessa utnyttjas

Energisystemet

Karaktäriska egenskaper för energisystem

• Trögrörliga (infrastrukturer)

– Distributionsformer krävs

• Kapitaltunga (varierande grad)

• Sociotekniska system (organisation och

beteende viktigt)

• Public good (varierande grad och över tid)

• Politiskt intressanta (intressekonflikter)

Energinätinfrastrukturer i Sverige• Stadsgas (1850-tal)

• Elektricitet (1900-tal)

• Fjärrvärme (1950-tal)

• Naturgas (1980-tal)

• Fjärrkyla (1990-tal)

• Biogas (2010-tal)

• Vätgas (20xx-tal?)

• Väg-, järnvägs-, sjöfartsdistribution av andra

energibärare (ved, kol, koks, olja, uran)

Relativ energitillförsel 1800-2000

Olja

Naturgas

Kol och koks

Biobränslen

Värmepumpar

Vattenkraft

Kärnkraft

Vindkraft

Källor: Energikommissionen, SOU 1978:17;

Energiläget 2004, Energimyndigheten

Absolut energitillförsel 1900-2000

Källor: Energikommissionen, SOU 1978:17;

Energiläget 2004, Energimyndigheten

Energipolitik blev ett ”politikområde” 1975

• Men annan politik driver också energifrågorna

• Vattenkraftsutbyggnaden (industri)

• Ett svenskt atomvapen (försvar)

• Miljonprogrammet (boende)

• Försurning (miljö)

• Oljekriserna (ekonomi)

• Ozonhålet (miljö)

• Klimatet (miljö, med mera)

Tre grundläggande mål eller drivkrafter

för energipolitiken, i Sverige och EU

• Energiförsörjningen

ska vara trygg,

miljövänlig och

konkurrenskraftig

• Målen kan både

komplettera varandra

och vara motstridiga

vilket visar på

komplexiteten i

energipolitiken

Global energitillförsel

Användningen ojämnt fördelad

2004 Övrig energi

Elproduktion per invånare

CO2-utsläpp i EU och OECD

CO2-utsläpp i Sverige

Energibalansen 2009

Energianvändningen 1970-2010

Energianvändningen inom bostäder 1970 - 2010

Energianvändningen inom industrin 1970 - 2010

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

TW

h

Olje-produkter Naturgas och stadsgas El Fjärrvärme Biobränslen, torv Kol och koks

Energianvändningen inom transportsektorn

Förnybara drivmedel ökar

Energitillförseln 1970-2010

Fjärrvärmen har ställt om

Sveriges elanvändning

Sveriges elproduktion

Sveriges nettoimport (+) och nettoexport (-) av el

-15

-10

-5

0

5

10

15

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Vindkraftens utveckling i Sverige 1982-2010

• På årsbasis produceras nu (2011) ca 5 TWh

Naturgasen tog ett språng

EU:s energi- och klimatpaket

EU:s mål för 2020

• 20% reducering av växthusgaser år 2020, jämfört med 1990 års nivåer

• 20% andel förnybar energi år 2020

– 10 % förnybart i transportsektorn i alla medlemsstater. Förutsätter att biodrivmedel är ”hållbara”.

• 20% ökad energieffektivitet (icke-bindande)

Fördelning av EU:s klimatmål på Utsläppshandel resp. övriga sektorer

-20% till 2020 jämfört med 1990

=

-14% till 2020 jämfört med 2005

Utsläppshandelssystemet

-21% jämfört med 2005

”övrigsektorerna”

-10% till 2020 jämfört med 2005

27 medlemsstater:

mellan -20 och +20% jämfört med 2005exponerad industri

industri el

Summering av 2020 målen för Sverige

• -21% utsläpp jämfört med 2005 i EU ETS

• -17% utsläpp jämfört med 2005 i sektorer

utanför EU ETS

– Sverige -40% jmf 1990

• 49% andel förnybar energi av slutlig

energianvändning

– Sverige 50 %.

• 10% förnybar energi i transportsektorn

5%

5.3%

1.1%

2.6%

9.1%

6.7%

2.4%

7.4%

5.6%

5.8%

7.2%

6.3%

4.6%

1.6%

2.5%

4.6%

3.2%

4.5%

6.1%

5.2%

2.3%

2%

3.5%

1.8 %

4%

5.6%

8.2%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

5.5%

2.2%

9.4%

6.1%

17.0%

5.8%

18%

3.1%

6.9%

8.7%

10.3%

5.2%

2.9%

34.9%

15%

0.9%

4.3%

2.4%

23.3%

7.2%

20.5%

17.8%

16%

6.7%

28.5%

1.3%

39.8%

0%

Additional effort based on GDP per capita

RES share in 2005

Flat rateincrease of 5.5%

BE

BG

CZ

DK

DE

EE

IE

EL

ES

FR

IT

CY

LV

LT

LU

HU

MT

NL

AT

PL

PT

RO

SI

SK

FI

SE

UK

EU-27

EU-27 efforts in Renewables:

early starter adjustment & cap

Figures adjusted byearly starter bonusand cap

1.5

0.7

4.7%

7.5%

1.5

Förnybar energi i Sverige

Förnybar elproduktion i elcertifikatssystemet

Styrmedel

Administrativa Ekonomiska Information Forskning

Regleringar Skatter Upplysning Forskning

Gränsvärden för

utsläpp

Stöd, bidrag,

subventioner

Rådgivning Utveckling

Långsiktiga avtal Pant Utbildning Demonstration

Miljöklassning Handel med

certifikat

Kommersialisering

Krav på

bränsleval och

energieffektivitet

Handel med

utsläppsrätter

Upphandling

Från bidrag till generella styrmedel

• Energiskatt (1950-talet)

• Svavelskatt (1980-talet)

• Kväveavgift (1990-talet)

• Koldioxidskatt (1991)

• Elcertifikatsystemet (2003)

• Utsläppshandel (2005)

• Men bidrag finns också.

Energimyndigheten

Huvudkontor i Eskilstuna, >300 anställda

FoU- samt affärsutvecklingsstöd

Elcertifikatssystemet

Utsläppshandelssystemet

Internationella klimatprojekt (CDM)

Expertmyndighet till regeringen

Program för energieffektivisering (PFE)

Uthållig kommun

Beredskapsmyndighet för energi

Statistikansvarig myndighet för energi

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel

Bilaterala avtal med

Indien, Kina, Brasilien, USA, m.fl.

International Energy Agency (IEA)

Vindkraftsfrågor

Fjärrvärmenämnden

Miljömål

… med mera, med mera.

En härlig utmaning

Andres Muld

Generaldirektör

Vår uppgift är att bidra till ett globalt

energisystem som ger kommande

generationer lika goda möjligheter

som vi har idag.

Våra uppgifter

• Vi är en förvaltningsmyndighet som ansvarar för frågor om användning och tillförsel av energi.

• Vi ska verka för att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på konkurrenskraftiga villkor.

• Vi ska verka för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv energiförsörjning med så liten inverkan på hälsa, miljö och klimat som möjligt.

• Vi ska bidra till omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem.

• Vi ska inom vårt verksamhetsområde främja forskning, utveckling, demonstration, innovation, affärsutveckling och kommersialisering, marknadsintroduktion av ny teknik och nya tjänster samt nyttiggörande av resultat från sådan verksamhet.

Enligt förordningen (2007:1153)

Så styrs vi

Uppdragsgivare

• Regeringen, Näringsdepartementet.

• Regleringsbrev och instruktioner.

• Andra departement.

Beslutande/rådgivande

• Generaldirektör

• Energiutvecklingsnämnden (EUN).

• Insynsrådet.

Energisystemet

Ett hållbart energisystem

Miljö Trygghet Ekonomi

Förnybart

Tillförse l Omvandling Distribution Användning

Information och kommunikation

Privat och offentlig samverkan

Lokal, regional, nationell och internationell samverkan

Analys Teknik Främjande Tillväxt

Vision: Ett hållbart energisystem

Energimyndighetens verksamhet

Skapa goda förutsättningar för framtiden

• Stödja forskning och teknikutveckling.

• Stimulera utveckling och kommersialisering av goda idéer på energiområdet.

• Analyser och utredningar om energisystemets utveckling.

• Information och stöd för energieffektivisering.

• Lokal, regional, nationell och internationell samverkan.

• Bevaka försörjningstryggheten.

Hållbar och smart energiförsörjning

• Vi analyserarArbetar med utredningar, prognoser, scenarion och tar fram beslutsunderlag.

• Vi driver på teknikutvecklingenFinansierar forskning och stödjer goda idéer och uppfinningar.

• Vi skapar tillväxtNya forskningsresultat och tekniker kommersialiseras.

• Vi främjarEnergieffektivisering i samverkan med aktörer på lokal, regional och nationell nivå.

Verktyg för utveckling

• Utredningar

• Forskningsfinansiering

• Utsläppshandel

• Elcertifikat

• Sprida ny teknik

• Energieffektivisering

• Främja vindkraft

• Bevaka tryggheten

• Affärsutveckling

• Tester

Energimyndigheten verkar inom alla delar av energi-

systemet och hittar lösningar, produkter och verktyg för att

driva på utvecklingen.

Energimyndigheten …

• Tar fram statistik och fakta.

• Följer energisystemets utveckling.

• Föreslår styrmedels-förändringar för ett resurseffektivt energi-system.

• Deltar som regeringens stöd i den europeiska politiken på energi- och klimatområdet.

Utredningar

• Förvaltar och utvecklar utsläppsrättsystemet.

• Bidrar genom systemet till minskat koldioxid-utsläpp.

• Bidrar till ökad lönsamhet vid satsning i ny teknik och utfasning av äldre.

• Sammanställer statistik om företagens utsläpp och kompensation med utsläppsrätter.

Utsläppshandel

• Fördelar statliga medel till energiforskningen.

• Handlägger ansökningar från universitet, högskolor och näringsliv.

• Verkar för att ge ny teknik snabbare praktisk användning.

• Erbjuder ett stort nationellt- och internationellt kontaktnät inom innovationssystemet.

Forskningsfinansiering

Energimyndigheten …

Elcertifikat

• Stödjer företag och kommuner inom effektiv energi-användning.

• Driver på utvecklingen av effektiv el- och värmeproduktion.

• Verkar för minskad användning av hushållsel utan att påverka standard och kvalitet.

Energieffektivisering

• Stödjer demonstrationsprojekt, teknikupphandling och marknadsintroduktioner.

• Genomför åtgärder för spridning och användning av ny energieffektiv teknik.

Sprida ny teknik

• Är tillsynsmyndighet för elcertifikatsystemet vilket är ett marknads-baserat styrmedel för förnybar elproduktion.

• Verkar för att kostnadseffektivt och teknikneutralt öka den förnybara el-produktionen.

Energimyndigheten …

Främja vindkraft

• Ansvarar för åtgärder vid energikris.

• Analyserar energiförsörjningen.

• Bevakar internationella marknader.

Bevaka tryggheten

• Skapar produkter och tjänster utifrån forskning och utveckling.

• Stödjer ambitionen att gå från teknisk lösning till kommersiell produkt.

• Bidrar med finansieringsstöd, kunskap, kontaktnät.

Affärsutveckling

• Utför opartiska tester enligt standardiserade metoder.

• Arbetar med energimärkning, stickprover, kontroll.

• Arbetar med införandet av ekodesigndirektivet

Tester

• Stödjer, främjar och skapar förutsättningar för utbyggnad av vindkraft.

• Höjer kunskapen om vindkraftens egenskaper och möjligheter.

Andra ”energimyndigheter”

• Energimarknads-

inspektionen

• Svenska kraftnät

• Elsäkerhetsverket

• Naturvårdsverket

• Skogsstyrelsen

• Jordbruksverket

• Boverket

• Länsstyrelserna

• Konjunkturinstitutet

• Skatteverket

• Konkurrensverket

• Konsumentverket

• SIDA

• Kammarkollegiet

• Riksrevisionen

Viktiga EU-direktiv

• Bränslekvalitetsdirektivet

• Ekodesigndirektivet

• Energimärkningsdirektivet

• Energiskattedirektivet

• Energitjänstedirektivet

• Förnybartdirektivet

• Handelsdirektivet

• Kraftvärmedirektivet

• Inremarknadsdirektivet

• Oljelagringsdirektivet

Förslag

• Effektiviseringsdirektivet

Kärnkraften

• 10 reaktorer: Forsmark 1-3, Ringhals 1-4, Oskarshamn

1-3

• Togs i drift mellan 1972 och 1985

• Barsebäck 1&2 stängdes 1999 resp. 2005

• Kärnkraftsproduktionen uppgick 2007 till 64,3 TWh

(lägre energiutnyttjandegrad än normalt)

0

10

20

30

40

50

60

70

80

1970

1972

1974

1976

1978

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

TW

h

Kärnkraft

Regeringens hållning till kärnkraften under mandatperioden

• Inga nya politiska beslut om avveckling kommer att

fattas under mandatperioden 2006–2010.

• Inga förnyade driftstillstånd kommer att ges till de två

reaktorer som redan har stängts.

• Förbudet att uppföra nya reaktorer kommer att bestå.

• Regeringen prövar begäran om effekthöjningar enligt

gällande lagar.

Effekthöjningar i kärnkraften

• Omfattande utvecklingsarbete i befintliga reaktorer

planeras i perioden 2004 till 2012.

• Arbetet omfattar effekthöjningar, förbättringar i

tillgänglighet, livstidsförlängningar till 60 år samt

implementering av moderna säkerhetskrav.

• Hittills har åtta ansökningar om effekthöjningar lämnats in

under 2000-talet till Strålsäkerhetsmyndigheten.

• Regeringen har hittills beslutat om tillstånd att höja

effekten i tre reaktorer, Ringhals 1 och 3 samt

Oskarshamn 3 (ca +2,5 TWh 2007->2009)

• Forsmark har ansökt om regeringens tillstånd att höja

effekten i samtliga reaktorer, Forsmark 1-3.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till dessa.

• Oskarshamn 2 och Ringhals 4 inkom med sina

ansökningar om effekthöjning hösten 2007. En första

säkerhetsbedömning av dessa pågår för närvarande

inom Strålsäkerhetsmyndigheten.

• Ytterligare ca +5-7 TWh i långsiktsprognosen

• Finska Olkiluoto 3 i drift 2011? +13 TWh?

Energiforskningsfinansieringvid Energimyndigheten

• Tredje största forskningsfinansiären i Sverige

• 1% av världens energiforskning

• Från energiriktad grundforskning till

kommersialisering

• Finansiering 2008: ca 800 miljoner kronor

• Sex temaområden

• Ca 40 program och totalt ungefär 700 projekt

Kontakta oss

•UtskickPrenumerera på nyhetsbrev, e-postutskick, nyheter via RSS och Energivärlden.

•PublikationerKan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se

•KontaktuppgifterEnergimyndighetenBox 310631 04 Eskilstuna

•Telefon:016-544 20 00

Fax:016-544 20 99

E-post:registrator@energimyndigheten.se

•Våra webbplatser

•www.energimyndigheten.se- Energimyndighetens officiella webbplats.

www.energikunskap.se- För lärare och elever.

www.enyckeln.se- För fastighetsägare och fastighetsförvaltare.

www.vindlov.se- Information om tillstånd för vindkraftverk.

www.utslappshandel.se- Information om handel med utsläppsrätter.