View
1
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Forskning för hälsa
Lever fullt ut i lugnare tempo
Det höga blodtrycket överraskade Bengt Östbring
Stöd forskningen om blodtryckINSAMLING PÅGÅR
Nytt hjärtaklappar under kostymen
Guldgruva SCAPIS värdefull för fler forskare
Kärlekentill en sjuknärstående
DESSUTOM: Förhöjt blodtryck hos unga riskfaktor för senare hjärtsvikt a Lilla blod-trycksskolan a Systrarnas egen insamling a Nytt hopp vid diabetes a Fisk för hjärtat
2 Forskning för hälsa
Forskning för hälsa CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Anna Aderlund REDAKTÖR Karin Myhrström, karin.myhrstrom@hjart-lungfonden.se REDAKTIONELL PRODUKTION Appelberg Publishing Group AB OMSLAGSFOTO Nils Bergendal TRYCK EditaBobergs Citera oss gärna, men ange källan.
bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt-lungsjukdom. HJärt-Lungfonden är den största fristående finansiären av svensk hjärt-lungforskning.
Adress Biblioteksgatan 29, Box 5413, 114 84 Stockholm Telefon 08-566 24 200 Fax 08-566 24 229 Org nr 802006-0763 1653-9753E-post info@hjart-lungfonden.seHemsida www.hjart-lungfonden.se
Innehåll 4/2015
4 Hälsofara. Ny forsk-
ning bekräftar sam-
bandet mellan dålig
arbetsmiljö och
hjärt-kärlsjukdom.
6 6 miljoner kronor.
Docent Erik Melén
forskar kring barn-
astma. Nu har han
fått Prins Daniels
forskningsanslag
till yngre lovande
forskare.
10 Mindre stress. Bengt
Östbring bytte tempo
efter diagnosen högt
blodtryck.
14 Blodtrycket. Före-
bygga stroke och
hjärtinfarkt − ett mål
för forskningen.
16 Närstående. Sanna
Brodin vårdar sin
man Anders efter
hans stroke.
17 Korsord. Lös krysset
och vinn boken
Hjärtat.
20 Hypertrofisk kardio-
myopati. Håkan
Mogren är tacksam
för tiden han fått efter
hjärtbytet.
n
27 Fråga doktorn.
Professor Christer
Janson svarar på
frågor om astma.
Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg 90 91 92-7 och bg 909-1927. Gåvoservice Telefontid 08.00-18.00Telefon 0200-88 24 00E-post gava@hjart-lungfonden.se
Organisationer med 90-konto kontrolleras regelbundet av Svensk Insamlings kontroll. 90-konto är en garanti för att pengarna används på rätt sätt.
Kristina Sparreljung, generalsekreterare
Glad och oändligt tacksamJAG FÅR OFTA FRÅGAN om vad forsk-ningen inom hjärta och kärl har lett till. Det glädjande svaret är att forskningen har varit och är väldigt framgångrik!
Listan över alla mil stolpar och framsteg som har gjorts tack vare forskningen är lång: EKG-apparaten, ultraljuds tekniken, utvecklandet av stentar för kärlen, för att nämna några. Forskningen i Sverige står stark och framgångarna är det bästa beviset för att våra satsningar är rätt.
I det nummer av Forskning för hälsa som du har i din hand har vi blodtrycket som tema. Nästan en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige har högt blodtryck. Högt okontrollerat blodtryck är samtidigt en av de starkaste och mest välkända riskfaktorerna för stroke och hjärt infarkt. Ett viktigt mål är att hitta nya blodtryckssänkande läkemedel som räddar liv. Forskningen är helt avgörande för att vi ännu bättre ska kunna identifiera och behandla till exempel högt blodtryck.
Jag är så väldigt tacksam över att få arbeta med det jag gör och att vi är många som med gemensamma krafter stödjer de framgångsrika forskare vi har i Sverige.
Det är du, jag och alla våra forskare som gör framtiden ännu ljusare. Hjärtligt tack!
18
Johan
Sundström
forskar kring
vikten av
förebyggande
behandling vid
lätt förhöjt
blodtryck.
Anna Hultgårdhs
forskning om
bindväv kan
över tid hjälpa de
i riskzonen för
stroke.
Bengt
Östbring
behövde inte
ge avkall på
sin aktiva
livsstil efter
diagnosen högt
blodtryck.
28
10
3Forskning för hälsa
” Vi måste se hela patienten. Räkna ut den sammanlagda
risken för en hjärt-kärlsjukdom och inte bara mäta blod-
trycket eller kolesterolet. Lägre blodtryck är alltid bättre.”
Johan Sundström, professor i epidemiologi, specialistläkare på kardiologkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Läs mer om hans spännande forskning på sidan 18.
Vad hände sedan?
”Nu längtar jag bara efter att kunna arbeta igen”Vi ställer tre frågor till Reneé ”Blomman” Blomkvist som fick stroke för sex år sedan.
Hur mår du i dag, Reneé?– Jag mår allt bättre,
särskilt under förmid dagarna.
Jag tränar och arbetar som
volontär inom kyrkan där vi
delar ut mat till behövande.
Jag har till och med börjat
jogga igen, tränat upp höfter
och knä på spinningcykel för
balansens skull. Tyvärr har
jag en ärrbildning på hjärnan
som ger epileptiska anfall.
Har du fortfarande stöd från sjukvården?
– Jag har gått på behandling
hos en neuropsykolog som
konstaterade att jag har
drabbats av posttraumatisk
stress. Det har skapat en
deppighet inom mig. Det
känns till exempel lite bittert
att veta att jag kunde ha varit
helt frisk om läkarna sett
mitt ganska vanliga hjärtfel
redan som nyfödd, eller
om man hade tagit mina
svimningsanfall på allvar,
och inte trott att orsaken var
stress.
Hur märker du att du gör framsteg?
– Ofta är det min sambo
Gustav eller mina kompisar
som noterar det. I somras
var jag exempelvis ute på en
ångbåtstur med trubadur
här i skärgården. En kompis
sade att det skulle jag aldrig
gjort för något år sedan.
Nu längtar jag bara efter att
kunna börja jobba igen och
slippa sjukersättningen.
TEXT SVEN MAGNUSSON
T Reneé Blomkvist drabbades av stroke endast 27 år gammal. Då var hon inte medveten om sitt medfödda hjärtfel som
orsakade hjärtflimmer och en blodpropp i hjärnan. Hon intervjuades i Forskning för hälsa 2/2012.
Tidig diagnos för allt fler hjärtbarn Stora framsteg Varje dag föds tre barn med hjärtfel och tack vare forskningen kan de opere-ras och behandlas. I dag når 95 procent av alla barn med medfödda hjärtfel vuxen ålder. För 50 år sedan var den andelen 60 procent. Många små liv räd-das av att allt fler barn får en allt tidigare diagnos. För sex år se-
dan fick 19 procent av barnen med livshotande hjärtsjukdom sin diagnos fetalt, alltså redan i fosterlivet. För två år sedan var den siffran nästan fördubblad: 37 procent.
Beställ Hjärtrapporten via talongen längst bak eller på www.hjart-lungfonden.se
12
TEMA Stroke
et var inte första gången
Två timmar senare
Renée tar fram
Vägen tillbaka
”»
8procent av Sveriges
befolkning har astma
Källa: 1177.se
En sammanfattning av hjärthälsoläget i Sverige
Medicinsk forskning räddar flerDrygt 400 000 dödsfall i hjärtinfarkt
har skjutits upp de senaste 30 åren.
38 procent av dem, 154 000 personer,
kan tacka forskningen för fler år i livet.
Friskare hjärtan med motionFärska studier visar att personer som
rör på sig på fritiden löper 46 procent
lägre risk att drabbas av hjärtsvikt än
de som är minst aktiva.
40 sidor om hur den svenska forskningen går framåt2015-09-08 09:06:53
ASPIRIN KAN BROMSA KOLUpptäckt Ett regelbundet intag av acetylsalicylsyra, som finns i huvudvärks- tabletter, kan kanske bromsa utvecklingen av tidig KOL. Det visar en amerikansk studie omfattande cirka 4 500 per-soner. Under en tio årsperiod undersöktes gruppen bland annat med skiktröntgen. Resultaten visar en koppling mellan ett intag på tre aspirin-tabletter eller mer i veckan och signifikant långsammare utveckling av lungemfysem, en av processerna som ut gör sjukdomen KOL. Lung-emfysem leder till att utbytet mellan syre och koldioxid inte kan fungera som det ska.
Aaron et al: Aspirin Use and Longitudinal Progression of Percent Emphysema on CT: The MESA Lung Study.
FOTO
: ISTO
CKPH
OTO
4 Forskning för hälsa
1,8miljoner
personer i Sverige lever
med sjukdom i hjärta och kärlKälla: Hjärtrapporten 2015
Bättre balans Hög psyko-social belastning på jobbet ökar risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom visar en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.
Rapporten går igenom de senaste 30 årens forskning på området och visar att det i dag finns mycket kunskap baserad på god forskning som kan an-vändas för att förebygga hjärt-kärlsjukdom kopplad till arbete.
SBU:s granskning pekar på samband som har betydelse
för hjärt-kärlsjukdom, stroke respektive högt blodtryck.
I rapporten har man bland annat tittat på hur organisatoriska och psykosociala faktorer – fysisk ansträngning, buller, strålning och vibrationer – påverkar risken att utveckla sjukdom.
Personer som har små möjlig-heter att påverka sitt arbete i kombination med alltför höga krav har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det gäller även för personer som natt-arbetar, har långa arbetsveckor
och som utsätts för buller. De som har litet inflytande
över sitt arbete, arbetar i skift och exponeras av joniserande strål-ning har en ökad risk att drabbas av stroke. När möjligheterna att påverka arbetet är små, kraven höga, arbetet sker i skift och när det är en obalans mellan ansträngning och belöning ökar risken för högt blodtryck. SBU: Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom. En systema-tisk litteraturöversikt.
Håll koll Risken för återfall i hjärt-kärlsjukdom efter en genomgången hjärtinfarkt är stor, visar en svensk registerba-serad studie. Studien visar att 20 procent av de patienter som hade klarat sig bra efter ett år, drabbades av ny hjärtinfarkt,
stroke eller hjärt-kärlrelaterad död under de följande tre åren. Risken var högst för patienter med riskfaktorer som diabetes eller tidigare hjärt-kärlsjukdom.Forskarna drar slutsatsen att det finns behov av förlängda uppföljningar av hjärtinfarkts-
patienter, framför allt av dem med ytterligare riskfaktorer.
Jernberg et al: Cardiovascular risk in post-myocardial infarction patients: nationwide real world data demonstrate the importan-ce of a long-term perspective.
Dålig arbetsmiljö kopplas till sjukdom
NY SCREENING- STRATEGI FÖR BRÅCK PÅ AORTA?Ålder och kön Det skulle vara mer effektivt att screena män för bukaortaaneurysm när de är 75 år i stället för att som i dag göra screeningen vid 65 år. Den slutsatsen drar en grupp forskare bakom en brittisk befolkningsstudie.
Den nuvarande screening-strategin beräknas förebygga 5,6 procent av alla bråck-relaterade dödsfall. Om man i stället screenar 65-åriga män som röker samt alla 75-åriga män beräknas det förebygga 21,1 procent av alla dödsfall. Studien visar att även 75-åriga kvinnor med högt blodtryck bör screenas eftersom de visade sig vara i riskzonen för bukaortaaneurysm.
Howard et al: Population- Based Study of Incidence of Acute Abdominal Aortic Aneurysms With Projected Impact of Screening Strategy.
UPPFÖLJNING EFTER HJÄRT INFARKT VIKTIG
Realistiska krav och möjlighet att påverka bidrar till god hälsa på arbetsplatsen.
FOT
O:
PL
AIN
PIC
TU
RE
/JO
HN
ÉR
5Forskning för hälsa
Stöd behövs Var fjärde person i Sverige över 55 år vårdar en anhörig och mer än en tredjedel av dem upplever en så pass hög belastning att det försämrar deras egen livskvalitet och livstillfred-ställelse. I en ny svensk studie har man jämfört en grupp anhörigvårdare med en jämbördig grupp som inte vårdar någon anhörig.
Resultaten visar att de som vårdar anhöriga
i hög grad lider av nedstämdhet, spännings-symtom och smärtor från musklerna. Forskarna bakom studien drar slutsatsen att det finns behov av att utveckla stödstrategier för denna grupp.
Dahlrup et al: Coping as a caregiver: A question of strain and its consequences on life satisfaction and health-related quality of life.
ILLU
ST
RA
TIO
N:
CE
CIL
IA H
EIK
KIL
Ä
Fisk och oljor bra för hjärtatGoda fetter Höga halter av fleromättade fetter i blodet är kopplat till minskad risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom samt minskad risk för död. Det visar en stor studie på över 4 000 män och kvinnor i Stock-holm. Deltagarna var 60 år när studien inleddes och gruppen följdes sedan upp under 14 år.
Resultaten är justerade efter andra viktiga livsstilsfaktorer som motionsvanor, alkohol och rökvanor samt utbildning. En styrka med studien är att
man inte har behövt lita till vad deltagarna själva uppger om sina matvanor, istället har man gjort fettsyraanalyser som objektivt visar halterna av fleromättade fetter i blodet.
– Fynden styrker rådet att vi bör skifta från mättade till omättade fetter. I praktiken betyder det att vi skulle kunna byta några köttmåltider mot fet fisk, ta sardiner på frukost- mackan, välja nötter och mandlar i stället för lösgodis samt steka och baka i vege-
tabilisk olja, säger professor Mai-Lis Hellénius, som är en av personerna bakom studien.
Marklund et al: Polyunsatu-rated Fat Intake Estimated by Circulating Biomarkers and Risk of Cardiovascular Disease and All-Cause Mortality in a Population-Based Cohort of 60-Year-Old Men and Women.
Vårda anhörig tär på hälsan
Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig.
KYLA RISK FÖR HJÄRTINFARKTMinus Kallt väder ökar risken för hjärtinfarkt. Kunskapen är inte ny, men bekräftas av en färsk kanadensisk studie.
Sommartid utfärdar SMHI varningar när temperaturerna passerar 26 plusgrader. Var-ningarna är främst riktade till personer med hjärtsvikt, diabetes eller psykiatrisk sjukdom samt personer som har överlevt en hjärtinfarkt. Men hjärtsjuka löper minst lika stora risker vid kallt väder och kanske bör man i fram-tiden utfärda varningar även vid kyla.
Den kanadensiska studien gjordes i Winnipeg, där somrarna är varma och vint- rarna kalla, och omfattade över 1 800 patienter med en allvarlig form av hjärtinfarkt. Resultaten visar att antalet hjärtinfarkter ökade ju kallare det var och minskade ju varmare det var. Den aktu-ella studien såg med andra ord ingen ökad risk vid höga temperaturer.
Shuangbo Liu et al: How cold is too cold: the effect of se-asonal temperature variation on risk of STEMI. Folkhälso-myndigheten: Hälso effekter av höga temperaturer – En kunskapssammanställning.
FOT
O:
IST
OC
KP
HO
TO
6 Forskning för hälsa
Docent Erik Melén försöker hitta nya behandlings metoder och bot mot astma. Nu har han tilldelats Prins Daniels forskningsanslag till yngre lovande forskare.
Astma Varför blir vissa barn
friska från sin astma och
andra inte? Vilka barn löper
risk för att senare i livet ut-
veckla KOL? Båda frågorna
står i fokus för Erik Meléns
forskning.
− Min forskning syftar
till att förstå vilka faktorer
som påverkar utvecklingen
av lungfunktion, astma och
allergier. Vi vet att passiv
rökning och andra luft-
föroreningar bidrar till
försämrad lungfunktion.
Genom att även studera
genetik och biomarkörer kan
vi förstå varför vissa barn
är mer känsliga än andra,
berättar Erik Melén.
Han delar sin tid mellan
det kliniska arbetet på
Sachsska barnsjukhuset
och forskningsarbetet på
Karolinska institutet, där
han bland annat leder den
stora Bamsestudien som
omfattar drygt 4 000 barn
födda 1994−96.
− Nu är Bamsebarnen
20−22 år gamla. Vi har
följt dem sedan de låg i
magen och har detaljerad
information om hur deras
lung funktion utvecklats. Det
ska bli spännande att följa
dem in i vuxenlivet och se
Möten med sjuka barn hans drivkraft
om vi kan identifiera tidiga
riskfaktorer för att utveckla
kronisk astma och KOL.
Nyligen publicerade Erik
Melén tillsammans med
internationella forskare en
studie som visar att låga
blodnivåer av ett visst
protein, CC16, har koppling
till dålig lungfunktions-
utveckling hos barn och
risken att utveckla KOL hos
vuxna.
− I dag finns det inget
botemedel mot vare sig
astma eller KOL. Jag träffar
många patienter med svår
astma och det driver mig att
försöka hitta nya behand-
lingsmetoder och bot. Ansla-
get från Hjärt-Lungfonden
är fantastiskt roligt och gör
det möjligt för mig att stärka
min forskargrupp under
kommande år och satsa på
nya, spännande projekt,
säger Erik Melén.
Hjärt-Lungfonden inrät-
tade Prins Daniels anslag till
yngre lovande forskare 2013.
Anslaget är på sex miljoner
kronor fördelade över tre år.
TEXT KARIN STRAND
FOTO HJÄRT-LUNGFONDEN
HALLÅ DÄR...… Fredrik Bäckhed, som fick Prins Daniels anslag till yngre lovande forskare 2013.
Vad har anslaget betytt för din forskning?
Anslaget har betytt oerhört mycket. Det har gjort det möjligt för oss att fortsätta studierna om sambandet mellan tarm-floran och hjärt-kärlsjukdom. Tack vare att det handlar om så mycket pengar har fler personer kunnat involveras och studierna utökats.Hur går forskningen?
Den går väldigt bra. Vi hade ju redan tidigare gjort en liten studie där vi tittade på sam-bandet mellan tarmflorans sammansättning och stroke. Nu har vi gjort om studien men med fler del tagare. Den är inte publicerad ännu, men jag kan avslöja att flera av fynden från den första studien står sig – det finns skillnader i tarmfloran hos personer som drabbas av stroke jämfört med friska.
Anslaget har också gjort det möjligt för mig att anstäl-la en koordinator som sköter samarbetet med SCAPIS-studien. Inom ramen för studien samlar vi i Göteborg och Lund in avföringsprov och inom ett par år räknar vi med att ha 10 000 prov. Då kan vi studera hur tarmfloran ser ut innan exempelvis en stroke inträffar.Vad kommer det betyda för patienter i riskzonen?
Förhoppningen är att vi ska kunna hitta de personer som riskerar stroke i ett tidigare skede. Det kan leda till bättre förebyggande insatser, och kanske till och med att mani-pulering av tarmfloran kan bli en ny behandling mot stroke.
PersonligtNamn: Erik Melén Ålder: 40 år Bor: I Mälar-höjden i Stockholm med hustru och tre barn.Bakgrund: Barnläkare med inriktning på lung- och allergisjukdomar, docent i epidemiologi, doktorand i Bamseprojektet 2001, dispute-rade 2006, postdoc-tjänst vid Harvard i USA 2009 −2010.
Barnläkaren Erik Melén tar emot Prins Daniels anslag till yngre lovande forskare ur prins Daniels hand. Kristina Sparreljung, Hjärt-Lungfondens generalsekreterare, deltog vid utdelningen.
Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig.
7Forskning för hälsa
Hjärtsvikt Unga vuxna med lätt förhöjt blodtryck löper ökad risk att drabbas av hjärtsvikt i medelåldern. Det visar en studie som har följt närmare 2 500 friska amerikanska män och kvinnor i åldrarna 18–30 år under 25 års tid.
Vid studiens start låg samt-liga deltagares blodtryck inom de värden som accepteras i internationella riktlinjer. Efter 25 år hade 274 av del tagarna utvecklat någon form av nedsatt hjärtfunktion och det visade sig att ett förhöjt systo-
liskt eller diastoliskt blodtryck under längre tid var kopplat till ökad risk för hjärtsvikt.
Saturo et al: Cumulative Blood Pres-
sure in Early Adulthood and Cardiac
Dysfunction in Middle Age: The CAR-
DIA Study.
Förhöjt blodtryck hos unga en riskfaktor
SCAPIS TESTAR NYTT SÄTT ATT UPPTÄCKA KOLNanopartiklar Inom ramen för forsk ningsstudien SCAPIS (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study) testar Skånes universitetssjukhus i Malmö en ny metod för att upptäcka KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, på ett tidigt stadium. Det handlar om ett in- och utandningsprov där man utnyttjar så kallad nanoteknik. En liten mängd extremt små nanopartiklar tillsätts studiedeltagarens in andningsluft och därefter mäter forskarna hur stor mängd av partiklarna som finns kvar vid ut andningen.
Apparaten finns än så länge bara på prototypstadiet, men forskarna hoppas att den så småningom kan komplettera och delvis ersätta andra typer av lungundersökningar, exem-pelvis skiktröntgen. Målet är i första hand att samla in test-data från minst 500 deltagare.
SCAPIS är Sveriges hittills största befolkningsstudie på hjärt-lungområdet. Den är initierad av svenska forskare i samverkan med Hjärt-Lung-fonden och finansieras även till sin huvuddel av fonden. Det övergripande målet för studien är att hitta metoder som ger en riskbedömning av hjärt- och lungsjukdom på individnivå, samt att kunna sätta in korrekt och skräddar-sydd behandling.
Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig.
Surfplatta hjälper personer med hjärtsviktViktigt En våg och en surf- platta kan ge hjärtsviktspa-tienter bättre livskvalitet och färre sjukhusdygn. Det visar en svensk studie som har utvärde-rat det digitala hjälpsystemet Optilogg.
I surfplattan som patienten får finns en app som ger information om sjukdomen och handfasta livsstilsråd. När patienten ställer sig på vågen förs vikten automatiskt över
till surfplattan och om det har skett en viktuppgång signalerar appen när det kan vara aktuellt att öka den vätskedrivande läkemedelsbehandlingen, efter läkares ordination.
I studien jämfördes en grupp patienter som fått Optilogg med sig hem vid utskrivning från sjukhus med en grupp som fått sedvanlig information om sin hjärtsvikt. Efter tre månader kunde forskarna konstatera att
patienterna som hade fått med sig det digitala hjälpsystemet hem var mycket bättre på egenvård än kontrollgruppen. De skattade även sin livskvalitet högre och hade färre vårddygn relaterade till hjärtsvikt – i ge-nomsnitt 1,3 dygn jämfört med 3,5 i kontrollgruppen.
Hägglund et al: Patient-centred home-based management of heart failure.
ILLU
ST
RA
TIO
N:
CE
CIL
IA H
EIK
KIL
Ä
8 Forskning för hälsa
400 000personer
i Sverige har diabetes
Källa: Hjärt-Lungfonden:
Hjärtrapporten 2015
Nytt banbrytande läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom
SMS-LIVRÄDDARE GÖR NYTTAStudie I Sverige har omkring tre miljoner människor utbil-dats i hjärt-lungräddning, HLR. 2012 infördes ett system med sms-livräddare i Stockholm, som innebär att personer med utbildningen frivilligt anmält sitt mobilnummer. När SOS Alarm får larm om ett hjärt-stopp, positionerar och larmar operatören någon av de cirka 10 000 sms-livräddare som kan finnas i närheten. Den larmade kan snabbt ta sig till platsen och inleda HLR.Nu har systemet utvärderats i en studie som visar att an-delen med plötsligt hjärtstopp som fick HLR före ambulan-sens, räddningstjänstens eller polisen ankomst ökade med nästan 30 procent under två år.Nytt för livräddarna är att de via GPS-teknik får information om närmast tillgängliga publika hjärtstartare. Flera landsting respektive nordiska länder förväntas snart implementera systemet med sms-livräddare.
Hasselqvist et al: Early Cardiopulmonary Resus-citation in Out-of-Hospital Cardiac Arrest samt Ringh et al: Mobile-Phone Dispatch of Laypersons for CPR in Out-of-Hospital Cardiac Arrest.
Hoppfullt Personer med diabetes löper två till tre gånger högre risk att drabbas av hjärt-kärl sjukdom än andra. Nu visar en banbrytande internationell studie att ett nytt läkemedel minskar risken för sjukdom i hjärta och kärl hos diabetes-sjuka.
Studien omfattar mer än 7 000 personer där en grupp fick standardbehandling för att sänka blodsocker, blodtryck och kolesterol plus det aktuella
diabetesläkemedlet. En annan grupp fick standardbehandling plus placebo. Patienterna följ-des sedan upp i drygt tre år.
Resultaten visar att 3,7 pro cent av patienterna som fick behandling med läkemedlet dog av hjärt-kärlsjukdom under uppföljningstiden. Motsvarande siffra för placebogruppen var 5,9 procent. Dessutom var det färre i den behandlade gruppen som behövde söka sjukhusvård på grund av hjärtsvikt jämfört
med placebogruppen.− Det här är ett paradigm-
skifte, en helt ny värld av möjlig-heter öppnar sig nu. Inget annat blodsockersänkande läkemedel har lyckats visa en minskad risk för hjärt-kärlhändelser på 15–20 år, säger Lars Rydén, professor i kardiologi vid Karolinska institu-tet, till Dagens Medicin.
Zinman et al: Empagliflozin, Cardiovascular Outcomes, and Mortality in Type 2 Diabetes.
Stroke: AKUT-testet är välkäntPanelen svarar I den senaste givarpanelen fanns frågor om bland annat AKUT-testet vid stroke och hur många som känner till det. Hela 85 procent svarar att de gör det. Det är en glädjande hög andel.
Givarpanelen är en internetbaserad panel som består av Hjärt-Lungfondens givare. Det är frivilligt att vara med och självklart helt anonymt. Medlemmar i panelen får en enkät med frågor via e-post cirka fem gånger per år. Frågorna handlar
om givande, forskning och hjärt-lungsjukdom. Välkommen att anmäla dig!
Allt du behöver göra är att skicka ett mejl med ditt namn, din e-postadress och din adress till givarpanelen@hjart-lungfonden.se
VÄLKOMMEN I GIVARPANELEN
JA85,1 %
VET EJ2,9 %
AKUT är en förkortning för viktiga symptom och faktorer vid misstänkt stroke: A nsiktet. Kan personen le och
visa tänderna? K roppsdel. Kan personen lyfta
armarna och hålla dem i 10 sekunder?
U ttal. Kan personen upprepa en enkel mening som ”Det är vackert väder i dag?”
Tid. Varje sekund är dyrbar.
Om ena mungipan hänger, ena armen faller ner eller uttalet är sluddrigt: Ring 112 direkt!
Läs mer på:hjart-lungfonden.se/stroke
Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig.
NEJ11,9 %
9Forskning för hälsa
Premiär för sladdlös pacemakerTrasselfritt Akademiska
sjukhuset i Uppsala och
Aarhus universitetssjukhus
i Danmark är först i Norden
med att införa en helt ny
sladdlös pacemakerteknik.
Den nya pacemakern är tio
gånger dyrare än en traditio-
nell pacemaker, men
infektions risken är lägre och
problemet med trasslande
kablar är löst.
Den lilla pacemakern är
stor som en femkrona, väger
två gram och innehåller både
dator och ett batteri med en
livslängd på mellan 10 och 15
år. En traditionell pacemaker
opereras in under vänster
nyckelben. En tunn sladd
läggs sedan via ett blodkärl
till hjärtat, där den fästs i
hjärtmuskeln. Den nya pace-
makern däremot placeras
direkt i hjärtat via en kateter
som förs upp från ljumsken.
Tack vare den sladdlösa tek-
niken slipper patienten de
komplikationer som kan upp-
stå i samband med att de tun-
na sladdarna lossnar eller går
sönder och måste bytas ut.
– Vi tar bort och byter ut
cirka hundra pacemaker-
sladdar per år. De som har
mest att vinna på den nya
tekniken är högriskpatienter,
det vill säga de som har haft
infektion, krånglande slad-
dar eller lokala besvär kring
sin pacemakerdosa, säger
hjärtspecialisten David
Mörtsell på Akademiska
sjukhuset.
Målgruppen för den nya
pacemakertekniken är
patienter vars ena hjärt-
kammare behöver stimule-
ras. Av de 6 700 personer i
Sverige som ifjol fick en
pacemaker inopererad hade
18 procent, cirka 1 200 per-
soner, behov av en sladdlös
variant. Men teknik-
utvecklingen går snabbt
framåt och hjärt specialister
på Akademiska sjukhuset
räknar med att även patien-
ter med mer komplexa rytm-
rubbningar på sikt kan kom-
ma ifråga för den nya
tekniken.
FOTO
: E
LIS
AB
ET
H T
YSK
/ A
KA
DE
MIS
KA
SJU
KH
US
ET
De som har mest att vinna på den nya tekniken är högriskpatienter.”David Mörtsell
Lev 10 Forskning för hälsa
som du vill,
Beskedet om högt blodtryck blev en överraskning
för Bengt Östbring. När läkaren frågade om han
hade haft en hjärtinfarkt blev han helt ställd. Tjugo år
senare är han en aktiv pensionär som tar hand om sig.
TEXT LARS ÖSTERLIND FOTO NILS BERGENDAL
men sänk tempot11Forskning för hälsa
12 Forskning för hälsa
Den gula, eldrivna lådmopeden låter
överansträngd när brevbäraren viner
förbi. I övrigt är det tyst och lugnt,
trots att de tegelröda trevåningshusen
bara ligger några hundra meter från
centralstationen och Lunds citykärna.
– Det är ett attraktivt område, nära till stan och
till stationen. Lägenheten är lagom stor och så
har vi en liten terrass. Här trivs vi bra, säger Bengt
Östbring, när vi har satt oss vid köksbordet och får
smaka på hans favoritte med hallonsmak.
Bengt Östbring är pensionär sedan sju år tillbaka.
Det var för 20 år sedan, vid den årliga kontrollen
på företagshälsan, som hans höga blodtryck
upptäcktes. Han var då 53 år, verksam som arbets-
förmedlare i Lund, aktiv löpare och golfare på
fritiden. Mätningen visade ett blodtryck på 180/90
mmHg. Bengt Östbring remitterades direkt till en
hjärtspecialist som genomförde en undersökning
där bland annat EKG och blodprover togs.
– När läkaren sedan ringde upp mig frågade
han om jag hade haft en hjärtinfarkt. Jag blev helt
ställd. Jag tvivlade på att jag hade haft någon, det
var i alla fall inget jag hade märkt, men en kurva på
EKG-remsan såg konstig ut.
Läkaren satte in blodtryckssänkande medicin
med detsamma, ett läkemedel som han har tagit
sedan dess. Behandlingen är livslång och den
första försiktiga dosen har gradvis ökats med åren.
– Det höga blodtrycket går inte att få bort, men
med tabletterna mår jag hur bra som helst och jag
har aldrig haft några biverkningar, förklarar han.
Precis som för många patienter med högt blod-
tryck har Bengt Östbring aldrig fått en förklaring
till varför han har drabbats. Vad som orsakar högt
blodtryck är inte helt klarlagt. Ärftlighet anses
spela roll, vilket stämmer för honom, vars mor
hade högt blodtryck men ändå blev 97 år gammal.
Bengt Östbring tycker att han levde ett rätt
normalt liv när det höga blodtrycket upptäcktes.
Hans lite vildare dagar i ungdomen som rallyförare
och fotbollsspelare i Lunds BK var över sedan
länge. Han hade inte rökt en cigarett på tio år. De
tre barnen Mikael, Magnus och Malin var utflugna.
Hustrun Britt och han hade året innan köpt
sommarhus i Höllviken och var aktiva på fritiden
med att spela golf. Han löptränade dessutom en
hel del och deltog gärna i alla millopp i regionen.
– Jag var i god form och gav verkligen allt, till
hundratio procent. Exempelvis när jag sprang
Yddingen runt, ett lopp på tolv kilometer.
På jobbet var det dock hög press med stora
o rganisationsförändringar och höga prestations-
krav. Just det där med att alltid ge allt var något
som läkaren tog upp med Bengt Östbring när det
höga blodtrycket hade konstaterats. Läkarens ord
fick honom att tänka till.
– Han sa att jag inte skulle låta mig hindras av
högt blodtryck, men att jag skulle sänka tempot
till 75 procent. Jag förstod precis vad han menade.
Så jag tränade mindre, sprang långsammare och
bytte arbetsställe till mindre arbetsförmedlingar
för att få ner pressen på jobbet. Förutom att sänka
tempot och att ta min medicin lever jag i stort sett
som förut. Det går inte att dagligen tänka på att
man har högt blodtryck, säger han.
Fast högt blodtryck och vad det kan leda till blir
han ändå påmind om, varje dag. Hans jämnåriga
hustru Britt Östbring har nämligen drabbats av
två hjärtinfarkter och en lungemboli, där det sist-
nämnda innebär blodpropp i lungan.
Innan hon pensionerade sig för fem år sedan
arbetade hon som sjuksköterska inom onkologi
vid Lunds lasarett. En vår för 15 år sedan fick hon
sin första hjärtinfarkt.
– Vi hade personalfest och tävlade bland annat
i väggklättring och jag skulle ju så högt upp som
möjligt förstås. När jag kom ned kände jag mig
tung i bröstet. På hemvägen berättade jag för en
kollega hur jag kände mig, och hon körde mig till
akuten där hjärtinfarkt konstaterades. Jag låg inne
en vecka, förklarar Britt Östbring.
Hon tror själv att hjärtinfarkten utlöstes av
stress, vilket även var det troliga skälet till hennes
andra infarkt. När paret Östbring var på besök
hos äldste sonen i Stockholm föll Britt så olyckligt
under en promenad att hon skadade en tand och
höger sida av ansiktet.
Det höga blodtrycket går inte att få bort, men med tabletterna mår jag hur bra som helst.” Bengt Östbring
13Forskning för hälsa
PersonligtNamn: Bengt ÖstbringÅlder: 73 årYrke: Före detta arbets- förmedlareFamilj: Hustrun Britt, vuxna barnen Mikael, Magnus och Malin samt sju barnbarn.Bor: LundFritidsintressen: Golf och resor. Åker gärna till äldste sonens lägenhet i Nice och på en månadslång golfresa till Portugal.
14 Forskning för hälsa
– Jag blev uppstressad av själva händelsen,
kände ett tryck över bröstet och fick ont i hjärtat,
säger hon.
Paret åkte till Södersjukhuset där EKG och prov-
tagning visade på en infarkt. Britt Östbring fick
åka ambulans till Danderyd för vidare vård.
I dag tar även Britt Östbring medicin för sitt
höga blodtryck. De har en blodtrycksmaskin
hemma som de använder då och då. En gång om
året går de till sin husläkare på vårdcentralen.
Kosten har de inte ändrat särskilt mycket på. Paret
har alltid ätit ”smal mat” med mycket grönsaker,
inte för mycket fett och sällan något sött.
Bengt Östbring har bytt löpträningen mot ett
par gympass per vecka dit han och hustrun går
tillsammans. Tiden som fotbollsspelare i Lunds
BK har satt sina spår. Knäna är utslitna, som för så
många andra som tränat fotboll.
– Jag mår bra av att röra på mig, att inte sitta still
för mycket. Jag gick precis en timslång promenad
med min svåger som är på besök från Gotland.
Det stora intresset nu är golfen. Snart är det dags
att ge sig av till Portugal igen, för fjärde gången.
– Golf ger lagom motion, det är helt perfekt för
oss. Under fyra och en halv vecka hinner vi spela
15 rundor, säger Bengt Östbring nöjt.
BlodtrycketEn skrift om högt och lågt blodtryck
01_omslag_blodtryck_2015.indd 1
BESTÄLL SKRIFTEN OM BLODTRYCK UTAN KOSTNAD
Läs mer om blodtryck i Hjärt-Lungfondens skrift Blodtrycket. Beställ den utan kostnad med talongen längst bak i tidningen. Den finns även som pdf eller att beställa på www.hjart-lungfonden.se/skrifter
TACK! Som månadsgivare hjälper du aktivt till med den forskning som Hjärt-Lungfonden finansierar. I Sve-rige lever 1,8 miljoner människor med sjuk-domar i hjärta och kärl. 1,5 miljoner människor har sjukdomar i luft- vägarna. Utan dig, ingen forskning.
Sänkt blodtryck räddar liv, men dagens mediciner hjälper inte alla. Därför behövs mer forskning och nya förebyggande och blodtryckssänkande läkemedel som hindrar att människor drabbas av stroke och hjärtinfarkt.
OLLE MELANDER ÄR professor i intern-
medicin vid Skånes universitets sjukhus
i Malmö. Varje vecka träffar han
patienter som har sökt sjukhusvård för
akuta problem i hjärta och kärl, men
den största delen av arbetstiden ägnar
han åt forskning. Målet för honom
och hans forskarteam är att upptäcka
nya mekanismer som kan förklara
hjärt-kärlsjukdom. Forskarna vill också
hitta nya ämnen, så kallade markörer,
i blodet för att kunna identifiera vem
som kommer att drabbas.
– Upptäcker vi orsaken kan vi också
hitta behandlingar som rättar till de fel
i systemet som orsakar högt blodtryck
och leder till sjukdom i hjärta och kärl,
säger Olle Melander.
Högt blodtryck, även
kallat hypertoni, är en
av de starkaste och mest
välkända riskfaktorerna
för stroke och hjärtinfarkt.
Om man ser hur många liv
som tas globalt – inte bara
i västvärlden – är högt blodtryck den
största riskfaktorn.
– Högt blodtryck tar fler liv än fetma
och diabetes tillsammans och även
fler än undernäring, hiv och andra
infektioner. Ingen kan i dag på molekyl-
nivå förklara exakt vad som händer.
Men vi vet att ett högt blodtryck
påskyndar plackbildning som orsakar
åderförfettningen av kärlen, vilket i sin
tur orsakar sjukdom i hjärta och kärl,
förklarar Olle Melander.
I Sverige drabbas varje år ungefär
Effektivare Forskningens mål
Professor Olle
MelanderFO
TO
: A
DA
M H
AG
LUN
D
BENGTS RÅD TILL DIG SOM HAR HÖGT BLODTRYCK
Lev som vanligt. Låt dig inte begränsas av att du har högt blodtryck, men sänk tempot. Ta den medicin som du blir förskriven. Rör gärna på dig, man mår bra av rörelse.
Stöd forskningen om blodtryckINSAMLING PÅGÅR
medel mot högt blodtryckHur vet jag att jag har
högt blodtryck? Högt blodtryck (hypertoni)
smyger sig oftast på och ger vanligen inga symptom förrän
efter lång tid. Därför är det viktigt för alla över 50 år att kontrollera
blodtrycket en gång per år.
Varför har jag högt blodtryck?
Mellan 30 och 60 procent av blodtrycksvariationen i befolkningen
bestäms av ärftliga anlag medan resten beror på övervikt, stress,
matvanor, högt saltintag och hög alkohol konsumtion.
Vad är det som mäts? Blodtrycket anges i två siffror, till
exempel 120 över 80. Den första siff-ran är övertrycket, som uppstår när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blodet. Den andra är undertrycket, som visar när hjärtat slappnar av
och fylls med nytt blod.
blHur ser ett normalt blodtryck ut?
Ett vanligt övertryck ligger på omkring 110–130 mmHg. Ett vanligt undertryck är 80 mmHg. Vad som räknas som normalt blodtryck kan variera under dygnet, från person
till person och i olika åldrar.
Vad säger siffrorna? Blodtrycket mäts i millimeter
kvicksilver (mmHg). Övertrycket kan avslöja graden av åderförfett-ning och anses vara den viktigaste markören vid blodtrycksmätning. Ju stelare blodkärlsväggarna är,
desto högre är övertrycket.
ILLU
ST
RA
TIO
N:
IST
OC
K
30 000 personer av stroke och lika
många av hjärt infarkt. Sedan i början
av 1980-talet finns en bred och förebyg-
gande behandling i form av kolesterol-
och blodtryckssänkande mediciner.
Effekt en syns i att antalet hjärtinfarkter
inträffar vid högre ålder än för tio år
sedan. För stroke är statistiken inte lika
positiv.
– Vi vet att risken för stroke minskar
med 70 procent om övertrycket sänks
med 20 mmHg och undertrycket med
10 mmHg. De läkemedel som står till
buds hjälper inte alla. Alltså behövs nya
läkemedel så att blodtrycket kan sänkas
till normala nivåer hos fler.
Många patienter svarar inte på
dagens blodkärlsvidgande eller
saltutdrivande läkemedel. De här läke-
medelsgrupperna får inte blodtrycket
att sjunka och gör således ingen nytta
för dessa patienter. Därför är det extra
viktigt att hitta nya behandlingar
som har effekt för alla. Den genetiska
bakgrunden till högt blodtryck är i dag
kartlagd tack vare forskningen. Under
de senaste tio åren har runt 50 risk-
gener identifierats.
– Genfynden öppnar för helt nya möj-
ligheter att utveckla behandlingar som
är bättre än dem vi har i dag. Genom
dessa fynd har vi lärt oss mer om fysio-
login bakom högt blodtryck än vad som
någonsin har varit känt tidigare. Men
det är fortfarande en bra bit kvar till
målet, som är mer skräddarsydd vård
och en behandling bättre anpassad till
den enskilda individen.
LÄKEMEDEL ÄR INTE det enda sättet att
sänka blodtrycket. För vissa personer
kan det räcka med livsstilsförändringar
för att komma ner på normala nivåer,
såsom att sluta röka, gå ner i vikt,
motionera och dra ner på saltintaget.
För många är en kombination av
ändrad livsstil och läkemedel det bästa
receptet.
– Men, konstaterar Olle Melander,
ungefär hälften av dem som har fått
förskriven blodtryckssänkande medicin
hämtar inte ut den på apoteket och tar
den alltså inte.
En anledning kan vara att alla som
har högt blodtryck faktiskt inte känner
sig särskilt sjuka. Symptomen kan
vara näst intill obefintliga eller diffusa,
såsom huvudvärk och trötthet, vilket
också gör att många inte är medvetna
om att de faktiskt har ett högt blod-
tryck. Alltså, säger han, måste vi bli
bättre på att fånga upp personer med
högt blodtryck, och dessutom få dem
att göra något åt problemet.
– En annan utmaning är att få dem
som ser blodtrycket gå ner efter ett
par månaders behandling att fortsätta
ta sin medicin. Högt blodtryck är en
kronisk riskfaktor och den som svarar
på medicinen bör äta den livet ut. Det
kan vara svårt för många att acceptera,
även om det är bästa försäkringen mot
en framtida stroke eller hjärtinfarkt.
TEXT SUSANNA LINDGREN
LILLABLODTRYCKSSKOLAN
15Forskning för hälsa
16 Forskning för hälsa
Tillsammans i nöd och lust
Närstående – stödet i vardagen
Anders och Sanna Brodin
träffades redan som barn
i Linköping på 1950-talet.
Kanske hade de ett gott öga
till varandra redan då, men livet kom
emellan. 1997 upptäckte barndomsvän-
nerna att slumpen gjort dem till gran-
nar. Ett skärsår i en tumme ledde till en
middag som tack för ”omplåstringen”
och nästan sedan dess har de levt ihop.
Tillsammans hade de sex barn med sig
i boet. De är nu vuxna och har gett paret
16 barnbarn och ett barnbarnsbarn.
– Det är jätteroligt med en stor familj,
men det kräver planering och julen blir
lite av en katastrof, säger de och skrattar.
Anders och Sanna är ett par som
fyller i varandras meningar. Kärleken
mellan dem både känns och syns
i det trivsamma vardagsrummet i
Åtvidaberg. Ändå har de haft mer än sin
beskärda del av utmaningar.
I september 2003 föll Anders ihop
När Anders Brodin vaknade ur koman efter en hjärnblödning kände han hustrun Sannas hand på sin. Hon lutade sig mot honom och sade: Vi ska klara detta tillsammans. Nu hjälper hon sin man på heltid.
TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD FOTO PRIVAT
och fördes snabbt till sjukhus där
läkarna konstaterade en hjärtinfarkt.
Trots goda vanor fick han en stroke
två år senare. 2012 kom nästa stroke, i
februari 2014 ytterligare en. Åtta måna-
der senare stannade hjärtat och Anders
fick en stor hjärnblödning. En vecka i
koma följdes av nästan två månader på
universitetssjukhuset i Linköping.
Sedan dess är det Sanna som hjälper
honom med allt från hygien till träning.
Det är viktigt med rutiner men ingen
dag är den andra lik. Allt beror på hur
hjärntrött Anders är. Två dagar i veckan
åker de till universitetssjukhuset i
Linköping för arbetsträning och sjuk-
gymnastik.
– Anders är känslig för stress och för-
ändringar. Han kan inte lämnas ensam,
för hjärnan hittar på saker som kroppen
inte klarar av. På natten behöver han
hjälp att vända sig. Detta är ett dygnet-
runt-jobb, säger Sanna lugnt.
Sanna har arbetat nästan hela sitt
yrkesliv inom vården. Men det är en sak
att ta hand om en patient och något helt
annat att ta hand om sin man.
– Det är viktigt att inte ”bli sjukdo-
men”. Jag är i första hand Anders fru.
För mig är det otänkbart att överlämna
vården av Anders till någon annan och
jag vet att han hade gjort detsamma för
mig. Sedan får man vara ledsen, men
man får vara glad också. Livet går inte i
repris och det gäller att ta vara på tiden.
Sanna och Anders Brodin hoppas att
andra i en liknande situation vågar välja
som de har gjort.
– Jag tror att många är rädda att göra
fel och skada den man vill hjälpa. Men
vi har lärt oss under resan och nu fung-
erar det smidigt, säger Anders.
Sanna ler och avslutar hans mening:
– Vi har kommit varandra närmare
tack vare det vi har upplevt och klarat
av tillsammans.
Vill du berätta om hur det är att vara närstående till någon som är sjuk? Din berättelse kan bli ett stöd för andra.
Skicka ett mejl till info@hjart-lungfonden.se
Paret Brodin innan Anders insjuknande
i stroke.
ETT GOTT RÅD Paret Brodin har upplevt hur gamla vänner slutar höra av sig, men de tror att många helt enkelt är osäkra på vad de ska säga och hur de ska bete sig. För Anders Brodin är lösningen enkel. – Var den vän du själv vill ha om du blir sjuk.
17Forskning för hälsa
Gör så här: Lös krysset och skicka in lösningen senast den 16 mars.
E-post: Mejla lösenordet i de blåtonade rutorna till korsord@appelberg.com Kom ihåg att ange ditt namn, din postadress, ditt telefonnummer och din e-post-adress.
Vykort: Skriv lösenordet på ett vykort, komplettera med ditt namn och dina adressuppgifter och skicka till: Hjärt-Lungfondenkrysset, Appelberg, Box 7344, 103 90 Stockholm
Lös Hjärt-Lungfondenkrysset! Vinn Hjärtat, en bok som har skrivits av några av Sveriges främsta hjärtspecialister, forskare och läkare.
Boken beskriver olika hjärtsjuk domar,
hur de uppstår och deras behandling.
KO
RS
OR
D:
MA
RIE
PE
TE
RS
SO
N- E
NG
NE
L
FOT
O:
IST
OC
KP
HO
TO
Lösenordet i förra krysset var ”Friska tag på hög nivå” och vinnarna är: Nils-Gunnar Oldman, Umeå, Karin Almqvist, Hässelby, Solbritt Hermansson, Örebro, Rune Dahlqvist, Jönköping, Inger Hogebrandt, Nacka, Carina Kristiansson, Falkenberg, Ingbritt Pålsson, Kävlinge, Eva Fredricson Sjögren, Västerås, Albert Karlsson, Nossebro, Jan Johansson, Lomma, Brita Vålemar, Karlstad, Juris Breikss, Hägersten, Arne Karlsson, Brastad och Katarina Eriksson, Ulrika.
Grattis!
18 Forskning för hälsa
Lägre blodtryck är alltid bättre
Högt blodtryck skördar många liv – både i Sverige och globalt. Professor Johan Sundströms forskning visar att behandling
gör nytta, även för de med lätt förhöjt blodtryck.TEXT OCH FOTO SVEN MAGNUSSON
19Forskning för hälsa
DET STÅR EN GAMMAL gitarr i ett hörn och det
ligger en cykelhjälm på skrivbordet hos professor
Johan Sundström i Uppsala. Han är fokuserad på
sin forskning om värdet av att sänka blodtryck
men kopplingen till musik och extremidrott är
tydlig i hans sätt att tänka:
– Jag är en dopaminsökare. Jag vill vara när-
varande och fullständigt skärpt i stunden, säger
han. Den känslan finns i extremsporter som jag
gillar; windsurfing, klättring ... Den finns när jag
improviserar med saxofonen i vårt jazzband, men
kicken och den totala närvaron finns också inom
akutsjukvården.
Johan Sundström och hans värnpliktskompisar
blev friställda från Svea livgarde ett halvår för
tidigt i början på 1990-talet och det var bara
läkarlinjen som hade intagning på våren när han
plötsligt fick tid över:
– Jag tänkte plugga till ingenjör, men beslöt att
satsa ett halvår på läkarlinjen för att testa.
JOHAN SUNDSTRÖM FÅNGADES av den medicinska
världen och blev kvar som läkarstudent i Uppsala
och efter studierna som doktorand på övervikts-
enheten på Akademiska sjukhuset. Det var här
han mötte patientgrupper med svår diabetes, höga
blodfettvärden och hjärtproblem. Och det var här
han insåg vilken vital kroppsfunktion blodtrycket
är för vår överlevnad.
– Jag såg vilken enorm skada ett förhöjt blod-
tryck innebär, det var en fascinerande insikt.
Hans arbetsrum på Akademiska sjukhuset ligger
högst upp i samma hus som hjärtkliniken där han
också är kliniskt verksam, parallellt med sin blod-
trycksforskning. Strax utanför fönstret, bakom
slottet, ligger stadens gamla kyrkogård.
– Skulle vi räkna gravstenarna där borta ligger
högt blodtryck bakom de flesta dödsfallen, säger
han. Det är den viktigaste riskfaktorn i hela värl-
den, det visar globala undersökningar.
Forskarna väger samman vanliga och farliga
riskfaktorer:
– Det är visserligen farligare att hoppa ut ur
ett flygplan utan fallskärm, men det är ju inte så
vanligt…
Men vad är då ett normalt blodtryck? Av tradition
kallas blodtrycket normalt när övertrycket är upp
till 140 mmHg och undertrycket upp till 90 mmHg.
– Jag trodde länge att vi hade en U-formad kurva
där högt tryck var farligt men där lågt tryck också
Jag såg vilken enorm skada ett förhöjt blodtryck innebär.”
PersonligtNamn: Johan SundströmTitel: Professor i epidemiologi, specialistläkare på kardiologklinikenArbetsplats: Akademiska sjuk-huset, UppsalaFamilj: Gift, tre barnIntressen utanför arbetet: Spelar saxofon i storband, jazz och funk. Tele-marksskidåkning och segling bland mycket annat.Betydelsen av stöd från Hjärt- Lungfonden: Oerhört viktigt, egentligen helt avgörande för mig. Jag fick möjlighet att åka utomlands och lära mig meto-der och att bygga upp min forskning.
var farligt och att det fanns ett mellanting som var
optimalt, säger han.
Han letade länge efter det optimala blodtrycket,
men i dag har han tänkt om. Och han vågar
utmana en stor del av forskarvärlden. Dels genom
att själv ändra åsikt, dels genom att gå emot den
gängse behandlingsnormen:
– Många forskare är paradigmväktare, säger han.
De är förälskade i sina svar men glömmer att det är
frågan som är väsentlig. Och de känner sig hotade
om vi nu – som jag förespråkar – byter perspektiv.
Hellre än att stirra sig blind på gränsvärden för
enstaka riskfaktorer vill han titta på den samman-
lagda bördan av riskmarkörer hos varje individ;
ålder, kön, rökning, diabetes, kolesterolvärde,
ärftlighet och tidigare hjärtsjukdom.
JOHAN SUNDSTRÖM OCH hans kollegor visade
nyligen att antalet stroke och dödsfall minskade
i en grupp av 15 000 personer med lätt förhöjt
blodtryck (övertryck mellan 140 och 159 mmHg,
undertryck mellan 90 och 99 mmHg).
– Blodtryckssänkande behandling ger samma
riskminskning för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt
och hjärt-kärldöd oavsett vilket blodtryck man har,
säger han och fortsätter:
– Vi måste se hela patienten. Räkna ut den sam-
manlagda risken för en hjärt-kärlsjukdom och inte
bara mäta blodtrycket eller kolesterolet. Lägre
blodtryck är alltid bättre.
Just nu samlar han 5 000 deltagare i Uppsala
till den stora SCAPIS-studien där totalt 30 000
personer ska ingå. Forskargruppen ska bland
annat mäta blodtrycket under 24 timmar på
varje person. Man noterar andningsuppehåll och
snarkningar nattetid, ser på hjärtstorlek, letar efter
riskmarkörer för kommande hjärt- eller lungsjuk-
domar. Den epidemiologiska metoden innebär att
Johan Sundström och hans kollegor över landet
kartlägger och beskriver utbredning och speciella
mönster i befolkningen för att hitta samband och
se vem som drabbas.
– Med hjälp av SCAPIS-studien kommer vi att
lära oss att bättre förutspå vem som ligger i risk-
zonen för till exempel en stroke eller hjärtinfarkt.
Utan att använda kristallkula kan vi då sätta in
förebyggande behandling hos rätt individer, säger
han.
Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig.
20 Forskning för hälsa
”Allt jag upplever nu
är en bonus”
Ett nytt hjärta har gett näringslivsnestorn
Håkan Mogren det han kallar ett extra liv. Han är
tacksam för tiden och tar noga vara på den.
TEXT ANNE HAMMARSKJÖLD FOTO THRON ULLBERG
Håkan Mogren, en av Näringslivssveri-
ges ledare sedan 1970-talet, lever med
nytt hjärta. Den röda tråden i allt han
berättar är glädje och inte sjukdom.
Länge märktes den knappt, den ärftliga
hjärtsjukdom som Håkan Mogren levt med sedan
barndomen. Han har också varit noga med att inte
bli en synonym med den diagnos han fick som
vuxen. För detta är en man med stark integritet
och lika stark vilja.
– Det har varit viktigt för mig att bli sedd som
personen Håkan och inte som en sjukdom. När jag
fick diagnosen kände jag mest att det var bra med
en förklaring, men för övrigt betydde den inte så
mycket för mig.
”Förklaringen” handlar delvis om kanske det
enda Håkan Mogren inte riktigt har klarat men
som han trots allt har velat; som skolpojke kunde
han inte springa fort. Kroppen var inte med på
noterna. Diagnosen hypertrofisk kardiomyopati
ställdes först när Håkan Mogren var 32 år och
blev koncernchef för Marabou och en av tidernas
yngste börs-vd:ar. Elva år senare blev han vd och
koncernchef för Astra. Livet rusade fram och
karriären gick spikrakt uppåt. Bland annat med
styrelseuppdrag i Investor, Stora, Norsk Hydro
och som ordförande för flera organisationer.
Håkan Mogren hymlar inte med att han har levt
”helt galet” givet sin diagnos; lite sömn, mycket
stress, många resor och inte så noga med kosten
alla gånger. Men ögonen glittrar när han berättar
om glädjen.
– Min drivkraft har varit en enorm arbetsglädje
och jag kan räkna mina yrkesmässiga pest- och
pinadagar på ena handens fingrar. Och så älskar
jag att ha med människor att göra. Min sjukdom
har aldrig begränsat min prestationsförmåga eller
mitt tempo.
DET TIDIGA 00-TALET blev ändå en prövningens
tid. Med tilltagande hjärtsvikt började hjärtat slå
extraslag, orken blev allt sämre och han fick vätska
i lungorna. En pacemaker stabiliserade läget och
en tid senare väckte Håkan Mogrens läkare tanken
på ett nytt hjärta. Under den här tiden förlorade
han också sin första hustru.
Den 2 augusti 2009 ringde telefonen. Det var
söndagkväll, det var semestertider och ett hjärta
var på väg till Karolinska sjukhuset i Solna. Någon
timme senare var Håkan Mogren på sjukhuset.
– När telefonen ringde kände jag väldigt starkt
att ”jäklar, nu har jag chansen att klara detta och
gå vidare med mitt liv.” Jag blev både rörd och
berörd. När jag kom till sjukhuset väntade teamet
21Forskning för hälsa
Håkan Mogren är tack-sam för forskningens framsteg:– Det är fantastiskt att man kan byta hjärta. Men det är också en stor utmaning att hålla patienten vid liv fram till hjärtbytet, och efteråt väntar livslång medi-cinering som hindrar kroppen från att stöta bort det transplanterade organet. Allt detta är resultatet av avancerad forskning.
22 Forskning för hälsa
med kirurger, narkosläkare och sjuksköterskor.
Klädda i fritidskläder hade de alla ryckt in för min
skull. Det var gripande.
Håkan Mogren var aldrig rädd. Vare sig
under väntan på ett hjärta eller när han låg på
operationsbordet och väntade på narkosens
mörker.
– Som det var då kunde jag fortsätta må så dåligt
som jag gjorde och leva två månader till. Eller så
kunde jag få ett nytt liv. Det var aldrig ett svårt val.
Det blev ett nytt liv men det tog ett år av
sjukgymnastik innan det tog riktig fart. Sedan
dess njuter Håkan Mogren av sitt ”extra liv”.
– Jag umgås mycket med dem som står mig nära.
Kort om hypertrofisk kardiomyopati
Hypertrofisk kardiomyopati innebär att hjärtmuskeln eller väggen mellan kamrarna är förtjockad. Det kan leda till förträngningar i höger eller vänster kammare som gör att hjärtat får svårt att pumpa ut blodet ur kammaren. Symptomen är andfåddhet, hjärtklappning och/eller yrsel eller svimning vid fysisk ansträngning.
Sjukdomen är en av de vanligaste orsakerna till plötsligt hjärtstopp hos barn och ungdomar och risken att drabbas är störst strax före och i början av puberteten. I allmänhet behandlas sjukdomen med läkemedel som minskar risken för allvarliga symptom och gör att vidare förtjockning av hjärt-muskeln går långsammare.
Om förträngningarna i kamrarnas utflöden blir uttalade kan operation bli nödvändig. Hypertrofisk kardiomyopati är nästan alltid en ärftlig sjukdom men den kan vara dold i släkten under lång tid eftersom de lindriga fallen aldrig blir upptäckta.
KÄLLA: HJÄRT-LUNGFONDEN
” Det har varit viktigt för mig att bli sedd som personen Håkan och inte som en sjukdom.”
Jag ägnar mig inte åt tjafs utan åt glädje. Allt jag
upplever nu är en bonus och det är ju så modernt
med bonusar, säger han och ler.
HÅKAN MOGREN ÄLSKAR KONST, musik och läser
gärna moderna franska romaner för ”att språket
är väldigt svårt”. Han är omgift med Agneta och
tacksam för hennes stöd. Håkan Mogren ångrar
ingenting.
– Nej, jag tror inte det. I mycket väsentligt har
livet blivit som jag hoppats. En sak har jag gjort nu
som jag kanske inte gjort annars – jag har inrättat
två stipendiefonder. En för duktiga kliniker och
en för elever som har gått ut Musikhögskolan.
Stipendierna går inte att söka utan jag letar själv
upp mottagarna. Det är intressant.
Nu tänker Håkan Mogren dra sig tillbaka.
Men det märks inte i kalendern där stiftelsen,
styrelseuppdrag, mentorskap och oasen i
Frankrike fyller sidorna. Ett liv av glädje kräver
också planering.
Läs mer i Hjärt-Lung- fondens skrift Hjärtsvikt. Beställ den i tryckt form eller ladda ner som pdf från www.hjart-lungfonden.se/skrifter
HjärtsviktEn skrift om försämrad pumpfunktion
SCAPIS – den unika kunskapsbanken
SCAPIS – forskarnas sambandscentral
Professor Carl Johan Östgren har en unik möjlighet att undersöka sambandet mellan diabetes typ 2 och plack i hjärta och pulsådror. Datainsamlingen i SCAPIS-studien gör detta möjligt.TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO FOLIO
SCAPIS-PROJEKTET, Swedish CArdio-
Pulmonary bioImage Study, kommer
att bli intressant för forskare världen
över på området hjärta, kärl och lunga.
Det stora urvalet på 30 000 kvinnor och
män, de avancerade undersöknings-
teknikerna och den enorma
datainsamlingen gör att
forskare som Carl Johan
Östgren, professor i allmän-
medicin vid Linköpings
universitet, kan få betydligt
djupare insikter i sin speci-
fika forskning. Hans studier
handlar om att kart lägga
vilka personer med diabetes typ 2 som
löper förhöjd risk att drabbas av sjuk-
dom i hjärta och kärl.
– Har man diabetes typ 2 är risken för
hjärtinfarkt eller stroke väsentligt höjd,
förklarar han.
Redan nu vet forskarna att 7 till
8 procent av de 30 000 frivilliga
studiedel tagarna har diabetes typ 2.
Bland dem har 6 till 7 procent redan fått
diagnosen, medan 1 procent är nyupp-
täckta fall. Det innebär att 300 personer
alltså inte vet om att de har diabetes
typ 2, men att de får en diagnos via
undersökningarna i SCAPIS.
Det intressanta med SCAPIS-studien
är att forskarna kan jämföra olika grup-
per av individer:
– Vi kan matcha de som har diabetes
typ 2 med en kontrollgrupp som inte
har diabetes, och jämföra förekomsten
av förkalkningar, eller plack som vi
kallar det, i pulsådror och hjärtats kärl
i bägge grupperna. Personer med
diabetes typ 2 har sannolikt mer plack,
säger Carl Johan Östgren.
Forskarna kan även belysa fler detalj-
frågor: Vilka skillnader finns? Vilken
typ av förkalkningar kan tydligast
förutsäga risken att insjukna i hjärt-
kärlsjukdom?
– Vi vet att plack i hjärtat ökar risken
för hjärtinfarkt. Finns de i halsens puls-
ådror ökar risken för stroke. Men har
personer med diabetes typ 2 farligare
plack? Det här är intressant kunskap
för att vi i slutänden ska kunna hitta
skräddarsydd behandling för dem som
är i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom.
GÅVOR DRIVER SCAPIS SCAPIS är en världsunik befolk-
ningsstudie som fullt utbyggd ska omfatta 30 000 personer. Syftet är att förhindra hjärt-lungsjukdom. SCAPIS finansieras framför allt genom gåvor från Hjärt-Lungfondens givare samt med betydande bidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Vinnova, Vetenskapsrådet och universitets-sjukhusen själva.
Hade det varit möjligt att göra de här
undersökningarna utan SCAPIS?
– Knappast. Möjligtvis i en blyg-
sammare skala. Nu har vi tillgång till
avancerade tekniker och ett komplett
batteri av människor, både kvinnor
och män, mellan 50 och 64 år. Inom
ett tioårsperspektiv kan vi troligtvis
se nya samband mellan diabetes typ 2
och sjukdom i hjärta och kärl. Då kan
vi också vässa behandlingen runt risk-
faktorer. Carl JohanÖstgren
23Forskning för hälsa
24 Forskning för hälsa
JULKORT SOM RÄDDAR LIV Köp ett julkort och bidra till forskning
som räddar liv. Årets julkort från Hedlund-gruppen finns till försäljning från och med november i butikskedjorna Willys, Hemköp och Åhléns.
10 procent av julkortsförsäljningen går till Hjärt-Lungfonden. Sedan 2008 har Hedlundgruppen bidragit med drygt 1,3 miljoner kronor till forskningen.
GE ALDRIG UPP. Så står det
på de färgglada armbanden
som systrarna Sara och
Josefine Hellgren från
Avesta gör.
– Vi blev inspirerade till
budskapet av mammas
kämpaglöd att bli bättre,
säger Sara Hellgren.
I september 2013
drabbades Kristina Hellgren
av stroke. Hon blev förlamad
i kroppens hela högra sida.
I dag, två år senare, mår hon
relativt sett bra, och kämpar
på med sin rehabilitering.
Hon tränar på att gå och
att röra högerarmen. Talet
försvann
Ge aldrig upp
Egen insamling När mamma Kristina Hellgren drabbades av stroke startade döttrarna Sara, 21, och Josefine, 17, en egen insamling.
efter stroken men har nu
kommit tillbaka.
Ungefär ett år efter
Kristinas insjuknande satt
familjen och pratade om
cancer och de armband som
gjordes till stöd för cancer-
forskningen.
– Men ingen hade gjort
något liknande för stroke-
forskningen, så vi bestämde
oss för att ta kontakt med
Hjärt-Lungfonden, säger
Sara.
Systrarna fick tips av
Lotta Johansson på Hjärt-
Lungfonden om hur de
skulle gå till väga. De bollade
idéer, provade att göra ett
första armband, och sedan
körde de igång med att
sälja armband via en
Facebooksida.
Armbanden
kostar 100 kronor
styck och alla
intäkter från
försäljningen går till
Hjärt-Lungfondens
forskning om stroke.
Föräldrarna Hellgrens cykel-
butik sponsrar med material
till armbanden.
– Det första målet var
att sälja 50 armband och
vi trodde väl att bara nära
och kära skulle köpa och att
vi kanske skulle sälja 100
totalt, säger Josefine.
Nu har Sara och Josefine
fått ihop 56 000 kronor till
strokeforskningen, vilket
betyder att de har sålt hela
560 armband.
– Det känns jättebra, långt
över vår förväntan, så vi är
väldigt nöjda, säger Sara.
Hela familjen är engagerad
i att ”pärla armband” och
mamma Kristina är stolt
och rörd över döttrarnas
initiativ. Tjejerna har stängt
försäljningen via Facebook,
men säljer fortfarande
armband via föräldrarnas
cykelbutik och Hemköp i
Avesta.
– Det går att göra skillnad
bara man vill. Tycker man
att det saknas en insamling
är det bara att köra igång.
Man behöver inte vänta på
att någon annan gör det,
säger Sara Hellgren.
TEXT LARS ÖSTERLIND FOTO PRIVAT
a Vill du starta din egen insamling för forskningen? Gå in på www.hjart-lungfonden.se/egeninsamling
2015-08-28 14:40
att ö a öge a e . a et
försvann
s u e gå t
idéer, prov
första arm
körde d
sälja
Fac
k
s
in
fö
Hjär
forsknin
25Forskning för hälsa
ALEXANDRA EDVALL är internationell
ekonom och business controller på
Hjärt-Lungfonden.
– Jag jobbar med budgetar,
prognoser och uppföljning av alla
våra intäkter och kostnader. Jag
stöttar också ledningsgruppen i olika
beslut kring vår ekonomi.
En viktig del i budgetarbetet är
att se till att alla administrativa
kostnader hålls nere. Enligt Svensk
Insamlingskontroll, som kontrol-
lerar alla så kallade 90-konton för
insamling, får de administrativa
kostnaderna, inklusive insamlings-
kostnaderna, vara högst 25 procent
av en organisations totala intäkter.
Det här följer Alexandra Edvall
mycket noggrant.
– Vi ligger alltid under 20 procent.
Jag tycker det är viktigt att vi hante-
rar givarnas pengar på bästa sätt.
Alexandra började arbeta på Hjärt-
Lungfonden för tre år sedan. Innan
dess jobbade hon på Röda Korset.
Vi på Hjärt-Lung fondenGåvorna går till rätt saker
– När jag var färdig med min utbild-
ning lockade inte den privata sektorn,
men jag kom på att den ideella sektorn
kunde vara ett alternativ. Jag gillar att
Hjärt-Lungfonden är en mindre orga-
nisation med bra ändamål och är stolt
över att arbeta här. Det är extra kul när
jag kan vara med och träffa givarna.
Ett projekt som Alexandra Edvall
hoppas mycket på är SCAPIS, Swedish
CArdioPulmonary bioImage Study.
– Studien känns spännande. Att
forskare ska bygga upp en kunskaps-
bank för att kunna förutsäga vem som
riskerar att bli sjuk i hjärt-kärlsjukdom
känns bra, inte minst med tanke på
mina egna barn. Jag vill naturligtvis inte
att de ska drabbas.
För ungefär fem år sedan gick
Alexandras svärfar bort efter en hjärt-
infarkt, 63 år gammal.
– Det var hemskt. Därför känns det
bra att veta att vi ger pengar till forsk-
ning som ska motverka att sådant sker.
TEXT LARS ÖSTERLIND FOTO TOBIAS OHLS
Alexandra EdvallFamilj: Man och två döttrar, 8 och 10 årBor: Lägenhet i Björkhagen söder om Stockholm, samt ett lantställe på VärmdöIntressen: Rida islandshäst, sjunga i kör, träna på gymMotto: Behandla andra som du själv vill bli behandlad.
1,8 miljoner människor i Sverige lever med sjuk-dom i hjärta och kärl och 1,5 miljoner är lungsjuka. Tack vare forskningen kan allt fler liv räddas och du kan hjälpa till genom att stödja hjärt-, kärl- och lung-forskningen. Din gåva bidrar till framtidens julklapp – att dina nära och kära kan fira jul tillsammans även kommande jular.
På www.hjart-lungfonden.se/jul kan du skänka en gåva. Som tack får du ett julkort att skriva ut eller skicka digitalt. Även företag kan bidra till att allt fler får flera friska år. Alla gåvor, stora som små, är väl-
komna. Gåvorna belönas med ett ”tack-kit”, som bland annat innehåller ett gåvobevis och jul-
kort. För gåvor över 50 000 kronor får ditt företag en hjärtstartare.
JAG VILL GE – MEN HUR GÖR JAG? Som privatperson använder du plusgiro 90 91 92–7. Märk gåvan med ”Jul”.
Vill du hellre använda swish väljer du det belopp du vill ge och swishar till nummer 123 90 91 92 7.
Företag använder plusgiro 90 91 92–7 eller bankgiro 909–1927. Märk gåvan med ”Jul”.
Lotta Johansson på Hjärt-Lungfonden ger mer information. Kontakta henne via e-post: lotta.johansson@hjart-lungfonden.se eller telefon: 08-566 242 05.För mer information: www.hjart-lungfonden.se/jul Varmt tack för din julgåva!
Din julklapp gör skillnad111,1,1,1,1,1111 88888 mimimimimiiljljljonononononereereeererer mmmmänänänninininiskskssksksksks ororoo ii SSveveririgege llleveveveverererer mmmmmmmmedeededeeedededed sssssjujujujujuj kkkk--
dodododom m m m iiiii hjhjhjhhjhhjhh ärärärärtatattaaaaa ooooochchchcc kkkkärärärrrlllllll ocochh 1,1,55 mimiljljononerere äääärrrrrrr lulululullungngngngngngngsjsjsjjsjjukukuka.a.aaa TaTaTaTackckckkkk varrrrrre e ee fofofofoofff rsrsrsrsrsknknknknk ininnininingeggegegg nnnn kakakakannnn alalalalltltltlt flflflflerererer llllivivivivi räräräddddddddasasasasss ooooochchcccchc ddddddduuuuuukakakaannn hjälpapappappa tttttilililililllll gegeegegenononoooomm attatttt ststödödjaj hhhhjäjäjääääärtrtrtrtt-,-, kkkkärärärärl-l- oooochchchh llunununununnggg--fofofofoforssssrsrsrsrssskningegegegegen.n.nn.n DDDDDinninn ggggåvå a bibidrdrarar till frframamtitititidededed nsnsss juluulklklapappp––––– aatatataa tttttttt diddd nana nära ocoo hh käkäraa kkanann fifiraa julu ttilillslsammammamansns ääveveeen n kokokokokoommmmmmmmmmmanananandedeedee jjjjululuuu araarar. ...
PåPåPåPåP wwwwwwwwwwwww h.hhjja trttt l-lunungfg onndeden.n.se/jul kkkanananan dddddu u kkskkskskänäänä kkkaka en nnngågågågåggg vavavaaaa. SoSoSoommmmmm tackkk fårr dduu etett t jujulklkorort atatt t skskririvava uut tt elellelelerr rssksksksksss icciciccckaka ddigigitalala t.tt. ÄÄÄÄven föföreretatagg kakann bibidrdraa titillll aatttt aallllllt t fleflefl r rfåfåfåfååår rr flefleraraa ffriskka a årrrr.. AlAA laa ggåvåvoror, , ststts ororo aa sosomm smsmå,å, äär r rr väväll--
kokomnmnnaa. GGåvåvororrnanana bbellönönasasa mmeded eetttt ””tatackckk-k-kitit”,”, ssssomom bllblanand annaaat t tt ininnnenen håhållllerer eeettttt gggåvåvåvobobevevisis oochchh jjulul--
kokort. FöFör r gågågågåvovoov r övöverer 550 0 000000 krkrononoror ffårårå ddititt tföf reeetatt g gg enenene hhhhjäjäjj rtrtr ststarartatarere.
JAJAJAJAJAJAGGGGGG VIVIVVVV LLLLLLL GGGGGGGEEEEEE – MMMENENENEN HHHHURUURUR GGGGÖRÖRÖRÖRRÖRÖR JJJJJJJJAGAGAGAGAGAGA ??????SoSoSoSoSoSoom m mmm m prprprprprivivivivivataaaa pep rsrsononon aanvnvvänänändedededer r rr dududu pppplululuusgssgsgs irrro o o90909090909090 9999991 111111 929299929 –7–7.. MäMäMäMärkrkrkrk ggggåvåvåvåvanann mmmedededed ””””JuJuJJul”l”l .
ViViViillll dduu hehellllrere aanvnvn änänändadaada sssswiwiwishshs vvvvvälälä jejeeerr rr dduduud dddettetetet beb lol pp ddu u villl gge e ococh hh swswwwisissishahaaharrr titititilllll nnnnumummummemememer r r r121233 909 9911 922 77.
FöFöreretataag g g g g ananvävändderrer pplulusgsgggiriro o 9090 9991 1 1 1 92292–7–7–7 eeeellllllllerererereree bbbbbbbanananannankgkggkggkggirirriro o oo90909099909–9–9–9–19191919272272727. MäMäMäM krkkk gååvå an m dedddede ”””””JuJuJJJul”l”l””.
LoLoL tttttt aa JooJ hahhansnssos n n påp HHjäjärtrt-Lungfg ondeden nn gegegeerrrmemer r inninfofoformrmmatataattioioi n.nn Konono taatakta hennne viiae-popooststst: : lollottttta.aa.jojjohahahansnsn sosoooon@n hjart-lunggfofonden.seeelelleler r tetelelefofon:n: 008-8--5656566 6 6 2422422 050 .FöFörr memer r ininfoformrmatatioi n:n: wwwwwww.w.hjhjarart-t-lulunggngfofofooondndndndndenenen.s.se/e/jujul Varmt tack för din julgåva!
DDDDDDDDDDDDiiiiiinnnnnnn jjjjjjjjjjjjuuuuulllkkkkkllllaaaaappppppppp gggggggggggöööööööööööörrrrrrrrrrrrrr ssssssssssssskkkkkkkkkkkkkiiiiiiiiiiilllllllllllllllllllllllllnnnnnnnnnaaaaaaaaddddddddddddd
26 Forskning för hälsa
postkodlotteriet.se
Vinner en vinner allaI PostkodLotteriet vinner man med sina grannar. Så när en vinner, då vinner också alla andra i postnumret. Hjärt-Lungfonden, som delar på vårt överskott, vinner alltid.
De senaste tolv månaderna har 114 lottköpare blivit miljonärer och kunnat göra verklighet av sina drömmar. Vem vet, nästa gång kan det vara din och dina grannars tur att vinna stort på att vara med i PostkodLotteriet.
Ny vinstchans varje dagDe högsta dagliga vinsterna lottar vi ut på fredagar – upp till 100 000 kr per lott, en Volvo V60 och en miljon kronor. Och alla vinster är skattefria!
Cirka 200 000 vinster i månadenFörutom alla de ordinarie vinsterna har du dessutom chans att få dela på många miljoner i GrannYran tre gånger per år och i många extradragningar under året.
Gå in på www.stodlinjen.se om du eller en anhörig spelar för mycket.
HJÄRT-LUNGFONDEN och
Sagaform fördjupar sitt
samarbete. Storsäljaren Alla
Hjärtans Lykta har i höst fått
sällskap av en skål i stengods
och ett doftljus. När kunden
köper en av produkterna går
mellan 20 och 30 kronor
till forskning om hjärtsjuk-
domar.
Peter Kindh, sales mana-
ger retail på Sagaform, tycker
att samarbetet med Hjärt-
Lungfonden, som startade
2010, har slagit väl ut. På
ett enkelt sätt kan Sagaform
bidra till att stödja livsviktig
forskning. Hans eget enga-
gemang väcktes på allvar i
början av året när det visade
sig att hans nyfödda dotter
Ester hade Fallots tetrad,
ett medfött hjärtfel. Hon har
opererats en gång och allt ser
bra ut så här långt. När Ester
är två år kommer hon att
opereras igen.
– Att vara pappa till ett
barn med hjärtfel har påver-
kat mig mycket. Förhopp-
ningsvis har vi den värsta
tiden bakom oss. Nu kan jag
omvandla den oro och ång-
est jag har känt till positiv
energi och kreativitet, säger
Peter Kindh.
Sagaform har sedan
samarbetet startade skänkt
drygt 700 000 kronor till
Hjärt-Lungfonden. Största
bidraget kommer från
Alla Hjärtans Lykta som
har sålts i över 27 000
exemplar.
Under 2016 kommer yt-
terligare två produkter att
lanseras: En vattenflaska
och en produkt som ännu
inte är klar.
– Jag ser med stor
tillförsikt på vårt fortsatta
sam arbete med Hjärt-Lung-
fonden. Genom att bredda
produktutbudet ökar vi
möjligheten för allt fler att
stötta forskning som räddar
liv, säger Peter Kindh.
Den hjärt-formade
skålen är en av nyheterna i Saga-
forms sortiment. För varje såld skål skänker
Sagaform 30 kronor till Hjärt-Lungfonden.
Peter Kindh och hans dotter Ester.
Sagaform
Hjärt-Lungfonden = Sant
27Forskning för hälsa
FRÅGA DOKTORNI varje nummer av Forskning för hälsa svarar en av våra specialister på frågor om hjärt-, kärl-
eller lungsjukdom. Varje nummer tar upp ett tema. Här svarar Christer Janson, professor och verksam vid institutionen för medicinska vetenskaper, lungmedicin och allergologi, Uppsala universitet, på frågor om astma. I nästa nummer är temat för frågorna kolesterolet.
Arvet har betydelse för allergisk astma Min gravida dotter har allergisk astma. Kommer barnet också att drabbas?
Olika studier av personer med astma
visar att allergisk astma till stor del är en
ärftlig sjukdom. Om ena föräldern eller
ett syskon är atopisk, det vill säga har
ärftlig benägenhet för allergi, ökar risken
med 25 till 30 procent. Två allergiska
föräldrar ökar risken för barnet med
50 procent. Om båda föräldrarna har
samma typ av allergi eller astma kan
risken för barnet vara ännu större. I Sve-
rige är de vanligaste allergenerna, det vill
säga ämnena som framkallar allergi-
anfall, katt, hund, björk- och gräspollen.
Enligt nya forskningsresultat har
arvet betydelse även för icke-allergisk
astma. En person med icke-allergisk
astma reagerar på irriterande ämnen i
den omgivande miljön, såsom tobaks-
rök och dammpartiklar.
Ta medicin innan du ger dig utSka personer med astma undvika aktivitet eller att röra på sig?
Frisk luft och motion är positivt för
både vuxna och barn med astma. Ju
mer aktiv man är, desto bättre mår luft-
vägarna och lungfunktionen förbättras.
Rent psykiskt brukar man också må
bättre. De flesta med astma har det
j obbigt vid ansträngning, och därför bör
man ta mediciner innan man ger sig ut.
Det är viktigt att värma upp ordentligt,
inte minst om luften är kall och torr,
vilket kyler och torkar ut slemhinnan.
En halsduk runt munnen gör att luf-
ten inte blir så kall. Det finns också
värmeväxlare, en liten apparat som man
stoppar in i munnen och som värmer
upp inandningsluften innan den dras
ner i luftrören. All rörelse är bra.
Simning kan fungera utmärkt liksom
aktiviteter där man kan växla tempo,
exempelvis promenader, stavgång och
dans. Bollsporter som tennis och fotboll
är också bra. Vid motionspasset ska
man försöka undvika de ämnen man är
allergisk mot, genom att exempelvis
inte springa utomhus när det är som
mest pollen om man är pollenallergisk.
Astma kan drabba alla oavsett ålderEn kollega har fått diagnosen astma. Är det vanligt bland vuxna?
Astma kan uppkomma när som helst
under livet, även om det är vanligast
att sjukdomen debuterar hos barn.
Astmapatienter kan delas in i tre olika
grupper:
Den första gruppen får astma som
mycket små och den framkallas ofta av
en luftvägsinfektion. Risken ökar om
mamman har rökt under graviditeten
och fortsätter att röka när barnet har
kommit till världen. Pojkar dominerar
gruppen som får den här typen av
astma. Den växer ofta bort allteftersom
luftrören blir vidare.
I en majoritet av astmafallen bland
ungdomar och unga vuxna har indivi-
derna en allergisk sjukdom och de flesta
har utvecklat astma före eller under
skolåldern. Uppemot hälften av dem
som har fått astma som barn drar med
sig sjukdomen till vuxen ålder.
Astma kan också debutera i vuxen ålder
– det är den tredje gruppen. Personerna
har i vissa fall redan haft lindriga besvär
som unga och besvären har förvärrats
med åldern. Astma hos äldre är vanliga-
re hos rökare, överviktiga och kvinnor.
Den här typen av astma anses vara
något mer svårbehandlad. I 30 procent
av fallen hittar man en allergi som orsak.
Flera faktorer orsakar astmaStämmer det att allt fler får astma?
Ja, det stämmer tyvärr. För 25 år
sedan hade 2−3 procent av Sveriges
sjuåringar astma och bland de vuxna
var förekomsten obetydligt högre.
I dag är motsvarande siffra omkring
5−10 procent bland barn, bland vuxna
är förekomsten 6−10 procent.
Det finns olika hypoteser om varför
allt fler får astma. Sammantaget tror
forskarna att flera olika faktorer till-
sammans orsakar astma. Förändringar
i vår livsstil och inomhusmiljön anses
vara möjliga bidragande orsaker, liksom
förändringar i kosten och ökad kropps-
vikt. Den omfattande användningen av
antibiotika brukar också nämnas. En
teori är att immunförsvaret inte får
”träna” på samma sätt som förr efter-
som hygienen är bättre och vi i mindre
utsträckning drabbas av infektioner.
www.facebook.com/hjartlungfonden.se
https://instagram.com/hjartlungfonden
27 600följer
Hjärt-Lungfonden
på Facebook
Följ oss i sociala medier för senaste nytt!Välkommen att följa oss i sociala medier när och där det passar dig. Hjärt-Lungfonden finns på Facebook, Instagram och Twitter. Här hittar du aktuella händelser och inslag som inte alltid dyker upp i Forskning för hälsa.
Box 5413, 114 84 Stockholm
Anna Hultgårdh, professor vid institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, kärlväggsbiologi, Lunds universitet
Tack vare dina gåvor är denna forskning möjlig.
Åderförfettningsplack i ett blodkärl kan liknas vid ett
infekterat sår som aldrig läker. Placket består av en
inflammerad massa som celler från immunförsvaret
försöker reparera. Det enda som skyddar blodkärlet från att
plackets innehåll ska läcka ut är ett tunt, skyddande lock av ärr-
vävnad. Om locket är starkt och stabilt händer sällan något mer
än att kärlets hålrum blir mindre. Men om bindväven plötsligt
brister skapas en blodpropp som täpper igen blodflödet – sker
det i halsartärerna drabbas man av stroke.
Professor Anna Hultgårdhs forskning är fokuserad på det
skyddande locket av bindväv. Hon och hennes forskargrupp vid
Lunds universitet undersöker vad som kan påverka kvaliteten
på ärrvävnaden. Därför tittar man på hur den tillverkas, vilka
ämnen som är inblandade och om det finns några faktorer som
stör – det vill säga att den lättare riskerar att gå sönder.
– Proteinet kollagen är en intressant komponent. Kollagen
står för styrka och stabilitet i många av kroppens vävnader.
För att kollagenfibern ska kunna utföra sitt arbete på rätt sätt
behöver den hjälp av andra ämnen, så kallade hjälpproteiner,
berättar Anna Hultgårdh.
I labbmiljö har man sett att om de specifika hjälp prote in erna
saknas så blir också tillverkningen av ärrvävnad sämre. Det verkar
också som att kollagenfibern som tillverkas utan hjälpprotein kan
påverka mängden plack.
– Vi har jämfört våra labbresultat med mänsklig plack vävnad
från en biobank, och hos strokepatienterna kan vi se en tydlig
koppling till diabetes. Men vilken betydelse diabetes har i
sammanhanget vet vi ännu inte. Det måste vi undersöka vidare.
Anna Hultgårdh ser sin forskning som ett pussel som hon
lägger tillsammans med många andra forskare som arbetar med
liknande frågeställningar.
– Alla adderar sin pusselbit och tillsammans kan vi lägga ihop
den ena kunskapen med den andra – och till slut förstår vi hel-
heten. I dag finns avancerad bildanalys, och i framtiden är min
förhoppning att man kan titta på bindväven i halspulsådrorna
och kunna säga ”den här bindväven ser bra ut, men inte den
här”. Då kan vi hjälpa de personer som är i riskzonen för stroke.
TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO ADAM HAGLUND
PersonligtNamn: Anna Hultgårdh Bor: Utanför LundFamilj: Man, två barnIntressen: Mat och vin
” Till slut förstår vi helheten”
Recommended