Semantik: Föreläsning 5 Kontext och inferens …...Relevance: Communication and Cognition (1986)...

Semantik: Föreläsning 5

Kontext och inferens&

Talaktsteori

Mathias BrothLingvistik (729G08) ht -12

1

Inledning

Språklig förståelse är alltid kontextberoende

Lyssnare utgår ifrån det språkliga yttrandet plus olika kontextuella aspekter för att komma fram till dess mening.

• Deixis

• Förutsatt ömsesidig kunskap

• Inferens

2

Deixis

Rumsliga deiktiska uttryck (förutsätter gemensamt “origo” <Bühler)

Ex.: här - där

Deiktiska uttryck för personer

T.ex. personliga pronomen: jag - du - han...

Grammatikalisering: hur dessa relationer är inskrivna i språkformer

Vad som konventionellt kommuniceras med deiktiska uttryck varierar från språk till språk. Ex.: You (Eng.) - Tu / Vous (Fr.) (ex. på “social deixis”)

Vissa menar att alla språkliga uttryck är deiktiska

3

Ömsesidig kunskap

“Kontext” innebär vad man kan förmodas redan veta tillsammans, det gemensamt redan kända som ett yttrande bygger på för sin mening:

• <fysiska kontexten (måste refereras till t.ex. vid deiktiska uttryck)

• <tidigare i samtalet / texten (diskurskontext: -Vem tog min bok? - Jag; se också bra exempel på samma berättelse men med olika rubriker s. 200)

• <gemensam bakgrundskunskap (personlig eller kulturell “common ground”, Stalnaker (1974); Clark 1996: -Vill du ha en bit ost efter maten? - Jag bantar)

4

Informationsstruktur i språk

“Ny” och “befintlig” (given) information (Rema och Tema). Talare anpassar sig efter mottagarens antagna kunskap och uttrycker sig efter det.

Denna distinktion kan markeras i språk:

• Obestämd - bestämd form: en bil -> bilen

• Pronominell referens: bilen -> den (anaforisk referens)

• Fokus: vad som är centralt i ett yttrande:

• Det var Nisse som gjorde det (istf. Nisse gjorde det; satsklyvning)

• NISSE spelade med mig igår vs. Nisse spelade med MIG igår. (betoning/intonation, prosodi)

5

Inferens

Samtalande utgår från att ens mottagare försöker räkna ut vad som krävs för att ett yttrande ska få en vettig och koherent betydelse (s. 212)

Jag tittade in i rummet. Taket var väldigt högt (bestämd form anger objektet som redan känt)

A: Har du givit Mira pengarna?

B: Jag väntar på henne nu.

(Inferens: B har ännu inte givit M pengarna)

6

Implikaturer (conversational implicatures)

Benämner de icke explicita betydelser som genereras då mottagaren förstår vad talare implicerar (implies) i sitt yttrande.

7

Grice samarbetsprincip

”Make your contribution such as is required, at the stage at which it occurs, by the accepted purpose or direction of the talk exchange in which you are engaged.”

(Grice 1975:45)

8

Grice maximer

9

Maximerna respekteras t.ex. i:

A: Hur mycket pengar har du?

B: Jag har tio kronor.

Kvalitets-, kvantitets-, relations- och sättsmaximerna respekteras. Inga implikaturer.

10

Konversationella implikaturer

• Konversationella implikaturer är “underförstånd” som uppstår mot bakgrund av maximerna och samarbetsprincipen)

• Grice angav två sätt som man kunde bryta mot maximerna: i hemlighet, t.ex. vid lögn (“violate”) och öppet för att uppnå viss effekt (“flout”)

11

Exempel 1: implikatur utifrån kvantitetsmaximen

A: Läste du litteraturen till idag?B: Jag hade tänkt det.

Implicerar “nej”. A räknar med att B hade sagt att han läst om så varit fallet, för att respektera kvantitetsmaximen.

En implikatur är: 1. implicit 2. kontextberoende 3. raderbar

12

Exempel 2: flouting av relevansmaximen

A: How is C getting on in his new job at the bank?B: Well, he hasn’t yet been to prison.

In a suitable setting A might reason as follows: ’(1) B has apparently violated the maxim ”Be relevant” and so may be regarded as having flouted one of the maxims conjoining perspicuity, yet I have no reason to suppose that he is opting out from the operation of the CP; (2) given the circumstances, I can regard his irrelevance as only apparent if, and only if, I suppose him to think that C is potentially dishonest; (3) B knows that I am capable of working out step (2). So B implicates that C is potentially dishonest.’ (Logic and Conversation, 1975)

13

Relevansteori

• Dan Sperber och Deirdre Wilson. Relevance: Communication and Cognition (1986)

• Bygger vidare på Grices relevansmaxim

• Psykologisk teori om mänsklig kognition och kommunikation

• Antagande: vi människor söker största möjliga kognitiva effekt för minsta möjliga ansträngning.

• Ostention (talaren) - Inferens (lyssnaren)

14

Kontextuella effekter är ett nödvändigt villkor för relevans

”The greater the contextual effects, the greater the relevance” (1986:119)

”The greater the processing effort, the lower the relevance” (1986:124)

Först antar man att det man möter är relevant, och därefter söker man efter den kontext som maximerar graden av relevans.

15

16

17

Talaktsteori

John Austin: How to Do Things with Words (1962)

18

Performativa verb

Utför den handling de beskriver (s. 235):

Lova

döpa

viga

befalla

bjuda in

anklaga

...

Test: Om det går att infoga “härmed” = performativt verb.

19

performativa yttranden, explicita

”Härmed inbjudes ni till vår högtidliga invigning”

”Jag beordrar dig att stänga fönstret”

”Jag lovar att komma i tid”

Ofta 1a person, verb i present som beskriver en verbal aktivitet.

20

performativa yttranden, implicita

-Kom på vår högtidliga invigning imorgon, det vore kul!”

-Stäng fönstret/Tycker du inte det drar lite?

”Jag kommer i tid.”

21

“Felicity conditions”

För att en handling skall lyckas, måste rätt villkor vara uppfyllda: man måste exempelvis ha mandat att utföra handlingen, göra det riktigt, vara på rätt tid och plats, etc. etc.

22

Talakternas olika dimensioner

• Locutionary act: själva uttalandet av orden

• Illocutionary act: den handling som yttrandet utför (t.ex. fråga, påstå, be om något, varna någon...)

• Perlocutionary act: i syfte att uppnå en viss effekt/ett visst resultat (t.ex. “skrämmas” med en fråga: “Finns det hajar här, tror du?”).

23

John Searle (Speech Acts, 1969)

• Alla yttranden är handlingar;

• Formaliserade och specificerade ytterligare felicity conditions (nödvändiga omständigheter för produktion av en handling);

• Klassifikation av talakterna i: påståenden (representatives), order/begäran (directives), löften (commissives), känslouttryck (expressives), deklarationer (declarations, t.ex. “Härmed utnämner jag dig till sekreterare”).

• Länk mellan vilken talakt som utförs och vilken typ av mening som används: Ex. En order utförs ofta med ett imperativt yttrande; en fråga med ett interrogativt yttrande (typical matching).

24

Indirekta talakter

”In indirect speech acts the speaker communicates to the hearer more than he actually says by way of relying on their mutually shared background information, both linguistic and nonlinguistic, together with the general powers of rationality and inference on the part of the hearer.” (Searle, 1975:60)

- Kan du skicka saltet?(Direkt talakt: Fråga; Indirekt talakt: begäran)-Om du lämnar mig tar jag livet av mig.(Direkt talakt: påstående; Indirekt talakt: hot)

Indirekta talakter och artighet (Brown och Levinson 1987).Jfr. Ge mig pengarna! och Skulle jag kunna få mina pengar?

25

Talaktsteorin...

• understryker att språk kan vara handling,

• att betydelse i kontext (sedd som felicity conditions) kan vara “mer än” vad som ligger i ords och frasers vanliga beskrivande betydelse,

• har kritiserats, bl.a. för att:• en handling måste ha ett verb för att “upptäckas”;• “talarens” betydelse det enda viktiga;• en kodmodell för kommunikation.

26

Nästa gång

• Övningar i halvklass enligt känd modell

• Läs sidorna i boken

• Förbered övningarna

27