Stadsvision Motala

1

Stadsvision Motala Förslag till Stadsvision Motala 2014-05-16

2

Innehåll

Förord ........................................................... 3

Sammanfattning ............................................ 4

DEL A Stadsvisionen ....................................... 6

Inledning ....................................................... 6

Vision Motala 2030: ....................................... 8

Visionstema: Bo och Leva ........................... 9

Idéer från dialoger år 2014

(visionskomponenter) .......................... 11

Visionstema: Värdskap och upplevelser ... 12



Visionstema: Företagande och

Entreprenörskap ...................................... 15



Visionstema: Hållbar och attraktiv stad .... 18



Visionstema: Motala i omvärlden ............. 27



Del B ............................................................ 29

Analyser m.m............................................... 29

Arbetet med Stadsvision .............................. 27

Inledning ................................................. 27

Projektet.................................................. 27

Underlag med analyser m.m. ................... 27

Bred medverkan ...................................... 27

Bakgrund ................................................. 27

Utgångspunkter ....................................... 28

Regionala utgångspunkter – Motala i

regionen .................................................. 30

Projektmål ............................................... 31

Kritiska framgångsfaktorer ....................... 31

Beröringspunkter och sammanhang......... 32

Intressent- och medborgardialog ............. 32

Nuläge och framtidsanalyser........................ 35

SWOT- analys........................................... 37

Genomförande ........................................ 38

Styrkor att nyttja i utvecklingsarbetet? .... 38

Slutsatser av SWOT-analysen ................... 42

Scenarioanalys ......................................... 43

Vad är en scenarioanalys?........................ 43

Scenariokors och val av scenarioaxlar ...... 43

Processen ................................................ 46

Åter till teorin – varför ska man skapa

scenarioberättelser? ................................ 48

Berättelserna i korthet ............................. 49

Strategier för Framtidens Motala ............. 51

Slutsatser av scenarioanalysen................. 53

Analys av stadsbyggnads-ambitioner ....... 54

Tre analyser och några återkommande

slutsatser ................................................. 55

Arbetet med visionen .................................. 57

Så här går vi vidare ...................................... 60

Bilaga 1. Kunskapsseminarier som

genomförts .......................................... 61

Bilaga 2. Exempel på dialoger med olika

grupperingar under 2012 - 2013 .......... 62

Referenslista ........................................ 63

3

Förord

I projekt Framtidens Motala – en utvecklingsplan för tillväxt samverkar Motala kommun med Regionförbundet Östsam och Tillväxt Motala AB. Vi har försökt

involvera ett stort antal lokala och regionala aktörer i arbetet med att ta fram en vision och en handlingsplan för en fortsatt utveckling av Motala. Staden

Motala har efter ett antal tuffa år återhämtat sig och genom den nya infrastruktur som kommit på plats fått nya möjligheter att bli en ännu bättre integre-

rad del av östgötaregionen. Med förslaget till Stadsvision, som kompletteras med Utvecklingsplan Motala, lägger vi en grund för utveckling av Motala. Sta-

den Motala är viktig, inte bara som motor för hela kommunens utveckling, utan som den tredje största staden i Östergötland i en kommun som svarar för

närmare hälften av västra Östergötlands befolkning.

Vår förhoppning är att Stadsvision Motala ska vara en levande vision som omfattar många aktörer och deras handlingar. Det behöver dessutom ske långsik-

tigt och uthålligt. Motala har boendemiljöer som är mycket attraktiva och som kan användas mer och bättre. Här finns en grund för en stadig tillväxt med en

ökande befolkning. I omstruktureringen av näringslivet växer det fram många små och medelstora företag som har en stor tillväxtpotential, som också kan

bidra till att sysselsättningen ökar i hela kommunen. Ett tredje område som definitivt har en tillväxtpotential är besöksnäring och turism, där historia, natur,

kultur, fritid och de stora evenemang som redan finns etablerade kan samspela och utvecklas till en ännu mer betydelsefull faktor.

Samspelet mellan oss tre aktörer kommer att fortsätta och vi kommer att aktivt delta i genomförandet av Stadsvision Motala och Utvecklingsplan Motala. Vi

vill tacka alla som medverkat i och bidragit till processen. Vi vill också framhålla att detta tack riktar sig inte minst till Tillväxtverket som under två års tid

stöttat projektet med finansiering på närmare två miljoner kronor.

Motala behöver många vänner, intressenter och aktörer för att kunna förverkliga de tankar och idéer som vi presenterar och engagemanget lovar gott inför

framtiden!

Camilla Egberth Lars Samuelsson Carina Malmgren Kommunstyrelsens ordförande Ordförande Tillväxt Motala AB Regiondirektör

4

Sammanfattning I projektet Framtidens Motala – en utveck-

lingsplan för tillväxt arbetar Motala kommun

tillsammans med lokala och regionala aktörer

för att ta fram en stadsvision och en utveckl-

ingsplan för Motala. Dessutom sker detta ar-

bete parallellt med att vi försöker skapa en

samverkansmiljö som ska bidra till att många

aktörer vill medverka till att förverkliga vision-

en.

Det här dokumentet är uppbyggt i två delar:

Del A presenterar förslag till Stadsvis-

ion Motala.

Del B ger en utförlig beskrivning av

bakgrunden till projektet och

presenterar analyser m.m. Det

sammanfattar i sig ett omfat-

tande arbete som pågått under

perioden hösten år 2012 och

stora delar av år 2014.

I ett kompletterande dokument – Utvecklings-

plan Motala – läggs förslag till inriktningar,

åtgärder och prioriteringar fram. Tillsammans

med Utvecklingsplan Borensberg och ett nytt

Landsbygdsprogram (som tas fram under

2014-15) bildar det en ram för Motala kom-

muns arbete tillsammans med alla intressen-

ter som vill bidra till att utveckla kommunen i

en positiv riktning.

Motala vill växa! Vi vill få fler människor att

bosätta sig i Motala. Vi vill få fler människor

att starta företag och att etablera företag i

kommunen. Vi vill skapa förutsättningar för att

det ska bli fler som besöker Motala. Det ger

positiva effekter för hela kommunen!

Bostadsbyggandet är nyckeln De analyser som vi gjort pekar på att det är

befolkningsutvecklingen som är den starkaste

drivkraften för en lokal tillväxt i Motala. Fler

invånare för med sig behov av service och

tjänster som skapar underlag för nya tjänster,

som i huvudsak enbart kan tillgodoses lokalt.

Nulägesanalysen med SWOT, scenarioanalysen

och analysen av våra stadsbyggnads-

ambitioner pekar på betydelsen av att bygga

bostäder. Analyserna sammanfattas i Del B.

En stor befolkningsökning på närmare 400

personer under 2012-2013 har kunnat ske

utan något större bostadsbyggande under

perioden. Bostadsbyggandet är centralt för

att Motala ska kunna växa i framtiden. Det

handlar om attraktiva bostäder i centrum,

sjönära bostäder och bostäder i åter andra

miljöer.

Sjö och vatten som bärande tema En andra slutsats från analyserna är att vårt

platsvarumärke – Motala, Östergötlands sjö-

stad – är viktigt för fortsatta och bekräftande

insatser. Det kan ske på olika sätt, bl.a. med

nya bostäder, men även insatser för att möj-

liggöra sjö- och båtliv och med många andra

insatser.

Vardagsrummet skapar identitet I analyserna har också stadskärnans betydelse

för handel, som mötesplats och för aktiviteter

av olika slag lyfts fram.

Arbetsmarknaden vidgas Ett fjärde område som är viktigt att lyfta fram

är möjligheten till försörjning och utbildning.

Det gör företagande ännu viktigare. Det-

samma gäller möjligheterna till att pendla till

en vidgad arbetsmarknad och för studier på

andra orter.

Motalaborna deltar Under arbetet med stadsvisionen har olika

insatser gjorts för att föra dialogen i breda

grupper i kommunen. Cafédialoger, möten av

andra slag, föreläsningar, seminarier, webbin-

satser med blogg och forum har genomförts

5

etc. Ur detta har närmare 1000 förslag fram-

kommit. Förslagen kommer att fortsatta bear-

betas och vara en del av underlaget till Ut-

vecklingsplan Motala och vårt fortsatta arbete

inom Motala kommun.

Hårda såväl som mjuka värden Med utgångspunkt ur analyser och dialoger

har vi gjort ett förslag till stadsvision. Den är

en vision för Motala år 2030 och tar sin ut-

gångspunkt i varumärket – Motala, Östergöt-

lands sjöstad.

Visionen innebär att vi ska bli En sjöstad för

hela Sverige. Förutsättningar för utveckling av

Östergötlands sjöstad till en sjöstad för många

fler och det unika geografiska läget vid Vättern

skiljer Motalas situation från de flesta andra

städer och det bygger också upp unikiteten i

visionen.

Visionstexten i sin helhet presenteras i första

delen av detta dokument. Den beskriver en

positiv utveckling med tillväxt av invånare, fler

företag och en växande besöksnäring. Men

den beskriver också en ökad öppenhet för

människor och idéer, en stolthet över Motala

som finns lokalt och där medvetandet om våra

fördelar är vida spritt i landet. Motala är en

stad år 2030 där livskvaliteten ökar och män-

niskor har en bra offentlig verksamhet kryddat

med möjligheter till ett lite större liv med fri-

tid, evenemang, kultur och med en fantastisk

natur alldeles inpå och i staden.

6

DEL A Stadsvisionen

Inledning

I projektet Framtidens Motala – en utveck-

lingsplan för tillväxt arbetar Motala kommun

tillsammans med lokala och regionala aktörer

för att ta fram en stadsvision och en utveck-

lingsplan för Motala. Dessutom sker detta

arbete parallellt med att vi försöker skapa en

samverkansmiljö som ska bidra till att många

aktörer vill medverka till att förverkliga vision-

en. Mobilisering av många, många aktörer är

en avgörande framgångsfaktor för att visionen

ska bli realiserad.

I denna del av dokumentet presenteras förslag

till Stadsvision Motala.

Under arbetet med stadsvisionen har olika

insatser gjorts för att föra dialogen i breda

grupper i kommunen. Cafédialoger, möten av

andra slag, föreläsningar, seminarier, webbin-

satser med blogg och forum har genomförts

etc. Ur detta har närmare 1000 förslag fram-

kommit. Förslagen kommer att fortsatta bear-

betas och är en del av underlaget till Utveck-

lingsplan Motala och vårt fortsatta arbete.

Med utgångspunkt ur analyser och dialoger

har vi tagit fram ett förslag till stadsvision. Den

är en vision för Motala år 2030 och tar sin

utgångspunkt i varumärket Motala, Östergöt-

lands sjöstad. Visionen innebär att vi ska bli En

sjöstad för hela Sverige. Visionstexten i sin

helhet presenteras i nästa avsnitt.

År 2030 ligger 16 år fram i tiden. Det är en

rimlig tidshorisont och mellan nu och 2030

ligger fyra hela mandatperioder som kommer

att bli betydelsefulla för vilka insatser, åtgär-

der och mycket annat som kan presteras av

kommunen och alla andra intressenter. Den

handlingsplan för genomförandet som presen-

teras i särskilt dokument – Utvecklingsplan

Motala - tar sikte på att i första hand presen-

tera åtgärder som ska genomföras under peri-

oden 2015-2018.

Metod När det gäller att sammanställa visionen har vi

arbetat tillsammans med Docere AB och före-

tagets VD Bobo af Ekenstam. Det har också

medfört att vi använt metoder från Docere. I

och med detta introducerades en modell –

7

visionspyramiden - för hur vi kan presentera

stadsvisionen. Visionspyramider finns i olika

skepnader, men vi har valt att använda den

från Docere. Denna modell bygger på att vis-

ionen är ett uttryck för ett företags, en stads,

en kommuns eller en organisations uppbyg-

gande delar, beskrivet i teman och komponen-

ter.

Illustration 1. Visionspyramiden.

Källa: Bobo af Ekenstam, Docere

Visionen Visionen ska uttrycka en framtidsbild om plat-

sen – Motala stad. Den ska fungera som led-

stjärna för våra insatser under lång tid.

Visionsteman Olika teman som bygger upp Motalas stadsvis-

ion används. Vi har valt fem teman och tre

horisontella strategier. Temata är:

Bo & Leva

Värdskap & Upplevelser

Entreprenörskap & Företagande

Hållbar och attraktiv stad

Motala i omvärlden

Det finns tre horisontella strategier som ska

finnas beskrivna i varje tema, nämligen:

1. Samverkan

2. Hållbarhet

3. Sjöstaden (sjöliv) som handlar om att

förverkliga och förädla Motala, Öster-

Iands sjöstad

Visionskomponenter Visionskomponenterna är basen i pyramiden

och det som bygger upp hela visionen. Kom-

ponenterna ska bestå av konkreta åtgärder

som kan medverka till att förverkliga visionen.

Komponenterna består av en meny av möjliga

aktiviteter och åtgärder som vi kan genomföra

inom varje tema. Här presenteras några av de

idéer som framkommit i våra medborgardialo-

ger. Utvecklingsplanen ger sedan en tydlig bild

av vilka av alla 1000 förslag som är priorite-

rade.

8

Vision Motala 2030:

En sjöstad för hela Sverige. 2030 ÄR ÄNNU ETT GLÄDJANDE TILLVÄXTÅR FÖR MOTALA,

ÖSTERGÖTLANDS SJÖSTAD. Antalet invånare ökar stadigt, liksom företa-

gandet, turismen och strömmen av besökare till våra stora evenemang.

Sjöstadspulsen är påtaglig, människor trivs och det mångfacetterade nä-

ringslivet har fått extra näring av den utvecklade infrastrukturen och de

riktade satsningarna på entreprenörskap.

Men det som vuxit allra mest är medvetandet om Motala och alla våra

fördelar.

Idag är Motala en betydelsefull del av östgötaregionen och ett begrepp

långt utanför dess gränser. Vårt unika geografiska läge vid Vättern, vår

vackra natur, vår positiva attityd och vår hållbara tillväxt är faktorer som

gör avtryck i både Sverige och Norden.

Motala har blivit definitionen av en modern sjöstad.

En stad som präglas av mångfald, där människor har friheten och möjlig-

heten att berika sin livskvalitet med närhet till service, skola, jobb, kultur

och enastående naturupplevelser. Idag, 2030, har vi kommit långt, och vi

tänker nå ännu längre.

Vi är Motala, Östergötlands sjöstad. En välkomnande hamn för människor och idéer från hela Sverige. Och världen.

9

Visionstema: Bo och Leva Året är 2030 och sjöstaden Motala attraherar

allt fler som vill leva ett stimulerande, aktivt

och hälsosamt liv i nära anslutning till kilome-

terlånga sandstränder och rik natur. Våra

satsningar på tillgänglighet, hållbarhet, trygg-

het och nya attraktiva boendemiljöer och sats-

ningar på utvecklade stadsdelar bidrar till livs-

kvalitet, liksom den höga standarden på vård,

service och skolor. Omsorg om varandra, sam-

spel och ett rikt föreningsliv berikar motala-

bornas vardag. Bred samverkan är nyckeln till

vår framgång – undersökningar visar att vi

tillhör de mest attraktiva städerna i Sverige för

barnfamiljer och att vi är ovanligt duktiga på

att slussa in ungdomar och inflyttare i arbetsli-

vet. Våra hett eftertraktade boendemiljöer

studeras nyfiket av internationella arkitekter

som imponeras av den marininspirerade bygg-

nadsstilen som blivit ett signum för Motala.

Staden växer stadigt och vi siktar på 50.000

invånare år 2050.

Bekväm vardag I Motala finns förutsättningar för ett gott,

aktivt liv och en samhällsservice som förenklar

vardagen för invånarna. Den kommunala ser-

vicen präglas av god tillgänglighet, hög ser-

vicenivå och stor flexibilitet.

Trygg livsmiljö Motala är en trygg och säker stad samt är en

välvårdad stad med rena och hälsosamma

miljöer.

Här samverkar många aktörer med koppling

till trygghetsområdet för att stimulera före-

byggande insatser. Ett medvetet arbete bed-

rivs för att säkra våra offentliga miljöer. Här är

det möjligt att barn får en trygg uppväxt och

en bra start i livet.

Lära för livet

Vi har en grundskola som förbereder ungdo-

mar för vuxenlivet och det livslånga lärandet. I

Motala finns en engagerad modern skola med

pedagoger som tillhör de mest framstående i

landet. Förskolor, skolor, vård och omsorg är i

toppklass. Olika inriktningar på förskolor och

skolor samt olika utförare bidrar till att männi-

skor kan välja och det gäller även vård och

omsorg.

Vård och omsorg Vården av våra äldsta medborgare präglas av

professionalism, kontinuitet och omtanke.

10

Service och bemötande I Motala finns en samhällsservice av högsta

kvalitet. Kommunala tjänstemän är servicein-

riktade. Fokus läggs på ständiga förbättringar

av service och tjänster samt innovationer inom

offentlig sektor.

Boende med kvalitet

Närhet, boende och service av hög kvalitet

tillsammans med ett rikt föreningsliv och tillit

mellan människor skapar förutsättningar för

företagande och utrymme för ett större liv.

Motala erbjuder regionens i särklass bästa

boendemiljöer med närhet till de 150 sjöar

som finns i kommunen.

Vi utvecklar fler attraktiva boendemiljöer i

varierande miljöer. Vi är ledande inom områ-

det att bygga vid och på vattnet.

Det finns bostäder för såväl familjer som ung-

domar och äldre. Bostäderna är av varierande

art och kännetecknas av god arkitektur med

en marin känsla.

Högre utbildning och studentboende Fler eftergymnasiala utbildningsmöjligheter

tillkommer i Motala. Möjligheterna till att

skapa studentbostäder för studerande i

Motala och för dem som vill bo i Motala, men

studera på näraliggande högskoleorter, ut-

vecklas.

Samverkan för utbildning

I Motala utvecklar vi i samverkan med andra

offentliga aktörer och arbetslivets parter nya

utbildningar för morgondagens medarbetare i

näringslivet och i offentlig sektor. Här finns ett

brett utbud av möjligheter till utbildning och

kompetensväxling. Tillsammans med regionala

och nationella aktörer utvecklas den lokala

och regionala arbetsmarknaden.

Ett växande företagande skapar ett ökande

antal arbetstillfällen och på en allt bättre lokal

arbetsmarknad.

Samverkan stärks Samverkan stärks på många olika områden

genom fast organiserad samverkan och natur-

liga mötesplatser för alla intressenter och ak-

törer som vill vara med och utveckla Motala.

Här finns nätverket Livet i Motala, här finns

Centrumföreningen Mitt i Motala och här

finns många andra aktörer som organiserar

arbetet för att med gemensamma krafter ut-

veckla förutsättningarna för ett gott liv i

Motala.

11

En hållbar stad Vi bygger för ett hållbart samhälle – ekono-

miskt, ekologiskt och socialt. Helt, rent och

snyggt ska det vara och i en giftfri miljö. Vi

skapar bättre förutsättning för kommande

generationer. I Motala utvecklas våra bostads-

områden som tillkom under det s.k. miljon-

programmet.

Inom miljöområdet och när det gäller energi-

och klimatarbete är Motala ledande.

Det är enkelt att ta sig mellan olika stadsdelar

och det finns hållbara transportlösningar. Möj-

ligheterna till att arbetspendla till hela ar-

betsmarknaden i regionen är goda och för

många är det möjligt att göra hela resan med

kollektivtrafik.

Idéer från dialoger år 2014 (visionskompo-

nenter)

Återvänder vi till år 2014 kan vi summera ett

stort antal förslag och idéer har kommit in i

våra dialoger, hela 158 stycken. Många förslag

rör kommunikationer och lärande. Men det

finns ett stort antal förslag som handlar om

driftsfrågor, som handlar om att sköta grund-

läggande kommunala uppdrag på ett bra sätt.

Exempel inom detta område Bo och leva är:

Lokalisera regionkontoret till Tingshu-

set

Bygga lägenheter med hög tillgänglig-

het (främst för äldre)

Utveckla kollektivtrafiken

110-väg till Linköping

Satsa på nya bostäder vid Bromma

Nyttja sjönära lägen för bostäder

Snabbare kommunikationer till Linkö-

ping

Utveckla Solfjäderkommunen Motala

Campus i Motala

Profilera Motala med Yrkeshögskole-

utbildningar

Utveckla cykelstaden Motala (flera

olika förslag)

Och många, många fler förslag som kan ge-

nomföras de kommande åren.

12

Visionstema: Värdskap och upple-

velser År 2030 har så gott som alla svenskar besökt

Motala som turister eller för att uppleva något

av alla rikskända sport- och kulturevenemang.

Såväl besökare som invånare uppskattar vår

service och välkomnande attityd, våra aktivi-

tetscenter och alla toppmoderna idrottsan-

läggningar som satt Motala på kartan som en

föredömlig idrottsstad. De fräscha hotellen har

beläggning året runt och gästerna missar inte

chansen att uppleva kulturstadsdelen Gamla

Motala Verkstad med nytt stadsmuseum samt

dess färgstarka utbud av konst, musik och

teateruppsättningar. För båtfolket på besök i

Göta kanals huvudstad är en visit i den ut-

byggda gästhamnen ett måste och vid bryg-

gan kan man bada i rent och härligt sjövatten

innan det är dags att äntra någon av de pris-

belönta sjökrogarna. På tal om sjön – Vara-

mobaden är numera ett aktivitets- och hälso-

centrum där inspirerande strandmiljöer med

inslag av innovativ arkitektur lockar besökare

från alla hörn av världen, året runt.

Vatten en del av vår livsstil I Motala finns miljöer som är fantastiska i en

kulturrik byggd med korta avstånd till andra

intressanta historiska miljöer och sjön Vättern

som bjuder på rika upplevelser. Vi har Nordens

längsta insjöbad i Varamobaden som är på väg

att bli Sveriges motsvarighet till sydländska

stränder. Det lockar besökare från hela Sverige

och få många att vilja bosätta sig i staden.

Natur för rik fritid De som bor och vistas i Motala får fler och fler

möjligheter att ha rika upplevelser av natur,

kultur, fritid och evenemang som gör såväl

vardag som helgdag till en större upplevelse.

Stad, strand och närnatur erbjuder många

olika miljöer för rekreation året runt. Attrak-

tiva stråk finns för promenader och cykelturer

i sjönära lägen och varierad natur. Här finns

inspiration och utveckling att hämta.

Fler evenemang

13

Ambitioner finns att utveckla Motala till reg-

ionens ledande plats för evenemang och ar-

rangemang året runt i ett stort utbud av olika

miljöer och olika arenor.

Sport och idrott för alla Motala är föreningstätt och det bjuder på

många naturliga mötesplatser för engagerade

människor.

Vi har ett stort utbud av idrotts- och fritidsan-

läggningar med ett centralt arenaområde som

utvecklas bit för bit mot regionens bäst sam-

lade mötesplats för idrott med mera.

Nya aktivitetscentra skapas Vi tar tillvara möjligheterna att utveckla aktivi-

tetscentra t.ex. Göta Kanalbolags idéer om att

förlägga ett upplevelsecentrum till Motala.

Utegym längs stråk Vi bygger fler utegym och aktivitetsplatser

längs våra vattenstråk och motionsspår.

Kultur för alla Vår Kulturskola lägger grunder för barns och

ungdomars skapande inom musik, dans, konst

och teater.

Kulturstadsdelen Gamla Motala Verkstad

växer sig allt starkare och fungerar som en

levande stadsdel där kulturvärden bevaras och

utvecklas. Kulturarvet ger stolthet och identi-

tet som grund för en nyskapande samtid.

Ett större liv Med tillkommande attraktioner och möjlig-

heter till fler aktiviteter förbättras möjlighet-

erna att leva ett större liv för motalaborna.

Varamobaden året runt Vi strävar efter att få utökad kapacitet för

boende i hela kommunen och nu finns det nya

hotell vid Varamobaden.

En annan möjlighet som vi tagit tillvara var att

bredda stranden i Varamobaden.

Badhus blev verklighet Drömmen om att förverkliga ett badhus har

blivit verklighet under senaste åren.

En välkomnande stad med gott värdskap Vi strävar efter att få kvalitet i varje möte och

att möten ska präglas av respekt, värdighet

och omtanke. Offentlig service och myndig-

hetsutövning arbetar för att utveckla sina

tjänster och är känd för sitt professionella och

goda bemötande.

Ett gott värdskap ser till individens önskemål

och behov. Servicenäringar anpassar sitt utbud

till kundernas behov och Motala präglas av

tillgänglighet och gott bemötande.

Motalaambassadörer Motalabon är ambassadör för sin stad och

stolt över vår historia, har framtidstro, är öp-

pen för nya intryck och lär av möten för att

kunna skapa nytt.

Möten med människor - stadsfester m.m. Vi värnar om alla möjligheter som finns att

genomföra möten mellan människor i vardag

14

och till fest. Här finns också stadsfest och galor

av olika slag.

Båttrafik, båtplatser och bryggor Östergötlands sjöstad ger möjligheter till ett

sjöliv. Vi skapar därför också fler kontakter

med vatten med bryggor, båtplatser och strä-

var att ha både båttrafik till och andra all-

männa kommunikationer från centrum till

Varamobaden.

Den nya gästhamnen används av allt fler gäs-

ter.

Ringar på vattnet - investerare ser möjlighet-er En grundläggande strategi är att involvera

aktörer med intresse att tillsammans med

kommunen och näringslivet utveckla Motala.

Vi söker s.k. sweetspots där vi samverkar för

att förädla staden.

Tack vare att vi år 2015 fattade beslut om att

utveckla några av våra bästa och mest attrak-

tiva sjölägen har detta lockat externa investe-

rare som sett potentialen och utvecklat en

attraktion som i sig är helt unik och bidrar till

vårt varumärke.


nenter)

Även inom detta område har floran av förslag

varit stor. 219 förslag har dokumenterats inom

detta område. Förutom fler båtplatser, ute-

gym, hotell, badhus och en breddad strand i

Varamobaden finns det många andra exem-

pel:

Cable Park i Varamobaden

Aktiviteter i Stadsparken

Badbart vid Vätternpromenaden

Sjöstadspromenad runt Motalaviken

Stadsmuseum – samla museer och fö-

remål

Skulpturpark

En ny simhall

Cykelvelodrom

Bygg ut gästhamnen

Lång pir vid Folkets Park

Med flera förslag av större eller mindre om-

fattning.

15

Visionstema: Företagande och Ent-

reprenörskap Det är ingen tillfällighet att näringslivet

blomstrar även år 2030. Den unika Motalamo-

dellen som stimulerar småföretagande erbju-

der bland annat utvecklade stödformer för

nystartade företag medan befintliga verksam-

heter har möjlighet att ta del av specialanpas-

sade tillväxt- och utvecklingsprogram. Motala

är en grön tillväxtkommun som verkar för

hållbarhet i alla dimensioner – socialt, ekono-

miskt och miljömässigt. Riktade satsningar

ligger bakom våra framgångar inom innovat-

ion och entreprenörskap, medan kompetens-

försörjningen underlättas av bland annat med-

flyttarprogram, inflyttningsservice och långt-

gående samverkan mellan skola och näringsliv.

Tillväxten har överlag drivit på det kommersi-

ella utbudet i såväl centrum som externa lä-

gen. Antalet företag har vuxit med över 500

sedan år 2020, och sedan fem år tillbaka är vi

ledande i regionen när det gäller närings-

livsklimat.

Stark hemmamarknad Vi utvecklar gemensamt vår hemmamarknad

genom att genomföra upphandlingar så lokala

aktörer kan lämna anbud. Vi använder oss av

konkurrensutsättning av kommunala verk-

samheter för att möjliggöra för fler aktörer att

bedriva offentliga verksamheter.

Stöd och service till företag Tillsammans med näringslivets aktörer har vi

utvecklat service och stöd i många former. Vi

ser till att möta företagens behov och konkur-

renskraft på ett strukturerat sätt och med det

som utgångspunkt tillföra resurser till utbild-

ning, inspiration och kunskap. Vi hittar flexibla

lösningar som möjliggör nyskapande, tillväxto-

rienterande satsningar.

Inkubator Vi utvecklar en egen inkubatorsmodell för nya

företag och företag som är i en utvecklingsfas.

Idécentrum för företagare Vi prövar nya former för att utveckla idéer och

samverkan mellan företagare i kommunen.

Rekrytering av företag Förutom den prioriterade satsningen på nya

och befintliga företag i kommunen arbetar

många aktörer tillsammans för att öka attrakt-

ionskraften för att få andra företag att flytta

sin verksamhet till Motala. Vi kontaktar regel-

bundet och proaktivt företag utanför region-

en, företag som kan vara intresserade av vår

lokala marknad med de kluster som kan bildas

eller ny lokalisering för ett bättre läge i en

fantastisk miljö. Vi identifierar nyckelbran-

scher som fungerar som profilbärare för Mota-

las varumärke.

16

Nätverk skapas Vi skapar branschorienterade nätverk till före-

dömen i Sverige. Vi bygger det på en tydlig idé

där vi skapar geografiskt lokaliserade företags-

kluster och företagsvänliga nav.

Program för medflyttare Vi utvecklar program för medflyttare och sär-

skilda erbjudanden för nyckelkompetens inom

olika områden. Vi medverkar till att dela ut

stipendium för nyföretagarsatsning och myck-

et mer.

Riskkapital Vi arbetar med många idéer för att utveckla

det lokala näringslivet som att skapa och

stärka riskkapital för Motalaföretag i olika

tillväxtfonder. Vi har många s.k. lokala affärs-

änglar. Vi arbetar tätt tillsammans med reg-

ionens utveckling av risk- och tillväxtkapital.

En grön tillväxtkommun Tillväxtarbetet bygger på ambitioner att få till

en hållbar tillväxt – socialt, ekonomiskt och

ekologiskt. Motala är en grön kommun, vars

klimat- och energiplanearbete lagt grunden till

ett ekologiskt hållbart samhälle som även

skapat nya affärsmöjligheter. Ansvar tas för

kommande generationer och det gäller även

sociala och ekonomiska sammanhang. Alla

kommunala fordon drivs av förnybara bräns-

len som produceras av lokala lantbruksföretag,

vilket stimulerat tillväxten.

Turismen en växande näring Besöksnäringen växer från år till år och omsät-

ter allt fler miljoner kronor och ger fler arbets-

tillfällen för lokala entreprenörer.

Mer turistboende Fler turister och besökare har medverkat till

ytterligare boendealternativ, från högklassig

camping, fler campingstugor till fler hotellbäd-

dar.

Hög beredskap och snabba processer Motala kommun svarar för att alltid ha reali-

serbar mark tillgängligt för företagande.

Kommunen har vänt utvecklingen när det gäl-

ler detaljplaneprocessen och tillgodosett före-

tagens behov av planer anpassade för tillväxt.

Utvecklad service och tillståndshantering Vi utvecklar kommunens serviceåtagande

gentemot företag och medborgare samt strä-

var efter att effektivisera och förenkla till-

ståndsgivning.

Tillståndsansökningar och andra myndighets-

beslut tar allt kortare tid att få. Vissa beslut

kan ges i direkt anslutning till besök och vid

inlämning av handlingar.

17

Företagen kan nu via webb följa och ha en

interaktiv kontakt med kommunens handläg-

gare av respektive ärenden.

Samverkan skola - näringsliv Samverkan mellan skola och näringsliv funge-

rar utmärkt. Vi har en unik samverkan med

närhet och täta kontakter. Vi tydliggör vilka

jobb som förväntas bli efterfrågan på i framti-

den – lokalt, regionalt och på en större mark-

nad. Utbildningssystemet genomsyras av ent-

reprenörskap genom den speciella modell som

vi tagit fram tillsammans och genom långsik-

tigt arbete.

Dynamisk arbetsmarknad Med stöd av många parter inklusive staten har

vi vänt en sammantaget låg utbildningsnivå i

kommunen till en betydligt högre nivå. Arbe-

tet främjar kompetensförsörjning och vi stär-

ker Motalas invånare i nya former samt i pro-

gram via Arbetsförmedling och lokala företag.

Det bidrar till att skapa en stark och dynamisk

arbetsmarknad i kommunen.

Handeln utvecklas Centrumhandeln och externhandeln får en

tydlig distinktion och hjälper varandra. Utbu-

den matchas. Motala har en tydlig position

som regionens ledande förnyare inom handel i

syfte att bevara och stärka. Ökat handelsin-

flöde är en långsiktig målsättning.

Kommersiellt utbud Det finns ett brett kommersiellt utbud av buti-

ker, kaféer och restauranger i stadskärnan.

Det attraherar konsumenter, besökare och

företag som vill etablera sig i en mångkulturell

och kreativ miljö.

Samförstånd och framåtanda I Motala ska finnas ett brett handslag om vik-

tiga utvecklingsområden inom såväl näringsliv

som det civila samhället. Det bidrar till att

skapa handlingskraft och framåtanda i kom-

munen.


nenter)

Närmare 200 förslag (187 st) har kommit in som rör detta område. Exempel:

Utveckla Folkets Parkområdet med

hotell, resort m.m.

Restauranger i stan med utsikt över

vattnet

Satsa på framtidsbranscher

Förändra attityder till företagande

Bli världsbäst på hållbara näringar +

miljöteknik + recycling

Cykeluthyrning och lånecyklar på stan

Saluhall i stan med lokala produkter

Företagsby med marin inriktning

Det finns, som framgått, många fler förslag.

18

Visionstema: Hållbar och attraktiv

stad Året är 2030 och vackra Motala befäster posit-

ionen som Östergötlands sjöstad och är nu en

sjöstad för hela Sverige. Omdaningen av Vät-

ternpromenaden, skapandet av nya boende-

miljöer i sjönära lägen samt utvecklingen av

kanalstråk och kulturstadsdelen är exempel på

nyare satsningar som förhöjer sjöstadspulsen. I

stadskärnan, där Baltzar von Platens solfjä-

dersplan drar blicken till vattnet och den ut-

vecklade Stadsparken, har torget förädlats och

blivit en uppskattad mötesplats för motalabor

och besökare. Långsiktigt arbete med gestalt-

ning av offentliga miljöer har ökat stad at-

traktionskraft. Genom förtätning har staden

blivit mer sammanhållen och närheten bidrar

till en bekväm vardag. Utbyggda kommuni-

kationer och infrastruktur har integrerats fint i

miljöerna, och med över 25 mil, säkra cykelvä-

gar på senare år kan vi kalla oss en riktig cy-

kelstad. Sist men inte minst har Motala begå-

vats med ett nytt stolt landmärke – ett klimat-

smart höghus som bjuder på milsvid utsikt

över Vättern.

Den vackra mötesplatsen Motala betydde ursprungligen mötesplatsen

vid helgedomen och här har människor bott i

mer än 7000 år. Med Göta kanal, Motala Verk-

stad, radiostationen och Luxor blev Motala en

avancerad industristad. Idag är Motala Öster-

götlands sjöstad. Det är en vacker plats

mellan kullarna vid Vätterns utlopp. Här finns

ett livaktigt centrum och miljöer som lockar

besökare från hela världen vid Göta kanal,

Varamobaden, Motala Verkstad och radiostat-

ionen på Bondebacka. Här bor vi nära vattnet,

i varierade, spännande och trivsamma stads-

delar. Avstånden är korta och de flesta av oss

väljer cykeln.

Staden som vänder sig mot vattnet Det är alltid nära till vatten i Motala. Men vi

nöjer oss inte bara med de vackra utblickarna.

Längs våra 5 mil långa stränder inom staden

löper sammanhängande motions- och prome-

nadstråk. Det är oftast liv och rörelse vid ka-

jerna, slussarna, båthamnarna, badplatserna

och strandcaféerna. Men staden rymmer

också vackra naturstränder vid Vättern,

Motala Ström och Boren.

Båt- och vattensporter har fått ett uppsving

med nya hamnar och anläggningar. Motala har

blivit en seglingsmetropol och ett omtyckt

centrum för fiskeintresserade på jakt efter den

unika vätterrödingen. Varamobaden är ett

semester- och fritidsparadis med nya fräscha

anläggningar för boende och vattensport.

Våra nya bostadsområden vid Vättern, t ex

Motalavikens södra strand och Bromma-

området, är omtalade i hela regionen. Och vi

har kompletterat med nya bostäder även vid

Motala Ström, Göta kanal och Boren. Möjlig-

heterna till vattenutsikt med bad- och båtplats

inom gångavstånd har lockat hit många inflyt-

tare.

19

Staden som vänder sig mot vattnet Staden med en mångfald av möjligheter

20

Staden med ett riktigt centrum I Motala centrum har man tagit vara på de

unika förutsättningarna med Baltzar von Pla-

tens solfjädersplan och läget i sydvästslutt-

ningen ner mot Vättern och Göta kanal.

Motala Centrum är fullt av stadsliv med aktivi-

teter, möten, upplevelser och handel i en trev-

lig atmosfär. Stadskärnan är navet i en stad

präglad av närhet och överblickbarhet.

Våra offentliga rum har utvecklats genom

samverkan mellan offentliga och lokala aktö-

rer så att torg, parker och grönområden vår-

dats och rustats upp till stimulerande och akti-

verande miljöer. Torget är vår stora mötes-

plats med uteserveringar, torghandel, plante-

ringar och vattenkonst.

Även i centrum märks att Motala är en sjöstad.

Utblickarna mot vattnet är tydliga. Hamnen är

ett centrum för besökare. Stadsparken, Vät-

terpromenaden och kanalparken är gröna

lungor med vattenkontakt.

Hög tillgänglighet ger tillträde till staden för

alla kategorier. Det är alltid nära till centrum

och stråken dit är lättorienterade, vackra och

välkomnande. Torget, Motala Central och

hamnen är tätt knutna till varandra.

Staden med en mångfald av möjligheter Motala har beredskap för det nya. De stora

byggnader som industriepoken lämnade efter

sig har tagits tillvara och hyser numera ett

stort antal företag i varierande branscher. Vid

riksväg 50 och riksväg 34 har många nya verk-

samheter etablerats, särskilt i Norrsten som

blivit ett centrum för transportnäringen.

Många nya tjänste- och serviceföretag har

hittat lokaler inom gångavstånd från Motala

Centralstation som blivit en viktig knutpunkt

med tät pendel- och fjärrtågstrafik. Flera kun-

skapsföretag som sökt sig bort från storstä-

derna har etablerat sig i Motala eftersom man

här kan erbjuda medarbetarna en hög livskva-

litet.

Mångfalden märks också i utbudet av varor

och tjänster. Inflyttare och besökare från

andra länder och landsdelar har skapat un-

derlag för en utvecklad handel, framför allt i

centrum.

I Motala finns det möjligheter att förverkliga

människors boendedrömmar. Utbudet av

boende- och upplåtelseformer har breddats,

vilket satt avtryck i nya spännande miljöer.

21

Den sammanhållna staden Staden med ett riktigt centrum

22

Motala har blivit intressant för byggherrar och

bostadssökande som vill utvecklas och testa

nya grepp. Norra Bråstorp, Södra Stranden och

Fålehagsstråket är uppmärksammade nya

bostadsområden. Men det mesta har faktiskt

tillkommit genom komplettering och förtät-

ning, vilket skapat nytt liv i gamla stadsdelar.

Varje stadsdel har sin egen karaktär.

Den sammanhållna staden Motala är en sammanhållen stad utan segre-

gerande bebyggelse i avlägsna förorter. Varje

stadsdel innehåller en blandning av bostäder,

arbetsplatser och andra funktioner. Även bo-

endeformerna är blandade och på många håll

tar man ett gemensamt ansvar för miljön.

Motalas utveckling från nedsliten industristad

till föredöme i fråga om social hållbarhet väck-

er stort intresse från omvärlden.

Den kommersiella och offentliga servicen är

väl utbyggd med livaktiga stadsdelscentra.

Handeln har utvecklats starkt, där balansen

och samarbetet mellan centrum den externa

handeln är en av nyckelfaktorerna. Stadens

äldre bebyggelse förtätas och förnyas succes-

sivt.

I Motala är det nära till både centrum och

bostadsområden. På cykel når man det mesta

på några minuter. I cykelstaden Motala finns

trygga och säkra cykelbanor som binder ihop

stadens delar och närbelägna orter. Vi utveck-

ar system för hyr- och lånecyklar i staden.

Elcyklar används bl a inom kommunens verk-

samheter.

De viktiga stråken mot centrum och Motala

Central är bekväma och trygga med fina ut-

blickar. Stora Torget har knutits ihop med cen-

tralstationen och hamnen på ett tydligt och

lättorienterat sätt. Det bidrar till att hålla

samman staden. Särskilt inom gångavstånd

från Motala Central har bebyggelsen förtätats.

Motala C är vår port mot omvärlden när det

gäller spårbunden trafik och ett nav för kollek-

tivtrafiken.

Den intressanta och inbjudande staden Entréerna till staden är vackra och välkom-

nande med tydlig information. För dem som

reser igenom med tåg eller bil bjuder Motala

på vackra utblickar och lockande intryck.

Motala är en överblickbar stad med oriente-

ring mot vattnet och tydliga landmärken. Ra-

diomasterna på Bondebacka, Motalabron,

Visionärens vinkelben i Platens punkt och den

uppmärksammade nya storskulpturen på

23

Råssnäsudden är några av de viktigaste. I

Motala finns en modern spännande arkitektur

och flera nytillkomna byggnader som förstär-

ker sjöstadskänslan och gör staden både vack-

rare och intressantare.

Motala har stärkt sin identitet och tagit vara

på sitt historiska arv. Baltzar von Platens sol-

fjädersplan präglar fortfarande de centrala

delarna av staden, med dess orientering mot

Vätterpromenaden och Platens punkt i

Motalaviken. Stråket utefter Göta kanal, från

hamnen till Borenshults slusstrappa, knyter

ihop några av de intressantaste miljöerna.

Gamla Motala verkstad är centrum i en le-

vande kulturstadsdel där arvet efter det tidiga

industrisamhället visas upp på ett inspirerande

sätt. Radiostationen på Bondebacka är ett

viktigt nationellt teknikhistoriskt monument.

Varamobaden har utvecklats till ett populärt

besöks- och semestermål utan att förlora sin

karaktär med enkla träbyggnader mellan tal-

larna.

Centrum har efter en arkitekttävling fått en ny

och spännande vattenfront med förstärkt bad-

och båtliv. Den vackra Vätterpromenaden är

första delen i ”motalarundan” som binder

samman motalavikens stränder och kantas av

caféer, badplatser, vackra utblickar och ny

bebyggelse. För de som vill röra sig längre

finns anknytningar till strandpromenaderna

mot Råssnäs, Varamobaden, Jerusalemsbadet

och kanalstråket. Det är inte heller långt till

Bondebacka, Fålehagen och de andra frilufts-

områdena.

Stadsmiljön i Motala är välskött och full av

upplevelser. Vattnet är nästan alltid närva-

rande. Planteringar, markbeläggningar och

uppmärksammad offentlig konst har bidragit

till Motalas goda rykte. Vi utnyttjar ljussättning

för att belysa olika miljöer och skapa trygghet i

gång- och cykelstråk och offentliga miljöer.

Den klimatsmarta miljöstaden Det är i städer av Motalas storlek man kommit

längst med omställningen till det hållbara

samhället. Och Motala ligger bland de allra

främsta. De korta avstånden inom staden

kombinerat med utvecklingen av cykling och

kollektivtrafik i staden och regionen innebär

att bilberoendet minskat. Med modern teknik

är bebyggelsen ytterst energisnål samtidigt

som man tagit hänsyn till kulturvärdena.

I systemen för vatten och avlopp tillvaratas

energi, näringsämnen och material för åter-

vinning. Utbytet med omgivande landsbygd

och övriga delar av regionen är omfattande

när det gäller livsmedel, energi och återföring

av näringsämnen.

Sammantaget betyder detta att de lokala,

förnybara energialternativen är tillräckliga för

vår försörjning. Under det senaste året har

kommunen som helhet fått en negativ balans

när det gäller koldioxid och andra växthusga-

ser. Det betyder att vi bidrar till att minska

halterna i atmosfären!

24

Vättern är alltmer omtalad som en av Europas

renaste och klaraste sjöar. Tack vare omfat-

tande naturvårdsinsatser, både av myndighet-

er och enskilda, är motalaområdet känt för sin

artrikedom och biologiska mångfald. Det har

gått hand i hand med omställningen till ett

ekologisk jord- och skogsbruk.

Motala erbjuder en hälsosam och giftfri miljö. Föroreningar i mark och vatten har tagits om hand, och vi väljer gärna lokalt producerade livsmedel. Staden som är lätt att nå Motala är en del av östgötaregionen och det

dagliga pendlingsutbytet ökar ständigt, i första

hand med Linköping, Mjölby och Vadstena.

Men vi har också många kontakter norrut, till

Örebro, Askersund och Hallsberg. Även i utby-

tet med Stockholmsregionen har resandet

ökat.

25

Riksväg 50 och dubbelspåret har följts av nya

förbättringar av infrastrukturen. Kortare restid

med tåg gör resor till Linköping och Örebro

väsentligt mer funktionella, främst för ar-

betspendlare. Med tillkomsten av dubbelspår

till Hallsberg, Ostlänken och dess fortsättning

via Götalandsbanan söderut förbättras Mota-

las kommunikativa läge ännu mer. Med nya

spår vid Mjölby åker vi till Linköping på en

halvtimme.

Vägnätet förbättras genom utbyggnad av 2 +

1-vägar till Borensberg, Linköping och Örebro.

Rv 50/Bergslagsdiagonalen har blivit en av

landets viktigaste vägar och avlastar stock-

holmsregionen från godstrafik samtidigt som

den är ett betydande turiststråk.

Medvetna satsningar på cykelvägnätet ger oss

trygga och säkra möjligheter att cykelpendla

till Vadstena, Borensberg och

Nykyrka/Askersund. Cykelturismen utvecklas

kraftigt längs Göta kanal och stråket Medevi-

Motala- Vadstena-Tåkern/Omberg. En bilfri

cykelväg runt hela Vättern är på plats.


nenter)

Allra flest förslag i dialogerna handlar om hur vi bygger staden Motala. Gestaltning, attrak-

tiva område, samband i staden och boende-frågor har väckt närmare 300 förslag. Några exempel:

Sjönära boenden vid Kanalen, Gamla

bryggeriet, SAAB-området och Vara-

mon

Förtäta centrum med fler bostadshus

med butiker i bottenplanet

Bygg attraktivt och dyrt

Identifiera och namnge parker, torg

och andra vackra/intressanta platser i

Motala

Bygg ett höghus som landmärke med

bostäder och kontor

Stadsmiljön måste stimulera till mer

uteliv

Pålade bostäder i Södra stranden (som

Hammarby sjöstad)

Profilprojekt som Jakriborg i Skåne

26

Häftiga byggnader

Snygga till fula centrumfasader

Ny belysning vid Platens punkt som

kan byta färg

Ta vara på hamnområdet

Förnya stadsparken för ökad trygghet

och vattenkontakt

Tydligare koppling centrum och rese-

centrum

Bilfritt centrum – parkeringshus

Med många fler förslag.

27

Visionstema: Motala i omvärlden Under de senaste femton åren har Motala

flyttat fram positionerna rejält. Idag, 2030,

betraktas Motala som västra Östergötlands

utvecklingsmotor och vi har mycket goda relat-

ioner med våra grannar – såväl inom som ut-

anför regionen. Med utgångspunkt från vår

varumärkesposition – Motala, Östergötlands

sjöstad – marknadsför vi oss och samverkar

både nationellt och internationellt i syfte att

attrahera turister, näringslivsetableringar och

inflyttare. Vi har betydligt högre närvaro i

riksmedia än förr, och varumärkesmätningar

visar toppnoteringar när det gäller attityder

och kännedom om Motala. Anledningarna till

framgången är flera, men den enskilt viktig-

aste faktorn är vårt öppna och positiva samar-

betsklimat. Däri ligger grunden till den fram-

tidstro och det mod som tagit Motala en bra

bit på vägen mot vår vision – en sjöstad för

hela Sverige.

Starkt platsvarumärke Motala, Östergötlands sjöstad är ett av landets

starkaste platsvarumärken. Positionen ligger

till grund för prioriteringar och satsningar

både från offentliga och kommersiella aktörer.

Kännedomen om positionen är stark regional

och total lokalt. Genom kopplingen till Öster-

götland når vi den nationella och internation-

ella marknaden. Motalabor och lokala företag

och föreningen fungerar som ambassadörer

och drar nytta av varumärkespositionen i egen

marknadskommunikation. Platsvarumärket

marknadsförs kontinuerligt i kontext av områ-

den som "bo", "jobba" och "besök". Känslan av

att "Motala syns överallt" är påtaglig. Investe-

ringar i marknadskommunikation i olika me-

dier är stark och skapar en känsla av ständig

närvaro. Marknadsföreningen är kreativ och

utmanande. Utvecklingsområden, byggnation,

upplevelser, evenemang och kulturyttringar

skapas för att stärka positionen.

Motor i västra Östergötland Motala är en sammanhållande motor för ut-

vecklingen i västra Östergötland. Samverkan

med grannkommunerna i regionen utvecklas

för att klara utmaningarna. Tillsammans mark-

nadsförs västra Östergötland.

Samverkan som filosofi Samverkan är både mål och medel för att få

tillväxt i Motala. Där så är möjligt strävar vi

efter breda överenskommelser med alla aktö-

rer som förenas av gemensamma intressen.

28

Ökade marknadsföringsinsatser Från och med år 2013 har kommunen och

näringslivet successivt ökat marknadsföringen

av Motala. Varumärket Östergötlands sjöstad

är väl förankrat inte bara regionalt utan i hela

Mellansverige. Genom den ökande tillström-

ningen av besökare är Motalas starka varu-

märken spridda vidare än så.

Reklamplatser utvecklas De idéer som framkommit i framtidsarbetet

tas tillvara för nya reklam- och informations-

platser.

Storytelling Tillsammans utvecklas beskrivningarna av

Motala och levnadsöden som ger bilder av hur

Motala är och har varit.

Ambassadörsutbildningen utökas Den kommuninterna ambassadörsutbild-

ningen har fått en gemensam efterföljare i

form av ambassadörsutbildningar som riktar

sig till alla medverkande inom besöksnäringar

och handel. Dessa och många andra insatser

ingår i samverkan mellan näringsliv, kommun

och det civila samhället för att stärka motala-

bornas självbild och stolthet.


nenter)

Inom det här området kom det in minst för-slag, men ändå över 100 förslag (139 st). En hel del gäller skyltning till olika attraktioner och aktiviteter. Några exempel:

Båtgäster välkomnas med ett trevligt

budskap vid hamnen

Samverkan - gå samman, satsa stort

och var stolta

Utveckla ambassadörsutbildningar

t.ex. inom handeln

Vi måste vara stolta och goda ambas-

sadörer

Highlights – informationsskyltar som

uppmärksammar platser med stor

dragningskraft

Gemensamma arrangemang som

stadsfesten är bra

Stor badboll som skylt i Varamobaden

Synliggöra kulturen genom skyltning

Utnyttja arkeologin

Riktad insats mot Linköping för att

sälja tomter

Mer information om vad som händer i

staden

Totalt finns det ett stort antal förslag och idéer

som vi återkommer till i utvecklingsplanen.

29

Del B

Analyser m.m.

27

Arbetet med Stadsvision

Inledning I den första delen av Stadsvision Motala har vi

presenterat ett förslag till vision för staden

Motala. I den här delen – Del B – ger vi dels

bakgrunden till projektet, dels en del underlag

som legat till grund för arbetet med att ta

fram visionen.

Projektet I projektet Framtidens Motala – en utveck-

lingsplan för tillväxt samverkar Regionförbun-

det Östsam, Motala kommun och Tillväxt

Motala AB för att få till en stadsvision och en

utvecklingsplan för Motala stad. Staden ses

som en viktig motor för tillväxt i hela kommu-

nen. Motala stad har fått förändrade förut-

sättningar genom omfattande satsningar på

infrastruktur och nya kommunikationer.

Projektet finansieras till hälften av Tillväxtver-

ket, resterande finansiering delas mellan Öst-

sam och Motala kommun.

Projektet startade under hösten 2012 och ska

under hösten 2014 bidra till beslut dels om

stadsvisionen, dels om en handlingsplan som

ska hjälpa till att göra visionen till verklighet.

Underlag med analyser m.m. Förutom regelbundna rapporter till Regionför-

bundet Östsam och Tillväxtverket har ett antal

andra dokument tagits fram. Till underlag och

analyser som tagits fram i projektet hör:

Studiematerial Framtidens Motala

Nulägesanalys med SWOT

Scenarioanalys

Två rapporter om förstärkt samver-

kansmiljö bl.a. Samverkan som filosofi

(huvudrapport)

Underlagsrapport Stadsbyggnadsvis-

ion (Tyréns AB)

En vision för Motala stad - Underlag

för visionsarbetet

Sammanställningar av medborgardia-

loger

Bred medverkan Processen som genomförs har inkluderat ett

stort antal aktörer och intressenter som till-

sammans tagit fram ett omfattande underlag

med många förslag.

Det här är inget kommunalt projekt. Det är

bredare än så och försöker få till en så bred

uppslutning som möjligt för val av vision, ut-

vecklingsområden, strategier och åtgärder.

Arbetet med att genomföra åtgärder har till

viss del påbörjats redan under 2014, men un-

der 2015 sker den egentliga starten av genom-

förandet. Det ska leda till ett långsiktigt arbete

som medverkar till att infria visionen.

Bakgrund Projektet startade med syftet att ta vara på de

nya förutsättningar som staden får med för-

bättrade kommunikationer. Som en följd av

detta ges ökade möjligheter till integrering i en

stor och växande region. Projektet ska se till

att det nya läget leder till konkreta resultat i

lokal tillväxt i form av fler invånare, företag

och besökare. I den konkurrenssituation som

alla kommuner befinner sig är en hållbar till-

växt grunden för Motalas långsiktiga överlev-

nad och utveckling.

En utgångspunkt för utvecklingsplanen är

Motala kommuns vision för år 2020:

Motala ska vara en attraktiv och

innovativ del av östgötaregionen

det är enkelt att bo och verka.

28

För att utveckla Motala i riktning mot visionen

anger det lokala utvecklingsprogrammet (LUP)

för mandatperioden fyra prioriterade områ-

den:

o En aktiv arbetsmarknadspolitik

o Barn och ungas uppväxtvillkor

o Insatser för äldre

o Ett attraktivt och klimatsmart Motala

Under 2014 genomförs allmänna val och i

enlighet med kommunens ledningssystem

(LedMot) ska en ny lokal utvecklingsplan (LUP)

tas fram. I korthet är LUP en sammanfattning

av den nya majoritetetens politik för mandat-

perioden. I denna nya LUP kommer en översyn

ske av kommunens befintliga vision. Vidare

kommer nya prioriterade områden fastställas.

Arbetet med Framtidens Motala kan förväntas

ha direkt eller indirekt bäring på både vision

och prioriterade områden och utgöra underlag

för gemensamma sektorsövergripande aktivi-

teter i förvaltningarnas verksamhetsplaner

kommande mandatperiod.

Motala kommun har också gjort ett omfat-

tande arbete med en kommunikationsplatt-

form som har bäring på varumärket för hela

Motala (inte enbart för kommunorganisation-

en). I denna plattform finns kärnvärdena Öp-

pen – Stolt – Nyskapande, vilka också ska ges

en stor betydelse i hur vi kommunicerar arbe-

tet med utvecklingsplanen.

Det är Motala kommuns uttalande målsättning

att genom dialog med medborgare och intres-

senter skapa det ”nya” Motala som vi gemen-

samt tar ansvar för.

Utgångspunkter De senaste decennierna har det blivit tydligt

att en allt större del av sysselsättnings-

tillväxten i landet koncentreras till stora och

medelstora städer. Ett exempel är att av

sysselsättningstillväxten under 2000-talet har

2/3 koncentrerats till de tre storstads-

regionerna. En stor del av befolkningstillväxten

har också hamnat i storstäderna, medan näst-

an hälften av kommunerna minskade sin be-

folkning under 2011. Sverige är det land inom

EU starkast urbaniseringstrend sedan år 2005.

I Motala har sysselsättningen sjunkit, främst

till följd av att stora tillverkande företag av-

vecklats eller flyttat. Samtidigt har befolkning-

en inom kommunen varit relativt stabil under

lång tid. För att tätorter av Motalas storlek ska

få en positiv befolkningsutveckling visar erfa-

renheten att åtminstone något av följande

villkor måste vara uppfyllda:

• Staden måste vara väl integrerad i en

större lokal arbetsmarknadsregion

• Staden måste kunna erbjuda en hög

boendekvalitet

• Staden måste ligga i närheten av en

storstad

Många väljer att pendla till arbete i annan

kommun. År 2010 arbetspendlade drygt 1,4

miljoner individer över en kommungräns och i

Motala är tendensen att pendlingen till närbe-

lägna kommuner ökar. Att människor flyttar

hänger oftast ihop med arbete, studier eller

sociala skäl och endast en liten del (ca 10 pro-

cent) av flyttningar kan förklaras av önskemål

om en ny boendemiljö.

Hur skapas lokal tillväxt?

Det finns forskning på området, men orsaks-

sambanden och vad som skapar tillväxten är

fortfarande till viss del oklart. Det är inte helt

klart vilka tillväxtpolitiska instrument som ger

effekt. Det finns samband mellan tillit hos

medborgarna (socialt kapital) och den lokala

tillväxten, men det är inte helt klart hur socialt

29

kapital uppstår. På samma sätt har företagar-

nas upplevelser av kommunpolitikernas attity-

der till företagande ett visst positivt samband

med den lokala tillväxten.

Med beaktande av ovan angiven komplexitet

kring samband för tillväxt har vi valt att i pro-

jektet utgå från följande strategier för lokal

tillväxt:

Ortens storlek. Det finns generella samband

mellan befolkningsstorlek och tillväxt. Det

finns direkta samband mellan en orts storlek

och utbudet av handel t.ex. etableringar av

kedjeföretag. De branscher där sysselsätt-

ningen ökar kan allt i högre grad kopplas till

invånarnas behov av service. Det finns där-

med goda grunder för ett offensivt mål för

befolkningsutveckling. (Som framgått av vis-

ionstexterna kan 50 000 invånare år 2050 vara

ett sådant offensivt mål. Framskrivningar av

befolkningstrender visar också att detta kan

vara nåbart för Motala kommun, se s. 36).

Ortens boendeerbjudande. Förbättrade

kommunikationer ger möjligheter att nå fler

arbetstillfällen inom rimliga pendlingstider.

Nya tekniska lösningar ger förutsättningar för

distansarbete. Hushållens val av boendeort får

en ökad strategisk betydelse. Därmed blir en

viktig strategi att systematiskt förbättra boen-

deerbjudandet där förutom attraktiva lägen

ingår även tillgång till sysselsättning, service

och ett rikt fritids- och kulturliv.

Privat och offentligt entreprenörskap. Ett

ökat företagande leder till en mer robust lokal

sysselsättning som blir mindre känslig för kon-

junktursvängningar. Ett lokalt näringsliv med

en stark kultur kring nyföretagande och inno-

vationer klarar snabba marknadsanpass-

ningar. Den kommunala organisationen behö-

ver också ökad anpassning för att klara den

konkurrenssituation som råder avseende in-

vånare, företag och besökare. En del av stra-

tegin för lokal tillväxt blir därmed insatser för

att främja privat och offentligt entreprenör-

skap.

Tillväxtstrategier måste anpassas Det finns inte en lösning för lokal tillväxt som

passar alla kommuner. Tillväxtpolitiken ska

anpassas efter de speciella förutsättningar och

den särskilda kontext som råder i en kommun.

Kommuner kan initiera egna aktiviteter och

underlätta aktiviteter som bidrar till att ut-

veckla kommunen i riktning mot en tillväxtvis-

ion, men kraften och hastigheten i utveckling-

en är beroende av hur kommunen samverkar

med lokala och regionala partners. En kom-

muns viktigaste uppdrag inom tillväxtpolitiken

är att skapa goda grundläggande samhällsin-

stitutioner och ta ledartröjan för den lokala

utvecklingen.

Slutsatser utifrån detta är att vi måste öka vår

förmåga att göra val utifrån de förutsättningar

som gäller, samt att stimulera och aktivera

andra aktörer att agera i en samfälld riktning.

Skapandet av en större tillit och tillförsikt inför

framtiden gynnas av mötet mellan många

aktiva i Motala. För att åstadkomma samord-

nade insatser behöver vi skapa en gemensam

bild av framtidens Motala och vad som behö-

ver göras.

Vi har fått chansen att ta vara på detta inom

projektet Framtidens Motala – en utvecklings-

plan för tillväxt. För att stärka samverkan med

30

det lokala näringslivet innebär projektet också

samverkan med näringslivsbolaget Tillväxt

Motala AB.

Regionala utgångspunkter –

Motala i regionen Från Regionförbundet Östsam ger man föl-

jande perspektiv1:

Motala stad har under de senaste två-tre de-

cennierna haft ett stabilt befolkningstal. Andra

orter i Sverige med en likande näringslivsstruk-

tur och befolkningsstorlek har i många fall

upplevt fallande befolkningstal, t.ex. Arvika,

Karlskoga, Sandviken och Trollhättan. Varför

har Motala klarat sig så bra?

I Sverige liksom i andra länder med likande

förhållanden finns en tydlig trend i riktning

mot ökad befolkningskoncentration: Stora

orter växer och små orter bortom pendlings-

avstånd från de stora orterna har fallande

befolkningsantal. I Sverige ligger gränsen för

växande orter vid ca 100 000 invånare i hu-

vudorten samt med ett omland som ingår i

1 Mats Helander, chef vid samhällsbyggnad, Reg-

ionförbundet Östsam, har bidragit med det här

avsnittets texter

samma lokala arbetsmarknad. Mindre orter

som växer kännetecknas av att ett eller fler av

de krav som beskrivs under avsnittet utgångs-

punkter ovan är uppfyllda.

Motala stad har under de senaste två-tre de-

cennierna gått från inpendlingsort för ett rela-

tivt litet omland till att vara en utpendlingsort i

ett betydligt större omland och ingår nu i Lin-

köpings lokala arbetsmarknad. Motala kom-

mun har under perioden 2003-2007 haft en

kraftig utflyttning i åldrarna 20-24 år och ett

tydligt positivt flytnetto i etableringsåldrarna

25-39 år med tillhörande barn i åldrarna 0-14

år. För personer i etableringsåldrarna ses alltså

Motala som en ort med god boendekvalitet.

Kanske de unga vuxna som lämna Motala flyt-

tar tillbaka senare i livet? Närheten till Linkö-

ping så som större stad med större utbud kan

även förväntas bidra till Motalas attraktivitet,

liksom att såväl Örebro som Norrköping finns

inom räckhåll för dagsresor. Motala kan där-

med sägas, mer eller mindre, uppfylla alla

ovan angivna kriterier (närhet till storstad, hög

boendekvalitet, integration i större lokal ar-

betsmarknadsregion).

Motala har i dag en förhållandevis hög arbets-

löshet. Inte minst är ungdomsarbetslösheten

ovanligt omfattande. Detta har sannolikt att

göra med näringslivets strukturomvandling.

Industriarbeten har försvunnit och bara i be-

gränsad omfattning ersatts med andra jobb.

De personer som förlorat sina jobb inom indu-

strin, eller som hoppats på att få jobb inom

industrin, finner inte heller liknande jobb i

närbelägna orter. Befolkningens förväntningar

på, och planering för, arbetslivet är föränder-

ligt och det har säkert redan skett en stor för-

ändring. Vi kan alltså se en positiv trend där

utvecklingen under de senaste decennierna

tycks vända.

En robust och dynamisk arbetsmarknad kän-

netecknas bl.a. av stor branschbredd och en

hygglig intern rörlighet. Det faktum att männi-

skor ofta lever i parförhållanden innebär att

stor branschbredd underlättar rekrytering.

Samtidigt bör inte en ort av Motalas storlek

sträva efter samma branschbredd som betyd-

31

ligt större orter. En sådan satsning skulle leda

till bristande konkurrensförmåga inom flera av

områdena. En rimlig strategi för utveckling av

Motalas arbetsmarknad vore att välja ut ett

antal branscher för att upprätthålla hygglig

branschbredd där det även är möjlig att nå

god konkurrenskraft. Branscher inom såväl

privat sektor som offentlig verksamhet bör

väljas ut. Dessa utvalda områden ska sedan

understödjas med inriktningar inom utbild-

ningsområdet.

För att få inflyttning och intern rörlighet inom

arbetsmarknaden är det angeläget med en väl

fungerande bostadsmarknad. Nyinflyttade och

personer som bildar eget hushåll vill ofta ha en

hyresrätt. Många äldre med utflugna barn bor

ofta i allt för stora bostäder men saknar alter-

nativ att byta till. Att få en mer välfungerande

inre bostadsmarknad innebär sannolikt att

förbättra utbudet av hyresrätter och att få fler

aktörer på fastighetsmarknaden.

Motala har goda förutsättningar att utvecklas

hållbart under kommande decennier, socialt,

ekologiskt och ekonomiskt. Motala stad utgör

tillsammans med orterna Vadstena, Skänninge

och Mjölby, samt Boxholm en stor befolkning

på närmare 60 000 människor med relativt

korta reseavstånd och mycket bra kollektivtra-

fikförbindelser. Såväl Mjölby som Boxholm har

under de senaste åren haft stigande befolk-

ningstal. Västra Östergötland växer, Motala är

den största orten och hela området har en

mycket stark koppling till Linköping med dess

starka arbetsmarknad. Dessa omständigheter

ger förutsättningar för en dynamisk arbets-

marknad och en integrerad boendemarknad,

något som vi redan ser klara tecken på.

I ett storregionalt perspektiv så ingår Motala i

Östra Mellansverige. Ett tungt stråk är den

viktiga Bergslagslänken där förbindelserna till

Örebro kommer att förbättras när det blir

dubbelspårig järnväg hela sträckan upp till

Hallsberg. Detta innebär att ortens kommuni-

kationsläge förbättras ännu mer.

Om Motala kan utnyttja sina möjligheter som

attraktiv boendeort så finns det all anledning

att se framemot ett välmående hållbart sam-

hälle med växande befolkningstal.

Projektmål Det övergripande målet för Motalas utveckling

är att vi ska växa och bli fler Motalabor! Vik-

tiga mål är även få fler företagare och besö-

kare. Målnivåer för befolkning, företag och

besökare ska sättas inom ramen för projektet i

samverkan med våra lokala partners. Grund-

läggande är att denna tillväxt ska vara socialt,

ekologiskt och ekonomiskt hållbar.

Det primära projektmålet är att skapa en

stadsvision med en handlingsplan som ger

förutsättningar för att uppnå de ovan angivna

utvecklingsmålen.

Projektmål är också att institutionalisera en

lokal och regional samverkan med aktörer och

intressegrupper som har en avgörande möjlig-

het att påverka stadsvisionens förverkligande.

Att fördjupa kunskaper om och förståelse för

hur Motala kan tydliggöra sin komplementära

roll i en sammanflätad region är en viktig del

av projektet.

Kritiska framgångsfaktorer Vision + strategier + mål + resurser + åtgärder

+ kommunikation är viktiga delar i en kedja av

faktorer som skapar ett systematiskt utveckl-

ingsarbete. Mao vart vill vi, vilka vägval behö-

32

ver göras, se till att göra det och kommunicera

hela tiden. De viktigaste kritiska framgångsfak-

torerna vi vara:

• Tydlighet för en långsiktig färdrikt-

ning

• Processen: delaktighet och kun-

skapsuppbyggnad

• Mod och beslutskraft

Beröringspunkter och samman-

hang Stadsvisionen och utvecklingsplanen är foku-

serade på Motala stad i framtiden. Framtids-

bilden och planen erbjuder tillsammans med

Utvecklingsplan Borensberg och det blivande

Landsbygdsprogrammet ett helhetsperspektiv

på Motala kommuns utvecklingsambitioner.

Motala kommun arbetar med flera parallella

projekt som direkt har koppling till stadsvis-

ionen:

• Motala Centrum 2025, med en vision

för stadskärnans framtida utveckling

framtagen i samverkan med det lo-

kala näringslivet.

• Kulturstadsdel Gamla Motala Verk-

stad, ett projekt med kulturprofil för

att utveckla det område som var

starten för Motalas ekonomiska ut-

veckling.

• Idéprogram Varamobaden, utveckl-

ing av ett område inkluderande Nor-

dens största insjöbad med fokus på

en stärkt besöksnäring i samverkan

med boende.

• Idéprogrammet för idrotts- och fri-

tidsanläggningar med underlag och

strategi för långsiktiga investeringar.

• Motala Cykelstad 2015

Till övriga viktiga processer som är kopplade

till projektet hör Banavägprojektet, bostads-

byggande, näringslivsutveckling och plats-

marknadsföring.

I början av år 2013 har Tillväxt Motala AB lan-

serat positioneringen Motala, Östergötlands

sjöstad. Lanseringen av denna positionering

har fått en avgörande betydelse för projektets

inriktning.

I Framtidens Motala liksom i övriga samhälls-

utvecklingsprojekt arbetar Motala kommun

för en långsiktig hållbar utveckling med soci-

ala, ekologiska och ekonomiska aspekter.

Hållbarhetsaspekter ska beaktas i varje del av

projektet.

Intressent- och medborgardialog Intressentdialogen har drivits genom hela pro-

jektet i form av i första hand kunskapshöjande

seminarier. Viktiga inslag har varit forsknings-

läge och omvärldsspaning. Dessa seminarier

har i många fall initierats av Motala kommun

och Tillväxt Motala men i projektet har även

andra aktörer varit ansvariga. Målgrupper har

varit de partners som bedöms har betydelse

för den fortsatta samverkan kring stadsvision-

en och handlingsplanens genomförande.

33

Totalt har 12 specifika seminarier genomförts

under 2012-2013 med totalt ca 500 deltagare.

En lista med de seminarier som har haft bäring

på projektet utgör bilaga 1. En stor mängd

dialogmöten av olika slag har även ägt rum

t.ex. frukostmöten som arrangerats av Tillväxt

Motala, studiecirklar, Rotarymöten, möten

med olika grupper i Motala, möten med chefer

inom landstinget, kommunala träffar med

chefer, medarbetare och ordinarie samman-

träden inom kommunen.

Medborgardialog har genom webbsidan

motala.se varit möjlig under hela projekttiden.

Totalt deltog ca 200 personer vid dessa med-

borgardialoger. Närmare 650 förslag inkom

från medborgarna vid cafédialogerna. Cafédia-

logerna genomfördes med stöd av kommu-

nens förtroendevalda som ledde samtal kring

de fyra frågeställningarna. Tillväxt Motala del-

tog vid medborgardialogerna.

Utöver dialogerna som förekommit specifikt i

projektet Framtidens Motala, har ett stort

antal presentationer och dialoger skett (se

exempel i bilaga 2).

Under hösten 2013 startade också ett forum

på www.framtidensmotala.se kring Framti-

dens Motala med bloggare och en länkning till

Facebook. Totalt har ett stort antal bloggar

lagts upp, enbart under perioden november –

januari las 30 bloggar upp. Totalt har ca 50

synpunkter inkommit via forumet under steg

ett i medborgardialogen. I forumet har vi fått

in totalt 228 kommentarer. På Facebook har vi

nått ännu fler. Över 900 personer följer fa-

cebookgruppen men vi har totalt under hela

tiden kunnat nå ut till hela 175 000 kontakter

med våra aktiviteter och 19 000 besökare no-

teras också2!

De synpunkter som inkommit under 2013 har

sammanställts och kategoriserats utifrån an-

givna huvudområden. Resultatet av samman-

ställningen har använts som underlag för både

visionsarbete och handlingsplan.

2 Siffror är hämtade från slutet av januari 2014

Totalt har 990 förslag, d v s nästan 1000 för-

slag, sammanställts från de genomförda dia-

logtillfällena och inkomna förslag via brev och

blogg. I totalt antal dominerar förslagen från

den offentliga cafédialogen med 643 bidrag.

Vi behöver fortsätta att ”bygga broar” till

medborgare, företagare, föreningar och

intressenter för att kunna utveckla Motala för

framtiden

Sven-Inge Arnell, projektledare

http://www.framtidensmotala.se/

34

Tabell 1. Sammanställning av förslag som kommit in i olika dialoger

Bo o Leva Värdskap Entreprenör Stadsvision Varumärke TOTAL

Blogg 2 21 8 8 11 50

Brev 4 12 4 17 2 39

Café 93 125 123 209 93 643

KLF 45 45 41 34 20 185

Ledardagen 14 16 11 19 13 73

158 219 187 287 139 990

Du kan ta del av samtliga förslag via www.framtidensmotala.se där vi sammanställt allt som kommit in inklusive analyser och annat utredningsmaterial.


35

Nuläge och framtidsanalyser

I de underlag som tagits fram i projektet Framtidens Motala har vi sammanställt bilder av framtiden. En sådan sammanställning bygger på studier av vad

olika forskare, författare, utredningar m.fl. beskriver som dominerande trender. Av tabellen nedan framgår att de s.k. megatrenderna handlar om globali-

sering och internationalisering, förändringar i demografi och en stark urbanisering. Teknikutveckling som drivkraft är en annan, på samma sätt som värde-

ringsförändringar och på senare tid megatrenden klimatförändringar tillkommit.

Tabell 2. Övergripande trender, även kallade megatrender som påverkar Motala.

Niklas Lundblad (2000)

Ansvarskommittén (2003-2007)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL 2012)

Boverket (2012)

Globalisering Globalisering Globalisering Globalisering

Kunskapsbaserad

ekonomi

Demografi Demografi Urbanisering

Snabb teknisk ut-

veckling

Teknikutveckling Ny teknik Digitalisering

Värderingsför-

skjutningar

Värderings-

förändringar

Värderings-

förändringar

Klimatförändringar

Klimatförändringar

För att nå en ökad tillväxt i Motala är det vik-

tigt att följa vad som händer med befolknings-

utveckling. Vi vet att:

- tillväxt när det gäller befolkning är

koncentrerad till storstadsregionerna

- under 2013 ökade en majoritet av Sve-

riges kommuner sin befolkning, orsa-

ken är framför allt den ökande migrat-

ionen

- Motala har vuxit de två senaste åren.

År 2013 ökade befolkningen med hela

320 personer och ökningen är koncentre-

rad till Motala stad och beror till mycket

stor del på invandring

I samarbetet med Docere AB, som är ett

trend- och omvärldsanalysföretag, har

Bobo af Ekenstam, förutom de ovanstå-

ende dominerande trenderna, även lyft

fram trender som:

Transparens

Socialisering

Individualism (kopplat till värde-ringsförskjutningar)

Altruism

Kunskapsrevolutionen

Mobilitet

36

Genom samarbete i Östra Mellansverige har

regionerna gjort framtidsanalyser3 baserat på

den nya ekonomiska geografin. Scenariobe-

skrivningarna och prognoserna, som sträcker

sig till år 2050, visar på att Motala kommun

har stora möjligheter att växa i en relativt stor

omfattning. Mellan 5-10.000 fler invånare

skulle kunna tillkomma i det ”bästa scenariot”.

Lokalt har vi under de senaste åren dessutom

kunnat konstatera att:

- handelsindex går åt rätt håll sedan ett

antal år tillbaka. Mellan 2008-2012

steg det sammanlagda indexet med

fem procent, dvs. en procent per år.

Mer och mer av köpkraften används

lokalt inom såväl dagligvaruhandeln

som sällanköpshandeln. Sammanvägt

index var år 2012 89 procent, vilket

enligt branschen är bra.

- flera aktörer har planer på att bygga

bostäder i Motala. Under den kom-

mande femårsperioden räknar vi med

att det kan komma att byggas mellan

150-200 lägenheter i hyresrätter och

3 En ny ekonomisk geografi, Rapport 5:2013, Stock-

holms läns landsting (inklusive bilagor)

bostadsrätter. Därutöver byggs mellan

20-30 villor varje år

- antalet företag ökar och även om ny-

företagandet är relativt svagt och lig-

ger långt under riksgenomsnittet, så

ökar antalet aktiebolag markant och

det har aldrig funnits så många företag

i Motala tidigare

- många företag räknar med att kunna

utöka sin verksamhet (framgår av Till-

växt Motalas egna undersökningar)

- Undersökningarna som gjordes 2013

av Svenskt Näringsliv, Tidskriften Fo-

kus – Här är bäst att leva, Företagarna

och SKL:s mätning Insikt pekar på en

positiv tendens. Attitydmätningarna

som gjorts och som presenteras av

Svenskt Näringsliv under våren 2014

pekar också på en positiv tendens.

Tillväxt Motalas egen undersökning

ger en ännu tydligare markering av att

företagsmiljön utvecklas åt rätt håll

- Andelen av befolkningen 20-64 år som

har arbete ökar de senaste åren, trots

en kraftig nedgång i antalet arbetstill-

fällen i kommunen.

Ca 600 personer tog chansen att medverka i

SCB:s Medborgarundersökning 2013. Tenden-

sen sedan förra undersökningen (2011) är att

medborgarna är mer nöjda när det gäller såväl

Motala som en plats att bo och leva på, som

kommunens olika verksamheter och hur man

uppfattar inflytandemöjligheter. Medborgarna

är också mer nöjda än genomsnittet av de 132

kommuners som genomförde undersökningar

år 2013.

I möjligaste mån har vi i projektet försökt ar-

beta in trender och tendens i våra analyser.

Det har ingått i den kunskapsuppbyggnad som

lett fram till våra slutsatser.

37

SWOT- analys SWOT-analys är en allmänt känd metod som

tillämpas för att identifiera styrkor, svagheter,

möjligheter samt hot i en organisation eller

som i det här fallet, en ort. Slutmålet är att

formulera åtgärder för att stärka organisation-

ens eller ortens konkurrenskraft i framtiden.

Förkortningen SWOT baseras på bokstävernas

engelska betydelse:

Strengths – styrkor eller konkurrens-fördelar som en ort besitter och så-dant man är duktig på i nuläget.

Weaknesses – svagheter hos orten sa-

ker som man skulle kunna göra bättre eller där man underpresterar idag jämfört med andra aktörer.

Opportunities – möjligheter som om-

världen erbjuder och som svårligen är påverkbar av aktörer på orten.

Threats – hot som finns i omvärlden och som är svåra att påverka för lokala aktörer.

Analysen genomförs stegvis av en grupp som

är väl förtrogen med de lokala förutsätt-

ningarna på orten eller organisationen. Att

använda en strukturerad metod för nuläges-

analysen är ett sätt att minska risken att bil-

den färgas av individuella erfarenheter, värde-

ringar, behov och önskemål.

Steg 1. Det första momentet är att genomföra

en bred och förutsättningslös inventering av

interna styrkor och svagheter samt externa

hot och möjligheter.

Steg 2. Hot och möjligheter värderas i syfte att

identifiera de farligaste hoten och de bästa

möjligheterna. Hot och möjligheter ska även

bedömas utifrån påverkansgrad och sannolik-

heten att de är relevanta i det lokala perspek-

tivet. Relevanta hot och möjligheter med hög

påverkansgrad och hög sannolikhet att de

inträffar bör logiskt sett prioriteras i ett ut-

vecklingsarbete.

Steg 3. Styrkorna analyseras utifrån ett s.k.

VRIO-perspektiv för att se vilka aspekter som

är hållbara över tiden. VRIO-analys innebär att

man beskriver en orts eller organisations re-

surser utifrån ett värdebaserat perspektiv.

Varje styrka bedöms efter hur värdefull den är

för tillväxt, om den är ovanlig, svår att imitera

samt organiserad/utnyttjad på ett effektivt

sätt redan idag. Högst värderas styrkor som

både tillmäts ett högt värde, är ovanliga, svåra

att imitera samt där det redan idag finns en

beredskap inom organisationen att arbeta

med frågan. Styrkor som ska prioriteras i or-

ganisationens utvecklingsarbete bör få minst

tre av fyra möjliga träffar i VRIO-analysen, se

tabell nedan.

38

Illustration 2. SWOT-analys och strategisk

inriktning inom respektive område

Steg 4. Den avslutande SWOT-analysen ge-

nomförs i syfte att generera en handlingsplan

med åtgärder som krävs för att rusta organi-

sationen eller orten för framtidens utmaning-

ar.

Interna svagheter ska åtgärdas och

konverteras till styrkor.

Externa hot ska avväpnas och vändas till möjligheter.

Möjligheter ska identifieras och ut-vecklas

Styrkor ska utnyttjas

Genomförande SWOT-analysen för Motala tätort genomför-

des av projektgruppen för Framtidens Motala.

I gruppen ingick representanter för Regionför-

bundet Östsam och Tillväxt Motala samt tjäns-

temän från kommunens stadsbyggnadsenhet,

kommun-chefens stab samt bildningsförvalt-

ningen.

Kompetensen spänner över samhällsplanering,

fysisk planering, näringslivsfrågor, marknads-

föring, arbetsmarknad, utvecklingsfrågor, miljö

och kultur. Fakta om de lokala förutsätt-

ningarna fanns att tillgå i underlagsmaterial i

form av statistik, kommunens planerings-

förutsättningar, Östsams analys av företags-

strukturen Motala mm. För fakta se studie-

materialet ”Framtidens Motala”.

Analysen begränsades till att omfatta Motala

som ort. Alla aspekter från geografiska förut-

sättningar, relationer till omland samt alla

aktörer verksamma på orten är relevanta i

arbetet med analysen.

En öppen och bred inventeringsfas resulterade

i ett hundratal aspekter. Dessa har sedan be-

arbetats och sorterats i de fyra kategorierna

styrkor, svagheter, hot och möjligheter.

Möjligheter och hot värderades utifrån sanno-

likhet respektive påverkansgrad i en matris-

modell för att identifiera aspekter med hög

påverkansgrad och hög sannolikhet. Resultatet

kommer att användas för att prioritera aktivi-

teter och åtgärder och redovisas som en del av

handlingsplanen.

Styrkor att nyttja i utvecklingsar-betet? Totalt värderades sjutton ”styrkor” enligt den

s.k. VRIO-analysen. Gruppen bedömde till-

sammans hur värdefull (Value), ovanlig (Rare-

ness), svårimiterad (Imitate) eller utnyttjad

(Organization) varje aspekt kunde anses vara.

Resultatet redovisas i en VRIO-matris.

Samtliga identifierade styrkor bedöms ha ett

värde för att skapa lokal tillväxt. Beroende på

om de är ovanliga, svårimiterade eller utnytt-

jade kan de nyttjas på olika sätt i det fortsatta

utvecklingsarbetet.

Styrkor Svagheter

Möjligheter Hot

SWOT

Internt

Externt

Utnyttja Åtgärda

Ta tag i Avväpna

38

Tabell 3. Sammanställning av styrkor enligt VRIO-analysen

Styrka Värde Ovanlig Svårimiterad Utnyttjad Prioritera

Value Rareness Imitate Organization

Professionella arrangemang: Vätternrundan Ja Ja Ja Nja Ja

Sjönära lägen för nya bostäder Ja Ja Ja Nej Ja

Varamobaden Ja Ja Ja Nej Ja

Göta Kanal Ja Ja Ja Nej Ja

Varumärkesstrategi på plats Ja Ja Ja Nej Ja

Goda pendlingsmöjligheter inom regionen Ja Nej Ja

Urban identitet - Balans mellan centrum- och externhandel Ja Nej Ja

Stolthet och starkt engagemang för Motala Ja Nej Ja (kopplad till

vatten)

Diversifierat näringsliv Ja Nej Ja

Specialistsjukvård i framkant Ja Ja Nej

God tillgång på mark och lokaler för exploatering (företag) Ja Nej

Kommunalt miljöarbete i framkant Ja Nej

Vård och omsorg i framkant Ja Nej

Produktionstekniskt kunnande i toppklass Ja Nej

Trygg och säker kommun Ja Nej

Starkt industriellt arv Ja Nej

Bra logistiskt läge Nja Nej

Resultatet har grupperats i tre kategorier:

Högst värde för organisationen har de styrkor som både är unika, är svåra att imitera och kopiera samt ännu är dåligt utnyttjade i organisationen. Aspekter som bedöms vara av stort värde för Motalas tillväxt men som i en nationell och regional jämförelse inte är ovanliga.

Styrkor som vare sig är ovanliga eller svåra att imitera men som bedöms som avgörande för ortens framtida utveckling

39

Prioritet 1. Värdefulla, ovanliga samt

svåra att kopiera

Syftet med analysen är att identifiera de

aspekter som uppfyller samtliga kriterier enligt

VRIO som en utgångspunkt för organisation-

ens varumärke. Fem aspekter bedömdes som

värdefulla och svåra att imitera. De värderades

samtidigt som svagt utnyttjade vilket bör be-

aktas i det fortsatta arbetet med utvecklings-

planen.

Professionella arrangemang; Vätternrundan Bland de professionella arrangemangen med

koppling till Motala är Vätternrundan både

störst och mest väletablerat. Varumärket har

till viss del utnyttjats i kommunens marknads-

föring men bedömningen är att det finns en

potential att fördjupa och förstärka koppling-

en. Vätternrundan värde för Motala som ort

kan svårligen överskattas. Vätternrundan har

sedan 1966 arrangerats för och av det lokala

föreningslivet och årligen fördelas flera miljo-

ner mellan de lokala föreningar som bidrar

med ideella arbetsinsatser. Föreningens ide-

ella engagemang som sponsor av barncancer-

fonden och Naturskyddsföreningen samt ett

engagemang i hållbarhetsfrågor skapar mer-

värden. Vätternrundan är exempelvis första

idrottsevenemang i Sverige som hållbarhets-

certifierats. Den turismekonomiska effekten

av Vätternrundan uppmättes 2013 till 53 mil-

joner (exkl. deltagaravgifter). Därtill ligger det i

Vätternrundans hållbarhetspolicy att prioritera

lokala leverantörer.

Sjönära lägen för bostäder Den goda tillgången till sjönära lägen för nya

bostäder är en unik och svårimiterad tillgång.

Inom tätorten Motala finns ca 5 mil strand-

linje. Utmed vissa sträckor finns idag bebyg-

gelse. Vissa strandnära områden har stora

värden för rekreation och friluftsliv som bad-

platser, kanalstråkets dragvägar och stignät i

grönområden som Råssnäs och Marieberg.

Trots detta är bedömningen att det bör finnas

möjlighet att identifiera områden där ny bo-

stadsbebyggelse kan lokaliseras. Det finns

även en möjlighet att förädla existerande

strandnära bebyggelse till bostä-

der/bostadsområden som intressant.

Här finns en tydlig koppling till en av de tre

förutsättningar som beskrivs i avsnittet om

utgångspunkter, nämligen att staden måste

kunna erbjuda en hög boendekvalitet. Denna

potential måste nyttjas betydligt mer för en

fortsatt tillväxt i Motala.

Göta kanal I Motala finns AB Göta kanalbolagets huvud-

kontor samt en tydlig historisk koppling till

kanalens framväxt med Motala verkstad som

tekniskt nav. 1998 tilldelades Göta kanal ut-

märkelsen International Historic Civil Enginee-

ring Landmark, en utmärkelse som ger kana-

len samma dignitet som t.ex. Eiffeltornet. Av

kanalens 15 gästhamnar är hamnen i Motala

centrum med 56 gästplatser den största. Un-

gefär 1,7 miljoner människor besöker kanal-

området som helhet varje år. Under öppetti-

den 17 maj - 11 september färdas ca 4500

fritidsbåtar och 15 passagerarfartyg på kana-

len. Bedömningen som görs är att värdet av

detta inte till fullo utnyttjats i kommunens

utvecklingsarbete.

Varamobaden

Varamobaden, Nordens längsta insjöstrand

belägen inom tätorten och bara 2 km från

Motala centrum. Området var en populär

badort redan i början av förra seklet. I områ-

det blandas idag permanent bebyggelse med

traditionella sommarstugor och olika typer av

verksamheter. Många privata initiativ verkar

för en utveckling och kommunen har sedan

2005 konsekvent men med relativt små resur-

40

ser drivit ett arbete för att förädla området.

Den nya genomfarten för riksväg 50 med en ny

infart till Varamobaden kommer att ge nya och

bättre förutsättningar för området som be-

söksmål. Värdet stärks av Vätterns unika vat-

tenkvalitet utan risk för algblomningar och

havskänslan med sand och grov tallskog.

Varumärkesstrategi på plats I Motala påbörjades redan år 2007 en process

att ta fram ett platsvarumärke. Arbetet har

genomförts i olika etapper. Många har under

åren involverats i arbetet att kartlägga ortens

konkurrensfördelar och att skapa en gemen-

sam bild som uttrycker kärnan i Motalas iden-

titet. Under inledningen av år 2013 påbörjades

ett nytt arbete för att ta fram ett platsvaru-

märke och i maj 2013 lanserades det nya va-

rumärket och en varumärkes-strategi. Vi

kunde då dra nytta av såväl undersökningar

som SWOT-analyser som gjorts i projektet

Framtidens Motala. Varumärket ”Motala, Ös-

tergötlands sjöstad” bekräftas av den genom-

förda SWOT-analysen.

Enligt klassisk marknadsföringsteori ska varu-

märket vara ett löfte om den totala upplevel-

sen som en kund kan förvänta sig att få. Om

varumärkesstrategin synkroniseras med hand-

lingsplanen för Framtidens Motala och dess

aktiviteter kan varumärket stärkas.

Prioritet 2. Viktiga att utveckla för till-

växt

Fyra av de aspekter som i inventeringsfasen

identifierades som styrkor bedömdes i ana-

lysen inte som tillräckligt ovanliga för att vara

användbara i marknadsföringssyfte. Den sam-

lade bedömning är dock att de följande fyra

punkterna är avgörande för ortens utveckling

och framtida tillväxt.

Goda pendlingsmöjligheter inom regionen Motala position i regionen stärks genom an-

slutningen till det regionala pendeltåg-

systemet. För att få full effekt krävs ytterligare

åtgärder med fokus på hela resan från dörr till

dörr. Inom projektet Den hållbara regionen

(DAR) som drivs av Trafikverket i samverkan

med Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, och

Regionförbundet Östsam, studeras hur sta-

dens struktur och infrasystem kan samspela

för att skapa goda förutsättningar för regional

tillväxt och ett hållbart transportsystem. Pro-

jektet bör kunna ge värdefulla inspel till det

fortsatta arbetet med handlingsplanen.

Här finns också en tydlig koppling till viktiga

utgångspunkter för tillväxt – möjligheterna att

bli integrerade i en större lokal arbetsmarknad

och att minska avståndet i tid till en storstad

(Linköping).

Urban identitet – balans mellan centrum och externhandel Motala stad har genom sin storlek och historik

en tydlig urban identitet. Den växande extern-

handeln kompletteras av ett brett utbud av

butiker i centrum. I arbete med Motala Cent-

rum 2025 har understrukits stadskärnans stora

betydelse för vår identitet som motalabor och

som motor för Motalas framtida utveckling.

Ett Motala som är attraktivt och kan locka till

sig nya invånare, företag och turister måste ha

en inbjudande, levande och vårdad stads-

kärna. Det påbörjade utvecklingsarbetet för

centrum bedöms därför som en viktig förut-

sättning för att kunna uppfylla tillväxtmålet för

Motala. Förflyttning av genomfartstrafiken till

den nya Motalabron ger helt nya möjligheter

att återskapa ett sammanhållet stadsrum med

tydliga stråk för gång och cykel. Staden har

dock inte tillräckliga kvaliteter för att i sig ut-

göra en attraktion.

Stolthet och engagemang för Motala – med koppling till vatten Undersökningar rörande vad motalaborna är

mest stolta över och förknippar med sin stad

41

visar entydigt att det är värden kopplade till

vatten som engagerar mest. Engagemanget

kan ta sig olika uttryck. Ibland yttrar det sig

som frustration över uteblivna åtgärder men

lika ofta som en lojalitet och glädje över upp-

nådda resultat. Exempelvis har Trafikverket

sällan eller aldrig haft så hög andel nöjda med

ett projekt som i kundundersökningen rörande

riksväg 50 där 91 % av invånarna i Motala

tätort hade en positiv eller mycket positiv in-

ställning till projektet. Vatten och båtsport är

en del av livsstilen i Motala.

Diversifierat näringsliv Motalas näringsliv har traditionellt dominerats

av stora företag med många anställda. Efter

att kommunen förlorat 4 000 jobb inom till-

verkningsindustrin på drygt 10 år pågår nu en

strukturomvandling. Övergången till ett mer

diversifierat näringsliv präglat av mindre ak-

tiebolag bedöms minska kommunens sårbar-

het och ge en robust grund för vår arbets-

marknad.

Prioritet 3. Värdefulla men inte unika

De åtta återstående aspekterna bedöms samt-

liga som värdefulla för kommunens utveckling

men inte unika. Inom flera av dessa områden

finns unik spetskompetens som i rätt sam-

manhang kan användas för att stärka varu-

märket eller underbygga en process. Det finns

även för flera av dessa aspekter ett inslag av

”hygienfaktor” där en såväl boende som besö-

kare och potentiella inflyttare förväntar sig att

vissa grundkrav är uppfyllda. Exempel som

illustrerar detta är en bra skolverksamhet, en

trygg och säker stad, ren miljö och god offent-

lig service. Dessa aspekter bör därför ägnas

stor omsorg i den ordinarie verksamhetsut-

vecklingen.

Starka sidor med tydlig koppling till tillväxt är

vårt starka industriella arv, ett produktions-

tekniskt kunnande i världsklass och en god

tillgång på mark och lokaler för företag. Det

logistiska läget utmed Bergslagsdiagonalen

och närheten till E4 bedöms som bra och med

potential att bli ännu bättre. Detta är styrkor

att vårda och utveckla. I nuläget bedöms de

dock inte som tillräckligt unika för att bygga en

plattform för ett platsvarumärke.

Den offentliga sektorn förväntas leverera ser-

vice med hög kvalitet som garanterar alla bo-

ende ett tryggt och bekvämt liv. Närheten till

ett akutsjukhus med specialistkompetens

inom vissa nischer, vård och omsorg i fram-

kant är andra viktiga aspekter i valet av bo-

stadsort där Motala kan redovisa trovärdiga

argument. Kommunens miljöarbete ligger i

framkant enligt tidningen Miljöaktuellts kom-

munrankning. Kostenheten är en av landets

främsta inom kommuner när det gäller eko-

mat och KRAV-certifierade kök. Stora investe-

ringar har genomförts för att minska energian-

vändningen i kommunala fastigheter. Tätorts-

bussarna och kommunala bilar drivs med lo-

kalt producerad biogas. Vi har även ett gediget

arbete inom områden som folkhälsa och

brottsförebyggande åtgärder. Motala kommun

är sedan år 1990 certifierade som en säker och

trygg kommun enligt internationell standard.

42

Slutsatser av SWOT-analysen Det finns några slutsatser som särskilt ska understrykas:

1. Motala har fyra unika tillgångar samt ett starkt platsvarumärke, som samtliga har koppling till vatten, som bedömdes som värdefulla och svåra att

imitera. Vätternrundan, sjönära lägen för bostäder, Göta kanal, Varamobaden samt det faktum att det redan finns en varumärkesstrategi på plats.

Kommunen måste tillsammans med samarbetspartners leverera konkreta resultat som stärker de aspekter som identifierats för att bekräfta och öka

värdet av varumärket ”Motala - Östergötlands sjöstad”.

2. Av särskild vikt är at ta vara på de möjligheter som finns till att utveckla ännu fler attraktiva boendemöjligheter och i synnerhet i sjönära lägen

3. Utvecklingen av andra styrkor som inte är unika men kan ha en avgörande betydelse för kommunens tillväxt är tillgången till goda pendlingsmöjlig-

heter, en urban identitet och attraktiv stadsmiljön, kommuninvånarnas engagemang för orten och ett diversifierat näringsliv. Från studier, samtal med

forskare Göran Cars med flera och i dialoger har vi stärkts av hur viktigt det är att utveckla en stadsmässighet och som en konsekvens av detta krävs

satsningar på att utveckla en attraktiv stadskärna.

43

Scenarioanalys Efter omvärlds- och nulägesanalysen som vi

arbetat med sedan projektet startade har vi i

ett andra steg genomfört en scenarioanalys.

Inledningsvis kan vi tydliggöra sambanden och

skillnader mellan begreppen vision – prognos

– scenarier:

Vision Är en beskrivning av hur vi vill

att det ska gå och vilka ambit-

ioner vi har för framtiden dvs.

en framtidsbild som vi strävar

mot, i det här fallet för Motala

stad.

Prognos En prognos bygger i stor ut-

sträckning på att man skriver

fram trender och gör en fram-

skrivning av hur vi tror att det

kommer att gå

Scenarier Är framskrivningar av hur det

kan gå. Används för att göra

rätt vägval, hitta rätt strategier

för att nå visionen

Vad är en scenarioanalys? En scenarioanalys bidrar till att reflektera över

trender, drivkrafter och osäkerheter i vår om-

värld. Scenarier tas fram för att ge alternativa

bilder och berättelser av framtiden eller ”Min-

nen från framtiden” som Bobo af Ekenstam

benämner dem och kompletterar därmed våra

invanda synsätt.

Omvärldsanalysen bygger i huvudsak på eta-

blerade trender och därmed ger en relativt

säker beskrivning av framtiden i ett kortare

perspektiv, men som blir mer osäker ju längre

vi försöker dra ut trenderna. Här finns också

förklaringen till att vi valt år 2025 i vår

scenariofråga. Det är tillräckligt långt fram för

att vi ska kunna påverka utvecklingen, men

inte så långt fram i tiden att vi har ett flertal

betydande osäkerheter. Årtalet 2025 har

också används i arbetet med visionen för

Motala Centrum.

Scenarier beskriver olikheter och de osäker-

heter som vi bygger scenarioanalysen på. Ge-

nom analysen försöker vi på ett strukturerat

sätta att förbereda oss för det oväntade och

oönskade. Därmed bidrar scenarioanalysen till

att öka handlings-beredskapen inför föränd-

ringar. Det minskar också risken att vi får s.k.

blinda fläckar. Scenarioanalysen ska ge oss

möjligheter att utveckla robustare strategier

för den framtida utvecklingen.

För att förstå scenarioanalysens betydelse vill

vi understryka att vi måste hitta de två områ-

den som det råder stor osäkerhet om i framti-

den och som påverkar oss mest i arbetet med

att utveckla Motala, Östergötlands sjöstad.

Kanske kan man kalla dem för kritiska fram-

gångsfaktorer och för utveckling av Motala har

de stor betydelse om vi kan få en positiv ut-

veckling inom dessa två områden. Omvänt om

vi har en i negativ utveckling t.ex. när det gäl-

ler attraktiva bostäder i sjönära läge, kan vi

analysera vad det betyder för Motalas utveckl-

ing.

Scenariokors och val av scenario-

axlar Ett scenariokors används där två viktiga osä-

kerheter tas fram och ställs mot varandra. I

Motalas situation, används två betydande

osäkerheter som ansågs ha störst påverkan på

”den attraktiva sjöstaden”. Den ena handlar

om utbudet av sjönära bostäder och den

andra om utbudet av evenemang och aktivite-

ter. På den horisontella axeln sätter vi in utbud

44

av evenemang och aktiviteter. På den vertikala axeln sätts utbud av sjönära boende.

Illustration 3. Scenariokors används för att beskriva fyra olika scenarier

I nedre vänstra hörnet får

vi kombinationen litet

utbud av sjönära boende

och litet utbud av evene-

mang och aktiviteter

I övre högra hörnet får vi

kombinationen stort ut-

bud av sjönära boende

och stort utbud av eve-

nemang och aktiviteter

46

Dimensionerna kan beskrivas på följande sätt:

I riktning emot ”litet utbud av evenemang och

aktiviteter” ser vi en värld där sjönära städer

av olika skäl har ett begränsat utbud av aktivi-

teter för sina medborgare och besökare. I

riktning emot ”stort utbud av evenemang och

aktiviteter” har vi en situation där utbudet är

rikligt och där det också spelar en stor roll för

stadens intressenter.

Dimensionen Utbud av sjönära boende beskri-

ver den ena riktningen med ”litet utbud av

sjönära boende” där sjönära städer av olika

anledningar inte byggt bostäder nära vatten.

Vattennära boende är alltså en brist i detta

scenario. I riktning ”stort utbud av sjönära

boende” har vi haft en utveckling som gjort att

sjönära städer har prioriterat sjönära boende.

Följaktligen finns i detta scenario ett rikligt

utbud av sjönära boenden.

Med vägledning av våra två dominerande osä-

kerheter, beskrivningen av våra två dimens-

ioner får vi sedan fyra olika scenarier som se-

dan beskrivs vad gäller karaktäristik för varje

scenario. När det är klart ges respektive scena-

rio ett namn.

Innan vi drar slutsatser av analyserna ska ar-

betsprocessen beskrivas kortfattat.

Processen Arbetet med olika analyser har pågått under

hela 2013 och den 27 juni 2013 samlades en

större grupp bestående av politiker, tjänste-

män, inbjudna gäster från olika organisationer

för att tillsammans med Bobo af Ekenstam,

Docere4, ta fram underlaget till scenarierna.

Under den första arbetsdagen låg fokus på

inventering av säkerheter och osäkerheter

samt scenarioarbete. En väsentlig del av första

dagens arbete bestod i presentation av över-

gripande trender. Trenderna överensstämmer

i stort med de som projektet presenterar i

studiematerialet Framtidens Motala, men

presenteras som rubriker nedan.

Med detta som utgångspunkt formulerades

huvudfrågan i scenarioarbetet som ”Hur ser en

attraktiv sjöstad i Europa ut år 2025”?

4 Docere är ett trend- och omvärldsanalysföretag, som

finns i Stockholm och som arbetar med både den privata

och offentliga aktörer. Docere har varit en av de upp-

handlade konsulterna i projektet Kompetensväxeln som

genomförts under 2012-2013, i vilket åtta östgötakom-

muner samverkat med regionförbundet. Finspång, Kinda

och Söderköping är exempel på kommuner som Docere

arbetat med i kommunernas framtidsarbete under 2000-

talet.

En av de första övningarna handlade om att

identifiera påverkansfaktorer och i vilken grad

dessa var säkra eller osäkra samt hade liten

eller hög påverkan på vår scenariofråga. En

mycket stor mängd faktorer (ett 100-tal) iden-

tifierades av de tre grupper som deltagarna

delades in i. Faktorerna rörde allt från demo-

grafi, miljö, energi, politik, teknik till ekonomi

m.m. Varje grupp sorterade sedan faktorerna

inom en s.k. fyrfältare efter påverkansgrad och

osäkerhetsfaktor.

I det fortsatta arbetet koncentrerades proces-

sen till de osäkerhetsfaktorer som vi ansåg

hade störst påverkan på ”den attraktiva sjö-

staden”. Grupperna formulerade och ringade

in sina osäkerhetsfaktorer samt beskrev alla

faktorer utifrån vilka utfall som osäkerheterna

har utifrån vår scenariofråga. När det var klart

formulerade varje grupp scenariokors med de

två mest betydande osäkerheter som identifi-

erats.

Så långt bedrevs arbetet under dag 1. Fak-

torer, scenariokors och berättelser inom alla

scenarios dokumenterades och låg till grund

för det fortsatta arbetet under nästa dag, den

28 juni 2013. Under arbetet dag 2 arbetade

projektgruppen vidare med att beskriva grund-

logiken i de fyra olika scenarierna. Viktigt var

47

att skilja de olika scenarierna åt och inte an-

vända samma beskrivningar i de fyra olika

rutorna som uppstod. Så småningom la vi fast

namnen på de olika scenarierna som Hum-

mersupé, Kräftgång, Ostronbar och Räkfrossa.

Under hösten 2013 har scenarioanalyserna

bearbetats av projektorganisationen och den

har kortfattat presenterats i olika samman-

hang och en fullständig presentation har gjorts

på projektets hemsida. Projektgruppen har

också jobbat vid ytterligare tillfällen tillsam-

mans med Bobo af Ekenstam för att göra ana-

lyserna klara. De personer som deltog vid

framtagandet av scenarier har också fått möj-

lighet att komma med synpunkter på materi-

alet. Överlag har det varit ett fåtal synpunkter

som framkommit.

Illustration 4. Namn på scenarioberättelser i vårt scenariokors

(Bilder hämtade från Docere AB, Bobo af Ekenstam)

48

Innan vi beskriver de olika scenario-

berättelserna bör två förhållanden understry-

kas: för det första är berättelserna gjorda som

metoden bjuder, nämligen att så tydligt som

möjligt beskriva vad som präglar scenariot. För

det andra finns det inga partipolitiska övervä-

ganden i beskrivningarna. Det finns således

inget ställningstagande utifrån en höger-

vänsterskala eller en rätt-fel-skala. Däremot

finns det stora skillnader i utveckling om

Motalas utveckling skulle likna det i scenariot

Kräftgång eller den mest positiva bilden i sce-

nariot Ostronbar.

De namn som valts på respektive scenario har

i vårt arbete inte haft som syfte att vara pro-

vokativa, utan har valts för att skilja berättel-

serna och scenarierna åt.

Tilläggas kan att scenarioberättelserna utgår

från hur det ser ut i omvärlden, inte specifikt

hur det är i Motala.

Åter till teorin – varför ska man

skapa scenarioberättelser? I bra scenarier hänger varje berättelse logiskt

ihop. De ska också vara rimligt trovärdiga men

också skilja sig från varandra samt relevanta

för vår frågeställning.

I varje scenario har vi därför gått igenom:

- hur framtiden ter sig. I scenariot

Kräftgång, som vi kan ta som exempel

ser vi en samhällsutveckling som base-

ras på att en svag ekonomisk utveckl-

ing präglat världsekonomin, vatten-

nivåökning har börjat skönjas p.g.a.

den globala uppvärmningen, över-

svämningsproblem i många sjöstäder i

världen, rent vatten är en brist i värl-

den, folk i allmänhet är skeptiska till

sjönära boenden etc.

- vad som är attraktivt. Om vi fortsätter

med exempel från scenariot Kräftgång

så är det attraktivt med billiga bostä-

der, gärna hyresrätter, även sjönära

boende men med låga kostna-

der/hyror, stormarknader, Rusta, Will-

lys, Ö&B, Cheapy, medbor-garna vill

ha en stark offentlig sektor, bra skolor

och tillgång till utbildning är attraktivt

på samma sätt som idrotts- och före-

ningslivet är viktigt osv.

- betydelsen för Motala är den tredje

komponenten. I exemplet Kräftgång

betyder det för Motala att staden kla-

rar sig relativt väl och är attraktiv på

många sätt i detta scenario, men det

saknas okvalificerade arbetstill-fällen

och en hel del präglas bilden av avsak-

naden av innovationskraft, nytän-

kande och entreprenörsanda.

De tre komponenterna – hur ter sig framtiden,

vad som är attraktivt och vilken betydelse det

har för Motala sätts sedan in i en scenariobe-

rättelse. Scenarioberättelserna ska bidra till

att illustrera lägesbeskrivningar och, som på-

pekats, vara trovärdiga. Vi har valt att göra i

huvudsak kvalitativa sådana beskrivningar. Det

kan naturligtvis göras mer kvantifieringar om

invånare, företag, sysselsättning, pendling

m.m. i varje scenario, men det har vi avstått

ifrån.

Bra berättelser kan levandegöra hur Motala

kan se ut i framtiden. Genom att de inbjuder

till att tänka på alternativa utvecklings-

scenarier kan man se dem som ett sätt att

försöka förutse sådant som i annat fall hade

kunnat bli överraskningar. Det gör att vi kan

pröva våra nuvarande strategier mot de olika

scenarierna. Det leder oss in på vilka strategier

som är gångbara för att göra aktiva val inför

framtiden.

49

Berättelserna i korthet I Kräftgång har den svenska ekonomin inte

utvecklats gynnsamt de senaste fem åren.

Riksdagen har inte klarat att fullfölja de tänkta

infrastruktursatsningar som kunde ha medver-

kat till att dubbelspåret mellan Motala och

Hallsberg varit helt klart. Även projektet Ost-

länken har dragit ut på tiden och investering-

arna i Götalandsbanan är framskjutet till år

2040. Det har bidragit till en svag utveckling på

arbetsmarknaden i östgötaregionen och i

Motala. Den positiva uppgång med en ökande

befolkning som ägde rum under mitten av

2010-talet har nu förbytts i en stadig årlig

minskning och Motala kommun har nu 41.000

invånare.

I det här scenariot är inte sjöstäder så attrak-

tivt att bo i längre. Investeringsviljan är svag.

Klimatet har blivit mindre angenämnt. Motala

präglas av att befolkningen har en låg utbild-

ningsnivå. Billiga bostäder och gärna hyresrät-

ter är det mest populära på bostadsmark-

naden. Ska man bo sjönära ska det vara säkert

och inte heller för dyrt. Bra skolor är viktiga

och framför allt vill man att barnen ska ha

möjligheter till utbildning i närområdet, helst i

Motala. Idrott- och föreningsliv är en viktig

tillgång, i synnerhet i former som inte är dyra

för barnfamiljer.

För kommunen och andra aktörer är det ett

större bekymmer att antalet arbetstillfällen

inte ökar och att det är så få som vill etablera

sig i Motala med omnejd. Det saknas också en

del innovationskraft, nytänkande och entre-

prenörsanda som grund för att jobba vidare

med samhällsutveckling och näringsliv. Det

senare förstärks av att många som har möjlig-

het väljer att flytta från Motala. För kommu-

nen blir dock centralorten viktig för att kunna

erbjuda någon form av stadskänsla. Men det

kan också leda till ökade spänningar mellan

landsbygd, mindre tätorter och staden Motala.

I Hummersupé har ekonomin stabiliserats

fram till år 2020 och EU har tillsammans med

medlemsländerna lyckats vända utvecklingen i

alla krisländer utom Grekland, som fortfa-

rande släpar efter. Den svenska arbetslöshet-

en har sjunkit ner mot 6 %. Den svenska rege-

ringen har år 2025 lyckats fullfölja infrastruk-

tursatsningarna med dubbelspåret till Halls-

berg och om något år är hela Ostlänken på

plats. Beslut har tagits om att också påbörja

den första etappen av Götalandsbanan.

Motala har haft en liten befolkningstillväxt och

är åter på nivån 43.000 invånare i hela kom-

munen. Ett framgångsrikt recept har varit att

bygga bostäder i attraktiva miljöer, sjönära

och i centrum. Villor byggs i högre utsträck-

ning i områden i Motalas utkanter. Tendensen

är att Motala får en allt starkare segregation.

Mindre och medelstora städer har blivit allt

mer beroende av större städer, de senare har

den kraftigaste befolkningstillväxten.

Attraktivt i det här scenariot är ett exklusivt

boende med läckert läge. Segling, tillgång till

egen brygga och bra båtplatser är attraktivt

för familjer. Närhet till golfbana är också vik-

tigt. Samhället förväntas bidra till trygghet,

säkra och upplysta miljöer samt bra sjukvård,

äldrevård, och hemsjukvård. Invånarna vill ha

en politisk stabilitet, mer finkultur genom sta-

dens kulturinstitutioner och dessutom ska

staden vara prydlig.

Om den här utvecklingen skulle bli verklighet

krävs ett större behov av att utveckla kultur-

budet och möjligheter till att ha bra rekreat-

ion, samt att ha en ännu bättre skola. Småfö-

retagarna blir allt viktigare att ge goda förut-

sättningar. Vårdsidan behöver vidare vara

stark och Motala saknar fortfarande en hel del

för att kunna bygga sjönära. Samtidigt finns

det ett behov av att jobba med stadsdels-

50

utveckling för att motverka ett större utanför-

skap i utsatta områden.

I scenariot Räkfrossa har den ekonomiska

situationen i Sverige har inte blivit avsevärt

förbättrad men utvecklingen pekar ändå åt

rätt håll. Arbetslösheten har minskat något,

men är fortfarande hög. Satsningar på ar-

betsmarknadsåtgärder inom kulturområdet

lett fram till ett ökat antal kulturarbetare som

berikar Motalas kulturutbud. Kulturen har fått

ökad betydelse i samhällslivet. För Motalas del

har bostadsmarknaden bidragit till en krym-

pande befolkning, år 2025 uppgår befolkning-

en till 41 500 invånare.

När det gäller boende har förändringar skett

och det är inte lika viktigt med boende i sta-

den, många fler föredrar att bo på landsbyg-

den eller i stadsnära miljöer. Sjöstäder präglas

av säsongsvariationer när klimatet skapat kalla

vintrar. En ökad efterfrågan har skapat bo-

stadsbrist i attraktiva lägen med en hög prisut-

veckling som följd. Det har varit svårt att inve-

stera i bostadssektorn för kommunen och dess

bostadsföretag.

I staden är det viktigt att det finns goda pend-

lingsmöjligheter för att nå andra städer, både

för arbetsresor och för resor på fritiden. Det

krävs också goda parkeringsmöjligheter. Be-

söksnäringen kan vara ett viktig strategiskt

område att utveckla i detta scenario. Med en

minskande befolkning följer också behov av

anpassningar i den kommunala servicen i och

med att bland annat skattebasen minskar och

utbudet inom handel och service minskar.

I det sista scenariot – Ostronbar - har infra-

struktursatsningar medfört ett växande antal

arbetstillfällen i hela Sverige och de satsningar

som genomförts i Östergötland har bidragit till

att både arbetsmarknaden förbättrats och att

bostadsmarknaden fått ett uppsving. Det är

också mer attraktivt att bo i medelstora städer

och på landsbygden, som bidragit till att

Motala nu ökat befolkningen till närmare 44

000 invånare.

Den starka ekonomiska utvecklingen som

präglat Sverige under en lång tid har medfört

många gynnsamma omständigheter med

bland annat en mycket bra skattebas för

stadsutveckling. Näringslivet blomstrar och

speciellt handeln. Strandskyddet har omprö-

vats och den tidigare strikta linjen har vänts till

att det är lättare att få bygglov i attraktiva

lägen. Den starka ekonomin har också gett

klimat- och miljöarbetet en skjuts och många

nya, kreativa, energisnåla lösningar har till-

kommit inom såväl fastighets-uppvärmning

som transportsystem.

Efterfrågan på caféer och offentliga mötes-

platser har ökat kraftigt. Det finns ett starkt

medborgarengagemang genom sociala me-

dier.

Attraktivt här är bland annat ett läckert cent-

rum med bra handel med kända varumärken.

Välskötta och tilltalande offentliga platser ska

finnas och ställer krav på den kommunala

parkförvaltningen. Innovationer står högt i

kurs och allt nyskapande är attraktivt. Det

spiller över på kultursidan där konstupplevel-

ser och innovativa nya upplevelser är trendigt

och framgångsrikt.

Staden behöver fler evenemangslokaler och

ytor för olika arrangemang. Arenor för fritids-

aktiviteter är viktiga, liksom många och bra

båtplatser med marinor som kan ge god ser-

vice. Utvecklingen ställer stora krav på ett

internationellt värdskap. En god planbered-

skap krävs också från kommunens sida.

I det här scenariot är att det finns goda förut-

sättningar för en utveckling av hamnområdet.

Fler strandpromenader kan utvecklas. Kom-

munen klarar inte själv växla upp utvecklingen

51

utan behöver attrahera investerare i större

omfattning.

Inflyttningstrycket kan skapa underlag för fler

bygg- och bostadsföretag att engagera sig i

Motala. En utmaning är att förändra kulturen

mot mer entreprenörskap, små och medel-

stora företag, mer offentlig verksamhet som

drivs i andra former etc. Möjligheten att ut-

veckla s.k. ”gräddhyllor” i Bromma, Kärsby osv.

bör vara goda. Samtidigt kan de uppstå kon-

flikter om att bygga på bra jordbruksmark.

Strategier för Framtidens Motala Med utgångspunkt från våra fyra scenarier kan

vi nu välja om vi vill använda oss av en passiv

strategiutveckling eller en aktiv. Om vi väljer

en passiv sådan bör vi testa våra befintliga

strategier på de olika scenarierna för att se hur

väl de passar in. Vi har dock här valt en aktiv

strategiutveckling som innebär att vi försöker

använda scenarierna för att utveckla nya stra-

tegier och att strategier tas fram för att på-

verka utvecklingen. Det här är också det svår-

aste momentet i arbetet, nämligen att komma

från scenariobeskrivningar till aktiva strate-

gier.

I bästa fall finns det s.k. robusta strategier som

ger positiva resultat i samtliga scenarier. En

sådan strategi som sammanfaller med Motalas

arbete med att utveckla en företagsmiljö i

toppklass är ökade satsningar på entreprenör-

skap och småföretagande. Att utveckla kul-

turområdet är också en befintlig strategi som

håller i alla scenarier, men med lite olika beto-

ning på kulturutbudet, från enklare, billigare,

lättillgängligare kulturutbud i ”Kräftgång” till

exklusivare kulturutbud i ”Ostronbar”. En

tredje strategi som är gångbar i flertalet sce-

narier är utveckling av boende i attraktiva

lägen, och i flertalet fall handlar det om sjön-

ära boenden – villor, radhus och bostadsrätter

i första hand. Inom den fysiska planeringen är

det viktigt att satsa mer på god plan- och

markberedskap. Det är gångbart i dagsläget

och i de alternativa scenarier som vi beskrivit.

52

Tabell 4. Aktiv strategiutveckling (dvs. vad handlar strategierna om) inom olika scenarier kopplat till viktiga områden i Framtidens Motala

Scenarier inom Kräftgång Hummersupé Räkfrossa Ostronbar

Boende Bygga billiga bostäder Måttliga renoveringar av befint-liga bostäder

Attraktiva bostäder i sjönära lägen Större behov av upprustning av bostäder i befintliga beståndet

Bostäder i attraktiva lägen Bostäder på landsbygden

Attraktiva bostäder i sjönära lägen Utveckla boendemiljöer och satsa på miljöområdet

Företagande Öka arbetstillfällen Entreprenörskap och innovat-ionskraft Höjd utbildningsnivå

Entreprenörskap Privatiseringar

Entreprenörskap Bättre pendlingsmöjligheter

Entreprenörskap Småföretagande Privatiseringar

Värdskap Fler ”enkla” attraktioner och kulturutbud Trygghetshöjande åtgärder

Trygghetshöjande åtgärder Bättre skola, handel och service Utveckla kulturutbud och finkul-tur, satsning på kulturinstitut-ioner Utveckla vårdområdet Motverka segregation

Utveckla servicen och höj nivån Samverka med arrangörer Aktiviteter i sjöstaden Ökat antal campingplatser och i vandrarhem Anpassningar i kommunala verks.

Stadskärnan utvecklas Hamnområdet utvecklas Fler evenemangs-lokaler Köpstarka turister Värdskap i världsklass Språkutbildningar

Fysisk planering Utveckling av stadskärnan Landsbygdsutveckling Kommunikationer förbättras Markområden i mindre attrak-tiva lägen plus kolonilotter, båt-platser

Stadsdelsutveckling God beredskap på tomter i sjön-ära lägen Områden för rekreation allt viktigare

Flexibilitet i användning av mark, enklare regler för byggande och om möjligt avreglering

Strandskydd Enklare bygglov Mark- och planberedskap Strandpromenader

53

Slutsatser av scenarioanalysen Av det som framkommit så här långt kan vi se att:

- sjöstadstemat är en huvudstrategi i det fortsatta arbetet. Motala, Östergötlands sjöstad måste få ett stort utrymme i det fortsatta prioriteringsar-

betet. Vi – aktörer inom och för platsen Motala – måste tillsammans verka för att bekräfta epitetet tillika platsvarumärket Östergötlands sjöstad. Det

får också betydelse för kommunens investeringar över lång tid men får även betydelse för hur driftanslagen utvecklas för att vårda strandpromena-

der, rekreationsområden, planberedskap, t.ex. via Östsvenska utredningsområden m.m. Förhoppningsvis får det också betydelse för övriga aktörers

evenemang, investeringar m.m.

- bostadsbyggande blir allt viktigare för Motala stad och måste få ett allt tydligare fokus i tillväxtarbetet. Beredskap för olika strategier behövs bero-

ende av utvecklingen de kommande åren. Klart är att vi nu behöver ha fler projekt som ska realiseras under åren 2014-2020. Det ställer krav på att

ha ett aktivt ägarskap när det gäller bostadsstiftelsen och bra, aktiva dialoger med andra bostadsföretag, fastighetsägare och branschföreträdare.

- planberedskap är ett ”måste”. Motala blir allt mer sårbart då det bedöms att det inte finns en mycket god plan- och markberedskap för bostadsbyg-

gande i attraktiva lägen. En särskild satsning behöver göras för att komma ifatt med utredningsområden som Södra stranden, CTV-området, Brom-

maområdet, Kvarnön och området runt Motala centralstation.

- evenemangsutveckling fungerar i alla scenarier. Som sjöstad behövs sannolikt fler evenemang på detta tema, men även utbudet av hela spektret

från finkultur till populärkultur och till idrott, motion och hälsa blir viktigare. Beroende på hur utvecklingen blir fram till år 2025 kan profileringen

behöva ändras, men Motala behöver stötta tillkomsten av fler evenemang och dra mer nytta av befintliga evenemang.

- besöksnäring kan ge tillskott oavsett konjunkturer. I förlängningen av detta krävs att det tillkommer camping, vandrarhem och hotellplatser i hela

kommunen. Utveckling av Varamobaden är centralt för sjöstaden och besöksnäringen. Göta Kanal är en annan tillgång som kan förädlas på många

olika sätt.

- Kulturen har vi lyft fram ovan som en viktig faktor som är en del av ingredienserna i såväl evenemangsutveckling som besöksnäring

- företagande är något vi behöver utveckla oavsett scenario. Genomgående är att vi behöver fler entreprenörer och fler företag i kommunen. Fort-

satta satsningar genom aktörer som Tillväxt Motala AB och Nyföretagarcentrum är viktigt. På samma sätt är det viktigt hur och vad vi jobbar med

inom skolorna i hela kommunen. UF, Framtidsfrön och andra alternativ kan vara en del av svaret. Höjd utbildningsnivå är viktigt över tid och på

samma sätt etablering av fler kvalificerade utbildningsplatser Yrkeshögskolan och näraliggande högskolor och universitet.

-

54

Analys av stadsbyggnads-

ambitioner Motala kommun har gett Tyréns AB i uppdrag

att medverka i arbetet med att ta fram en

stadsbyggnadsvision. I den första fasen är

uppdraget inriktat på att göra en analys av de

ambitioner som kommunen har inom stads-

byggnadsområdet. I en rapport Underlagsrap-

port Stadsbyggnadsvision Motala tar Tyréns

upp ett antal slutsatser från den workshop

som genomfördes den 6 november:

1. Motalas kvaliteter och själ ligger

mycket i: Vattnet, Livskvalitet, Histo-

rien samt Idrott och rekreation

2. Motala måste bli bättre på:

Marknadsföra Motala bättre; sprid

brett och var kreativ och kaxig!

Skapa stolta invånare och ambassadö-

rer!

Gå från ord till handling – dags att le-

verera och synliggöra ”Östergötlands

sjöstad”! Visualisera! samt

Fokusera på samverkan! Region, invånare,

handel, kommun, politiken … alla ska med!

Därutöver redovisar Tyréns några övergri-

pande slutsatser för prioriteringar av projekt:

1. Vattennära alltid i fokus. Hamnen vik-

tigare än torget, men för gärna in vat-

ten på torget. Gör mötesplatser längs

med vattnet, platser för pick-nick,

häng med kompisar och vattenaktivi-

teter som vindsurfing, vattenskidor

etc. och även fler båtbryggor.

2. Stadsmässighet och urbanitet, stråk

och liv och rörelse. Knyt ihop torget

med hamnen, skapa kopplingar mellan

centrum och de olika stadsdelarna.

3. Välkomnandet. Entréer, skyltning,

mottagande av nya invånare och in-

tressenter. Se nyanlända som en re-

surs och tillgång, en nyckel till befolk-

ningstillväxt. Miljön i anslutning till

den numera överdimensionerade ge-

nomfarten är bland de angelägna pro-

jekten.

4. Symboler. Gäller både för entréer, tyd-

liggöra själen, konst/skulptur. Använd

ljus för stråk och upplevelser samt

trygghet. Både enkla, snabba insatser

och längre syftande projekt.

5. Bostäder. Skapa rörlighet på bostads-

marknaden genom nybyggnation och

fokus på olika upplåtelseformer.

Gärna vattennära bostäder.

6. Kultur. Motala bra på idrott men kul-

turen behöver mer plats. Förslag på

mötesplatser som är till för alla. Gamla

Motala Verkstad har förutsättningar

för att bli en stadsdel med mötesplat-

ser och ett brett utbud av aktiviteter.

7. Mångfald. Locka med bredare utbud

bostäder, arbetstillfällen, tjänster och

service (även finkultur) för att attra-

hera välutbildade och kreativa invå-

nare till staden.

Slutligen väljer vi att ta in ett lite längre citat

direkt ur Underlagsrapporten:

Vi tror på visionen om Östergötlands Sjöstad, och vi tror att Motala kan lyckas. Med kom-passriktningen inställd är det enkelt att av-göra om ett projekt eller en idé leder mot målet. Det som vi tycker är allra viktigast är att ta vara på det unika sjöläget bättre, samt satsa på är boende, centrum, kulturen och utbild-ning.

55

Närhet till Vättern är en av Motalas största tillgångar. Skapa fler möjligheter till aktivite-ter på och i anslutning till vattnet och skapa fler rekreativa miljöer. Bygg centrala attraktiva bostäder, gärna med sjöutsikt. Satsa på centrummiljön och intilliggande stråk. Visa att Motala menar allvar och börja t.ex. med enkla åtgärder som kan göras ganska snabbt. Gör miljöerna vid vattnet upplevelserika och inbjudande. Knyt ihop centrum och hamnen. Bygg vidare på vad Verkstadsön har att erbjuda. Jobba på att bredda kulturutbudet i staden. Utnyttja den historik av kunnande som finns i staden och satsa på nya yrkesutbildningar. Parallellt kan

och behöver den lokala arbetsmarknaden stärkas.

Tre analyser och några återkom-

mande slutsatser Vad har analyserna hjälpt oss identifiera?

Finns det några områden som de tre analyser-

na lyfter fram som är gemensamma?

Det förefaller som om några områden är åter-

kommande, men med lite olika betoningar och

kanske lite olika innebörder:

Varumärket och sjöstadstemat är ett

sådant som finns med i alla analyser

och som vi behöver jobba vidare med

att förstärka och ge mer innehåll

Attraktiva bostäder är en annan åter-

kommande punkt, som spänner över

sjönära boende, boende i centrum och

bostäder över huvud taget

Stadskärnan finns med i stadsbygg-

nadsanalysen och i SWOT-analysen.

Även i flertalet av de dialoger som

förts har ett attraktivt centrum funnits

med som prioriterat förslag

Det är möjligt att göra en tolkning av

att ett försörjningsspektrum finns med

i alla tre analyserna inkluderande före-

tagande, arbetsmarknad, utbildning

och pendlingsmöjligheter.

Det senare är kanske en självklarhet, men

understryker det som KTH-professorn

Göran Cars framhöll vid sitt besök i januari

2014, nämligen att Motala kan inte bara kan

vara en bra boendekommun, Motala behöver

utveckla fler möjligheter till arbete och där-

med en ännu bättre integration i framför allt

den regionala arbetsmarknaden.

56

Tabell 5. Förslag till prioriteringar som framkommer i analyser

SWOT-analys Scenarioanalys Stadsbyggnadsanalys

Prioritera Sjönära lägen för bostäder och attraktiva bostäder Bostadsbyggande Boende, centralt och attraktivt,

gärna med sjöutsikt

Varumärket Östergötlands sjöstad Sjöstadstema Unika sjöläget behöver tas tillvara

bättre

Urban identitet och attraktiv stadsmiljö/-kärna Centrum och stadsmässighet

Vätternrundan Planberedskap Symboler

Göta Kanal Evenemang/besöksnäring Mångfald

Varamobaden Kultur Kulturen

Pendlingsmöjligheter Företagande Utbildning

Välkomnandet

57

Arbetet med visionen

Metod och process Under arbetet med projektet har det diskute-

rats en hel del om visioner och i olika sam-

manhang. Viktiga ingredienser i processen är

dialoger – med medborgarna, med politiker,

chefer och medarbetare inom kommunen,

inom projektorganisationen, med grupper av

intressenter, aktörer och samarbetsparter. Det

har skett på olika vis och i olika sammanhang.

Ett försök att nå och intressera fler har gjorts

genom arbetet på nätet, där blogg, forum

m.m. har varit ett väsentligt inslag.

Kunskapsseminarier har genomförts med olika

teman för att utveckla såväl kunskaper som

strategier för att genomföra ett bra stadsvis-

ionsarbete.

Mängder av material har studerats t.ex. andra

kommuners visionsarbete och projektets egna

dokumentationer av nuläge, omvärldsanalys

med trendspaningar, scenarioanalyser, vis-

ionsarbete, om samverkansmiljö, investeringar

m.m. ligger till grund för arbetet.

När det gäller att sammanställa visionen har

vi, som berördes inledningsvis i Del A, arbetat

tillsammans med Bobo af Ekenstam från Do-

cere AB. Det har också medfört att vi använt

den metod som Docere använt i arbetet med

lera andra aktörer. Det som visas i illustration

1 på sidan 6 är den visionspyramid som suc-

cessivt byggts upp. Vi repeterar nedan hur vi

tänkt om de olika delarna i visionspyramiden.

Allmänt om visioner Det finns ett antal definitioner av begreppet

vision. Vi har tagit fram ett särskilt underlag

som utförligt beskriver visioner och arbete

med visioner5. Här nöjer vi oss med att ta be-

skriva visionen som ett framtida tillstånd i

Motala, som förhoppningsvis är spännande,

utmanande, engagerande och kommunikativ.

Om visioner Val av visionsteman I projektplanen fastställdes fyra områden, som

vi kallade ”integrerade teman”. De är:

Boende

Företagande

Värdskap

Fysisk planering

5 En vision för Motala stad. Underlag för visionsarbetet.

I ett första steg i visionsarbetet har vi modifie-

rat och kompletterat visionstemata enligt föl-

jande.

Tema 1: Bo och Leva, som har undertema

Samhällsservice och Lärande (utbildning –

både grund- och olika typer av utbildningar –

gymnasieskola, vuxenutbildning, yrkesutbild-

ningar, distansutbildningar). Här ryms för ett

gott liv basal service som också rör vård och

omsorg, livsmiljö. Här finns driftsfrågor som

berör den offentliga servicen och bemötande.

Boende, arbete och resor/pendling ingår också

i detta tema.

Tema 2: Värdskap och Upplevelser, som har

undertema Fritid och Kultur och därmed också

sport och evenemang.

Tema 3: Entreprenörskap och Företagande,

som har undertema Kommersiellt utbud.

Tema 4: Hållbar och attraktiv stad rör den

fysiska platsen och stadsmiljön. I temat ingår

från som rör samband inom staden, tillgäng-

lighet, kulturarv och gestaltning. Infrastruktur

är också en viktig del i stadsbyggnadstemat.

Tema 5: Motala och omvärlden, med under-

teman Varumärke & Marknadsföring.

58

Det finns tre horisontella strategier som ska

finnas beskrivna i varje tema, nämligen:

1. Samverkan och förtroende (som föru-

tom tillitsfrågor också handlar om atti-

tyder)

2. Hållbarhet

3. Sjöstaden (sjöliv) som handlar om att

förverkliga och förädla Motala, Öster-

götlands sjöstad

Motalas stadsvision Vårt förslag till stadsvision presenterades för

första gången på en s.k. Temadag för kom-

munstyrelsen i februari 2014. Efter det revide-

rades texter för att presenteras i samband

med Motala Expo den 14-15 mars 2014. I pro-

jektorganisationen har vi prövat att tydliggöra

ett relativt stort antal möjliga framtidsbilder6.

En viktig slutsats är att vi måste utgå från den

position och det varumärke som presenterats

2013 – Motala, Östergötlands sjöstad. Vi har

med det som grund prövat vilken position vi

kan sträva efter i framtiden. En viktig del i

6 Läs mer om olika exempel vi prövat i En vision för

Motala stad

valet av vision är att ställa upp visionen mot

de kriterier som vi presenterade ovan. En an-

nan viktig avvägning är att bedöma om vision-

en har förutsättningar att få många att ställa

upp bakom visionen och därmed vilja med-

verka till att visionen förverkligas. En alltför

bombastisk vision riskerar att få ett svalt mot-

tagande och ett svagt stöd. En utslätad vision

berör få eller ingen.

Som framgått anser vi att utgångspunkten är

rätt given och att visionen bör ställas som en

framtidsbild i relation till denna. Vi väljer också

om vi strävar efter en ledande position i fram-

tiden i vår kategori, sjöstäder. Om vi väljer

detta finns det några variationer på detta

tema:

- vi kan välja att sträva efter en framtida

position som den mest attraktiva sjö-

staden, den ledande sjöstaden eller

den främsta sjöstaden etc., alternativt

- kan vi välja att vara en av de mest at-

traktiva, ledande eller främsta

- En ytterligare faktor är positionen i

förhållande till andra. Att hävda att vi

är den ledande sjöstaden i Östergöt-

land är en sorts utmaning. Väljer vi att

förhålla oss till Sverige eller Skandina-

vien eller till och med Europa så kräver

det att vi antar en större och an-

norlunda utmaning.

I arbetet med att sätta vårt varumärke för

platsen tog vi hjälp av Tomas Långdahl,

Brandmission, och det samarbetet har åter-

upptagits när vi behövt en kompetent resurs

för att få till texterna i stadsvisionen.

Utgångspunkter i det förslag som nu presente-

ras är att vi kopplar visionsbegreppet med

förflyttning från Östergötland till Sverige. Nu,

år 2014, är vi Östergötlands sjöstad. I framti-

den vill vi inta en större position och då blir

Sverige den naturliga förflyttningen.

I visionsförslaget undviker vi de vanliga över-

orden och standardflosklerna. Mellan raderna

säger vi att vi är den allra bästa sjöstaden utan

att skriva det på ”någons näsa”.

60

Så här går vi vidare

Under 2014 fortsätter arbetet med att både

förankra och i möjligaste mån förbättra vision-

en. En slutkonferens hålls i början av juni må-

nad. Därefter kommer Stadsvision Motala att

presenteras på kommunfullmäktige i juni.

Frågan om fastställande av stadsvisionen åter-

kommer sedan till fullmäktige i augusti 2014.

En handlingsplan för förverkligandet av stads-

visionen tas också fram under 2014. Utveck-

lingsplan Motala innehåller förslag till inrikt-

ningar, åtgärder och prioriteringar som ska

medverka till att vi kan närma oss visionen.

Förankring, samspel och samverkan är en vik-

tig del för att få framgång i visionsarbetet. Ja,

det är nog till och med den avgörande faktorn!

Vi behöver många aktörer som vill bidra till att

förverkliga visionen. Det mesta av detta sam-

spel måste ske lokalt, men vi är mycket bero-

ende av ”vänner” regionalt och i större sam-

manhang.

Motala kommun behöver fatta beslut inom sin

organisation om vision och plan. Utvecklings-

plan Motala fastställs samtidigt som kommun-

fullmäktige fattar beslut om budget, investe-

ringsramar m.m. under hösten 2014. Projektet

ska vara slutredovisat till Tillväxtverket och

Regionförbundet Östsam, som är finansiärer i

projektet, under oktober 2014.

För att kunna börja verkställa åtgärder under

2015 arbetar Motala kommun parallellt med

den egna budgetprocessen, där en del åtgär-

der kan integreras i förslaget till budget och

investeringsplan för de kommande åren.

Övriga aktörer och samarbetsparter behöver

också ta ställning till hur man kan och vill bidra

till att förverkliga vår vision.

Dialogerna och samspelet oss emellan behö-

ver fortsätta långt, långt in i framtiden. Till-

sammans kan vi göra mycket för att förädla

inte bara staden Motala utan hela denna inno-

vativa och attraktiva del av östgötaregionen.

Motala, Borensberg, de mindre tätorterna och

landsbygden bildar en helhet som har så

många möjligheter att bli något ännu bättre i

framtiden.

61

Bilaga 1. Kunskapsseminarier som genomförts

Tidpunkt Kunskapsresan - seminarier under 2012 - 2013

1 Nov 2012 Historien om Tranås – stadsvisionsarbete i Tranås kommun

2 Dec 2012 Kommunal tillväxt – konsten att hantera lokala förutsättningar (Lunds universitet och Ulricehamns kommun)

3 Mars 2013 Planering för utveckling och gemenskap (CKS)

4 April 2013 TTP – Stationsnära planering - praktikfall

5 Juni 2013 Bostadsbyggande i kommuner

6 Juni 2013 Scenarioanalys – workshop med Bobo af Ekenstam

7 Sep 2013 Framtidsdagen

8 Okt 2013 Arena för tillväxt (Swedbank)

9 Okt 2013 Byggbranschdagen

10 Okt 2013 SamSPELET

11 Nov 2013 Stadsbyggnadsvisioner – visioner för staden (workshoppar 2 st med Tyréns AB)

12 Nov 2013 Linköpings universitet i framtiden

62

Bilaga 2. Exempel på dialoger med olika grupperingar under 2012 - 2013

Förutom kunskapsseminarier och de fem beskrivna medborgardialogerna så har dialoger förts i de olika delprojekt som sammanhänger med projektet Fram-

tidens Motala.

Studiecirklar (3 st)

Möten med nätverks- och intressentgrupper

Möte med kommunens chefer

Frukostmöten tillsammans med Tillväxt Motala AB

Framtidsdagen – möte med näringslivet m.fl. Möten med fullmäktiges ledamöter (flera tillfällen)

Möten med kommunstyrelsen och övriga nämnder

Möten med alla förvaltningar i olika former

Motala Expo 2013

Motala Expo 2014

Rotaryklubbar (2 st)

Dialoger i Cykelprojektet

Dialoger i Kulturstadsdelsprojektet

Samråd och dialoger om Motala Centrum 2025

Dialoger om idéprogram för fritidsanläggningar

Medverkan vid Broinvigningen 8 oktober 2013 (tält)

Medverkan vid Cykelveckan/Vätternrundan juni 2013 (tält)

63

Referenslista Ansvarskommittén, SOU 2003:123: Utvecklingskraft för hållbar välfärd. Delbetänkande av Ansvarskommittén Ansvarskommittén, SOU 2007:10: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Ansvarskommitténs slutbetänkande Ansvarskommitténs skriftserie: a. Färre kommuner av Björn Sundström och Lennart Tingvall, mars 2006 b. Staten och kommunerna av Sören Häggroth, december 2005 c. Statens nya geografi av Daniel Brandt och Erik Westholm, juli 2006 Arena för tillväxt: Sveriges Nya Geografi 2012 Arena för tillväxt: Presentation av Roland Lexén vid konferens i Stockholm 15-16 oktober 2012 Arnell, Sven-Inge (2010): Arbete för alla? Kartläggning av den sociala ekonomi i Östergötland, publicerad som rapport av Regionförbundet Östsam

Arvonen, Jouko. (1989). Att leda via idéer. Lund: Studentlitteratur.

Bergström, Fredrik (2010): Framtidens handel Collins, Jim (2011): Good to Great - hur vanliga företag tar språnget till mästarklass

Docere AB – diverse material I form av kursmaterial “Kurs i omvärldsanalys”, bildspel m.m.

Ekonomistyrningsverket (2005): I have a dream. Från vision till verklighet. Om visionsarbete i staten

Erlingsson, Gissur, Moodysson, Jerker och Öhrvall, Richard: Regional och lokal tillväxtpolitik. Vad kan och bör offentliga aktörer göra? Tillväxtanalys. Working paper/PM 2011:28 Fjertorp, Jonas, Larsson, Rolf G., Mattisson, Ola (2012): Kommunal tillväxt. Konsten att hantera lokala förutsättningar. Rapport 7 i Natkom-serien.

Hallquist, Bo: Framtidsvisioner i sex mellanstora svenska kommuner. C-uppsats vid Luleås Tekniska Universitet 2003

Jönsson, Niklas et al: Skapa och leva visionen i Sverige. Dokumentation från Mgruppens ledarskapsutbildning 2009

Karlsson, Nils & Skånberg, Ola (2012): Matchningen på svenska arbetsmarknaden. Underlagsrapport nr 9 till Framtidskommissionen.

Lundblad, Niklas, 2000: Fönster mot framtiden. Då, nu och sedan – framtidsforskarens bild av framtiden. Uppsala Publishing House

Niedomysl, Thomas: Seminarium vid BIS-dagen den 28 september 2012 i Motala. Nutek (2006 a); Internationaliseringen driver på strukturomvandlingen i Nya Fakta och Statistik, nr 9, mars 2006-11-12

64

PriceWaterhouseCooper 2006: Cities of the future – global competition, local leadership Regionförbundet Östsam: Regionalt utvecklingsprogram 2030 Regionförbundet Östsam och Mikael Sonesson PM (2012): Antalet äldre – idag och imorgon SCB. Ny befolkningsprognos 2012. www.scb.se Senge, Peter (1995): Den femte disciplinen. Den lärande organisationens konst.

Stockholms läns landsting. En ny ekonomisk geografi. Ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige. Rapport 5:2013 Sveriges Kommuner och Landsting (2010): Vägval för framtiden. Utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2020. Sveriges Kommuner och Landsting (2008) och Per Lennart Börjesson: Välfärdsmysteriet. Kommunsektorns utveckling 1980-2005 Tapper, Hans: Östergötlands ekonomiska utveckling 1990-2007, publicerad som rapport av Regionförbundet Östsam

Von Otter, Carsten, 2003: Låsningar och lösningar i svenskt arbetsliv. Slutsatser från en trendanalys. Arbetslivsinstitutet

Wahlin, Karl (2013): Enkätundersökning inom Framtidens Motala

Wetterberg, Gunnar (2000): Kommunerna. SNS förlag

Wilkinsson, Richard & Pickett, Kate (2010): Jämlikhetsanden – därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen. Karneval förlag

Talme, Linda & Södertun, Viktoria (2010): Kommunvisioner – En verklig handlingsplan eller symbolpolitik. Uppsats vid Lunds universitet, Statsvetenskapliga instiutionen

Targama, Axel: Att styra med en vision – fungerar det? En forskningsöversikt. Handelshögskolan i Göteborg. Material till Sveriges Kommuner och Landsting 2006.

Thelin, Katina: Gemensam vision – en illusion? En studie av medarbetares visioner om skolan. CD-uppsats vid Linköpings universitet

Tillväxtanalys rapport 2010:065: Städer och tillväxt

Tillväxtanalys rapport 2011:08: Städer och deras tillväxtförutsättningar Tillväxtanalys rapport 2011:11: Orter med befolkningsökning Tyréns Temaplan underlag från Ulf Strömqvist från 2006 Tyréns AB. Underlagsrapport – Stadsbyggnadsvision, februari 2014

http://www.scb.se/

65

66

Du når projektet Framtidens Motala – en utvecklingsplan för tillväxt via www.framtidensmotala.se och genom kontakter med projektledare Sven-Inge Ar-

nell, 0141-22 50 83 och via e-post [email protected]. Välkommen med dina synpunkter, reflektioner och förslag.


mailto:[email protected]

News & Politics

Stadsvision Motala