14
Geologisk information från infrastrukturprojekt Samhällsplanering, SGU Insamling Förvaltning Tillhandahålla

Förvaltning av Geologisk information från infrastrukturprojekt, Philip Curtis, Sveriges geologiska undersökning

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Att samla in, förvalta och tillhandahålla befintlig geologisk information från små och stora infrastrukturprojekt kräver stora resurser men kan motiveras med en stor samhällsnytta. Om SGU ska ta ett ansvar för detta område är det viktigt att skapa sig stor kunskap om vilka sorters information som finns, vad dokumenteras exempelvis inom ett tunnelprojekt? Hur ska informationen komma till SGU, hur ska den förvaltas och hur ska den kunna vara tillgänglig för användning både internt och externt? Vi diskuterar gärna hur detta ska kunna genomföras, konkreta exempel på samhällsnytta och vilket intresse som kan finnas bland potentiella leverantörer med avseende på att vilja leverera information. Vi vill också diskutera i vilka format som potentiella användare vill ha informationen, som pdf-dokument, rådata i tabeller, tolkningar och modeller av olika slag, etcetera. Information från undermarksbyggande är mycket värdefull och kan användas för SGUs egna modelleringar och uppgraderingar av befintlig SGU-information. Tillhandahållandet blir då indirekt och de uppdaterade modellerna blir sedan tillgängliga som planeringsunderlag inför kommande infrastruktursatsningar. Vi vill visa några exempel på information från undermarksbyggen och exempel på hur SGU kan använda informationen för geologisk modellering i 2D och 3D

Citation preview

Page 1: Förvaltning av Geologisk information från infrastrukturprojekt, Philip Curtis, Sveriges geologiska undersökning

Geologisk information från

infrastrukturprojekt

Samhällsplanering, SGU

Insamling Förvaltning Tillhandahålla

Page 2: Förvaltning av Geologisk information från infrastrukturprojekt, Philip Curtis, Sveriges geologiska undersökning

Stora infrastrukturprojekt

• Byggnadsgeologi – ett nytt utvecklingsområde för SGU

• Sammanställa och utvärdera intern och extern geologisk information som underlag för infrastrukturprojekt i samhället

• Samarbete och kontakter med omvärlden är viktig så att informationen anpassas till branschens behov

Page 3: Förvaltning av Geologisk information från infrastrukturprojekt, Philip Curtis, Sveriges geologiska undersökning

SGUs Regleringsbrev 2014

• Fokus på stora infrastrukturprojekt.• Typ av informationsslag som det är lämpligast att

börja med.• Nytta och bedömd kostnad. • Redovisas december 2014.

SGU ska utreda och se över möjligheterna att i ökad utsträckning kunna ta emot, kvalitetssäkra, förvalta och tillgängliggöra geologisk information som har tagits fram av externa aktörer.

Page 4: Förvaltning av Geologisk information från infrastrukturprojekt, Philip Curtis, Sveriges geologiska undersökning

Byggnadsgeologisk karta över Stockholm

Original från 1970-talet som har digitaliserats av Stockholms stad. Nu har SGU den digitala versionen att arbeta med, utvidga och uppdatera.

Page 5: Förvaltning av Geologisk information från infrastrukturprojekt, Philip Curtis, Sveriges geologiska undersökning

Uppdatering av jordartskartan över Stockholm - baserad på Lantmäteriets nya nationella höjdmodell (Lidardata)

Colby Smith och Henrik Mikko, SGU

Förenklad jordartsindelning (JBAS)Organisk jordartLeraSiltSandGrusSten-blockIsälvssediment, sand-blockMoränleraMoränTunt jordtäckeBergFyllning

Page 6: Förvaltning av Geologisk information från infrastrukturprojekt, Philip Curtis, Sveriges geologiska undersökning

Hällar kan lokaliseras i hitta.se, Gatu vy

Page 7: Förvaltning av Geologisk information från infrastrukturprojekt, Philip Curtis, Sveriges geologiska undersökning

Stockholms ringled enl. Dennisöverenskommelsen 1992

Befintliga tunnlar:Norra länken, Södra länken,Arlanda banan, CitybananÅrstadalstunneln, Eugeniatunneln

Planerade tunnlar: Förbifart Stockholm,Citylink, Stockholms nya avloppsrening och ledningsnät

Page 8: Förvaltning av Geologisk information från infrastrukturprojekt, Philip Curtis, Sveriges geologiska undersökning

Norra länken1

2

4

31 Projekttunnlar2 Ingenjörsgeologisk

tunnel- kartering3-4 ’Svaghetszoner’

stupning/strykning

Page 9: Förvaltning av Geologisk information från infrastrukturprojekt, Philip Curtis, Sveriges geologiska undersökning

Karakterisering av ’svaghetszoner,’ (sprickzoner, spröda deformationszoner)

Exempel tunnelkartering Norra länken:Parametrar:Dominerande bergartX,Y,Z, vid tunneldjupet och ungerfärlig läge på markytanStrykning, stupning, tjocklekQ-värde, RQD, Jn, Jr, Ja, Jw, SFRVattenförekomstSprickmineralZ1-Z5 Klassning (skivigt till sönderkrossat berg)

Ytterligare karaktärisering med BH och geofysik

Page 10: Förvaltning av Geologisk information från infrastrukturprojekt, Philip Curtis, Sveriges geologiska undersökning

Nationell sprickdatabas

SGU planerar att utöka berggrundskarteringen till att omfatta även kartering av sprickor- Har tidigare ej utförts systematiskt utan endast i speciella fall. Tidigare setts som ”background noise”

Spröda strukturer (sprickor) – dominerande faktor för bergmassans stabilitet och vattengenomsläpplighet

SGU kommer att generera egnadata och information omspröda strukturer

Page 11: Förvaltning av Geologisk information från infrastrukturprojekt, Philip Curtis, Sveriges geologiska undersökning

SGU – planerad sprickkartering

• Vanligtvis hällkartering, inklusive vägskärningar, etc.

• I allmänhet inte ’’aktiva’’ utgrävningar, tunnlar eller borrhål vilka karteras av konsulter – värdefulla externa datakällor som behöver samlas in och göras tillgängliga för alla.

• Resultat: observationsdata, tolkade strukturella domäner, mm

Page 12: Förvaltning av Geologisk information från infrastrukturprojekt, Philip Curtis, Sveriges geologiska undersökning

Externa sprickdata

Sprickkartering kopplad till stora infrastrukturprojekt.

Förstudieprojekt BeFo 347, Norconsult AB beakta branschspecifika intressen

En kombination av observationsdata och information,

tolkningar, modeller och rapport.

Page 13: Förvaltning av Geologisk information från infrastrukturprojekt, Philip Curtis, Sveriges geologiska undersökning

Externa sprickdata

• Grundprincip: insamling av befintliga ’arkivdata’ och leveranser av nya projektdata.

• Arkivdataformat: pdf, excel, access, CAD?• Arkivdatatyp: Hällar, tunnlar, borrhål.• Framtida dataformat: ?• Framtida datatyp: ?• Parameterlista: ?

Page 14: Förvaltning av Geologisk information från infrastrukturprojekt, Philip Curtis, Sveriges geologiska undersökning

Samarbete, kompatibilitet, integration, tillgång -databasformat och kopplingar

Inspire Infrastructure for Spatial Information in Europe, ett EU-direktiv

Information som har en geografisk anknytning. Sveriges nationella geodatastrategi.

” Så enkelt som möjligt för så många som möjligt att hitta, förstå och använda”. Regeringen vill göra samhällets samlade information tillgänglig.

Geodatarådet tillsattes 2012 av regeringen med ledamöter från: Försvarsmakten, Lantmäteriet, Länsstyrelsen i Gävleborg, MSB, Naturvårdsverket, Stockholms stad, Sjöfartsverket, SCB, SGU, SKL, SMHI, Trafikverket, Vetenskapsrådet.Geoteknisk sektorsportal nationell datainfrastruktur för tillgång till geotekniska undersökningar