View
5
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
En problemanalys och förslag på åtgärder
Cornelia BjörkÅsa Nilsson Mars 2017
Psykisk (o)hälsa i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné i Göteborgs Stad
Innehåll Inledning ……………………………………………………………………………………………………………… 3
Uppdraget .………………………………………………………………………………………………………... 3
Resultat ……………………………………………………………………………………………………………….. 3
Beskrivning av processen ………………………………………………………………………………….. 3
Lokal statistik om den psykiska ohälsan i stadsdelarna ………………………………………. 4
Vad är det för problem vi ska lösa? …………………………………………………………………….. 5
Förslag på åtgärder …………………………………………………………………………………………… 7
Bilaga 1 – Medlemmar i arbetsgrupp och/eller analysgrupp .................................................... 9
Bilaga 2 – Uppdragsbeskrivning .......................................................................................................... 10
Bilaga 3 – Lokal statistik om psykisk ohälsa .................................................................................. 12
Bilaga 4 – Orsaksförklaringar ............................................................................................................... 85
Bilaga 5 – Resultat av prioritering Askim-Frölunda-Högsbo .................................................. 89
Bilaga 6 – Resultat av prioritering Majorna-Linné ...................................................................... 91
Bilaga 7 – Förslag på åtgärder .............................................................................................................. 93
Bilaga 8a – Kortfattat om den psykiska ohälsan i Askim-Frölunda-Högsbo .................. 102
Bilaga 8b – Kortfattat om den psykiska ohälsan i Majorna-Linné ………………………… 106
Inledning
Uppdraget
ResultatBeskrivning av processen
3
Tabell 1 Träffarnas innehåll
Tillfälle Innehåll
Lokal statistik om den psykiska ohälsan i stadsdelarna
4
VGR:s enkät Hälsa på lika villkor
Vårddatabasen VEGA
Läkemedelsregistret Västra Götaland
VGR:s enkät Hälsa på lika villkor Skolelevers drogvanor
Treserva
Försäkringskassan
Socialstyrelsen: Öppna jämförelser
Psykiatrisamordningen, Göteborgs Stad
Socialstyrelsen: Öppna jämförelser; Göteborgs Stads Medarbetarenkät
Vad är det för problem vi ska lösa?
5
Figur 1: Illustration av problemanalysen
6
Förslag på åtgärder
Askim-Frölunda-Högsbo
7
Majorna-Linné
8
Bilaga 1 – Medlemmar i arbetsgrupp och/eller analysgrupp
Askim-Frölunda-Högsbo
Majorna-Linné
Övriga personer
9
Bilaga 2 – Uppdragsbeskrivning
Marianne Forslund vid stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné i Göteborgs Stad, har vänt sig till FoU i Väst/GR med en fråga om FoU-stöd. Frågeställningen berör den psykiska (o)hälsan i stadsdelen och lämpliga strategier att bemöta denna.
Det finns sedan lång tid tillbaka en upplevelse av att stadsdelen på flera vis utmärker sig, en bild som också varierar inom stadsdelens olika bostadsområden. Statistik och kartläggningar finns att tillgå från olika källor och den visar att det finns en utbredd psykisk ohälsa i befolkningen, hög läkemedelsförskrivning av lugnande för äldre, relativt höga siffror för cannabismissbruk, högre kostnader för ekonomiskt bistånd än vad som kunde förväntas relaterat till befolkningsstrukturen, höga ohälsotal bland den egna personalen m.m. Trots omfattande insatser inom stadsdelens välfärdsområden, tycks bilden av psykisk ohälsa kvarstå. Det finns en önskan om att ta ett nytt och mer övergripande grepp om frågan.
FoU i Väst vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är en resurs för yrkesverksamma och beslutsfattare i de 13 medlemskommunerna och syftar till att i möte mellan forskning och praktik stärka kunskapsutvecklingen inom välfärdsområdet, vilket kan ske många sätt. Exempel är systematisk uppföljning, studiematerial och studiecirklar, följeforskning, egenutvärdering, implementeringsstöd, kunskapssammanställningar.
I den inledande dialogen med FoU i Väst har lyfts fram att statistik och beslutsunderlag vanligen hanteras inom befintlig linjeorganisations respektive verksamhetsområde. Det vill säga att underlag som rör äldreomsorgen hanteras för sig liksom underlag rörande ekonomiskt bistånd, skola, funktionshinder eller annan verksamhet inom stadsdelens individ- och familjeomsorg. Liknande stuprör finns också inom regionens hälso- och sjukvårdsorganisation. På så vis kan man säga att befintliga analyser främst sker inom respektive huvudmans interna stuprör, men många av brukarnas förutsättningar, behov och insatser rör sig över verksamhetsgränser och huvudmannaskap.
I stadsdelen finns en etablerad samverkan mellan huvudmännen genom NOSAM (Närområdessamverkan) för området psykisk hälsa. Här möts framför allt representanter från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården samt primärvården (Närhälsans vårdcentraler samt privata vårdgivare). Denna arena skulle kunna utgöra ett relevant forum för att utföra tvärsektoriella analyser.
Andra pågående satsningar På nationell nivå har staten slutit en överenskommelse med SKL som getts namnet ”Psykisk hälsa 2016”. Satsningen avses vara under tre år och har en bredare ansats än tidigare PRIO-satsning inom psykiatriområdet, som var inriktad på barn och unga samt målgruppen svårast sjuka.
10
Den nya överenskommelsen spänner över alla åldersgrupper och från preventiva insatser, tidig upptäckt till de svårast psykiskt sjuka med/utan missbruk. Varje kommun och landsting förväntas att i samverkan analysera de behov som finns på kommun och länsnivå samt upprätta en handlingsplan över prioriterade åtgärder.
I Västra Götalands län hanteras satsningen för närvarande främst på kommunalförbundsnivå tillsammans med VästKom och Västra Götalandsregionen. Tanken är att arbetet med analys och handlingsplan på länsnivå ska understödja kommunernas arbete på lokal nivå.
Stadsdelen Majorna-Linnés fråga till FoU i Väst/GR kan också relateras till Göteborgs Stads arbete för en jämlik stad utifrån rapporten ”Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg” (2014), där ett av fyra fokusområden är ”Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen”.
Stadsdelen Majorna-Linné har således identifierat ett behov av att genomföra tvärsektoriella analyser som ett led i att bättre kunna möta invånarnas behov. Som stöd i detta arbete erbjuder FoU i Väst/GR ett kvalificerat metodstöd. Resultatet bidrar till att identifiera vilka interna/externa aktörer som bör ingå i det fortsatta arbetet med analys och kommande handlingsplan. Eventuellt är ytterligare en av Göteborgs stadsdelar intresserade av att delta.
Nedanstående utgör ett förslag på uppdragsbeskrivning från FoU i Väst/GR. Insatsen ska ses som en pilot för att med hjälp av ett systematiskt, processinriktat stöd arbeta fram en tvärprofessionell arbetsmodell för analys och handlingsplan. När parterna är överens om projektet upprättas ett separat avtal.
Bifogad bilaga visar en flödesbild över tänkt process i pilotprojektet.
Det vore värdefullt om det är två stadsdelar som deltar i pilotprojektet, i syfte att kunna dra nytta av varandras erfarenheter och för att kunna jämföra förutsättningar och behov utifrån ett befolkningsperspektiv.
Kostnadsförslaget avser max två deltagande stadsdelar i Göteborgs Stad.
Arbetet utgår ifrån NOSAM-gruppen ”Psykisk hälsa” där även representanter från primärvård ingår. Antal deltagare: cirka 15 deltagare.
Projekttid 1 maj 2016 – 31 januari 2017.
I syfte att stödja NOSAM och stadsdelen i arbetet att göra en sektoröverskridande analys och handlingsplan erbjuder FoU i Väst/GR följande:
Kvalificerat analys- och processtöd av utredare på FoU i Väst/GR. Åsa Nilsson och Cornelia Björk. Extern konsulttjänst från Västra Götalandsregionen, Koncernavdelning data och analys. Avgränsade kunskapssammanställningar relaterade till data. Arbetsmöten med teorimoment omfattande fem halvdagar och en heldag i GR-huset. Deltagarna utför vissa uppgifter mellan tillfällena. Om uppdragsgivaren hellre önskar att arbetsmötena förläggs till deltagande stadsdel utgör detta inget problem. Dokumentation och material från arbetsmöten och analyser som ger stöd i arbetet med lokal handlingsplan. Presentations-/spridningstillfälle av arbetsprocessen.
11
Bilaga 3 – Lokal statistik om psykisk ohälsa
Följande sammanfattningar utgör stöd till det efterföljande diagram-underlaget rörande psykisk ohälsa, organisatoriska förutsättningar och befintliga insatser i stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné. Befolkningsstatistiken fokuserar gruppen 18–64 år.
Se även bilaga 8a–b för kortare sammanfattningar av den psykiska ohälsan i varje stadsdel beskriven för sig.
Stadsdelarnas befolkningsprofiler
Inom
Inom
Inom
kvinnor
12
Befolkningens psykiska hälsa och sårbarhet Psykiskt välbefinnande, psykiatriska diagnoser, läkemedelsanvändning
Hälsa på lika villkor
Inom
Riskbruk och missbruk
Hälsa på lika villkor
Inom
13
Inom
berusad
den vuxna befolkning
som vuxna
Social och ekonomisk sårbarhet
14
LSS- och SoL-ärenden
15
Pågående sjukfall hos Försäkringskassan (sjukpenning)
Omfattning av ekonomiskt bistånd (Öppna jämförelser)
16
Göteborgs Stads psykiatriinventering
i kontakt med socialtjänsten
Livssituation: utbildning, boende, sysselsättning, försörjning
utan
17
Svårigheter inom olika livsområden
total
Behov av psykiatriska insatser
Brukarens myndighetskontakter
18
Myndigheternas samarbete kring brukaren
God man/förvaltare och stöd från anhöriga
Öppna jämförelser om organisatoriska förutsättningar inom Funktionshinder-Socialpsykiatri och Ekonomiskt bistånd Intern samordning inom socialtjänsten
19
Extern samverkan
SIP och PO
Insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning
Standardiserade bedömningsinstrument för att identifiera riskbruk och missbruk
20
Systematisk uppföljning för verksamhetsutveckling
Brukarinflytande
Sysselsättningsinsats som lett till arbete
Personalomsättning, personalhälsa och arbetstidsförutsättningar
21
22
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Bilder av den psykiska (o)hälsan* i Askim-Frölunda-Högsbo
och Majorna-LinnéProjekt Psykisk hälsa
Slutversion 2017-02-14
Arbetsmaterial framtaget i samarbete mellan Askim-Frölunda-Högsbo, Majorna-Linné,
Västra Götalandsregionen och FoU i Väst/GR
*Om inget annat framgår gäller resultaten befolkningen 18–64 år.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Nedsatt psykiskt välbefinnande och självmordstankarVGR:s enkät Hälsa på lika villkor
F-diagnos – psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsaVårddatabasen VEGA
Användning av psykofarmaka: antidepressiva medel, lugnande medel, sömnmedel, neuroleptikaLäkemedelsregistret Västra Götaland
Riskabel livsstil och livssituation: användning av alkohol och droger, social isolering, bristande social tillit, stress, ekonomiska svårigheter; VGR:s enkät Hälsa på lika villkor samt Skolelevers drogvanor
SoL- och LSS-ärenden med bakgrund i psykiatriska svårigheterTreserva
Antalet pågående sjukfall pga. psykiatrisk diagnosFörsäkringskassan
Försörjningsstödets omfattning och orsaker Socialstyrelsen: Öppna jämförelser
Psykiatriinventeringens brukaruppgifter (avgränsat till 18–64 år)Psykiatrisamordningen, Göteborgs Stad
Socialtjänstens samordning, organisatoriska förutsättningar och befintliga insatserSocialstyrelsen: Öppna jämförelser; Göteborgs Stads Medarbetarenkät
Urval av statistikområden och källor
Del 1
Del 2
Del 3
Del 4
Del 5
Del 6–7
23
Folkmängd
18 64 år
Ensamhushåll
Utländsk bakgrund
Eftergymnasial utbildning*
Arbetslöshet*
Medelinkomst**
Medellivslängd
Askim Frölunda Högsbo Majorna Linné
58 148 invånare 63 729 invånare
59 70
300 000/år 290 000/år
42 50
24 18
37 46
5 4
84 kv / 80 m 82 kv / 78 m
Källor: Göteborgsbladet 2016 och Hälsodatabladet 2014. Uppgifterna avser hela befolkningen förutom *18–64 år; **20+.
Två stadsdelar med lite olika befolkningsprofiler
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
1 840
5 962
9 389
5 7524 951
4 551
11 29410 358
7 133
1 532
0
3 000
6 000
9 000
12 000
Max 40 41–60 61–80 81–120 Över 120
Antal AFH M-L
Bostadsbestånd efter bostadsarea (m2), 2015
Datakälla: Göteborgs Stads statistikdatabas; bearbetningar FoU i Väst/GR.
7
21
34
2118
13
3230
20
4
10
25
30
23
13
0
10
20
30
40
50
Max 40 41–60 61–80 81–120 Över 120
Procent
AFH M-L Hela Gbg
Antal bostäder: Andel bostäder:
AFHM-L
TOT: 29 Kv: 34 M: 24
TOT: 36 Kv: 40 M: 32
Andel ensamboende (med/utan barn) i befolkningen 18 år och äldre:
24
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
DEL 1:
Nedsatt psykiskt välbefinnande och självmordstankarDiagnosticerad psykiatrisk sjuklighet/ psykisk ohälsa Användning av psykofarmakaRiskabel livsstil och livssituation
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
2
12
11
15
3
7
21
0 5 10 15 20 25 30
Hämtat ut neuroleptika (NO5a)
Hämtat ut sömnmedel/lugnande medel/neuroleptika (NO5)
Hämtat ut antidepressiva medel
Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa(F-diagnos)
Självmordstankar flera ggr senaste 12mån
Självmordstankar senaste 12 mån
Nedsatt psykiskt välbefinnande
Procent
Andel av Göteborgs befolkning med olika slags psykiska problem, 2015
Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala”funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd. Resultatet rörande självmordstankar utgår från enkätfrågan ”Har du någon gång under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv?”. Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/slutenvård vid besök/vårdtillfälle. Neuroleptika (läkemedel i ATC-gruppen NO5a) är normalt är knutet till en psykosdiagnos. Datakällor: Hälsa på lika villkor; Vårddatabasen Vega; Läkemedelsregistret Västra Götaland. Bearbetningar av VGR.
25
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
6
22
19
0 5 10 15 20 25 30
Använt narkotika senaste 12 mån
Använt narkotika någon gång
Riskabla alkoholvanor
Procent
Andel av Göteborgs befolkning med riskabla alkohol- och drogvanor, 2015
Kommentar: Riskabla alkoholvanor utgår från Folkhälsomyndighetens definition och baseras på ett internationellt standardiserat frågebatteri (AUDIT). Narkotikaanvändning avser hasch, marijuana eller annan narkotika. Samtliga dessa mått grundas på självrapportering genom enkäten Hälsa på lika villkor.Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
20
8
15
7
14
6
30
0 5 10 15 20 25 30
Stresskänslor
…vid flera tillfällen
Ekonomiska svårigheter senaste 12 mån
Sårbar vid praktiska problem/sjukdom*
Ingen att anförtro sig åt*
Social isolering
Bristande social tillit
Procent
Andel av Göteborgs befolkning med olika slags riskabel livssituation, 2015
Kommentar: Bristande social tillit avser ett nej-svar på enkätfrågan ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?” (svarsalternativ: Ja/Nej). Social isolering avser andelen personer som uppgett att de inte deltar i någon av 15 uppräknade aktiviteter. Ingen att anförtro sig åt avser andelen personer som svarar nej på frågan ”Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?”. Sårbar vid praktiska problem/sjukdom avser andelen personer som på enkätfrågan ”Kan du få hjälp av någon /några personer om du har praktiska problem eller är sjuk?” svarar ”Nej, för det mesta inte” eller Nej, aldrig”.Ekonomiska svårigheter avser andelen som svarat jakande på enkätfrågan ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?” (svarsalternativ: Nej / Ja, vid ett tillfälle / Ja, vid flera tillfällen).Stresskänslor avser andelen personer som för uppgett att de för närvarande känner sig ”ganska mycket” eller ”väldigt mycket” stressade, utifrån definitionen: ”Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.”.* Avser befolkningen 16–64 år till skillnad från övriga faktorer som avser 18–64 år.Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
26
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
1,8
11,8
10,9
15,1
3
7
21
2,2
13,6
12,7
16,9
3
8
22
2,0
12,7
11,9
15,6
3
5
19
0 5 10 15 20 25 30
Hämtat ut neuroleptika (NO5a)
Hämtat ut sömnmedel/lugnande medel/neuroleptika (NO5)
Hämtat ut antidepressiva medel
Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa(F-diagnos)
Självmordstankar flera ggr senaste 12mån
Självmordstankar senaste 12 mån
Nedsatt psykiskt välbefinnande
Procent
AFHM-LHela Gbg
Andel av befolkningen med olika slagspsykiska problem, 2015
Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala”funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd. Resultatet rörande självmordstankar utgår från enkätfrågan ”Har du någon gång under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv?”. Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/slutenvård vid besök/vårdtillfälle. Neuroleptika (läkemedel i ATC-gruppen NO5a) är normalt är knutet till en psykosdiagnos. Datakällor: Hälsa på lika villkor; Vårddatabasen Vega; Läkemedelsregistret Västra Götaland. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
6
22
19
11
41
25
4
17
19
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Använt narkotika senaste 12 mån
Använt narkotika någon gång
Riskabla alkoholvanor
Procent
AFHM-LHela Gbg
Andel av befolkningen med riskabla alkohol- och drogvanor, 2015
Kommentar: Riskabla alkoholvanor utgår från Folkhälsomyndighetens definition och baseras på ett internationellt standardiserat frågebatteri (AUDIT). Narkotikaanvändning avser hasch, marijuana eller annan narkotika. Samtliga dessa mått grundas på självrapportering genom enkäten Hälsa på lika villkor.Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
27
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
20
8
15
7
14
6
30
21
10
17
7
12
2
24
17
7
13
6
13
5
28
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Stresskänslor
…vid flera tillfällen
Ekonomiska svårigheter senaste 12mån
Sårbar vid praktiska problem/sjukdom*
Ingen att anförtro sig åt*
Social isolering
Bristande social tillit
Procent
AFHM-LHela Gbg
Andel av befolkningen med olika slags riskabel livssituation, 2015
Kommentar: Bristande social tillit avser ett nej-svar på enkätfrågan ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?” (svarsalternativ: Ja/Nej). Social isolering avser andelen personer som uppgett att de inte deltar i någon av 15 uppräknade aktiviteter. Ingen att anförtro sig åt avser andelen personer som svarar nej på frågan ”Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?”. Sårbar vid praktiska problem/sjukdom avser andelen personer som på enkätfrågan ”Kan du få hjälp av någon /några personer om du har praktiska problem eller är sjuk?” svarar ”Nej, för det mesta inte” eller Nej, aldrig”.Ekonomiska svårigheter avser andelen som svarat jakande på enkätfrågan ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?” (svarsalternativ: Nej / Ja, vid ett tillfälle / Ja, vid flera tillfällen).Stresskänslor avser andelen personer som för uppgett att de för närvarande känner sig ”ganska mycket” eller ”väldigt mycket” stressade, utifrån definitionen: ”Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.”.* Avser befolkningen 16–64 år till skillnad från övriga faktorer som avser 18–64 år.Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
25
18
26
20 2021
14 1517
21
0
5
10
15
20
25
30
Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år
Procent Nedsatt psykiskt välbefinnande F-diagnos
Andel av Göteborgs befolkning med nedsatt psykiskt välbefinnande respektive diagnosticerad
psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa, 2015
Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala”funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd.Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/slutenvård vid besök/vårdtillfälle. Datakälla: Hälsa på lika villkor resp. Vårddatabasen Vega. Bearbetningar av VGR och FoU i Väst/GR.
28
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Askim-Frölunda-Högsbo:
Majorna-Linné:
24
20
27
22
17
23
16 1618
23
0
5
10
15
20
25
30
Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 årKommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala”funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd.Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/slutenvård vid besök/vårdtillfälle. Datakälla: Hälsa på lika villkor resp. Vårddatabasen Vega. Bearbetningar av VGR och FoU i Väst/GR.
Andel av befolkningen med nedsatt psykiskt välbefinnande respektive diagnosticerad
psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa, 2015
23
16
2119 18
20
1416 16
19
0
5
10
15
20
25
30Procent Nedsatt psykiskt välbefinnande F-diagnos
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
21
14 1517
21
2 2 3 2 2
0
5
10
15
20
25
30
Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år
Procent
Totalt Kräver specialistvård
Andel av Göteborgs befolkning med diagnosticerad psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa – totalt samt
diagnoser som kräver psykiatrisk specialistvård, 2015
Kommentar: Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/ slutenvård vid besök/vårdtillfälle. F-diagnos som kräver specialistvård avser diagnoser som faller under specialistpsykiatrins område och ofta har en allvarligare karaktärän annan psykisk ohälsa: genomgripande utvecklingsstörningar (inklusive autismspektrum) (F84); uppmärksamhets- och hyper-aktivitetsstörningar (ex. ADHD) (F90); schizofreni och andra psykotiska syndrom (F20-F29); bipolär sjukdom (F31). Observera attdenna kategori är något smalare än motsvarande som används i beskrivningen av F-diagnosernas fördelning i pågående sjukfall.Datakälla: Vårddatabasen Vega (erhållen 161228). Bearbetningar av FoU i Väst/GR.
29
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Askim-Frölunda-Högsbo:
Majorna-Linné:
Andel av befolkningen med diagnosticerad psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa – totalt samt diagnoser som
kräver psykiatrisk specialistvård, 2015
20
1416 16
19
2 3 3 2 2
0
5
10
15
20
25
30
Procent
Totalt Kräver specialistvård
23
16 1618
23
3 3 3 3 3
0
5
10
15
20
25
30
Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år
Kommentar: Psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09 ”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos, registrerad av hälso- och sjukvårdspersonal i öppenvård/ slutenvård vid besök/vårdtillfälle. F-diagnos som kräver specialistvård avser diagnoser som faller under specialistpsykiatrins område och ofta har en allvarligare karaktärän annan psykisk ohälsa: genomgripande utvecklingsstörningar (inklusive autismspektrum) (F84); uppmärksamhets- och hyper-aktivitetsstörningar (ex. ADHD) (F90); schizofreni och andra psykotiska syndrom (F20-F29); bipolär sjukdom (F31). Observera attdenna kategori är något smalare än motsvarande som används i beskrivningen av F-diagnosernas fördelning i pågående sjukfall.Datakälla: Vårddatabasen Vega (erhållen 161228). Bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
8
6
9
5
7
43
4
33
0
5
10
15
Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år
Procent
Haft självmordstankar …flera gånger
Andel av Göteborgs befolkning med självmordstankar under de senaste 12 månaderna, 2015
Kommentar: Enkätfrågan lyder Har du någon gång under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? med svarsalternativen Nej; Ja, en gång; Ja, flera gånger. De redovisade resultaten ”haft självmordstankar” avser summan av båda ja-alternativ.Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
30
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
6
45 6
44
1
42
3
0
5
10
15
Procent Haft självmordstankar …flera gånger
Andel av befolkningen med självmordstankar under de senaste 12 månaderna, 2015
Kommentar: Enkätfrågan lyder Har du någon gång under de senaste 12 månaderna kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? med svarsalternativen Nej; Ja, en gång; Ja, flera gånger. De redovisade resultaten ”haft självmordstankar” avser summan av båda ja-alternativ. Antalet enkätsvar är begränsat i gruppen 18–29 år: 112 resp. 157 personer i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné (i övrigt som minst 195 personer).Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
Askim-Frölunda-Högsbo:
Majorna-Linné:
9
6
13
5 64 3
42
4
0
5
10
15
Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
16
22
27
151717
2729
28
10
4
7
12
5
2
0
5
10
15
20
25
30
35
40
Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år
Procent
Riskabla alkoholvanor Använt narkotika någon gång ...senaste 12 mån
Andel av Göteborgs befolkning med riskabla alkoholvanor respektive narkotikaanvändare, 2015
Kommentar: Riskabla alkoholvanor utgår från Folkhälsomyndighetens definition och baseras på ett internationellt standardiserat frågebatteri (AUDIT). Narkotikaanvändning avser hasch, marijuana eller annan narkotika. Samtliga dessa mått grundas på självrapportering genom enkäten Hälsa på lika villkor.Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
31
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
15
2225
12
2014
20 2025
93 4
83 1
0
10
20
30
40
50
60
ProcentRiskabla alkoholvanor Använt narkotika någon gång ...senaste 12 mån
Andel av befolkningen med riskabla alkoholvanor respektive narkotikaanvändare, 2015
Kommentar: Riskabla alkoholvanor utgår från Folkhälsomyndighetens definition och baseras på ett internationellt standardiserat frågebatteri (AUDIT). Narkotikaanvändning avser hasch, marijuana eller annan narkotika. Resultaten baseras på självrapportering. Antalet enkätsvar är begränsat i gruppen 18–29 år: 112 resp. 157 personer i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné (i övrigt som minst 195 personer).Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
22
2934
22 20
33
4852 50
19
815
21
11
3
0
10
20
30
40
50
60
Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år
Askim-Frölunda-Högsbo:
Majorna-Linné:
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel av befolkningen med nedsatt psykiskt välbefinnande och narkotika-
användning senaste 12 månaderna, 2015
HelaGöteborg
Nedsattpsykiskt väl befinnande
Ej nedsattpsykiskt
välbefinnande
Använt narkotika
senaste 12mån
2 3
Ej använt narkotika
senaste 12mån
18 77
AFH:Nedsattpsyk.välbef.
Ej nedsattpsyk.välbef.
Använt narkotika 1 2
Ej använt narkotika 18 79
M-L:Nedsattpsyk.välbef.
Ej nedsattpsyk.välbef.
Använt narkotika 4 7
Ej använt narkotika 18 71
Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala” funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd.Narkotikaanvändning avser hasch, marijuana eller annan narkotika. Resultaten baseras på självrapportering. Resultaten för Askim-Frölunda-Högsbo baseras på totalt 618 personer, Majorna-Linné 770 personer (18–64 år). Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR/GR.
32
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel av Göteborgs befolkning med nedsatt psykiskt välbefinnande och
riskabla alkoholvanor, 2015
HelaGöteborg
Nedsattpsykiskt väl befinnande
Ej nedsattpsykiskt
välbefinnande
Riskablaalkoholvanor 5 14
Ej riskablaalkoholvanor 17 64
AFH: Nedsattpsyk. välbef.
Ej nedsattpsyk. välbef.
Riskablaalkoholvanor 5 14
Ej riskablaalkoholvanor 14 67
M-L: Nedsattpsyk. välbef.
Ej nedsattpsyk. välbef.
Riskablaalkoholvanor 6 19
Ej riskablaalkoholvanor 16 59
Kommentar: Nedsatt psykiskt välbefinnande visar resultatet av ett index baserat på ett internationellt standardiserat frågebatteri (GHQ 12) som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa, med huvudsakligt fokus på oförmåga att klara av ”normala” funktioner och uppkomsten av nya former av kris-/utmattningstillstånd.Riskabla alkoholvanor utgår från Folkhälsomyndighetens definition och baseras på ett internationellt standardiserat frågebatteri (AUDIT). Resultaten för Askim-Frölunda-Högsbo baseras på totalt 618 personer, Majorna-Linné 770 personer (18–64 år). Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
16
41
13
8
12
13
12
19
24
45
19
10
16
16
19
30
18
50
12
6
12
13
9
16
0 10 20 30 40 50
OK för föräldrar/vårdnadshavare att hendricker sig berusad*
OK för föräldrar/vårdnadshavare att hendricker alkohol*
Önskat förälder skulle sluta dricka
Velat gömma/hälla ut förälders alkohol
Hört föräldrar gräla när någon av demvarit berusad
Grälat/bråkat med förälder som druckit
Bett förälder sluta dricka
Tyckt att förälder dricker för mycket
Procent
AFHM-LHela Gbg
Alkoholrelaterade hemförhållanden för gymnasieungdomar (vt år 2), 2016
Kommentar: Resultaten baseras på elevernas enkätsvar. Svarsbortfall genomgående inkluderat i procentbasen. För enkätfrågornas ochsvarsalternativens exakta formulering, se http://socialutveckling.goteborg.se/uploads/Enkat2016_gymn2.pdf*Resultaten visar andelen som svarat att påståendet stämmer ”ganska bra” eller ”mycket bra”.Källa: Skolelevers drogvanor, Göteborgs Stad, genomförd i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).
33
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
8
8
8
21
27
29
12
13
15
0 10 20 30 40 50 60
Hela Göteborg
Majorna-Linné
Askim-Frölunda-Högsbo
Procent
Mer än enstaka glas Enstaka glas Fått smaka ur deras glas
Kommentar: Enkätfråga riktad till gymnasieelever under vårterminen år 2: Har du under de senaste 12 månaderna blivit bjuden på alkohol av dina föräldrar/vårdnadshavare?, med svarsalternativen Nej; Ja, fått smaka ur deras glas; Ja enstaka glas; Ja, mer än enstaka glas; Ej svar. Bortfallet (1 procent) är med i procentbasen.Källa: Skolelevers drogvanor, Göteborgs Stad, genomförd i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).
Gymnasieungdomar (vt år 2) som uppger att de under de senaste 12 månaderna blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar/vårdnadshavare, 2016
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
29 30
36
27 2823
47
6 62 4
11
3
14
0
10
20
30
40
50
Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år Svensk-födda
Utlands-födda
Procent
Bristande social tillit Social isolering
Andel av Göteborgs befolkning med bristande social tillit respektive social isolering,
2015
Kommentar: Bristande social tillit avser ett nej-svar på enkätfrågan ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?” (svarsalternativ: Ja/Nej).Social isolering avser andelen personer som uppgett att de inte deltar i någon av 15 uppräknade aktiviteter. OBS: Andelarna avseende grupperna svensk- resp. utlandsfödda avser befolkningen 16–64 år (övriga grupper 18–64 år).Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
34
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
29 27
36
26 25 24
47
5 5 2 310
411
0
10
20
30
40
50Procent
Bristande social tillit Social isolering
Andel av befolkningen med bristande social tillit respektive social isolering, 2015
Kommentar: Bristande social tillit avser ett nej-svar på enkätfrågan ”Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?” (svarsalternativ: Ja/Nej).Social isolering avser andelen personer som uppgett att de inte deltar i någon av 15 uppräknade aktiviteter. OBS: Andelarna avseende grupperna svensk- resp. utlandsfödda avser befolkningen 16–64 år (övriga grupper 18–64 år).Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
20
2833
20 21 22
38
1 3 0 15
17
0
10
20
30
40
50
Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år Svensk-födda
Utlands-födda
AFH:
M-L:
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
11
17
1214
17
10
25
68
46
10
4
16
0
10
20
30
Kvinnor Män 16–29 år 30–44 år 45–64 år Svensk-födda
Utlands-födda
Procent
Ingen att anförtro sig åt Sårbar vid praktiska problem/sjukdom
Andel av Göteborgs befolkning utan tillgång till hjälp av någon vid praktiska problem/sjukdom respektive någon
att dela känslor och anförtro sig åt, 2015
Kommentar: Ingen att anförtro sig åt avser andelen personer som svarar nej på frågan ”Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?”. Sårbar vid praktiska problem/sjukdom avser andelen personer som på enkätfrågan ”Kan du få hjälp av någon/några personer om du har praktiska problem eller är sjuk?” svarar ”Nej, för det mesta inte” eller Nej, aldrig”.Datakälla: Hälsa på lika villkor, (obs) avseende befolkningen 16–64 år. Bearbetningar av VGR.
35
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
1214
12
7
18
10
22
6 5 4 3
95
12
0
10
20
30Procent
Ingen att anförtro sig åt Sårbar vid praktiska problem/sjukdom
Andel av befolkningen utan tillgång till hjälp av någon vid praktiska problem/sjukdom respektive
någon att dela känslor och anförtro sig åt, 2015
AFH:
M-L:
8
16
9 10
16
10
23
8
16
6 5
13
5
17
0
10
20
30
Kvinnor Män 16–29 år 30–44 år 45–64 år Svensk-födda
Utlands-födda
Kommentar: Ingen att anförtro sig åt avser andelen personer som svarar nej på frågan ”Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?”. Sårbar vid praktiska problem/sjukdom avser andelen personer som på enkätfrågan ”Kan du få hjälp av någon /några personer om du har praktiska problem eller är sjuk?” svarar ”Nej, för det mesta inte” eller Nej, aldrig”.Datakälla: Hälsa på lika villkor, (obs) avseende befolkningen 16–64 år. Bearbetningar av VGR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
24
15
25
17 1816 15
1815 14
8 7 8 7 7
0
10
20
30
40
Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år
Procent
Stresskänslor Ekonomiska svårigheter senaste 12 mån …vid flera tillfällen
Andel av Göteborgs befolkning med stresskänslor respektive erfarenhet av ekonomiska svårigheter,
2015
Kommentar: Stresskänslor avser andelen personer som för uppgett att de för närvarande känner sig ”ganska mycket” eller ”väldigt mycket” stressade, utifrån definitionen: ”Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.”.Ekonomiska svårigheter avser andelen som svarat jakande på enkätfrågan ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?” (svarsalternativ: Nej / Ja, vid ett tillfälle / Ja, vid flera tillfällen). De redovisade resultaten ”ekonomiska svårigheter senaste 12 månaderna” avser summan av båda ja-alternativ.Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
36
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
22
1318 19
161610
13 13 138
5 7 6 7
0
10
20
30
40Procent
Stresskänslor Ekonomiska svårigheter senaste 12 mån …vid flera tillfällen
Andel av befolkningen med stresskänslor respektive erfarenhet av ekonomiska svårigheter, 2015
Kommentar: Stresskänslor avser andelen personer som för uppgett att de för närvarande känner sig ”ganska mycket” eller ”väldigt mycket” stressade, utifrån definitionen: ”Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.”.Ekonomiska svårigheter avser andelen som svarat jakande på enkätfrågan ”Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?” (svarsalternativ: Nej / Ja, vid ett tillfälle / Ja, vid flera tillfällen). De redovisade resultaten ”ekonomiska svårigheter senaste 12 månaderna” avser summan av båda ja-alternativ.Datakälla: Hälsa på lika villkor. Bearbetningar av VGR.
27
15
27
20 1818 1621
15 1610 9
128 10
0
10
20
30
40
Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år
AFH:
M-L:
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
14
89
1414
98
18
1,8 1,8 1,42,6
0
5
10
15
20
25
Kvinnor Män 18–44 år 45–64 år
Procent
Antidepressiva medel Sömnmedel/lugnande medel/neuroleptika Neuroleptika
Andel av Göteborgs befolkning som hämtat ut tre typer av läkemedel, 2015
Kommentar: Neuroleptika (läkemedel i ATC-gruppen NO5a) är normalt är knutet till en psykosdiagnos.Datakälla: Läkemedelsregistret Västra Götaland. Bearbetningar av VGR.
37
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
15
910
1515
109
19
1,9 2,1 1,7 2,4
0
5
10
15
20
25
Procent Antidepressiva medel Sömnmedel/lugnande medel/neuroleptika Neuroleptika
Andel av befolkningen som hämtat ut tre typer av läkemedel, 2015
16
911
1516
1110
21
2,2 2,2 1,63,2
0
5
10
15
20
25
Kvinnor Män 18–44 år 45–64 år
Askim-Frölunda-Högsbo:
Majorna-Linné:
Kommentar: Neuroleptika (läkemedel i ATC-gruppen NO5a) är normalt är knutet till en psykosdiagnos.Datakälla: Läkemedelsregistret Västra Götaland. Bearbetningar av VGR.
Förhållanden i tre mellanområden inom Askim-Frölunda-Högsbo (procent av befolkningen)
Kommentar: Observera att enkätuppgifterna avser ett sammanslaget resultat för tre års enkätundersökningar 2006–2012, där resultaten avserbefolkningen 18–64 år. Medellivslängd är ett femårsmedelvärde för åren 2011 2015.
Källor: Patientregistret 2013; Hälsa på lika villkor 2006–2012; Samhällsanalys, Västra Götalandsregionen; Göteborgsbladet 2016;;
Nya Högsbo15 812 inv.*
Nya Frölunda4 930 inv.*
Stora Askim13 350 inv.*
Psykiatrisk diagnos 23 28 15
Självmordsförsök 4 8 2
Själmordstankar 14 18 7
Svår ängslan/oro 6 11 3
Svåra sömnbesvär 7 14 4
Svår trötthet 9 12 5
Socialt isolerad 4 12 2
Cannabis senaste 12 mån 3 3 2
Riskabla spelvanor 4 5 2
Riskabla alkoholvanor 19 15 14
Medellivslängd (år) Kv 83,4 / M 78,5 Kv 82,6 / M 78,4 Kv 86,1 / M 83,6
Försörjningsstöd (personer) 663 pers 762 pers 172 pers
Arbetslös 5 11 3
Ensamboende med barn 4 6 4
Ensamboende 53 50 23
38
Linnéplatsen14 656inv.*
Stigbergstorget20 505 inv.*
Mariaplan9 586 inv.*
Psykiatrisk diagnos 19 24 27
Självmordsförsök 3 5 4
Själmordstankar 12 16 15
Svår ängslan/oro 4 7 7
Svåra sömnbesvär 5 7 5
Svår trötthet 6 6 7
Socialt isolerad 1 3 4
Cannabis senaste 12 mån 5 7 6
Riskabla spelvanor 3 3 3
Riskabla alkoholvanor 23 26 23
Medellivslängd (år) Kv 84,2 / M 80,8 Kv 83,8 / M 78,8 Kv 82,5 / M 76,9
Försörjningsstöd (personer) 372 pers 818 pers 551 pers
Arbetslös 3 5 6
Ensamboende med barn 4 5 5
Ensamboende 46 51 55
Förhållanden i tre mellanområden inom Majorna-Linné(procent av befolkningen)
Kommentar: Observera att enkätuppgifterna avser ett sammanslaget resultat för tre års enkätundersökningar 2006–2012, där resultaten avserbefolkningen 18–64 år. Medellivslängd är ett femårsmedelvärde för åren 2011 2015.
Källor: Patientregistret 2013; Hälsa på lika villkor 2006–2012; Samhällsanalys, Västra Götalandsregionen; Göteborgsbladet 2016;;
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
DEL 2:
LSS- och SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning
39
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
310
203
161
133
195
306
220
213
211
135
48
26
36
5
19
25
21
11
53
45
0 50 100 150 200 250 300 350
Östra Göteborg
Örgryte-Härlanda
Västra Hisingen
Västra Göteborg
Norra Hisingen
MAJORNA-LINNÉ
Lundby
Centrum
ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO
Angered
Antal
LSSSoL
Antalet personer 18–64 år i LSS- respektive SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016
Hela Göteborg: LSS: 289 personerSoL: 2 087 personer
Kommentar: Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser.LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”).SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”.En person kan vara registrerad inom båda dessa ärendetyper. Det gäller här totalt 64 personer, 0–14 personer per stadsdel.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
310
203
161
133
195
306
220
213
211
135
0 50 100 150 200 250 300 350
Östra Göteborg
Örgryte-Härlanda
Västra Hisingen
Västra Göteborg
Norra Hisingen
MAJORNA-LINNÉ
Lundby
Centrum
ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO
Angered
Antal
Personer 18–64 år i SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016
Kommentar: Totalt antal i hela Göteborg är 2 087 personer (motsvarande 5,8 per 1 000 invånare). Avser antalet invånare med biståndsbedömdabeslut per 160601. Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 18–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas).SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser.
9,8
5,0
4,9
4,5
6,6
6,8
6,2
4,8
6,1
4,3
0 5 10 15Antal per1 000 inv
Totalt antal personer:Per 1 000 invånare (i samma åldersgrupp):
40
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
48
26
36
5
19
25
21
11
53
45
0 10 20 30 40 50 60
Östra Göteborg
Örgryte-Härlanda
Västra Hisingen
Västra Göteborg
Norra Hisingen
MAJORNA-LINNÉ
Lundby
Centrum
ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO
Angered
Antal
Personer 18–64 år i LSS-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016
Kommentar: Totalt antal i hela Göteborg är 289 personer (motsvarande 0,8 per 1 000 invånare). Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601. Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 18–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas).LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”). Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser.
1,5
0,6
1,1
0,2
0,6
0,6
0,6
0,2
1,5
1,4
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0Antal per1 000 inv
Totalt antal personer:Per 1 000 invånare (i samma åldersgrupp):
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
346
225
183
136
214
326
239
222
250
171
0 50 100 150 200 250 300 350
Östra Göteborg
Örgryte-Härlanda
Västra Hisingen
Västra Göteborg
Norra Hisingen
MAJORNA-LINNÉ
Lundby
Centrum
ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO
Angered
Antal
Personer 18–64 år i LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016
Kommentar: Totalt antal i hela Göteborg är 2 312 personer (motsvarande 6,5 per 1 000 invånare). Avser antalet invånare med biståndsbedömdabeslut per 160601. Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 18–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas).LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”). SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. Några personer är registrerade inom båda dessa ärendetyper; i redovisningen ingår de bara en gång. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser.
10,9
5,5
5,5
4,6
7,3
7,2
6,8
5,0
7,2
5,4
0 5 10 15Antal per1 000 inv
Totalt antal personer:Per 1 000 invånare (i samma åldersgrupp):
41
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
123 127
40
75
135
165 161
47
90
189
0
25
50
75
100
125
150
175
200
Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år
AntalAFH M-L
Antal personer (18–64 år) i LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, efter kön och ålder, 2016
Kommentar: Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser.LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”).SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. En person kan vara registrerad inom båda dessa ärendetyper.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
49 51
16
30
5451 49
14
28
58
4852
16
29
55
0
25
50
75
Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år
ProcentAFH M-L Hela Gbg
Demografisk profil hos personer (18–64 år) i LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning, 2016
Kommentar: Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser.LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”).SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. En person kan vara registrerad inom båda dessa ärendetyper.
42
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
205
1629
244
3349
0
50
100
150
200
250
Inget < 10 mån Minst 10 mån
Antal AFH M-L
Personer 18–64 år i LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning – med eller utan försörjningsstöd, 2016
Kommentar: Avser antalet invånare med biståndsbedömda beslut per 160601; försörjningsstödet avser 12-månadersperioden 150601–160601. Personerna har inte nödvändigtvis pågående insatser. LSS-ärendena avser personer med ”stora varaktiga […] psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att [hen] har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring […]” (motsvarar ”personkrets 3b”).SoL-ärendena avser personer som av psykiska skäl har ”betydande svårigheter i sin livsföring”. En person kan vara registrerad inom båda dessa ärendetyper.
82
612
75
1015
72
9
19
0
25
50
75
100
Inget < 10 mån Minst 10 mån
Procent
AFH M-L Hela Gbg
Antal personer: Andel personer:
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
DEL 3:
Pågående sjukfall hos Försäkringskassan
43
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
515
743
546
421
489
857
521
650
636
403
0 200 400 600 800 1 000
Östra Göteborg
Örgryte-Härlanda
Västra Hisingen
Västra Göteborg
Norra Hisingen
MAJORNA-LINNÉ
Lundby
Centrum
ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO
Angered
Antal
Kommentar: Resultaten avser personer i pågående sjukfall (sjukpenning) – dels antal, dels i förhållande till antalet invånare i stadsdelen.Sjukfallsstatistiken avser personer 16 år och äldre; i praktiken är vid mättillfället 99,7 procent under 65 år och ingen under 18 år. I hela Göteborg omfattar antalet pågående sjukfall, per 161230, 6 890 personer, motsvarande 19 procent av befolkningen; observera att här även ingår 1 109 personer utan känd församlings-/stadsdelstillhörighet. Uppgifterna om antalet sjukfall är erhållna från Försäkringskassan (170103) på församlingsnivå och därefter förenklat sammanslagna till stadsdelsnivå. Flera av församlingarna ingår i mer än en stadsdel, även om det oftast bara berör mindre områden/fåtal personer. Två väsentliga undantag gäller Annedals församling, där ca 54 procent av invånarna tillhör Centrum och 46 procent Majorna-Linné, samt Lundby församling, där ca 62 procent tillhör Lundby och 38 procent tillhör Västra Hisingen. Sjukfallen har förenklat tilldelats dessa stadsdelar med samma proportionalitet. Resultaten måste därmed tolkas ungefärligt – och generellt som underskattningar till följd av att ett relativt stort antal sjukfall inte har kunnat knytas till en församling/stadsdel.* Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 16–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas).
16
18
16
14
16
19
14
14
18
12
0 5 10 15 20
Antal per 1 000
invånare
Totalt antal personer: Per 1 000 invånare*
Antal pågående sjukfall utifrån psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos), per 2016-12-30
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
68
32
0 2
20
57
20
0
70
30
0 2
19
56
22
0
69
31
03
24
54
18
00
10
20
30
40
50
60
70
80
Kvinnor Män 16–17 år 18–24 år 25–34 år 35–54 år 55–64 år 65+ år
Procent AFH M-L Hela Gbg
Demografiska profiler i pågående sjukfall utifrån psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos),
per 2016-12-30
Kommentar: Resultaten avser personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230. Totalt omfattas i Askim-Frölunda-Högsbo 636, i Majorna-Linné 857 och i hela Göteborg 6 890 personer. Datakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103). Bearbetningar FoU i Väst/GR.
44
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
68
32
0 2
20
57
20
50 50
314
24
42
17
0
20
40
60
80
Procent Pågående sjukfall Befolkningen
Demografisk profil i pågående sjukfall pga. psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos)
relativt befolkningen, per 2016-12-30
Kommentar: Resultaten avser antal personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230 i förhållande till antalet invånare i stadsdelen. Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat till åldrarna 16–64 år.
* I pågående sjukfall med en F-diagnos i Majorna-Linné ingår 4 personer över 64 år (motsvarande 1,8 procent), förda till detta åldersintervall.
Datakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103) samt SCB:s statistikdatabas. Bearbetningar FoU i Väst/GR.
AFH:
M-L:
70
30
0 2
19
56
22
52 48
212
3139
17
0
20
40
60
80
Kvinnor Män 16–17 år 18–24 år 25–34 år 35–54 år 55–64 år*
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Fördelning i sjukfallens längd i samtliga pågående sjukfall pga. psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos), per
2016-12-30
Kommentar: Resultaten avser antal personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230. Antal berörda personer i gruppen med sjukfall längre än 365 dagar är i AFH 305 och i M-L 406 personer (hela Göteborg 3 114 personer). *Sjukfallens längd avser antal dagar som passerat sedan första insjukningsdag (dvs. ej från dag då ärendet upprättas).Datakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103). Bearbetningar FoU i Väst/GR.
21 22 20
27 26 25
22 18 20
1717 17
13 18 18
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné Hela Göteborg
Procent
Max 90 dgr
91–180 dgr
181–365 dgr
366–730 dgr
Mer än 730 dgr
45
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
73 76 76
44 4
24 20 20
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné Hela Göteborg
Procent
Arbetslös
Övrigt*
Anställd
Sysselsättning hos personer i pågående sjukfall pga. psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa (F-diagnos),
per 2016-12-30
Kommentar: Resultaten avser antal personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230.*Avser egenföretagare, studerande och/eller annan sysselsättningDatakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103). Bearbetningar FoU i Väst/GR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Fördelning mellan diagnoser som kräver psykiatrisk specialistvård och övriga F-diagnoser i pågående sjukfall,
per 2016-12-30
10 11 11
90 89 89
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné Hela Göteborg
Procent
Övriga F-diagnoser
Diagnoser somberör psykiatriskspecialistvård
Kommentar: Resultaten avser antal personer, 16 år och äldre, i pågående sjukfall (sjukpenning) med en F-diagnos per 20161230. F-diagnoserna är delade i två grupper där den ena gruppen, grovt räknat, faller under specialistpsykiatrins område och ofta har enallvarligare karaktär än annan psykisk ohälsa: schizofreni och andra psykotiska syndrom (F20-F29); bipolär sjukdom (F31); svår depressiv episod utan/med psykotiska symptom (F322–F323); recidiverande depression, svår episod utan/med psykotiska symptom (F332–F333); specifika personlighetsstörningar (F60); genomgripande utvecklingsstörningar (inklusive autismspektrum) (F84); uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörningar (ex. ADHD) (F90). Observera att denna kategori är något vidare än motsvarande som använts i beskrivningen av F-diagnosernas fördelning i befolkningen baserat på uppgifter från Vårddatabasen Vega.Antal berörda personer i pågående sjukfall utifrån F-diagnos som berör psykiatrisk specialistvård är i AFH 66 och i M-L 80 personer(hela Göteborg 740 personer). Datakälla: Försäkringskassan (erhållen 170103). Bearbetningar FoU i Väst/GR.
46
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
DEL 4:
Försörjningsstödets omfattning och orsaker
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel biståndsmottagare i befolkningen (vuxna och barn), 2011–2015
Kommentar: Resultatet avser andelen invånare som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd.
e genomsnittsresultat för GR, Övriga GR-kommuner och Malmöregionen som redovisas avseende 2013 och 2014 har erhållits separat från Socialstyrelsen.
Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen (RTB).
47
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel av unga vuxna med ekonomiskt bistånd, 2011–2015
Kommentar: Unga vuxna avser personer 18–24 år.
Resultaten avser ekonomiskt bistånd som mottagits någon gång under året.
De genomsnittsresultat för GR, Övriga GR-kommuner och Malmöregionen som redovisas har erhållits separat från Socialstyrelsen.
Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Andel av vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, 2011–2015
a) Långvarigt b) Mycket långvarigt
Kommentar: Diagram a) visar procentandelen av gruppen vuxna mottagare av ekonomiskt bistånd som mottagit bistånd 10–12 månader under året.
Diagram b) visar andelen av biståndsgruppen som mottagit bistånd minst 27 månader under en period av tre år, med uppehåll högst 2 månader i rad (om biståndet under perioden har erhållits i olika kommuner/stadsdelar avses den senaste).
Uppgift för 2012 saknas för Sverige och för Stockholms län när det gäller det mycket långvariga biståndet.
De genomsnittsresultat för GR, Övriga GR-kommuner och Malmöregionen som redovisas har erhållits separat från Socialstyrelsen.
Källa: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd.
48
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Anledning till försörjningshinder, 2011–2015
Kommentar: Uppgifterna avser andelen vuxna biståndsmottagare under året. Arbetslöshet avser arbetslösa som bedöms ha arbetsförmåga på heltid eller deltid samt står till arbetsmarknadens förfogande. Sjukdom/ohälsa avser sjukskrivna med läkarintyg eller ett läkarutlåtande som styrker nedsatt arbetsförmåga samt personer utan eller otillräcklig inkomst av sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Sociala skäl avser personer som för närvarande inte står till arbetsmarknadens förfogande och som socialtjänsten bedömer saknar arbetsförmåga/utan klarlagd arbetsförmåga, där arbete kan bli aktuellt först efter förberedande insatser. Utöver dessa tre skäl finns ytterligare orsaker, exv. föräldraledighet, arbete med inkomst under nivån för försörjningsstöd, språkhinder avseende person som avslutat sin introduktionsperiod, tillfälligt behov av bistånd.Källa: Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
DEL 5:
Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016 – resultat i urval med fokus på invånare 18–64 år*
i Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné
6 teman:1. Bakgrundsuppgifter om statistikunderlaget och brukarna
2. Brukarens livssituation
3. Brukarens svårigheter inom olika livsområden
4. Brukarens hälsoproblem
5. Brukarens behov av stöd/insatser
6. Brukarens myndighetskontakter och myndigheternas samarbete
*Enligt målgruppsdefinitionen: personer som har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, där svårigheterna är en konsekvens av psykisk sjukdom/störning och ska ha funnits eller kan antal komma att bestå under en längre tid.
49
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Bakgrundsuppgifter om statistikunderlaget och ingående brukare
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
548
386
344
229
405
637
365
344
497
232
0 200 400 600
Östra Göteborg
Örgryte-Härlanda
Västra Hisingen
Västra Göteborg
Norra Hisingen
MAJORNA-LINNÉ
Lundby
Centrum
ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO
Angered
Antal
Antalet registrerade brukare 18–64 år
Kommentar: Göteborgs Stads psykiatriinventering gjordes under mars månad. Uppgiften om antal invånare avser 2015 (källa Göteborgs statistikdatabas). Totalt antal i hela Göteborg är 3 987 personer (11 per 1 000 invånare).
17
10
10
8
14
14
10
8
14
7
0 5 10 15 20 Antal
Totalt antal personer:Per 1 000 invånare (i samma åldersgrupp):
50
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
548
386
344
229
405
637
365
344
497
232
346
225
183
136
214
326
239
222
250
171
0 100 200 300 400 500 600
Östra Göteborg
Örgryte-Härlanda
Västra Hisingen
Västra Göteborg
Norra Hisingen
MAJORNA-LINNÉ
Lundby
Centrum
ASKIM-FRÖLUNDA-HÖGSBO
Angered
Antal
Personer 18–64 år i LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning respektive
personer som ingått i psykiatriinventeringen, 2016
Kommentar: Mätdatum för LSS/SoL-ärenden är 160601; Göteborgs Stads psykiatriinventering gjordes mars 2016. I hela Göteborg omfattas, inom åldersgruppen, totalt 2 312 personer av LSS-/SoL-ärenden pga. psykisk funktionsnedsättning och 3 987 personer avpsykiatriinventeringen (motsvarande 6 resp. 11 av 1 000 invånare). Uppgiften om antal invånare avser 20151231, avgränsat tillåldrarna 18–64 år (källa Göteborgs statistikdatabas).
17
10
10
8
14
14
10
8
14
7
11
6
6
5
7
7
7
5
7
5
0 5 10 15 20
Antal per1 000
invånare
LSS/SoL-PsykFH
Psykiatri-inventering
Totalt antal personer:Per 1 000 invånare (i samma åldersgrupp):
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
0
1
0
34
193
409
0
0
1
104
105
287
0 100 200 300 400
Boende/Boendestöd
Barn och Unga
Arbetsmarknad
Vuxenenhet
Försörjningsstöd
Funktionshinder
Antal
AFH
M-L
Brukare registrerade av respektive verksamhet
1
0
1
13
22
62
0
0
0
5
30
64
0
0
0
21
21
58
0 20 40 60 Procent
AFH
M-LHela Gbg
Antal personer: Andel personer:
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
51
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
28
72
46
30
12
12
0
55
45
19
81
47
31
11
10
1
54
46
24
76
44
30
12
13
0
53
47
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Annat land*
Sverige
45–64 år
30–44 år
25–29 år
18–24 år
Annat
Män
Kvinnor
Procent
AFH
M-L
Hela Gbg
Kön, ålder och födelseland hos registrerade brukare
* Inkluderar 1 procent ”ej känt” i AFH, 2 procent i M-L, 2 procent i hela Göteborg.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
26
7
13
14
24
17
22
6
9
15
24
25
23
10
14
12
27
13
0 10 20 30
Ej känt
Ej fullgjord grundskola
Grundskola
Avbruten gymnasieutbildning
Fullgjord gymnasieutbildning
Eftergymnasial utbildning
Procent
AFHM-LHela Gbg
Brukarnas högsta utbildning
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
52
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Brukarens livssituation
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
0
2
0
4
7
3
4
5
8
30
37
0
5
1
4
4
2
9
6
14
25
29
0 10 20 30 40
Ej känt
Hemlös
Hemlös inom 3 månader
Enskild/privat institution i ANNAN kommun
Enskild/privat institution i EGEN kommun
Tillfälligt boende hos släkting eller vän
Boende med socialt kontrakt
Stadigvarande boende hos förälder/nära släkting
Särskilt boende
Ordinärt boende, med stöd
Ordinärt boende, utan stöd
Procent
AFHM-L
Brukarnas aktuella boendesituation
Kommentar: Enligt Socialstyrelsens definition: a) ”stadigvarande boende” och b) ”instabila boendeformer”. I hela Göteborg bor 83 procent i stadigvarande boende och 16 procent i någon typ av instabil boendeform.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
AFH: 84 % = 417 personer
M-L: 84 % = 535 personer
AFH: 16 %= 80 personer
M-L: 16 %= 102 personer
a)
b)
53
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
8
7
2
7
8
7
76
8
6
1
6
9
5
79
8
10
1
8
9
11
72
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Umgängesrätt med barn som inte bor ibostaden
Hemmaboende barn***
Ej känt
Bor med annan vuxen/vuxna**
Bor med föräldrar
Bor med maka/make/sambo/partner
Bor ensam*
Procent
AFH
M-L
Hela Gbg
Brukarnas boendeförhållande
*Avser i förhållande till vuxna. **Avser egenvalt boende med annan vuxen/vuxna, inte med medboende på institution eller grannar i särskilt boende.***Avser både egna och/eller annans barn. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
33
34
31
59
58
64
4
5
1
4
3
3
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Hela Göteborg
Majorna-Linné
Askim-Frölunda-Högsbo
Procent
Ja Nej Ej aktuellt Ej känt
Brukare med ”någon form av arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna”
Kommentar: Gäller även deltidssysselsättning. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
54
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
27
35
21
36
50
54
32
34
27
36
20
37
62
59
32
37
21
34
25
27
38
52
33
29
0 10 20 30 40 50 60 70
Född i annat land*
Född i Sverige
45–64 år
30–44 år
25–29 år
18–24 år
Män
Kvinnor
Procent
AFH
M-L
Hela Göteborg
Brukare med ”någon form av arbete eller sysselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna”
Kommentar: Resultaten avser någon form av känt arbete eller syselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna.* Inkluderar ”ej känt” födelseland.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
8
0
1
1
3
5
6
7
8
9
0
0
1
3
3
8
8
6
6
0
1
1
2
4
3
5
13
0 2 4 6 8 10 12 14
Annan form av sysselsättning
Egen företagare
Socialt företag
Förening eller intresseorganisation
Offentligt skyddat arbete (OSA)
Kommunens öppna dagverksamhet
Öppna arbetsmarknaden
Studier
Kommunal dagverksamhet
Procent
AFH
M-L
Hela Göteborg
Andel brukare med respektive sysselsättning, 2016
Kommentar: En person kan ha flera typer av sysselsättning. Observera att det förekommer att personer registrerats med någon av ovansysselsättningar utan att de inkluderats i ”Ja-svaren” på föregående fråga.Antalet egenföretagare är 1 person i Askim-Frölunda-Högsbo och 3 personer i Majorna-Linné, motsvarande 0,20 respektive 0,47 procent.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
55
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Typ av försörjning senaste 12 månaderna
Kommentar: Avser huvudsaklig försörjning, men en person kan ha flera försörjningskällor.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
Antal personer: Andel personer:
9
16
2
8
21
23
54
83
243
302
18
9
1
5
12
13
16
52
189
243
0 50 100 150 200 250 300 350
Ej känt
Annan inkomstkälla
Föräldrapenning
Arbetslöshetsersättning
Försörjning genomanhörig/närstående/eget kapital
Studiemedel
Lön av arbete, inkl lönebidrag
Sjukpenning
Försörjningsstöd
Sjuk- eller aktivitetsersättning
Antal
3
3
0
1
2
3
6
12
38
48
1
3
0
1
3
4
8
13
38
47
4
2
0
1
2
3
3
10
38
49
0 10 20 30 40 50 Procent
AFH
M-L
Hela Gbg
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Brukarens svårigheter inom olika livsområden
56
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
12
21
22
22
24
24
27
30
37
39
39
40
48
53
54
56
0 10 20 30 40 50 60
Svenska språketPersonlig vårdKommunicera
Använda transportmedelLaga mat
Delta i föreningslivSköta medicinering
Handla matUtöva fritidssysselsättning
UtbildningssituationStäda, tvätta
Hantera egen ekonomiRelationer
Delta i sysselsättningBehålla arbete
Lösa vardagsproblem
Procent
Hela Gbg
Brukare med minst måttliga, kända, svårigheterinom olika livsområden
Kommentar: Resultaten avser procentandelen som har registrerats med total, stor eller måttlig svårighet inom respektive område (övriga alternativ: lätt svårighet; ingen svårighet; ej aktuell, aktiviteten är ej relevant för personen; ej känt).Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
12
21
22
22
24
24
27
30
37
39
39
40
48
53
54
56
5
14
15
20
21
20
22
27
31
40
35
30
43
52
58
55
14
21
21
18
19
20
30
26
36
34
35
44
48
50
54
58
0 10 20 30 40 50 60
Svenska språketPersonlig vårdKommunicera
Använda transportmedelLaga mat
Delta i föreningslivSköta medicinering
Handla matUtöva fritidssysselsättning
UtbildningssituationStäda, tvätta
Hantera egen ekonomiRelationer
Delta i sysselsättningBehålla arbete
Lösa vardagsproblem
Procent
AFHM-LHela Gbg
Brukare med minst måttliga, kända, svårigheterinom olika livsområden
Kommentar: Resultaten avser procentandelen som har registrerats med total, stor eller måttlig svårighet inom respektive område (övriga alternativ: lätt svårighet; ingen svårighet; ej aktuell, aktiviteten är ej relevant för personen; ej känt).Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
57
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
6
14
6
18
2
7
8
19
35
11
17
33
19
37
84
20
27
32
35
54
30
37
44
62
85
65
79
110
105
124
139
118
37
42
55
27
71
60
78
70
50
96
84
75
115
87
45
148
52
102
126
237
72
29
107
105
120
102
148
95
80
86
63
83
70
88
96
99
103
104
130
151
170
172
180
218
239
248
268
286
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
Svenska språketAnvända transportmedel
Laga matDelta i föreningsliv
Personlig vårdKommunicera
Handla matSköta medicineringUtbildningssituation
Städa, tvättaUtöva fritidssysselsättning
Hantera egen ekonomiRelationer
Delta i sysselsättningBehålla arbete
Lösa vardagsproblem
Antal
Total Stor Måttlig Ej känt
Antal brukare i AFH med kända svårigheter
Kommentar: Antalet till höger om stapeln summerar antalet med kända svårigheter. Diagrammet visar inte personer som registrerats med lätt svårighet.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
1
2
2
19
6
6
7
7
36
2
9
28
6
20
7
110
9
32
25
46
55
41
57
62
82
73
77
113
100
124
120
179
25
58
70
60
67
86
76
100
74
122
140
116
168
188
221
79
36
77
31
169
310
123
106
104
70
177
121
129
92
87
83
72
35
92
97
125
128
133
140
169
192
197
226
257
274
332
348
368
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
Svenska språketPersonlig vårdKommunicera
Använda transportmedelDelta i föreningsliv
Laga matSköta medicinering
Handla matHantera egen ekonomi
Utöva fritidssysselsättningStäda, tvätta
UtbildningssituationRelationer
Delta i sysselsättningLösa vardagsproblem
Behålla arbete
Antal
Total Stor Måttlig Ej känt
Antal brukare i M-L med kända svårigheter
Kommentar: Antalet till höger om stapeln summerar antalet med kända svårigheter. Diagrammet visar inte personer som registrerats med lätt svårighet.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
58
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
8
12
6
19
22
44
19
19
26
22
19
15
15
14
12
14
12
21
22
22
24
24
27
30
37
39
39
40
48
53
54
56
0 10 20 30 40 50 60
Svenska språketPersonlig vårdKommunicera
Använda transportmedelLaga mat
Delta i föreningslivSköta medicinering
Handla matUtöva fritidssysselsättning
UtbildningssituationStäda, tvätta
Hantera egen ekonomiRelationer
Delta i sysselsättningBehålla arbete
Lösa vardagsproblem
Procent
Minst måttlig svårighet
Okänd svårighet
Andel brukare i hela Göteborg med minst måttlig svårighet respektive okänd svårighet
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
37
24
42
55
54
40
14
57
50
21
25
40
26
31
28
22
39
24
38
51
53
38
11
55
45
24
18
38
22
30
25
19
0 10 20 30 40 50 60
Utöva fritidssysselsättning
Delta i föreningsliv
Hantera egen ekonomi
Delta i sysselsättning
Behålla arbete
Utbildningssituation
Svenska språket
Lösa vardagsproblem
Relationer
Använda transportmedel
Kommunicera
Städa, tvätta
Laga mat
Handla mat
Sköta medicinering
Personlig vård
Procent
KvinnorMän
Kommentar: Resultaten avser procentandelen av samtliga kvinnor/män som har registrerats med minst måttlig svårighet inom respektive område.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
Andel kvinnor respektive män med (kända) svårigheter, hela Göteborg
59
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Brukarens hälsoproblem
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
52
39
1710
1914 16
8
2319
86 85
26
20 64
4821
18 18
16
41 46
11 10
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
AFH M-L AFH M-L AFH M-L AFH M-L AFH M-L AFH M-L
Somatiskt Tandhälsa Alkohol Narkotika Tobak Psykiatriskt
Procent
Ej käntProblem
Andel av brukarna med olika typer av hälsoproblem
Kommentar: Tobak och ”Narkotika” avser nyttjande; ”Psykiatriskt” avser insatser/behov av insatser. Inventeringsfrågan beträffande tandhälsa lyder ”Har personen problem med tandhälsa?”, medan förklaringen vidgar problemområdet genom beskrivningen ”Med att sköta tandhälsa menas att sköta tandhygien såsom […]”. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
60
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
59
46
18 17 13
24
1020 18
28
85 86
20
32
61 66
21
21
17
18
40
41
12 11
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M
Somatiskt Tandhälsa Alkohol Narkotika Tobak Psykiatriskt
Procent
Ej käntProblem
Andel med olika typer av hälsoproblem i AFH, kvinnor respektive män
Kommentar: Tobak och ”Narkotika” avser nyttjande; ”Psykiatriskt” avser insatser/behov av insatser. Inventeringsfrågan beträffande tandhälsa lyder ”Har personen problem med tandhälsa?”, medan förklaringen vidgar problemområdet genom beskrivningen ”Med att sköta tandhälsa menas att sköta tandhygien såsom […]”. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
4435
8 11 1017
511 14
23
86 84
19
20
43
52
18
18
14
17
41
50
9 10
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M
Somatiskt Tandhälsa Alkohol Narkotika Tobak Psykiatriskt
Procent
Ej käntProblem
Andel med olika typer av hälsoproblem i M-L, kvinnor respektive män
Kommentar: Tobak och ”Narkotika” avser nyttjande; ”Psykiatriskt” avser insatser/behov av insatser. Inventeringsfrågan beträffande tandhälsa lyder ”Har personen problem med tandhälsa?”, medan förklaringen vidgar problemområdet genom beskrivningen ”Med att sköta tandhälsa menas att sköta tandhygien såsom […]”.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
61
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Brukarens behov av psykiatriska insatser
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
3 6 50 0
4446 45
2020 20
2017 19
2 2 311 10 9
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné Hela Göteborg
Procent
Behov ej känt
Tackat nej tillerbjuden hjälp/stöd
Behov av insats
Behov av ytterligare/förändrad insats
Insatser sommotsvarar behov
Insatser kan minskas
Ej behov
Brukarens aktuella behov av psykiatriska insatser, 2016
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
62
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
3 3 5 60 0 1
46 4246 45
23
17
21 18
1525
1717
1 2 2 312 11 9 10
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Kvinnor Män Kvinnor Män
AFH M-L
Procent
Behov ej känt
Tackat nej tillerbjuden hjälp/stöd
Behov av insats
Behov av ytterligare/förändrad insats
Insatser sommotsvarar behov
Insatser kan minskas
Ej behov
Brukarens aktuella behov av psykiatriska insatser, efter kön, 2016
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
3 4 5 2 42
42 42
51
19
50 48
27 3116
22
1813
16 1514
27
2326
31
2 49 11 14
27
5 6
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
18–29 år 30–44 år 45–64 år 18–29 år 30–44 år 45–64 år
Kvinnor Män
Procent
Behov ej känt
Tackat nej tillerbjuden hjälp/stöd
Behov av insats
Behov av ytterligare/förändrad insats
Insatser sommotsvarar behov
Insatser kan minskas
Ej behov
Brukarens aktuella behov av psykiatriska insatser, efter ålder och kön, Askim-Frölunda-Högsbo 2016
Kommentar: Antalet kvinnor per åldersgrupp som ingår i psykiatriinventeringens kartläggning är 64, 62 resp. 107 personer; antalet män 63, 88 resp. 113 personer.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
63
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
4 6 410
4 511
1
51 45 4629
4554
2522 19
24
2312
15
16 1820
16 16
2
1 24
1 4
411 10 13 9 9
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
18–29 år 30–44 år 45–64 år 18–29 år 30–44 år 45–64 år
Kvinnor Män
Procent
Behov ej känt
Tackat nej tillerbjuden hjälp/stöd
Behov av insats
Behov av ytterligare/förändrad insats
Insatser sommotsvarar behov
Insatser kan minskas
Ej behov
Brukarens aktuella behov av psykiatriska insatser, efter ålder och kön, Majorna-Linné 2016
Kommentar: Antalet kvinnor per åldersgrupp som ingår i psykiatriinventeringens kartläggning är 53, 101 resp. 136 personer; antalet män 84, 95 resp. 164 personer.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
4
5
6
6
6
6
6
7
8
8
8
9
10
13
15
15
15
18
20
24
25
2
3
3
4
4
6
5
7
5
5
6
8
7
9
12
11
11
18
20
23
25
4
6
9
9
7
4
7
9
6
12
10
11
9
16
13
17
16
19
22
26
25
0 5 10 15 20 25 30
TobakTandhälsaNarkotika
AlkoholSvenska språket
Använda transportmedelLaga mat
Handla matDelta i föreningsliv
Sköta medicineringPersonlig vård
Städa, tvättaKommunicera
Somatisk hälsaUtöva fritidssysselsättning
Hantera egen ekonomiUtbildningssituation
RelationerLösa vardagsproblem
Behålla arbeteDelta i sysselsättning
Procent
AFH
M-L
Hela Gbg
Andel brukare i (känt) behov av nya/ytterligare/förändrade insatser, 2016
Kommentar: Resultaten avser andelen brukare som ”har ingen insats, men är i behov” eller ”har insatser men behov av ytterligare/förändrad insats”. Det ska noteras att behovet inte alltid är känt samt att brukaren kan ha blivit erbjuden hjälp/stöd men tackat nej.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
64
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
4
4
6
6
7
7
11
9
12
10
11
13
14
15
16
16
18
20
27
22
24
3
4
6
6
7
8
6
9
6
9
9
10
9
12
15
16
16
17
17
19
27
0 5 10 15 20 25 30
TobakAnvända transportmedel
Delta i föreningslivTandhälsaLaga mat
Svenska språketAlkohol
KommuniceraNarkotika
Handla matPersonlig vård
Städa, tvättaSköta medicinering
Utöva fritidssysselsättningUtbildningssituation
Somatisk hälsaHantera egen ekonomi
RelationerLösa vardagsproblemDelta i sysselsättning
Behålla arbete
Procent
KvinnorMän
Andel brukare i (känt) behov av nya/ytterligare/ förändrade insatser, efter kön, AFH 2016
Kommentar: Resultaten avser andelen brukare som ”har ingen insats, men är i behov” eller ”har insatser men behov av ytterligare/förändrad insats”. Det ska noteras att behovet inte alltid är känt samt att brukaren kan ha blivit erbjuden hjälp/stöd men tackat nej.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
1
3
5
5
6
5
4
6
6
6
6
10
5
10
12
12
12
19
18
26
24
3
2
1
2
2
5
7
5
7
7
8
4
10
9
9
10
13
17
22
20
26
0 5 10 15 20 25 30
TobakTandhälsaNarkotika
Svenska språketAlkohol
Delta i föreningslivLaga mat
Sköta medicineringPersonlig vård
Använda transportmedelHandla mat
KommuniceraStäda, tvätta
Somatisk hälsaHantera egen ekonomi
UtbildningssituationUtöva fritidssysselsättning
RelationerLösa vardagsproblem
Behålla arbeteDelta i sysselsättning
Procent
KvinnorMän
Andel brukare i (känt) behov av nya/ytterligare/ förändrade insatser, efter kön, M-L 2016
Kommentar: Resultaten avser andelen brukare som ”har ingen insats, men är i behov” eller ”har insatser men behov av ytterligare/förändrad insats”. Det ska noteras att behovet inte alltid är känt samt att brukaren kan ha blivit erbjuden hjälp/stöd men tackat nej.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
65
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Brukarens myndighetskontakter och myndigheternas samarbete
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
66
65
68
10
9
9
HELA GÖTEBORG
Majorna-Linné
Askim-Frölunda-Högsbo
Kontakt Ej känt
Brukarens myndighetskontakter utöver socialtjänsten, 2016
Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen inte orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
49
42
54
41
46
40
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
HELA GÖTEBORG
Majorna-Linné
Askim-Frölunda-Högsbo
Procent
a) Psykiatrin:
b) Vårdcentral:
66
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
7363
71
60
11
8
8
10
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Kvinnor Män Kvinnor Män
Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné
Procent
Ej känt
Kontakt
Brukare i kontakt med både socialtjänst och psykiatri, efter kön, 2016
Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen inte orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”. I AFH ingår 233 kvinnor och 264 män i psykiatri-inventeringens kartläggning; i M-L 290 kvinnor och 343 män.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
81 72 6745
64 65
88 9
14
7 10
0
20
40
60
80
100
18–29 år 30–44 år 45–64 år 18–29 år 30–44 år 45–64 år
Kvinnor Män
Ej känt
Kontakt
8671 66 62 70
58
8
8 1410
87
0
20
40
60
80
100
Ej känt
Kontakt
Brukare i kontakt med både socialtjänst och psykiatri, efter ålder och kön, 2016
Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen inte orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”. I AFH är antalet kvinnor per åldersgrupp som ingår i psykiatriinventeringens kartläggning 64, 62 resp. 107 personer; antalet män 63, 88 resp. 113 personer – i M-L är antaletkvinnor 53, 101 resp. 136 personer; antalet män 84, 95 resp. 164 personer. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
AFH:
M-L:
67
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
51
73
32
49
7
2
4
10
0 20 40 60 80
SAMTLIGAVERKSAMHETER*
Vuxenenhet
Försörjningsstöd
Funktionshinder
Procent
Kommunens/socialtjänstens samarbete kring brukaren med annan myndighet/organisation, 2016
Kommentar: Resultaten avser ett samarbete, under de senaste 12 månaderna, ”som baseras på gemensamma träffar/möten (där den enskilde också deltar eller aktivt har givit sitt samtycke till samarbetet) för att komma överens om lämpliga insatser och följa upp dem”. * Här ingår i AFH 1 person inom Arbetsmarknad samt i M-L 1 person inom Barn och unga. För redovisade organisationer/enheter avserresultaten som minst 34 personer (Vuxenenheten M-L) och i övrigt 104–409 personer.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
48
59
40
50
2
0
1
3
0 20 40 60 80 Procent
Samarbete Ej känt
AFH: M-L:
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
6
13
3
4
6
6
7
7
11
30
2
14
3
3
6
7
5
4
7
28
6
16
2
5
4
4
7
11
6
26
0 5 10 15 20 25 30 35
Ej känt
Annan myndighet/organisation
Rättspsykiatri
Privat verksamhet
Försäkringskassa
Arbetsförmedling
Slutenvårdspsykiatri
Beroendevård
Primärvård/Vårdcentral
Öppenvårdspsykiatri
Procent
AFH
M-L
Hela Göteborg
Kommunens/socialtjänstens samarbete kring brukaren med olika parter, 2016
Kommentar: ”Annan myndighet/organisation” kan exempelvis avse Kriminalvården.Det kan noteras att den här uppföljningsfrågan om vilken/vilka parter samarbetet gäller inte specificerar samarbetets karaktär eller tidsrymd, och i relation till den inledningsfrågan om något samarbete har ägt rum anges ibland parter utan att inledningsfrågan besvarats med ett ”ja”. Det gäller för totalt 17 personer i AFH och 33 personer i M-L. Detta innebär att resultaten riskerar att överskatta det avsedda samarbetet under de senaste 12 månaderna, vilket särskilt gäller Öppenvårdspsykiatri, Primärvård/Vårdcentral, Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
68
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
26
24
12
32
0 10 20 30 40
SAMTLIGAVERKSAMHETER*
Vuxenenhet
Försörjningsstöd
Funktionshinder
Procent
Kommunens/socialtjänstens samarbete kring brukaren med öppenvårdspsykiatri, efter verksamhet, 2016
28
38
13
34
0 10 20 30 40 Procent
Kommentar: Det kan noteras att uppföljningsfrågan om vilken/vilka parter samarbetet gäller inte specificerar samarbetets karaktäreller tidsrymd, och i relation till den inledningsfrågan om något samarbete har ägt rum anges ibland parter utan att inledningsfrågan besvarats med ett ”ja”. Beträffande Öppenvårdspsykiatri gäller det för 9 personer i AFH och 10 personer i M-L.Detta innebär att resultaten riskerar att överskatta det avsedda samarbetet under de senaste 12 månaderna.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
AFH: M-L:
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
11
9
11
4
5
4
5
6
5
0 5 10 15 20 25
HELA GÖTEBORG
Majorna-Linné
Askim-Frölunda-Högsbo
Procent
Aktuell samordnad individuell plan (SIP) för brukaren upprättad i samarbete mellan kommun och landsting, 2016
55
56
34
20
41
23
0 50 100 150
Majorna-Linné
Askim-Frölunda-Högsbo
Antal
SIP SIP håller på att upprättas Ej känt
b) Andel
a) Antal
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
69
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
13
3
14
3
4
5
1
1
7
0 10 20 30
Vuxenenhet
Försörjningsstöd
Funktionshinder
Procent
Aktuell samordnad individuell plan (SIP) för brukaren upprättad i samarbete mellan kommun och landsting,
efter verksamhet, 2016
13
3
14
3
4
5
1
1
7
0 10 20 30 Procent
SIP SIP håller på att upprättas Ej känt
AFH: M-L:
Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
1210
710
4
4
6
5
5
5 76
0
5
10
15
20
25
30
Kvinnor Män Kvinnor Män
Askim-Frölunda-Högsbo Majorna-Linné
Procent
Ej känt
SIP upprättas
SIP
Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen inte orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”. I AFH ingår 233 kvinnor och 264 män i psykiatri-inventeringens kartläggning; i M-L 290 kvinnor och 343 män.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
Aktuell samordnad individuell plan (SIP) för brukaren upprättad i samarbete mellan kommun och landsting,
efter kön, 2016
70
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
11 13 1310
16
6
9 53
5
4
9
24 2
6
5
0
10
20
30Procent
Kommentar: Resultaten avser kontakt under de senaste 12 månaderna. Beträffande vårdcentral specificeras i registringen inte orsaken till kontakt; det senare kan eventuellt förklara den stora andelen ”ej känt”. I AFH är antalet kvinnor per åldersgrupp som ingår i psykiatriinventeringens kartläggning 64, 62 resp. 107 personer; antalet män 63, 88 resp. 113 personer – i M-L är antaletkvinnor 53, 101 resp. 136 personer; antalet män 84, 95 resp. 164 personer. Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
Aktuell samordnad individuell plan (SIP) för brukaren upprättad i samarbete mellan kommun och landsting,
efter ålder och kön, 2016
AFH:
M-L:
8 59 7
12 10
87
4 5
64
86 8
5
57
0
10
20
30
18–29 år 30–44 år 45–64 år 18–29 år 30–44 år 45–64 år
Kvinnor Män
Procent
Ej känt
SIP upprättas
SIP
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
31
5
45
17
15
1
0 10 20 30 40 50 60 70
VARE SIG anhörigstödeller god man/förvaltare*
BÅDE god man/förvaltareoch anhörigstöd*
Stöd från anhöriga
God man/förvaltare
Procent
Andel brukare med god man/förvaltare och med stöd från anhöriga, 2016
Kommentar: Stöd från anhöriga avser ”inom något eller några livsområden”.* Avser kända förhållanden.Källa: Göteborgs Stads psykiatriinventering 2016; bearbetning FoU i Väst/GR.
32
4
43
11
19
0 10 20 30 40 50 60 70 Procent
Ja Ej känt
AFH: M-L:
71
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
DEL 6:
Socialtjänstens samordning, organisatoriska förutsättningar och
befintliga insatser enligt Öppna jämförelser
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Aktuell rutin för samordning mellan socialpsykiatrinoch andra verksamhetsområden inom kommunen, 2016
Kommentar: Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå, upprättad eller uppföljd under en 12-månadersperiod. Mättidpunkten harvarierat över tid; för 2016 gäller perioden 1 feb 2015 – 31 jan 2016. Rutinen ska beskriva hur arbetet ska ske i enskilda ärenden och ange ansvarsfördelningen mellan parterna samt vara känd och användas av ansvariga handläggare. EA=Ej aktuellt, området finns inte i berörd socialtjänst.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
Ekonomiskt bistånd Missbruk
Våld i nära relationer Hemlöshet
Familje-rätt Barn & unga LSS
Äldre-omsorg
Göteborgs stadsdelar:
Angered Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Ja EA Ja Ja Ja
Centrum Nej Ja Ja Nej Nej Nej Ja Ja
Lundby Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Majorna-Linné Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja
Norra Hisingen Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja
Västra Göteborg Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej
Västra Hisingen Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja
Örgryte-Härlanda Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Ja
Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej
Göteborg 50% 70% 70% 20% 0% 40% 70% 60%
Övriga GR-kommuner 30% 60% 30% 22% 20% 20% 50% 20%
GR 40% 65% 50% 21% 11% 30% 60% 40%
GR 2014 45% 60% 60% ** ** 65% 65% 40%
GR 2013 41% 55% 45% ** ** 64% 50% 36%
Stockholms län 37% 57% 54% 50% 9% 29% 66% 50%
Malmöregionen 27% 47% 47% 43% 13% 27% 53% 47%
Hela Sverige 40% 53% 48% 44% 24% 34% 56% 42%
Hela Sverige 2014 45% 58% 56% ** ** 53% 60% 46%
Hela Sverige 2013 43% 54% 55% ** ** 51% 55% 38%
72
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Aktuell rutin för samordning mellan ekonomiskt bistånd och andra verksamhetsområden inom kommunen, 2016
Kommentar: Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå, upprättad eller uppföljd under en 12-månadersperiod; för 2016 gäller 1 feb 2015 – 31 jan 2016. Rutinen ska beskriva hur arbetet ska ske i enskilda ärenden och ange ansvarsfördelningen mellan parterna samt vara känd och användas av ansvariga handläggare. EA=Ej aktuellt, området finns inte i berörd socialtjänst.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
MissbrukSocial-
psykiatriVåld i nära relationer Hemlöshet
Familje-rätt Barn & unga LSS
Kommunala arbetsmarknads-
insatser
Göteborgs stadsdelar:
Angered Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej
Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Ja EA Ja Ja Ja
Centrum Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej NejLundby Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Majorna-Linné Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja
Norra Hisingen Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja
Västra Göteborg Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej NejVästra Hisingen Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja
Örgryte-Härlanda Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Ja
Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja
Göteborg 50% 50% 80% 20% 11% 50% 50% 60%
Övriga GR-kommuner 50% 30% 70% 75% 20% 50% 20% 70%
GR 50% 40% 75% 44% 16% 50% 35% 65%
Stockholms län 72% 37% 75% 78% 11% 42% 23% 80%
Malmöregionen 53% 27% 60% 60% 40% 47% 29% 80%
Hela Sverige 69% 40% 75% 70% 39% 57% 32% 57%
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Överenskommelse för extern samverkan i enskilda ärenden mellan socialpsykiatrin och Arbetsförmedlingen
respektive Försäkringskassan, 2013–2016
Kommentar: Överenskommelsen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå, upprättad eller uppföljd under en 12-månadersperiod. Mättidpunkten har varierat över tid; för 2016 gäller perioden 1 feb 2015 – 31 jan 2016. Överenskommelsen ska beskriva hur samverkanmellan myndigheterna ska ske i enskilda ärenden samt ange ansvarsfördelningen mellan parterna.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
2013 2014 2016 2013 2014 2016
Göteborgs stadsdelar:
Angered Ja * Nej Ja * Nej
Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Centrum Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Lundby Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Majorna-Linné Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Norra Hisingen Ja Nej Ja Ja Nej Ja
Västra Göteborg Nej Ja Nej Nej Ja Nej
Västra Hisingen Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Östra Göteborg Nej Ja Nej Ja Ja Nej
Göteborg 30% 33% 20% 40% 33% 20%
Övriga GR-kommuner 42% 36% 30% 42% 36% 30%
GR 36% 35% 25% 41% 35% 25%
Stockholms län 17% 36% 29% 19% 36% 29%
Malmöregionen 13% 38% 33% 13% 19% 40%
Hela Sverige 20% 31% 25% 19% 28% 25%
Arbetsförmedlingen Försäkringskassan
73
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
2013 2014 2015 2016 2013 2014 2015 2016
Göteborgs stadsdelar:
Angered Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja
Askim-Frölunda-Högsbo Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej JaCentrum Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja
Lundby Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej JaMajorna-Linné Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
Norra Hisingen Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Ja
Västra Göteborg Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej NejVästra Hisingen Ja Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja
Örgryte-Härlanda Nej Nej * Ja Nej Nej * JaÖstra Göteborg Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Göteborg 50% 60% 44% 80% 10% 30% 33% 80%Övriga GR-kommuner 33% 25% 33% 50% 17% 25% 33% 50%
GR 41% 41% 38% 65% 14% 27% 33% 65%
Stockholms län 50% 58% 50% 67% 23% 30% 38% 50%Malmöregionen 35% 50% 50% 80% 20% 7% 44% 53%
Hela Sverige 34% 40% 43% 50% 20% 24% 31% 38%
Arbetsförmedlingen Försäkringskassan
Överenskommelse för extern samverkan i enskilda ärenden mellan ekonomiskt bistånd och Arbetsförmedlingen
respektive Försäkringskassan, 2013–2016
Kommentar: Överenskommelsen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå, upprättad eller uppföljd under en 12-månadersperiod. Mättidpunkten har varierat över tid; för 2016 gäller perioden 1 feb 2015 – 31 jan 2016. Överenskommelsen ska beskriva hur samverkanmellan myndigheterna ska ske i enskilda ärenden samt ange ansvarsfördelningen mellan parterna.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
2013 2014 2015 2016 2013 2014 2015 2016
Göteborgs stadsdelar:
Angered Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Ja
Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Centrum Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja
Lundby Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej
Majorna-Linné Nej Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej
Norra Hisingen Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja
Västra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Västra Hisingen Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja
Örgryte-Härlanda Nej Nej * Ja Nej Nej * JaÖstra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
Göteborg 0% 20% 44% 50% 10% 20% 11% 50%Övriga GR-kommuner 42% 25% 33% 30% 50% 25% 33% 40%
GR 23% 23% 38% 40% 32% 23% 24% 45%
Stockholms län 20% 18% 15% 31% 33% 40% 23% 36%Malmöregionen 15% 14% 25% 20% 20% 57% 50% 20%
Hela Sverige 27% 31% 34% 28% 32% 39% 36% 29%
Primärvården Psykiatrin (före 2016: Öppenpsykiatrin)
Överenskommelse för extern samverkan i enskilda ärenden mellan ekonomiskt bistånd och vården, 2013–2016
Kommentar: Överenskommelsen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå, upprättad eller uppföljd under en 12-månadersperiod. Mättidpunkten har varierat över tid; för 2016 gäller perioden 1 feb 2015 – 31 jan 2016. Överenskommelsen ska beskriva hur samverkanmellan myndigheterna ska ske i enskilda ärenden samt ange ansvarsfördelningen mellan parterna.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
74
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Rutin inom ekonomiskt bistånd och inom socialpsykiatrin för att informera den enskilde om rättigheten till SIP, 2016
Kommentar: Rutinen ska vara skriftlig, beslutad på ledningsnivå, känd och användas av ansvariga handläggare. Information till den enskilde kan ges både muntligen och/eller skriftligen. Med samordnad individuell plan (SIP) avses en vård- och omsorgsplan som beskriver insatser som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och som tagits fram genom samordnadvård- och omsorgsplanering. Information om SIP gäller för de personer där denna är relevant. Mätdatum är 1 februari 2016.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
Ekonomiskt bistånd FH-Socialpsykiatri
Göteborgs stadsdelar:
Angered Ja JaAskim-Frölunda-Högsbo Ja JaCentrum Ja Ja
Lundby Nej Nej
Majorna-Linné Ja JaNorra Hisingen Ja Ja
Västra Göteborg Ja JaVästra Hisingen Ja Ja
Örgryte-Härlanda Ja Ja
Östra Göteborg Ja Ja
Göteborg 90% 90%
Övriga GR-kommuner 10% 40%
GR 50% 65%
Stockholms län 43% 80%Malmöregionen 47% 80%
Hela Sverige 53% 68%
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Erbjuder personligt ombud (PO) till personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013–2016
Kommentar: Personligt ombud (PO) avser en person som arbetar som ombud på den enskildes uppdrag, fristående från myndigheter och vårdgivare.
Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller 1 februari.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
2013 2014 2016
Göteborgs stadsdelar:
Angered Ja * NejAskim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja
Centrum Ja Ja Ja
Lundby Ja Ja Ja
Majorna-Linné Ja Ja Ja
Norra Hisingen Ja Ja Ja
Västra Göteborg Ja Ja Ja
Västra Hisingen Nej Ja Ja
Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja
Östra Göteborg Ja Ja Ja
Göteborg 90% 100% 90%
Övriga GR-kommuner 67% 55% 60%
GR 77% 75% 75%
Stockholms län 89% 92% 94%
Malmöregionen 75% 81% 87%
Hela Sverige 83% 83% 80%
75
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Förekomsten av två insatser riktade till personer med psykisk funktionsnedsättning, 2016
Kommentar: Multiprofessionella team avser case management i form av integrerade team som samarbetar kring den enskilde och samordnar individuellt anpassade vård- och stödinsatser som rör behandling av missbruk eller beroende, psykisk sjukdom och psykosocial problematik utifrån den enskildes behov.
Strukturerad individuell sysselsättning avser individuellt anpassade insatser – med målsättningar och uppföljning för varje enskild person – i form av exempelvis strukturerad sysselsättning eller socialt kooperativ/Fontänhus. Insatsen kan vara utförd i egen eller annan regi och erbjudas med eller utan biståndsbeslut.
Mätdatum är i båda fallen 1 februari 2016.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
Multi-professionella
team
Strukturerad individuell
sysselsättning
Göteborgs stadsdelar:
Angered Ja Ja
Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja
Centrum Ja Ja
Lundby Ja Ja
Majorna-Linné Ja Ja
Norra Hisingen Ja Ja
Västra Göteborg Nej Ja
Västra Hisingen Ja Ja
Örgryte-Härlanda Ja Ja
Östra Göteborg Ja Ja
Göteborg 90% 100%
Övriga GR-kommuner 70% 80%
GR 80% 90%
Stockholms län 39% 100%
Malmöregionen 53% 80%
Hela Sverige 35% 89%
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Erbjuder arbetslivsinriktad rehabilitering till personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013–2016
Kommentar: Resultaten avser rehabilitering med supported employment enligt IPS-modellen: att ge individen ett stöd i att finna och behålla ett förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden, baserat på individens egna val och preferenser.
Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller 1 februari.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
2013 2014 2016
Göteborgs stadsdelar:
Angered Nej * JaAskim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja
Centrum Ja Nej Ja
Lundby Ja Ja Ja
Majorna-Linné Ja Ja JaNorra Hisingen Ja Ja Ja
Västra Göteborg Nej Nej Ja
Västra Hisingen Nej Nej Ja
Örgryte-Härlanda Nej Ja JaÖstra Göteborg Nej Ja Ja
Göteborg 50% 67% 100%Övriga GR-kommuner 67% 82% 60%
GR 59% 75% 80%
Stockholms län 72% 72% 77%
Malmöregionen 38% 56% 53%
Hela Sverige 35% 39% 41%
76
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Erbjuder social färdighetsträning respektive stöd i föräldraskap till personer med psykisk funktionsnedsättning,
2013–2016
Kommentar: Social färdighetsträning avser programmet ”Ett självständigt liv” (ESL). Stöd i föräldraskap avser olika typer av insatser som fokuserar både på att utveckla föräldraförmåga och den omgivande miljön för barnet.
Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller 1 februari.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
2013 2014 2016 2013 2014 2016
Göteborgs stadsdelar:
Angered Ja * Ja Ja * JaAskim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Nej Nej JaCentrum Ja Ja Ja Ja Ja NejLundby Ja Ja Ja Ja Ja JaMajorna-Linné Ja Ja Ja Nej Ja JaNorra Hisingen Ja Ja Ja Ja Nej NejVästra Göteborg Nej Nej Ja Ja Ja JaVästra Hisingen Ja Ja Ja Ja Ja JaÖrgryte-Härlanda Nej Nej Ja Ja Ja NejÖstra Göteborg Nej Ja Ja Ja Ja Ja
Göteborg 70% 78% 100% 80% 78% 70%
Övriga GR-kommuner 33% 45% 50% 100% 73% 70%
GR 50% 60% 75% 91% 75% 70%
Stockholms län 69% 62% 74% 69% 74% 71%
Malmöregionen 44% 38% 27% 94% 94% 87%
Hela Sverige 47% 48% 50% 83% 84% 65%
Social färdighetsträning Stöd i föräldraskap
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Förekomsten av funktion som bedriver uppsökande arbete, 2013–2016
Kommentar: Öppna jämförelser indikator avser förekomsten av en särskild funktion som bedriver ett utåtriktat och aktivt arbete för att identifiera ”för kommunen okända” personer med psykisk funktionsnedsättning i behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem ett adekvat stöd. I funktionen ingår även att stödja individen till en adekvat kontakt med vård- och stödsystemet. Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller att verksamheten ska finnas den 1 februari 2016.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
2013 2014 2016
Göteborgs stadsdelar:
Angered Ja * JaAskim-Frölunda-Högsbo Ja Nej Ja
Centrum Ja Ja Ja
Lundby Ja Ja Ja
Majorna-Linné Ja Ja Ja
Norra Hisingen Nej Nej Ja
Västra Göteborg Ja Ja Ja
Västra Hisingen Nej Ja Ja
Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja
Östra Göteborg Ja Nej Ja
Göteborg 80% 67% 100%
Övriga GR-kommuner 25% 18% 30%
GR 50% 40% 65%
Stockholms län 44% 49% 42%
Malmöregionen 50% 56% 40%
Hela Sverige 40% 41% 30%
77
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
2013 2014 2016
Göteborgs stadsdelar:
Angered Ja * Ja
Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja
Centrum Ja Ja Ja
Lundby Ja Ja Ja
Majorna-Linné Ja Ja Ja
Norra Hisingen Ja Ja Ja
Västra Göteborg Ja Ja Ja
Västra Hisingen Ja Ja Ja
Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja
Östra Göteborg Ja Ja Ja
Göteborg 100% 100% 100%
Övriga GR-kommuner 92% 100% 90%
GR 95% 100% 95%
Stockholms län 86% 87% 94%
Malmöregionen 81% 88% 80%
Hela Sverige 76% 80% 78%
Förekomsten av öppen verksamhet, 2013–2016
Kommentar: Med öppen verksamhet avses verksamheter som är tillgänglig för alla och som inte är speciellt anpassad efter den enskildes behov, t.ex. gemensamhetslokal och områdeslokal. Verksamheten kan drivas i egen eller annan regi. Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller att verksamheten ska finnas den 1 februari 2016.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Göteborgs stadsdelar:
Angered JaAskim-Frölunda-Högsbo NejCentrum Nej
Lundby EA
Majorna-Linné Nej
Norra Hisingen JaVästra Göteborg Nej
Västra Hisingen Nej
Örgryte-Härlanda EA
Östra Göteborg EA
Göteborg 29%
Övriga GR-kommuner 33%
GR 31%
Stockholms län 10%
Malmöregionen 14%
Hela Sverige 19%
Användning av standardiserade bedömningsinstrument för att identifiera riskbruk och missbruk inom socialpsykiatrin, 2016
Kommentar: Avser användning av standardiserade bedömningsmetoder för att – genom ett manualbaserat frågeformulär – identifiera riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion (AUDIT) och konsumtionsmönster och drogrelaterade problem (DUDIT) hos enskilda vuxna.Båda metoderna ska finnas tillgängliga att användas för handläggarna. Mätdatum är 1 februari 2016.
EA=Ej aktuellt, pga. att området inte finns i kommunens/stadsdelens socialtjänst, ett svarsalternativ i den använda enkäten.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
78
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
1312
16
10 10
18
1210
15
9 8
17
1311
15
8 9
19
0
10
20
30
40
50
Samtliga Kvinnor Män 18–29 år 30–44 år 45–64 år
Procent
AFH M-L Hela Gbg
Kommentar: Bedömningsinstrumentet avser Audit; användningen registreras via KVÅ-kod: UX131.Patienter med psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa avser patienter med någon av de s.k. F-diagnoserna 10–99 (dvs. exkl. F00–F09”organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar”), huvud- eller bidiagnos.Datakälla: Vårddatabasen Vega (erhållen 161228). Bearbetningar av FoU i Väst/GR.
Vårdens användning av standardiserat bedömningsinstrument för att identifiera alkoholproblematik hos patienter med
diagnosticerad psykiatrisk sjuklighet/psykisk ohälsa, 2015
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
GenomförtAnvänt resultat till
verksamhetsutveckling
Göteborgs stadsdelar:
Angered Nej Nej Nej
Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja
Centrum Ja Ja Ja
Lundby Nej Nej Nej
Majorna-Linné Nej Nej Nej
Norra Hisingen Nej Nej Nej
Västra Göteborg Nej Nej Nej
Västra Hisingen Nej EA EA
Örgryte-Härlanda Ja Nej Nej
Östra Göteborg Nej Nej Nej
Göteborg 30% 22% 22%
Övriga GR-kommuner 11% 11% 11%
GR 21% 17% 17%
Stockholms län 18% 9% 9%
Malmöregionen 13% 7% 7%
Hela Sverige 10% 8% 7%
Använt resultat från systematisk uppföljning
till verksamhets-utveckling
Systematisk uppföljning med ett könsperspektiv :
Användning av systematisk uppföljning för verksamhetsutveckling inom socialpsykiatrin, 2016
Kommentar: Resultaten avser användning av sammanställningar på gruppnivå från dokumenterade uppföljningar av biståndsbeslutade insatser, där uppföljningar avser att handläggare tillsammans med den enskilde följt upp om insatsen lett till uppsatta mål som den enskilde varit delaktig i att utforma. Med verksamhetsutveckling avses konkreta förändringar som införts med syfte att leda tillförbättringar i verksamheten för brukaren. Mätperioden är 1 februari 2015 – 31 januari 2016.
EA=Ej aktuellt, pga. att individerna i gruppen varit för få.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
79
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Genomfört minst en brukarrevision
…använt resultaten för verksamhetsutveckling
Göteborgs stadsdelar:
Angered Nej NejAskim-Frölunda-Högsbo Ja Ja
Centrum Ja Ja
Lundby Ja Ja
Majorna-Linné Nej NejNorra Hisingen Ja Ja
Västra Göteborg Nej Nej
Västra Hisingen Ja Ja
Örgryte-Härlanda Ja Ja
Östra Göteborg Ja Ja
Göteborg 70% 70%Övriga GR-kommuner 40% 30%
GR 55% 50%
Stockholms län 19% 19%
Malmöregionen 7% 7%
Hela Sverige 20% 15%
Genomförande av brukarrevision inom socialpsykiatrin, 2016
Kommentar: Resultaten avser genomförande av minst en brukarstyrd brukarrevision under en 24-månadersperiod. Den brukarstyrda brukarrevisionen utformas och utförs av brukare och/eller närstående med egna erfarenheter av likartad eller samma verksamhet, dvs.verksamheter som arbetar med målgrupperna personer med missbruksproblem och personer med psykisk funktionsnedsättning från 18 åri kommunen: myndighetsövningen, biståndsbeslutade insatser och service. Verksamheten kan utföras i egen eller annan regi.
Resultaten beträffande användande av brukarrevison för verksamhetsutveckling avser att konkreta förändringar införts med syfte att leda till förbättringar i verksamheten för brukaren.
Mätperioden för genomförandet av revisionen är den 1 februari 2014 – 1 februari 2016.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
En brukarinflytandesamordnare (BISAM) placerad på ledningsnivå, 2013–2016
Kommentar: Brukarinflytandesamordnare (BISAM) arbetar för att öka möjligheten till inflytande för personer med psykisk funktionsnedsättning i verksamheten.
Mätdatum har varierat över tid; för 2016 gäller 1 februari.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
2013 2014 2016
Göteborgs stadsdelar:
Angered Nej * NejAskim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Nej
Centrum Nej Nej Nej
Lundby Nej Nej NejMajorna-Linné Ja Nej Nej
Norra Hisingen Nej Ja Nej
Västra Göteborg Nej Nej Nej
Västra Hisingen Nej Nej NejÖrgryte-Härlanda Nej Nej Nej
Östra Göteborg Nej Ja Nej
Göteborg 10% 22% 0%
Övriga GR-kommuner 0% 9% 40%
GR 5% 15% 20%
Stockholms län 6% 15% 6%
Malmöregionen 19% 19% 20%
Hela Sverige 8% 11% 12%
80
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Lättläst svenska Talad information Lättläst svenska Talad information
Göteborgs stadsdelar:
Angered Nej Ja Nej Ja
Askim-Frölunda-Högsbo Nej Ja Nej Ja
Centrum Nej Ja Nej Ja
Lundby Nej Ja Nej JaMajorna-Linné Nej Ja Nej Ja
Norra Hisingen Nej Nej Nej Ja
Västra Göteborg Nej Ja Nej Ja
Västra Hisingen Nej Ja Nej JaÖrgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej
Östra Göteborg Nej Ja Nej Ja
Göteborg 0% 80% 0% 90%Övriga GR-kommuner 20% 80% 50% 90%
GR 10% 80% 25% 90%
Stockholms län 38% 85% 39% 83%
Malmöregionen 27% 73% 27% 80%
Hela Sverige 23% 63% 27% 65%
Socialpsykiatri Ekonomiskt bistånd
Information på kommunens webbplats om vad kommunen erbjuder för stöd och hjälp, 2016
Kommentar: Mätdatum 1 februari.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Minst någon person gått vidare från sysselsättningsinsats till förvärvsarbete respektive skyddat arbete, 2014 och 2016
Kommentar: Resultaten avser minst en person som under en 12-månadersperiod gått från biståndsbeslutad sysselsättningsinsats eller arbetslivsinriktad rehabilitering till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden respektive skyddat arbete. Med biståndsbeslutadsysselsättningsinsats avses inte daglig verksamhet enligt LSS. Med skyddat arbete avses arbete för personer med funktionsnedsättning vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få ett förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. Personen anvisas arbetet utan någon konkurrens. Skyddat arbete finns i två former: hos Samhall AB och hos offentliga arbetsgivare (OSA).
Mätperioderna är inte helt jämförbara: för 2016 gäller 1 feb 2015 – 31 jan 2016; för 2014 gällde 25 okt 2013 – 25 okt 2014.
I tabellens nedersta del redovisas andelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall (”Ja”) på indikatorn. * Uppgift saknas.
Källa: Öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Snitten för GR, övriga GR-kommuner och Malmöregionen är bearbetningar av FoU i Väst/GR.
2014 2016 2014 2016
Göteborgs stadsdelar:
Angered * Ja * Ja
Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Nej Ja
Centrum Ja Ja Nej Ja
Lundby Nej Nej Nej Ja
Majorna-Linné Nej Ja Nej JaNorra Hisingen Nej Ja Nej Ja
Västra Göteborg Nej Ja Nej Ja
Västra Hisingen Ja Ja Nej Ja
Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej
Östra Göteborg Nej Nej Ja Ja
Göteborg 22% 60% 11% 90%
Övriga GR-kommuner 64% 50% 45% 40%
GR 45% 55% 30% 65%
Stockholms län 44% 71% 33% 40%
Malmöregionen 44% 47% 44% 40%
Hela Sverige 35% 44% 26% 36%
Personer har gått från sysselsättningsinsats till…...förvärvsarbete ...skyddat arbete
81
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
DEL 7:
Personalmässiga förutsättningar i stadsdelarna
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Omsättning och rörlighet hos personalen, 2015 (procent)
Samtliga yrkesgrupper: Chefer:
Avgångar från
kommunen
…varav ej pensions-avgångar
Internaavgångar
*
Avgångar från
kommunen
…varav ej pensions-avgångar
Internaavgångar
*Angered 8,4 5,8 5,4 12,5 6,3 3,1
Askim-Frölunda-Högsbo 8,7 6,2 5,0 6,6 5,1 5,9
Centrum 8,0 6,0 5,7 8,5 6,1 3,7
Lundby 8,7 7,6 5,9 11,7 10,7 2,9
Majorna-Linné 9,3 6,6 4,1 9,2 5,0 4,2
Norra Hisingen 8,5 6,4 5,5 6,5 5,6 8,3
Västra Göteborg 8,6 6,4 4,3 10,2 5,1 5,1
Västra Hisingen 7,2 5,4 5,6 6,2 5,4 3,9
Örgryte-Härlanda 8,5 6,7 4,5 5,4 3,6 8,0
Östra Göteborg 7,9 6,0 5,1 10,4 6,1 7,0
Samtliga stadsdelar 8,4 6,3 5,1 8,7 5,8 5,2
Kommentar: Andelen avgångar från kommunen beräknas genom att dela antalet tillsvidareanställda som slutat sitt arbete i kommunen under år 2015 med antalet tillsvidareanställda i genomsnitt under samma år.* Avser avgång till annan förvaltning inom Göteborgs kommun.Källa: Göteborgs Stad.
82
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Omsättning och rörlighet hos personalen, 2016 (procent)
Samtliga yrkesgrupper: Chefer:
Avgångar från
kommunen
…varav ej pensions-avgångar
Internaavgångar
*
Avgångar från
kommunen
…varav ej pensions-avgångar
Internaavgångar
*Angered 9,8 7,6 5,3 11,0 7,8 6,5
Askim-Frölunda-Högsbo 9,0 7,5 4,5 9,4 7,4 2,0
Centrum 11,4 9,8 5,0 6,2 4,1 2,1
Lundby 9,1 7,7 6,8 15,5 12,6 7,8
Majorna-Linné 10,5 8,4 6,1 9,4 6,8 7,7
Norra Hisingen 9,6 7,5 4,9 7,6 6,8 6,8
Västra Göteborg 10,7 7,9 5,0 11,3 5,7 2,8
Västra Hisingen 9,2 7,2 4,8 7,3 5,8 2,2
Örgryte-Härlanda 10,3 8,4 4,1 11,3 7,0 1,7
Östra Göteborg 9,6 7,9 5,8 4,6 4,6 5,3
Samtliga stadsdelar 9,9 7,9 5,2 9,4 6,8 4,4
Kommentar: Andelen avgångar från kommunen beräknas genom att dela antalet tillsvidareanställda som slutat sitt arbete i kommunen under år 2016 med antalet tillsvidareanställda i genomsnitt under samma år.* Avser avgång till annan förvaltning inom Göteborgs kommun.Källa: Göteborgs Stad.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
10,1
2,8
7,3
8,3
2,2
6,1
11,6
2,6
9,09,5
2,8
6,77,3
2,0
5,4
9,8
2,7
7,1
9,6
2,7
6,9
7,8
2,2
5,6
10,8
2,7
8,2
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
10,0
12,0
14,0
Totalt 1–14 dgr 15- dgr Totalt 1–14 dgr 15- dgr Totalt 1–14 dgr 15- dgr
Samtliga verksamheter IFO* Funktionshinder
Procent AFH M-L Hela Gbg
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid bland samtliga månadsanställda, jan–okt 2016
Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och anställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader (men exkluderar timavlönade). * Individ- och familjeomsorg exklusive försörjningsstöd.
83
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
”Jag har tillräckligt med tid för att utföra mina arbetsuppgifter” (Göteborg Stads Medarbetarenkät 2015)
33
7
21
6
34
30
35
25
20
32
25
17
8
14
10
12
5
178
40
1 1
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
AFH-FH AFH-IFO ML-FH ML-IFO
Procent
Ej svar
1=Håller inte alls med
2
3
4
5=Håller helt med
Kommentar: Observera att alla siffror under 15 procent är ungefärliga då dessa uppgifter inte redovisas exakt i rapporten.Källa: Göteborgs Stads Medarbetarenkät 2015.
www.grkom.se ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Organisatoriska förutsättningar utifrån resultat från Göteborgs Stads medarbetarenkät 2015
Majorna-Linné jämfört med Gbg-snittet: - lite sämre resultat rörande organisatorisk tillit
ML-FH jämfört med Gbg-FH-snittet:- sämre resultat på flertalet områden, särskilt: organisatorisk tillit och utveckling men även kommunikation, ledarskap, ”attraktiv arbetsgivare”
ML-IFO jämfört med Gbg-IFO-snittet:- lite bättre resultat rörande lön, ”sjuknärvaro”- lite sämre resultat rörande kommunikationsklimat, bemötande- sämre resultat rörande tidresurser, inflytande över arbetsmängd, stress,organisatorisk tillit, utveckling, ”attraktiv arbetsgivare”
Askim-Frölunda-Högsbo jämfört med Gbg-snittet:- inga tydliga skillnader
AFH-FH jämfört med Gbg-FH-snittet:- lite bättre resultat främst rörande tidresurser, stress, hälsa
AFH-IFO jämfört med Gbg-IFO-snittet:- motsägelsefulla resultat (skillnader) rörande hälsa - lite sämre resultat rörande styrning- sämre resultat rörande ledarskap, lön- lite mer positiv helhetsbedömning (t. ex. något bättre resultat rörande motivation)
84
Bilaga 4 – Orsaksförklaringar
Bruttolista över identifierade orsaker till huvudproblem ”I stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo och Majorna-Linné finns en stor psykisk ohälsa i befolkningen”
Stress (dvs, krav och förväntningar, ekonomisk situation, krav i arbetslivet, bostadssituation, ta hand om) Missbruk och riskbruk (drogliberation, tillgänglighet, alkoholkultur) Socioekonomi (fattigdom, ekonomisk segregation, utbildningsnivå, ensamhushåll) Utanförskap och arbetslöshet (svårt att komma in på arbetsmarknaden, utbildningsnivå, språk) Individuella resurser/grundförutsättningar (uppväxtförhållanden, ärftlighet) Isolering (bristande interaktion, urbanisering, boendestruktur) Spontanitet Social isolering (brist på sammanhang) Bostadstyp (smålägenhet, låg hyra, bra SS?) Inte tillräckligt med metoder att erbjuda Ej tidig hantering/stöd Ej tidig identifiering Låg inkomst Arbetslöshet Långvarigt försörjningsstöd Information Låg tillgång till föreningsliv Dålig verklighetsförankring ”Jag klarar själv” Normen = lycklig Ökade krav (standard) Klassfråga ? Arbetsliv/skola ”Kriser” i privata livet, familjelivet Sociala medier Fler sociala kontakter Avsaknad av gränser Orimlig förväntan på livet Varför sociala bostadskontrakt?
Sjukdomar Hög arbetsbelastning (gränslös arbetsbelastning) Fler klarar inte skolans ökade krav Arbetslöshet Snabbt informationsflöde Drogliberalism (lättillgängligt, stor tillgång) Utanförskap (socialt, arbetsliv, språk) AFH – Segregation – skillnader mellan områden Bostadslöshet/hemlöshet Vården (utsluss utan skyddsnät från xxx/hab) – lite resurser ML – små billigare lägenheter, mycket kommunala kontrakt ML – mycket sociala boenden (räknar upp minst 9) Skolan – ej resurser att möta band med behov (effekt senare), exempelvis statistik från Lots – ej samma valbarhet vad gäller särskilda undervisningsgrupper etc. Historia och kultur (tex ”Hagakulturen”) Höga krav i samhället (utseende, karriär, materiellt, föräldraskap) Social isolering, nätverk Specialisering Brist på tillit Stigmatisering Regelstyrda lagar och regler, livrädda för att göra fel. Inlåsningseffekter Individualisering på alla nivåer Brist på kontinuitet i skola, sjukvård osv. Små billiga lägenheter ML – F100 Inte rätt insatser från kommun och landsting, FK och AF BMSS AFH
85
Ensamhushåll Stora klyftor i befolkningen Normala tillstånd patologiseras Hög tilltro till expertis = vårdpersonal Hög andel inrikes födda Droger Höga ideal höga krav Yngre befolkning Hög arbetsbelastning Stor nyinflytt på grund av billiga lägenheter – tar med sig problem till stadsdelen Budgetindragningar förebyggande arbete Kravfyllt arbetsliv – högt tempo – otydliga krav plus belastning i from av sjuka föräldrar, barn. Personer med psykisk ohälsa är ofta tvungna att bära sin egen historia, då stödaktörer inte alltid lyckas få till samordnat stöd i rätt tid. Psykisk ohälsa kan orsakas av att det är svårt att få arbete (låg utbildningsnivå) Brist på förtroende för stödfunktioner (och medmänniskor). Individualiserat samhälle – ensam med existentiella frågor Ensamhushåll, isoleringsproblematik, stöd av nätverk, individualisering
Psykisk ohälsa leder till att det kan vara svårt att få och behålla arbete. Leder till ett större ansvar på individen -> leder till psykisk ohälsa Varför tar unga inte kontakt med vården när man upplever psykisk ohälsa, särskilt unga? Ökade krav i samhället Mer missbruk – alkohol och narkotika Drogliberal kultur hos ungdomar och föräldrar Ungdomskultur Avsaknad av strategier att klara livet Hyresbestånd med små lägenheter De äldre ungkarlshotell, särskilda boende etc. har funnits och finns i stadsdelens Svårare att var skör och avvikande Högt antal sociala kontrakt – hur högt? Många bostäder med särskild service i AFH (LSS-beslut) Avsaknad av sysselsättning Jobbar inte tillräckligt med att uppmärksamma behov av sysselsättning ”icke-anpassade” insatser efter behov – insats matchar inte behov Behov av större fokus på förebyggande insatser och behov av kunskap om vilka förebyggande insatser som inte fungerar. Avsaknad av delaktighet i insatsernas utformning
86
Bruttolista över identifierade orsaker till huvudproblem ”De offentliga aktörerna klarar inte alltid av att möta det samlade behovet av vård och stöd som personer med psykisk ohälsa har”
Resursbrist – svårt att få specialisthjälp Tidsbrist Svårt att samla alla involverade parter Kompetensbrist organisation utförare Komplexa och stort spann Kan inte hantera mångsjuklighet Rädsla för psykisk ohälsa Tillgänglighet Brist på samverkan Vem tar ansvar? Gränsdragning Val av omsorg och valfrihet generellt (vårdvalet, val av skola) Politiska uppdraget styr inte personers behov Ekonomiskt uppdrag (nationell ekonomi eller enhetsbudget) Brist på engagemang från personal Hög arbetsbelastning. Ingen tid för handledning och utveckling Otydliga uppdrag Tappat fokus Bristande kompetens hos personal Ekonomistyrning – sättet att leda och styra Politiska beslut – inte forskning Långt mellan beslut och praktik Kortsiktig budget – ettårsbudget Ersättning modeller ”Byråkrati” – Lagar, administration, olika huvudmän stora organisationer Tröga system - långt från beslut till ”golvet” Mycket administration Svår åtkomligt patienter och personal Ej ändamålsenlig organisation Subspecialisering Avsaknad av samverkansstrukturer – stuprör Lagstiftning sekretessregler Fel arbetsmetoder Bristande samordning ex. PV, Psyk,
Ineffektivt användande av metod ex. SIP NSS Felanvänd tid och struktur – vi hinner inte Många huvudmän Dålig samverkan Följer inte samverkansavtal Stuprörsvård Ovilja att följa av avtal Medarbetaren/chef har en egen bild av hur samverkan/arbetsuppgifter skall utföras Vårdvalet Individen kan byta vårdcentral om man ej är nöjd Vårdcentralen är konkurrensutsatt Ekonomin styr Hög personalomsättning Dålig arbetsmiljö + hög lön Resursfördelning t.ex. för få kuratorer Tilltro till professionalismen inom våra verksamheter Evidensbaserad praktik saknas (olika perspektiv) Kommunen leder SIP men vårdens svar är inte ”rätt” Olika tolkning av lagar som påverkar hur en verksamhet agerar Ej uppsökning Många osynkroniserade aktörer Lågt engagemang av vården när man behöver SIP Minskad tillgänglighet till psykiatri Ej tillgång till vad man behöver, begränsad tillgång till stöd, brist på personal Låg info om anhörigstöd Dålig kunskap om egna insatser hos brukare Verksamhetscentrerad (ej patientcentrerad) Lite hänsyn om brukarnas behov och villkor
87
Brist på personal Stuprör inom sektor och mellan sektorer Inhyrd personal höga kostnader och bristande kontinuitet Höga sjuktal inom offentlig sektor, svårigheter att arbeta med sjuktal inom den egna organisationen. Saknas kontaktytor för professionen Komplext system Budget Brist på helhetssyn på individen – bär sin egen historia där vi inte samverkar kring individen Frågan är olika prioriterad i olika av de nödvändiga aktörernas agenda Brist på samarbete samsyn mellan olika aktörer Kompetensbrist kring det egna och andra aktörers uppdrag kring målgruppen Aktörerna har små möjligheter att möta upp individuella behov i sysselsättning/arbete Stuprör Färre ska försörja fler Pengar, budget, kostnader Dyra insatser Bristande förtroende Bristande kunskap – om varandras verksamheter Slimmade organisationer – hög belastning Brist på hälsofrämjande och förebyggande arbete Stuprörsarbete inom den egna organisationen Glapp mellan överenskommelser och verktyg som finns och som används i praktiken. Behov av implementering av verktyg och överenskommelser Behovet av stöd styr inte vilka som är aktörer Behov av samverkan kommun och vårdcentral
Behov av ökad kunskap om kognitiva funktionsnedsättningar. Bemötande och kompenserande insatser Arbetar inte med uppföljningar och utvärderingar Bristande samarbete mellan kommun och sjukvård Behov av sjukvårdsinsatser och omsorg i samverkan i hemmet Behov av flexiblare stöd i hemmet Behov att arbeta med att kvalitetssäkra insatserna Arbeta inte med delaktighet, medbestämmande i tillräcklig utsträckning Arbetar inte uppsökande Område komplicerade ärenden där ingen äger ansvaret För dåligt/sent förebyggande arbete (skärs ner på resurser, t.ex. familj och beroende) Område kommunen Personalomsättning Tidsbrist Brist på kompetens Brist på samarbete (mer SIP! Vård och stöd) Område sjukvården ”Långliggare” remitteras till vårdcentralen som ej har kompetens Resursbrist Man drar kraftigt in resurser (begränsade samtal, inga behandlingshem) Verksamheterna motsvarar inte behov. BP, ACT saknas, nytänkande Område försäkringskassan Tidsbrist Saknas bra stöd för de som varit sjuka länge men vill vidare. prioriteras ej Område arbetslöshetskassan Gruppen – medel långt från arbetsmarknaden prioriteras inte Inga verktyg för gruppen
88
Bilaga 5 – Resultat av prioritering Askim-Frölunda-Högsbo
Kategorier Orsaker kopplade till problem 1 (befolkningsnivån)
Kan vi påverka detta inom ramen för en lokal samordnad handlingsplan?
1. Ja 2. Kanske 3. Nej
Är detta viktig att prioritera inom ramen för en lokal samordnad handlingsplan?
1. Ja, mycket 2. Ja, lite 3. Nja, inte så
Socioekonomi Långvarigt försörjningsstöd. 2 1 Samhällsnormer
Lägre acceptans för att vara skör och avvikande och patologisering av normala tillstånd.
2 2
Socialt kapital
Individerna är socialt isolerade, saknar nätverk och nyttjar inte tillgången till insatser och föreningsliv.
1 1
Nuvarande insatser/arbetssätt hos de offentliga aktörerna
Brist på kontinuitet (skola, sjukvård) leder till brist på förtroende för stödfunktioner (och medmänniskor).
2 1
Kategorier Orsaker kopplade till problem 2 (organisationsnivån)
Kan vi påverka detta inom ramen för en lokal handlingsplan?
1. Ja 2. Kanske 3. Nej
Är detta viktigt att prioritera inom ramen för en lokal handlingsplan?
1. Ja, mycket
2. Ja, lite 3. Nja, inte
så Resurstillgång
Skärs ned på resurser, t.ex. familj och beroende vilket leder till för dåligt/sent förebyggande arbete.
1 1
Organisering Ej ändamålsenlig organisering -
stuprörsarbete inom den egna organisationen, inom sektorn och mellan sektorer. Inte synkroniserade.
1 1
89
Lagar och avtal
Uppdragen är otydliga vilket gör att det är otydligt vem som har ansvar.
2 1
Verktyg och överenskommelser implementeras ej. (Samordningen fungerar ej)
2 1
Kunskapsbrist hos aktörerna
Kompetens- och kunskapsbrist kring det egna och andra aktörers uppdrag kring målgruppen (omvärldsanalys är en del av uppdraget)
1
1
Behov av målgruppsspecifik kunskap (ex om kognitiva funktionsnedsättningar).
1 1
Brist på brukarperspektiv
Arbetar inte med delaktighet och medbestämmande i tillräcklig utsträckning. Man är verksamhetscentrerad, ej patientcentrerad. Personen får bära sin historia själv.
1 1
Hur aktörerna arbetar
Samarbetet mellan aktörerna brister på så sätt att SIP inte används i tillräckligt hög utsträckning.
1 1
Insatserna/verksamheterna följs inte upp och utvärderas i tillräckligt hög utsträckning.
1 ?
Kan inte hantera mångsjuklighet. ? ? Aktörerna har små möjligheter att möta upp individuella behov i sysselsättning/arbete, för de som är medel eller långt ifrån arbetsmarknaden Prioriteras ej.
1 ?
Saknas sjukvårds- och omsorgsinsatser i samverkan i hemmet.
2 ?
Punkter att lyfta i den egna organisationen:
- Dålig arbetsmiljö. - Boendefrågan - Ekonomisk segregation - Ersättningsmodellernas konstruktion. - Det politiska uppdraget styr istället för personernas behov. - VGR - Ställa mer frågor om droger, screena för detta mer systematiskt. - Det finns behov av koordinatörer för att lösa ”brist på strategier för att klara livet”. - Drogliberal ungdomskultur – BoU
Åtgärder som nämndes i förbigående - Informationskampanj i NOSAM, sprida i alla led, gemensamma fortbildningsdagar. - Kompetensutveckla personal – minska personalomsättning – stärka samverkan.
90
Bilaga 6 – Resultat av prioritering Majorna-Linné
Kategorier Orsaker kopplade till problem 1 (befolkningsnivå)
Kan vi påverka detta inom ramen för en lokal samordnad handlingsplan?
4. Ja 5. Kanske 6. Nej
Är detta viktig att prioritera inom ramen för en lokal samordnad handlingsplan?
4. Ja, mycket
5. Ja, lite 6. Nja,
inte så Socioekonomi Långvarigt försörjningsstöd. 1 1
Droger Mer missbruk och riskbruk av alkohol och
narkotika. 1 1
Drogliberal kultur hos ungdomar och föräldrar.
1 1
Normer som kommer till uttryck i mötet mellan klienten och den professionella
Hög tilltro till expertis. 1 2
Normala tillstånd patologiseras och det finns en lägre acceptans för att vara skör och avvikande.
1 2
Livspusslet Stress (dvs, krav och förväntningar,
ekonomisk situation, krav i arbetslivet, bostadssituation, ta hand om).
1 1
Socialt kapital
Avsaknad av strategier för att klara livet. 1 1 Social isolering, brist på nätverk och utanförskap.
1 1
Dålig verklighetsförankring. 1 1 Låg tillgång till föreningsliv. 2 ?
Nuvarande insatser/arbetssätt
Inte tillräckligt med förebyggande och tidiga insatser att erbjuda och bristfällig kunskap om vilka insatser som finns.
1 1
Inte tillräckligt med förebyggande och tidiga insatser att erbjuda och bristfällig kunskap om vilka insatser som finns.
1 1
Personalens hanteringssätt (förhållningssätt)
Insatser matchar inte behov 1 1
91
Kategorier Orsaker kopplade till problem 2 (organisationsnivå)
Kan vi påverka detta inom ramen för en lokal handlingsplan?
1. Ja 2. Kanske 3. Nej
Är detta viktigt att prioritera inom ramen för en lokal handlingsplan?
1. Ja, mycket
2. Ja, lite 3. Nja, inte
så Lagar och avtal
Avsaknad av gemensam bild/tolkning när det gäller vem som har ansvar. Verktyg och överenskommelser implementeras/följs ej. Kunskapsbrist när det gäller egna och andra aktörers uppdrag.
1 1
Brist på brukarperspektiv
Vi arbetar inte med delaktighet och medbestämmande i tillräcklig utsträckning och för lite hänsyn tas till brukarnas behov och villkor – vi är verksamhetscentrerade, ej patientcentrerade.
1 1
Nuvarande insatser/arbetssätt
Samarbetet mellan aktörerna brister på så sätt att SIP inte används i tillräckligt hög utsträckning och insatserna/verksamheterna följs inte upp och utvärderas i tillräckligt hög utsträckning.
1 1
Saknas sjukvårds- och omsorgsinsatser i samverkan i hemmet.
1 1
Punkter som ska hanteras inom respektive organisation.
Ekonomistyrningen, det är ekonomin som styr och inte behoven. Budgeten är kortsiktig, endast ett år. Resursfördelning är fel, det finns t.ex. för få kuratorer. Ersättningsmodellernas konstruktion. Styrningen av verksamheten baseras inte på forskning och utgår inte från individens behov. Man drar kraftigt in resurser (begränsade samtal, inga behandlingshem) vilket gör att man ej får tillgång till vad man behöver, begränsad tillgång till stöd, dåligt förebyggande arbete. Brist på personal. Insatserna är dyra. Saknas insatser för de som är medel- eller långt ifrån arbetsmarknaden Glapp mellan överenskommelser och verktyg som finns och som används i praktiken. Bristande kompetens hos personal (bland annat när det gäller kognitiva funktionsnedsättningar, bemötande, anhörigstöd och kompenserande insatser) Dålig arbetsmiljö med hög arbetsbelastning.
92
Bilaga 7 – Förslag på åtgärder
Stadsdel: Askim-Frölunda-Högsbo
Åtgärdens namn: Kunskapsbrist hos aktörerna och medborgarna
Varför? Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från probleminventeringen!
Okunskap om vad som finns att erbjuda patienten/klienten inom de olika organisationerna och svårt för patienten/klienten att själv söka information. Vem gör vad? Hur hittar jag rätt? Vem får ta del av min verksamhets information, sekretessproblem? Fragmentariska verksamheter. Möjligt och intressant och den kan kopplas ihop med åtgärd ”Nuvarande insatser/arbetssätt hos de offentliga aktörerna”
Vad?
Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna!
Utveckla Samverkanstorget eller en helt ny plattform för att alla lätt ska hitta information om vad som kan erbjudas hos de olika huvudmännen Den bör innehålla information om sjukvårdens och kommunens insatser, aktiviteter och föreningar Utveckla ett webbstöd med sökfunktion kanske med två ingångar personal eller brukare? Kanske kan det vara en App? Kan vi söka pengar för att bygga upp en sådan sida? New Yorks hemsida Thrive NYC, studiebesök på gång! Där kan man söka ”jag mår dåligt Göteborg” och får sedan hänvisningar. Hemsidan är enkel alla ord som används är lättstavade och självklara. Ett bra förslag som vi bör gå visdare.
Vem?
Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer!
Kommunikatören på samverkanstorget? ”Någon” ansvarig inom varje huvudman som ser till att informationen blir uppdaterad. Lots – social resursförvaltning Social resursförvaltning Per Anders inbjudes av Tina Hälsoteket med tanke på livsstilsfrågor Ingegärd och Kaj tar första bollen
93
När?
När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet!
Fortsättning 26/1 Till Nosam Psykiatri (Ingegärd och Kaj)
Framgångsfaktorer?
Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på; Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat, Personer, Timing, Metoder osv.
Kräver stora insatser och bör diskuteras i ett större perspektiv
94
Stadsdel: Askim-Frölunda-Högsbo
Åtgärdens namn: Stärka SIP och hur aktörerna arbetar
Varför?
Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från probleminventeringen!
Skapa struktur i samverkan för den enskildes bästa med den enskilde som en i teamet Hur når informationen fram till den enskilda om att SIP finns? Hur når informationen fram till alla anställda om SIP?
Vad?
Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna!
Föra samtal på Nosam om SIP Implementera och utbilda i vård och stödsamordning som i många fall leder till SIP ESF-projekt startar inom AFH, Västra Gbg och M/L där en person ska driva ett projekt som har syftet att implementera SIP som metod. Förankringsarbete med VG Regionen, både offentlig och privat. Projektstart 1 feb. Utbilda anställda om hur man leder en SIP. Många upplever det svårt att leda en ett SIP-möte. Webbutbildning finns på samverkanstorget och tar 30 min. NSPH har också utbildningar i samtal och bemötande. Finns SIP med på checklistan? Har patient/klient fått info om SIP? Informera på Göteborg Stads hemsida, reportage i stadsdelstidningarna.
Vem?
Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer!
Projektledare för ESF- projektet, Ingegärd och Kaj på Nosam
När?
När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet!
Projektstart 1 februari, påbörjas i Nosam psykiatri i mars 2017.
Framgångsfaktorer?
Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på; Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat, Personer, Timing, Metoder osv.
Chefers ledning och efterfrågan. Engagerade och kunniga medarbetare med tid.
95
Stadsdel: Askim-Frölunda-Högsbo
Åtgärdens namn: Ökad brukarmedverkan
Varför?
Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från probleminventeringen!
Vi arbetar inte tillräcklig stor utsträckning med delaktighet och medbestämmande. Vi är verksamhetscentrerade istället för patient/klientcentrerade. Den enskilde får bära sin historia själv.
Vad?
Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna!
Vi ska bjuda in brukarrepresentanter till Nosam psykiatri vid något tillfälle eller NSPH Nationell samverkan för psykisk Hälsa. Syftet skulle vara att förankra planering och få feedback för ökat förtroende. Andra åtgärder vi diskuterade var att göra ”interna SIPar”. Skapa brukarråd inför specifika aktiviteter . Fler brukarrevisioner.
Vem?
Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer!
Kaj och Ingegärd Nosam psykiatri NSPH Nationell samverkan för psykisk Hälsa Alla verksamheter
När?
När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet!
Nosam 9 mars
Framgångsfaktorer?
Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på; Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat, Personer, Timing, Metoder osv.
Att brukare tillfrågas – forum för det Medarbetares engagemang Chefers ledning och efterfrågan Ibland svårt att veta hur vi ska kunna ta reda på när den enskilde är nöjd.
96
Stadsdel: Askim-Frölunda-Högsbo
Åtgärdens namn: Ökad nyttjande av relevanta webbutbildningar
Varför?
Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från probleminventeringen!
Det är svårt att hinna gå på utbildningar.
Vad?
Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna!
Webbutbildningar ska nyttjas mer och för det behöver vi kartlägga utbudet på webbutbildningar inom psykiatriområdet. Processledaren för Temagrupp Psykiatri är ombedd att titta på frågan.
Vem?
Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer!
Processledaren för Temagrupp psykiatri Chefer inom verksamheterna
När?
När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet!
Mejla före jul.
Framgångsfaktorer?
Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på; Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat, Personer, Timing, Metoder osv.
Tillräcklig bemanning och organisation för att genomföra webbutbildningar, får jag göra dem hemma mot att jag visar upp resultat av genomgången utbildning etc. Lista på vad man ska ha gått igenom under första halvåret tex. Chef som följer upp.
97
Stadsdel: Askim-Frölunda-Högsbo
Åtgärdens namn: Nuvarande insatser/arbetssätt hos de offentliga aktörerna
Varför?
Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från probleminventeringen!
Brist på kontinuitet leder till bristande förtroende för stödfunktioner (och medmänniskor) Personal slutar, byter jobb och hinner därför inte få tillräcklig kunskap om vilka insatser som finns att tillgå.
Vad?
Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna!
Checklista med fråga till klient: Har du kontakt med någon annan enhet? Kan jag hämta din information därifrån? Arbeta utifrån samtycke. Viktigt med bra introduktionsprogram. Att börja med nu: Skriv noga i Treserva/Medicinsk journal om vilka kontakter klienten har. Ta fram en checklista.
Vem?
Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer!
Alla instanser ska kommunicera med patienten/klienten
När?
När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet!
1/1 – 17 – 31/3 17
Framgångsfaktorer?
Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på; Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat, Personer, Timing, Metoder osv.
Chefers engagemang och personligt ansvar hos alla medarbetare Brukarmedverkan Ansvarsfördelning Metoder
98
Stadsdel: Majorna – Linné
Åtgärdens namn: Förstärka verksamhet i samverkan (liknande familjecentrerat arbetssätt)
Varför?
Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från probleminventeringen!
Det finns ett behov av mer förebyggande och tidiga insatser. Det finns brister i samverkan. Överenskommelser mellan kommun och sjukvård är inte kända i någon av organisationerna. Många lider av lättare psykisk ohälsa. Det finns grupper med långvarigt försörjningsstöd som skulle kunna komma i arbete.
Vad?
Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna!
Utvecklingsprojekt Utveckla verksamhet i samverkan för två olika målgrupper: klienter inom socialtjänsten med flera olika behov ofta kopplat till försörjningsstöd och invånare med lätta psykiska problem som behöver någon form av samtal, socialt nätverk mm, ofta patienter på vårdcentralen. Gemensam utbildning – teamträning över organisatoriska gränser Fokusgrupp med målgrupp för att få en bild av behov. Sker i samverkan med Psykologiska Institutionen.
Metod?
Tillgänglighet Genomföra avancerad triagering för att kartlägga patientens behov av vårdnivå gällande psykisk ohälsa och se till att ordinarie resurser används när det är tillämpligt (hänvisning/remiss) Kortare behandlingsinsatser individuellt/familj/grupp, dvs upp till ca 15 gånger. Arbeta uppsökande i hemmet, både akut och med behandling. Familj- och nätverksorienterat arbete. Ca 8-9 personal
Vem?
Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer!
Varje part bidrar med sina resurser och professioner, samordningsförbundet är viktig aktör för samverkan (inspiration från familjecentraler, samverkansprojekt tex Columbus etc). Samarbete krävs med enhet som har uppdrag inom arbete/sysselsättning på Social Resursförvaltning
99
Lyft till regionens politiker
När?
När ska aktiviteten påbörjas respektive avslutas? Lägg upp en tidplan för arbetet!
Fokusgrupp genomförs våren 2017
Framgångsfaktorer?
Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på; Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat, Personer, Timing, Metoder osv.
Samverkan mellan enheter med likande uppdrag inom IFO- FH, försörjningsstöd, gröna gruppen, öppenvårdsmottagning och boendestöd.
100
Stadsdel: Majorna – Linné
Åtgärdens namn: SIP som verktyg för samverkan
Varför?
Vilket/vilka problem ska åtgärden bemöta? Skriv upp en eller flera av de identifierade problemen från probleminventeringen!
Det är idag svårt att få tag på läkare och/eller psykiater som kan skriva intyg som är korrekta och tillräckliga för att Försäkringskassan ska kunna bedöma personens aktivitetsersättning. Aktörerna saknar också tillräckligt med kunskap om varandras befintliga insatser. Alla samverkanspartner behöver arbeta med mer SIP som ett naturligt inslag i arbetet för att lösa dessa problem.
Vad?
Vilken typ av åtgärder ska genomföras för att bemöta problemet? Beskriv aktiviteten/aktiviteterna!
Information och motivation kring SIP, de överenskommelser som finns och som verktyg. Förslag att organisera gemensamma informationsträffar 2-4 gånger per år om SIP med samordningsförbundet som plattform, där parterna står för innehåll och deltagare. Lyft till temagruppen för förankring hos varje part. Målet är att medarbetare från alla vårdcentraler, rehabenheter, enheter inom psykiatrin samt SDF deltar på dessa informationstillfällen. Förslag att NOSAM skapar forum för att öka kännedom om varandras verksamheter – information 10 min varje halvtimme under två halvdagar varje termin. Lyftas in i kommunens introduktion av socialsekreterare (ingår det)? Dokumentation/uppföljning – SIP behöver lyftas in i kommunens sociala dokumentationssystem Treserva. I väntan på det – gör manuell uppföljning. Nosam temagrupp psykiatri ska göra en processkartläggning av befintliga vårdkedjor lätt psykisk ohälsa och svår psykisk ohälsa. Nosam temagrupp psykiatri ska göra en genomgång av befintliga överenskommelser mellan hälso- och sjukvård och SDF.
Vem?
Vem/vilka ska genomföra aktiviteten/erna? Identifiera viktiga aktörer!
Nosam temagrupp psykiatri
Framgångsfaktorer?
Vilka faktorer är viktiga för att aktiviteterna ska lyckas förändra problemet? Tänkt exempelvis på; Ekonomiska resurser, Brukarmedverkan, Kunskapsbas, Legitimitet, Ansvarsfördelning, Mandat, Personer, Timing, Metoder osv.
101
Bilaga 8a – Kortfattat om den psykiska ohälsan i Askim-Frölunda-Högsbo Befolkningens psykiska hälsa
Inom
Sårbarhet
Inom
Riskbruk och missbruk
Hälsa på lika villkorHälsa på lika villkor
102
Inom
berusade
LSS- och SoL-ärenden
Pågående sjukfall hos Försäkringskassan (sjukpenning) minst
103
Omfattning av ekonomiskt bistånd
Göteborgs Stads psykiatriinventering
104
105
Bilaga 8b – Kortfattat om den psykiska ohälsan i Majorna-Linné Befolkningens psykiska hälsa
Inom
Sårbarhet
Riskbruk och missbruk
Hälsa på lika villkorHälsa på lika villkor
106
Inom
LSS- och SoL-ärenden
Pågående sjukfall hos Försäkringskassan (sjukpenning) minst
107
Omfattning av ekonomiskt bistånd
Göteborgs Stads psykiatriinventering
108
109
Recommended