KalabaliKen i boden: ”Kan inte tänKa mig Kommunal hemtjänst”

Ett hållbart valtema:

Centerpartiets dreamteam

– första året tillsammans

Duellen: hållbar MIlJÖ lenA eK, (c) MIlJÖMInIster – ÅsA rOMsOn, (Mp) sprÅKrÖr

Magnus Wallerå har budgetkoll

tIDnIngen c frÅn centerpArtIet • NUMMER 4-2012

tillsammans ÄR BÄsta mEDiCinEn

TIL

LS

KaJ stEnlÖF forskningschef för gothia forum, en mötesplats för klinisk forskning

Vi HaR En tRaDitiOn nÄR DEt GÄllER samVERKan sOm intE ÄR liKa sJÄlVKlaR PÅ anDRa stÄllEn i VÄRlDEn.”

”

1. KaJ är en av länkarna i kedjan som gör det möjligt att utveckla läkemedel i Sverige. En livsavgörande kedja – om vi vill behålla läkemedelsforskningen.

Samverkan och forskning är något jag brinner för. Jag är medicinare i grunden, har studerat endokrinologi och bedrivit egen forskning. Under ett antal år arbetade jag även i USA för att lära mig mer om klinisk forskning. De senaste åren har jag varit engagerad i Gothia Forum: en mötesplats och resurs för alla som arbetar med klinisk forskning.

Gothia Forum är egentligen en fortsättning på Västra Götalandsregionens tidigare fram-gångsrika historia med klinisk forskning. Det är den region i Sverige som satsat mest på kli-nisk forskning i rena pengar per invånare.

För att kunna ta ytterligare ett steg i den här utvecklingen lyssnade vi på alla aktörers synpunkter och önskningar. Vi kom gemen-samt fram till att det behövdes en fysisk kopplingspunkt, en funktion eller enhet som kunde sköta all samverkan mellan parterna rent praktiskt. Det var i den andan som Go-thia Forum föddes.

Vi ser projektet som väldigt unikt eftersom vi i samråd med regionen, sjukvården, aka-demin och ett flertal vanligen konkurre-rande läkemedelsbolag på kort tid nådde en samsyn om vad som behövdes göras.

Jag brukar säga att vi gör det vi är bra på i Sverige: samarbete. Vi har en tradition och en erfarenhet när det gäller samverkan som inte är lika självklar på många andra ställ-en i världen. Det är något vi ska ta fasta på och utnyttja.

Min främsta lärdom om samverkan?Att bästa sättet att lyckas är att se andra lyckas. Det är en fantastisk lärdom.

3. 4. 5.6.2.

1.

No 4-2012

en tidning från Centerpartiet

redaKtionenredaktionsledarepernilla Melanderansvarig utgivareJenny perssonannonserpeter WadbroAdviserpeter@adviserTel: 040-97 05 01

f ler miljöbilar. Färre hinder för att få jobb. Utveck-ling av landsbygden. En ekonomi i balans. Att få bestämma själv när du blir äldre. Vad är det som

knyter samman allt detta?Rätt gissat. Allt är exempel på hållbara lösningar.

Alternativ till kortsiktig kvartalspolitik. Motsatsen till att sticka huvudet i sanden och hoppas att skuldkriser, arbetslöshet och klimathot ska gå över av sig själva.

Det är en tuff tid. Varje vecka hör vi om nya varsel runtom i landet. Oron över att bli arbetslöshet är oro på riktigt.

just nu är det särsKilt viKtigt att tänka lång-siktigt. Att inte lägga nya skatter och kostnader på de företag som ska orka anställa. Istället göra det lättare att få in en fot på arbetsmarknaden. Stärka svenska före-tags möjligheter att klara en allt hårdare internationell konkurrens.

Vi behöver en hållbar politik för jobben. För att hela landet ska kunna växa och utvecklas. För att fortsätta ut-vecklingen av grön, förnybar energi.

Grunden till denna politik har vi inom Centerpartiet. Men vi behöver utveckla våra idéer ännu mera. Världen omkring oss förändras ständigt. Då kan inte vi stå stilla.

Vi har mycket spännande framför oss för att utveckla Centerpartiet som ett hållbart val. I mars nästa år ska vi anta ett nytt idéprogram för framtiden. Vad ska det innehålla? Dela gärna med dig av dina tankar.

Vad tycker du är hållbart, vad är det som inte håller och vad ska vi förändra tillsammans?

vad är hållbart?

Michael Arthursson

06. TEMA: Ett hållbARt VAl06. VAD äR Ett hållbARt VAl?08. ”hållbAR pOlItIk StRäCkER SIG

länGRE än tIll näStA VAl”10. hållbAR pOlItIk I pRAktIkEn12. DRöMMAR FORMAR

hållbARt JäMtlAnD

15. CEntERFRAMGånGAR I bUDGEtEn

16. CEntERpARtIEtS DREAMtEAM

20. kAlAbAlIkEn I bODEn

24. 13 RAkA MED CAROlA GUnnARSSOn

28. DUEllEn: klIMAtFRåGAn

32. JUlpySSEl

34. kAllElSE tIll kREtSMötEn

36. AnnIES kRönIkA

08.

postadresscenterpartiets riksorganisationtidningen cBox 2200, 103 15 Stockholmtel: 08-617 38 00tidningenc@centerpartiet.se prenumerationtel: 08-617 38 00E-post: prenumerationsservice @centerpartiet.se

adressändring Kontakta ditt distrikt eller ring. tel: 08-617 38 00ts-Kontrollerad upplaga 201247 400Tryck: V-TAB, VästeråsMiljöcertifierade enligt ISO141001, certnr. 1410718omslagsbild Image Source

tidningen C • 3

afrikas tillväxt – vårt ansvar?

afrika blir allt mer hett och många blickar vänds nu mot den stora kontinenten i söder. Är Afrika som många tror nästa stora tillväxtregion? Och om det blir så, kommer det att ske på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt? I boken ”Den trebenta pallen”

belyser Pär Granstedt de problem och utma-ningar som Afrika kämpar med idag. Han lyfter upp olika vägar framåt och betonar Europas viktiga roll i att ta ansvar för nästa steg.

Pär Granstedt, före detta riksdagsledamot (c) och var generalsekreterare för AWepA, Association of European Parliamentarians for Africa fram till 2009.

Smaka på motioner årets riksdagsmotioner från Centerpar-

tiet landade runt 170 stycken med varie-rat innehåll, här kommer några smak-

prov:Per Åsling och Helena Lindahl vill

att regeringen ska ge trafik verket i uppdrag att tillsammans med näringslivet rusta upp Inlandsbanan. Ulrika Carlsson efterlyser fler stimu-

lansåtgärder för att gynna produktion av biogas. Emil Källström vill se ett ökat

stöd till enskilda vägar, medan Solveig Zander vill se åtgärder för att stoppa mäns

våld. Rickard Nordin vill avskaffa kravet på tillstånd för att anordna en offentlig danstillställning. Staffan Danielsson och Anders Åkesson är också inne på dansspåret och vill se en lägre dans-bandsmoms.

Alla motioner ligger på www.riksdagen.se under fliken Dokument & lagar.

fem nya doktorerår 2007 donerade centerpartiet tio miljoner kronor till ett globalt forsk-ningssamarbete som finansiering av doktorandstipendiat för unga forskare från länderna runt Indiska Oceanen. Två av dessa har lagts fram, medan övriga tre beräknas slutföras under 2013.

– Donationen är en satsning på ett hållbart samarbete med länder som arbetar för att förbättra samspelet mellan människor och kustmiljöer, säger Roger Tiefensee, (c) riksdags-ledamot och miljöpolitisk talesperson.

Tanken är att på ett mer ekologiskt anpassat sätt förbättra människors levnadsstandard runt Indiska Oceanen.

Vad händer 2013?

Kallelse till extra stämmahärmed kallas ombud och partistyrelseledamöter till Centerpartiets extra partistämma, som äger rum den 22–24 mars i Upplands Väsby på Scandic Infra City. Den extra partistämman arrangeras för att ta beslut om Centerpartiets nya idéprogram samt förberedande beslut inför europapar-lamentsvalet. Medlemmar och åhörare hälsas också välkomna att närvara.

Partistämman inleds med invigning den 22 mars klockan 12:30 vid huvud-hotellet Scandic Infra City. Övriga lokaler och programpunkter meddelas senare. Partistämman avslutas söndagen den 24 mars klockan 13:00.

Mer information publiceras löpande på centralen.centerpartiet.se/extrastamma.

Stockholm den 2012-11-27

för partistyrelsen

Annie lööf Michael Arthursson

Kommundagarna, Örebro, 31 jan–2 feb

Extra stämma – idéprogrammet, 22–24 mars

Centerpartiets Europa-dag, 25–26 april

Medlems omröstning till EU-parlamentet valet, maj–juni

centerpartiets dag i Almedalen, 6 juli

Kyrkovalet valrörelse, 15 aug

Partistämma, 19–22 sep

Kyrkovalet, 15 sep

4 • tidningen C

– en ledare i en demoKratisK organisa-tion måste kunna lyssna, säger Mari-louise Wernersson när jag ringer henne. Jag frågar om hon tycker att hon har ett kommunikativt ledarskap och hon skrattar förvånat och säger att hon inte har studerat det. Däremot pratar hon gärna om lagarbete, att släppa in andra. Den starka känslan av att vara del av ett lag tror hon hänger ihop med hur hon fick sitt uppdrag. Mari-louise Wernersson satt med i ambulan-sen den där januaridagen, och hon beskriver hur overkligt det kändes. Men också den kraft som väcktes.

– vi Kände att vi skulle klara det och att det handlade om större saker än var och en av oss.

De tryckte upp lagtröjor och tog en bild på alla valarbetarna. Med tiden blev det allt tydligare att Ingemar Johansson inte skulle komma tillbaka som ordförande, och att Mari-louise Wernerssons ledarskap inte var tillfälligt. Men känslan av att tillhöra ett lag har stannat av.

Den dramatiska starten fick också andra, mer praktiska konsekvenser.

– Vi var tydliga med våra mål, och hur vi skulle nå dem.

tydligheten tog de med sig till valrörel-sen 2010. Redan i mars gjorde de en plan för vem som gör vad. Ingen ska behöva bli stressad av aktuella händelser eller an-dra partiers aktiviteter utan känna sig tryg-

ga i den egna planeringen. Alla behöver veta vad man arbetar för, mening-

en med varje uppgift och det mås-te vara lika tydligt mellan valen. Mari-louise Wernersson nämner de sopp seminarier Centerpartiet ordnar ett par gånger per termin.

mari-louise Wernersson menar att vill man skapa utrymme för många måste det också vara

tillåtet att misslyckas, det är viktigt att vara lika delaktig när det blir fel. hon tar alltid direkt kontakt med den det gäller, så snart som möjligt. hon vill att medarbetare och väljare ska veta att hon lyssnar, även om det ibland kan kännas jobbigt att gå och handla och möta alla människor.

– Men då rycker jag upp mig. Jag vill vara öppen och tillgänglig, både som människa och som ledare.

utan betänketid blev Mari-louise Wernersson kommunstyrelsens ordförande i Falkenberg 2006. ordinarie ordförande, ingemar Johansson , blev hastigt sjuk och som andreman tog hon över ledar-skapet och valrörelsearbetet. det var en kris, men den gav hennes ledarskap en bra start och lade grunden till ett framgångsrikt kommunikativt ledarskap. text: Annika eriksson bild: Barbro Odelberg, Falkenbergs kommun

Lyssnande ledarskap i alla lägen

Kommu-nikativt ledarskapKommunikativt ledarskap hand-lar om ett kom-munikativt bete-ende hos ledaren och kan sam-manfattas i föl-jande punkter:

Strukturera: gör mål och förvänt-ningar tydliga, defi-niera och fördela uppgifter. Förmed-la varför varje upp-gift är meningsfull.

Utveckla: coacha medarbetarna, ge återkoppling, upp-muntra självstyr-ning och hjälp till att lösa problem.

Interagera: skapa öppenhet, stötta vid konflikt och medverka till lösning .

Representera: Företräd gruppen i omvärldsbevak-ning samt nätverka och skapa resurser för gruppen.

Källa: Johansson, Miller , Hamrin: Kommunikativt ledar-skap (Mitt universitetet 2012)

Mari-Louise Wernersson

tidningen C • 5

te MA

Vilken funktion fyller vår nya profilering ”Ett hållbart val”? profileringen är ett stöd som ska hjälpa oss att förtydliga våra poli-tiska budskap mot väljarna.

Den innehåller två områden – hur vi uttrycker oss i ord, språk och tonalitet, och den grafiska for-men som ska förstärka vår visuella kommunikation , skapa enhetlighet och öka igenkänningen.

Hur landade vi i ”Ett hållbart val”?Arbetet inleddes förra vintern med

att partiledningen genomförde ett flertal workshops. Vi mejslade fram sju olika spår utifrån frågor som: Vad vill vi? Vart vill vi? hur vill vi positioneras oss mot övriga partier?

I nästa steg testade vi resultatet i fokusgrupper över hela landet – stora och små städer, på landsbyg-den, människor i olika åldrar och med politisk hemvist. I grupp arbetet utgick vi från bilden av politiken, Alliansen, partiledarna och deras roller och slutligen en mer direkt

koppling till Centerpartiet.nu var vi nere i tre spår. En

genom gående linje var dock att vi inte skulle nischa oss mot någon sär-skild profilfråga utan ta vara på bred-den i vår politik. till slut blev det up-penbart att det mest attraktiva hos väljarna var långsiktighet och håll-barhet, något som bär sig över tiden, men sam tidigt ville de se nytänk och framåtblickande.

nästa fråga var vilka värden ville

ETT HÅLLBART VAL

Vad är ett hållbart val?

Äntligen har vi plockat ur nålarna ur Centerpartiets nya kappa ”Ett hållbart val” – nu ligger sömmarna där de ska, knapparna sitter på rad och fodret är på plats. Redo att användas av oss alla medlemmar. Men hur gick det till egentligen? Hur hamnade vi i just ett hållbart val? Och vad menar vi med det? Kommunikationschef Jenny Persson förklarar hur trådarna hänger ihop. text: pernilla Melander

6 • tidningen C

vi behålla och vilka skulle vi adde-ra? Vi lade till framåtblickande och mod samt att vi ska stå för den po-litiska bredden. Som en jämförelse kan man säga att om vi hade valt att fokusera på miljöområdet, då har vi begränsat vår politiska arena kom-munikationsmässigt.

Vår egen kravlista på den nya pro-filen var att den ska hålla över tiden, matchas mot Annies identitet och Centerpartiets arv och värderingar. Vi ska var attraktiva och kännetecknas av trovärdighet i vår kommunikation. när alla dessa faktorer diskuterats och filats landade vi i ”Ett hållbart val”.

Hur är profileringen tänkt att användas?I första hand handlar det om att kommunernas kretsar ska koppla på den grafiska formen och tonen i sin kommunikation. Sedan handlar det om ett förhållningssätt – våra politiska lösningar ska vara hållbara över tiden. Med dessa byggstenar på plats uppfattas kommunikationen tydligare och mer trovärdig.

Vad menar vi med ett hållbart val? Vi är ett parti som tänker långsik-

tigt inom alla politikens profil- och sakområden, inte bara miljöområ-det. Vårt arv grundas på uthållighet och långsiktigt tänk inom de gröna områdena, men idag sträcker vi oss längre än så. Vi tror att hållbarhet och frihet för den enskilde indivi-den hänger ihop. när vi människor får välja själva hamnar vi oftare i hållbara lösningar.

Hur kan var och en i partiet använ­da hållbarhet i vardagen?Ställ dig frågan ”är det hållbart?”.

Var öppen och våga bjud in till att diskutera lösningar och idéer. Vi behöver inte alla gånger har de rätta svaren, men delaktighet skapar engagemang hos människor och bäddar för fler hållbara lös-ningar.

Finns risken att hållbarhet blir ett modeord?nej, det har funnits i många år. begreppet hållbar utveckling fick sin internationella spridning under 1900-talet i samband med en Fn-rapport.

Hur ser du att ”Ett hållbart val” ska vara aktuellt ända fram till år 2020? Utgångspunkten har varit en profile-ring som ska hålla över tiden. nu använder vi den i första steget fram till 2014. Därefter gör vi en utvärde-ring, och skruvar om det behövs.

Hur ser du att man kan införliva hållbarhet i politikens alla om­råden?För mig handlar hållbarhet om livet. Att leva och må bra berör alla människor på olika sätt, på olika områden – precis som politiken.

vad tycker professor micael dahlén?Micael Dahlén är professor i marknads föring på Handelshög-skolan i Stockholm och författare. Hans senaste bok Monster publice-rades nyligen och var hans sjätte alster.

Hej Micael! Vad tror du att ett politiskt parti vinner på att ha en gemensam profilering?Man skapar sig en plattform som ger större flexibilitet i hur man kan ta ut svängarna i budskap och språkrör. Det gör att man kan ge sig själva

större utrymme och bli relevanta för flera människor utan att verka otydli-ga och splittrade och på så sätt framstå som ett riskfyllt val.

Inför varje val väljer partierna att pro-fileras, kan du nämna en i dina ögon lyckad valprofilering i modern tid? När moderaterna blev Nya modera-terna gjorde de partiet tillgängligt, framåtlutat och intresseväckande i aldrig tidigare skådad omfattning. Valresultatet pekar på hur lyckosamt det var.

Vilken poli-tiker tycker du har den tydligaste

profilen ? Att svaret

är så förut-sägbart och väntat

är väl också dess främsta bevis: Barack Obama anno 2008. Hopp och gemensam kraft samlade fler och mer spridda väljare än någon i modern tid.

Vår egen kravlista på den nya profilen var att den ska hålla över tiden.Jenny Persson

tidningen C • 7

te MA

”Ett hållbart val” signalerar att partiets

politik ska vara lång-siktigt hållbar på alla

politiska nivåer. Den stora utmaningen ligger nu i att

förklara vad det innebär i prak-tiken. Tidningen C träffade två

av Centerpartiets riksdagsledamöter, Roger Tiefensee och Rickard Nordin, för

att få deras syn på saken. text: Karin carlesten foto: scanpix

Vad innebär hållbar politik för er? riCKard: Att föra en hållbar politik handlar om att se längre än till nästa val. Många av dagens problem löser vi inte på de närmsta fyra åren utan snarare på de närmsta fyrtio åren. Vi måste också våga identifiera potentiella problem innan de blir verklighet och därmed för stora och dyra att lösa.

roger: En hållbar politik inne-håller de sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna på hållbarhet.

Då får vi lösningar som håller längre och som går i takt med samhällsut-vecklingen.

Centerpartiets arbetsgrupp för väl­färdsfrågor arbetar för fullt med att forma framtidens välfärdspolitik. Hur tillämpar ni hållbarhet?riCKard: Jag kan ta pensionssyste-met som exempel. Ska vi klara av att behålla dagens nivå på välfärden i framtiden måste vi se över hur länge folk arbetar, incitamentsstrukturer för att få in pengar i systemet samt

att få in fler människor på arbets-marknaden. pensionssystemet är inget stort problem idag men kom-mer att bli det om vi inte agerar nu.

Vilka exempel på hållbarhetsper­spektivet finns det i Centerpartiets arbetsgrupp för miljöfrågor?roger: Vi diskuterar bland annat synen på resurser, där matsvinnet är en viktig fråga. Det är helt oaccepta-belt att 30 procent av den mat som produceras i världen idag kastas. Vi vill hitta lösningar på hur vi kan

”Hållbar politik sträcker sig längre än till nästa val”

8 • tidningen C

minska matsvinnet och miljöbe-lastningen, men också hur vi bättre kan nyttogöra den mat som kastas. Centerpartiet har i regeringen tagit initiativ till en utredning för att minska matsvinnet, därtill finns ett mål att vi ska återvinna 50 procent av matavfallet. För att hitta de bästa vägarna till det målet måste vi ha med oss perspektiv från jordbruket, näringslivet men även kommunala avloppsfrågor och samhällsplane-ring. Vi måste tillbaka till samma kretsloppstanke som Centerpartiet en gång myntade.

Hur skiljer sig Centerpartiet från andra partier som också pratar om hållbarhet?roger: Centerpartiet har hållbar-het som en ständig ledstjärna, oav-sett vilket politikområde vi pratar om. ta skogen, som har diskuteras flitigt den senaste tiden. Center-partiets utgångspunkt är att skogen ska brukas på ett hållbart sätt. Ser du kortsiktigt enbart till miljön och den biologiska mångfalden är det lätt att säga att stora arealer skog ska avsättas till reservat. långsiktigt kan det vara dåligt för biologisk mång-fald, eftersom reservat utan skötsel många gånger blir dominerade av gran som kväver ljuskrävande arter. Om du lägger till klimatperspek-tivet blir skogen också viktig som bioråvara och för att ersätta fossila bränslen, och då måste du bruka den. Med det ekonomiska perspek-tivet ser vi dessutom betydelsen av skogen för industrin. Att sätta in en fråga i ett större sammanhang, det är hållbarhet för mig.

riCKard: Vi i Centerpartiet vet att som man sår får man skörda, det ligger i vår historia. Medan Miljöpartiet och Vänsterpartiet går med på intressegruppers krav tar Center partiet balanserade och

väl underbyggda beslut. Den stora nackdelen med att vara så ansvars-full är att det mediala intresset är svalt för ett parti som sätter in frå-gor i ett större sammanhang istället för att leverera enkla lösningar. här finns det en paradox; väljarna vill ha ett parti som är balanserat och som går att lita på, men det är svårt att få gehör för långsiktiga, mångfacetterade lösningar. Det är ganska få som vill ha Folkpartiets skolpolitik eller Sverigedemokra-ternas invandringspolitik, men de har identifierat ett problem och en enkel lösning som låter bra. problemet är att de inte sätter in diskussionen i ett större kontext.

Hur ska vi kommunicera att Centerpartiet är ett hållbart val?riCKard: Vi måste våga identifiera och lyfta problem tidigt, innan alla andra börjar skrika och agera plakatpolitiskt. hellre att vara en obekväm sanningssägare än att sitta still och invänta katastrofen . Vi måste ta diskussionen om hållbarhet hela tiden, varje dag, och alla medlemmar har en viktig roll att spela här. Vi kom-mer en bit med media, men det personliga mötet är vårt allra mest värdefulla verktyg. Dessutom är det viktigt att vi som har ledande positioner i Centerpartiet agerar förebilder och tar hållbarhets-debatten både på ett nationellt och lokalt plan.

roger: Det är viktigt att vi är kon-sekventa och alltid inkludera social, ekonomisk och ekologisk hållbar-het i vår politik. tricket är att ha konkreta exempel. Ett bra exempel ur ett lokalt perspektiv är alla de simhallar som byggdes på 70- och 80-talet och som idag står och läcker energi. Investeringen för att reno-vera ett sådant badhus kan skrivas av på väldigt kort tid eftersom du sparar så otroligt mycket energi.

Vad är nästa steg?roger: Centersverige behöver användbara verktyg för att genom-föra hållbarhetsagendan. Jag skulle exempelvis vilja se ett kunskapslyft i miljöfrågor ur ett hållbart per-spektiv.

riCKard: I slutändan handlar det om vad vi gör konkret i riksdag och regering. Om vi ska utveckla den förda politiken i en hållbar riktning måste vi se till Sveriges bästa och våga ta in idéer från alla håll istäl-let för att fastna i det partipolitiska perspektivet.

roger tiefensee, (c) riksdagsleda-mot och miljöpolitisk talesperson och medlem i Centerpartiets arbetsgrupp för miljöfrågor.

Rickard Nordin, (c) riksdagsledamot och konsumentpolitisk talesperson och medlem i Centerpartiets arbets-grupp för välfärdsfrågor.

tidningen C • 9

te MA

Hållbar politik i praktikenAtt lova väljarna hållbar politik i kommunikativa sammanhang är ganska enkelt. Men hur går man från ord till handling? Hur kan man använda sin politiska vilja och sitt engagemang för att skapa hållbara städer, tätorter och bostadsområden? tidningen C träffade två c-märkta kommunpolitiker som vet. text: pernilla Melander bild: Ulricehamn kommun

roland Karlsson (C), kommu-nalfullmäktiges ordförande i Ulri-cehamn kommun, har drivit och utvecklat hållbar politik i vardagslivet:

– För mig är hållbar-het kopplat till långsiktig-het som skapar positiva effekter i flera led. Akuta åtgärder ger sällan den tid som behövs för att tänka igenom effekterna av ett beslut.

Ulricehamn kommer i närtid att klubba en ny översiktsplan för fysisk miljö i kommunen. För ett par år se-dan stod de inför utmaningen och valde att ta fram olika scenarios om hur staden skulle kunna utvecklas. Skulle staden byggas tätare eller gle-sare? hur skulle behovet av fler lä-genheter täckas? Andra frågor som kom in i diskussionen var energi-försörjning och folkhälsan. Viljan om en hållbar folkhälsa landade till exempel i att man planerade in fler gång- och cykelvägar.

– Vi förstod tidigt att den stora skillnaden för att lyckas med hållbar politik är att skapa delaktighet bland

kommuninvånarna och bjuda in till diskussion. Exempelvis bjöd vi in till en trygghetsvandring som startade med tio personer och när vi kom tillbaka hade ett tjugotal hakat på, säger Roland karlsson.

Vid ett annat tillfälle bjöd kommunen in bar-nen i ett villaområde för att ta del av deras syn på trafikmiljön och hur de-

ras väg till skolan fungerade.

med delaKtigheten föds en dialog mellan deltagarna som i nästa steg övergår till en känsla av samhö-righet. Delaktigheten bidrar också till att politiken får fler budbärare som brinner för ämnet och för budskapet vidare på ett naturligt och trovärdigt vis. Att skapa delak-tighet gör att det tar längre tid innan politiska beslut kan tas. Och tid är

ofta förknippat med pengar. – hållbar politik kan kosta mer

pengar i uppstarten, men kostnads-kurvan faller mot slutet och övergår till en kostnadseffektiv som helhet, säger Roland karlsson.

bästa botemedlet mot kortsik-tig politik är enligt Roland karlsson att våga vara visionär för att hinna fånga problemen innan de blir aku-ta. Men ibland påtvingar situationen kortsiktiga beslut.

– Det kan handla om en fråga där den politiska opinionen har blivit så kraftfull att vi inte vågar stå emot, säger Roland karlsson. Men det kan också handla om ekonomiska be-gräsningar.

i falKöping Kommun föddes för ett par år sedan ett logistik projekt som fick effekter långt över förvän-tan tack vare ett långsiktigt hållbart förhållningssätt. Ingredienserna består av ett starkt ledarskap i kom-bination med ekonomisk vilja.

– Att tänka en helhet som fung-erar i vardagssammanhang utifrån

roland Karlsson, (c) kommunalfull-mäktiges ordförande , Ulricehamn

10 • tidningen C

tre ben socialt, ekonomiskt och mil-jö, det är hållbarhet för mig, säger Ulf Eriksson, (c) ordförande i kom-munstyrelsen i Falköping.

Då 2008, tog varje kommunalt kök i Falköping emot fem-sex dagliga varutranspor-ter med livsmedel. Det var olika transporter med frukt, mejerier, bröd och grönsaker som rullade in över skolgårdar, backa-de, släppte ut avgaser och krävde personal som tog hand om varorna. totalt räknade man 10 000 stopp för leverans av livsmedel varje dag i kommunen.

nu, fyra år senare samlas godset vid en strategiskt utplacerad samlast-ningscentral som packar om godset och skolor och äldreboende får be-sök av en enda fullastad transport med alla typer av livsmedel. Antalet transporter har minskat från 260 till 60 per vecka, alltså 200 färre.

pluspoängen är lätträKnade – en säkrare skolgård för elever och lärare som på köpet får en bättre, re-

nare skolmiljö. Mindre avgaser och därmed minskade koldioxidutsläpp med tjugofem procent. kan man säga annat än att Falköpingsborna har kammat hem en rejäl vinst?

För att lyckas med att bedriva en långsiktigt hållbar politik ser Ulf Er-iksson vikten av två avgö-rande ledarskap; det po-litiska ledarskapet som måste sträva i en gemen-samt bestämd riktning, och att förvaltningens le-dare tar till sig föränd-ring. han nämner exem-pelvis att införande av en

kommunal miljöbilspolicy kräver att inköpschefen verkligen köper in miljöbilar.

– Vi politiker kan inte bevaka all daglig verksamhet, det krävs att cheferna tar sitt ansvar och kan vara motorn i att skapa långsiktigt håll-bar politik i vardagen.

I samband med den nya logistik-lösningen byggde kommunen om ett fyrtiotal kök för att anpassas till de nya rutinerna. Anpassningen led-de också till att skolor och äldrebo-

enden nu lagar maten på plats där den äts, den behöver inte transpor-teras och värmas upp igen. lokal matlagning underlättar också för lo-kala producenter att leverera råva-ror. Och när dagen är slut samlar kommunen in matavfallet för att i nästa steg producera biogas.

men det finns också en baksida av att bedriva långsiktigt hållbar politik och vissa trösklar att ta sig över menar Ulf Eriksson:

– Vår ambition är att systemet skulle vara självbärande ekono-miskt, där är vi inte ännu. I dagslä-get skjuter vi till kommunala skatte-pengar. trösklarna kan också bestå av andra politiska viljor. Exempelvis när vi skulle teckna avtal om grön el till kommunal verksamhet, ett för-slag som moderaterna var motstån-dare till. Vi tog striden och idag har kommunen grön el.

nästa utmaning för Falköpings centerpartister är integrationspro-grammet social hållbarhet, där är Ulf Eriksson hoppfull om ett parti-övergränsande samarbete. Ett lång-siktigt hållbart samarbete.

Delaktiga kommun-invånare skapar långsiktigt hållbar politik i Ulricehamn. En politis k vilja om en hållbar folkhälsa resulterade i fler gång- och cykel-vägar.

Ulf Eriksson, (c) ord-förande i kommun-styrelsen, falköping

tidningen C • 11

Drömmar formar hållbart Jämtland Vilka drömmar har vi om Jämtlands län? Hur vill vi leva, bo och arbeta i framtiden? Att skapa en positiv framtidsdiskussion är det långsiktiga målet för arbetsgruppen “Hållbart Jämtland 2020”. text: pernilla Melander bild: Ragunda kommun

– genom att prata om drömmar och skapa en vision hamnar vi inte i diskussioner om politiska sakfrågor och handlingsprogram, säger bosse Svensson i brunflo, en av dem som driver gruppens arbete i Jämtlands läns distrikt.

bosse menar att det krävs en lång-siktig målbild och en helhetssyn för att arbeta över en 10-15 års period.

– Istället för att bara söka efter för-klaringar till att dagsläge inte fung-erar, som till exempel ett orättvist kommunalt skatteutjämningssystem, så måste vi förstå att det först och främst är vi själva som måste agera och ta ansvar. Som vi ser på oss själva ser också andra på oss.

bosse fortsätter berätta att bilden

inom partiet och bland allmänheten ofta är att “vi är drabbade” här uppe i norr. Vi är förlorare. nu arbetar de istället med att vända bilden till en positiv vision genom att involvera folk från partiet, men också genom att bjuda in andra externa personer till processen. bosse menar att det finns mycket kapacitet som skulle kunna frigöras här uppe.

framtidsseminariet i september var startskottet för idébyte. Samtalen handlade om den negativa befolk-ningsutvecklingen, hur ska vi få en bättre balans mellan äldre och unga? Vad ska vi jobba med? hur kan vi utveckla företagen? Vad kan vi göra för att få ett gott liv här uppe?

Slutligen landade arbetet i fyra förbättringsområden; demografi och omsorg, kultur, attraktiv region och ökad inflyttning, samt utbildning.

disKussionen levde vidare via en facebooksida och på höststäm-man i november var det dags att tratta ned diskussionerna ytterligare ett steg till konkreta målsättningar.

– nu börjar arbetet med att skri-va berättelsen om Jämtland 2020 som ska presenteras på distriktsstämman i mars 2013. Därefter fortsätter ar-betet med att skriva politiska valpro-gram till 2014, på så sätt skapar vi ett sammanhang inifrån med långsik-tigt hållbara framtidsmöjligheter för Jämtland, avslutar bosse Svensson.

te MA

Ett hållbart Jämt-land ringar in fyra områden att utveckla; kultur, demografi & omsorg, attraktiv region & ökad inflyttning samt utbildning.

Vad har Centerpartiet att vinna på en långsiktigt hållbar politik?marianne larm-svensson, organisationsutvecklare dro norr, brunflo, östersund– Jag tror att det blir mer och mer klart för alla att centerpartiet har en helhetssyn som gör att man både värnar miljöns och människornas villkor på lång sikt. Just långsiktig-heten är något som de flesta människor nog innerst inne frågar efter, och egentligen begär av politiken. Och beskrivningen av ett Sverige som präglas av långsiktighet i de politiska besluten är naturligtvis ett hållbart Sverige.

miKael palmqvist,kretsordförande & politisk sekreterare, västerås– Ökat C-inflytande lokalt, regionalt och nationellt är lika med ökat vardagligt inflytande för alla människor i hela landet! Häri ligger den stora vin-sten för såväl den enskilde som för Cen-terpartiet, och därmed samhället i stort.

frågar

4

Antologin om hållbarhetunder året har ett tiotal statsråd och riksdagsledamöter

filat på sin personliga berättelse om hållbarhet. Utgångs-punkten har varit respektive politikområde och individuella

tankar om vad som är hållbart och hur man kan arbeta politiskt långsiktigt med hållbarhet som riktlinje. Nu

finns den färdiga antologin fylld med spännan-de berättelser, iakttag elser och tankar

att ladda ned från Centralen.

12 • tidningen C

matilda henriKsson, sävsjö, landsbygds-ambassadör jönköping , ersättare i sävsjö industribyggnader – Hållbar är ett ord som låter som en centerpartist; medve-ten, långsiktig och pålitlig. Vi måste ta ansvar för framtidens värld idag, vi ska vara ett alternativ för en framtid möjlig att leva i. Hållbar bär en ton av miljö och mänsklighet i samklang, och där är vår bas.

andrea jovell sWensson, pr & kommunikationskonsult, västra frölunda , ord förande (se) göteborg– Genom att tydligt knyta politiken till Center-partiets värderingar får vi fler sympatisörer och väljare. Själva ordet hållbarhet är motsat-sen till egoism och kortsiktighet. Jag kommer också att tänka på begreppet eko-humanism. Viktigast i en demokrati är att värna individens frihet och rätt att välja. Med rätten att välja följer också ansvaret att verka för värl-dens bästa.

Vad har Centerpartiet att vinna på en långsiktigt hållbar politik?

utbilda dig till politikerdaniel öhgren, gruppledare för center-

partiet i Skellefteå provar nya grepp för att hitta nya engagerade medlemmar och arrangerar en ”Blipolitiker-kurs”.

Hej Daniel! Varför kör ni en kurs för blivande politiker?

Det är jätteviktigt att få in nya människor i politiken och vi vill på det här sättet skapa en

bra väg in för dem som funderat på att engagera sig.

Har intresset varit stort? Vi har fått väldigt positiv respons på vårt initiativ och fått in cirka 15 anmälningar till kursen.

Vad lär man sig på kursen?Man får lära sig hur det är att vara politiker och hur spelregler-na i politiken fungerar. Förhoppningsvis blir man inspirerad att gå vidare som politiker efter kursen.

Antologin om hållbarhetunder året har ett tiotal statsråd och riksdagsledamöter

filat på sin personliga berättelse om hållbarhet. Utgångs-punkten har varit respektive politikområde och individuella

tankar om vad som är hållbart och hur man kan arbeta politiskt långsiktigt med hållbarhet som riktlinje. Nu

finns den färdiga antologin fylld med spännan-de berättelser, iakttag elser och tankar

att ladda ned från Centralen.

motionera dina idéerför dig som vill motionera om lokala och regiona-la frågor är kretsens årsstämma eller distriktsstäm-man rätt forum. Motioner till kretsen ska sändas till kretsstyrelsen senast den sista januari och motio-ner till distriktet till distriktsstyrelsen senast den sis-ta februari.

Motioner till partistämman 2013 sänder du till riksorganisationen senast den 30 april nästa år. De förslag som stämman bifaller blir underlag för partiets politiska eller organisatoriska utveckling.

En snabbare väg är medlemsinitiativ där du kan lämna förslag året runt.

Läs mer om hur du gör på Centralen. http://centralen.centerpartiet.se/Medlemsinitiativ

KTH-forskare snickrade ny kursCenterpartiet i stockholmsom rådet såg behov av att öka kunskapen kring hur man utvecklar städer och löste problemet med en stads-utvecklingskurs.

– Det handlar om en kurs för gruppledare och samhällsbyggnadspolitiker som vi har

tagit fram tillsammans med en kon-sult och KTH-forskare , säger Christian Ottosson, kommunalråd för Centerpartiet i Huddinge kommun.

Nu har 26 kommuner i regionen fått chansen att delta i kursen

under perioden december till februari.

tidningen C • 13

Centerpartiets samord-ningskansli på Statsrådsbe-redningen leds sedan drygt två år tillbaka av Magnus Wallerå som har arbetat på kansliet sedan Alliansens valseger 2006. Arbetet med budgetpropositionen är

som mest intensivt under augusti och september men är ständigt aktuellt, året runt.

– Redan hösten året innan budgeten läggs bör-jar diskussionerna kring vilka stora frågor som kan

vara aktuella för kom-mande års budget, berät-tar Magnus. Vår strate-gi för att vinna framgång i årets budgetförhandling-ar var att tidigt identifiera vilka frågor som är vikti-ga att lyfta och sedan se till att ha ordentligt på fötter-na i dessa frågor. I år hade vi tydligt fokus på en grön och hållbar omställning, forskning och innovation, infrastruktur, företagssats-ningar samt arbetsmark-nadsinsatser för att unga och utrikes födda.

arbetet med budgeten är intensivt och krävande, men för Magnus överväger de positiva sidorna.

– Jag drivs av att få vara med och utveckla och för-verkliga så mycket center-politik som möjligt, vid varje enskilt tillfälle, var-je dag. Jag är övertygad om att vi gör det bäst i reger-ingsställning tillsammans med övriga Allianspartier. Det är ett givande och ta-gande och jag försöker att hela tiden vara pragmatisk. när Maud Olofsson läm-nade över stafettpinnen till Annie lööf sa hon att man måste älska att kompromis-sa, och så är det. kompro-missen är Alliansens främ-sta verktyg för att alla ska kunna bidra och vinna.

enligt magnus har Centerpartiet nått flera viktiga framgångar i

budgetförhandlingarna. han nämner satsningen på lärlingsutbildning för att skapa fler jobb för unga, en bättre infrastruktur för människor och gods i hela landet, bolagsskattesänk-ning, investeraravdrag och flera insatser för en om-ställning till ett grönt och hållbart samhälle, bland annat genom satsning på energiforskning.

– Det finns så mycket bra reformer att prata om, så jag hoppas såklart att vi hjälps åt i centerrörelsen att ta debatten, skriva in-sändare, prata på arbets-platsen och berätta om hur vi vill genomföra den grö-na omställningen, förbätt-ra arbetsmarknaden och göra svensk politik lång-siktigt hållbar.

nu väntar behandling av budgeten i riksdagen. Många av förslagen träder sedan i kraft vid årsskiftet, men, säger Magnus, politik innebär förstås som alltid ett långsiktigt, tålmodigt arbete där de flesta föränd-ringarna sker successivt. Men det finns stora utma-ningar kvar inför nästa år.

– För ett litet, export-beroende land som Sverige är det svårt att värja sig för omvärldens svåra ekono-miska läge, och vår största utmaning kommer att bli att fortsätta bekämpa utanför-skapet och arbets lösheten, avslutar Magnus.

han gör verklighet av centerpolitikMagnus Wallerå, statssekreterare på Centerpartiets samordnings-kansli, förverkligar centerpolitik.

Någon som är insatt i regeringens budgetpro-position för 2013 är Magnus Wallerå. Som statssekreterare på Centerpartiets samord-ningskansli följde han budgetförhandlingarna på nära håll, och med facit i hand kan han konstatera att Centerpartiet satte en mycket tydlig prägel på hela budgeten. text & bild: Karin carlesten

14 • tidningen C

Höstbudgetens satsning på ökad produk-tion av biomassa innebär bland annat öka-de ekosystemtjänster som mer biobränsle, ersättning av fossil råvara, biologisk mång-fald och en positiv klimateffekt.

grön energi: Sammantaget satsar regeringen närmare 14 miljarder kronor på energiforskning de kom-mande tio åren. Från 2013 till 2015 satsar regeringen cirka 1,3 miljarder kronor per år på energiforskning, och 1,4 miljarder per år från och med 2016. Regeringen kommer att arbeta för att ställa om till förnybar energi samt utveckla nya tekniker som gör att vi kan producera och använda energin mer effektivt än idag.bredbandsmiljard: ytterli-gare 600 miljoner till utbyggnad av bredband. Den totala bredbands-satsningen för perioden 2012-2014 är därmed uppe i 1,1 miljard kronor. Målet är att 90 procent av befolk-ningen ska ha tillgång till bredband med en hastighet om minst 100 Mbit per sekund år 2020.forsKning oCh innovation: 4 miljarder kronor för att stärka Sveriges ställning som framstå-ende forskningsnation. totalt omfattar satsningen 11,5 miljarder åren 2013-2016. Exempelvis 700 miljoner till forskning om viktiga samhällsproblem och strategiska innovationsområden, 600 miljoner satsas på forsknings-

miljöer kring gruv-, mineral-, och strålforskning och forskning kring ett hållbart samhällsbyggande samt forskning om trä, skogsråvara och biomassa. lagen om valfrihet: Regeringen slår i höstens budget fast att om inte dagens stimulanser för att öka val-friheten i den specialiserade vården får tillräckligt genomslag kommer regeringen överväga att göra lOV obligatorisk. väg- oCh järnvägsnätet: 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-borås samt investeringar i drift och underhåll. Därtill 3,5 miljarder i gruvrelaterad infrastruktur genom upprustning av Malmbanan och vä-gen mellan pajala och Svappavaara. totalt föreslås infrastrukturåtgär-derna öka med 106 miljarder kronor fram till 2025.investeraravdrag: 15 procent av det investerade kapitalet, med ett tak på 195 000 kronor, får dras av direkt i deklarationen för personen som investerar. Det ger en skattelättnad för privatpersoner som får dra av halva sin investering när de

satsar pengar i små bolag för att råda bot på bristen av kapital.sKogsriKet: totalt nästan 400 miljoner kronor till den svenska skogen till och med 2016. Satsning-en består av 334 miljoner till skydd av skog samt 60 miljoner till ökad produktion av biomassa.minsKat matsvinn: 12 miljoner kronor till livsmedelsverket under åren 2013-2015 för att stärka arbetet med att minska matsvinnet och öka klimatnyttan.differentiering av fordons-besKattningen: Regeringen föreslår en ökad differentiering i for-donsbeskattningen för att premiera nyförsäljning av fordon med låg klimatpåverkan.rovdjursförvaltning: Ansla-get till rovdjursförvaltning höjs och permanentas. Satsningen ska användas av länsstyrelserna i arbetet med en ökad dialog och närvaro, akutgrupper för rovdjur, informa-tionsinsatser och kunskapsunderlag för rovdjursförvaltningen.

Centerframgångar i höstbudgeten

Centerpartiet har gjort ett mycket tydligt avtryck i 2013 års budget , med satsningar på ungas möjligheter att få jobb, förstärkt infrastruktur i hela landet, satsningar på grön energi och förbättringar av villkoren för företag. Här kommer några av de många framgångarna. text: Karin carlesten

tidningen C • 15

Centerpartiets dreamteam

Jag förmodar att ni var och en hade en bild i huvudet av hur det skulle bli när ni tillträdde för ungefär ett år sedan, stämde den? al: Ja, till stora delar – engage-manget, tiden, utmaningen. Under första året hade jag som ambition att etablera Framtidsagendan, idépro-grammet, decentraliserad riksorga-

nisation och att lansera Centerpar-tiet som Ett hållbart val. Samtidigt är det helt omöjligt att vara förbe-redd på exakt allt – det är både bra och befriande.aWj: nej, det har varit mycket roligare än vad jag hade tänkt mig. Dels att vara med som en del av en mycket konstruktiv partiledning

och sen av att få mötas av så mycket värme från alla medlemmar.aKh: när den nya partiledningen och partistyrelsen valdes hoppades jag att vi skulle ha gott om föränd-ringslust, mycket arbetsenergi och en vilja. Och förmåga till högt i tak i viktiga strategiska frågor. Mer ”vi-känsla” än ”dom-känsla”. Och det har vi tillsammans lyckats med.

Vilka personliga egenskaper och erfa­renheter har du haft mest nytta av? al: Min målmedvetenhet och envis-het! Att våga tänka långsiktigt när andra ropar efter snabba utspel och

Anders, Annie och Anna-Karin byter mjuka jul-klappar med fokus på avkopp-ling och återhämt-ning, men också en megafon.

Annie Lööf, partiordförande, Anders W Jonsson, vice parti-ordförande och Anna-Karin Hatt, andra vice partiordförande har upplevt sitt dryga första år tillsammans i partiledningen. Här kommer deras egna tankar om året som gick och samar-betet mellan de tre A:na. text: pernilla Melander bild: christian saltas

16 • tidningen C

snabba uppgångar. Jag vill bygga Centerpartiet starkt med strategi, hjärta och hållbara värderingar.aWj: Jag har haft mycket nytta av min erfarenhet av att möta männ-iskor i livets alla möjliga och omöj-liga situationer. känt en trygghet i att bara kunna vara den jag är.aKh: I strategiska diskussioner försöker jag bidra med min lust och förmåga att ”se runt hörnet” och lyfta blicken för att se de större sam-manhangen. Erfarenhet från tidigare ledningar gör att man kan plocka russinen till sitt eget ledarskap.

Vilken höjdpunkt under året berörde dig personligen?al: Fikastunden hemma hos Thor-björn och Solveig Fälldin i våras, och när jag bjöd tidigare och nuva-rande partiledare, partisekreterare, statsråd och gruppledare för Cen-terpartiet sedan 70-talet på middag. aWj: Ett av många glädjefyllda möten som etsat sig fast är när jag talade på ett möte hos Centerpartiet i älvsbyn. Framför mig, Storforsens vackra kapell, fullsatt med parti-vänner och bakom min rygg den brusande Storforsen. aKh: Jag hämtar mycket energi ur mötena med enskilda centerpartis-ter, att diskutera samhällsutmaning-ar och våra politiska svar. när jag berättar om hur vi leder den gröna omställningen och ljuset tänds i ögonen på de jag möter.

Nämn en utmanande situation som du har upplevt under året. Hur löste du den? al: Generellt handlar det om att vara lugn, strategisk och omge sig av bra och kloka bollplank. Min största utmaning är helt klart budgetför-handlingarna – omfattande materi-

al, tydliga centerprioriteringar, tuffa förhandlingar. Det gäller att vara påläst, slipat argumenten, vara tak-tisk och envis under partiledarför-handlingarna. Jag tycker att det blev ett bra centerutfall i årets budget. aWj: Möten med långtidssjukskriv-na människor som är långt ifrån nöjda med de förändringar som Centerpartiet stått bakom. Det blir ofta en bra dialog om jag tänker på att lyssna och inte alltid ha svaren på alla frågor.aKh: Det är lätt för oppositionen att kommentera våra reformer med ”för lite” och ”för sent”. Det är enkelt att plussa på ett par miljoner och försöka framstå som mer grön. I de lägena får man hämta kraft ur insik-ten att det viktiga inte är vad man säger, utan vad man verkligen gör.

Vilka tips skulle du ha önskat att någon gett dig för ett år sedan? al: ”Rom byggdes inte på en dag”, är en klassiker som inte kan sägas för många gånger.aWj: Var noga med att avsätta tid för att läsa, lyssna och reflektera.

aKh: Jag vill alltid bli påmind om att vi ska vara oerhört seriösa i sak, men också att vi ska se till att ha roligt under tiden.

Hur samarbetar ni i vardagen? al: Vi träffas ofta i olika samman-hang, flera gånger varje vecka för snabba avstämningar. Utöver det är både mejl och sms viktiga. Följer dem även på Facebook.aWj: Jag är riktigt nöjd med hur väl samarbetet fungerar. Vi har alla tre olika kompetenser och erfarenheter men alla bidrar på ett prestigelöst sätt. Roligt att vara en del av grup-pen och att få samarbeta med två av Sveriges skickligaste politiker. aKh: Jag tycker vi har ett väldigt fint växelspel där vi alla tre drar ledar-skapet. Vi låter olika erfarenheter få ta plats. Vi har prioriterat långsik-tiga strategiska samtal och då har vi också setts mycket, både på möten och vid sidan om. Vi är ett gott gäng som bjuder varandra lagom mot-stånd och samtidigt vill varandra och partiet väldigt väl.

Vilket epitet skulle du vilja sätta på gruppdynamiken?al: kompletterande och spänstiga diskussioner.aWj: Fullständigt prestigelös.aKh: Spänstig och böljande.

Vilka roller spelar var och en i gruppen ? al: Anders är den handlingskraftige. han älskar att gå till handling och är en verkställare. Anna-karin är den kloka analytikern. hon älskar att sätta tänderna i utmaningar och leverera handlingsvägar.aWj: Annie är otvetydigt vår ledare, en lyssnande och omtänksam chef. Anna-karin är imponerande i sina

Jag vill bygga Center-partiet starkt med strategi , hjärta och hållbara värderingar.Annie Lööf

tidningen C • 17

analyser men också i sitt generösa sätt att stötta Annie med all den bakgrundskunskap och förhand-lingserfarenhet hon besitter. Jag bidrar kanske genom att möta våra fantastiska medlemmar från kiruna till Malmö och genom mitt politiska engagemang i välfärdsfrågorna.aKh: Anders skjuter snabbast och är mest intuitiv av oss tre. han är väldigt orädd och tar gärna ut svängarna med en rejäl (men hjärt-lig) rallarsving. Annie har utvecklats från att i början ha varit mestadels lyssnande till att bli allt tydligare i vad som är hennes eget ledarskap. Och det är väldigt bra! Själv tror jag att andra ser mig som drivande och strategisk, men förhoppningsvis också öppen för nya idéer och att jag bjuder på erfarenheter.

Vad vill du ge de andra två i julklapp? al: Anders får ett par mjuka, varma

fårullstofflor för några stilla, väl-förtjänta kvällar vid den öppna spisen . Anna-karin får en varm, lång morgonrock att strosa runt i under lugna, härliga morgnar, njuta av stillheten och ledigheten under julen. aWj: Anna-karin och hennes barn får en veckas skidsemester i de fan-tastiska Jämtlandsfjällen. Inte i åre, men i närliggande Edsåsdalen dit mobiltelefonerna inte alltid når… till Annie skulle jag vilja ge en långhelg på Järvsöbadens pensionat med sin äkta man. Avskilt, avstressat med fantastisk mat och härlig natur i ljusnans dalgång.aKh: Annie ger jag en havskajak, i en kajak kan hon koppla av med bara sig själv, vattnet och en evig ho-risont. Anders får en megafon. han är i och för sig duktig på att göra sig hörd, men hans kunskap om hur vi kan få en mänskligare vård och

omsorg med bättre kvalitet är så bra att den bör nå fram till fler.

Vad står högst på din önskelista inför 2013?al: bättre opinionssiffror och nya joggingskor! Jag vill gärna se resultat av allt det arbete som läggs ner i or-ganisationen, vår politik har poten-tial till ett mycket högre stöd. Jag ser också fram emot mer tid för träning i skogen. aWj: Att få förändringar till stånd som ger människor som fastnat i missbruk rätt till vetenskapligt base-rad vård. Slå döttrarna på störtlopp från åreskutans topp och kanske med en ny häst kunna hoppa en felfri bana på en meter!aKh: bidra till att utveckla skolan så att vartenda barn får ut-veckla sin fulla potential, och att fler unga snabbt ska kunna få sitt första jobb.

Härlig stämning och många kramar i Åre hösten 2011.

18 • tidningen C

Vem är du?Jag är ordförande i partiets kyrko-mötesgrupp, förhoppningsvis kandi-dat hemma i Folkärna och Västerås stift samt ordförande i kyrkopoli-tiska sektionen. Var hålls kyrkovalet? I alla församlingar och pastorat. Det går även bra att poströsta. Var brukar kyrkovalet vara mest framgångsrikt? Strålande resultat 2009 hade vi i Alfta och Ovanåkers församlingar, där 65 procent röstade på Centerpartiet.

Vad är roligast? Det är fint med stoltheten hos alla som engagerar sig och Centerpartiets ställning för människors lika värde.Vad är tråkigast?talet om ”partipolitik” i Svenska kyrkan.

Vad är svårast?Att det råder olika syn på respekten för kvinnliga präster, alla pars rätt att gifta sig kyrkligt och praktisk solidaritet med människor på flykt. Vilka är dina tre drömresultat? Om många röstade, de flesta var centerpartister och att de flesta var unga.

DRO kraftsamlar i norrlandUnder hösten har DRO-kon-toren bjudit in centerpartister över hela landet till verksam-hetskonferenser. I Lycksele samlade DRO Norr över 80 del-tagare från de fyra nordligaste länen för att ägna två dagar åt att prata framtid. text & bild: calle Jonsson

– att smälta den här helgen kom-mer nog att ta ett tag, säger helena Moen från ljusvattnet, vice ordfö-rande i Skellefteåkretsen med fokus på landsbygdsfrågor. Och visst blev det snack om lands-bygd. Thomas Westerberg, Region Västerbotten, var inbjuden före-dragshållare i ämnet och kom både med sanningar och en hel del pro-

vokationer. En åldrande befolkning och en fortsatt urbani sering åderlå-ter norrlands inland på människor och resurser. Det var ord och inga visor . Samtidigt pekade han på möjligheterna – som att små orter faktiskt kan växa och att norrlä-ningarna själva behöver ta kommandot över den bild som finns.

därefter Kom en bra diskussion om landsbygdens villkor.

– Jag tror att det är viktigt att vi använder ordet landsbygd. även om vi tänker det så får vi inte tappa bort ordet i texterna, säger helena.

Annars var konferensens inled-ning av annorlunda sort. två intres-

santa herrar följde på varandra. Först ut var Gycklaren Arkadia (Anders Sebring ) som inledde med tankar

och trollkonster kring temat kreativitet, om hur hjärnan

lär sig att tänka kreativt. Sedan tog partisekreterare Michael Arthursson vid.

kanske inte lika spektaku-lär, men nog så intressant. Deltagarna fick en dragning på temat Framtidsagenda 2020 och några tankar kring arbetet med idéprogrammet.

Efter föredraget funderade Michael Arthursson:

– Det finns en jordnära, realistiskt och samtidigt optimistisk syn på norrlands framtid bland våra före trädare i norr.

Det bådar gott.

Karin Perers är gruppledare för Center-gruppen i kyrkomötet.

Centerpartiet vill att folkkyrkan ska vara angelägen i hela sam-hället, även i dagens mångreli-giösa Sverige. Många medlem-mar är engagerade i kyrkovalet. en av dem är karin Perers. text: Alexandra cederquist foto: Anders Hagman

”det är fint att se glädjen och stoltheten”

Helena Moen, ljusvattnet, dis-kuterar gärna landsbygds-frågor.

Kyrkovalet, när händer det? höst 2012: studiecirkel. Förnominering av kandidater. Januari 2013: nationellt valprogram fastställs. 1/4: Vallokaler och röstmot-tagningsställen anmälda. 15/4: Alla kandidater anmälda.15/8: Valrörelsen startar. 20/8: Skolkampanjer inleds. 15/9: Valdagen.

tidningen C • 19

privat hemtjänst eller inte? Frågan har varit uppe till heta politiska diskussioner i Boden, där socialdemokraterna utrett möjligheten att slopa möjligheten till valfrihet för de äldre. Nu vill Centerpartiets Anders W Jonsson införa ”Lex Boden” och göra valfriheten obligatorisk. text & bild: Ulrika Vallgårda

anders W jonsson, förste vice ordförande i Centerpartiet och ordförande i riksdagens social-utskott, är stolt över lOV – lagen om valfrihetssystem – som han själv var med och utformade. lOV trädde i kraft den 1 januari 2009 och innebär att det är fritt fram för kommuner och landsting att införa valfrihet inom äldreomsorg, hälso- och sjukvård och att tillåta privata alternativ.

– nu när jag är 51 år bestämmer jag allt själv. när jag är 81 och börjar bli dement vill jag kunna bestämma vem som ska hjälpa mig med den nedre toaletten. Det är en mänsklig rättighet att få välja hemtjänst.

Det enda han ångrar idag är att de gjorde lagen frivillig och inte tving-ande. när han hörde att bodens

kommunledning funderade på att plocka bort möjligheten till privat äldreomsorg bokade han en biljett och åkte dit.

– nu ska lOV banne mig bli obli-gatorisk. Vi har tillsatt en utredning och hoppas att vi ska få igenom den nya lagen 2014. Det kanske kan bli en ”lex boden”, sa Anders W Jons-son vid en träff med de privata hem-tjänstföretagarna i boden.

boden är en av de få kommuner i nordligaste Sverige som infört valfrihet i hemtjänsten. Det skedde under förra mandatperioden medan alliansen styrde kommunen. Flera privata hemtjänstföretag startades och idag har 40 procent valt en fristående aktör.

– Ett levande exempel på att lOV

även kan fungera i glesbygd, fastslår Anders W Jonsson.

Vid förra valet tappade alliansen i boden majoriteten och socialde-mokraterna tog över makten. till en början lät de lOV vara i fred, efter-som i stort sett alla tycktes vara nöj-da med reformen. Men när det upp-dagades ett stort underskott på 29 miljoner kronor i kommunens hem-tjänstbudget gav socialnämnden en konsultfirma i uppdrag att se över utgifterna och ”presentera förslag till beslut om konsekvenserna av av-vecklande av lOV samt tidpunkt för genomförande”.

Kommunalrådet torbjörn lid-berg (s) sa på en presskonferens: ”Företagarna har gjort ett bra jobb, men kostnaderna har rusat iväg. Vi

Anders W Jons-son vill införa ett obligatoriskt lOV från och med 2014. På besök i Boden träffade han bland annat Maria nordin, verksamhetschef för sensia och Roger Bohman, centerpartiets gruppledare.

20 • tidningen C20 • tidningen C

har bland de högsta hemtjänstkost-naderna i landet. De äldre kommer att få precis lika bra hemtjänst av kommunen.”

– Det här var den största kallsup vi hade kunnat råka ut för. Det är mycket man har att brottas med som ny företagare, men jag hade inte i min vildaste fantasi kunnat förestäl-la mig att kommunen skulle tvinga oss att lägga ner, sa Mattias berg-qvist, ägare och verksamhetschef för lOV-företaget Din hemservice.

Ett protestmöte mot planerna hölls den 10 september och samlade 200 bodenbor, som överlämnade en namnlista till de ansvariga politiker-na. Det visade sig snart att kommun-ledningens argumentation inte höll. när man studerade siffrorna var den privata hemtjänsten inte på något sätt dyrare än den kommunala, tvärtom.

det dröjde bara några veckor tills budet ändrades. Istället för att avskaffa lOV skulle hemtjänsten, både den kommunala och den privata, åläggas ett besparingskrav på 7 procent per år under tre år – ett dråpslag och en omöjlighet, anser Mattias bergqvist och de andra pri-vata hemtjänstföretagarna.

– Men jag tror ni kan vara lug-na. Eftersom samma besparingskrav gäller den kommunala hemtjänsten kommer det aldrig bli verklighet av det, förutspår Anders W Jonsson.

Anders W Jonsson passade ock-så på att fråga vad de kommuna-la hemtjänstföretagen ansåg om att i lag begränsa vinstutdelningen – nå-got som varit uppe till diskussion i riksdagen.

– även om det inte är det enda in-citamentet, så är ju att tjäna pengar

ett skäl till att man vill driva företag. Det handlar om att få avkastning både på den ekonomiska investe-ringen och på den arbetsinsats man gör, för det tar mycket tid att starta företag, sa Erik hegglund som äger och driver Assistansteam1 i boden.

– Det tycker vi inom Centerpar-tiet också. Vi vill behålla nuvaran-de regelsystem om vinstutdelning, deklarerade Anders W Jonsson vid mötet.

om företagen tar ut för mycket vinst själva och låter det drabba verksamheten så att de inte gör ett bra jobb kommer de äldre att välja andra alternativ, menar han. De äldre är en känslig grupp som direkt märker försämringar och då har de alltid möjlighet att göra ett nytt val.

Från noll till 100 på 2 år mattias bergqvist var nyutbil-dad ekonom och hade nyss återvänt från USA till boden när han läste notisen om att det skulle öppnas en möjlighet till privat hemtjänst i kommunen.

– Jag sökte en utmaning på hem-maplan och tyckte det lät spännan-de, säger Mattias bergqvist.

hans farmor har tidigare haft kommunal hemtjänst, så genom henne hade han fått en del idéer om vad som skulle kunna föränd-ras och förbättras. Efter grundli-ga förberedelser startade han verk-samheten hösten 2010. Eftersom han inte själv har någon vårdut-bildning anställde han sin kompis mamma, sjuksköterskan karin Söderberg , som verksamhetsan-svarig. Därutöver har företaget ett 40-tal anställda.

– De har lite olika bakgrund. Det viktigaste för mig är att de har erfa-

renhet, engagemang och brinner för sitt arbete, säger Mattias bergqvist.

att värva Kunder krävde i inled-ningsskedet en hel del marknads-föringsinsatser, informationsmöten och öppet hus. kommunen har också informerat, både om kommu-nal och privat hemtjänst i broschy-rer och annonser.

– Särskilt i början var det många äldre som ringde till oss och var upprörda. De undrade varför vi skulle göra vinst på deras skatte-pengar, berättar Mattias bergqvist.

Men när han talar om att de har samma avgift som kommunen och försöker göra ett så bra arbete som möjligt för de äldre, så brukar de ändra sig fort, berättar han leende. nu behövs ingen aktiv marknadsfö-ring längre – företaget lever på sitt goda rykte. kunder hjälper till att marknadsföra företaget.

idag har Din hemservice drygt 100 kunder och antalet ökar med ungefär en i veckan. Ingen har hit-tills bytt till kommunal hemtjänst. Däremot har företaget ännu inte börjat gå med vinst.

– Förhoppningsvis kommer vi att gå plus minus noll innevarande år – vår plan för företaget är långsiktig. Men sänker man ersättningsnivån kan det bli knepigt, avslutar Mattias bergqvist. text & bild: Ulrika Vallgårda

Mattias Bergqvist driver företaget Din Hemservice i Boden tillsammans med ett 40-tal medarbetare. Här till-sammans med verksamhetschefen Karin söderberg.

tidningen C • 21

gudrun öström har problem med hjärt-flimmer och hjärtsvikt och blir därför fort trött. hon har hjälp av hemtjänsten med städning, handling och att torka fönstren. Det är alltid samma person som kommer.

– Jag hörde på byn att de skulle vara så väldigt bra och det är de. Man känner ald-rig att de stressar. En positiv sak är att jag själv får följa med till affären och handla, det får man inte göra om man har kommunens hemtjänst, berättar Gudrun öström.

Anna Maria Enberg, 94 år, är också nöjd med Syster karins tjänster:

– De är jättebra, det kommer en kvinna och hjälper mig flera gånger om dagen.

det var anna Marias son, torbjörn En-berg som hjälpte henne att byta från kom-munal hemtjänst till privat:

– Mamma började ha hemtjänst när hon

bröt handleden i september 2010. Det kom olika personal hela tiden och då blev hon ganska osäker och orolig. Särskilt när man börjar få försämrat närminne är det viktigt med kontinuiteten.

– Det har varit perfekt att byta till det pri-vata alternativet. De har dessutom ett myck-et bredare utbud än den kommunala hem-tjänsten. De ställer upp med både hårvård och enklare fotvård. De kan också skjutsa mamma i sina egna bilar till kyrkan, dok-torn eller till affären – något som inte den kommunala hemtjänsten får. när det över-går från hemtjänst till RUt-tjänster blir det visserligen en högre taxa, men det viktiga är att det är smidigt, menar torbjörn Enberg.

torbjörn berättar att Syster karin erbju-der en lista med tjänster – från gräsklippning till fönsterputsning – som är väldigt uppskat-tat, särskilt på en liten ort där utbudet av entreprenörer i övrigt är ganska begränsat.

han tror att det kommer att bli ramaskri i boden om den privata hemtjänsten skulle försvinna.

– Det går bara inte. Vi kan inte tänka oss att gå tillbaka till den kommunala hem-tjänsten.

Gudrun Öström berättar för Anders W Jonsson att det kommer en och samma person varje gång från syster Karins hemtjänst.

Anna Maria enberg, 94 år, Harads, Anlitar Syster Karins vård och omsorg

torbjörn enberg, son till Anna Maria enberg

Gudrun Öström, 84, och Anna Maria Enberg, 94, i Harads utanför Boden är två vårdtagare som anli-tar det privata hemtjänstföretaget Syster Karins vård och omsorg. text & bild: Ulrika Vallgårda

Finn 15 Fel om lov

nu finns det en liten folder att ladda ned på center partiet.se med argument för lagen om valfrihet. Femton felaktiga påståenden om LOV bemöts med lika många motar-gument som till exempel:

Fel: Privata utför-are dränerar väl-färden på skatte-pengar.

Rätt: privata ut förare får samma ersättning som de offentliga utförarna , vilken motsvarar kommunens själv-kostnad för upp-draget. Ersättning-en via skattemedel blir varken större eller mindre om ett privat företag går med vinst.

”Jag får följa med till affären och handla”

22 • tidningen C

Möjligheterna är många. Kontakta oss så

får du goda råd för en klok investering.

Ola Strivall Johan Hammarqvist 010 199 88 53 010 199 88 10

ola.strivall@eolusvind.com johan.hammarqvist@eolusvind.com

vindkraft sedan 1990

Träffa oss på Centerpartiets kommundagar i Örebro 1-2 februari 2013

Investera i vindkraft!En investering i vindkraft ger möjlighet att

kombinera miljönytta med ekonomisk avkastning.

Låt oss berätta mer om hur vindkraft är en lönsam

investering för din kommun, ditt företag eller dig

som privatperson.

Eolus Vind AB är Sveriges första kommersiella vindkraftprojektör. Sedan starten har Eolus medverkat vid etableringen av över 400 vindkraftverk. Kunder till våra nyckelfärdiga anläggningar är markägare och närboende, lokala företag, ekonomiska föreningar och vindkraftskooperativ, energibolag, fastighetsbolag, kommuner och landsting samt institutionella investerare.

Listat på First North www.eolusvind.com Tel. 010 199 88 00

121211 Tidningen C.indd 1 2012-11-28 10:20:59

”Jag får följa med till affären och handla”

Carola gunnarsson

Familj: SamboJobb: Oppositionsråd i Sala, vice ordförande i sveriges Kommuner & LandstingBor: Villa i ringvalla, sala & på lantbruket i MöklintaGillar: Det mesta!Gillar inte: Oengagemang

Raka13

24 • tidningen C

1. Vad gör du på SKL? Jag företräder Sveriges kommuner och landsting, Skl, i kontakter med regeringsföreträdare, departement, riksdag och med Council of European Municipalities and Regions. Jag deltar också i arbetsutskottets och styrelsens sammanträden för Skl:s räkning.

2. Hur ser din arbetsdag ut? Den ena dagen är aldrig den andra lik. Eftersom jag både är opposi-tionsråd i Sala och vice ordförande i Skl kombinerar jag min tid mel-lan dessa båda uppdrag. En alldeles vanlig dag kan jag på förmiddagen delta i ett möte i Stockholm som re-presentant för Skl, för att sedan på eftermiddagen vara i Sala på kom-munstyrelsens ledningsutskott och diskutera Sala kommuns budget. Med bra tågförbindelser fungerar det alldeles utmärkt.

3. Hur blir man en bra vice ord förande ? Allt politiskt arbete handlar om engagemang för mig. Man måste tro på det man gör och vara beredd att satsa. Det handlar också om att stå för sina åsikter. Man måste vara nyfiken och öppen för idéer och tankar. Det är också viktigt att vara så pass trygg i sig själv att man kan erkänna när andra har bättre idéer än jag själv har.

4. Vad jobbade du med tidigare? Jag blev kS-ordförande i Sala 1

januari 2003 och vice ordförande i Skl i mars 2007. Innan dess arbetade jag, sedan 1989, på lantbrukarnas Riksförbund (lRF) bland annat som rådgivare till förbundsordföranden.

5. Vad är roligast på jobbet? Att jag får träffa så många männi-skor med olika erfarenheter, kun-skaper, idéer och tankar. Dessutom att jag varje dag lär mig något nytt.

6. Vad är mest utmanande? Det är så många olika politiska äm-nesområden och frågor att hantera.

7. Vem är din förebild? Jag beundrar alla människor i vårt land som ideellt, på sin fritid, lägger ner kraft och energi i olika fören-ingar. Det är tack vare dessa män-niskors ideella engagemang som vårt samhälle utvecklas!

8. Hinner du med några intressen utöver arbetet? Jag driver ett lant-bruk tillsammans med min bror och svägerska i Möklin-ta. Där tillbringar jag min lediga tid: arbetar på gården, plockar bär och jagar.

9. När du reser någonstans, vart åker du helst då? Eftersom jag reser så mycket genom

mitt Skl-uppdrag är det fantastiskt skönt att vara hemma på gården i Möklinta.

10. Varför blev du centerpartist? Jag blev medlem i Centerns Ung-domsförbund i Möklinta som 14-åring. Sedan dess har jag varit centerpartist.

11. Vad är den mest utmanande situ-ation du befunnit dig i? när jag 1985, som nyvald ordförande i kommunfullmäktige i Sala, skulle leda mitt första kommunfullmäktige-sammanträde. budgetsammanträdet pågick i två dagar – i mer än 20 tim-mar. Men det gick det också!

12. Ditt bästa tips till en som nyss börjat jobba i det politiska samman-

hanget? Våga säga ja, ta chan-

sen! Du lär dig mer och mer för varje

uppdrag och blir säkrare och

tryggare vartefter.

13. Hur firar du jul? I Möklinta tillsammans med mamma, min sambo och mina två bröder med

familjer . Julaftonsmorgonen börjar med julgröt och mammas nybakade havrekakor. på kvällen är det julklappsutdelning. Det blir nog många par hemstickade ragg-sockor i år.

text: Alexandra cederquist foto: christian saltas

med Carola Gunnarsson Raka13

tidningen C • 25

Ohållbart med dyr reklamsom konsumenter får vi dagligen reklam i våra brevlådor – kilovis med påkostade trycksaker. Det är slöseri och ur miljösynpunkt ohållbart. Hur många tar till sig alla fantastiska erbjudanden? När det gäller reklam i media kan vi i alla fall stänga av och bestämma själva.

Hur mycket dyrare blir varor och tjänster på grund av reklam? Det viktigaste är att konsumenter får en väldokumen-terad varudeklaration, lätt att förstå och utan reklaminnehåll.

Jag upplever reklamen som ledande och även vilseledan-de för den delen. Handeln bör komma fram med nytänkan-de kring hur budskapet ska nå oss konsumenter. De flesta av oss vill och önskar nog ha en förtroendefull kontakt med engagerande affärsidkare.

Bertil Bertilsson, Vininga, lidköpingskretsen

u svar till roger bohman

självklart ska människor inte vara tvungna att förvara stora mängder kontanter hemma . Alla ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser oavsett var i landet man befinner sig.

För att säkerställa detta gav regeringen 2011 Post- och telestyrelsen (pts) i uppdrag att stödja de regionala insatser som redan görs för att tillgodo-se behovet av exempelvis ban-komater.

Bristen på kontanter har sin grund i att betaltjänsterna för-ändras. Svensk Kassaservice lades ner, bankernas kontorsnät och kontantservice minskar, andelen kortbetalningar och andra former av elektroniska betalningar ökar. Mycket görs, men mycket behöver göras. Bland annat har regeringen beviljat organisationen Hela Sverige ska leva ett bidrag på 45 miljoner kronor för att stödja lokala servicelösningar.

Rickard Nordin, (c), riksdagsledamot och konsumentpolitisk talesperson

DEBATT

Kontanter behövs

Kontanter kan ännu inte helt ersättas med betalkort. När posten lade ned kas-saservice så fick de som saknar körkort på landsbygden problem. Leveranser av varor hanteras med hjälp av vänner, men man vill göra rätt för sig när kassen leve-reras och då krävs kontanter.

När regeringen tog beslutet att lägga ned svensk Kassaservice, fick Maud Olofsson med en skrivning att ingen skulle lämnas utan kontantservice. Efter påtryck-ningar från Näringsdepartementet kom

Post & Telestyrelsen överens om kontant-automater med ICA-banken. Så har skett, vad är då problemet? Jo, ICA finns inte längre kvar på landsbygden i Norrbotten.

Nu får man överlämna sitt betalkort till en vän som tar ur kontanter, och därmed har äldre omyndigförklarats att sköta sin egen ekonomi och måste förvara större summor kontanter hemma. Ett av argu-menten när lantbrevbärarna berövades kassaservicen var just att minska rånris-ken, är tanken att de äldre på landsbyg-den skulle ta över denna risk?

Roger BohmanKretsordförande Boden

26 • tidningen C

DEBATT Delta i debatten! Mejla in ditt debattinlägg till: tidningenc@centerpartiet.se Insända bidrag kan bli redigerade, rekommenderad textlängd är maximalt 1 500 tecken per bidrag.

Motståndet mot vinst störst inom kvinnoyrken

varför är det fult att tjäna pengar när det kommer till kvinnors arbete? Vinstförbud verkar reserveras för kvinno-dominerade arbetsplatser i skola, vård och omsorg.

Vinstförbud må låta ideologiskt fint, men i verkligheten är det en stor del av vård och omsorgspersonalen som står längst ner i arbetslivets näringskedja som får betala priset med oregelbundna scheman och dåliga löner. Inom förskolan är 97 procent av all personal kvinnor. Inom vård och omsorg 75 procent av personalstyrkan. Till stor del är det kvinnorna i dessa branscher som har fått betala ett högt pris för den idén.

Diskussionen verkar ha fastnat i vinstens vara eller icke-vara, men ingen ifrågasätter om kommunernas ansträngda

ekonomier orkar bära upp de investeringar och renovering-ar som krävs i välfärden, bland annat inom äldreomsorgen. Varje år köper samhället varor och tjänster från den privata sektorn för 800 miljarder kronor (en fjärdedel av BNP). Många privata bolag tjänar alltså redan pengar på den offentliga välfärden genom upphandlingar.

Centerkvinnorna menar att det faktum att sju av tio väl-färdsföretagare är kvinnor är något att glädjas över. Att se att reformer som RUT och LOV fått fler att ta steget och vågat satsa på företagande är en framgång. Centerkvinnor-na vill därför att LOV ska bli obligatoriskt i alla kommuner, och att den ska inkludera barnomsorg.

97 procent av de människor som dagligen tar hand om våra barn på landets förskolor av lågavlönade kvinnor, sam-tidigt som vi har ett näringsliv där betydligt mer välbetalda styrelseordföranden representeras av 97 procent män.

Kanske är det dags att se den rosa elefanten i rummet och ifrågasätta varför motståndet till vinst är så stort inom välfärden? Att motståndet i själva verket bottnar i att kvin-nor inte ska vilja ha betalt för sitt arbete, för sin kunskap eller för sin tid.

Gunilla Hjelmförbundsordförande centerkvinnorna

u svar till bertil bertillson det är viktigt att vi underlättar för konsumenterna att göra väl grundade val. Med god konsumentinformation kan vi som konsumenter välja sådant som är bra för oss själva, miljön och andra.

Kostnaden för reklamen betalas i slutänden av konsu-menten. De genomsnittliga priserna kan dock sänkas i och med reklamen. Reklamen stimulerar konkurrens mellan företag som i förlängningen innebär lägre priser. Reklamen ökar också valfriheten på så sätt att vi får information om de produkter som finns att välja på.

Man kan önska att pappersreklamen minskade, med tan-ke på att den tär på miljön. Jag tror dock att det bästa är om den enskilde konsumenten själv får bestämma om han eller hon vill ha reklamen. En skylt med ”Reklam, nej tack” stoppar oadresserad reklam, och reklam som är adresse-rad till dig kan du stoppa genom att anmäla dig till någon av de organisationer som spärrar adresslistor.

Rickard Nordin,riksdagsledamot och konsument politisk talesperson (c)

u svar gunilla hjelm

Centerpartiet och regeringen slår i höstens budget fast att om inte dagens stimulanser för att öka valfriheten i den specialiserade vården får tillräckligt genomslag kommer regeringen överväga att göra LOV obligatorisk. Läs mer på sidorna 20–22.

tidningen C • 27

fråga 1: Nämn de tre klimatfrämjande områden som ni prioriterar högst inför 2013?fråga 2: Hur vill ni lösa behovet av transport av perso-ner och varor i glesbefolkade delar av landet? Fråga 3: Hur ska våra gemensamma klimatåtgärder finansieras?

Duellen: Hållbar miljö

text: Alexandra cederquist bild: Fredrik Hjerling (Åsa Romson), Martina Huber (Lena Ek)

lena eK, (c) miljöminister

1. Vi har begärt att naturvårdsverket ska presentera ett underlag för klimatfärdplan 2050. nu behöver vi genomföra satsningar sektor för sektor för att klara målet om ett samhälle utan nettoutsläpp av växthusgaser.

transporter och målet om en fossilobero-ende fordonsflotta redan år 2030 är viktigt.

klimatfrämjande åtgärder ger stora för-delar. Sverige har tagit initiativ till en in-ternationell koalition för att minska de kort livade klimatpåverkande luftförorening-arna vilket är bra för hälsa, luftkvalitet och klimat .

2. Utöver den historiskt stora järn-vägssatsningen som Centerpartiet fått till stånd i årets budgetproposition behövs kompletterande styrmedel som gör det enkelt och ekonomiskt fördel-aktigt att transportera mer på järnväg, kollektivtrafik eller cykla till jobbet.

3. Det är viktigt att inkludera strategiska miljöparametrar som standard och stärka företags miljömålsrelaterade arbete så att miljö blir en naturlig del av verksamheten.

åsa romson, (mp) språkrör

1. transporter: Större statliga satsningar på tåg och kollektivtrafik, samt mer biogas bland annat genom metanreduceringsstöd till bönder.

Industri: Inrätta en innovationsfond på 1 miljard om året som stödjer innovationspro-jekt för grön omställning av industrin.

bostäder: Utökat och klimatanpassat ROt-avdrag och ett särskilt stöd till kom-munernas klimatarbete liknande det tidiga-re klimp.

2. Vi vill lyfta över transporter från väg till järnväg där det går och säkerställa bättre It-infrastruktur och närservice för att minska onödiga resor. Samtidigt vill vi stödja utvecklingen av förnybara drivmedel eftersom bil och lastbil kommer att behövas

på landet även i framtiden.

3. Vi vill sätta ett pris på utsläpp som motiverar grön omställning, till exempel höja den generella CO2-skatten, detta ger också intäkter som kan användas för att gynna miljövänliga alternativ.

Åsa Romson

lena ek

28 • tidningen C

Tjälskott, bilkö eller inställda tåg, det finns många hinder på vägen. Men Anders Åkesson , Centerpartistisk riksdagsledamot, känner till de flesta och ser problemet som ohållbart. Han är Centerpartiets trafikpolitiska talesperson, och det är med stolthet han berättar om infrastruktur propositionen 2013. text: Annika eriksson

– många talar om att lösa miljö-utmaningen med att begränsa resande och transporter, i Center-partiet vill vi snarare uppmuntra det, säger Anders åkesson. Men vi kombinerar det med att arbeta för god miljöpåverkan.

Vi pratas vid i telefon och under vårt samtal bär han syn för sägen, han hinner byta från tåg till buss och gå ombord på ett flygplan innan vi är klara. han vet vad resandet be-tyder i människors vardag.

vi talar om den opinionsunder-sökning bland landsbygdsboende som Centerpartiet presenterade i augusti. över hela landet var huvud-problemet detsamma, nämligen in-frastruktur. Anders åkesson tycker inte det är konstigt, för den enskilda människan är avståndet till övriga delar av landet centralt.

– Det är förutsättningen för allt: arbete, utbildning och att få träffa de människor som betyder något för mig.

Sedan kan problemen se olika ut. I Västerbottens inland tar resan lång tid på grund av dåligt under-håll, i Mälardalen handlar det om överutnyttjande. Det skulle förändra mycket om man kunde få människ-

or i Mälardalsregionen att ändra tid-punkt för sitt resande, och här kom-mer Anders åkesson in på nätet och dess möjligheter.

– vi i Centerpartiet anser att It är det femte transportmedlet. Vi vill att It finns med i alla diskussioner som handlar om att överbrygga avstånd.

Centerpartiet har etablerat hela Sverige som utgångspunkt i infra-strukturpropositionen, men här handlar det om stora drag och över-gripande målsättningar. Det är först i åtgärdsplanen de konkreta sats-ningarna redovisas, under våren 2014.

Det betyder att det kommande året är ett gyllene tillfälle för påverkan, och Anders åkesson rekommende-rar alla att lämna förslag. En bra bör-jan är att läsa studiematerialet ”kom-munikation för tillväxt” som finns på Vuxenskolans hemsida.

– Eller bjud in en politiker, jag kommer gärna. Som vi bygger in-frastrukturen, så blir vårt samhälle. Det är ett önskeområde för en Cen-terpartist.

infrastruKturpropositionen för 2013 avsätter totalt 524 miljarder för perioden 2014 – 2025. bland an-nat för ökade satsningar på drift och underhåll i hela landet, en ny och modern stambana och upprustning av transporter som berör gruv-näringen.

Center partiet i infrastruKtur-

budgetenAnders Åkesson räknar upp fem områden där Centerpartiets avtryck i infrastrukturbudgeten är särskilt tydliga:1. IT som en del i diskussionen kring transportlösningar2. Budgetens höga ekonomiska nivå3. Hela Sverige som utgångspunkt, t ex fortsatt höjning av statsbidrag till enskilda vägar4. Ett robust system som mål, att rusta det vi har och inte bara bygga nytt5. transporter och resor bejakas, liksom arbetet för minskad miljö-påverkan

Infrastruktur – vägen fram för

landsbygden

Tåg i tid är ett prioriterat om råde i hös-tens budget-proposition. nu ska delar av stam banan rustas upp.

tidningen C • 29

”Jag vägrar vänja mig!”under hösten har den första kampanjen inom ramen för ett håll-bart val rullats ut i landet.

kampanjen byggde på en under-sökning om ungdomars tuffa väg till arbetsmarknaden och en rad med centerpartistiska förslag på hur vi vill göra det enklare för unga att få ett första jobb och försörja sig själva. Via lokala kampanjer över landet , annonsering i regionalmedia och på nätet, debattartiklar och inlägg i sociala medier har budskapet spridit sig.

Centerpartiet i Eskilstuna bjöd in till politikerpub med paneldebatt tillsammans med debattörer från olika organisationer och ideologier. Alexander Funcke från tankes-medjan Migro pratade om integra-tion och arbetslöshet medan Algot Thorin från CUF ifrågasatte arbets-marknaden i stort. Medverkade gjorde också patrik Vikström från Arbetsförmedlingen och Fredrik pettersson från tidningen Folket. Moderator var Johanna lundgren Gestlöf.

på sergels torg i Stockholm pratade per Ankersjö med en nyfiken väljare medan Elisabeth Svensson och Jonas naddebo delar ut kam-panjfoldern ”Jag vägrar vänja mig”.

stort taCK till alla som bidrog till en lyckad höstkampanj! nu kör vi igång med planeringen för en tidig vårkampanj.

Vi vägrar vänja oss vid en ohållbar arbetsmarknad.

www.etthållbartval.se

En av fyra unga som vill ha ett jobb får inget.

HÖStkAM PAnJ

30 • tidningen C

Basutbildningarna är en del av Centerpartiets utbildningsstrategi. Läs mer på htttps://centralen.centerpartiet.se

Verktyg för Centerpartiets basutbildningar

• Nyfiken på politik–fördesomvillvetamerom detpolitiskaarbetet

• Ett hållbart val–grundvärderingarochpåverkansmöjligheter

• Nyvald –fördensomfårsittförstauppdrag

• Påverka genom samtal–attföravardagssamtalkringpolitik

• Bilda opinion via media–grundläggande omattskapanyheter

• Organisation och ledarskap –attledaochskapaengagemang

• Strategisk planering –frånvisiontillhandlingsplan

MÅLET är kunniga och engagerade

företrädare.

MEDLET är skräddarsydda material och specialutbildade internutbildare

METODEN är ett väl funge rande samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan och Centerpartiet.

Nu har vi tagit fram verktygen. Vad behöver ni i er kommunkrets? www.sv.se

Från vänster Alexander Funcke, Algot Thorin, Patrik Vikström, Fredrik Petters-son och Johanna lundgren gestlöf.

Per Ankersjö med nyfikna väljarare på sergels torg.

HÖStkAM PAnJ

tidningen C • 31

arbetet med ett nytt idéprogram ligger nu i slutskedet. Det har varit ett händelserikt år med en mängd olika aktiviteter och många tillfällen till att diskutera idépolitik med liv och lust. Mängder av diskussionskvällar, stu-diecirklar, möten och seminarier har arrangerats och engagerat medlem-mar och andra personer.

– Det är fantastiskt att så många varit med i processen, både i och ut-anför partiet. Just nu skriver vi ihop

texten utifrån alla inspel och grup-pens vision för det framtida Center-partiet. Det blir spetsigt och mycket nytänkande så jag ser fram emot de-batten som följer när vi presenterar vårt förslag, säger per Ankersjö, ord-förande i Framtidsbygget.

närmare tiotusen personer har aktivt deltagit i olika former av mö-ten. Skulle man räkna alla de männ-iskor som på något sätt har stött på Framtidsbygget på till exempel

mässor och marknader under det gångna året, ja då skulle antalet människor vara betydligt fler.

Vad händer nu? Under december går Framtidsbyggets ledamöter med per Ankersjö i spetsen in i en skri-varfas. ledamöterna läser igenom inspelen som kommit in och uti-från dessa diskuterar man fram ett förslag på text till idéprogrammet. I slutet av månaden överlämnas för-slaget till partistyrelsen. Därefter be-handlas texten för att sedan presen-teras på Framtidsstämman i mars. text: Ingrid Hedenvind-Brask

tänd ett centerljushar du några minuter över till ett enkelt julpyssel? Gör en fin ljusprydnad med en julhälsning från Centerpartiet och ge bort till partikamrater, vänner och bekanta i vintermörkret.

ljusprydnaden finns i två storle-kar anpassade till klassiska hushålls-ljus och till maffiga blockljus. Du kan välja mellan vit eller röd bak-grundsfärg.

Tänk på brandrisken och ta bort ljusprydnaden innan ljuset har brunnit ned alltför långt.

GOD JUL

GOD JUL

GOD JUL

GOD JUL

GOD JUL

sveriges första idéprogram som låtit medborgarna själva påverka innehållet kommer klubbas den 21 mars 2013 på Infracity i Upp-lands Väsby.

32 • tidningen C

korsord

Lösningen är inskickad av:

Namn .................................................................................................

Adress ...............................................................................................

postadress ......................................................................................

Skicka din lösning senast den 15 februari 2013 till:Centerkryss 4/2012Centerpartiets riksorganisation, Box 2200, 10315 Stockholm

Vinnarna i korsordet nr 3, 2012.1. Iris Lundahl, Grimeton2. Margareta lundvall, uppsala3. Lars-Erik Lindgren, Herrljunga4. Marita Jörkander, Dalsjöfors5. eva svanfeldt, Köpingsvik6. Marianne Abrahamsson, Umeå7. Barbro Wäster, Horndal8. Kerstin torkelsson, Örkelljunga9. Varlborg Arvidsson, Halmstad10. Majbritt Bångstrand, Färila

Vinnarna får trisslotter sända till sig med posten.

kaparedollar-

del

vackra

serve-rar

drink

bad-plats

görkallahål

böjasav på-

frest-ning

tya

tittahär

skalockatill

skratt

sägerupp-lyst

villtränare

ha

eldrest

ful-fisk

tasoftatill

kaffet

bereddpolis-

styrka

styrdeegypten

styrde serberförr i tiden

somhej

skarv

finfest

är rakavägen

speciellkost

strid

språk ivanligtturist-

mål

elvapå

plan

justnu

mirakel

tidigmorgon

sättspå

krok

rikt-ning

hoppsan

botten-drag

skurk

görsmåhål

tillåren

kommen

harsina

granartjut

tävling

lockarfisk

öken-hund

läggskakor

på

lagraswhisky

på

slutamed ge

svingartarzan

i

kamp-platsföre-

bild

lugntvatten

kon-troll

för

kanglasgå i

över-sätta

gnagare

tradi-tion

ärkanskeöde ö

tjäder-läte

revolt

sönder-dela

madridja

spets

polis-del

arbeta

kunga-säte

ge uti tryck

sättssko på

ses ihjul

målatunt

mycketstarkkvinna

åläggaarbets-order

problem

rock-gruppmed

africa

rosa-ljud

skapamedsyra

gök-platsmången

påtv

solo-sång

skrevluther

bak påfartyg

hända

tarhoppare

grandär enstordal iusa

© Svenska Korsord AB

çç

Ç

›÷

Ç

÷

÷

›

÷

Ç

Ç

Namn: Centern 03-12Titel: Centern 03-12

O

M

E

N

P

L

A

T

T

A O

K

G L A S

Ö V A

R Ö S T

A

L

L

A

M O S

T

A

N

T

I

G

U D D

Ä G A R E

T Ö M

I

S

T

A

P

P

P

U

B

S

M

E

T

B

U

N

T

S

V

E

T

S

S

K

Ä

R

A

K

A

R

S

T

A

A

N

A V E

T R A V

P E N G

P

Ä

R

M

K A N A L

L I M M A R

T A J T S

I

M

L

A

S

E

R

S T A B

G

A

P

I

G

G

I

R

A

U

R

A

T A G E N

H A L S

V

Ä

R

N

A

M

O

T

Ä

T

H A G E

T A K T

E L E G A N T

N

Ä

T

Ö

K

A

L O G I

M A T S A L

A P O T E K

T

O

R

P

A

L

E

T

A

Ä K T A

A

L

B

U

M

R

Ö

R

I

G K A S A

M

E

K

A

L

Ä

G

G

A

K

N

Ö

L

R A G U

T E R A P I

L

Ä L G

I

D

A

K

N

E

G

A

D A N S K

N

O

R

D

Å

N

G

A

M A N

Ä R T P I R O G

H

E

J

J

A

G

N I T

I L A

Ö

L

M

A

G

E

S I S A L

Ö

D

E

S

L

I

T S O P M A J A

S

P

E

T

S

A

K

T

I

E

D

A

G

G

U P P R O R

T

V

I

S

T

E

D

D

A

E B B

F

A

R

A

U N I K

L

O

J

L Ö G N E K A

F Ö R E T A G

F L E R

L A N D E TP Å

puré

strål-glans

person-er runtmilitär

chef

väder-streck

spets

samlasakter i

låg-vatten

fiske-redskap

dansasdet väl

i

betes-plats

hjälperindivider

passarofta med

kost

ärpölsen

inne–havare

literkort

dricksdet ur

harmångalåtar

tecken

mången kanbilda

mosaik

läggsskräp

i

ge-digen

helarasket

haringen

ordningalls

formav be–hand-ling

åtsitt-ande

byxor

bagar-massa

ger desom

skriker

jobbaoch

slita

klär sigålder-

domligt

åter-skalla

drulle

nack-hår

geringenvinst

sättersamman

börda

tja

åbygång

läggsvid val

kött-bak-else

sökaefter

tomt

vatten-rök

skärlysande

bergpå

kreta

tid-nings–

samling

ger enandel

fixamed

bilen

kan mankort i

patiens

skärrad

bad-plats

ensami sittslag

såhälsadecaesar

osann-ing

typ avört medrundafrön

lockarmånga

för attspisa

ger fo-gar med

låga

revolt

långläder-

remsom

styrdrag-djur

dispyt

får mansom ärpubvan

här ismålandär eskil

född

drarres-ande

slöoch

håglös

säljermedicin

för-mögen

skrikermycket

ledervatten

kött-stuvning

slant

sägerman om

sig själv

måstesena

sjå

tjusig

frusendroppe

morgon-fukt

hot

glida iskåne

måsteovan

här äranniefödd

svängpå

sjön

snorre-alster

udd

blistörre

går detsom

duger

ser-verar

öl

kan manmed

kniven

skogenskonung

fibrerfrån sån

hampa

© Svenska Korsord AB

‹

ç

÷

÷

ç

÷

Ç Ç

×

÷

Ç

÷

÷

ç

‹

×

Ç

tidningen C • 33

Årsmöten 2013

INFoRMATIoN oM pERSoN-UppGIFTER I CENTERRöREL-SENS MEDLEMSREGISTERSom medlem i Centerpartiet, Cen-terkvinnorna, Centerpartiets Ung-domsförbund och Centerstudenter registreras dina personuppgifter i centerrörelsens medlemsregister.

Vilka personuppgifter registreras ?namn, adress, telefon, mobil, mejl, webbadress, personnummer, födelsedatum, kön, organisatorisk tillhörighet, betalning av medlems-avgift, samhushåll, uppdrag, tillgång till intranät är exempel på uppgifter som är relevanta för centerrörelsens verksamhet. personnummer är en frivillig uppgift, med undantag för medlemmar som kandiderar i allmänna val. Om du som medlem väljer att avsluta ditt medlemskap rensas dina personuppgifter bort.

Syftepersonuppgifterna används endast inom ramen för centerrörelsens verksamhet på lokal, regional och central nivå. Exempelvis till: med-lemsinformation, kallelser, med-lemstidning, tillgång till intranätet Centralen, sändlistor för mejl och SMS, nomineringar och kandida-turer. Uppgifter lämnas ej vidare till tredje part utan samtycke (med undantag för uppgifter som redan är offentliga).

Vem har åtkomst till person uppgifterna?personal och förtroendevald med-lemsansvarig kan ges ansvar att administrera medlemsregister i avdelning, krets, distrikt och på riksorganisation. åtkomsten är begränsad till det geografiska/orga-nisatoriska område som medlems-ansvaret gäller för.

personuppgifter i andra systempersonuppgifter från centerrör-elsens medlemsregister kan för vissa medlemmar visas på Centerpartiets intranät Centralen, och i e-post-systemet samt sändlistor för mejl och SMS. Detta gäller för: aktiverad användare på Centralen, aktiverad e-postadress hos centerpartiet.se, förtroendeuppdrag/anställning där det är rimligt att du är sökbar för andra medlemmar i systemen. Synlighet för personuppgifter kan redigeras av medlemmen på Centra-len (under inställningar).

Vid frågor kontakta medlemsserviceVid frågor om medlemskap, adress-ändring, avslut av medlemskap, registerutdrag, medlemsavgifter eller inloggning till Centralen är du varmt välkommen att kontakta medlems-service på Centerpartiets Riksorga-nisation. Medlemsservice nås via e-post medlemsservice@centerpartiet.se eller telefon 08-617 38 80.

Alla medlemmar i Centerrörelsen kallas till och har rösträtt på Centerpartiets kretsårsstämma i den kommun man hör hemma. På distriktsstämman har endast valda ombud rösträtt, men samtliga medlemmar har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt. de kretsar och distrikt som valt att annonsera sina årsmöten i tidningen C. hittar ni här. Skriv in datumet i kalendern och varmt välkommen på ett spännande årsmöte!

Kretsårsmötearboga, 18 feb, 18.00 Vuxenskolans lokaler.arvika, Värmland, 21 feb, 19.00Stavnäs BillingsuddePer-Olov Ålanderper-olov.alander@s.lrf.seBoden, norrbotten, 24 feb, 15.00Partilokalen Hellgrensgatan 4Roger BohmanRUTBO@telia.comBorås, Sjuhärad, 12 feb, 19.00Kyrkligt Centrum, Stora salen ViskaforsAlva Hjärthalva.hjarth@centerpartiet.seale, norra Älvsborg, 26 feb, 19.00Aktivitetshuset, ÄlvängenBoel Holgerssonboel.holgersson@centerpartiet.seenköping, uppsala län, 25 feb, 18.30Mels Drive in, Änderstavägen 33, Fjärdhundra (ligger bredvid sporthallen).Monica Hallgren, Kretsordförandemonica.hallgren@centerpartiet.seeslöv, skåne, 27 feb, 18.00Skarhults FörsamlingshemJenny eberydjenny.eberyd@centerpartiet.seFalköping, Skaraborg, 4 mar, 19.00nya centerpartilokalen falköpingCarl-Eric.Gabrielssoncarl-eric.gabrielsson@r.lrf.seFolkare, Dalarna, 7 feb, 18.30Horndals församlingshem i HorndalKristina Ohlskristina.ohls@sv.segagnef, dalarna, 16 feb, 18.00Wålstedts i Näbbäcksholen, Dala-FlodaAnki enevoldsenanki.enevoldsen@centerpartiet.seGullspång, Skaraborg, 19 feb, 19.00Bygdegården Södra RådaBo Hagströmbo.hagstrom@r.lrf.seGällivare , norrbotten/lappland, 13 feb, 17.30Studieförbundet Vuxenskolan GällivareBerit Vennströmberitvennstrom@hotmail.comHabo, Jönköping, 7 feb, 18.30Holmenstugan HaboEgon Waldemarssonegon.waldemarsson@peab.sehaninge, stockholms län, 17 feb, 18.00Meddelas senarepetri salonenpetri.salonen@centerpartiet.seHerrljunga, norra Älvsborg, 21 feb, 19.00Eggvena BygdegårdKurt Hårsmarharsmar@telia.comHjo, Skaraborg, 20 feb, 19.00Mofallagårdengert franzéngert.franzen@gmail.comhärnösand , ångermanland, 24 feb, 17.00Församlingsgården, Härnösands Domkyrkachristina lindberglindberg.chr@gmail.comHöganäs, Skåne, 18 feb, 18.30Östra magasinet, Sofia Möllan, VikenAnna Hedbrantanna.hedbrant@centerpartiet.seHöör, Skåne, 26 feb, 19.00Församlingshemmet i Hallarödlars nihlénlars@centerpartisten.se

34 • tidningen C

Karlskrona, Blekinge, 28 feb, 18.30Församlingshemmet Ramdalalars Karlssonlars.karlsson@centerpartiet.se

Karlstad, Värmland, 17 feb, 18.30Matmejeriet i Karlstad AB Mejerigatan 2Heléne Lundberghelene.lundberg@centerpartiet.se

Katrineholm, Sörmland, 21 feb, 19.00Församlingshemmet Stroa malm, KatrineholmSten Holmgrensten.e.holmgren@telia.com

Klippan, SKÅne, 14 feb, 19.00Sockenstugan i Källnachrister Johanssonchris987@telia.com

Krokom, Jämtland, 21 feb, 19.00Aspåsgården, Aspås!Håkan Larssonhakan.larsson@centerpartiet.se

Kungsbacka, Halland, 7 feb, 18.30Tölögården, KungsbackaKristina Karlssonkristina.karlsson@centerpartiet.se

Kungsör, västmanland, 24 feb, 17.00Lokal Centerpartiets lokal på DrottninggatanMaj Holmström LarssonMaj.Holmstrom.Larsson@volvo.com

laholms, Halland, 27 feb, 19.00Hotell Freden i KnäredGunbritt Emilssongunbritt.emilsson@centerpartiet.se

lilla edet, norra Älvsborg, 25 feb, 18.30Västerlanda bygdegårdcarina Anderssoncarina141.ca@gmail.com

lindesberg, Örebro, 07 feb, 18.30SV-lokalen LindesbergJonas Kleberjonaskleber@telia.comlomma, 6 feb, 18.00Restaurang Baklomman, Kommunhuset i Lomma

luleå, norrbotten, 24 feb, 15.00Stadshusets sessionsal, Luleåstefan tornbergstefan.tornberg@centerpartiet.se

lycksele, Västerbotten, 2 feb, 13.00City Hotel, Storgatan, LyckseleHans Mårtenssonhansoe.martensson@telia.com

lysekil, 11 februari, 18.30 Röe Gård.

Motala, Östergötland, 21 feb, 18.30Brunneby, BorensbergJan Arvidssonjan@kalvsjo.se

nordmaling, Västerbotten, 25 feb, 19.00Aspeå BygdegårdKerstin Sjöströmkerstin.sjostrom@centerpartiet.se

norrköping, Östergötland, 12 feb, 18.30Restaurang Eklunden Lindåkersgatan 2 NorrköpingKennert Hallbergkennert.hallberg@centerpartiet.se

norrtäljekretsen, Stockholms län, 20 feb, 19.00café publicus nordronaHåkan Stolt

nyköpings , Södermanland, 14 feb, 19.00Runtuna BygdegårdKent gustafssonkent.gustafsson@centerpartiet.se

robertsfors, Västerbotten, 21 feb, 19.00sV i robertsforsMarta petterssonsvmarta@robertsfors.se

Sala, Västmanland, 20 feb, 19.00Byagården Ranstabyulla Ohlssonulla.m.ohlsson@telia.comsandviken, gävleborg, 28 feb, 18.00SVs studielokal Högbovägen 3 811 31 SandvikenAlvar Olsson029120431@hos.sandnet.seSjöbo, Skåne, 1 mar, 18.30Ågården i VollsjöIrene erlandssong.i.erlandsson@hotmail.comSkövde, Skaraborg, 18 feb, 18.30Häggums bygdegård. Kaffe serveras från kl 18.30. Mötesförhandlingar startar 19.00Karin thorstenssonkarintho@telia.comsollentuna, stockholm, 14 feb, 18.00Turebergskyrkans församlingslokal.Johan Fälldinjohan.falldin@sollentuna.sestoruman, västerbotten, 24 feb, 10.00Vuxenskolan i Storumanpatrik perssonpatrik.persson@storuman.seSträngnäs, Sörmland, 14 feb, 19.00Strängnäs kommunhus sal Glunten, Nygatan 10 SträngnäsAnton Nordströmanton.nordstrom@strangnas.stsundsvall, medelpad, 24 feb, 12.00Sundsvalls Kommunfullmäktigesal. Norrmalmsgatan 4.Hans Forsberghans.forsberg@centerpartiet.sesvalöv, skåne, 12 feb, 10.00Midgårdsskolans matsal, Röstångaeva Olofssoneva.nubb@brevet.nusvenljunga, sjuhärad, 24 feb, 1700Församlingshemmet Håcksvikrune petersonrune.svedjorna@telia.comSäter, Dalarna, 3 feb, 18.00stocksbro Bystuga, stora skedviElsa Efraimsson-Westmanelsaefraimsson@hotmail.comtierp, uppsala, 27 feb, 18.00Hornbergagården SkärplingeBertil Ahlinbahlin@delta.telenordia.seTimrå, Medelpad, 28 feb, 19.00lögdö Bruk lögdöAnita Hellstrandanita.hellstrand@centerpartiet.seTranås, Jönköping, 18 feb, 19.00Centerlokalen, Storgatan 61 TranåsEva Engströmeva.engstrom@lrf.seTrellberg, Skåne, 25 feb, 19.00se kallelse.Patrik Holmbergpatrik.holmberg@centerpartiet.setäby, stockholms län, 16 febTäby kyrkbyKg erikssonkg.eriksson@bredband.netumeå, Västerbotten, 25 feb, 19.00Ordenshuset, Umeåeric Bergnereric.bergner@centerpartiet.seVetlanda, Jönköpings, 21 feb, 18.30Bibliotekets Hörsal VetlandaIngvar Anderssoningvar.andersson@f.lrf.seVårgårda, norra Älvsborg, 25 feb, 18.30Dagcentralen floragatanStig-Olov Tingbratttingbratt@telia.com

västerås, västmanland, 18 feb, 18.00Kulturhuset, studieförbundet Vuxenskolan, Ånghammargatan 5, Västeråschristina erssonchristina.ersson@centerpartiet.seVäxjö, Kronoberg, 11 feb, 18.30Blackboxen i Araby Park Arena, VäxjöJenny Löwerotjenny.lowerot@centerpartiet.seYdre, Östergötland, 6 feb, 19.00Ryzätras Café, i RydsnäsInga Arnell lindgreninga.arnell.lindgren@centerpartiet.seÅstorp, Skåne, 26 feb, 18.30tingvgalla, ÅstorpHansIngvar Jönssonhansingvar.j@telia.comÄngelholm, Skåne, 12 feb, 19.00Tåstarps sockenstugagunilla Bengtssongunilla.bengtsson@centerpartiet.seÖdeshög, Östergötland, 13 feb, 19.00Guns Matsalar Storgatan 35 ÖdeshögJonny Ståhljonny.heda@aries.vokby.seÖrebro, Örebro, 14 feb, 18.30Vasasalen i Vasakyrkan (Ingång Vasagården) Adress: Vasagatan 6-8, ÖrebroHelena Netzhelena.netz@centerpartiet.seÖrnsköldsvik, Ångermanland, 18 feb, 19.00Hampnäs, SjälevadBarbro OlssonInfo@centerpartiet.nuÖsthammar, uppsala län, 28 feb, 19.00Hökhuvuds bygdegårdBertil Almbertil.alm@centerpartiet.se

distriKtsstämmaDalarna, 13 apr, 09.30Hedemora lokal ej fastställd ännuKerstin Danielsdalarna@centerpartiet.seGävleborg, 6 apr, 9.00 Kulturens Hus, SöderhamnAnn-Helen Perssonann-helen.persson@centerpartiet.seGöteborg, 13 apr rickard nordinrickard.nordin@riksdagen.seKalmar län, 12 apr, 16.30Staby Gårdshotell, HögsbyKarin Helmersson, ombudsmankarin.helmersson@centerpartiet.seKronoberg, 6 apr, 10.00Helen Spännärihelen.spannari@centerpartiet.seStockholm, 9 mar, 09.30Centrala StockholmDavid Berg, ombudsmansthlm@centerpartiet.seVärmland, 9 mars, 09.30Arvika, för lokal se distriktets hemsida.linnéa Johanssonlinnea@centerpartiet.sevästernorrland, 16 mar, 10.00Härnösands FolkhögskolaIngrid flodiningrid.flodin@centerpartiet.seVästmanland, 13 apr, 09.30Knytpunkten, Strömsholm, HallstahammarAnnsofi tengsvallvastmanland@centerpartiet.seöstergötland, 6 apr, 10.00Östergötland, i närheten av Linköping Rosmarie Nelson Ekeråostergotland@centerpartiet.se

tidningen C • 35

Annieen tidning från CenterpartietNUMMER 3-2012. POSTTIDNING B Returadress: Centerpartiets riksorganisation. Box 2200, 103 15 Stockholm

i värmlands sydvästra hörn ligger Säffle, här finns bland mycket annat ett starkt näringsliv , bredband på landsbygden, aktiva byalag , vacker natur och goda kommunikationer. Här finns också 243 ungdomar som är öppet arbetslösa , eller i en arbetsmarknadsåtgärd. Det innebär att var fjärde ungdom saknar jobb.

När Säffles största arbetsgivare, Volvo Bussar, varslade 400 personer i oktober var det ett hårt slag mot en liten kommun. Inte minst mot dem som är på väg in på arbetsmarknaden, eller precis har etablerat sig. De unga.

De varsel som nu sveper över Sverige oroar mig framförallt ur två perspektiv, det första är att

varslen slår hårdast mot orter där jobben behövs som mest, på landsbygden. Det andra är att en arbetsmarknad med redan höga trösklar för unga blir än högre för de som nu

knackar på dörren till framtidens jobb.

vi behöver Kavla upp ärmarna och ladda för en riktig match. Det gäller att leverera

lösningar både på kort och lång sikt. På kort sikt behöver regionerna kraftsamla och använda de

medel som finns tillgängliga för att stärka närings livsklimatet i de drabbade orterna.

Vi står som sagt inför en rejäl uppförs-backe. Men det är viktigt att komma ihåg att vi i höstas la en budget som innebär att när övriga Europa backar eller står stilla för att hämta andan kan vi ge full gas uppför.

Bolagsskatten sänks från och med års-skiftet till 22 procent och ett investerar-avdrag införs. Vi har precis presenterat en historiskt omfattande forsknings- och inno-

vationsproposition. Propositionen är kraftig ambitions förstärkning och innebär att anslaget för forskning ökar med fyra miljarder kronor. Till detta ska läggas att under nästa planperiod satsas 522 miljarder på infrastruktursatsningar i hela landet, vil-ket innebär en ambitionshöjning på drygt 20 pro-cent.

under hösten har jag och många av er drivit kampanj mot ungdomsarbetslösheten. Vi vägrar vänja oss vid att var fjärde ung människa saknar försörjning och meningsfull sysselsättning. Det håller inte. Ohälsan bland unga ökar i samma takt som utanförskapet.

Under kampanjen har jag mött många ungdomar som är oroliga för att inte få jobb. Våra egna under-sökningar visar att var fjärde arbetslös ungdom helt har gett upp att söka jobb, varannan får inte ens svar på sina ansökningar. Inte ens ett nej tack. Det är tuffa tider nu, men för unga är det alltid tuffa tider . Arbetslösheten bland unga ligger konstant på mer än dubbelt så höga siffror som för befolk-ningen i övrigt. Det är inte hållbart och det kräver långsiktiga lösningar. Det är därför våra förslag om introduktionslöner, förändrade turordningsregler och lärlingsanställningar är så viktiga.

Jobben handlar till syvende och sist om entrepre-nörer som ser möjligheter, som vågar satsa och växa. Staten, regioner och kommuner ska naturligt-vis göra allt de kan, men det är entreprenörer och eldsjälar i orter som Säffle som kommer att vända utvecklingen. Det är de som skapar de nya jobben. Det är de som bygger den långsiktigt hållbara tillväxten , vårt jobb är att ge dem alla för-utsättningar att lyckas.

LösNiNgAr bådE På Kort oCH LåNg siKt