Finanskrisens effekter på svensk industri

Finanskrisens effekter på svensk industri

En rapport av Industrins Ekonomiska Råd

27 Mars 2009

Industrins Ekonomiska Råd

Olle Djerf, Ordförande

Pontus Braunerhjelm, Professor, Forum för småföretagsforskning (FSF)

Håkan Frisén, Prognoschef, SEB

Henry Ohlsson, Professor i nationalekonomi, Uppsala universitet

IER-rapportens kapitel

1. Sammanfattning2. Finanskrisen, ekonomisk politik och

protektionistiska hot3. Finanskrisens effekter på den reala

ekonomin4. Konsekvenserna för den svenska industrin 5. Industrins konkurrenskraft6. De industrianställda och deras arbeten

Uppläggning • Finanskrisens effekter på den reala

ekonomin och industrin (Olle Djerf)

• Protektioniska hot och industrins konkurrenskraft (Pontus Braunerhjelm)

• Varsel främst mot de industrianställda (Henry Ohlsson)

Finanskrisens negativa

spiral 1. Direkta effekter

– Högre finansieringskostnader– Kreditåtstramning

2. Negativa förmögenhetseffekter– Fallande börskurser– Sjunkande bostadspriser

3. Mer pessimistisk framtidstro4. Effekter via utrikeshandeln

Är finanskrisen över? Diagram 2.2 Statsskuldväxlar och interbankräntor Skillnad i procentenheter, 3-månaders löptid

Sverige

Euro-zonen

USA

Storbritannien

jan

07

apr jul okt jan

08

apr jul okt jan

09

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

Mot nollpunkten i rask takt

Euro-zonen

USA

Storbritannien

Sverige

99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 0

1

2

3

4

5

6

7

0

1

2

3

4

5

6

7

Ekonomisk-politiska motåtgärder

• Likviditetsstöd • Räntesänkningar • Kvantitativa lättnader (trycka pengar) • Finanspolitisk stimulans• Garantier för det finansiella systemet • Branschstöd

Från finanskris till realekonomisk kris

-4

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010

Varor och tjänster Varor

Volymökning i procent Prognos IMF

Protektionistiska vindar • Tariffära – tullar (fordon, livsmedel)• Utökat statsstöd tillåtet• Främst icke-tariffära hinder: - Efterfrågesidan ”buy american/spanish etc”-

kampanjer, uttalade hot/smutskastning av importerade produkter, offentlig upphandling

- Utbudssidan stödja inhemska företag och arbetskraft

Protektionistiska vindar • Stöd till permitteringsåtgärder – främst i länder med

svagare arbetslöshetsförsäkringar och striktare arbetsmarknadsregleringar. Från 2 månader i Belgien upp till 18 månader i Tyskland

• Branschstöd – finans- och fordonsbranscherna. Den senare – lån och direkta stöd. Exakt utformning oklar

• Per sysselsatt 370’ i Frankrike, 290 i Spanien, 180’ i UK och 25’ i Tyskland. Tillkommer andra insatser som skrotpremier

Synkroniserad global nedgång

Industriproduktion, OECD totalt (vä axel)

Export (hö axel)

01 02 03 04 05 06 07 08

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

-35

-30

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

Sveriges BNP sjönk mest 4 kv-08Diagram 3.4 BNP-tillväxt Årlig procentuell förändring

USA Eurozonen Sverige UK

00 01 02 03 04 05 06 07 08

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

(Kv/Kv)

Prognoserna revideras ned- BNP-fall i år på 3-4 %

Diagram 3.2 BNP-prognoser för 2009 enligt konsensus Procentuell förändring, bedömningar vid olika tidpunkter

USA

Japan

Euro-zonen

Storbritannien

Sverige

jan mar maj jul sep nov jan

08 09

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

Ingen permanent deflation –

bara tillfälligt under 2009

Råvarupriseffekten kulminerar under 2009Konjunkturraset pressar lönerna Dagens krispolitik är i praktiken "att leka med inflationselden"När vaknar inflationen?1) Då kreditmarknaden börjar fungera bättre2) Efterfrågan tar fart3) Produktionsgapen sluts Först därefter inflationsrisker (efter 2010)

KPI i Sverige, EMU och USA

KPI, årlig procentuell förändring

Euro-zonen Sverige USA

Källa: Reuters EcoWin

03 04 05 06 07 08 09 10

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

SEB

Prognos

KPI på minus 0,5% 2009, +0,5% 2010

Årl ig p rocen tu ell fö rän d rin g

K P IX exkl en erg i och l ivsm ed el K P IF

K P I

0 0 0 1 0 2 0 3 0 4 0 5 06 0 7 08 0 9 10

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5P rogno s

S E B

Effekter för svensk ekonomi

• Efterfrågeras i hela globala ekonomin• Sverige drabbas minst lika hårt som OECD• BNP sjunker mellan 3 och 4 procent 2009• Svag SEK, starka balansräkningar, lägre ränta

kan ge starkare svensk återhämtning• Det går inte att undvika en kraftig försämring på

arbetsmarknaden 2010-2011• KPI -0,5% 2009, +0,5 % 2010• Större risker på nedåtsidan

Effekter för den svenska industrin

Diagram 4.2 Utveckling av industriproduktion och BNP, kvartalsdata

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08

Industriproduktion BNP

Procentuell förändring, kv/kv

Industriproduktionen ned 23%

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

2006 2007 2008

Effekter i olika branscherTabell 4.1 Produktionsökning jämfört med motsvarande period föregående år

Produktionsvolymökning i olika industribranscher, procent2007 2008 4 kv 2008 Dec 2008 Jan 2009

Gruvindustri 5,3 1,5 -4,2 -19 -28 Livsmedelsindustri -1,1 -2,1 -4,6 -3 0 Tekoindustri -1,3 -8,7 -13,9 -16 -10 Träindustri 7,3 -9,9 -15,0 -16 -23 Massa o papper -1,0 -3,6 -9,1 -12 -13 Grafisk industri -1,9 -6,9 3,4 -14 -6 Kemisk industri -7,1 -0,5 5,6 -11 -12 Jord- och stenindustri 4,8 2,1 -5,9 -17 -17 Stål o metallverk 9,9 -7,6 -21,2 -30 -39 Metallvaruindustri 10,0 -6,1 -22,5 -26 -30 Maskinindustri 5,6 -0,9 -13,3 -23 -31 El, tele optikindustri 2,5 3,3 -7,2 -7 -12 Motorfordonsindustri 1,4 -3,7 -27,7 -41 -57 Andra transportmedel -2,7 -2,8 -6,2 -10 -23 Övrig industri 2,9 -16,1 -28,5 -27 -13

Hela industrin 2,4 -3,1 -12,5 -20 -23Källa: SCB. Förändringstalen för jan 2009 enligt ny näringsgrensindelning (SNI 2007)

Sysselsättningen

680 000

700 000

720 000

740 000

760 000

780 000

800 000

820 000

840 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

280

290

300

310

320

330

340

350

360

370

Antal sysselsatta, vänster skala

Milj arbetade timmar, höger skala

Sysselsättningen per bransch

-12

-10

-8

-6

-4

-2

0

Mot

orfo

rdon

Träind

Övr til

lv

Kemisk

Mas

kin

Järn

o st

ål

Teko

Grafis

k

Hela in

d

Mas

sa o

p

El, tele

opt

ik

Jord

o st

en

Övr tr

ansp

ortm

Livsm

edels

ind

Gruvin

d

Met

allind

Industrins konkurrenskraft

• Konkurrenskraft på kort sikt– Produktivitet– Arbetskraftskostnader per producerad enhet– Terms-of-trade– Växelkursen– Produktpriser, råvarupriser, insatsvarupriser– Lönsamhet

• Konkurrenskraft på lång sikt

Produktiviteten negativ 2008

-10,0

-5,0

0,0

5,0

10,0

15,0

20,0

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Produktion Syssels, tim Produktivitet

Produktiviteten i olika länder

0

20

40

60

80

100

120

140

160

Aus

tral

ien

Öst

errik

eB

elgi

enK

anad

aT

jeck

ien

Dan

mar

kF

inla

ndF

rank

rike

Tys

klan

dG

rekl

and

Ung

ern

Isla

ndIr

land

Italie

nJa

pan

Kor

eaLu

xem

b.M

exik

oN

eder

l.N

yaN

orge

Pol

enP

ortu

gal

Slo

vaki

enS

pani

enS

verig

eS

chw

eiz

Tur

kiet

UK

US

AO

EC

DG

7N

orda

mer

ika

OE

CD

-E

U-1

5E

U-1

9E

uro-

zon

BN

P p

er a

rbet

ad t

imm

e, U

SA

= 1

00

Relativ arbetskraftskostnad per producerad enhet i

tillverkningsindustrin Index 1991=100, USD

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Sverige Storbritannien USA Norge

Danmark Finland Tyskland

Källa: OECD, Economic Outlook

Kronan och konkurrenskraften

• Slår olika i olika branscher

• Ökar generellt exportindustrins konkur-renskraft

• Efterfrågeraset väger tyngre

• Kronan fortsatt svag på kort sikt…

• ..men stärks ned mot under 10 mot euron under loppet av 2010

Oljepriset i USD och SEK

Terms of-trade

80

90

100

110

120

130

140

150

160

170

180

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Importprisindex, industrivaror

Exportprisindex, industrivaror

Index 1990 = 100

Lönsamheten tydligt försvagad Lönsamhetsomdöme enligt konjunkturbarometern

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Nettotal

Industriinvesteringarna

5

10

15

20

25

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Bruttoinvesteringarnas andel av förädlingsvärdet

Genomsnitt 1980-2008

Industriinvesteringarna

Diagram 5.13 Nettoflöden av FDI till och från Sverige, hela ekonomin, miljoner SEK

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

1 998 1 999 2 000 2 001 2 002 2 003 2 004 2 005 2 006 2 007 2 008

Utgående FDI (Nettoflöden) Ingående FDI (Nettoflöden)

Källa: SCB (2009)

De industrianställda och deras arbeten

• varsel

• friställning

• arbetslöshet

• lediga platser

• nyanställningar

Varsel månadsdata

0

0.5

1

1.5

2

2.5

2007 2008 2009 2010

pro

cen

t

industrin

övriga

Varsel årsdata

0

2

4

6

8

10

12

1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

proc

ent

övriga

industrin

Andelen tillsvidareanställda

75

80

85

90

95

100

1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

pro

cent

övriga

industrin

Andel varslade per bransch 2008

0

2

4

6

8

10

pro

cen

t

Andel varslade per län 2008

0

1

2

3

4

5

pro

cen

t

Lediga platser

0

0.5

1

1.5

2

2007 2008 2009 2010

pro

cen

t nyanmälda

kvarstående

Bruttoflöden på arbetsmarknaden, industrin

0

1

2

3

4

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

proc

ent

nyanställda

avgångna

Antal varslade och antalet arbetslösa

0

10

20

30

40

50

60

70

06 kv 1 06 kv 3 07 kv 1 07 kv 3 08 kv 1 08 kv 3

antal varsel

antal arbetslösa pgapersonal- ellerdriftsinskränkningar

Tusental

Andelen arbetslösa kassamedlemmar

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

2007 2008 2009 2010

pro

cent

industrikassor

övriga kassor