3 - Ann-Marie Lundblad - Legitimerad …amilundblad.com/KARLEK OCH HALSA.pdf · 2019-01-02 · 21...

www.amilundblad.com 1

KÄRLEK OCH HÄLSAPar-behandling i ett folkhälsoperspektiv

Ann-Marie Lundblad

”Brudparet”, Hällristning från Vitlycke

www.amilundblad.com 2

PAR- OCH ÄKTENSKAPSTERAPII ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV

En multicenterstudiefrån familjerådgivningsbyråer i

BoråsHalmstad

HelsingborgKarlstadKungälvVärnamo

www.amilundblad.com 3

www.amilundblad.com 4

EMPIRISKA STUDIER -En Bristvara

• Det är fortfarande ovanligt med empiriska studier i socialt och psykosocialt arbete

• Socialstyrelsen poängterar vikten av att erbjuda medborgarna kvalitativt goda insatser inom offentlig verksamhet

• Framtidens socialvård ska fokusera på resultat av insatser

• Insatserna ska förbättra eller upprätthålla god livskvalitet

• (SOU 2004, För en kunskapsbaserad socialtjänst)

www.amilundblad.com 5

VARFÖR SKA MAN GÖRA VETENSKAPLIGA UTVÄRDERINGAR?

• Få ny kunskap – förbättra behandling• Få ny mening – behandling, omvårdnad• Systematiserad kunskap - teoribildning• Utvärdera behandlingsresultat• Identifiera riskfaktorer - sjukdomsorsaker• Identifiera skyddsfaktorer - coping• Förebyggande arbete

www.amilundblad.com 6

BAKGRUND

• Par-terapi bedrivs i stor omfattning i Sverige (Ca 50 000 nya ärenden, >80 % barnfamiljer)

• Det finns inga omfattande empiriska studier

• Inga svenska undersökningar om äktenskaplig tillfredsställelse

• Problemen har externt bedömts som ”enkla”

www.amilundblad.com 7

FORSKNINGSFRÅGOR

• Hur ser problemen ut för par som söker familjerådgivning

• Är parterapi inom familjerådgivningen till nytta för par som söker hjälp

• Bidrar familjerådgivningen till förbättrad relation och hälsa

• Står sig resultaten över tid

www.amilundblad.com 8

ÄKTENSKAP OCH HÄLSA

• Starka samband mellan äktenskaplig kvalitet och hälsa

• Äktenskaplig status associeras med både fysisk och psykisk hälsa

• Äktenskapliga funktioner associeras med allvarliga sjukdomar

• Skilsmässor och familjeproblem ökar risken för fysisk och psykisk ohälsa(Levenson et al 1993, Gottman & Notarius 2000, Kiecolt-Glaser & Newton 2001)

www.amilundblad.com 9

KÄRLEK OCH HÄLSA

• Det finns omfattande evidens för att nära och intima relationer påverkar hälsan i större utsträckning än andra relationer

• Långvariga relationsproblem kan ses som kronisk stress

(Levenson et al. 1993, Gottman & Notarius 2000, Kiecolt-Glaser & Newton 2001)

www.amilundblad.com 10

ÄKTENSKAP OCH HÄLSA

• Äktenskapliga funktioner • Könsskillnader• Stress – socialt stöd• Barnens utsatthet

www.amilundblad.com 11

KÖNSSKILLNADER

• Kvinnor påverkas starkare av konflikter och äktenskapliga problem än män

• De fysiska reaktionerna kvarstår längre för kvinnor(Kiecolt-Glaser & Newton 2001)

www.amilundblad.com 12

BARNEN OCH FAMILJEPROBLEM

• Familjeproblem, skilsmässor och förändringar i familjestrukturen innebär ökade risker för barnens hälsa och utveckling

• Barnen upplever stress och förluster• ”De vuxnas självupptagenhet” (Konflikter,

bristande emotionalitet och omsorg, depression, missbruk)

(Cowan & Cowan 1987, Hetherington & Elmore2002, Ringbäck et al 2003)

www.amilundblad.com 13

GODA RELATIONER BIDRAR TILL GOD HÄLSA

• Gifta män är nöjdare än ensamstående • Lyckliga äktenskap påverkar kvinnors

hälsa mera än mäns• Männen åtnjuter positiva effekter av

äktenskapet även om de inte är så lyckliga• Männen är mera beroende av att

äktenskapet består (Burman & Margolin 1992, Levenson et al, 1993, Kiecolt-Glaser & Newton, 2001)

www.amilundblad.com 14

www.amilundblad.com 15

LÅNGA ÄKTENSKAP• Kärlek• Ömsesidig tillit• Ömsesidig respekt• Ömsesidigt stöd• Lojalitet och trohet• Tid tillsammans

• Ömsesidigt ge och ta• Gemensam livsfilosofi• Humor och glädje• Gemensamma

intressen• Sex

I KRISER VAR DEN AVGÖRANDE FAKTORN ”ATT MAN BESTÄMT SIG FÖR VARANN”(Hansson, Lundblad & Kaslow 1994. 1996)

www.amilundblad.com 16

www.amilundblad.com 17

SYFTEN I DENNA STUDIE

• Undersöka kvinnor och män i ”störda relationer”utifrån skattningsinstrument

• Undersöka könsskillnader• Jämföra studiegruppen med kliniska och icke

kliniska grupper• Behandlingsutvärdering på kort och lång sikt• Hur nöjda är paren med behandlingen?• Tycker dom att dom blivit hjälpta?

www.amilundblad.com 18

METOD

• Kvantitativ, longitudinell klinisk studie• Par som sökt familjerådgivning 1998-2000

• Inkluderingskriterier: 3 gemensamma besök, svenskspråkiga

• Skattningar: Före, Efter samt efter 2 år• Jämförelsegrupper: kliniska och icke

kliniska

www.amilundblad.com 19

VAD HANDLAR PARTERAPI OM

Att arbeta med:

Beteenden Föreställningar/Tankar

Känslor(Clinical Handbook of Couple Therapy, 2002)

www.amilundblad.com 20

BEHANDLINGSMETODER I PAR-BEHANDLING

• I Sverige finns ingen specifik, offentligt utvecklad metodik för par-behandling

• Behandlingen är baserad på enskilda terapeuters teoretiska och metodologiska utgångspunkter

• De flesta terapeuter använder troligen en integrerad ansats

www.amilundblad.com 21

Metod Teori Förklaring Fokus InnehållBMT

BehavioralMarital t.

BehaviorismSocial inlärnings-teori

Miljön,Positiv förstärkning, Upprepning

Nuet,Beteende,Medvetet

Träning,Kommunikation, Problemlösning,Kontrakt

CBMTCognitive

BehavioralMarital t.

BehaviorismKognitiv teori

Miljön,Positiv förstärkning,Tänkandet

Nu/tidigareErfarenhet,Beteende,Tänkande

Träning,Kommunikation, Problemlösning,Kontrakt,Klarlägga tänkande

IOMTInsight

Oriented

Psykodyn. TeoriObjektrelations-teori

Personl. hets utv.Omedvetet

Nu/tidigareErfarenhetKänslorOmedvetet

Uttrycka och tolkaKänslor, medvetandegöra,Koppla till relationen

EFTEmotional focused

Psykodyn. TeoriAttachment

Personl. hets utv.Anknytning

Nu/tidigareErfarenhetKänslorOmedvetet

Uttrycka och tolkaKänslor, medvetandegöra,Koppla till relationen

SystemiskLösnings-fokuserad

Narrativ språk-system. teori

EgnaResurser,förmågor

Framtid,Berättelser

Mirakelfrågor, mål,undantag,skalfrågor

www.amilundblad.com 22

DELTAGARE

0

50

100

150

200

250

300

350

Före beh. Efter beh. 2:års uppf

• Initialt 312 par (samt 5 kv.)

• Uppföljda efter behandling ca 50%

• Tvåårsuppföljning 83%

www.amilundblad.com 23

UNDERSÖKNINGEN• Skattningar:

Relationen, Familjen, IndividenNöjdhetsundersökning Intervjuer

• Resultat beskrivs på olika sätt:statistiska förändringar, klinisk signifikans, parvis förändring, effektstorlek

www.amilundblad.com 24

Undersökningsinstrumentrelationen, familjen, individen

• DAS; Dyadic Adjustment Scale• QAFM; Frågor om Familjemedlemmar

(EE)

• FC; Familjeklimat• SCL-90; Symptom Check List• SOC; Sense of Coherence• Nöjdhetsformulär (eget)• Intervjuer

www.amilundblad.com 25

HUR SÅG DET UT FÖRE BEHANDLING

• Det fanns allvarliga störningar i samtliga variabler

• Kvinnorna skattade allvarligare problem än männen

• ”Paren” uppvisade jämförbara eller allvarligare problem än andra kliniskaparParen hade haft problem länge!

www.amilundblad.com 26

HUR BESKRIVER PAREN SIN RELATIONEN OCH HUR MÅR DOM?

• Den äktenskapliga tillfredsställelsen är låg (stor oenighet, dålig sammanhållning, bristande tillfredsställelse och dåligt känslomässigt engagemang)

• Familjeklimatet (karaktäriseras av lite närhet mellan parterna, markerad distans och hög kaos)

• Interaktionen (beskrivs i termer av mycket öppen kritik och en negativ känslomässig påverkan)

• Omfattande psykiatriska symtom hos både kvinnor och män (ångest, depression, interpersonell känslighet, fientlighet, somatisering)

• Låg stressmotståndskraft (hos både kvinnor och män och bristande förmåga att finna lösningar på problem (SOC)

www.amilundblad.com 27

RESULTAT EFTER BEHANDLING

• Statistiskt signifikanta positiva resultat för hela gruppen i samtliga variabler

• Normalvärden 43-76%• Förbättringar 45-80 % (SOC 22/37 %)

• ES: Stor/medelstor (SOC; liten effekt)

• Bibehållna värden vid 2års uppföljningen• Kvinnor och män förändrades i ungefär

lika stor omfattning

www.amilundblad.com 28

INSATSER

• Typvärdet var 5 besök• Medelvärdet var 8.8 (SD 5.1) besök• 50% genomförde < 9 besök• 66% av deltagarna genomförde

reparationsarbete• 15% genomförde separationsarbete• 19% klargörande arbete

www.amilundblad.com 29

SAMMANFATTANDE RESULTAT

• Initialt skattades allvarliga problem• Kort behandling, goda resultat• Samtliga variabler förändrades positivt

i stor omfattning (SOC mindre)

• Resultaten är jämförbara med internationella studier

• Inga skillnader i behandlingsresultat mellan terapeuter och byråer

www.amilundblad.com 30

NÖJDHETSUNDERSÖKNINGEN

• 2/3 av kvinnorna och 3/5 av männen ansåg att de haft problem 2 år eller mera

• Man förväntade sig råd/stöd, förståelse och hjälp med problemlösning

• Paren beskrev omfattande problematik: bristande kommunikation, svårt lösa problem, skilsmässotankar, otrohet, samarbetsproblem, bristande intimitet..

• Nästan alla ansåg att de fått hjälp på många sätt• 50 – 75% ansåg att barnen haft nytta av samtalen

www.amilundblad.com 31

PROBLEMOMRÅDEN

0

10

20

30

40

50

60

70

Svårt

att p

rata

Tank

ar om

skils

mässa

Samarb

etspro

blem

Livso

mställn

ingar

Sex o

samlev

nad

Prob

lem kr

in ba

rn

Otrohe

t

Inga g

emen

s. Int

resse

nSju

kdom

/sorg/

kris

Kvinnor

Män

www.amilundblad.com 32

VAR PAREN NÖJDA MED BEHANDLINGEN?

• 56 % av paren var helt nöjda• 43 % var delvis nöjda• 0,6 - 1 % var missnöjda• Behandlingen: klargörande, lyssnande,

kommunikation, förståelse, information, kunskap om sig själv och partnern

• 95 % kan tänka sig att återkomma

www.amilundblad.com 33

SLUTSATS• Familjerådgivningen kan ses som en viktig

förebyggande verksamhet inom kommunal socialvård

• Par-behandling inom familjerådgivningen ger resultat både för relationen och hälsan

• Kort behandling – stor nytta• Få samtal – gott resultat ”kostnadseffektivt”• De flesta fortsatte leva tillsammans ”förebygger

familjesplittring”• Barnen får en bättre miljö

www.amilundblad.com 34

KOSTNADSEFFEKTIVITET

• Förebyggande behandling är billigare än ”rättsapparat” och psykosociala samhällsinsatser efter separationer

• Vårdnadsutredningar minskar inte föräldrakonflikter och ökar inte samarbete kring barnen (Utredningar inom familjerätten)

• 60 – 70 % av psykosociala problem inom primärvården handlar om ensamhet/isolering och/eller familjeproblem(Karlsson, 2004)

www.amilundblad.com 35

KONKLUSION

• FRG behandlar par inom alla samhällsklasser (Jmf. Yrkesindelning, SCB 1995)

• Problemen är allvarliga på olika områden• Kvinnor är mera utsatta än män• Paren kommer sent till behandling• Problemen är lika allvarliga som i BUP-

familjer och psykiatriska grupper• Kort behandling och goda resultat