PPR Februari 2011

2011-02-15

PPR Februari 2011

Rättelse 2011-03-24

På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna i presentationen. Legenderna i diagram 2.01-2.05       heter nu ”Högre inflation i omvärlden” istället för ”Högre inflation. Numrering i PowerPoint stämmer inte om man jämför med PPR/MPR. I OH presentationen är det 2.01 resp 2.05. Ska det vara så?

Diagram 1.01. BNP med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

10

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

90%

75%

50%

Utfall

Prognos

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Det råder osäkerhet även om utfallen för BNP eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering.

Diagram 1.02. Kvartalsförlopp för BNP i olika regioner och länderKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data

-20

-15

-10

-5

0

5

10

-20

-15

-10

-5

0

5

10

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Sverige

Euroområdet

USA

Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

Diagram 1.03. ArbetslöshetProcent av arbetskraften

0,00

2,00

4,00

6,00

8,00

10,00

0

2

4

6

8

10

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

90%

75%

50%

Utfall

Prognos

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel.

Diagram 1.04. KPIF med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring

0,00

1,00

2,00

3,00

4,00

0

1

2

3

4

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

90%

75%

50%

Utfall

Prognos

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram 1.05. Prog.1 Reporänta med osäkerhetsintervallProcent, kvartalsmedelvärden

-1,00

0,00

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

6,00

7,00

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

90%

75%

50%

Utfall

Prognos

Källa: RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan är delvis baserade på riskjusterade marknadsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 2007. Detta osäkerhetsintervall tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan.

Diagram 1.06. KPI med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring

-2,00

-1,00

0,00

1,00

2,00

3,00

4,00

5,00

6,00

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

90%75%50%UtfallPrognos

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).

Diagram 1.07. Oljepris, BrentoljaUSD per fat

0

20

40

60

80

100

120

140

0

20

40

60

80

100

120

140

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

UtfallTerminer, genomsnitt t.o.m. 2011-02-09Terminer, genomsnitt t.o.m. 2010-12-09

Källor: Intercontinental exchange och RiksbankenAnm. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser.

Diagram 1.08. Konsumentpriser exklusive energi och livsmedelÅrlig procentuell förändring

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

USA

Euroområdet

Storbritannien

Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD

Diagram 1.09. Jämförelse av återhämtning i Sverige, USA och EuroområdetBNP-nivå, index 2007 kvartal 4 = 100

92

94

96

98

100

102

104

106

108

110

112

92

94

96

98

100

102

104

106

108

110

112

07 08 09 10 11 12 13 14

USA

Euroområdet

Sverige

Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

Diagram 1.10. Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvotÅrlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst

Källor: SCB och Riksbanken

-2

0

2

4

6

8

10

12

14

16

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

94 96 98 00 02 04 06 08 10 12

Konsumtion (vänster skala)

Disponibel inkomst (vänster skala)

Sparkvot (höger skala)

Diagram 1.11. Export och svensk exportmarknadÅrlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

80 85 90 95 00 05 10

Svensk export

Svensk exportmarknad

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 1.12. InvesteringskvotProcent av BNP, löpande priser

10

12

14

16

18

20

22

24

10

12

14

16

18

20

22

24

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12

Investeringskvot

Anm. Fyra kvartals glidande medelvärde. Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 1.13. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, säsongsrensade data

0

2

4

6

8

10

12

14

0

2

4

6

8

10

12

14

80 85 90 95 00 05 10

Arbetslöshet, 16-64 år

December

Arbetslöshet, 15-74 år

Februari

Källor: SCB och RiksbankenPrognos avser 15-74 år. Streckad linje avser Riksbankens prognos, 15-74 år.

Diagram 1.14. Arbetskraft och sysselsattaTusentals personer, säsongsrensade data

3800

4000

4200

4400

4600

4800

5000

5200

3800

4000

4200

4400

4600

4800

5000

5200

80 85 90 95 00 05 10

Sysselsatta, 16-64 år

Arbetskraft, 16-64 år

Sysselsatta, 15-74 år

Arbetskraft, 15-74 år

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Data före 1987 är länkad av Riksbanken.

Diagram 1.15. Andel företag med brist på arbetskraftProcent, säsongsrensade data

0

10

20

30

40

50

60

70

0

10

20

30

40

50

60

70

95 97 99 01 03 05 07 09

Tillverkningsindustrin

Byggindustrin

Handel

Privata tjänstenäringar

Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 1.16. Industrins kapacitetsutnyttjandeProcent, säsongsrensade data

70

75

80

85

90

95

70

75

80

85

90

95

80 85 90 95 00 05 10

SCB, faktiskt kapacitetsutnyttjande i industrin

KI, nuvarande kapacitetsutnyttjande i tillverkningsindustrin

Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram 1.17. BNP-gap och RU-indikatornProcent

Källor: SCB och RiksbankenAnm. BNP-gap (HP) avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med ett Hodrick Prescott-filter. BNP-gap (PF) avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärde är noll och standardavvikelsen är 1.

Diagram 1.18. TimgapProcent

-6

-4

-2

0

2

4

6

-6

-4

-2

0

2

4

6

90 95 00 05 10

Timgap (HP)

Timgap

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Timgap (HP) avser antal arbetade timmars avvikelse från sin trend beräknat med ett Hodrick Prescott-filter. Timgap avser arbetade timmars avvikelse från Riksbankens bedömda trend för arbetade timmar.

Diagram 1.19. Arbetskostnader per producerad enhet i hela ekonominÅrlig procentuell förändring

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

94 96 98 00 02 04 06 08 10 12

Produktivitet

Arbetskostnad per timme

Arbetskostnad per producerad enhet

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.

Diagram 1.20. Konkurrensvägd växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100

115

120

125

130

135

140

145

150

155

160

115

120

125

130

135

140

145

150

155

160

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Utfall

Februari

December

Källa: RiksbankenAnm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsgenomsnitt.

Diagram 1.21. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

KPIKPIFKPIF exklusive energi

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram 1.22. KPIFÅrlig procentuell förändring

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

December

Februari

Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Diagram 1.23. KPIÅrlig procentuell förändring

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Utfall

December

Februari

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).

Diagram 1.24. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

December

Februari

Källa: Riksbanken

Diagram 2.01. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

Källor: SCB och Riksbanken

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Högre inflation i omvärlden

Huvudscenario

Diagram 2.02. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Huvudscenario

Högre inflation i omvärlden

Diagram 2.03. TimgapProcent

Källor: SCB och Riksbanken

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Huvudscenario

Högre inflation i omvärlden

Diagram 2.04. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden

Källa: Riksbanken

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Högre inflation i omvärlden

Huvudscenario

Diagram 2.05. Real reporäntaProcent, kvartalsmedelvärden

Källa: Riksbanken

-1,5

-1

-0,5

0

0,5

1

1,5

2

2,5

-1,5

-1

-0,5

0

0,5

1

1,5

2

2,5

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Högre inflation i omvärlden

Huvudscenario

Diagram 2.06. BNPKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data

-20

-15

-10

-5

0

5

10

-20

-15

-10

-5

0

5

10

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Högre tillväxt

Huvudscenario

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 2.07. TimgapProcent

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Högre produktivitet

Högre inhemsk efterfrågan

Huvudscenario

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 2.08. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Högre produktivitet

Högre inhemsk efterfrågan

Huvudscenario

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 2.09. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Högre produktivitet

Högre inhemsk efterfrågan

Huvudscenario

Källa: Riksbanken

Diagram 2.10. Konkurrensvägd växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100, kvartalsmedelvärden

110

115

120

125

130

135

140

145

150

110

115

120

125

130

135

140

145

150

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Varaktigt starkare kronkurs

Tillfälligt starkare kronkurs

Huvudscenario

Källa: Riksbanken

Diagram 2.11. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Varaktigt starkare kronkurs

Tillfälligt starkare kronkurs

Huvudscenario

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 2.12. TimgapProcent

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Varaktigt starkare kronkurs

Tillfälligt starkare kronkurs

Huvudscenario

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 2.13. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Varaktigt starkare kronkurs

Tillfälligt starkare kronkurs

Huvudscenario

Källa: Riksbanken

Diagram 2.14. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario

Källa: Riksbanken

Diagram 2.15. BNPKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data

-20

-15

-10

-5

0

5

10

-20

-15

-10

-5

0

5

10

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 2.16. TimgapProcent

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 2.17. ArbetslöshetProcent av arbetskraften

5

6

7

8

9

5

6

7

8

9

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 2.18. BNP-gapProcent

-8

-6

-4

-2

0

2

4

-8

-6

-4

-2

0

2

4

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion.

Diagram 2.19. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Högre ränta

Lägre ränta

Huvudscenario

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 2.20. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Högre räntaLägre räntaHuvudscenario

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).

Diagram 3.01. VäxelkurserKronor per euro respektive dollar

5

6

7

8

9

10

11

12

5

6

7

8

9

10

11

12

04 05 06 07 08 09 10 11

SEK/EUR

SEK/USD

Källa: Reuters EcoWin

Diagram 3.02. Styrränteförväntningar mätt med markandspriser i euroområdet och i USAProcent

0

1

2

3

4

5

6

0

1

2

3

4

5

6

06 07 08 09 10 11 12 13 14

FED, funds

ECB, refiränta

FED, terminsräntekurva 2011-02-09

FED, terminsräntekurva 2010-12-09

ECB, terminsräntekurva 2011-02-09

ECB, terminsräntekurva 2010-12-09

Källor: Reuters EcoWin och RiksbankenAnm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan.

Diagram 3.03. Statsobligationsräntor, 10 års löptidProcent

0

1

2

3

4

5

6

0

1

2

3

4

5

6

04 05 06 07 08 09 10 11

Sverige

Euroområdet (Tyskland)

USA

Storbritannien

Källa: Reuters EcoWin

Diagram 3.04. Penningpolitiska förväntningar i Sverige enligt penningmarknadens aktörerProcent

Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och RiksbankenAnm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta.

Diagram 3.05. F20. RåvarupriserIndex 2005 = 100, USD

0

50

100

150

200

250

300

0

50

100

150

200

250

300

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Metaller

Övriga jordbruksprodukter

Livsmedel

Råolja

Källor: The Economist och Intercontinental Exchange

Diagram 3.06. VärldshandelvolymWorld trade monitor index, 2000 = 100, säsongsrensade data

0

50

100

150

200

250

0

50

100

150

200

250

91 93 95 97 99 01 03 05 07 09

Världen, totalt

Utvecklade ekonomier

Tillväxtekonomier

Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis

Diagram 3.07. Inflation i Brasilien, Ryssland, Indien och KinaÅrlig procentuell förändring

-4

0

4

8

12

16

-4

0

4

8

12

16

05 06 07 08 09 10 11

Brasilien

Ryssland

Indien

Kina

Källor: OECD, Federal State Statistics Service, Russia, Office of the Economic Adviser to the Government of India och National Bureau of Statistics of China

Diagram 3.08. BostadsbyggandeAntal nybyggander av bostäder per månad uppräknat till årstakt, 1000-tal

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

59 62 65 68 71 74 77 80 83 86 89 92 95 98 01 04 07 10

Bostadsbyggande

Källa: U.S. Census Bureau

Diagram 3.09. Inköpschefsindex i tillverkningsindustrinIndex över 50 indikerar tillväxt

30

35

40

45

50

55

60

65

70

30

35

40

45

50

55

60

65

70

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Euroområdet

Sverige

USA

Källor: Institute for Supply Management, Markit Economics och Swedbank

Diagram 3.10. KonsumentpriserÅrlig procentuell förändring

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

USA

Euroområdet

Storbritannien

Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD

Diagram 3.11. Arbetslöhet i USAProcent av arbetskraften

0

2

4

6

8

10

12

0

2

4

6

8

10

12

48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99 02 05 08 11

Arbetslöshet

U.S. Bureau of Labor Statisitcs

Diagram 3.12. Detaljhandelns omsättningVolym, index 2006 = 100

70

75

80

85

90

95

100

105

110

115

120

70

75

80

85

90

95

100

105

110

115

120

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Sverige

Euroområdet

USA

Källor: Nationella källor och SCB

Diagram 3.13. BNP i Danmark, Finland och NorgeKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt; säsongsrensade data

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

04 05 06 07 08 09 10

Danmark

Finland

Norge inklusive olja

Norge, fastland

Källor: Nationella källor

Diagram 3.14. konsumentpriser i StorbritannienÅrlig procentuell förändring

0

1

2

3

4

5

6

0

1

2

3

4

5

6

04 05 06 07 08 09 10

KPI

KPI, konstanta skatter

Källa: EurostatAnm. KPI, konstanta skatter avser KPI exklusive effekter av förändrade indirekta skatter.

Diagram 3.15. BNP och produktionsindexIndex, 2007 = 100

70

80

90

100

110

70

80

90

100

110

04 05 06 07 08 09 10

BNP

Industriproduktionsindex

Tjänsteproduktutionsindex

Källa: SCB

Diagram 3.16. I4. BarometerindikatornIndex, medelvärde = 100, standardavvikelse = 10

70

75

80

85

90

95

100

105

110

115

70

75

80

85

90

95

100

105

110

115

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Barometerindikatorn

Medelvärde

+/- en standardavvikelse

Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 3.17. World trade monitor index och svensk utrikeshandel med varor i fasta priserIndex, 2000 = 100, säsongsrensade data

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10

Svensk export

Svensk import

Världshandel

Anm. Fasta priser för svensk utrikeshandel har beräknats av Riksbanken.Källor: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis, SCB och Riksbanken

Diagram 3.18. ExportorderingångNettotal respektive årlig procentuell förändring

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

50

60

94 96 98 00 02 04 06 08 10

Orderingång, KI (nettotal)

Orderingång, SCB (årlig procentuell förändring)

Källor: Konjunkturinstitutet och SCB

Diagram 3.19. Fasta bruttoinvesteringarÅrlig procentuell förändring

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

94 96 98 00 02 04 06 08 10

Näringslivet exklusive bostäder

Bostäder

Offentliga myndigheter

Källa: SCB

Diagram 3.20. Utlåning till hushåll och företagÅrlig procentuell förändring, säsongsrensad

-10

-5

0

5

10

15

20

-10

-5

0

5

10

15

20

98 00 02 04 06 08 10

Hushåll

Företag

Källa: SCB

Diagram 3.21. Hushållens konfidensindikator och förväntningar om arbetslöshetNettotal

-60

-40

-20

0

20

40

60

80-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Hushållens konfidensindikator (vänster skala)

Förväntad arbetslöshet (höger skala)

Källa: Konjunkturinstitutet

Diagram 3.22. Korta räntor i SverigeProcent

0

1

2

3

4

5

6

7

8

0

1

2

3

4

5

6

7

8

04 05 06 07 08 09 10 11

ReporäntaInterbankräntaBostadslån - genomsnitt av listade räntorBostadslån - ränta enligt finansmarknadsstatistik

Källor: Reuters EcoWin, SCB och Riksbanken

Anm. Avser genomsnittet av tremånaders listade boräntor från banker och bostadsinstitut, tremånaders interbankränta samt månadsgenomsnitt för tremånaders boränta för bolåneinstitutens nya utlåning enligt Riksbankens finansmarknadsstatistik. Listade bostadsräntor är de räntor som Nordea, SBAB, SEB, Spintab och Stadshypotek publicerar bland annat i dagspressen.

Diagram 3.23. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet1000-tals personer respektive procent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data

0

2

4

6

8

10

4200

4400

4600

4800

5000

5200

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Sysselsatta (vänster skala)

Arbetskraft (vänster skala)

Arbetslöshet (höger skala)

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Tre månaders glidande medelvärde.

Diagram 3.24. Nyanmälda och kvarstående lediga platser samt varsel 1000-tal, säsongsrensade data

0

4

8

12

16

20

0

20

40

60

80

100

88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10

Nyanmälda lediga platser (vänster skala)

Kvarstående lediga plaster (vänster skala)

Varsel (höger skala)

Källor: Arbetsförmedlingen och Riksbanken

Diagram 3.25. LönerÅrlig procentuell förändring

0

1

2

3

4

5

6

0

1

2

3

4

5

6

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Byggindustrin

Tjänstebrancher

Industrin

Offentlig sektor

Källor: Medlingsinstitutet och RiksbankenAnm. Tre månaders glidande medelvärde. Avser löner enligt konjunkturlönestatistiken. Preliminära utfall de senaste 12 månaderna som vanligtvis revideras upp.

Diagram 3.26. Inflationsförväntningar på ett års siktProcent

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Hushåll (KI)

Företag (KI)

Samtliga (Prospera)

Källor: Konjunkturinstitutet och TNS SIFO ProsperaAnm. Hushåll är på månadsfrekvens, övriga kvartalsfrekvens

Diagram 3.27. Break even-Inflation och inflationsförväntningar om 5 årProcent

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

05 06 07 08 09 10 11

Nominell kort ränta om 5 årReal kort ränta om 5 årBreak even-inflation om 5 årInflationsförväntningar om 5 år

Källor: TNS SIFO Prospera och RiksbankenAnm. Inflationsförväntningar avser Prosperas enkät där penningmarknadens aktörer tillfrågats.

Diagram 3.28. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

KPI

KPIF

KPIF exklusive energi

Källa: SCB

Diagram 3.29. P3. Livsmedel, energi och räntekostnader i KPIÅrlig procentuell förändring

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

-50

-40

-30

-20

-10

0

10

20

30

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Livsmedel (16,8 %)

Energi (8,9 %)

Räntekostnader (4,5 %)

Källa: SCBAnm. Inom parentes anges respektive komponents vikt i KPI.

Diagram 3.30. Priser på konsumtionsvaror i producentledÅrlig procentuell förändring

-10

-5

0

5

10

15

-10

-5

0

5

10

15

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Importerade varor

Inhemskt producerade varor

Inhemsk tillgång

Källa: SCB

Diagram 3.31. Prisförändringsplaner i handelnNettotal

-100

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

100

-100

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

100

04 05 06 07 08 09 10 11

Icke-varaktiga varorVaraktiga varor exklusive motorfordon

Källa: KonjunkturinstitutetAnm. Avser prisförnädringsplaner inom de närmaste 3 månaderna.

Diagram A01. Arbetslöshet i Sverige, euroområdet och USAProcent av arbetskraften, säsongsrensade data

0

2

4

6

8

10

12

0

2

4

6

8

10

12

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Sverige

Euroområdet

USA

Källor: Bureau of Labour Statistics, Eurostat och SCB

Diagram A02. Sysselsättning i Sverige, euroområdet och USAIndex, 2007 kvartal 4 = 100, säsongsrensade data

90

92

94

96

98

100

102

90

92

94

96

98

100

102

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Sverige

Euroområdet

USA

Källor: Bureau of Labour Statistics, Eurostat och SCB

Diagram A03. Skillnad mellan faktisk och förväntad arbetslöshetsutveckling i USA, euroområdet och SverigeProcentenheter

-4,00

-3,00

-2,00

-1,00

0,00

1,00

2,00

3,00

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

07 08 09 10

Sverige

Euroområdet

USA

Källor: Bureau of Labour Statistics, Eurostat, SCB och RiksbankenAnm. Förväntad arbetslöshetsutveckling är skattad med Okun-samband.

Diagram A04. Sammanlagd förändring av sysselsättningen sedan fjärde kvartalet 2007 i USATusentals personer

-10000

-8000

-6000

-4000

-2000

0

2000

-10000

-8000

-6000

-4000

-2000

0

2000

08 09 10

Tjänsteproducenter

Offentliga myndigheter

Industri

Byggindustri

Totalt

Källa: Bureau of Labour Statistics

Diagram A05. Sambandet mellan vakanser och arbetslöshet vid olika konjunkturförlopp i USAProcent av arbetskraften

0

1

2

3

4

5

6

0

1

2

3

4

5

6

4 5 6 7 8 9 10 11

1973-1976

1981-1984

1990-1992

2001-2003

2007-2010

Källor: R. Barnicon, "Building a composite Help-Wanted Index", Economic Letters 109, 2010, Bureau of Labor Statistics och Riksbanken

Diagram A06. Genomsnittlig arbetslöshetstid i USAAntal veckor

0

5

10

15

20

25

30

35

40

0

5

10

15

20

25

30

35

40

48 52 56 60 64 68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08

Källa: Bureau of Labour Statistics

Diagram A07. Skattningar av långsiktig arbetslöshet i USAProcent av arbetskraften, säsongsrensade data

0

2

4

6

8

10

12

0

2

4

6

8

10

12

60 64 68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08

Faktisk arbetslöshet

Skattad långsiktig arbetslöshet

Skattad NAIRU

NAIRU, OECD

UC-Okun

Källor: Bureau of Labor Statistics, IMF, OECD, Riksbanken

Diagram A08. Skillnad mellan faktisk och förväntad arbetslöshetsutveckling i olika länder i euroområdetProcent

-4

-2

0

2

4

6

8

-4

-2

0

2

4

6

8

07 08 09 10

Tyskland

Spanien

Nederländerna

Källor: OECD, Bureau of Labor Statistics, Eurostat, Riksbanken

Diagram A09. Långtidsarbetslöshet inom euroområdet och SverigeProcent av arbetskraften

0

1

2

3

4

5

6

7

8

06 07 08 09 10

Sverige

Euroområdet

Tyskland

Spanien

Nederländerna

Källa: Eurostat

Diagram A10. Sammanlagd förändring av sysselsättningen sedan fjärde kvartalet 2007 i euroområdetTusentals personer

-3000

-2000

-1000

0

1000

2000

3000

-3000

-2000

-1000

0

1000

2000

3000

08 09 10

TjänsteproducenterÖvriga tjänsteproducenter samt offentliga myndigheterJordbrukIndustriByggindustriTotalt

Källa: Eurostat

Diagram A11. Skattningar av långsiktig arbetslöshet i euroområdetProcent av arbetskraften, säsongsrensade data

0

2

4

6

8

10

12

0

2

4

6

8

10

12

95 98 01 04 07 10

Faktisk arbetslöshet

Skattad långsiktig arbetslöshet

NAIRU, OECD

Källor: Eurostat och IMF

Diagram A12. Sammanlagd förändring av sysselsättningen sedan fjärde kvartalet 2007 i SverigeTusentals personer

-150

-100

-50

0

50

100

-150

-100

-50

0

50

100

08 09 10

TjänsteproducenterÖvriga tjänsteproducenter samt offentliga myndigheterJordbrukIndustriByggindustriTotalt

Källa: Eurostat

Diagram A13. Sambandet mellan vakanser och arbetslöshet vid olika konjunkturförlopp i SverigeProcent av arbetskraften

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

1,0

1,2

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1990-1997

2001-2006

2008-2010

Källor: Arbetsförmedlingen och SCB

Diagram A14. Skattningar av långsiktig arbetslöshet för SverigeProcent av arbetskraften, säsongsrensade data

0

2

4

6

8

10

12

0

2

4

6

8

10

12

80 84 88 92 96 00 04 08

Faktisk arbetslöshet

Långsiktig arbetslöshet

NAIRU, OECD

Källor: OECD, SCB och Riksbanken

Diagram A15. Styrränta i omvärldenTCW-vägd, procent, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Lägre styrränta i omvärlden

Huvudscenario

Källor: Respektive lands centralbank och Riksbanken

Diagram A16. Konkurrensvägd växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100, kvartalsmedelvärden

110

115

120

125

130

135

140

145

150

110

115

120

125

130

135

140

145

150

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Reporänta enligt terminsräntor

Lägre styrränta i omvärlden

Källa: Riksbanken

Diagram A17. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Reporänta enligt terminsräntor

Lägre styrränta i omvärlden

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram A18. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Reporänta enligt terminsräntor

Lägre styrränta i omvärlden

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).

Diagram A19. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Reporänta enligt terminsräntor

Lägre styrränta i omvärlden

Huvudscenario

Källa: Riksbanken

Diagram A20. TimgapProcent

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Reporänta enligt terminsräntor

Lägre styrränta i omvärlden

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram A21. ArbetslöshetProcent av arbetskraften

5

6

7

8

9

5

6

7

8

9

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Reporänta enligt terminsräntor

Lägre styrränta i omvärlden

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram A22. BNP-gapProcent

-8

-6

-4

-2

0

2

4

-8

-6

-4

-2

0

2

4

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Reporänta enligt terminsräntor

Lägre styrränta i omvärlden

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram A23. Skillnaden mellan penningpolitiska förväntningar enligt Prospera och terminsräntorProcentenheter

-1

-0,5

0

0,5

1

1,5

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

98 00 02 04 06 08 10

12 månader

24 månader

Källor: TNS Sifo Prospera, Reuters EcoWin och Riksbanken

Anm. Data avser penningmarknadens aktörer. Givet att enkäter ger en rimlig bild av marknadsförväntningar utgör skillnaden mellan enkäter och terminsräntor ett (grovt) mått på premier. Terminsräntor är beräknade från statspapper med Nelson-Siegel-Svensson-metoden.

Diagram A24. Statsobligationsräntor, 10 års löptidProcent

0

1

2

3

4

5

6

7

0

1

2

3

4

5

6

7

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

10-årig statobligation, Sverige

10-årig statobligation, Tyskland

Källa: Reuters EcoWin.

Diagram A25. Reporäntebana, prognos av 5-årig statsobligationsränta och 5-årig statsobligationsränta enligt förväntningshypotesenProcent

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

07 08 09 10 11 12 13 14

Reporänta5-årig statsobligationsränta5-årig statsobligationsränta enligt förväntningshypotesen

Källa: Reuters EcoWin och Riksbanken

Diagram A26. Effekter på BNP av de förändrade räntemarginalernaAvvikelse från huvudscenario i procent

-0,8

-0,7

-0,6

-0,5

-0,4

-0,3

-0,2

-0,1

0

-0,8

-0,7

-0,6

-0,5

-0,4

-0,3

-0,2

-0,1

0

11 12 13 14 15 16 17 18

Kapitalnivå, passiv penningpolitik

Kapitalnivå, aktiv penningpolitik

Likviditet, passiv penningpolitik

Likviditet, aktiv penningpolitik

Källa: Riksbanken

Diagram A27. Anpassning av reporäntanAvvikelse från huvudscenario i procentenheter

-0,12

-0,10

-0,08

-0,06

-0,04

-0,02

0,00

-0,12

-0,10

-0,08

-0,06

-0,04

-0,02

0,00

11 12 13 14 15 16 17 18

Kapitalnivå

Likviditet

Källa: Riksbanken

Tabell 1. ReporänteprognosProcent, kvartalsmedelvärden

Källa: Riksbanken

2010 kv 4 2011 kv 1 2011 kv 2 2012 kv 1 2013 kv 1 2014 kv 1

Reporänta 1,0 1,4 (1,4) 1,7 (1,6) 2,5 (2,2) 3,2 (3,1) 3,6 (0,0)

Tabell 2. Inflation, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring

Källor: SCB och Riksbanken

Anm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). KPIF är KPI med fast bostadsränta. HIKP är ett EU-harmoniserat index för konsumentpriser vilket inte inkluderar hushållens räntekostnader för egnahem.

2009 2010 2011 2012 2013

KPI -0,3 1,3 (1,3) 2,5 (2,2) 2,1 (2,0) 2,6 (2,6)

KPIF 1,9 2,1 (2,1) 1,9 (1,7) 1,5 (1,4) 2,0 (1,9)

KPIF exkl. energi 2,3 1,7 (1,7) 1,7 (1,6) 1,7 (1,6) 2,1 (2,0)

HIKP 1,9 1,9 (1,9) 1,7 (1,5) 1,3 (1,1) 1,8 (1,7)

Tabell 3. Finansiella prognoser i sammanfattningÅrsgenomsnitt, procent om ej annat anges

Källor: SCB och Riksbanken

* Procent av BNP

2009 2010 2011 2012 2013

Reporänta 0,7 0,5 (0,5) 1,8 (1,7) 2,8 (2,6) 3,4 (3,3) 10-årsränta 3,3 2,8 (2,8) 3,4 (3,2) 4,0 (3,8) 4,4 (4,3) Växelkurs, TCW-index, 1992-11-18 = 100 140,2 129,3 (129,3) 119,3 (121,8) 120,1 (121,4) 121,1 (122,2)

Offentligt finansiellt sparande* -1,0 0,6 (0,6) 2,0 (2,0) 1,9 (2,1) 1,8 (1,9)

Tabell 4. Internationella förutsättningar Årlig procentuell förändring om ej annat anges

Källor: Eurostat, IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken

Anm. Svensk exportmarknad beräknas genom en sammanvägning av importen i de 15 länder som mottar mest svensk export. Cirka 70 procent av den svenska exporten går till dessa länder. Vikterna utgörs av respektive lands andel av svensk varuexport.

BNP 2009 2010 2011 2012 2013

Euroområdet (0,15) -4,0 1,7 (1,7) 1,5 (1,5) 1,7 (1,8) 2,3 (2,3)

USA (0,20) -2,6 2,9 (2,8) 3,3 (3,0) 3,1 (3,4) 2,7 (2,9) Japan (0,06) -6,3 4,3 (4,3) 1,7 (1,5) 1,7 (1,7) 1,8 (1,8)

OECD (0,56) -3,5 2,9 (2,9) 2,6 (2,5) 2,6 (2,8) 2,6 (2,7)

TCW-vägd (0,48) -3,9 1,9 (1,9) 1,8 (1,8) 2,0 (2,1) 2,3 (2,3)

Världen (1,00) -0,5 4,8 (4,7) 4,4 (4,1) 4,3 (4,3) 4,4 (4,3)

KPI 2009 2010 2011 2012 2013

Euroområdet (HIKP) 0,3 1,6 (1,5) 1,9 (1,5) 1,4 (1,2) 1,8 (1,8) USA -0,3 1,6 (1,6) 1,9 (1,5) 1,7 (1,6) 2,0 (2,0) Japan -1,4 -0,9 (-0,9) -0,1 (-0,3) 0,3 (0,3) 0,5 (0,5) TCW-vägd 0,5 1,6 (1,6) 1,9 (1,5) 1,5 (1,4) 1,8 (1,8)

2009 2010 2011 2012 2013

Styrränta i omvärlden, TCW-vägd 0,7 (0,7) 0,5 (0,5) 1,0 (0,8) 1,6 (1,4) 2,7 (2,5) Råoljepris, USD/fat Brent 62 80 (79) 99 (89) 100 (89) 99 (90) Svensk exportmarknad -13,1 10,0 (10,0) 8,2 (8,1) 6,8 (7,0) 6,5 (6,5)

 Tabell 5. FörsörjningsbalansÅrlig procentuell förändring om ej annat anges

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Siffrorna avser faktiska, ej kalenderkorrigerade, tillväxttakter, om ej annat anges. NR avser nationalräkenskaperna.

* Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter

2009 2010 2011 2012 2013

Hushållens konsumtion -0,4 3,5 (3,5) 2,9 (2,9) 2,3 (2,1) 2,3 (2,1) Offentlig konsumtion 1,7 2,0 (2,0) 0,9 (0,9) 0,5 (0,5) 0,7 (0,7) Fasta bruttoinvesteringar -16,3 5,8 (5,8) 10,1 (10,7) 5,9 (5,6) 5,5 (5,0) Lagerinvesteringar* -1,5 2,2 (2,3) -0,3 (-0,1) -0,2 (-0,2) 0,0 (0,0) Export -13,4 11,4 (11,3) 8,7 (8,6) 5,6 (5,6) 5,9 (5,9) Import -13,7 13,1 (13,3) 7,2 (7,8) 5,8 (5,7) 6,4 (6,3) BNP -5,3 5,5 (5,5) 4,4 (4,4) 2,4 (2,3) 2,5 (2,4) BNP, kalenderkorrigerad -5,3 5,3 (5,3) 4,4 (4,4) 2,8 (2,7) 2,5 (2,4) Slutlig inhemsk efterfrågan* -3,0 3,3 (3,3) 3,4 (3,6) 2,3 (2,2) 2,3 (2,2) Nettoexport* -0,8 0,0 (-0,1) 1,2 (0,9) 0,3 (0,3) 0,2 (0,2) Bytesbalans (NR), procent av BNP 6,8 6,4 (6,2) 7,2 (6,7) 7,1 (6,7) 7,0 (6,6)

Tabell 6. Produktion och sysselsättningÅrlig procentuell förändring om ej annat anges

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Med potentiella timmar avses den långsiktigt hållbara nivån på antal arbetade timmar.

* Procent av arbetskraften

2009 2010 2011 2012 2013

Folkmängd, 16-64 år 0,7 0,5 (0,4) 0,2 (0,1) 0,0 (0,0) -0,1 (-0,1) Potentiellt arbetade timmar 1,2 0,9 (0,9) 0,5 (0,5) 0,4 (0,4) 0,3 (0,2) BNP, kalenderkorrigerad -5,3 5,3 (5,3) 4,4 (4,4) 2,8 (2,7) 2,5 (2,4) Arbetade timmar, kalenderkorrigerad -2,6 1,8 (1,8) 1,9 (1,9) 1,1 (1,0) 0,7 (0,6) Sysselsatta, 15-74 år -2,1 1,0 (1,0) 2,1 (2,0) 0,9 (0,9) 0,6 (0,5)

Arbetskraft, 15-74 år 0,2 1,1 (1,1) 0,9 (1,0) 0,4 (0,3) 0,2 (0,1)

Arbetslöshet, 15-74 år* 8,3 8,4 (8,4) 7,3 (7,5) 6,8 (7,0) 6,4 (6,6)

Tabell 7. Löner och arbetskostnader i hela ekonominÅrlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data

Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken

Anm. KL avser konjunkturlönestatistiken och NR avser nationalräkenskaperna. Arbetskostnad per timme definieras som summan av egentliga löner, kollektiva avgifter och löneskatter dividerat med säsongsrensade totalt antal arbetade timmar. Arbetskostnad per producerad enhet definieras som arbetskostnad dividerat med säsongsrensat förädlingsvärde i fast pris.

* Bidrag till ökningen av arbetskostnaderna, procentenheter

2009 2010 2011 2012 2013

Timlön, KL 3,4 2,6 (2,6) 2,8 (2,7) 3,3 (3,2) 3,5 (3,5) Timlön, NR 2,8 1,4 (1,4) 2,9 (2,9) 3,5 (3,4) 3,8 (3,7) Arbetsgivaravgifter* -1,0 -0,2 (-0,2) 0,1 (0,1) 0,1 (0,1) 0,0 (0,0) Arbetskostnad per timme, NR 1,8 1,1 (1,2) 3,0 (2,9) 3,5 (3,4) 3,8 (3,7) Produktivitet -2,7 3,4 (3,5) 2,5 (2,5) 1,7 (1,7) 1,8 (1,8)

Arbetskostnad per producerad enhet 4,7 -2,2 (-2,2) 0,5 (0,4) 1,7 (1,7) 1,9 (1,9)

Tabell 8. Alternativscenario med högre inflation, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring om ej annat anges

Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).

Källor: SCB och Riksbanken

2009 2010 2011 2012 2013 Omvärldens BNP -3,8 1,9 (1,9) 2,0 (1,8) 1,8 (2,0) 2,1 (2,3) Omvärldens KPI 0,5 1,6 (1,6) 2,3 (1,9) 1,7 (1,5) 1,7 (1,8) Omvärldens styrränta, procent 0,7 0,5 (0,5) 1,3 (1,0) 2,1 (1,6) 2,7 (2,7) Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 2,2 (1,8) 3,1 (2,8) 3,3 (3,4) KPI -0,3 1,3 (1,3) 3,3 (2,5) 2,2 (2,1) 2,0 (2,6) KPIF 1,9 2,1 (2,1) 2,3 (1,9) 1,6 (1,5) 1,8 (2,0) BNP, kalenderkorrigerad -5,3 5,3 (5,3) 4,5 (4,4) 2,8 (2,8) 2,5 (2,5) Timgap, procent -3,0 -2,1 (3,1) -0,6 (-0,7) 0,0 (-0,1) 0,2 (0,2) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,3 (7,3) 6,7 (6,8) 6,3 (6,4) Real reporänta, procent -1,0 -0,4 (-0,4) 1,1 (0,7) 1,5 (1,1)

Tabell 9. Alternativscenario med högre inhemsk efterfrågan, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring om ej annat anges

Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).

Källor: SCB och Riksbanken

2009 2010 2011 2012 2013 Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 2,0 (1,8) 3,3 (2,8) 3,8 (3,4) KPI -0,3 1,3 (1,3) 2,8 (2,5) 2,4 (2,1) 2,7 (2,6) KPIF 1,9 2,1 (2,1) 2,0 (1,9) 1,7 (1,5) 2,1 (2,0) BNP, kalenderkorrigerad -5,3 5,3 (5,3) 4,9 (4,4) 3,6 (2,8) 2,7 (2,5) Timgap, procent -3,0 -2,1 (3,1) -0,5 (-0,7) 0,4 (-0,1) 0,5 (0,2) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,1 (7,3) 6,4 (6,8) 6,2 (6,4)

Tabell 10. Alternativscenario med högre produktivitet, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring om ej annat anges

Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).

Källor: SCB och Riksbanken

2009 2010 2011 2012 2013 Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 1,7 (1,8) 2,4 (2,8) 3,0 (3,4) KPI -0,3 1,3 (1,3) 2,4 (2,5) 1,7 (2,1) 2,3 (2,6) KPIF 1,9 2,1 (2,1) 1,8 (1,9) 1,2 (1,5) 1,7 (2,0) BNP, kalenderkorrigerad -5,3 5,3 (5,3) 4,8 (4,4) 3,5 (2,8) 2,8 (2,5) Timgap, procent -3,0 -2,1 (3,1) -0,9 (-0,7) -0,4 (-0,1) 0,1 (0,2) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,3 (7,3) 6,7 (6,8) 6,1 (6,4)

Tabell 11. Alternativscenario med tillfälligt starkare kronkurs, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring om ej annat anges

Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).

Källor: SCB och Riksbanken

2009 2010 2011 2012 2013 Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 1,7 (1,8) 2,5 (2,8) 3,2 (3,4) KPI -0,3 1,3 (1,3) 2,4 (2,5) 1,8 (2,1) 2,6 (2,6) KPIF 1,9 2,1 (2,1) 1,8 (1,9) 1,3 (1,5) 1,9 (2,0) BNP, kalenderkorrigerad -5,3 5,3 (5,3) 4,3 (4,4) 2,6 (2,8) 2,8 (2,5) Timgap, procent -3,0 -2,1 (3,1) -0,8 (-0,7) -0,5 (-0,1) 0,0 (0,2) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,3 (7,3) 7,0 (6,8) 6,6 (6,4)

Växelkurs, TCW-index, 1992-11-18=100 140,2 129,3 (129,3)

116,4 (119,3)

116,1 (120,1)

120,1 (121,1)

Tabell 12. Alternativscenario med varaktigt starkare kronkurs, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring om ej annat anges

Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).

Källor: SCB och Riksbanken

2009 2010 2011 2012 2013 Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 1,6 (1,8) 2,1 (2,8) 2,8 (3,4) KPI -0,3 1,3 (1,3) 2,2 (2,5) 1,4 (2,1) 2,4 (2,6) KPIF 1,9 2,1 (2,1) 1,7 (1,9) 1,0 (1,5) 1,8 (2,0) BNP, kalenderkorrigerad -5,3 5,3 (5,3) 4,3 (4,4) 2,6 (2,8) 2,8 (2,5) Timgap, procent -3,0 -2,1 (3,1) -0,9 (-0,7) -0,7 (-0,1) -0,2 (0,2) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,3 (7,3) 7,0 (6,8) 6,6 (6,4)

Växelkurs, TCW-index, 1992-11-18=100 140,2 129,3 (129,3)

116,4 (119,3)

115,0 (120,1)

117,8 (121,1)

Tabell 13. Alternativscenario med lägre reporänta, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring om ej annat anges

Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).

Källor: SCB och Riksbanken

2009 2010 2011 2012 2013 Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 1,6 (1,8) 2,7 (2,8) 3,4 (3,4) KPI -0,3 1,3 (1,3) 2,5 (2,5) 2,2 (2,1) 2,7 (2,6) KPIF 1,9 2,1 (2,1) 1,9 (1,9) 1,7 (1,5) 2,1 (2,0) BNP, kalenderkorrigerad -5,3 5,3 (5,3) 4,5 (4,4) 3,0 (2,8) 2,5 (2,5) Timgap, procent -3,0 -2,1 (3,1) -0,7 (-0,7) 0,1 (-0,1) 0,3 (0,2) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,3 (7,3) 6,6 (6,8) 6,3 (6,4) BNP-gap, procent -7,2 -3,7 (-3,7) -0,8 (-0,9) 0,4 (0,1) 0,7 (0,5)

Tabell 14. Alternativscenario med högre reporänta, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring om ej annat anges

Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).

Källor: SCB och Riksbanken

2009 2010 2011 2012 2013 Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 2,0 (1,8) 2,9 (2,8) 3,4 (3,4) KPI -0,3 1,3 (1,3) 2,6 (2,5) 1,9 (2,1) 2,5 (2,6) KPIF 1,9 2,1 (2,1) 1,8 (1,9) 1,4 (1,5) 1,9 (2,0) BNP, kalenderkorrigerad -5,3 5,3 (5,3) 4,3 (4,4) 2,6 (2,8) 2,5 (2,5) Timgap, procent -3,0 -2,1 (3,1) -0,8 (-0,7) -0,3 (-0,1) 0,1 (0,2) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,3 (7,3) 6,9 (6,8) 6,6 (6,4) BNP-gap, procent -7,2 -3,7 (-3,7) -0,9 (-0,9) -0,1 (0,1) 0,3 (0,5)