Från nyfiket barn till hemmasittare och tillbaka!...Från nyfiket barn till hemmasittare ‐och...

Från nyfiket barn till hemmasittare‐ och tillbaka!

Malin Gren Landell, BUP LinköpingMikael Färnkvist, BUP Kungälv

Catharina Winge Westholm,  BUP GöteborgAngela Sämfjord, BUP Göteborg

Moderator: Aslak Iversen, BUP Halland

Problematisk skolfrånvaro

En fråga för skola + BUP + föräldrar + socialtjänst

Vad vet vi? Vad bör vi göra?

Malin Gren Landell leg psykolog, leg psykoterapeut, MD

BUP-kliniken, Linköping

Forsknings- och kunskapsläget

Saknas gemensamt begrepp och definition ---splittrade forskningsresultat

Det finns studier från resp berörd disciplin (psykologi, sociologi, pedagogik) men behövs tvärdisciplinära studier, longitudinella studier och studier på prevention och behandling.

Forska och agera på problematisk frånvaro -både giltig och ogiltig, ströfrånvaro & långvarig frånvaro som kan leda till problem för individen

Vilka frågor är mest och bäst beforskade?

Riskfaktorer för problematisk skolfrånvaro

Konsekvenser av skolfrånvaro

Skolfrånvaro som riskfaktor för oavslutad skolgång

Prevention av studieavhopp (drop-out)

Prevention av skolk och interventioner mot skolk

Behandling med KBT för ångestrelaterad skolfrånvaro

Några svenska undersökningar• Karlberg & Sundell (2004), Sundell, El-Khouri, Månsson (2005)

Skolk

• Flakierska-Praquin, Lindström & Gillberg (1988; 1997) Långtidsuppföljning av BUP-patienter med skolvägran

• SiS, ”Skolverksamhet inom SiS” (2009)

• Skolverket (2008; 2010), Kommuner/skolans kännedom om förekomst + orsaker till frånvaro

• Skolinspektionen (2009) gymnasieavhopp; skolpliktsbevakning (2011)

• Gren Landell, Hemmasittare – en deskriptiv studie; Lärares syn på skolfrånvaro - webbenkätstudie

Riskfaktorer

Inte en förklaring utan FLERA olika faktorer som SAMVERKAR

Vilka faktorer och hur de samverkar varierar från person till person

Ofta finns en utlösande faktor och sedan vidmakthålls frånvaron av andra faktorer

Implikation:

1) bred bedömning av varje enskilt ärende

2) finns inte EN metod för all skolvägran

Exempel på riskfaktorer Socialt: Svagt stöd för skolgången från

föräldrarna, sociala och/eller psykiska problem hos förälder. Grupptryck från kompisar, mobbning

Skola: bristande uppmärksamhet på närvaro och frånvaro, bristande anpassning till specifik funktionsnedsättning,

Individ: depression, neuropsykiatri, somatisk sjukdom, ångeststörning, antisociala problem

Faktorer överensstämmande i nationella och internationella undersökningar

Exempel på negativ spiral

Höga krav på sig själv Sårbarhet för internaliserande symtom

Frånvaro p.g.a.fysisk skada, sjukdom, lov

Pinsamt komma tillbaka efter frånvaroFöräldrar går med i

barnets undvikande

Skolan tycker föräldrarna

gör felSkolkontakt blir avsersiv för föräldrarna

Sårbarhet

Utlösande händelse

Vidmakthållande faktorer verkar

tillsammans medsårbarhetsfaktorer

”Får smak” på att vara hemma

UtredningUndersök utlösande och vidmakthållande faktorer i det enskilda ärendet

Kärnfrågor från alla riskområden

Inhämta information med flera verktyg (formulär, intervju, observation) och från olika källor

SkolaFöräldrar Social miljö Individ

Utredningsverktyg Formulär/frågor

Barnet - t.ex. SDQ, SCARED, depression, smärta, mobbning, rädslotermometer/visuell analogskala (VAS) av känslor inför att gå till skolan/vara i skolan

Föräldrarna - psykisk ohälsa, familjefunktion, parrelation, syn på skolgång

Skolpersonal – t.ex. SDQ, hypotesriktade frågor om neuropsykiatrisk problematik

Intervju med barnet och föräldrar var för sig

Hypotespröva – involvera barnet och familjen

Skaffa omedelbart samtycke att samla dokumentation och kunskap bakåt i tiden

FörhållningssättJämställ problematisk skolfrånvaro

med självskadande

Betrakta återkommande ogiltig frånvaro som ett akut problem med risk för

allvarliga konsekvenser!

Det går inte att vänta med utredning och åtgärder.

Riktlinjer för handläggning1. Främja närvaro – huvudmän, skolledning, elevhälsa

2. Uppmärksamma och rapportera frånvaro omedelbart –lärare/mentor

3. Utreda frånvaro – skolan med hjälp av elevhälsa och ev BUP och Socialtjänst

4. Åtgärda frånvaro – skolan och ev andra aktörer utifrån kartläggning i det enskilda ärendet!

5. Samverka – gemensamt ansvar

6. Uppföljning – skolan och ev samverkansaktörer

Skolverkets allmänna råd (2012). Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Behandling och rehabilitering Heterogen grupp! Inte bara EN orsaksfaktor i det enskilda ärendet

och inte på gruppnivå

Implikation: Inte EN metod för alla. Tänka flera interventioner och olika format i det enskilda fallet. Utgå från systematisk kartläggning av riskfaktorer från respektive riskområde.

Jämför långvarig skolfrånvaro med långvarig sjukfrånvaro hos vuxen som ska tillbaka till arbetslivet – tänk rehabilitering!

Implikation: Förbered återgång till skola. Ha kvar stödsystem efter intensiv behandlingsinsats. Beredskap för återfall t.ex. vid lov och stadieövergång.

Tänk samverkan!

BUP bör bidra till strukturer för samverkan

Delar vi visioner med skola och kommun? Har vi kännedom om varandras verksamheter? Löser vi gemensamma problem?

Ser vi varandras verksamheter som tillgängliga och handlingskraftiga?

Använder vi effektiva former för samverkan kring skolfrånvaro? Närvaroteam? Samordnartjänst – t.ex. samverkande socialsekreterare?

Hopp för framtiden Ny skollag - t.ex. utredningsskyldighet för skolor,

skärpning vad gäller skolplikt och närvaroplikt

Skolverkets allmänna råd (2012)

Skolinspektionen – regelbunden granskning av skolors rutiner för bevakning av skolplikten

Förstärkt elevhälsa på väg och en evidensbaserad elevhälsa

SKL’s arbete med modellområden för skolfrånvaro & för ökad kunskap om psykisk ohälsa hos barn och ungdomar

Fokus på samverkan med draghjälp av stimulans-medel, t.ex. Samordnad Individuell Plan (SIP)

Salutogenes vid långvarig skolfrånvaro

Mikael FärnkvistLeg psykolog, specialist i klinisk psykologiLeg psykoterapeutEnhetschef BUP Kungälv

Pilotprojekt Hemmasittare i Uddevalla kommun 2007‐2008

• Att upptäcka problematiken tidigt och snabbt sätta in insatser.

• Att ha en genomtänkt struktur för hur samverkan skall ske med gemensamma tider, färdiga team och information till familjerna.

• Att inleda arbetet med en kartläggning som omfattar nivåerna individ, familj och skola.

Skolfrånvaroperiodens omfattning, debutålder samt typ av skolfrånvaro Intervjuperson Skolfrånvaroperiodens

omfattning Debutålder Typ av

skolfrånvaro Hannah

Fullständig frånvaro under 1 månad.

14 år Skolk

Robin Fullständig frånvaro under 4 månader.

14 år

Skolk

Erik Hög frånvaro under 3 år, fullständig frånvaro 1 år.

13 år Skolk

Malin Mycket hög frånvaro under 4 år.

10 år Skolk och skolvägran

Linnea Mycket hög frånvaro under 2 år, fullständig frånvaro 2 månader.

13 år Skolvägran och skolk

Emelie Mycket hög frånvaro under 5 år, fullständig frånvaro några månader.

14 år Skolvägran och därefter skolk

Cecilia Fullständig frånvaro under 1,5 år.

12 år Skolvägran

Fredrik Fullständig frånvaro under 2,5 år.

12 år Skolvägran

Anna Fullständig frånvaro under 3,5 år.

11år samt 16 år

Skolvägran

Salutogena processer i gruppen med skolk

Försoningsprocesser:• Yttre stöd, att bli lyssnad till och tagen på allvar av skola och föräldrar.

• Att möta en gräns.• Att själv komma till att acceptera och vilja ta ansvar för sin situation.

• Ilska och lust att provocera ersätts av en vilja till delaktighet.

Salutogena processer i gruppen med skolvägran

• Utvecklandet av ökad självkänsla och självständighet betonas.

• Betydelsen av omgivningens stöd framhålls.• Erfarenheter av psykoterapi lyfts fram.• Mötet med någon form av gräns har haft betydelse.

• Frånvaro av försoningsprocess.

Salutogena processer i gruppen med blandning av skolk och skolvägran

• Processer med försoning, separationsutveckling och sorgebearbetning i olika sammansättning.

• Mer djupgående inre förändringsprocesser.• Psykoterapins betydelse lyfts fram.• Tålmodigt stöd från omgivningen betonas.• Mötet med någon gräns har varit viktigt.• En utveckling från ilska och utanförskap mot en vilja till tillhörighet.

Slutsatser utifrån resultatet

• Långvarig skolfrånvaro beror ofta på komplexa orsaker; både utlösande händelser och predisponerande problematik. 

• Ungdomarna hade genomgående svårigheter gällande självständighetsutveckling. 

• Uppdelningen skolk/skolvägran/blandad grupp kan vara meningsfull.

• KASAM:s betydelse får stöd i intervjuerna.

Förutsättningar för de salutogena processerna vid långvarig skolfrånvaro

• Att den yttre belastningen den unge personen upplever är på en hanterbar nivå.

• Att den unge har någon form av psykologiskt utrymme.

• Att den unge möter någon form av gräns.

Skolvägrande ungdomar på Slottis

BUP-kongressen 2013Angela Sämfjord Catharina Winge Westholm

Korttidsvårdsavdelning Slottis

Osorterat 179.jpg

Avdelningsstruktur

7 vårdplatser (7-dygnsvård) Upp till 3 patienter i dagvård Utredningsplatser (5-6v) &

behandlingsplatser 1 plats avlastar akutavdelningen 1 plats för AB-vård <16år 5 platser för remisser från öppenvård

Vadå korttidsvård????

Personal och kompetens

Personal: Läkare, ev ST-läkare, enhetschef, psykolog 50% (75%), sjuksköterskor, mentalskötare, sekreterare, kokerska

KBT-kompetens- exponering i vardagen, MI-kompetens, psykoedukation, motion, massage

Ej familjeterapi men familjemedverkan Vadå korttidsvård?????

Varför remittera skolvägrare till slutenvård?

Kommer ej till mottagningen Dålig kunskap om pt både hos BUP, soc och

skola Många misslyckade behandlingsförsök –

”sista utposten” Låg funktionsnivå (inte alltid så stort

subjektivt lidande) Svårt att bryta pts isolering med bara öv-

insatser

Styrkor med slutenvård

Bryta isolering Erbjuda en struktur (sömn, mat, motion mm) Automatisk beteendeaktivering Observationer av samspel Möjligt att knyta bärande kontakter Anpassad skolmiljö att träna och göra

observationer i Bryta ev datorspelsberoende

Svårigheter Pt vill inte vård Skolgång ett ”för svårt” mål att exponera mot Överföra kunskap till öv, skola, soc. Bygga upp strukturer som håller efter vårdtid

Åren 2010-2012 29 ungdomar (22% av vårdtagarna) Partiell skolfrånvaro 2,1 år (0,5-4 år) Hel skolfrånvaro 0,9 år (0-2 år) Vårdtid öppenvård 1,3 år I 14 av 29 fall kontaktas BUP först i samband

med hel skolfrånvaro Socialtjänsten inkopplad i stort sett i samtliga

ärenden i ÖV

Könsfördelning Pojkar: 66% (19/29) Flickor: 34% (10/29)

Åldersfördelning Pojkar: 14,5 år Flickor: 14,2 år

Slottis uppdrag

Utredning: 16 st (55%) Behandling: 6 st (21%) Utredning/behandling: 7 st (24%)

Genomsnittlig vårdtid 11v

Komorbiditet

1 diagnos: 7 st (24%) 2 diagnoser: 12 st (41%) 3 diagnoser: 8 st (28%) 4 diagnoser: 2 st (7%)

Således betydande samsjuklighet, 76% hartvå eller fler diagnoser

Erhållna diagnoser

Autismspektrum: 9/29 (31%) ADHD: 12/29 (41%) Ångest: 18/29 (62%) Psykisk utvecklingsstörning: 1/29 (3%) Depression: 4/29 (14%)

Neuropsykiatriskt funktionshinder hos 19/29 (66%)

Diagnosöverensstämmelse ÖV-Slottis hos13/29 (45%)

I övriga fall var Slottis uppdrag till stor delutredningsuppdrag

Exponering Slottis

Duvan: 25/29 varav 1 misslyckadesHemskola: 12/29 varav 2 misslyckades

Förbättring

Hälften är förbättrade vid utskrivning, varav hälften av dem bibehåller skolgång över tid

Hälften är förbättrade vid 3 månaders uppföljning, varav hälften av dem förbättrats efter utskrivning

Förbättringsgrad avseende skolgång vidutskrivning respektive 3 månaders uppföljning

Totalt: 50% resp 57% Utredning: 62% resp 45% Behandling: 33% resp 60% Utredning/behandling: 43% resp 80%

Förbättringsgrad Ångest

67% förbättrade vid utskrivning 42% bibehåller skolgång över tid 67% förbättrade vid 3 månaders uppföljning

Förbättringsgrad Autism

Nedslående resultat både vid utskrivning och 3 månaders uppföljning, endast 1 uppvisat förbättring

Lyckad Duvanexponering hos 67%

Hälften av ungdomarna väntar på skolhem/specialklass

Slutsatser

Uppmärksammas alltför sent! Komplex problematik, hög komorbiditet. Utred tidigt. Skräddarsy behandling. Behov av tvärprofessionella insatser från

skola, BUP och Socialtjänst. Önskvärt att BUP och Socialtjänst kopplas in tidigare.

Behov av förbättrad uppföljning avseende skolform, stöttning från hem till skolan.