1. Gr karrir i offentlig sektor Frslag fr bttre karrirmjligheter och hgre lner september 2006 www.centerpartiet.se

2. Sammanfattning:..........................................................................................................................................3 Inledning .......................................................................................................................................................4 Solna ett gott exempel ..............................................................................................................................7 Ett(s)tort misslyckande................................................................................................................................8 Skapa en sammanhllen karrirstege fr vrden....................................................................................9 Uppmuntra utveckling och karrir inom den profession man har..................................................9 Uppmuntra vidareutbildning mot annan profession .......................................................................10 Uppmuntra karrir genom ledarskap ................................................................................................10 Uppmuntra karrir och utveckling genom eget fretagande.........................................................11 Frbttra lnerna fr offentliganstllda.............................................................................................12 2 3. Sammanfattning I denna rapport lgger Centerpartiet en rad frslag fr att frbttra karrir- och utvecklingsmjligheterna fr de kvinnodominerade yrkesgrupperna i den offentliga vlfrdssektorn. Frslagens huvudfokus ligger srskilt p vrd- och omsorgsyrkena, men har stor bring ocks p andra omrden i den offentliga sektorn, t.ex. barnomsorg, skola och offentlig frvaltning. Huvuddragen av det vi nu freslr r: En bttre yrkesutbildning Satsa p Vrdcollege Ge mjlighet att kunna lsa sjukskterskeprogrammet som fristende kurser Infr den nya kompetensen underskterska med spets Infr ett nystartskonto fr kompetensutveckling och nyfretagande Utred ett snabbspr i lkarutbildningen fr personer som sedan tidigare harsjukskterskeutbildning och sjukskterskeerfarenhet Skapa srskilda chefsutbildningar bde inom lkarutbildningen och inomsjukskterskeutbildningen Skapa en akademisk chefsutbildning som kan komplettera gymnasiets vrdprogram Infr avknoppningsstd fr vrd- och omsorgsanstllda som vill starta eget Genomfr en frsksverksamhet med utmaningsrtt fr privata, kooperativa ochideella vrdgivare Slopa stopplagen Infr Fritt val i vlfrdstjnsterna Infr entreprenrskap som mne i vrdutbildningarna Se till att utbildning alltid lnar sig Snk skatten fr lg- och medelinkomsttagare Vxla snkta kostnader fr sjukfrskringen mot hjda lner 3 4. Inledning Lga lner och sm mjligheter att sjlv pverka sina arbetsvillkor prglar de kvinnodominerade arbetsplatserna i den offentliga sektorn, en sektor som dessutom brottas med hga sjukskrivningstal. Dr, om ngonstans, blir effekterna av Socialdemokraternas misslyckade jmstlldhetspolitik tydlig. Nr Centerpartiet i augusti lt Riksdagens Utredningstjnst ta fram statistik ver hur jmstlldheten utvecklats p olika omrden, och jmfrde det med de jmstlldhetspolitiska ml som regeringen haft att jobba efter, blev resultatet nedslende. En av de saker vi kunde konstatera i vr rapport Bokslut ver jmstlldhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppn den jmstlldhetspolitiska mlen var att lneskillnaderna mellan mn och kvinnor kat under de 12 r Socialdemokraterna suttit vid makten. Mest har lnegapet vuxit inom den landstingskommunala sektorn, dr mnga kvinnor arbetar. P 12 r har regeringen allts inte frmtt vnda trenden att kvinnor arbetar p jobb som ger dem smre lner, i kombination med vrldens hgsta skatter fr mnniskor med lga eller normala inkomster. Dessutom har andelen kvinnor som r sjukskrivna kat med en tredjedel mellan 1994 och 2005, och nr antalet frtidspensionrer vuxit har frtidspensioneringarna kat allra mest bland kvinnor. Lnerna bland den offentliga sektorns anstllda r fr lg. Detsamma gller fr ngra andra sektorer, till exempel bland handelsanstllda. Men samtidigt r det viktigt att pongtera att det finns viktiga skillnader mellan villkoren fr dem som jobbar i till exempel handel och dem som jobbar med vrd och omsorg. Jobben inom handeln r ofta en slags ingngsjobb, som leder vidare till andra typer av jobb dr lneniverna r bttre och karrirmjligheterna strre. Men anstllda i omsorgsyrkena tycks mer sllan byta bransch, och saknar p det sttet mjligheten att genom att byta arbetsgivare f upp sin lneniv eller frbttra sina anstllningsvillkor. Dessutom erbjuder handeln helt andra karrirmjligheter n vad exempelvis vrdsektorn gr. Det tydliggr det4 5. faktum att den offentliga sektorn p flera stt r smre n stora delar av den privata nr det gller att erbjuda sina anstllda utvecklingsmjligheter och olika typer av karrirvgar, som kan berika de anstlldas yrkesliv och frbttra trivseln p arbetsplatserna. En underskning som Riksdagens Utredningstjnst (RUT) gjort fr vr rkning bekrftar denna bild. Detaljhandelns andel av arbetskraften r som strst bland yngre och som lgst bland de som r ver 45 r. Det tyder p att dessa yrken r genomgngsyrken. Inom vrden och omsorgen tycks personalen i betydligt hgre grad bli kvar genom hela arbetslivet. Socialdemokraternas och den samlade vnsterns terkommande lften om hgre lner i offentlig sektor r inte vatten vrda s lnge de inte anslr vare sig pengar eller slpper in fler arbetsgivare och entreprenrer i verksamheten. Att, som Gran Persson, kalla sig feminist och samtidigt stta stopp fr kvinnor som vill starta eget inom typiskt kvinnodominerade omrden r inget annat n ett stort hn. Lika viktigt r det att se att trivsel p jobbet ofta hnger samman med den enskildes mjligheter att pverka sin arbetssituation, och att f inflytande ver det som rr den egna arbetsplatsen, och vi vet sedan lnge att den offentliga sektorns anstllda ofta efterlyser strre delaktighet och mer inflytande p jobbet. Den vdjan har dock inte Socialdemokraterna hrsammat. Med vnsterpolitik tvingas kvinnor i praktiken stanna kvar p ohlsosamma arbetsplatser och lga lneniver, vilket i sig leder till kad ohlsa. Det r hg tid att frigra de kvinnor som sitter fast i den socialdemokratiska kniptngen. Kommuner vrdestter inte kvinnors kompetens Det finns mnga mnniskor som r verkliga trotjnare och som br p enorma kunskaper, i den offentliga sektorn. Men mnga av dem har trots stora insatser och gedigna kunskaper mycket lga lner. En av dem r Elin som efter 30 r i ldreomsorgen bara tjnar 17 900 kronor. 5 6. Problemet r att hennes kunskaper inte r definierade, beskrivna och erknda. S lnge Elins kunskap r tyst r det heller ingen som r beredd att prioritera den och belna den. Kompetensutveckling betraktas ofta som en trevlig avkoppling fr medarbetarna men ses alltfr sllan som ett strategiskt redskap fr verksamhetens eller individens utveckling. Tyvrr r den offentliga sektorn inte srskilt villig att betala fr kompetens. Lnesttningen anvnds sllan till att premiera utbildningssatsningar och prestationer utan tycks mer vara ett stt att utjmna lneskillnader. Mnga stller krav p utbildning, men f kommuner och landsting r villiga att betala tillrckligt fr det som medarbetarna sedan tillfr i form av kunskap och utveckling p arbetsplatserna. Idag men framfr allt p sikt r det naturligtvis ett problem, dels fr personalrekryteringen och dels fr den offentliga sektorns mjligheter att kunna mta kade krav p kvalitet och omhndertagande i bland annat vrden och omsorgen. Drfr r det viktigt att synliggra och differentiera offentliganstlldas arbetsuppgifter och vara beredd att betala fr dem. Nr det gller underskterskans arbete handlar det arbetet bara till en del om att ta hand om de ldre. Samma person kan ocks vara specialist p en mngd olika omrden, som omvrdnad, dokumentation, mat, hygien etc. Den bild som ibland finns av att vrdarbete skulle vara okvalificerat stmmer inte. I sjlva verket innehller de yrkena ofta vldigt kvalificerade uppgifter. Drfr r det viktigt att frndra bilden av dessa yrken och lyfta fram det vrdefulla arbete som mnniskor i vrden och omsorgen utfr. Drfr r det strategiskt viktigt att beskriva vrd- och omsorgsyrkena i all sin mngfald och belna personalen nr de tar ytterligare steg fr att utveckla sin kompetens och utvecklas i sin yrkesutvning. En stor del av den offentliga sektorn knnetecknas av hga sjukskrivningstal, lga lner och svagt inflytande p det som mnga gnger r vldigt kvinnodominerade arbetsplatser. ven om det tas initiativ p olika hll s finns det alltfr f riktigt goda och verkningsfulla exempel dr 6 7. man lyckats hitta stt att f offentliganstllda att trivas bttre och ha mer inflytande p jobbet, och dr man lyckats motivera personal att utveckla sin kompetens och samtidigt lta den utvecklingen synas i lnekuvertet. Men det finns ngra. Ett av dem r Solna stad, dr man sedan flera rs tid arbetat med att skapa karrirstegar, som ett stt att ka yrkenas status och attraktivitet, och frbttra arbetsmiljerna i offentlig sektor. Solna ett gott exempel 2002 startade Solna stad projektet Karrirstegen fr vrdbitrden och underskterskor. Syftet var bland annat att skapa karrirmjligheter, att ka makten och inflytandet p arbetsplatserna, att bttre ta tillvara medarbetarnas kompetens och att frbttra kvaliteten i verksamheten. Intresset bland personalen fr karrirstegen var och r stort. Frutom att personalen utvecklas och fr ett strre inflytande ver sitt arbete fr de ocks betalt fr att de tillfr ny kompetens, vilket inte r srskilt vanligt i andra kommuner. I dag tjnar de hgst betalda underskterskorna i Solna 25 000 kronor och de bst betalda vrdbitrdena 23 000 kronor. Det kan jmfras med den genomsnittliga lnen fr vrd och omsorgspersonal i kommunal sektor som r 18 500 kronor. Den utbildning som ingr i karrirstegen omfattar 40 utbildningsdagar frdelade ver tre steg och syftar till att ge deltagarna kunskaper och frdigheter i att driva frndrings- och utvecklingsarbete p sin arbetsplats. Utbildningen ger i sig inte ett re i lnekuvertet men den som applicerar sin kunskap p sin arbetsplats blir sedd och belnad efter prestation efter en individuell lnefrhandling. De lnekningar som grs ska rymmas inom budgetramarna. Men Solna stad kan redan nu se ett mnster - personalomsttningen minskar, det rder en annan lojalitet p arbetsplatsen och det grs frbttringsarbeten som i sin tur leder till besparingar, svl mnskligt som ekonomiskt. 7 8. Arbetet med karrirstegen, som brjade som ett projekt, r i dag en del av den ordinarie verksamheten och inspirerar till nya utbildningar. I dag har Solna stad pbrjat ett samarbete med Karolinska Institutet som har skrddarsytt en processledarutbildning med fokus p brukarinflytande och kvalitet, i syfte att skapa ett helt nytt yrke inom ldreomsorgen. Solnas arbete med karrirstegar borde kunna tjna som inspiration och modell fr fler kommuner, landsting och alternativa vrd- och omsorgsgivare. Ett(s)tort misslyckande Trots alla goda ambitioner och enstaka goda exempel r det ett stort misslyckande att man inte p bredden, i fler kommuner och landsting, har kunnat gra verklighet av karrirstegar och lneutvecklingsmjligheter i exempelvis omsorgen och vrden. Regissrerna av detta fiasko r arbetsgivarna, i det socialdemokratiskt dominerade landstings- och kommunfrbundet och p andra sidan i det socialdemokratiskt dominerade fackfrbundet Kommunal. Nr karrirstegarna inte har rests har de strsta frlorarna blivit de kvinnor som jobbar i offentlig sektor, och de som har ingen eller bara korta utbildningar. Att utbilda handlar inte bara om att frskra sig om att f en mer kvalificerad vrd, utan det handlar ocks om att utbildning i sig r en av de viktigaste tgrderna fr att komma till rtta med bland annat hga sjukskrivningstal. Gedigen kunskap och kvalificerade arbetsuppgifter ger den enskilde en kad knsla av tillfredsstllelse men oftast ocks hgre ln. Att knna sig trygg i sig sjlv och att bli sedd blir man frisk av. Frgan om kvinnors lga lner och behovet av kompetensutveckling har utretts sedan lng tid tillbaka. Sanningen r att det finns beprvade modeller fr att gra ngot t de lga lnerna och att behovet av mortter och fungerande system fr kompetensutveckling i offentlig sektor r vl 8 9. knt, men trots det har vldigt lite hnt. En viktig uppgift fr en ny regering r att bryta ddlget och gjuta nytt mod i alla de som varje dag gr vrdefulla insatser i offentlig sektor. Skapa en sammanhllen karrirstege fr vrden Det ska vara mjligt vrdens personal att utvecklas och gra karrir: - inom sin profession - genom att vidareutbilda sig till en ny profession - genom att ta p sig chefsuppgifter - genom eget fretagande Uppmuntra utveckling och karrir inom den profession man har Arbetsgivarna mste bli bttre p att identifiera medarbetarnas kompetens och belna den inom ramen fr en individuell lnesttning. Oavsett om man r vrdbitrde, underskterska, sjukskterska, sjukgymnast eller lkare s ska utbildningar som leder till kade specialkunskaper alltid dokumenteras och anvndas som grund i lnesamtal. Dessutom br personer med srskild fallenhet, idrikedom, ledarskapsfrmga eller motivation f dessa kunskaper och frdigheter dokumenterade och beaktade vid lnesttningen. Fr att frbttra mjligheterna att utvecklas och gra karrir inom sin profession freslr vi: En bttre yrkesutbildning. Efter r av nedmontering av exempelvis vrdutbildningarna krvs en rejl satsning p yrkesutbildningarna. Ett stort antal omvrdnadsgymnasier har lagts ned, yrkesdelen i omvrdnadsprogrammen har reducerats till ett minimum och yrkesutbildningar p mellanniv har praktiskt taget helt frsvunnit. Satsa p Vrdcollege. Lt en ny modell vxa fram med frebild frn industrin, dr arbetsgivare och fackfrbund frn industrin gtt samman fr att lyfta industriutbildningens status och forma den s att utbildningen fyller industrins behov, genom att starta utbildningar med olika inriktningar p 20-30 platser i landet.9 10. Utred mjligheten att lsa sjukskterskeprogrammet som fristende kurser. Lt underskterskor som lser in enstaka fristende kurser bli underskterska med spetskompetens.Uppmuntra vidareutbildning mot annan profession Ett stt att utvecklas, att mta nya utmaningar och att gra karrir r att utbilda sig till en ny profession med andra befogenheter. Idag r det vanligt att vrdbitrden utbildar sig till underskterskor och att underskterskor utbildar sig till sjukskterskor. Med tanke p dessa utbildningars lngd, och att de sllan r frenliga med heltidsarbete, r det viktigt att det ocks finns en lnetrappa mellan professionerna som gr att vidareutbildning lnar sig ocks i lnekuvertet. Infr ett nystartskonto som kan anvndas fr kompetensutveckling eller att starta fretag. Kontot ska vara individuellt och skattebefriat. Frslaget ger mjlighet fr svl arbetsgivare, arbetstagare och egenfretagare att skattefritt spara upp till 100.000 kronor. Utred mjligheten att skapa ett snabbspr i lkarutbildningen riktat till skande som har sjukskterskeutbildning och sjukskterskeerfarenhet. En rimlig mlsttning skulle kunna vara att gra lkarutbildningen ett r kortare fr dem som redan utbildat sig till och jobbat som sjukskterska.Uppmuntra karrir genom ledarskap Att vara chef r i sig en unik kompetens, men traditionellt sett har inte chefskompetens vrderats srskilt hgt inom den offentliga sektorn. Om chefer i den offentliga sektorn p allvar ska kunna bidra till att skapa arbetsmiljer och arbetsformer som fr personalen att m bttre och trivas bttre p jobbet mste cheferna f bra frutsttningar att utva sitt ledarskap. Att vara en god chef krver tid, resurser och mjligheter att skaffa sig den kompetens en chef behver ha. 10 11. Att vara chef r p mnga stt en egen profession, men i vrden har chefstjnsterna traditionellt sett varit frbehllna lkare. P senare r har det emellertid blivit vanligare att ven personer med sjukskterskeutbildning fr chefsbefattningar. Den utvecklingen har p vissa hll mtt visst motstnd bland understllda lkare, men det r viktigt att pongtera precis som bde Vrdfrbundet och Lkarfrbundet gjort att det inte finns ngot specifikt vare sig i lkarprofessionens eller sjukskterskeprofessionens utbildningsinnehll eller kompetensomrde som gr dem vare sig mer eller mindre lmpliga som chefer. Ledarskapsfrmga och gruppens arbetsuppgifter, organisation och funktion ska vara avgrande fr vem som bedms lmpligast att vara chef. Enligt vr uppfattning talar det fr att andelen chefer som r sjukskterskor snarare br ka. Skapa srskilda chefsutbildningar inom bde lkarutbildningen och sjukskterskeutbildningen. Skapa dessutom en akademisk chefsutbildning som kan komplettera gymnasiets vrdprogram.Uppmuntra karrir och utveckling genom eget fretagande En karrir fr anstllda i offentlig sektor r att starta eget. Som egenfretagare fr man strre mjligheter att pverka hur arbetet ska utfras. Det ger ocks utrymme att utvecklas och utva ledarskap. Lyckas man vl med sin uppgift finns frsts ocks mjlighet till en bttre ln. De anstllda som arbetar inom privat driven verksamhet knner ofta att deras arbetsinsatser blir mer uppmrksammade. Privata fretag r ofta bttre p att anvnda den individuella lnesttningen fr att belna personer som gr bra ifrn sig. Eftersom beslutsvgarna r kortare kan personalens ider p frbttringar fortare tas upp och genomfras. Att ta ansvar fr den egna ekonomin och att prestera en kvalitet som gr att man fr behlla avtal eller kunder gr det mer angelget att ta till vara varje medarbetares potential och frmga.11 12. Fler privata aktrer i den offentliga sektorn r av strategisk betydelse fr att frbttra personalens mjligheter till karrir och utveckling i sitt arbetsliv. Vi har lagt en rad frslag, ngra av dem p egen hand och mnga av dem tillsammans med Allians fr Sverige, som gr det lttare fr personal att starta eget och fr befintliga vrd- och omsorgsfretag att utveckla sin verksamhet: o Avknoppningsstd. De som r anstllda i vrden ska kunna ta ver en verksamhet och ha rtt att frbereda avknoppning p arbetstid. I ett frsta skede br en personalgrupp kunna ta ver driften av en verksamhet utan fregende upphandling. o Utmaningsrtt. En frsksverksamhet med s kallad utmaningsrtt br inledas i ngot landsting/region. Utmaningsrtten innebr att privata, kooperativa och ideella vrdgivare ges rtt att utmana den offentligt drivna vrden genom anbud. o Slopa stopplagen. Erfarenheterna med privat drift av sjukhus visar p stor potential. P exempelvis S:t Grans sjukhus och Brommageriatriken i Stockholm och Simrishamns lasarett i Skne har privat drift givit bde njdare personal, njdare patienter och lga kostnader fr landstingen. o Fritt val i vlfrdstjnsterna. Tillsammans med Allians fr Sverige vill vi infra ett system med Fritt Val i ldreomsorgen, sjukvrden och barnomsorgen. Vi slr gemensamt vakt om valfriheten i skolan. o Infr entreprenrskap som mne i vrdutbildningarna. Redan i gymnasiets vrdprogram br det finnas en entreprenrskapskurs. I sjukskterske- och lkarutbildningarna ska det finnas mjlighet att ta kurser i entreprenrskap som tillval.Frbttra lnerna fr offentliganstllda Man mste tjna p att arbeta, bde i den offentliga sektorn och i den privata. I relation till det kompetensinnehll tjnsterna krver har vlfrdsyrkena lga lner. Ska vlfrdsyrkena kunna 12 13. rekrytera personal i framtiden mste lnerna hjas, bde reellt och i frhllande till andra grupper p arbetsmarknaden. Den mlsttningen kan klaras om samhllets resurser totalt sett vxer, om ohlsan p de offentliga arbetsplatserna minskar och om effektiviteten kar genom att personalen blir mer motiverad och byrkratin minskar. Sjlva lnebildningen ska inte politiker lgga sig i, eftersom den skts och ska sktas av arbetsmarknadens parter. Men samtidigt r det viktigt att pongtera att som politiskt parti r vi trtta p att bara vnta och se. Trots r av vllovliga resonemang grs vldigt lite fr att hja de lga lnerna i den offentliga sektorn. Ett stt som politiken kan frbttra lnebilden p r att ka mngfalden och tillta och slppa in fler arbetsgivare i den offentliga sektorn. I dag r det endast ngra f procent av vrden som drivs i alternativa driftsformer. Valfrihet och konkurrens kan komma att bli avgrande fr hur de offentliga arbetsplatserna kommer att utvecklas. Nr patienterna har verklig valfrihet kommer det att visa sig att de uppskattar att mta vlutbildad personal som har ett vnligt och professionellt bemtande. Sjukfrnvaro och ohlsa r mycket vanligare bland kvinnor n mn. Den r ocks betydligt vanligare p kommunala och landstingskommunala arbetsplatser n i privat sektor. 2002 berodde ungefr hlften av alla kostnader fr sjukfrskringen p sjukskrivningar bland den offentliga sektorns anstllda, trots att de bara utgjorde en dryg tredjedel av arbetskraften. Trots att det samlade antalet lnga sjukfall minskat med 20 procent sedan rekordnivn 2002 s har minskningen i de kvinnodominerade yrkena bara minskat obetydligt. Eftersom skillnaderna mellan privat och offentlig sektor inte har minskat sedan 2002 finns det stora mjligheter att snka kostnaderna fr ohlsan genom att frebygga de offentliganstlldas 13 14. ohlsa. Om ohlsan i offentlig sektor skulle snkas till genomsnittsnivn fr arbetsmarknaden skulle sjukpenningkostnaderna minska med omkring 16 procent eller knappt 6 miljarder kronor. I takt med att antalet frtidspensioneringar samtidigt skulle kunna minska till arbetsmarknadens genomsnittsniv skulle kostnaderna kunna snkas med ytterligare 12 miljarder kronor. P kort sikt r det naturligtvis inte mjligt att f alla de frtidspensionerade tillbaka i arbete, men siffrorna visar att det finns en lngsiktig potential att spara upp emot 18 miljarder kronor i sjukskrivningskostnader genom att frebygga ohlsan bland den offentliga sektorns anstllda. Bristerna p utvecklingsmjligheter, inflytande och bekrftelse av det egna arbetsresultatet r ngra av orsakerna till den hga ohlsan p offentliga arbetsplatser. Rder man bot p dessa brister kommer sannolikt ohlsan sjunka. Om det sker r det enligt Centerpartiets mening rimligt att en betydande del av besparingarna frn en snkt ohlsa i kommuner och landsting ska terfras till verksamheten. P s vis skapas ett lngsiktigt utrymme som kan anvndas till att frbttra lnelgen och anstlldas individuella lneutveckling, samt att ka personalen. Drfr vill vi trffa en uppgrelse mellan staten, Sveriges landsting och kommuner och fackfrbunden inom offentlig sektor med innebrden att minst hlften av den besparing som grs p minskade sjukskrivningskostnader ska anvndas till dessa ndaml. Fr att frbttra lnebilden fr offentliganstllda vill vi se till att: Utbildning alltid lnar sig. Skrckhistorier frn bl.a. Vrdfrbundet vittnar om exempel dr personal snarare ftt snkt n hjd ln, som en fljd av att de utbildat sig. Arbetsgivarnas instllning tycks alltfr ofta vara att utbildning och kompetensutveckling ska betraktas som en lnefrmn. Lg- och medelinkomsttagare ska f behlla mer av sin egen ln. Vrt och Alliansens frslag till skattesnkningar fr lg- och medelinkomsttagare gr det lnsammare att arbeta och utbilda sig. Det r den enskilt viktigaste tgrden fr att hja kvinnors lga inkomster.14 15. En uppgrelse trffas mellan staten, Sveriges landsting och kommuner samt fackfrbunden om att minst hlften av besparingen frn minskad ohlsa i offentlig sektor ska anvndas fr att ka utrymmet fr att frbttra lnelgen, individuell lneutveckling och kad personal.15