Session 80 Jarl Hamamrqvist

Hur mycket, hur

och vart färdas vi i

framtiden?

Bygger vi systemet

för detta? Jarl Hammarqvist

WSP A&S

Vad händer om vi

tar klimatfrågan på

allvar?

2 2012-01-04

Vägtransporter i samklang med klimatmål och mål

om fossiloberoende fordonsflotta

0

20

40

60

80

100

120

140

160

2004 2020 2030

Transportsnålt samhälle

Energieffektivisering

Förnybar energi (inkl el)

Kvarstående fossil energi

”Planeringsunderlaget” förutsätter stor teknikutveckling men

denna räcker ej. Trafikminskning måste till! -20% (-40%)

Åtgärdsområden person Effekt på personbil

2030 jmf med 2010

Fysisk planering -5%

Satsning på kollektivtrafik -3%

Satsning på gång och cykel -1%

Bilpool -2,5%

Resfritt och e-handel -1,5%

Trängselskatt, parkeringspolicy, avgifter -2,5%

Skyltad hastighet -1,5%

Bränslepris -7,5%

Åtgärderna/delarna?

Effektsambanden?

Åtgärdsområden - Godstransporter med lastbil

Åtgärdsområden gods

Överflyttning långa lb-transp. till

järnv. och sjö

-13%

Citylogistik -3%

Minskad tomkörning -2%

Ändrade konsumtionsmönster -1%

Ruttplanering -5%

Längre och tyngre fordon -4%

Effekter jämfört

med B-A-U

Vårt uppdrag: Att öka upplösningen på trafikminskningen

Trafikverkets

planerings-

underlag

EU;s vitbok

TRV underlag för

fossiloberoende

godstransporter

Elforsk

mm

Work shop-

underlag

= ökad

upplösning

Workshop

• Ok?

• Hur?

Rapport

Faktiskt

planeringsunderlag

Klimatscenario i

nästa

planeringsomgång

Planera för trafikminskning eller ej?

Räknar vi med trafikökning (+20%) kommer planeringsprocessen

näppeligen att bidra till klimatmålet.

Nås klimatmålet (för 2030) ändå kommer vi att delvis ha ett

transportsystem som ej svarar upp mot användarnas krav

CBA?

Vi som jobbat med detta:

WSP

Jarl Hammarqvist

Eva Ericsson

Karin Brundell – Freij

Ann-Katrin Berglund

Karoline Kristo

Matts Andersson

TRV

Håkan Johansson

Sten Hammarlund

Lena Eriksson

Resultat (i korthet) avseende:

Hur ser det ut 2030?

Hur kom vi dit (vilket vi ju gjorde)?

Hur ”sant” är detta?

Rätt åtgärdstyper?

Rätt ambition som det räknats på?

Sannolikhet avs ”beslut”?

Vad händer fram till 2050?

Vårt arbete är INTE en

prognos!

Vi söker beskriva HUR det

blir OM det blir!

Dessutom finns två helt

olika sätt att se på

planering.

Analysen

Hur stora är olika segment av transportmarknaden idag?

RES, LBU, TrVs planeringsunderlag

Situationen 2030

Vilken effektprofil har olika delåtgärder?

Kvalificerade antaganden i form av relativa nyckeltal

Hur stor måste då åtgärdseffekten inom respektive segment vara?

Vad blir den sammantagna effekten inom respektive segment till följd av

alla åtgärderna?

Vad betyder det för andra trafikslag? överföringsprofiler

Antaganden om nygenerering, bortträngning och överflyttning

Segmenteringsgrunder personresor

Tre regiontyper:

Storstadsregion

Mellanbygd

Glesbygd

Reslängder:

Korta resor (< 5 km) – särskild potential gång och cykel

Medellånga resor (5-30 km) – vanligt kollektivtrafikavstånd

Långa resor (>30 km)

Ärendetyper:

Arbete

Fritid

Tjänste

Service

Personresor - olika res-segments andel av bilresor 2010

(pkm enligt RES)

arbete service

tjänste fritid

kort

medel

lång

Gles

bygd Stor

stad

Medel

region

Åtgärdsområde – Fysisk planering

Förtätning

Ny bebyggelse koncentreras till befintliga tätorter och utglesning motverkas

Sker främst i expansionsområden (storstads- och mellanregioner)

Korta och medellånga resor blir kortare och överförs i viss mån till gc

Funktionsblandning

Många funktioner integreras i närområdet

Sker främst i redan tätare områden (storstads- och mellanregioner)

Korta och medellånga bilresor för service och fritidsändamål påverkas mest

Ny bebyggelse till kollektivtrafikstråk

Utbyggnad som kan förstärka trafikantunderlaget till befintliga eller nyplanerade kollektivtrafikstråk

Sker främst i expansionsområden (storstads- och mellanregioner)

Medellånga och i viss mån långa resor överförs till kollektivtrafik

Utformning av vägnätet och gaturummet

Planering av vägutrymme som understödjer den relativa attraktiviteten för kollektivtrafik, gång och

cykel i förhållande till bil

Störst effekt i större tätorter där det är trångt

Korta och medellånga bilresor påverkas mest

När har

fysisk

planering

effekt?

Vi har

siffror!

Åtgärdsområde - bränslepris

Bränsleprishöjning med 50% till följd av marknadsläget och/eller

skattehöjning.

Åtgärden slår lika hårt på bilkostnader i alla segment – grundantagande om

samma relativa effekt

Största delen av effekten förväntas utgöra s k undanträngt resande (kortare

resor, effektivisering i form av flera ärenden per resa och samåkning). Näst

största delen är överflyttning till kollektivtrafik samt i någon mån gc.

Utan

detta lär

lite

hända!

Förändring av bilresandet 2010-2030

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

sto

rsta

dsre

gio

n

me

delb

ebyggd

regio

n

gle

sbygd

sto

rsta

dsre

gio

n

me

delb

ebyggd

regio

n

gle

sbygd

sto

rsta

dsre

gio

n

me

delb

ebyggd

regio

n

gle

sbygd

sto

rsta

dsre

gio

n

me

delb

ebyggd

regio

n

gle

sbygd

sto

rsta

dsre

gio

n

me

delb

ebyggd

regio

n

gle

sbygd

sto

rsta

dsre

gio

n

me

delb

ebyggd

regio

n

gle

sbygd

sto

rsta

dsre

gio

n

me

delb

ebyggd

regio

n

gle

sbygd

sto

rsta

dsre

gio

n

me

delb

ebyggd

regio

n

gle

sbygd

sto

rsta

dsre

gio

n

me

delb

ebyggd

regio

n

gle

sbygd

sto

rsta

dsre

gio

n

me

delb

ebyggd

regio

n

gle

sbygd

sto

rsta

dsre

gio

n

me

delb

ebyggd

regio

n

gle

sbygd

sto

rsta

dsre

gio

n

me

delb

ebyggd

regio

n

gle

sbygd

arbete fritid tjänst service arbete fritid tjänst service arbete fritid tjänst service

Korta resor Medellånga resor Långa resor

Personkm per år med bil i olika ressegment 2010 och 2030

1000-tals pkm/pers och årmed bil 2010 1000-tals pkm/pers och år 2030

”Facit”

Personbil

Segmentering Gods

Inom tätort

(Stor)regionala <300 km

Interregionala >300km

(inkl internationella)

Lastbilstransporter i Sverige 2010 (fkm)

0

500 000 000

1 000 000 000

1 500 000 000

2 000 000 000

2 500 000 000

3 000 000 000

3 500 000 000

Inom städer Utanför städer<300km

Utanförstäder>300km

fkm

lastb

ilstr

afi

k

Inom

städer

Utanför

städer

<300 km

Utanför

städer

>300 km

Inom städer 9%

Utanför städer

<300km 21%

Utanför städer

>300km 70%

Total effekt

0

500 000 000

1 000 000 000

1 500 000 000

2 000 000 000

2 500 000 000

3 000 000 000

3 500 000 000

4 000 000 000

4 500 000 000

5 000 000 000

Inom städer Utanför städer<300km

Utanförstäder>300km

Fo

rdo

nskilo

mete

r la

stb

il

2010

2030 BAU

2030 Klimat

”Facit”

Lastbil

WSP:s kommentar (“räcker” detta?)

Har de presenterade insatserna ”rätt” inriktning?

Ja! – men det är (av naturliga skäl!) stort fokus på korta och

medellånga resor i storstads- och mellanregioner. Eftersom

majoriteten av fkm produceras under långa resor skulle

åtgärdstillskott som slår mot dessa dock ge mycket hög utväxling.

Har de rätt ambition/kraft?

Beror på hur klokt de sätts in och med vilken pondus.

Kommer detta att ske i tid?

Inte vårt uppdrag, men rimligen ligger de största farhågorna inte i att

identifiera vilka åtgärder som ”behövdes” utan att tidplanen blir alltför

utdragen! Fördelningsprofilerna är exempel på ett viktigt underlag i

politikens praktik.

Det går

INTE av

sig

själv!!!

19 2012-01-04

Några slutsatser från grupparbete 2 ”back casting”

• Kraftfulla åtgärder genomfördes 2012-2017

• Fysisk planering; ett nyckelområde

• Några tyckte teknikutvecklingen kanske överskattad

• Bränsleprishöjningar - en förutsättning

• En positiv framtidsbild tillkom som draghjälp

• Politisk konsensus för vägen mot målet

• Något ”hände” som gav engagemang

• Ökat tryck från marknaden

• Tydligare idéer om överflyttningar av gods behövs

• Säkrad finansiering till kollektivtrafik och järnväg bl.a.

genom nya finansieringsformer

Workshop - Hur ser det klimatanpassade

transportsystemet ut 2030 och hur kommer vi dit?

2030 har massor hänt i storstadsregionerna.

Transporteffektiv samhällsplanering (med muskler)

Villkorat nybyggande

(Villkorad?) förtätning

Förändrat gaturum

Färre parkeringsplatser (då de ej behövs)

Kollektivtrafik ökat duktigt

GC är det naturliga för korta resor

Utökad och höjd trängselskatt

Bilpoolandet ökat drastiskt

Citylogistik

Ruttplanering

Terminaler

Börjar

dessutom

hända

mycket snart

I landet i stort har också mycket skett (men lite annorlunda)

Generellt gäller:

Järnvägen har hållit lastbilstrafikens ökning stången.

Kraftigt ökad kapacitet på järnvägen som klarar godset.

Stora överföringar från Järnväg till Sjö

Förstorade arbetsmarknadsregioner försörjs med koll-trafik

Någonting ”hände”

BAU är ej vad det var

Samhällsplaneringen fick muskler

Personbilsnyttjandet blev mindre attraktivt

Alternativen blev mer attraktiva

Sverige blev ett internationellt föredöme och miljontals besökare åker

årligen (klimatsmart) hit för att beskåda härligheten.

Mot 2050…..

Vidmakthållande av styrmedel (typ skattenivåer)

Nya styrmedel

Nytt BAU formeras succesivt (Fortlöpande kulturförändring)

Dvs det kritiska är

Normen i samhällsplaneringen

Bränslepris (mot slutkund)

Övrig trafikeringskostnad (mot slutkund)

Alternativens attraktivitet (inkl pris)

Att inte tappa sugen

Tack

På bilden är hon 18. 2030 drygt 40 och 2050 drygt 60.