Dyslektiska läs- och skrivproblem hos tvåspråkiga några områden för studier

Dyslexi på två språk

Om s.k. över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga elever i

skolan

Christina HedmanCentrum för

tvåspråkighetsforskning/Inst. för Lingvistik

christina.hedman@ling.su.se

Dyslektiska läs- och skrivproblem hos tvåspråkiga några områden för studier

1. Identifiering av dyslexi

2. Vilka effekter har ortografin och språkstrukturen vid dyslexi?

3. Vilka effekter har tvåspråkigheten vid dyslexi?

HUVUDTEMAN IDAG

1. Över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga

2. Att testa på två språk

3. Läsning, skrivning och muntliga färdigheter hos tvåspråkiga med och utan dyslexi - några exempel

(Hedman 2009)

Vid identifiering av dyslexi: fråga i fokus…

Ihållande och uttalade läs- och skrivsvårigheter på ett andraspråk… varför? Dyslexi eller svårigheter med tillägnandet av andraspråket?

Läs- och skrivsvårigheter kan ha flera orsaker förutom

dyslexisvårigheter associerade med...

syn, hörselkoncentration, uppmärksamhetallmän kognitiv utvecklingundervisningspråkbehärskning på andraspråket

Två möjliga fallgropar vid identifiering av dyslexi

Överidentifiering: dyslexi identifieras hos en individ som inte har dessa svårigheter.

Underidentifiering: dyslexi identifieras inte hos en individ som faktiskt har dessa problem.

Möjliga sammanfallande svårigheter vid

andraspråksinlärning och dyslexi?

Avkodning x Förståelse = Läsning

 (t.ex. Hoover & Gough 1990)

OrdavkodningsprocesserKänna igen och åtskilja bokstäver: b d n mLära sig vilka fonem de förknippas med

b = [b], a =[ɑ], [a] (apa)Grafem -fonemomvandlingsregler:

skj=[ʃ], ng=[ñ], k =[k] (katt),[Ç] (köra)

Segmentering av större enheter:betala betalningen tidningen

Ur Ziegler & Goswami (2005)

Utgångspunkter för Grain size theory (Ziegler &

Goswami 2005) -> Oregelbundna ortografier (med dålig samstämmighet mellan grafem-fonem, t.ex. engelskan) kräver processning på flera nivåer (små enheter som fonem och större som onset-rime).

- Språkstruktur och ortografi har betydelse för avkodningsprocessen!

... när fonologiska och grammatiska system är under utveckling -> avkodningen påverkas

(Kulbrandstad 1998) Avkodning påverkar

förståelse..

Mosanda

Mosanda is an amient grot with many flits. It slanks from gorite, an ild which pargs like lange.

Ordförståelse?

Ordförrådets storlek påverkar mest läsförståelsen!

(jfr Biemiller 2003)

1. gå an 2. gå av 3. gå av och an 4. gå bort 5. gå bort (= dö) 6. gå bra 7. gå efter 8. gå emellan 9. gå emot 10. gå fram (till) 11. gå fri 12. gå för sig 13. gå förbi 14. gå före 15. gå förlorad 16. gå hem 17. gå i borgen 18. gå i god för

”Medaljens baksida”

… en rubrik i en lärobokstext för skolår 8

”Medaljens baksida” (Hedman 2009)… att det är baksidan på en medalj

Vet inte… medaljens… en medalj… man har vunnit nåt… å på baksidan står det kanske vilket år… den är gjord eller så 

Jag vet inte det jag tänker på det är typ… kejsarens medaljong… eller vad han har på sig… eller (fniss)

Jag tror inte att det betyder medaljens typ en medalj baksida… det är nånting mer som typ… jag vet inte, på framsidan av en medalj, det är ju ganska fint allt… men på baksidan kanske det är fult så det betyder nog baksidan av något.

Mosanda Mosandaisanamientgrotwithmany

flits.Itslanksfromgoriteanildwhichpargslikelange. Mosandaslicklesseveral otherparanceswhichfarkersexpartby tarkingthegoriteandlarpingitinshrankerclarpsedfrobs.

… och ordförståelse påverkar avkodning…

... när ordets betydelse inte är känd är det svårare att identifiera ordet och stava det riktigt

Exempel på stavning av ”tidningsprenumerationen” hos spansk-svensktalande ungdomar

tidningsprenumerahunem premenrationen tidningspermationentidningsprenumertion (Hedman

2009)

Stavningsexempel av ordet ”conocer” på spanska

<conoser>

-> Finns det aktuella fonemet i individens fonemsystem?

Kan ta längre tid att hitta ord på ett nytt språk

(s.k. lexikal åtkomst)

Jfr the phonological distinctness hypothesis (Elbro 1998)

MEN…

Omfattningen av eventuella läs- och skrivproblem på ett andraspråk varierar utifrån en mängd variabler…

Studier om identifiering av dyslexi hos flerspråkiga

Tidigare studier om identifiering av dyslexi hos flerspråkiga – del i beläggandet av den fonologiska förklaringsmodellen av dyslexi

-> I kontrast till diskrepans-definitionen av dyslexi

Tre tidigare studier(1) Frederickson och Frith (1998) 8-12-åringar i London, sylheti-

engelska (n=50)

(2) Geva (2000) 6-8-åringar i Toronto, kantonesiska-engelska

(n=35), punjabi-engelska (n=69)

(3) Miller Guron & Lundberg (2003)

14-åringar i Göteborg, 18 modersmål (n=59)

Fonologiska förklaringsmodellen (Snowling 1995, Lundberg et al 1999)

Vänster temporallob, sylviska fåran (biol. nivå)

Fonologiska systemet

Svårigheter med relationen fonem-grafem

Miljö

 Magnocellulära teorin

(Stein, 2001; Stein, Talcott & Witton, 2001) Cellkärnor

Sensorisk och visuell bearb.

Auditiva, fonologiska, visuo-spatiala svårigheter

Miljö

exempel på brister i fonologiska systemet (Ramus 2004)

Lexikal åtkomst

Verbalt STM

Fonologisk medv.

Analys av fonem-grafem

Benämnings-förmåga

Sifferrep.

Fonem-manipulation

Läsförmåga

Fallstudie av dyslexi hos tvåspråkiga, varför?

Kan ta hänsyn till fler bakgrundsvariabler analysera fler detaljerundersöka båda språkenjämföra med en tvåspråkig referensgrupp

Rekommendationer vid studiet av flerspråkiga (Grosjean 1998)…

… hänsyn bör tas till individens specifika språkinlärningshistoria och språkanvändningsmönster

(jfr Snow 2006)

Dyslexi på två språk

en multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs-

och skrivsvårigheter (Hedman, 2009)

avhandlingen rekvireras från:taija.nyborg@biling.su.se

Undersökningsgruppen:10 spansk-svensktalande med läs- och

skrivsvårigheter (skolans bedömning)

Jämförelsegrupp 1:10 spansk-svensktalande utan läs-

och skrivsvårigheter (skolans bedömning)

Jämförelsegrupp 2:10 enspråkigt spansktalande (5) och svensktalande (5) ungdomar

med dokumenterad dyslexi

Övergripande syfte

Öka förståelsen för hur läs- och skrivproblem kan komma till uttryck, karaktäriseras och avgränsas hos tvåspråkiga ungdomar

Delsyfte

… gynna en säkrare identifiering och hantering av dyslexi hos tvåspråkiga.

Fem urvalskriterier för undersökningsgruppen

10 tvåspråkiga med misstänkt dyslexi:

(1) Senare delen av den svenska kommunala grundskolan (13-16 år)

(2) Spansk-svensktalande

(3) Kommit till Sverige för minst tre år sedan

(4) Läs- och skrivsvårigheter (skolans bedömning)

(5) Inga påtagliga problem med syn, hörsel, koncentration,

uppmärksamhet och icke-verbal begåvning

Inga signifikanta gruppskillnader:

ÅlderKönAnkomstålder (till Sverige)Icke-verbal utvecklingSocialt index (föräldrars yrke o utbildn.)Antal år i modersmålsundervisning

TestmaterialetBaserades på vedertagna test.

24 test på svenska och 24 på spanska

Muntlig språkbehärskning (5 test)

Passiv ordförståelse

Aktiv ordmobilisering

Syntaktisk förståelse

Hörförståelse

Syntaktisk komplexitet i återberättande

-> språkligt balansindex

Fonologisk bearbetning (8 test)

spoonerism Tid/Korrekthet; nonsensordrep. Tid/Korrekthet; sifferrep; snabb benämning objekt & siffror; alliteration Högläsning på ord-textnivå (6 test)Läsförståelse (3 test)Skrivning (2 test)

Undersökningsförfarandet

• Undersökningen förlagd på skolorna

• Hälften började med testning på spanska, hälften på svenska

• Olika testledare på spanska och svenska

Analys av fonologisk bearbetning

Kluster av låga resultat (tre eller fler) =

phonological impairment

(Frith & Frederickson 1998)

I denna undersökning

-> låga resultat på båda språken på samma test

-> kombinerades med låga resultat på avkodning

-> analys av gradskillnader i låga resultat

• Deltagare nr 4, 6, 9, 1, 3, 10 i den tvåspråkiga gruppen med misstänkt dyslexi kan betraktas som underidentifierade.

• Deltagare nr 8, 2, 5, 7 i den tvåspråkiga gruppen med misstänkt dyslexi kan betraktas som överidentifierade.

Hur ser resultatprofilerna ut för deltagare med högsta indikationer på dyslexi?

Exempel på underidentifierade elever

Susana (deltagare nr 9)skolår nio. Född i Sverige. I hemmet talade hon spanska med sina föräldrar. Susana bedömde att svenska var hennes dominanta språk. Få spansktalande kompisar och endast modersmålsundervisning i spanska under skolans mellanår.

-> ”typisk” dyslexiprofil

-6-4-20246

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

po

äng

ind

ex

muntl språkbeh | fonologisk bearbetning | högläsning | läsförst | skrivn

Susana, Deltagare nr 9sv

sp

Jag kommer att hjälpa Med gården.

Ska vara hos min pappa .Men det jag vill att åka till

[specificerat land i Europa].

[..] Fack..föringar är svaga i Japan och har lite att sä..sätta emot arbetsgivning.. arbetsgiv-a-r-nas..(äh, jag hatar när det är långa ord) o.. o-r-g-a-n-ise..o-r-g-a-n-i-s-a-tio-tio-tion-organisation. Det.. arbet..ar... det arbetet säkerhe.. sä..sär..skilt..många kvinnor i dom små företag. Dom stora företag ser på kvinnor som ins..ins..inställ..bill..bil..ins..instabil arbetskraft [..]

Olika stilgrepp i muntligt berättande

t.ex. rapporterande eller berättande hållningSusana berättande

hållning med narrativa stilgrepp

Det var en vinter… far och dotter skulle ut och göra en

snögubbe…[..]

Exempel narrativa stilgrepp

Uttryck och fraser”En vinter”, ”Det var en gång”

Personnamn på karaktärerna t.ex. farmor Gerda , Carlitos

Aspekt- och tempusmarkeringar ”de gick och gick”’ ”så gick dom in med snögubben… och så

kommer mamma in...”

Möjlig ”fallgrop”?

-> Stor skillnad mellan muntliga och skriftliga förmågor

(jfr Harley, Swain, Cummins & Allen 1990)

Carlos (deltagare nr 4)skolår nio. Född i Sverige. I hemmet talade han spanska med sina föräldrar. Carlos bedömde att svenska var hans dominanta språk. Ingen modersmålsundervisning i spanska.

-> ”icke-typisk” dyslexiprofil

-6-4-20246

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

po

äng

ind

ex

muntl språkbeh | fonologisk bearbetning | högläsning | läsförst | skrivn

Carlos, Deltagare nr 4sv

sp

I sommoras var jag mest hemma brukade vara

med mina syskon mina föreldrar.

Jag har varit i [nöjespark] med mina kommpisar.

Och jag vill åka till mit land nästa sommar

för att känna igen mit land

Det är så här att…att en liten flicka och hans pap…hennes pappa…håller på å göra

en snöboll…eller snögubbe…så går den sönder…sen gör dom en ny…sen är dom glada…sen får pappan en idé…dom tar in

den i huset…så kommer mors…mamman…och hittar den i…kylskåpet.

-> rapporterande hållning

Möjlig ”fallgrop”?

-> Ingen skillnad mellan muntliga och skriftliga förmågor

Övriga förklaringar:

Låga förväntningar på flerspråkiga elever i skolan? (se Damber 2009)

Hur ser resultatprofilerna ut för deltagare utan indikationer på dyslexi?

Exempel från överidentifierade elever

Juana (deltagare nr 8)skolår nio. Född i Sydamerika – till Sverige som 11-åring. Ingen fortsatt modersmålsundervisning i spanska.

-6-4-20246

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

po

äng

ind

ex

muntl språkbeh | fonologisk bearbetning | högläsning | läsförst | skrivn

Juana, Deltagare nr 8sv

sp

Om endast hänsyn hade tagits till Juanas resultat på

svenska hade hon fått högsta indikationer på

dyslexi!

Jag ska åka till [land i sydamerika] med min fasTer och hennes man. Jag

vill Fiska y gå till FestivalPromeniera med mina kompisar leta

efter en bra kille – gå på bio med min pappa, åka båda och villa lite.

läxa matte och svenska.

Carmen (deltagare nr 5)Skolår nio. Född i Sydamerika – till Sverige som 9-åring. Ingen fortsatt modersmålsundervisning i spanska eller i svenska som andraspråk.

Jag skulle vilja åka utomlands för o träffa släkten. Och vara med familjen. Shopa kläder vara ute med

kompisarna. [..].

Och alla kompisarna som finns kvar i [land i sydamerika], [land i Europa] skulle vara roligt att få träffa. För man saknar kompisar och släkt som man

lämmnar kvar i [land i sydamerika] eller [land i Europa]. Och de goda maten som finns När man åker

utomland som man alldrig glömmer.Stranden oj oj oj det e så sköna stränder och solen som

skiner så fint i [land i sydamerika] [..]

text skriven av flicka i den tvåspråkiga jämförelsegruppen utan dyslexi…

Spansk-svensktalande flicka 16 år ur tvåspråkiga jämförelsegrupp:

Jag ska sommarjobba på företaget där min pappa jobbar, dock på en annan avdelning. Sedan ska hela min familj och jag åka ner till [specificerat land] och hälsa på några kusiner som bor där. Väl hemma kommer jag att ha basket träningar i stort sett varje dag.

Gradskillnader i litteracitet..

-> mer skriftspråkligt organiserade och ”språkligt effektiva” textuella framställningar i den tvåspråkiga jämförelsegruppen

(se Tannen 1984 i Stroud 1998)  -> mindre omfattande läsvanor på

svenska i undersökningsgruppen.  

Missbedömning av skrivtekniska aspekter?

Vid talspråksstruktur: subjektslösa satser, ingen normenlig interpunktion och/eller användning av gemener och versaler -> syntaktisk komplexitet påverkas.

-> kan missförstås särskilt om i eleven i andra avseenden presterar mycket bra.

Effekter av språkliga dominansförhållanden?

Ja, tvärspråkliga influenser endast från det starkare språket

<o> å: <veranå> (verano)<i > j: <familja> (familia)promeniera (promenera)

Effekter av ortografiska skillnader?

Klassifikation av språk utifrån ortografiskt djup och stavelsekomplexitet (Seymour et

al 2003)

Fler felläsningar på svenska än spanska

Färre brott mot fonologiska stavningskonventioner i den enspråkigt spansktalande gruppen med dokumenterad dyslexi

(jfr Nauclérs stavningsanalys 1998, 2004)

Inverkan av undervisning i modersmålet?

Sammanhängande modersmåls-undervisning (7 år eller mer) samvarierade med gynnsammare resultat för samtliga tvåspråkiga i undersökningen.

(jfr Thomas & Collier 2002, jfr Salameh)

Gynnsamma effekter av tvåspråkighet?

Tvåspråkig deltagare Alejandra (nr 10):Fonologiska bearbetningssvårigheter på

båda språken men inga avkodningssvårigheter

(jfr Abu-Rabia & Siegel, 2002, 2003; Lesaux & Siegel, 2003; Siegel, 2008).

Två viktiga metodisk-teoretiska bidrag

(1) Det tvåspråkiga kontinuumet för avgränsning av dyslexi hos tvåspråkiga.

(2) Undersökningens uppläggning:

Jämförelser mellan tvåspråkiga med läs- och skrivsvårigheter och tvåspråkiga

utan läs- och skrivsvårigheter från liknande geografiska och språkliga miljöer.

Pedagogiska behov…Stöd i utvecklingen både på första- och andraspråketÖkad förståelse både för andraspråksutveckling och dyslexiSpecialpedagogik, undervisning i modersmål och svenska som andraspråk är undervisningsformer som har sina unika roller i denna problematik.

Pedagogiska tillämpningarUtveckling av kartläggningsmaterial på flera språk i Norgehttp://www.hio.no/Enheter/NAFO Arbete utifrån en samarbetsmodell där modersmålslärarens roll är viktig.

Informationsmaterial för tidig upptäckt av dyslexi på flera språk (www.kodknackarna.se)

Fler influenser från tvåspråkighetsforskningen?

• Positiva effekter av tvåspråkighet? t.ex. minnesfunktioner (Kormi-Nouri et al, in press)

• Hur universella är dyslektiska svårigheter? Mer forskning om ortografiska skillnader och språkspecifika effekter? T.ex. skillnader i neuro-anatomiska mönster hos kinesiska skolbarn med dyslexi (Siok et al 2008, jfr Green Crinion & Price 2007)

• Mer positiv syn på överföring av kognitiva förmågor mellan språk? alla inblandade språk hos individen påverkas (se t.ex. Jarvis)