Upload
aziza
View
30
Download
2
Embed Size (px)
DESCRIPTION
PPR Februari 2011. 2011-02-15. Rättelse 2011-03-24 På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna i presentationen. Legenderna i diagram 2.01-2.05 heter nu ”Högre inflation i omvärlden” istället för ”Högre inflation. - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
2011-02-15
PPR Februari 2011
Rättelse 2011-03-24
På grund av fel i tre diagram (1.10, 1.17) som nu är rättade i rapporten, har vi nu uppdaterat bilderna i presentationen. Legenderna i diagram 2.01-2.05 heter nu ”Högre inflation i omvärlden” istället för ”Högre inflation. Numrering i PowerPoint stämmer inte om man jämför med PPR/MPR. I OH presentationen är det 2.01 resp 2.05. Ska det vara så?
Diagram 1.01. BNP med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data
-8
-6
-4
-2
0
2
4
6
8
10
-8
-6
-4
-2
0
2
4
6
8
10
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
90%
75%
50%
Utfall
Prognos
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Det råder osäkerhet även om utfallen för BNP eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering.
Diagram 1.02. Kvartalsförlopp för BNP i olika regioner och länderKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
-20
-15
-10
-5
0
5
10
-20
-15
-10
-5
0
5
10
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Sverige
Euroområdet
USA
Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken
Diagram 1.03. ArbetslöshetProcent av arbetskraften
0,00
2,00
4,00
6,00
8,00
10,00
0
2
4
6
8
10
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
90%
75%
50%
Utfall
Prognos
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel.
Diagram 1.04. KPIF med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring
0,00
1,00
2,00
3,00
4,00
0
1
2
3
4
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
90%
75%
50%
Utfall
Prognos
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.05. Prog.1 Reporänta med osäkerhetsintervallProcent, kvartalsmedelvärden
-1,00
0,00
1,00
2,00
3,00
4,00
5,00
6,00
7,00
-1
0
1
2
3
4
5
6
7
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
90%
75%
50%
Utfall
Prognos
Källa: RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan är delvis baserade på riskjusterade marknadsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 2007. Detta osäkerhetsintervall tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan.
Diagram 1.06. KPI med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring
-2,00
-1,00
0,00
1,00
2,00
3,00
4,00
5,00
6,00
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
90%75%50%UtfallPrognos
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).
Diagram 1.07. Oljepris, BrentoljaUSD per fat
0
20
40
60
80
100
120
140
0
20
40
60
80
100
120
140
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
UtfallTerminer, genomsnitt t.o.m. 2011-02-09Terminer, genomsnitt t.o.m. 2010-12-09
Källor: Intercontinental exchange och RiksbankenAnm. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser.
Diagram 1.08. Konsumentpriser exklusive energi och livsmedelÅrlig procentuell förändring
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
USA
Euroområdet
Storbritannien
Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD
Diagram 1.09. Jämförelse av återhämtning i Sverige, USA och EuroområdetBNP-nivå, index 2007 kvartal 4 = 100
92
94
96
98
100
102
104
106
108
110
112
92
94
96
98
100
102
104
106
108
110
112
07 08 09 10 11 12 13 14
USA
Euroområdet
Sverige
Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken
Diagram 1.10. Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvotÅrlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst
Källor: SCB och Riksbanken
-2
0
2
4
6
8
10
12
14
16
-1
0
1
2
3
4
5
6
7
8
94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Konsumtion (vänster skala)
Disponibel inkomst (vänster skala)
Sparkvot (höger skala)
Diagram 1.11. Export och svensk exportmarknadÅrlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data
-20
-15
-10
-5
0
5
10
15
20
-20
-15
-10
-5
0
5
10
15
20
80 85 90 95 00 05 10
Svensk export
Svensk exportmarknad
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.12. InvesteringskvotProcent av BNP, löpande priser
10
12
14
16
18
20
22
24
10
12
14
16
18
20
22
24
80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Investeringskvot
Anm. Fyra kvartals glidande medelvärde. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 1.13. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, säsongsrensade data
0
2
4
6
8
10
12
14
0
2
4
6
8
10
12
14
80 85 90 95 00 05 10
Arbetslöshet, 16-64 år
December
Arbetslöshet, 15-74 år
Februari
Källor: SCB och RiksbankenPrognos avser 15-74 år. Streckad linje avser Riksbankens prognos, 15-74 år.
Diagram 1.14. Arbetskraft och sysselsattaTusentals personer, säsongsrensade data
3800
4000
4200
4400
4600
4800
5000
5200
3800
4000
4200
4400
4600
4800
5000
5200
80 85 90 95 00 05 10
Sysselsatta, 16-64 år
Arbetskraft, 16-64 år
Sysselsatta, 15-74 år
Arbetskraft, 15-74 år
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Data före 1987 är länkad av Riksbanken.
Diagram 1.15. Andel företag med brist på arbetskraftProcent, säsongsrensade data
0
10
20
30
40
50
60
70
0
10
20
30
40
50
60
70
95 97 99 01 03 05 07 09
Tillverkningsindustrin
Byggindustrin
Handel
Privata tjänstenäringar
Källa: Konjunkturinstitutet
Diagram 1.16. Industrins kapacitetsutnyttjandeProcent, säsongsrensade data
70
75
80
85
90
95
70
75
80
85
90
95
80 85 90 95 00 05 10
SCB, faktiskt kapacitetsutnyttjande i industrin
KI, nuvarande kapacitetsutnyttjande i tillverkningsindustrin
Källor: Konjunkturinstitutet och SCB
Diagram 1.17. BNP-gap och RU-indikatornProcent
Källor: SCB och RiksbankenAnm. BNP-gap (HP) avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med ett Hodrick Prescott-filter. BNP-gap (PF) avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärde är noll och standardavvikelsen är 1.
Diagram 1.18. TimgapProcent
-6
-4
-2
0
2
4
6
-6
-4
-2
0
2
4
6
90 95 00 05 10
Timgap (HP)
Timgap
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Timgap (HP) avser antal arbetade timmars avvikelse från sin trend beräknat med ett Hodrick Prescott-filter. Timgap avser arbetade timmars avvikelse från Riksbankens bedömda trend för arbetade timmar.
Diagram 1.19. Arbetskostnader per producerad enhet i hela ekonominÅrlig procentuell förändring
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
7
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
7
94 96 98 00 02 04 06 08 10 12
Produktivitet
Arbetskostnad per timme
Arbetskostnad per producerad enhet
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Streckad linje och stapel avser Riksbankens prognos.
Diagram 1.20. Konkurrensvägd växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100
115
120
125
130
135
140
145
150
155
160
115
120
125
130
135
140
145
150
155
160
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Utfall
Februari
December
Källa: RiksbankenAnm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsgenomsnitt.
Diagram 1.21. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
KPIKPIFKPIF exklusive energi
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.22. KPIFÅrlig procentuell förändring
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
December
Februari
Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.23. KPIÅrlig procentuell förändring
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Utfall
December
Februari
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).
Diagram 1.24. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
5,0
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
5,0
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
December
Februari
Källa: Riksbanken
Diagram 2.01. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
Källor: SCB och Riksbanken
0
1
2
3
4
0
1
2
3
4
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Högre inflation i omvärlden
Huvudscenario
Diagram 2.02. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Huvudscenario
Högre inflation i omvärlden
Diagram 2.03. TimgapProcent
Källor: SCB och Riksbanken
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Huvudscenario
Högre inflation i omvärlden
Diagram 2.04. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden
Källa: Riksbanken
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Högre inflation i omvärlden
Huvudscenario
Diagram 2.05. Real reporäntaProcent, kvartalsmedelvärden
Källa: Riksbanken
-1,5
-1
-0,5
0
0,5
1
1,5
2
2,5
-1,5
-1
-0,5
0
0,5
1
1,5
2
2,5
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Högre inflation i omvärlden
Huvudscenario
Diagram 2.06. BNPKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
-20
-15
-10
-5
0
5
10
-20
-15
-10
-5
0
5
10
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Högre tillväxt
Huvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.07. TimgapProcent
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Högre produktivitet
Högre inhemsk efterfrågan
Huvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.08. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
0
1
2
3
4
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Högre produktivitet
Högre inhemsk efterfrågan
Huvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.09. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Högre produktivitet
Högre inhemsk efterfrågan
Huvudscenario
Källa: Riksbanken
Diagram 2.10. Konkurrensvägd växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100, kvartalsmedelvärden
110
115
120
125
130
135
140
145
150
110
115
120
125
130
135
140
145
150
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Varaktigt starkare kronkurs
Tillfälligt starkare kronkurs
Huvudscenario
Källa: Riksbanken
Diagram 2.11. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
0
1
2
3
4
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Varaktigt starkare kronkurs
Tillfälligt starkare kronkurs
Huvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.12. TimgapProcent
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Varaktigt starkare kronkurs
Tillfälligt starkare kronkurs
Huvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.13. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Varaktigt starkare kronkurs
Tillfälligt starkare kronkurs
Huvudscenario
Källa: Riksbanken
Diagram 2.14. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
Källa: Riksbanken
Diagram 2.15. BNPKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
-20
-15
-10
-5
0
5
10
-20
-15
-10
-5
0
5
10
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.16. TimgapProcent
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.17. ArbetslöshetProcent av arbetskraften
5
6
7
8
9
5
6
7
8
9
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.18. BNP-gapProcent
-8
-6
-4
-2
0
2
4
-8
-6
-4
-2
0
2
4
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion.
Diagram 2.19. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
0
1
2
3
4
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Högre ränta
Lägre ränta
Huvudscenario
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 2.20. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Högre räntaLägre räntaHuvudscenario
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).
Diagram 3.01. VäxelkurserKronor per euro respektive dollar
5
6
7
8
9
10
11
12
5
6
7
8
9
10
11
12
04 05 06 07 08 09 10 11
SEK/EUR
SEK/USD
Källa: Reuters EcoWin
Diagram 3.02. Styrränteförväntningar mätt med markandspriser i euroområdet och i USAProcent
0
1
2
3
4
5
6
0
1
2
3
4
5
6
06 07 08 09 10 11 12 13 14
FED, funds
ECB, refiränta
FED, terminsräntekurva 2011-02-09
FED, terminsräntekurva 2010-12-09
ECB, terminsräntekurva 2011-02-09
ECB, terminsräntekurva 2010-12-09
Källor: Reuters EcoWin och RiksbankenAnm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan.
Diagram 3.03. Statsobligationsräntor, 10 års löptidProcent
0
1
2
3
4
5
6
0
1
2
3
4
5
6
04 05 06 07 08 09 10 11
Sverige
Euroområdet (Tyskland)
USA
Storbritannien
Källa: Reuters EcoWin
Diagram 3.04. Penningpolitiska förväntningar i Sverige enligt penningmarknadens aktörerProcent
Källor: Reuters EcoWin, TNS SIFO Prospera och RiksbankenAnm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta.
Diagram 3.05. F20. RåvarupriserIndex 2005 = 100, USD
0
50
100
150
200
250
300
0
50
100
150
200
250
300
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Metaller
Övriga jordbruksprodukter
Livsmedel
Råolja
Källor: The Economist och Intercontinental Exchange
Diagram 3.06. VärldshandelvolymWorld trade monitor index, 2000 = 100, säsongsrensade data
0
50
100
150
200
250
0
50
100
150
200
250
91 93 95 97 99 01 03 05 07 09
Världen, totalt
Utvecklade ekonomier
Tillväxtekonomier
Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis
Diagram 3.07. Inflation i Brasilien, Ryssland, Indien och KinaÅrlig procentuell förändring
-4
0
4
8
12
16
-4
0
4
8
12
16
05 06 07 08 09 10 11
Brasilien
Ryssland
Indien
Kina
Källor: OECD, Federal State Statistics Service, Russia, Office of the Economic Adviser to the Government of India och National Bureau of Statistics of China
Diagram 3.08. BostadsbyggandeAntal nybyggander av bostäder per månad uppräknat till årstakt, 1000-tal
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
59 62 65 68 71 74 77 80 83 86 89 92 95 98 01 04 07 10
Bostadsbyggande
Källa: U.S. Census Bureau
Diagram 3.09. Inköpschefsindex i tillverkningsindustrinIndex över 50 indikerar tillväxt
30
35
40
45
50
55
60
65
70
30
35
40
45
50
55
60
65
70
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Euroområdet
Sverige
USA
Källor: Institute for Supply Management, Markit Economics och Swedbank
Diagram 3.10. KonsumentpriserÅrlig procentuell förändring
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
6
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
USA
Euroområdet
Storbritannien
Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat och OECD
Diagram 3.11. Arbetslöhet i USAProcent av arbetskraften
0
2
4
6
8
10
12
0
2
4
6
8
10
12
48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99 02 05 08 11
Arbetslöshet
U.S. Bureau of Labor Statisitcs
Diagram 3.12. Detaljhandelns omsättningVolym, index 2006 = 100
70
75
80
85
90
95
100
105
110
115
120
70
75
80
85
90
95
100
105
110
115
120
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Sverige
Euroområdet
USA
Källor: Nationella källor och SCB
Diagram 3.13. BNP i Danmark, Finland och NorgeKvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt; säsongsrensade data
-25
-20
-15
-10
-5
0
5
10
15
20
-25
-20
-15
-10
-5
0
5
10
15
20
04 05 06 07 08 09 10
Danmark
Finland
Norge inklusive olja
Norge, fastland
Källor: Nationella källor
Diagram 3.14. konsumentpriser i StorbritannienÅrlig procentuell förändring
0
1
2
3
4
5
6
0
1
2
3
4
5
6
04 05 06 07 08 09 10
KPI
KPI, konstanta skatter
Källa: EurostatAnm. KPI, konstanta skatter avser KPI exklusive effekter av förändrade indirekta skatter.
Diagram 3.15. BNP och produktionsindexIndex, 2007 = 100
70
80
90
100
110
70
80
90
100
110
04 05 06 07 08 09 10
BNP
Industriproduktionsindex
Tjänsteproduktutionsindex
Källa: SCB
Diagram 3.16. I4. BarometerindikatornIndex, medelvärde = 100, standardavvikelse = 10
70
75
80
85
90
95
100
105
110
115
70
75
80
85
90
95
100
105
110
115
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Barometerindikatorn
Medelvärde
+/- en standardavvikelse
Källa: Konjunkturinstitutet
Diagram 3.17. World trade monitor index och svensk utrikeshandel med varor i fasta priserIndex, 2000 = 100, säsongsrensade data
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10
Svensk export
Svensk import
Världshandel
Anm. Fasta priser för svensk utrikeshandel har beräknats av Riksbanken.Källor: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis, SCB och Riksbanken
Diagram 3.18. ExportorderingångNettotal respektive årlig procentuell förändring
-50
-40
-30
-20
-10
0
10
20
30
40
50
60
-50
-40
-30
-20
-10
0
10
20
30
40
50
60
94 96 98 00 02 04 06 08 10
Orderingång, KI (nettotal)
Orderingång, SCB (årlig procentuell förändring)
Källor: Konjunkturinstitutet och SCB
Diagram 3.19. Fasta bruttoinvesteringarÅrlig procentuell förändring
-40
-30
-20
-10
0
10
20
30
-40
-30
-20
-10
0
10
20
30
94 96 98 00 02 04 06 08 10
Näringslivet exklusive bostäder
Bostäder
Offentliga myndigheter
Källa: SCB
Diagram 3.20. Utlåning till hushåll och företagÅrlig procentuell förändring, säsongsrensad
-10
-5
0
5
10
15
20
-10
-5
0
5
10
15
20
98 00 02 04 06 08 10
Hushåll
Företag
Källa: SCB
Diagram 3.21. Hushållens konfidensindikator och förväntningar om arbetslöshetNettotal
-60
-40
-20
0
20
40
60
80-80
-60
-40
-20
0
20
40
60
94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Hushållens konfidensindikator (vänster skala)
Förväntad arbetslöshet (höger skala)
Källa: Konjunkturinstitutet
Diagram 3.22. Korta räntor i SverigeProcent
0
1
2
3
4
5
6
7
8
0
1
2
3
4
5
6
7
8
04 05 06 07 08 09 10 11
ReporäntaInterbankräntaBostadslån - genomsnitt av listade räntorBostadslån - ränta enligt finansmarknadsstatistik
Källor: Reuters EcoWin, SCB och Riksbanken
Anm. Avser genomsnittet av tremånaders listade boräntor från banker och bostadsinstitut, tremånaders interbankränta samt månadsgenomsnitt för tremånaders boränta för bolåneinstitutens nya utlåning enligt Riksbankens finansmarknadsstatistik. Listade bostadsräntor är de räntor som Nordea, SBAB, SEB, Spintab och Stadshypotek publicerar bland annat i dagspressen.
Diagram 3.23. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet1000-tals personer respektive procent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data
0
2
4
6
8
10
4200
4400
4600
4800
5000
5200
01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Sysselsatta (vänster skala)
Arbetskraft (vänster skala)
Arbetslöshet (höger skala)
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Tre månaders glidande medelvärde.
Diagram 3.24. Nyanmälda och kvarstående lediga platser samt varsel 1000-tal, säsongsrensade data
0
4
8
12
16
20
0
20
40
60
80
100
88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10
Nyanmälda lediga platser (vänster skala)
Kvarstående lediga plaster (vänster skala)
Varsel (höger skala)
Källor: Arbetsförmedlingen och Riksbanken
Diagram 3.25. LönerÅrlig procentuell förändring
0
1
2
3
4
5
6
0
1
2
3
4
5
6
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Byggindustrin
Tjänstebrancher
Industrin
Offentlig sektor
Källor: Medlingsinstitutet och RiksbankenAnm. Tre månaders glidande medelvärde. Avser löner enligt konjunkturlönestatistiken. Preliminära utfall de senaste 12 månaderna som vanligtvis revideras upp.
Diagram 3.26. Inflationsförväntningar på ett års siktProcent
0
1
2
3
4
0
1
2
3
4
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Hushåll (KI)
Företag (KI)
Samtliga (Prospera)
Källor: Konjunkturinstitutet och TNS SIFO ProsperaAnm. Hushåll är på månadsfrekvens, övriga kvartalsfrekvens
Diagram 3.27. Break even-Inflation och inflationsförväntningar om 5 årProcent
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
05 06 07 08 09 10 11
Nominell kort ränta om 5 årReal kort ränta om 5 årBreak even-inflation om 5 årInflationsförväntningar om 5 år
Källor: TNS SIFO Prospera och RiksbankenAnm. Inflationsförväntningar avser Prosperas enkät där penningmarknadens aktörer tillfrågats.
Diagram 3.28. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
KPI
KPIF
KPIF exklusive energi
Källa: SCB
Diagram 3.29. P3. Livsmedel, energi och räntekostnader i KPIÅrlig procentuell förändring
-50
-40
-30
-20
-10
0
10
20
30
-50
-40
-30
-20
-10
0
10
20
30
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Livsmedel (16,8 %)
Energi (8,9 %)
Räntekostnader (4,5 %)
Källa: SCBAnm. Inom parentes anges respektive komponents vikt i KPI.
Diagram 3.30. Priser på konsumtionsvaror i producentledÅrlig procentuell förändring
-10
-5
0
5
10
15
-10
-5
0
5
10
15
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Importerade varor
Inhemskt producerade varor
Inhemsk tillgång
Källa: SCB
Diagram 3.31. Prisförändringsplaner i handelnNettotal
-100
-80
-60
-40
-20
0
20
40
60
80
100
-100
-80
-60
-40
-20
0
20
40
60
80
100
04 05 06 07 08 09 10 11
Icke-varaktiga varorVaraktiga varor exklusive motorfordon
Källa: KonjunkturinstitutetAnm. Avser prisförnädringsplaner inom de närmaste 3 månaderna.
Diagram A01. Arbetslöshet i Sverige, euroområdet och USAProcent av arbetskraften, säsongsrensade data
0
2
4
6
8
10
12
0
2
4
6
8
10
12
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Sverige
Euroområdet
USA
Källor: Bureau of Labour Statistics, Eurostat och SCB
Diagram A02. Sysselsättning i Sverige, euroområdet och USAIndex, 2007 kvartal 4 = 100, säsongsrensade data
90
92
94
96
98
100
102
90
92
94
96
98
100
102
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Sverige
Euroområdet
USA
Källor: Bureau of Labour Statistics, Eurostat och SCB
Diagram A03. Skillnad mellan faktisk och förväntad arbetslöshetsutveckling i USA, euroområdet och SverigeProcentenheter
-4,00
-3,00
-2,00
-1,00
0,00
1,00
2,00
3,00
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
07 08 09 10
Sverige
Euroområdet
USA
Källor: Bureau of Labour Statistics, Eurostat, SCB och RiksbankenAnm. Förväntad arbetslöshetsutveckling är skattad med Okun-samband.
Diagram A04. Sammanlagd förändring av sysselsättningen sedan fjärde kvartalet 2007 i USATusentals personer
-10000
-8000
-6000
-4000
-2000
0
2000
-10000
-8000
-6000
-4000
-2000
0
2000
08 09 10
Tjänsteproducenter
Offentliga myndigheter
Industri
Byggindustri
Totalt
Källa: Bureau of Labour Statistics
Diagram A05. Sambandet mellan vakanser och arbetslöshet vid olika konjunkturförlopp i USAProcent av arbetskraften
0
1
2
3
4
5
6
0
1
2
3
4
5
6
4 5 6 7 8 9 10 11
1973-1976
1981-1984
1990-1992
2001-2003
2007-2010
Källor: R. Barnicon, "Building a composite Help-Wanted Index", Economic Letters 109, 2010, Bureau of Labor Statistics och Riksbanken
Diagram A06. Genomsnittlig arbetslöshetstid i USAAntal veckor
0
5
10
15
20
25
30
35
40
0
5
10
15
20
25
30
35
40
48 52 56 60 64 68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08
Källa: Bureau of Labour Statistics
Diagram A07. Skattningar av långsiktig arbetslöshet i USAProcent av arbetskraften, säsongsrensade data
0
2
4
6
8
10
12
0
2
4
6
8
10
12
60 64 68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08
Faktisk arbetslöshet
Skattad långsiktig arbetslöshet
Skattad NAIRU
NAIRU, OECD
UC-Okun
Källor: Bureau of Labor Statistics, IMF, OECD, Riksbanken
Diagram A08. Skillnad mellan faktisk och förväntad arbetslöshetsutveckling i olika länder i euroområdetProcent
-4
-2
0
2
4
6
8
-4
-2
0
2
4
6
8
07 08 09 10
Tyskland
Spanien
Nederländerna
Källor: OECD, Bureau of Labor Statistics, Eurostat, Riksbanken
Diagram A09. Långtidsarbetslöshet inom euroområdet och SverigeProcent av arbetskraften
0
1
2
3
4
5
6
7
8
06 07 08 09 10
Sverige
Euroområdet
Tyskland
Spanien
Nederländerna
Källa: Eurostat
Diagram A10. Sammanlagd förändring av sysselsättningen sedan fjärde kvartalet 2007 i euroområdetTusentals personer
-3000
-2000
-1000
0
1000
2000
3000
-3000
-2000
-1000
0
1000
2000
3000
08 09 10
TjänsteproducenterÖvriga tjänsteproducenter samt offentliga myndigheterJordbrukIndustriByggindustriTotalt
Källa: Eurostat
Diagram A11. Skattningar av långsiktig arbetslöshet i euroområdetProcent av arbetskraften, säsongsrensade data
0
2
4
6
8
10
12
0
2
4
6
8
10
12
95 98 01 04 07 10
Faktisk arbetslöshet
Skattad långsiktig arbetslöshet
NAIRU, OECD
Källor: Eurostat och IMF
Diagram A12. Sammanlagd förändring av sysselsättningen sedan fjärde kvartalet 2007 i SverigeTusentals personer
-150
-100
-50
0
50
100
-150
-100
-50
0
50
100
08 09 10
TjänsteproducenterÖvriga tjänsteproducenter samt offentliga myndigheterJordbrukIndustriByggindustriTotalt
Källa: Eurostat
Diagram A13. Sambandet mellan vakanser och arbetslöshet vid olika konjunkturförlopp i SverigeProcent av arbetskraften
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
1,2
0,0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
1,2
2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
1990-1997
2001-2006
2008-2010
Källor: Arbetsförmedlingen och SCB
Diagram A14. Skattningar av långsiktig arbetslöshet för SverigeProcent av arbetskraften, säsongsrensade data
0
2
4
6
8
10
12
0
2
4
6
8
10
12
80 84 88 92 96 00 04 08
Faktisk arbetslöshet
Långsiktig arbetslöshet
NAIRU, OECD
Källor: OECD, SCB och Riksbanken
Diagram A15. Styrränta i omvärldenTCW-vägd, procent, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Lägre styrränta i omvärlden
Huvudscenario
Källor: Respektive lands centralbank och Riksbanken
Diagram A16. Konkurrensvägd växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100, kvartalsmedelvärden
110
115
120
125
130
135
140
145
150
110
115
120
125
130
135
140
145
150
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Reporänta enligt terminsräntor
Lägre styrränta i omvärlden
Källa: Riksbanken
Diagram A17. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
0
1
2
3
4
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Reporänta enligt terminsräntor
Lägre styrränta i omvärlden
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A18. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Reporänta enligt terminsräntor
Lägre styrränta i omvärlden
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).
Diagram A19. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Reporänta enligt terminsräntor
Lägre styrränta i omvärlden
Huvudscenario
Källa: Riksbanken
Diagram A20. TimgapProcent
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Reporänta enligt terminsräntor
Lägre styrränta i omvärlden
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A21. ArbetslöshetProcent av arbetskraften
5
6
7
8
9
5
6
7
8
9
04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Reporänta enligt terminsräntor
Lägre styrränta i omvärlden
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A22. BNP-gapProcent
-8
-6
-4
-2
0
2
4
-8
-6
-4
-2
0
2
4
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Reporänta enligt terminsräntor
Lägre styrränta i omvärlden
Källor: SCB och Riksbanken
Diagram A23. Skillnaden mellan penningpolitiska förväntningar enligt Prospera och terminsräntorProcentenheter
-1
-0,5
0
0,5
1
1,5
-1,0
-0,5
0,0
0,5
1,0
1,5
98 00 02 04 06 08 10
12 månader
24 månader
Källor: TNS Sifo Prospera, Reuters EcoWin och Riksbanken
Anm. Data avser penningmarknadens aktörer. Givet att enkäter ger en rimlig bild av marknadsförväntningar utgör skillnaden mellan enkäter och terminsräntor ett (grovt) mått på premier. Terminsräntor är beräknade från statspapper med Nelson-Siegel-Svensson-metoden.
Diagram A24. Statsobligationsräntor, 10 års löptidProcent
0
1
2
3
4
5
6
7
0
1
2
3
4
5
6
7
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
10-årig statobligation, Sverige
10-årig statobligation, Tyskland
Källa: Reuters EcoWin.
Diagram A25. Reporäntebana, prognos av 5-årig statsobligationsränta och 5-årig statsobligationsränta enligt förväntningshypotesenProcent
0
1
2
3
4
5
0
1
2
3
4
5
07 08 09 10 11 12 13 14
Reporänta5-årig statsobligationsränta5-årig statsobligationsränta enligt förväntningshypotesen
Källa: Reuters EcoWin och Riksbanken
Diagram A26. Effekter på BNP av de förändrade räntemarginalernaAvvikelse från huvudscenario i procent
-0,8
-0,7
-0,6
-0,5
-0,4
-0,3
-0,2
-0,1
0
-0,8
-0,7
-0,6
-0,5
-0,4
-0,3
-0,2
-0,1
0
11 12 13 14 15 16 17 18
Kapitalnivå, passiv penningpolitik
Kapitalnivå, aktiv penningpolitik
Likviditet, passiv penningpolitik
Likviditet, aktiv penningpolitik
Källa: Riksbanken
Diagram A27. Anpassning av reporäntanAvvikelse från huvudscenario i procentenheter
-0,12
-0,10
-0,08
-0,06
-0,04
-0,02
0,00
-0,12
-0,10
-0,08
-0,06
-0,04
-0,02
0,00
11 12 13 14 15 16 17 18
Kapitalnivå
Likviditet
Källa: Riksbanken
Tabell 1. ReporänteprognosProcent, kvartalsmedelvärden
Källa: Riksbanken
2010 kv 4 2011 kv 1 2011 kv 2 2012 kv 1 2013 kv 1 2014 kv 1
Reporänta 1,0 1,4 (1,4) 1,7 (1,6) 2,5 (2,2) 3,2 (3,1) 3,6 (0,0)
Tabell 2. Inflation, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring
Källor: SCB och Riksbanken
Anm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). KPIF är KPI med fast bostadsränta. HIKP är ett EU-harmoniserat index för konsumentpriser vilket inte inkluderar hushållens räntekostnader för egnahem.
2009 2010 2011 2012 2013
KPI -0,3 1,3 (1,3) 2,5 (2,2) 2,1 (2,0) 2,6 (2,6)
KPIF 1,9 2,1 (2,1) 1,9 (1,7) 1,5 (1,4) 2,0 (1,9)
KPIF exkl. energi 2,3 1,7 (1,7) 1,7 (1,6) 1,7 (1,6) 2,1 (2,0)
HIKP 1,9 1,9 (1,9) 1,7 (1,5) 1,3 (1,1) 1,8 (1,7)
Tabell 3. Finansiella prognoser i sammanfattningÅrsgenomsnitt, procent om ej annat anges
Källor: SCB och Riksbanken
* Procent av BNP
2009 2010 2011 2012 2013
Reporänta 0,7 0,5 (0,5) 1,8 (1,7) 2,8 (2,6) 3,4 (3,3) 10-årsränta 3,3 2,8 (2,8) 3,4 (3,2) 4,0 (3,8) 4,4 (4,3) Växelkurs, TCW-index, 1992-11-18 = 100 140,2 129,3 (129,3) 119,3 (121,8) 120,1 (121,4) 121,1 (122,2)
Offentligt finansiellt sparande* -1,0 0,6 (0,6) 2,0 (2,0) 1,9 (2,1) 1,8 (1,9)
Tabell 4. Internationella förutsättningar Årlig procentuell förändring om ej annat anges
Källor: Eurostat, IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken
Anm. Svensk exportmarknad beräknas genom en sammanvägning av importen i de 15 länder som mottar mest svensk export. Cirka 70 procent av den svenska exporten går till dessa länder. Vikterna utgörs av respektive lands andel av svensk varuexport.
BNP 2009 2010 2011 2012 2013
Euroområdet (0,15) -4,0 1,7 (1,7) 1,5 (1,5) 1,7 (1,8) 2,3 (2,3)
USA (0,20) -2,6 2,9 (2,8) 3,3 (3,0) 3,1 (3,4) 2,7 (2,9) Japan (0,06) -6,3 4,3 (4,3) 1,7 (1,5) 1,7 (1,7) 1,8 (1,8)
OECD (0,56) -3,5 2,9 (2,9) 2,6 (2,5) 2,6 (2,8) 2,6 (2,7)
TCW-vägd (0,48) -3,9 1,9 (1,9) 1,8 (1,8) 2,0 (2,1) 2,3 (2,3)
Världen (1,00) -0,5 4,8 (4,7) 4,4 (4,1) 4,3 (4,3) 4,4 (4,3)
KPI 2009 2010 2011 2012 2013
Euroområdet (HIKP) 0,3 1,6 (1,5) 1,9 (1,5) 1,4 (1,2) 1,8 (1,8) USA -0,3 1,6 (1,6) 1,9 (1,5) 1,7 (1,6) 2,0 (2,0) Japan -1,4 -0,9 (-0,9) -0,1 (-0,3) 0,3 (0,3) 0,5 (0,5) TCW-vägd 0,5 1,6 (1,6) 1,9 (1,5) 1,5 (1,4) 1,8 (1,8)
2009 2010 2011 2012 2013
Styrränta i omvärlden, TCW-vägd 0,7 (0,7) 0,5 (0,5) 1,0 (0,8) 1,6 (1,4) 2,7 (2,5) Råoljepris, USD/fat Brent 62 80 (79) 99 (89) 100 (89) 99 (90) Svensk exportmarknad -13,1 10,0 (10,0) 8,2 (8,1) 6,8 (7,0) 6,5 (6,5)
Tabell 5. FörsörjningsbalansÅrlig procentuell förändring om ej annat anges
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Siffrorna avser faktiska, ej kalenderkorrigerade, tillväxttakter, om ej annat anges. NR avser nationalräkenskaperna.
* Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter
2009 2010 2011 2012 2013
Hushållens konsumtion -0,4 3,5 (3,5) 2,9 (2,9) 2,3 (2,1) 2,3 (2,1) Offentlig konsumtion 1,7 2,0 (2,0) 0,9 (0,9) 0,5 (0,5) 0,7 (0,7) Fasta bruttoinvesteringar -16,3 5,8 (5,8) 10,1 (10,7) 5,9 (5,6) 5,5 (5,0) Lagerinvesteringar* -1,5 2,2 (2,3) -0,3 (-0,1) -0,2 (-0,2) 0,0 (0,0) Export -13,4 11,4 (11,3) 8,7 (8,6) 5,6 (5,6) 5,9 (5,9) Import -13,7 13,1 (13,3) 7,2 (7,8) 5,8 (5,7) 6,4 (6,3) BNP -5,3 5,5 (5,5) 4,4 (4,4) 2,4 (2,3) 2,5 (2,4) BNP, kalenderkorrigerad -5,3 5,3 (5,3) 4,4 (4,4) 2,8 (2,7) 2,5 (2,4) Slutlig inhemsk efterfrågan* -3,0 3,3 (3,3) 3,4 (3,6) 2,3 (2,2) 2,3 (2,2) Nettoexport* -0,8 0,0 (-0,1) 1,2 (0,9) 0,3 (0,3) 0,2 (0,2) Bytesbalans (NR), procent av BNP 6,8 6,4 (6,2) 7,2 (6,7) 7,1 (6,7) 7,0 (6,6)
Tabell 6. Produktion och sysselsättningÅrlig procentuell förändring om ej annat anges
Källor: SCB och RiksbankenAnm. Med potentiella timmar avses den långsiktigt hållbara nivån på antal arbetade timmar.
* Procent av arbetskraften
2009 2010 2011 2012 2013
Folkmängd, 16-64 år 0,7 0,5 (0,4) 0,2 (0,1) 0,0 (0,0) -0,1 (-0,1) Potentiellt arbetade timmar 1,2 0,9 (0,9) 0,5 (0,5) 0,4 (0,4) 0,3 (0,2) BNP, kalenderkorrigerad -5,3 5,3 (5,3) 4,4 (4,4) 2,8 (2,7) 2,5 (2,4) Arbetade timmar, kalenderkorrigerad -2,6 1,8 (1,8) 1,9 (1,9) 1,1 (1,0) 0,7 (0,6) Sysselsatta, 15-74 år -2,1 1,0 (1,0) 2,1 (2,0) 0,9 (0,9) 0,6 (0,5)
Arbetskraft, 15-74 år 0,2 1,1 (1,1) 0,9 (1,0) 0,4 (0,3) 0,2 (0,1)
Arbetslöshet, 15-74 år* 8,3 8,4 (8,4) 7,3 (7,5) 6,8 (7,0) 6,4 (6,6)
Tabell 7. Löner och arbetskostnader i hela ekonominÅrlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data
Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken
Anm. KL avser konjunkturlönestatistiken och NR avser nationalräkenskaperna. Arbetskostnad per timme definieras som summan av egentliga löner, kollektiva avgifter och löneskatter dividerat med säsongsrensade totalt antal arbetade timmar. Arbetskostnad per producerad enhet definieras som arbetskostnad dividerat med säsongsrensat förädlingsvärde i fast pris.
* Bidrag till ökningen av arbetskostnaderna, procentenheter
2009 2010 2011 2012 2013
Timlön, KL 3,4 2,6 (2,6) 2,8 (2,7) 3,3 (3,2) 3,5 (3,5) Timlön, NR 2,8 1,4 (1,4) 2,9 (2,9) 3,5 (3,4) 3,8 (3,7) Arbetsgivaravgifter* -1,0 -0,2 (-0,2) 0,1 (0,1) 0,1 (0,1) 0,0 (0,0) Arbetskostnad per timme, NR 1,8 1,1 (1,2) 3,0 (2,9) 3,5 (3,4) 3,8 (3,7) Produktivitet -2,7 3,4 (3,5) 2,5 (2,5) 1,7 (1,7) 1,8 (1,8)
Arbetskostnad per producerad enhet 4,7 -2,2 (-2,2) 0,5 (0,4) 1,7 (1,7) 1,9 (1,9)
Tabell 8. Alternativscenario med högre inflation, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring om ej annat anges
Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).
Källor: SCB och Riksbanken
2009 2010 2011 2012 2013 Omvärldens BNP -3,8 1,9 (1,9) 2,0 (1,8) 1,8 (2,0) 2,1 (2,3) Omvärldens KPI 0,5 1,6 (1,6) 2,3 (1,9) 1,7 (1,5) 1,7 (1,8) Omvärldens styrränta, procent 0,7 0,5 (0,5) 1,3 (1,0) 2,1 (1,6) 2,7 (2,7) Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 2,2 (1,8) 3,1 (2,8) 3,3 (3,4) KPI -0,3 1,3 (1,3) 3,3 (2,5) 2,2 (2,1) 2,0 (2,6) KPIF 1,9 2,1 (2,1) 2,3 (1,9) 1,6 (1,5) 1,8 (2,0) BNP, kalenderkorrigerad -5,3 5,3 (5,3) 4,5 (4,4) 2,8 (2,8) 2,5 (2,5) Timgap, procent -3,0 -2,1 (3,1) -0,6 (-0,7) 0,0 (-0,1) 0,2 (0,2) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,3 (7,3) 6,7 (6,8) 6,3 (6,4) Real reporänta, procent -1,0 -0,4 (-0,4) 1,1 (0,7) 1,5 (1,1)
Tabell 9. Alternativscenario med högre inhemsk efterfrågan, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring om ej annat anges
Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).
Källor: SCB och Riksbanken
2009 2010 2011 2012 2013 Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 2,0 (1,8) 3,3 (2,8) 3,8 (3,4) KPI -0,3 1,3 (1,3) 2,8 (2,5) 2,4 (2,1) 2,7 (2,6) KPIF 1,9 2,1 (2,1) 2,0 (1,9) 1,7 (1,5) 2,1 (2,0) BNP, kalenderkorrigerad -5,3 5,3 (5,3) 4,9 (4,4) 3,6 (2,8) 2,7 (2,5) Timgap, procent -3,0 -2,1 (3,1) -0,5 (-0,7) 0,4 (-0,1) 0,5 (0,2) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,1 (7,3) 6,4 (6,8) 6,2 (6,4)
Tabell 10. Alternativscenario med högre produktivitet, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring om ej annat anges
Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).
Källor: SCB och Riksbanken
2009 2010 2011 2012 2013 Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 1,7 (1,8) 2,4 (2,8) 3,0 (3,4) KPI -0,3 1,3 (1,3) 2,4 (2,5) 1,7 (2,1) 2,3 (2,6) KPIF 1,9 2,1 (2,1) 1,8 (1,9) 1,2 (1,5) 1,7 (2,0) BNP, kalenderkorrigerad -5,3 5,3 (5,3) 4,8 (4,4) 3,5 (2,8) 2,8 (2,5) Timgap, procent -3,0 -2,1 (3,1) -0,9 (-0,7) -0,4 (-0,1) 0,1 (0,2) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,3 (7,3) 6,7 (6,8) 6,1 (6,4)
Tabell 11. Alternativscenario med tillfälligt starkare kronkurs, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring om ej annat anges
Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).
Källor: SCB och Riksbanken
2009 2010 2011 2012 2013 Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 1,7 (1,8) 2,5 (2,8) 3,2 (3,4) KPI -0,3 1,3 (1,3) 2,4 (2,5) 1,8 (2,1) 2,6 (2,6) KPIF 1,9 2,1 (2,1) 1,8 (1,9) 1,3 (1,5) 1,9 (2,0) BNP, kalenderkorrigerad -5,3 5,3 (5,3) 4,3 (4,4) 2,6 (2,8) 2,8 (2,5) Timgap, procent -3,0 -2,1 (3,1) -0,8 (-0,7) -0,5 (-0,1) 0,0 (0,2) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,3 (7,3) 7,0 (6,8) 6,6 (6,4)
Växelkurs, TCW-index, 1992-11-18=100 140,2 129,3 (129,3)
116,4 (119,3)
116,1 (120,1)
120,1 (121,1)
Tabell 12. Alternativscenario med varaktigt starkare kronkurs, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring om ej annat anges
Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).
Källor: SCB och Riksbanken
2009 2010 2011 2012 2013 Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 1,6 (1,8) 2,1 (2,8) 2,8 (3,4) KPI -0,3 1,3 (1,3) 2,2 (2,5) 1,4 (2,1) 2,4 (2,6) KPIF 1,9 2,1 (2,1) 1,7 (1,9) 1,0 (1,5) 1,8 (2,0) BNP, kalenderkorrigerad -5,3 5,3 (5,3) 4,3 (4,4) 2,6 (2,8) 2,8 (2,5) Timgap, procent -3,0 -2,1 (3,1) -0,9 (-0,7) -0,7 (-0,1) -0,2 (0,2) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,3 (7,3) 7,0 (6,8) 6,6 (6,4)
Växelkurs, TCW-index, 1992-11-18=100 140,2 129,3 (129,3)
116,4 (119,3)
115,0 (120,1)
117,8 (121,1)
Tabell 13. Alternativscenario med lägre reporänta, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring om ej annat anges
Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).
Källor: SCB och Riksbanken
2009 2010 2011 2012 2013 Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 1,6 (1,8) 2,7 (2,8) 3,4 (3,4) KPI -0,3 1,3 (1,3) 2,5 (2,5) 2,2 (2,1) 2,7 (2,6) KPIF 1,9 2,1 (2,1) 1,9 (1,9) 1,7 (1,5) 2,1 (2,0) BNP, kalenderkorrigerad -5,3 5,3 (5,3) 4,5 (4,4) 3,0 (2,8) 2,5 (2,5) Timgap, procent -3,0 -2,1 (3,1) -0,7 (-0,7) 0,1 (-0,1) 0,3 (0,2) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,3 (7,3) 6,6 (6,8) 6,3 (6,4) BNP-gap, procent -7,2 -3,7 (-3,7) -0,8 (-0,9) 0,4 (0,1) 0,7 (0,5)
Tabell 14. Alternativscenario med högre reporänta, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring om ej annat anges
Anm. Huvudscenariots prognos inom parentes. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten).
Källor: SCB och Riksbanken
2009 2010 2011 2012 2013 Reporänta, procent 0,7 0,5 (0,5) 2,0 (1,8) 2,9 (2,8) 3,4 (3,4) KPI -0,3 1,3 (1,3) 2,6 (2,5) 1,9 (2,1) 2,5 (2,6) KPIF 1,9 2,1 (2,1) 1,8 (1,9) 1,4 (1,5) 1,9 (2,0) BNP, kalenderkorrigerad -5,3 5,3 (5,3) 4,3 (4,4) 2,6 (2,8) 2,5 (2,5) Timgap, procent -3,0 -2,1 (3,1) -0,8 (-0,7) -0,3 (-0,1) 0,1 (0,2) Arbetslöshet, procent 8,3 8,4 (8,4) 7,3 (7,3) 6,9 (6,8) 6,6 (6,4) BNP-gap, procent -7,2 -3,7 (-3,7) -0,9 (-0,9) -0,1 (0,1) 0,3 (0,5)