View
3
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
gmiris portreti
me20 saukunes imdeni borotmoqmedi da jalaTi hyavda (maTi CamoTvla
Sors wagviyvanda – lenini, stalini, hitleri, mao Zeduni, pol poti...),
rom gmirebi maT fonze TiTqmis ar Canan. me20 saukuneSi iyo ori msof
lio omi, rusuli revolucia, Cinuri revolucia da sxva saSinelebebi,
romlebmac aseul milionobiT adamiani imsxverpla da kidev mets cxov
reba daungria. albaT saswaulia, rom yovelive amis Semdeg msoflio
mainc gadarCa da dRes ukeT cxovrobs, vidre erTi saukunis win. es sas
wauli ramdenime adamianis damsaxurebaa, romelTac namdvilad SeiZleba
gmirebi vuwodoT. Sarl de goli erTerTi maTgania.
Sarl de goli daibada 1890 wels. es erTerTi yvelaze rTuli peri
odi iyo misi samSoblos – safrangeTis istoriaSi. erT dros evropis
uZlieresi saxelmwifo, romlis mexsierebaSi jer kidev cocxali iyo
napoleonis didi gamarjvebebi, 20 wlis win sastikad da samarcxvinod
Tornike SaraSeniZe
generali de goli –
mxsneli, lideri, gmiri
gamoCenili adamianebi
patara Sarl de goli
14
damarcxda prusiasTan da kontinentze pirve
loba germanelebs gadauloca. safrangeTi ara
mxolod damcirebuli, aramed izolirebulic
iyo – mas ar hyavda mokavSireebi da Tuki ger
mania isev moindomebda mis gasresas, veravin
uSvelida.
Sarls bavSvobidan uambobdnen germane
lebTan damarcxebis ambebs. aman ubiZga, rom kar
gad Seeswavla istoria da samxedro saqme. mis
sayvarel gasarTobad omobana iqca, Tumca ara
ubralod omobana, aramed cnobili brZolebis
dadgma da gansaxiereba. Sarls Sesabamisi ganaT
lebis miRebaSi isic daexmara, rom misi ojaxis
wevrebi wignieri da sakmaod SeZlebuli adamianebi iyvnen. maTi wyalobiT momava
li prezidenti bevrs kiTxulobda, istoriis garda kargad Seiswavla mxatvruli
lite ratura da filosofia. rac aseve mniSvnelovania, mSoblebma Caunerges rwme
na, rom safrangeTi Tavisi tradiciebiTa da kulturiT saamayo da ganumeorebeli
qveyana iyo. roca de golze vsaubrobT, Znelia vTqvaT, ra ufro metad gasaocari
iyo am adamianSi – misi patriotizmi Tu codna da inteleqti. mogvianebiT man iseTi
rameebi iwinaswarmetyvela, rac cotas sjeroda da rac zedmiwevniT axda – germani
is gaerTianeba, komunizmis damarcxeba, revanSistuli ruseTi...
de golis ganaTlebasa da inteleqts emate
boda gamorCeuli fizikuri aRnagoba (igi si
maRliT or mets aRwevda), Zala, amtanoba da
saocrad udreki da mtkice xasiaTi. 1912 wels
Sarlma warCinebiT daasrula sensiri (safran
geTis elitaruli samxedro saswavlebeli)
da koloniebSi wasvlis nacvlad (rasac bevri
axal gazrda oficeri akeTebda), safrangeTSi
darCa. igi xvdeboda, rom germaniasTan omi gar
dauvali iqneboda da samSoblos ara kolonieb
Si, aramed frangul miwaze sWirdeboda. imasac
xvdeboda, rom momavali omisaTvis misi qvey
ana arc ise kargad iyo momzadebuli. swored
ami tom xSirad mosdioda kamaTi da uTanxmoe
ba ufrosobasTan. misda sabednierod, jarSi
misi xelmZRvaneli oficeri filip peteni iyo
– pirvel msoflio omSi frangebis saukeTeso
meTauri, romelic omis bolosken generaluri
Stabis ufrosic gaxda. peteni, de golis darad,
kritikulad uyurebda frangul jars, magram,
samwuxa rod, bevri arafris Secvla ar SeeZlo. filip peteni (18561951)
generali de goli – mxsneli, lideri, gmiri
Sarl de goli I msoflio omis wlebSi
15
omis dawyebidan Zalian male de goli daiWra, magram gamojanmrTelebisTanave
frontze dabrunda, miuxedavad imisa, rom axla kidev ufro ukeT xedavda fran
guli sardlobis uunarobasa da ugunurebas – generlebi me19 saukunis taqtikiT
moqmedebdnen da TavianT meomrebs gauazreblad erekebodnen mtris gamagrebul
xazze, saidanac maT tyviamfrqvevebi da artileria buzebiviT xocavda. de goli
isev daiWra da isev daubrunda fronts. 1916 wlis martSi man monawileoba miiRo
verdenis brZolaSi – pirveli msoflio omis yvelaze saSinel da sisxlismRvrel
SetakebaSi. verdenTan frangebs Tavidan peteni meTaurobda, romlis wyalobiTac
maT ara mxolod poziciebi SeinarCunes, aramed did msxverplsac aarides Tavi. de
goli daiWra da gaziTac moiwamla, ris Semdegac igi tyved Cavarda da TiTqmis sami
weli (omis dasrulebamde) germanelTa banakSi gaatara. iqidan xuTjer scada gaqce
va da xuTivejer Seipyres. mTeli am xnis ganmavlobaSi de goli cdilobda germanu
li gazeTebi Caegdo xelSi da iqidan rogorme amoekiTxa simarTle omis Sesaxeb.
optimizmi da gamarjvebis imedi mas arasodes daukargavs da tyveTa banakSi Taname
mamuleebs bolomde amxnevebda.
aseTi istoriebis Semdeg bevri albaT samudamod daexsneboda samxedro saqmes,
magram de goli ara mxolod jarSi darCa, aramed pirveli msoflio omis das
rulebis Semdeg sul male isev frontis xazze amohyo Tavi. 1919 wels igi poloneTs
gaemgzavra, romelsac saukuneebis win dakarguli saxelmwifoebrioba daebrunebi
na. de goli polonuri jaris erTerT instruqtorad iqca da roca 1920 wels am
qveyanas bolSevikuri ruseTis e.w. wiTelma armiam Seutia, polonelebTan mxar
damxar ibrZola da bolSevikebis urdo sastikad daamarcxa. swored polonelTa am
warmatebis wyalobiT iyo, rom maSin ruseTma saqarTvelos damoukidebloba aRiara
– Cvens qveyanasTan brZolis unari mas ubralod aRar hqonda.
30ian wlebSi ukve podpolkovniki de goli kargad xedavda, rom safrangeTi
kidev erTi didi katastrofis winaSe idga. germania isev iaraRdeboda da SurisZie
baze fiqrobda, safrangeTi ki (rogorc oci wlis win) isev ar iyo omisTvis saTana
dod mzad. 1934 wels de golma wigni gamosca, sadac amtkicebda,
rom frangul jars saswrafo cvlilebebi esaWiroeboda, rom
konkretulad saWiro iyo tankebisa da manqanebis ufro farTod
gamoyeneba, romelTa wyalobiTac jari ufro mobiluri da moq
nili gaxdeboda. samwuxarod, wigns safrangeTSi yuradReba nak
lebad miaqcies (samagierod, igi kargad Seiswavles germaniaSi,
razec qvemoT mogiTxrobT).
safrangeTSi didi adamianebisa da didi ideebis krizisi iyo.
pirvel msoflio omSi nanaxi saSineli zaralis Semdeg axal omze
fiqrisac ki yvelas eSinoda da simarTles Zalian cota usworebda
Tvals. politikuri krizisebi da mTavrobebis xSiri cvla wesad
iyo qceuli. mokled, msoflios erTerT udides ers mZime dro
edga. did erebs aseT dros gmirebi evlinebaT xolme da frangeb
sac ukve hyavdaT aseTi gmiri. marTalia, isini am gmirs jer saTana
dod ver afasebdnen, magram gmiri amis gamo farxmals ar yrida.
gamoCenili adamianebi
Sarl de goli, profesiuli armiisaTvis, 1934
16
lideri omSi
roca 1940 wels germaniam safrangeTs Seutia, de goli iyo albaT er
TaderTi, vinc mters raRac winaaRmdegoba gauwia. germanelTa elvisebu
ri Seteva (e.w. ̀ blickrigi~ – swrafi omi) tankebis meSveobiT xorcielde
boda da isini manevrebisas swored de golis wignSi aRweril principebs
iyenebdnen. frangebi ki, Tuki pirvel msoflio oms me19 saukunis prin
cipebiT awarmoebdnen, meore msoflio oms
pirveli msoflio omis principebiT momza
debuli daxvdnen – mters sangrebsa da for
tifikaciebSi elodnen maSin, roca mteri
swrafad gadaadgildeboda da frangebis
fortifikaciebs ubralod gverds uvlida.
rogorc de golma iwinaswarmetyvela, oms
igebda is, visac ufro mobiluri da moqnili
Zalebi hyavda. Tavad de goli fortifika
ciebSi lodinis nacvlad tankebiT Seetaka
mters da ukanac daaxevina, magram, cxadia,
aman saerTo saqmes ver uSvela. de golma
generloba miiRo da omis ministris moadgi
lec gaxda, magram safrangeTi kidev erT
xel sastikad damarcxda germanelebTan. de
goli mTavrobis wevrebs mouwodebda Crdi
loeT afrikaSi gadasuliyvnen da iqidan
gaegrZelebinaT winaaRmdegoba, magram ama
od. safrangeTi male danebda da, de golis
samwuxarod, kolaboracionistul mTav Sarl de goli II msoflio omis dros Cveulebriv atarebda brigadis generlis uniformas.
generali de goli – mxsneli, lideri, gmiri
brZola verdenTan, 1916
17
robas misi ufrosi megobari da
kolega – marSali peteni Caudga
saTaveSi.
de goli inglisSi gadavida da
iq daiwyo albaT misi cxovrebis
yvelaze rTuli da mZime etapi. in
glisidan, rogorc devnili mTav
robis meTauri, igi frangul wi
naaRmdegobas xelmZRvane lobda
da radios meSveobiT Ta vis Taname
mamuleebs dau mor Ci leb lobisken
mouwodebda. Cer CilTan mas rTu
li urTierToba Camouyalibda.
isini erTmaneTiT iyvnen aRtace
buli, magram TiTqmis mudmivad
konfliqti hqondaT. CerCilisaTvis safrangeTi, marTalia, mokavSire, magram
mainc damarcxebuli qveyana iyo, romelsac mxolod erTiRa darCenoda – ingli
sisa da amerikisaTvis miebarebina Tavisi bedi da maT mihyoloda. frangebis axali
lideri ki arafris daTmobas ar apirebda. marTalia, misi qveyana damarcxda, magram
Tavad is da kidev uamravi frangi brZolas ganagrZobdnen da saerTodac, safran
geTi safrangeTi ar iqneboda, Tuki, Tundac damarcxebuli, vinmes msaxurad yof
nas daTanxmdeboda. aseTi damokidebulebis gamo de goli saerTod SeiZula ameri
kis prezidentma franklin ruzveltma, romelsac ar surda ampartavani generali
frangebis warmomadgenlad da, miT ufro, maTi mTavrobis xelmZRvanelad ecno.
bolos saqme iqamde mivida, rom masTan de gols ara mxolod ingliselebi, aramed
rusebic ki esarClebodnen. ruzveltisagan gansxvavebiT, de goliT aRtacebuli
iyo amerikelTa sardali da momavali
prezidenti duait eizenhaueri. roca
eizenhaueris meTaurobiT 1944 wels
mokavSireebma safrangeTSi jare bi ga
dasxes, de golma frangebs isev mimar
Ta radioTi. 14 ivniss igi samSob loSi
gaeSura da male triumfiT Sevida
parizSi. sazeimo msvlelobisas mas ko
laboracionistebma srolac ki autex
es, magram generalma pasuxad fexsac ki
ar auCqara. mokavSireebi safrangeTSi
erToblivi mmarTvelobis SemoRebas
apirebdnen, magram de goli amas sasti
kad SeewinaaRmdega da CaSala. safran
geTi mxolod frangebs unda emarTaT
da emarTaT ise, rogorc Tavad miiC
nevdnen saWirod. es cxadi ukve maSin de goli II msoflio omis dros radioTi mimarTavs xalxs
filip peteni xvdeba adolf hitlers, 1940 wlis oqtomberi
gamoCenili adamianebi
18
gaxada, roca de goli 1944 wlis bolos moulodnelad sabWoTa kavSirs estumra. im
droisaTvis ukve ruzveltic ki iZulebuli gaxda de golis mTavroba ecno, Tumca
bolomde, rogorc SeeZlo, mainc yvelanairad aviwroebda frangebis liders. ase,
magaliTad, de goli ar miiwvies ialtis konferenciaze, sadac mokavSireebma ev
ropisa da msoflios bedi gadawyvites. aseve ar miiwvies igi potsdamis konferenci
aze, sadac amerikas ukve hari trumeni warmoadgenda.
generali de goli – mxsneli, lideri, gmiri
Sarl de goli meuRlesTan erTad inglisSi gadasvlis Semdeg, II msoflio omis dros
anri Jiro, franklin delano ruzvelti, Sarl de goli da uinston CerCili, 1943 19
da mainc, yvelafris miuxedavad, safrangeTi isev Tavisufali iyo da mas Tavisi
gmiri marTavda. erTaderTi, ramac maSin de gols albaT marTlac dawyvita guli, is
iyo, rom mas petenis cixeSi Casma mouxda. petens sikvdili hqonda misjili, risga
nac igi swored yofilma oficerma da Segirdma – de golma ixsna.
1945 wels safrangeTSi arCevnebi Catarda da de goli, ukve yvelanairi sakanon
mdeblo procedurebis gavliT, iqca mTavrobis meTaurad. amis Semdeg man ukve xe
lisuflebaSi komunistebTan gaaCaRa brZola, romlebmac arCevnebSi garkveul
warmatebas miaRwies. es arc ise ioli gamodga da 1946 wlis dasawyisSi de goli ga
dadga aSkarad imis imedad, rom eri mas dabrunebas sTxovda da kidev met Zalauf
lebas mianiWebda. ase ar moxda – ers Tavisi gmiri mSvidobis Jams ukve didad aRar
sWirdeboda.
de golma, 1914 wlidan moyolebuli albaT pirvelad, wynari cxovreba daiwyo
da memuarebis weras mihyo xeli. aq man ukve qaRaldze gadaitana is azri, romelsac
ukve didi xania cxovrebaSi atarebda – safrangeTi ver iqneboda safrangeTi, Tuki
ar iqneboda didi da diadi.
lideri mSvidobaSi
1958 wels diad ers isev dasWirda Tavisi gmiri. safrangeTs isev mZime dReebi
edga. igi kargavda Tavisi imperiis ukanasknel atributebs – koloniebs. igi kargav
da alJirsac ki, romelic iuridiulad qveynis teritoriis nawils warmoadgenda.
prezidenti de goli manqanidan esalmeba xalxs
gamoCenili adamianebi
20
de golic dabrunda. mas kargad esmoda realo
ba: safrangeTi veRar iqneboda is, rac iyo Tun
dac erTi saukunis win, qveyana aucileblad unda
damSvidobeboda Tavis imperiul ambiciebs.
magram, miuxedavad yvelafrisa, safrangeTi
mainc unda yofiliyo diadi.
de golis iniciativiT Catarda referendumi,
romlis Sedegadac safrangeTi saparlamentodan
naxevrad saprezidento respublikad iqca. diad
ers aucileblad sWirdeboda xalxis mier ar
Ceuli lideri – prezidenti. igi amiTac unda
yofiliyo gamorCeuli Tundac sxva evropuli
saxelmwifoebisgan. ase iSva safrangeTis mexuTe
respublika, romelic dRemde arsebobs.
safrangeTis aw ukve prezidentma de golma ki
gaakeTa is, rasac albaT mxolod is Tu gabedavda.
man Tavisufleba misca koloniebs, alJirsac ki.
amis gamo mas gavlenian frang oficerTa jgufi gadaemtera da ramdenjerme masze
Tavdasxmac moawyves. magram ormsoflioomgamovlil generals es namdvilad ver
daaSinebda.
de goli dauaxlovda germanias da amgvarad Seuwyo xeli evrokavSiris Camoya
libebas. misi xedviT evropa unda yofiliyo rac SeiZleboda Zlieri da damoukide
beli ara mxolod sabWoTa kavSiris, aramed amerikis gavlenisganac. iseve, rogorc
meore msoflio omis dros, de goli axlac Tanasworad mopyrobas iTxovda ameri
kelebisa da ingliselebisgan da natoSi gansakuTrebuli uflebebis miReba surda.
roca es ver miiRo, de golma
Tavisi qveyana natos samxedro
struqturidan saerTod ga
moiyvana. misive iniciativiT
safrangeTma sakuTari birT
vuli iaraRic Seqm na, raTa
saerTod aravisze ar yofi
li yo damokidebuli. ase ub
runebda generali Tavis ers
sakuTar TavSi rwmenas da ase
iqmneboda diadi safrange
Ti xelaxla. garda amisa, de
golis mecadineobiT Seqm
nili evropis ekonomikuri
Tanamegob robis wyalobiT
safrangeTSi (iseve, rogorc
Tanamegobrobis sxva wevr
Sarl de goli saprezidento kampaniis dros, 1958
generali de goli – mxsneli, lideri, gmiri
Sarl de goli bavSvebTan erTad, 1964
21
qveynebSi) mniSvnelovnad amaRlda cxovrebis done. inglisma, romelmac Tavidan
uari Tqva am kavSirSi gawevrianebaze, mogvianebiT moindoma masSi Sesvla, magram
de golma mas amis ufleba ar misca im mizeziT, rom inglisi „evropaSi amerikelTa
trois cxenad“ miaCnda.
amerikasTan mTeli am uTanxmoe
bebis miuxedavad, roca saqme saqmeze
midgeboda da arCevani amerikasa da
sabWoTa kavSirs Soris iyo gasakeTe
beli, de goli yovelTvis erTmniSv
nelovnad amerikis mxares idga. ase
dauWira man mxari Tavis Zvel mego
bars, eizenhauers, xruSCovTan da
pirispirebaSi da aseve bolomde
daudga gverdiT prezident kenedis
kubis krizisis dros. igi SeiZlebo
da yofiliyo ampartavani da Tavisi
saxelmwifos gulisaTvis yvelas
Jaklin kenedi da Sarl de goli
Sarl de goli tunisSi
gamoCenili adamianebi
evropul saxelmwifoebs Soris gadanawilebuli afrikis kontinenti1884 wlis berlinis konferenciis Semdeg
22
Tan hqonoda konfliqti, magram umaduri arasodes yofila. CerCilisadmi Tavis
madlierebas igi sicocxlis bolomde gamoxatavda da mas safrangeTis umaRlesi
jildoc uboZa.
Sarl de goli 1969 wels gadadga. uari Tqva rogorc prezidentis, aseve gener
lis pensiaze. safrangeTis udides liders yvelaferi Tavisi samSoblosaTvis un
doda. igi SeZlebisdagvarad naklebad sargeblobda miniWebuli privilegiebiT da
bevri ramis fuls sakuTari jibidan ixdida.
Sarl de gols napoleons adareben. rTuli saTqmelia, romelia ufro didi. cxa
dia, gamarjvebebisa da dapyrobebis masStabiT napoleons veravin Seedreba, magram
napoleonma bolos yvelaferi dakarga, rac ki dapyrobiT moipova. mas erTiani ev
ropis Seqmnis idea hqonda, magram amas ZaliT axorcielebda, rac evropisaTvis mi
uRebeli iyo. de golma ki safrangeTi gadaarCina rogorc saxelmwifo da rogorc
didi eri. man erTiani evropis SeqmnaSic didi roli iTamaSa.
orive gmiri safrangeTs rTul dros moevlina, magram de golis dro albaT kidev
ufro rTuli iyo. Tundac amitom gmiri ufro, albaT, swored mas unda vuwodoT.
generali de goli – mxsneli, lideri, gmiri
Sarl de goli meuRlesTan erTad
23
Recommended