K ö n och makt i Norden

Kön och makt i Norden

Reykjavik 2009-11-19Kirsti Niskanen

ForskningsledareDocent

Projektets frågeställningar- vad har vi uppnått?

Fyra uppgifter

1) Sammanställa jämförbara siffror över kvinnors och mäns representation inom beslutsfattandet inom politik och näringsliv

• fokus på de senaste 15 åren

• existerande data och statistik

2) Analysera och diskutera resultaten i ett jämförande nordiskt perspektiv

3) Diskutera förklaringar till de existerande könsfördelningarna

4) Diskutera jämställdhetsinsatser och

utvärdera jämställdhetspolitiska medel och påverkningsmöjligheter

Bred förståelse av politik

• rikspolitik: parlamentsval

• presidentval (FI och IS)

• regeringar; internationell politik/utrikespolitik, EU-val/DK, FI, SE

• partipolitik

• lokal/kommunalpolitik

• offentlig förvaltning

Bred förståelse av näringsliv

• företag (börsnoterade, statliga)

• ekonomiskt orienterade myndigheter

• intresseorganisationer

Självstyrande områden

• egna rapporter från Färöarna, Grönland och Åland

Slutrapport

• NMR: TemaNord 2009: 569

(elektronisk publikation)

• Del I: landrapporter

• Del II: jämförande diskussion och analyser

Vad är nytt?

• Frågor: politikområdet

- Kan man se en bred övergång från vertikal till horisontell segregering?

- Har kvinnor fått mer makt både vertikalt och horisontellt?

- Vilka nyanser i processerna?

• Frågor: näringsliv

- Är reglerad kvotering (eller hot om kvotering) enda vägen för ökad kvinnorepresentation?

- Vilka frivilliga insatser är effektiva?

Kön och makt i Norden –några viktiga resultat

• Parlamentarisk representation: i ett globalt perspektiv är Norden inte längre självklart i toppen

Tabel 1 Toppen af verdensranglisten over kvinderepræsentation i parlamentet

Källa: Drude Dahlerup 2009, Kön och makt i Norden, Del I

Land Kvindeandel i parlamentet (%)

Kvoteringstype

1. Rwanda 56.3 (2008) Legal kvotering

2. Sverige 47.3 (2006) Partikvotering

3. Sydafrika 44.5 (2009) Partikvotering

4. Cuba 43.2 (2008) Ikke-dem.valg

5. Island 42.9 (2009) Partikvotering

6. Finland 42.0 (2007) --

7. Argentina 40.0 (2007) Legal kvotering

8. Norge 39.6 (2009) Partikvotering

9. Costa Rica 38.6 (2006) Legal kvotering

10. Danmark 37.4 (2007) --

11. Angola 37.3 (2008) Legal kvotering

12. Belgien 36.7 (2007) Legal kvotering

13. Holland 36.7 (2006) Partikvotering

14. Spanien 36.3 (2008) Legal kvotering

15. Mozambique 34.8 (2004) Partikvotering

16. Ny Zealand 33.6 (2008) --

• Parlamentarisk politik är en jämställdhetssuccé,

om man utgår från att 40-60 % representation av kvinnor och män = könsbalanserad representation

Andel kvinnor och män i parlament och landskapsparlament, hela Norden

Källa: Kön makt i Norden, Del I

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

DK FI IS NO SE FO GR ÅL

Kv

Män

Kvinnor och män i regeringar och landskapsregeringar, hela Norden

Källa: Kön och makt i Norden, Del I

0

10

20

30

40

50

60

70

DK FI IS NO SE FO GR ÅL

Kv

Män

Jämställdhetsproblemen är inte lösta i politiken

Exempel: den kommunala sektorn:

• kommunfullmäktige: 27-42 % kvinnor,

d.v.s. mansdominans

Kvinnor och män i kommunfullmäktige i Norden

0

10

20

30

40

50

60

70

80

DK FI IS NO SE FO GR ÅL

Kv

Män

Källa: Kön och mankt i Norden, Del I

Exempel på intressanta förändringar - diplomatin

• Andelen kvinnliga ambassadörer

stigande

• Andelen kvinnor på UD:s aspirantkurser hög i FI och NO

Kvinnliga ambassadörer i Norden, mitten av 1990-talet och i dag

0

5

10

15

20

25

30

35

DK FI IS NO SE

Omkring 1995

I dag

Källa: Kön och makt i Norden, Del I

Allmänt intryck

- Skillnad mellan synliga positioner, känsliga för insyn, och mindre synliga positioner där jämställdhetsfrågor bevakas mindre intensivt

Tre slags könsfördelningar

• God insyn, debatt: 40-60 % kvinnor

• Medvetenhet om jämställdhet – mansdominans men ca 30 % kvinnor

• Jämställdhetsdiskussion saknas – stark mansdominans

Politiken hjälper näringslivet att bli mer jämställt

Börsnoterade och statligt ägda bolag

• Framsteg:

vid slutet av 1990-talet 4-9 % kvinnor i börsnoterade bolagens styrelser

• I dag: 7-36 %

Kvinnor och män i styrelser i börsnoterade bolag

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

DK FI IS NO SE

Kv

Män

Källa: Kön och makt i Norden, Del I

• De norska allmänna aktiebolagen toppar: norskägda företag 40 % kvinnor

• Därefter Sverige: 19 % kvinnor i styrelser 2008

Statliga bolag:

vid slutet av 1990-talet 20-30 % kvinnor som styrelseledamöter

• I dag: 26-47 % kvinnor

Kvinnor och män i styrelser i statliga bolag

0

10

20

30

40

50

60

70

80

DK FI IS NO SE

Kv

Män

Källa: Kön och makt i Norden, Del I

Mansdominans i övriga ledningsfunktioner

VD-poster och ledningsgrupper

• Börsnoterade bolag: 80-99 % män

• Statliga bolag: 70-95 % män

Horisontell könsarbetsdelningExempel: parlamentens utskott

Systematiska men subtila skillnader:• Försvars-, finans- och näringspolitik:

kvinnor under- och män överrepresenterade

• Det motsatta gäller på områden som sociala frågor, kultur, utbildning, jämställdhet

Tabell 2 Urval av de nordiska parlamentens utskott med ≥ 50 % kvinnor, grupperade enligt BEIS-typologisering

Danmark2003/2004

Finland2008

Island2009

Norge2005

Sverige2006

Basfunktioner ─ ─ Utrikes JustitieUtrikes

Justitie

Ekonomi ─ ─ ─ ─ ─

Infrastruktur ─ Miljö och jordbruk

Miljö ─ ─

Sociokulturellafunktioner

SocialUtbildning

SocialUtbildning

SocialUtbildning

Kultur och familj

ArbetsmarknadKulturSocialUtbildning

Källa: Bilaga, Tabell 1, Kirsti Niskanen 2009, Kön och makt i Norden, Del II

Intressant forskningsfråga

• Är horisontell könsarbetsdelning uttryck för kvinnors och mäns önskningar?

• Europeisk undersökning, 27 länder (Gendering Elites, 2000)

• Högstrankade förstahandsval för båda könen: internationell politik, ekonomi- och finanspolitik

Vad främjar jämställdhet?

• Samhällspolitisk diskussion, debatt, bevakning av jämställdhetsfrågor, kvinnorörelsens roll avgörande

• Politiska partier spelar en nyckelroll i den politiska representationens utveckling

Jämställdhetspolitiskainsatser• Kvotering till offentliga styrelser,

nämnder och råd (1980-talet och framåt) har haft effekt

• Frivillig partikvotering har påverkat samhällsdiskussionen, skapat konkurrens mellan partierna (i alla länder utom DK)

• Den norska bolagskvoteringen effektiv

• ”Koden för bolagsstyrning” i Sverige: viss effekt

• Uppförandekoder introducerats i Danmark 2007 och i Finland 2009

(ej ännu utvärderade)

Är kvotering mirakellösningen?

• Enligt våra resultat – knappast

• Åtgärderna måste sättas in i en samhällspolitisk och kulturell kontext

• Lagstadgad kvotering bör utformas med omsorg

• Man bör ha regler som kontrollerar åtgärdens effektivitet

• Hög kvinnorepresentation har uppnåtts utan kandidatkvotering, t.ex. i parlamenten i DK och Finland

• Slutsats: förklaringarna till könsbalanserad representation är komplexa (strukturella omständigheter, strategiska faktorer)

Vad behöver vi mer kunskap om?

• Tillgången till makt på lägre positioner än den absoluta toppnivån

• Horisontell segregering (mått och indikatorer)

• Andra samhällsområden, t.ex. vetenskap och medier, kultur