View
259
Download
11
Category
Preview:
DESCRIPTION
Â
Citation preview
355 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Utgravingene i Skjærvika og Fjellvika, med feltsesongene 2009 og 2010, er en av de mest omfattende undersøkelsene som er utført av Tromsø Museum. De to andre undersøkelsene av et visst omfang, på Slettnes og på Melkøya, hører til samme geografiske område, og de ble alle gjennomført med utgangspunkt i Statoils planer om utbygging av gassanlegg på land.
I dette sluttkapittelet vil resultatene fra undersøkelsene i 2009 og 2010 bli oppsummert, og forsøkt satt inn i en litt større kontekst. Kapitlet deles opp i de forskjellige kronologiske periodene, med et generelt sammendrag, i tillegg til at spesielle resultater trekkes fram. Det blir fokusert på forskjellige typer boligkonstruksjoner, men også funntyper og typologi, samt topografiske og vegetasjonshistoriske forhold. Det vil også utføres enkle funnanalyser, og redegjøres for råstoffbruk. I delkapitlet om jernalder legges det vekt på produksjonen i hellegropene og hvilken ny kunnskap undersøkelsen av disse kan gi.
Inndelingen i de forskjellige kronologiske periodene er gjort med utgangspunkt i det som er etablert gjennom forskning og tidligere undersøkelser, bl.a. Olsen 1994 og Hesjedal et al. 1996. Med bakgrunn i nyere undersøkelser kunne grensene vært forskjøvet noe, men det ligger utenfor målsetninga med denne rapporten. Resultatene fra utgravingene i Skjærvika og Fjellvika indikerer likevel at periodene kan trekkes noe tilbake i tid i forhold til periodeinndelinga fra 1994. Materialet viser at det har vært intens aktivitet i flere overgangsfaser. Det er tatt utgangspunkt i at overgangen mellom eldre og yngre steinalder er omkring 4500 f.Kr., men det kan diskuteres om aktiviteten som ses i overgangsfasen mellom periodene kunne vært tatt med under yngre steinalder, slik at skillet mellom periodene var ca. 4800 f.Kr. Også skillet mellom yngre steinalder og tidlig metalltid, ca. 1800 f.Kr. har mange dateringer, og materialet er her sett i sammenheng med resultater fra tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid.
For jernalder er periodeinndeling med romertid, folkevandringstid, merovingertid og vikingtid benyttet.
Erfaringer og resultaterUndersøkelsene ble utført med bruk av omfattende flateavdekking med gravemaskiner i kombinasjon med manuell avtorving. Torva ble fjernet fra praktisk talt alle flater, noen steder også i bergsprekker og
inn mot skrenter. Ei målsetting med å avdekke alle flater var å fange opp utendørsaktiviteter og andre typer strukturer enn boliger (kap. 3.1). Som resultatene viser har denne satsinga gitt en mer komplett oversikt over hvilke aktiviteter som har funnet sted. Med en så stor grad av avdekking kunne flere nye strukturer registreres, for eksempel gulvflater med svært vage strukturelementer. Det er tvilsomt om disse ville blitt oppdaget uten å avtorve hele området. Eksempler er S38 og S44 som ligger midt i Skjærvika Midtre. Her ga prøvestikking i 2005 mye mer vage resultater som kunne tolkes som spredt aktivitet.
Rullesteinsmassene var på mange måter ei utfordring i forhold til gjennomføring av utgravingene. Det ble fra starten lagt vekt på å forstå og dokumentere de stratigrafiske forholdene i kulturminnene på best mulig måte. Den relativt løse undergrunnen som følge av rullesteinenes størrelse og form, samt manglende løsmasser mellom steinene, medførte at en vertikal forflytning av jordmasser hadde funnet sted gjennom tiden. Dermed kunne det forventes at både funn og trekull flere steder var ute av kontekst. Erfaringa er likevel at aktiviteten de fleste steder hadde resultert i kompakte kulturlag med relativt faste masser, mens det i tilstøtende områder var minimalt med masser mellom rullesteinene. Man kan dermed anta at stratigrafien i selve kulturlagene ikke var for mye omrotet. De stratigrafiske relasjonene mellom kontekster for dateringer og funn bekrefter dette. I noen områder, og spesielt i Fjellvika, var det ekstra lite masser mellom rullesteinene. Flere av strukturene hadde en form som kunne ses i rullesteinsmassene, men manglet kulturlag eller andre masser og ga dermed svært liten informasjon gjennom funn og dateringer.
Strandlinjeforskyvninger i Fjellvika og SkjærvikaFor å etablere en forståelse av strandforskyvningene i Skjærvika og Fjellvika har vi valgt å forholde oss til resultater fra Anders Romundsets nylige gjennomførte geologiske strandlinjeundersøkelser i Finnmark. Undersøkelsen har tatt utgangspunkt i bunnsedimenter fra flere kystnære innsjøer på Sørøya, Rolvsøya og Nordkinnhalvøya5 (Romundset 2011). Ved å analysere sedimenter med rester av skjell og alger har det vært mulig å avdekke når kystnære innsjøer ble skilt fra havet. Men også når
5. VURDERING AV RESULTAT
5 Disse undersøkelsene har klart å påvise Storegga tsunamien 8100-8200 BP (Romundseth og Bondevik 2011).
356 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
transgresjon (havet) har fylt dem opp igjen. Ved å datere overgangene fra saltvann til ferskvann, og visa versa, har man hatt mulighet til å generere en relativ forståelse av strandlinjeforskyvningene for blant annet Vest-Finnmark. Resultatene fra disse undersøkelsene viser at ytterkysten av Vest-Finnmark har vært isfri ca. 14.600 kal. BP (ca. 15 800 kal. f. Kr.). Videre forløper det en rask landheving fra 11000 til ca. 9500 kal. BP (ca. 10900 til 8800 kal. f. Kr). Det etterfølges av en transgresjon frem til ca. 7400 kal BP (ca. 5500 kal. f. Kr). Fra tapesmaksimum er det en jevn regresjon fram til i dag (Romundset 2011:2419).
I Jakob Møller programvare Sealev32 synes disse resultatene å passe best med isobaselinjene fra 12 til 10 (Møller http://geo.phys.uit.no/sealev/index.html). Imidlertid skiller Romunseths resultater seg fra Møllers kurver siden Romundsets undersøkelser viser at transgresjonen og tapesmaksimun er knappe 2000 år tidligere en hva man ser i Møllers resultater.
Resultatene fra Romundsets undersøkelser fra Sørøya passer godt med våre egne resultater (figur 5.2). Dateringene våre fordeler seg jevnt mellom 4-5 m over strandlinjekurven fra Sørøya (Romundset 2011:2409). Oversikten avdekker flere interessante trekk ved bosetningen i Skjærvika. Et
markert skille i høyde på ca. 5170 kal. BP (3200 f. Kr) representerer en stor endring i bosetningen fra terassen i Skjærvika Øvre, til øvre del av den store flata nede i Skjærvika (og Fjellvika). Bakgrunnen for denne brå endringen er fordi terrenget mellom 13 og 18 moh. heller i så stor grad at det ikke egner seg for bosetning. Det har resultert i at menneskene har måtte bosatt seg på platået i Skjærvika øvre helt frem til strandflata nedenfor ble beboelig. Når det nedre platået ble beboelig synes det som at man har foretrukket dette området.
Det at laveste strandlinje før transgresjonen ligger på ca 7, 5 meter over dagens havnivå innebærer at eldre steinalder bosetningen i Skjærvika sannsynligvis har holdt seg på platået i Skjærvika Øvre, altså fra 18 m og oppover.
Det er også verdt å merke seg at det i perioder med lite bosetning har vært mindre fokus på å bosette seg nært havet. En bakgrunn for dette kan være at midlertidig bosetning har var valgt å bo i huler og hellere lengere oppe i vikene. I perioder med mye aktivitet har bosetningen vært lokalisert nært havet.
Forundersøkelsen i 2005 valgte å forholde seg til Isobase 14 fra Møllers Sealev32. Det synes å passe dårlig med våre resultater. Det er fordi det meste av bosetningen yngre enn 4500 kal. BP (3200 kal. f. Kr.) da ville ligge ved flomålet eller under havet.
8000 4000 010 000 6000 20000
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
Age (cal. yr BP)
)LS
M evoba m( noitavel
E
22
24
Lake 3 isol. 11,250-10,810
Lake 4 ingr.8170-7970
Lake 4 isol.6610-6400
Lake 4 isol. max. age11,070-10,250
Tapes beach ridge near Lake 4
2 dated driftwood logs
SØRØYA26
?Main shoreline isobase23 - 26 m a.s.l.
Figur 5.1. Kurve som viser strandlinjeforskyvningene for Sørøya (illustrasjon: Anders Romundset 2011:2409).
357 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
5.1. EldrE stEinaldEr
Ingen av strukturene i Skjærvika eller Fjellvika har dateringer fra de første fasene av eldre steinalder. Den eldste aktiviteten fant sted i Skjærvika Øvre, i strukturene S31 og S32b, og var de eneste sporene etter aktivitet i eldre steinalder.
Dateringer og bruksfaserTil sammen er det 6 dateringer som faller innenfor fase 3 av eldre steinalder. Tre av dem er fra overgangen mellom eldre og yngre steinalder, og disse behandles her sammen med resultater fra eldre steinalder (figur 5.1.1). Den aller eldste daterte aktiviteten fant sted i S31 omkring 5700 f.Kr., tidlig i fase 3 av eldre steinalder. Dateringa hadde uklar kontekst, men kan stamme fra et ildsted med kort bruk.
De to neste dateringene er fra S32b og S31, og viser sannsynligvis til en samtidig bruk av disse strukturene, datert omkring 5500-5300 f.Kr. Trekullprøven i S32b er tatt nær en yngre trekullkonsentrasjon i bakre veggvoll, og har ikke nødvendigvis noe å gjøre med selve tuftekonstruksjonen. Tufta var likevel et gunstig sted å bosette seg på da berget skråner ned mot ei naturlig grop der gulvet senere ble anlagt. Omtrent samtidig var det aktivitet også i S31, og denne gangen kan aktiviteten knyttes til det nederste kulturlaget, under veggvollen.
Videre viser dateringene omkring 4800-4500 f.Kr. at ved overgangen til yngre steinalder var både S31 og S32b i bruk, men muligens ikke bebodd samtidig. Dateringa fra S32b er eldst av de to og kom fra kullområdet vest for tufta, i masser som trolig var ryddet ut av gulvområdet. Prøvene fra S31 er tatt i gulvområdets nederste lag.
Figur 5.2. Oversikt over dateringer og deres høyde over dagens nivå. Det gir en relativ oversikt over strandforskyvningene i Skjærvika og Fjellvika. Under plottene er kurven som viser strandlinjeforskyvningene for Sørøya (Romundset 2011:2409). Dateringene Kal. BP og Kal. f/e. Kr. er middelverdier.
0
5
10
15
20
25
50015002500350055006500 45007500 Ukal. BP.
Kal. f/e. Kr.1830 650 f. 575 e. 1430
Kal. BP5301375260037755170630074258300
6400 5480 4350 3200
6000 5800 5600 5400 5200 5000 4800 4600 4400 4200
Wk17723
Wk29918
Wk31262
Wk31271
Wk33070
Wk31275
Wk31261
Kalibrert e. Kr.
S31 Tuft
S32b Tuft
S31 Tuft
S32b Tuft
S31 Tuft
S31 Tuft
S31 Tuft Figur 5.1.1. Diagram som viser radiokarbon-dateringer fra eldre steinalder i Skjærvika.
358 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Landkap og topografiPå den tida strukturene i Skjærvika Øvre var i bruk sto strandlinja mellom 9 og 10 m høyere enn i dag ved middelvannstand (figur 5.1.2). Ved høyvann dannet hele Skjærvika ei lang vik med svært gode landingsforhold i ly av bølger og vind. Aktiviteten foregikk på en terrasse noen meter høyere opp, helt innerst i den lange vika, og det flate partiet strakk seg mot nordøst fra terrassen. Terrenget var nokså bratt ned mot sjøen fra der boligene lå, og adkomsten var trolig lettest midt i vika. Midt på flata rant en liten bekk som ga tilgang til ferskvann. Høydedrag på begge sider av terrassen gjorde at området var relativt godt skjermet for vind.
Fra dette området var det enkelt å forflytte seg nordover og opp mot fjellet i øst.
Analyse av pollen hentet ut i Skjærvika hadde ikke dateringer så langt tilbake i tid som eldre steinalder. Resultater fra Melkøya viser imidlertid at det sannsynligvis var lokal skog på denne tiden, med forekomster av bjørk, or og furu (Jensen, 2004:277-278). Vegetasjonen ble påvirket av den menneskelige aktiviteten, og man kan anta at de som oppholdt seg i Skjærvika hugget ned trær for bruk til brensel og dermed tynnet ut skogen noe.
S42
S6S4
S3
S2a
S2b
S52
S33
S53
S47S46
12
13
31
7
37
14
19
36
15
35
16
19
1718
34
20
30
1
29
28
32
33
31
30
27
29
26
2
28
27
25
26
3
25
4
5
6
7
20
21
19
24
22
8
23
9
18
16
17
10
15
11
12
14
13
0 20
Meter
± CRV12
UNIVERSITETET I TROMSØ UiTTROMSØ MUSEUM - UNIVERSITETSMUSEETSKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET
S30
S35
S22
S21
S20
S19
S27
S28
S38
S15
S18
S34
S31
S32aS32b
S44
S16S48
Struktur
Avtorvet område
Hav
Steinur og stormvoll
Stor stein og rasblokk
Berg
Rullestein i strand
Figur 5.1.2. Kart som viser topografien ved antatt strandlinje på ca. 9 meter over dagens strandlinje i Skjærvika i eldre steinalder (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).
359 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
BoligstrukturerDet var få spor etter boligstrukturer fra eldre steinalder. Dette henger sammen med at boflatene var gjenbrukt og at det ble anlagt nye hus i tuftene. Sporene etter de yngste bruksfasene i strukturene var dermed best bevart, med tydelige ildsted og gulvlag, og restene av den eldste bruken var ryddet ut og omrotet, spesielt i S32b. Funn av trekull og skjørbrente steiner i vollene, samt dateringene tyder dette. S31 hadde noenlunde urørte kulturlag, med mulig gulvflate på 3,5 x 2,5 m, og en veggkonstruksjon med stolper kan knyttes til bruksfasen i overgangen mellom eldre og yngre steinalder.
De tre husstrukturene på terrassen inneholdt alle lag med rullesteiner og grus, men i S31 var det et eldre kulturlag under et løsere lag med rullesteiner. Denne torvoverflata er ikke gjenfunnet i S32. Rullesteinsmassene kan være tilført til tuftene og planert ut for å lage ei gulvflate for bruk i husene. At massene ikke i samme grad er ryddet ut av gulvområdet i S31 kan ha med de topografiske forholdene å gjøre, eller at det ville ha ødelagt dreneringskanalen som var anlagt i den eldste fasen.
De vage restene etter bosetting i eldre steinalder gjør at vi ikke kan si noe sikkert om selve boligkonstruksjonene. Det kuperte terrenget rundt S31 og i bunnen av S32b tilsier at det ikke var snakk om solide huskonstruksjoner, men det kan ha vært lette konstruksjoner i form av gapahuk eller lignende.
Funntyper og råstoffFra de kontekstene som antas å være resultat av aktiviteter i eldre steinalder er det kun 487 enkeltfunn i litisk materiale. I tillegg er det samlet inn en del oker. All oker og de fleste funnene er fra S31 (tabell 5.1.1).
Karakteristisk for det eldste funnmaterialet i Skjærvika er gjenstandstyper som stikler, bor, flekker, mikroflekker, mikrolitter, bipolare kjerner, mikroflekkekjerner og tverrspisser (Olsen 1994: 31-34). Det ble til sammen funnet tre tverrpiler, en fra det eldste gulvlaget i S31 (lag 2B), og to fra S32b, også her de eldste lagene i gulvområdet (lag 4B og lag 6). I tillegg er det et retusjert avslag fra S31 som kan være forarbeid til en spiss. En av tverrspissene er skadet i eggen, mens en annen har en skråstilt egg. Alle tre har basisdeler som er likt tilhugd. Spissene er i fin kvartsitt og chert. Funn av mikroflekker viser sein mikroflekketradisjon i Finnmark. Kun et fåtall av kjernene fra S32 har små avspaltninger, og det er registrert to mikroflekkekjerner i S32a, uten at denne strukturen har dateringer fra eldre steinalder.
I S32b var det 3 stikler, en av disse var fra de eldste lagene (figur 5.1.3). Fire stikler er også funnet i S32a.
Tabell 5.1.1. Oversikt over gjenstandstyper i materialet fra eldre steinalder i Skjærvika.
1 2 Totalt %
Bor 1 1 0,21
Emne 1 1 0,21
Flekke 1 1 0,21
Kjerne 1 1 2 0,41
Kjernefragment 4 3 7 1,44
Mikroflekke 4 4 0,82
Mikrolitt 1 1 0,21
Retusjert avslag 4 2 6 1,23
Spiss 1 2 3 0,62
Stikkel 1 1 2 0,41
Avslag 386 73 459 94,25
Totalt 405 82 487 100
% 83,16 16,84 100 Figur 5.1.3. En stikkel i chert, funnet i nedre del av gulvlaget i S32b (foto: Konstanse Karlsen og June Åsheim©Tromsø Museum - Universitetsmuseet).
360 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Kvarts og kvartsitt dominerer materialet fra eldre steinalder, med omtrent like store andeler på omkring 33-35 % (tabell 5.1.2). Det meste av kvartsitten er finkornet. S31 hadde større mengde kvarts og kvartsitt enn S32b (figur 5.1.4). Det er også en nokså stor andel chert i materialet, og den relative andelen av chert er størst i S32b. I tillegg var det små andeler av bergkrystall, skifer og flint i kontekstene fra eldre steinalder. Bergkrystall ble i hovedsak funnet i S31. De nederste lagene i S31 inneholdt ikke skifer. Skiferen fra lag 2A lå samlet og representerer en enkelthendelse. I S32b lå skiferen for det meste i lag 6, og kan være innblandet fra yngre gulvlag.
5.2. YngrE stEinaldEr i skjærvika og FjEllvika
Det meste av aktiviteten i yngre steinalder fant sted i Skjærvika, kun en av strukturene i Fjellvika var da i bruk. Aktiviteten var konsentrert på terrassen i Skjærvika Øvre, og i området helt i nord på det flate partiet i Skjærvika, i nordre del av Skjærvika Midtre. I tillegg til disse h en rekke dateringer fra overgangen mellom yngre steinalder og tidlig metalltid. All aktiviteten som fant sted i denne overgangsfasen beskrives under avsnittet om tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid (kap. 5.3).
DateringerStrukturene som har dateringer til yngre steinalder er S30, S31, S32a, S32b og S35 i Skjærvika Øvre, S19, S20, S21 og S27 i nordre del av Skjærvika Midtre og F8 i Fjellvika Vest (se figur 5.2.2). Resultatene tegner et bilde av at det var mindre aktivitet i periode 2 enn i de to andre periodene (figur 5.2.1). Det ser ut til å ha vært relativt kontinuerlig aktivitet fram til ca. 4000 f.Kr., deretter flater kurven ut. 11 dateringer viser en sammenhengende bruk mellom ca 4500 og 4250 f.Kr., tidlig i periode 1 av yngre steinalder. Fire av strukturene var i bruk i periode 1, to i periode 2 og fem i periode 3. Aktiviteten i de to eldste periodene av yngre steinalder foregikk i Skjærvika Øvre. Den yngste bruken i Skjærvika Øvre ses i dateringer fra S32a og S35, mellom 3500 og 3100 f.Kr.
Yngre steinalder, periode 1 og 2
Topografi
Strukturene i Skjærvika Øvre har vært brukt over lang tid, en periode på omtrent 2500 år. Husene var i vært i bruk lenge etter at havet har trukket seg tilbake et godt stykke ned Skjærvika, og sto omtrent 8-9 m høyere enn i dag (figur 5.2.2). Hellinga ned fra terrassen har ikke gjort det mulig å anlegge boligstrukturer lengre ned i de første periodene av yngre steinalder, fordi flata i nordre del av Skjærvika Midtre fortsatt lå under vann ved flo sjø. Terrassen har utgjort en begrenset plass til å sette opp boliger, noe som kan forklare den gjentatte bruken av tuftene. Skrentene på begge sider i Skjærvika har medført at adkomsten til sjøen trolig var innerst i vika.
Tabell 5.1.2. Oversikt over litisk råstoff fra eldre steinalder.
S31 S32b Totalt %
Bergkrystall 23 1 24 4,93
Chert 65 40 105 21,56
Flint 2 2 4 0,82
Kvarts 165 9 174 35,73
Kvartsitt 142 20 162 33,27
Skifer 8 10 18 3,70
Totalt 405 82 487 100
% 83,16 16,84 100
Figur 5.1.4. Diagrammet viser fordelingen av det litiske materialet mellom S31 og S32b.
0
100
200
300
400
500
S31 S32b
bergkrystall
chert
flint
kvarts
kvartsitt
skifer
Struktur
Antall
361 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500
Wk27175Wk33060Wk27177Wk31257Wk17727Wk33058Wk33059Wk29911Wk31258Wk29908Wk31259Wk33061Wk33062Wk17729Wk33063Wk29909Wk17724Wk31269Wk29920Wk31265Wk29921Wk31260Wk33069Wk29916Wk31268Wk33066Wk33067Wk33068Wk31270Wk29917Wk17725Wk31274Wk31266Wk31276Wk31267Wk31264Wk29919Wk31263Wk31272Wk31273
Kalibrert f. Kr.
S31 Tuft
S32b TuftS32b Tuft
S31 TuftS32a TuftS32a TuftS32b TuftS32a TuftS32b TuftS32a TuftS31 TuftS32b TuftS30 AktivitetsområdeS30 AktivitetsområdeS30 AktivitetsområdeS32a TuftS30 AktivitetsområdeS31 TuftS31 TuftS32a TuftS32a TuftS32a TuftS32a TuftS35 Aktivitets�ateS21 TuftS21 TuftS21 TuftS19 TuftS21 TuftS21 TuftS27 TuftS20 TuftS27 TuftS27 TuftS20 TuftS20 TuftS20 TuftS27 TuftF8 TuftS20 TuftF8 Tuft
S33
S53
S47S46
12
13
31
7
37
14
19
36
15
35
16
19
1718
34
20
30
29
28
32
33
31
30
27
29
26
28
27
25
26
25
7
20
21
19
24
22
8
23
9
18
16
17
10
15
11
12
14
13
0 20
Meter
± CRV12
UNIVERSITETET I TROMSØ UiTTROMSØ MUSEUM - UNIVERSITETSMUSEETSKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET
S24
S23
S55
S30
S35
S22
S21
S20
S19
S27
S28
S38
S15
S18
S34
S31
S32aS32b
S44
S16S48
S17b
S13S14
S11 S54
S17
S57
S45
S50
S49
Struktur
Avtorvet område
Hav
Steinur og stormvoll
Stor stein og rasblokk
Berg
Figur 5.2.1. Diagram som viser kalibrerte radiokarbondateringer fra yngre steinalder.
Figur 5.2.2. Kart over Skjærvika med antatt strandlinje og daterte strukturer fra yngre steinalder (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).
362 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
0
500
1000
1500
2000
2500
S30 S31 S32a S32b
Struktur
Antall
Figur 5.2.3. Diagram som viser funnmengde fra periode 1 av yngre steinalder, fordelt på strukturer.
Tabell 5.2.1. Gjenstandstyper fra periode 1, fordelt på strukturer.
S30 S31 S32a S32b Totalt %
Bor 2 2 4 0,11
Emne 3 3 0,09
Emne, kniv 1 2 6 9 0,26
Emne, spiss 4 1 5 0,14
Emne, øks/meisl 1 3 4 0,11
Flekke 5 5 0,14
Kjerne 11 14 14 39 1,11
Kjernefragment 18 13 19 50 1,43
Kniv 2 8 1 11 0,31
Mikroflekke 3 3 0,09
Mikrolitt 3 3 0,09
Pimpstein 2 3 1 6 0,17
Retusjert avslag 5 7 5 17 0,49
Skraper 4 3 7 14 0,40
Spiss 1 1 0,03
Stikkel 5 4 3 12 0,34
Avslag 27 1998 715 576 3316 94,69
Totalt 27 2059 779 637 3502 100
% 0,77 58,80 22,24 18,19 100
Boligstrukturer/bruksfaser
S31, S32a og S32b er tufter med en viss likhet da de ligger plassert ut mot terrassekanten, og de har vært åpne ut mot kanten. Det er mulig konstruksjonen har lignet en gapahuk. I bakkant av S31 og i området mellom S32a og S32b var det tydelige veggvoller bestående av kompakte lag med fin sand og en del skjørbrente steiner. Veggene forøvrig var markert med middelsstore steiner, og inneholdt funn og trekull. Dette kan tyde på at bare deler av veggene besto av solide, tykke torvvegger, mens resten har bestått av stolper dekket av skinn e.l. I S31 var det tre tydelige stolpeskoninger i den østre delen av veggvollen. Alle tre tuftene hadde spor etter avfallsdynger på terrassekanten, like utenfor tuftenes åpninger. I S32b var det også en del avfall i form av trekull og avslag i veggområdet i sørøst. Gulvene i alle tre tuftene hadde planerte lag med rullesteiner. Gulvflatene var runde og rundovale, og størrelsen varierte mellom 2,5-3 m i bredde og 2,5-4 m i lengde. S32a var den største av de tre tuftene.
S31 besto tidlig i yngre steinalder av en boligkonstruksjon med solid vegg i nord og nordøst, anlagt inn mot berget i nordvest og sannsynligvis åpen mot terrassekanten i sør. Gulvet var ovalt, ca 2,5 x 2,5 m stort, med et sentralt ildsted. I S32b er det mulig at veggvollen i nordøst stammer fra denne bruksfasen. Gulvet, ca. 3,5 x 2,5 m hadde mest trekull i den vestlige delen, muligens var kun denne delen i bruk, eller et ildsted lå i den vestlige delen. Trekull fra bruksfasen fylte den øverste delen av kullgropa vest for gulvet.
I siste del av periode 1 ses boligen i S32a som ei gulvflate lenger enn 4 m nord-sør og ca. 3 m bredt, nedgravd i rullesteinsmasser i nord. Konstruksjonen var åpen mot vest, og hadde muligens et avfallsområde like sør for åpninga.
Den intensive bruken av ild i S30 viser utendørs aktiviteter. Fete jordmasser indikerer en form for aktivitet som involverte organisk materiale. I den sørlige delen av feltet er det en mulig teltring som kan stamme fra samme bruksfase. Det kan ha vært satt opp et enkelt vindskjul å oppholde seg i under aktiviteten lenger nord.
Funn periode 1
Den samlede funnmengden fra aktiviteter i periode 1 av yngre steinalder utgjør 4321 enkeltfunn, fordelt på 2360 undernummer. Av disse kommer de fleste funnene fra S31, og bare et fåtall fra S30 (figur 5.3.3).
Det litiske materialet utgjør 3502 enkeltfunn. Av dette er så mye som 94,69 % avslag. De største gruppene av gjenstandsfunn er kjernefragment og kjerner. 18 er katalogisert som uregelmessige, 5 koniske og 2 bipolare. To er kategorisert som mikroflekkekjerner. Videre er det en relativt mange retusjerte avslag, skrapere og stikler.
363 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Kniver og forarbeid til kniver er det også en del av, til sammen 20 funn. De fleste er i skifer, kun en av knivene er i chert. Det er nokså likt fordelt mellom eneggede og tveeggede kniver. Det ses en tendens at de tveeggede kommer fra lag som er datert til den eldste delen av perioden.
Funnene består for øvrig av et fåtall av pimpstein, forarbeid til spisser, flekker, bor, emne til øks/meisel, andre emner, mikroflekker, mikrolitter og en spiss. De to spissemnene er i skifer, og er vanskelige å typebestemme, men begge har triangulært tverrsnitt. Den ene spissen er en tverrspiss fra lag 4B i S32b, et lag som kan representere utkast av
eldre masse fra gulvområdet. Alle mikrolitter og en av mikroflekkene er også fra den nedre delen av veggvollen, disse i S31, og kan også være fra et eldre, utryddet gulvlag. Flekkene er derimot funnet i det øverste gulvlaget i S31. Alle disse sistnevnte funntypene forbindes med eldre steinalder, og funnene stammer sannsynlig fra bruksfaser i siste fase av eldre steinalder som det er spor etter i begge strukturene.
Skrapere er funnet i lag 13B og en i lag 1B i S32a. To er i sort chert og en i transparent bergkrystall med røde tråder (figur 5.2.6). Også to av tre bor er i fin kvarts, men to av disse er funnet i yngre lag. Også de fleste av de seks skraperne i S32b var i sort finkornet chert eller kvartsitt. De er funnet i forskjellige lag.
Figur 5.2.4. Bipolar kjerne av sort chert, funnet i S32a (foto: Konstanse Karlsen og June Åsheim©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).
Figur 5.2.5. Tveegget skiferkniv med rette egger, funnet i gulvet i S32a (foto: June Åsheim©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).
Figur 5.2.6. Skraper i bergkrystall, funnet nedre del av gulvlaget i S32a (foto: Konstanse Karlsen og June Åsheim©Tromsø Museum – Universitets-museet).
Tabell 5.2.2. Steinråstoff fordelt på strukturene.
S30 S31 S32a S32b Totalt %
Bergkrystall 70 57 7 134 3,83
Chert 371 129 207 707 20,19
Flint 13 5 18 36 1,03
Jaspis 1 1 0,03
Kvarts 7 869 308 222 1406 40,15
Kvartsitt 16 579 119 84 798 22,79
Pimpstein 2 3 1 6 0,17
Sandstein 1 1 0,03
Skifer 4 153 158 98 413 11,79
Totalt 27 2059 779 637 3502 100
364 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Kvarts er det litiske råstoffet som dominerer funnmaterialet fra periode 1, med 40,15 % (tabell 5.2.2). Det er også nokså store andeler av kvartsitt og chert, med hhv 22,79 % og 20,19 %. Skifer utgjør en relativt liten andel av materialet. Fordelingen mellom de forskjellige strukturene viser at den relative andelen av kvarts er størst i S32a (figur 5.2.7). S32b har en større andel av chert enn de to andre tuftene. Skifer utgjør en mindre prosentvis del av funnmengden fra S31 enn i de to andre strukturene.
Funn periode 2
Fra periode 2 av yngre steinalderen er det en mye lavere funnmengde enn fra periode 1. De fleste av disse funnene stammer fra den yngste bruksfasen i S32a. Det meste er av litisk materiale. Gjenstandstypene fordeler seg som i tabell 5.3.3, med flest kjernefragment, videre er det noen emner, kjerner og to skiferspisser, samt enkeltfunn av bor, bromme, mikroflekke, pimpstein, retusjert avslag og skraper. Den ene av spissene er et basisfragment av en nyelvspiss, funnet i gulvlaget i S32a. En spesiell skifergjenstand, en bromme eventuelt et anheng med rombisk tverrsnitt og hakk for å feste et snøre e.l., ble funnet i S32a (se figur 4.7.12). Mikroflekken er trolig innblandet fra eldre bruksfaser.
Kvarts utgjør størst mengde av det litiske materialet også i periode 2, men nå var det nesten like stor andel av skifer (tabell 5.2.4). Økninga av skifer i denne perioden er som forventet (Olsen, 1994:51). Chert og kvartsitt er bare funnet i mindre mengder i lag fra denne perioden.
Yngre steinalder, periode 3
Topografi
Området som var bosatt i periode 3, nordre del av Skjærvika Midtre, lå lunt til innerst og lengst nord på flata i Skjærvika (se figur 5.2.2). Strandflata var omkranset av relativt bratte skrenter på tre sider, og grenset mot havet i sør-sørvest. Ved et havnivå ca. 7-8 m høyere enn i dag utgjorde flata minst 30 m fra skrenten i nord til stranda. De fire hustuftene som var i bruk på denne tida dekket store deler av tilgjengelig areal i Skjærvika.
Boligstrukturer/bruksfaser
Strukturene som var i bruk i periode 3 av yngre steinalder var S19, S20, S21 og S27 i Skjærvika, og F8 i Fjellvika, var alle hustufter. Alle fire tuftene i Skjærvika viser spor av bruk tidlig i periode 3.
Figur 5.2.7. Diagram som viser mengde steinråstoff i de forskjellige strukturene.
0
500
1000
1500
2000
2500
S30 S31 S32a S32b
bergkrystall
chert
flint
jaspis
kvarts
kvartsitt
pimpstein
sandstein
skifer
Struktur
Antall
Tabell 5.2.3. Gjenstandstyper fra periode 2, fordelt på strukturer.
S32a S35 Totalt %
Bor 1 1 0,31
Bromme 1 1 0,31
Emne 9 9 2,74
Emne, kniv 1 1 0,31
Kjerne 5 5 1,52
Kjernefragment 10 10 3,05
Mikroflekke 1 1 0,31
Pimpstein 1 1 0,31
Retusjert avslag 1 1 0,31
Skraper 1 1 0,31
Spiss 2 2 0,61
Avslag 292 3 295 89,94
Totalt 324 3 327 100
% 99,09 0,92 100
Tabell 5.2.4. Steinråstoff fordelt på strukturene.
S32a S35 Totalt %
Bergkrystall 22 22 6,71
Chert 57 1 58 17,68
Flint 1 1 0,31
Kvarts 100 1 101 30,79
Kvartsitt 47 1 48 14,63
Pimpstein 1 1 0,31
Skifer 97 97 29,57
Totalt 325 3 328 100
365 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
F8, S20 og S27 hadde yngre bruksfaser innenfor periode 3, og var i bruk samtidig i siste del av periode 3, den såkalte gressbakkenfasen.
De tre tuftene som lå på ei nord-sør orientert rekke i nordvest hadde alle tydelig nedgravde gulv omkranset av tykke veggvoller av store rullesteiner. For S20 og S21 kunne en yttergrense av veggvollen registreres, og vollen var mellom 1 og 2 m tykk. Husene så ut til å være anlagt ved at de store rullesteinene var blitt ryddet ut av gulvet, som deretter ble flatet ut med ei nedgraving på den høyestliggende siden i nordøst, og i tillegg i øst for S20 sitt vedkommende. Ingen av tuftene hadde bevarte ildsteder som kan knyttes til bruk i yngre steinalder, men det ble funnet kullholdige lag som kan være rester av ildsted. Alle tre tuftene hadde inngang i den sørlige enden ut mot midten av vika. Gulvet i disse tuftene var rundt til rundovalt, og målte 3,5-5 x 3-4 m.
S27 så ut til å ha hatt en mer avlang eller avrundet rektangulær utforming, og steinene i veggvollen var færre og mindre enn i de tre andre tuftene. Trolig var steiner også her blitt ryddet bort fra gulvet, og gulvet var noe nedgravd i nordøst og øst. Tufta hadde en inngang i øst, og to i sør. Det er mulig noen av disse tilhørte den yngre bruken av tufta. Størrelsen på gulvet i S27 var 7 x 4 m. Avgrensningen av kulturlaget datert til eldste del av periode 3 av yngre steinalder er uklar, og det er mulig at størrelsen på den eldste konstruksjonen lignet mer på tuftene vest for denne.
Den eldste bruken av F8 omfattet et enkelt ildsted i den nordvestre enden, og ei noe yngre datering fra overgangen til tidlig metalltid viser også bruk av den sørøstre delen av tufta. Det er mulig at også F8 i siste del av yngre steinalder var ei nokså lang tuft med rektangulær gulvflate. I S20 ble det funnet en plattform langs innsiden av veggen rundt hele gulvet. Plattformen kan være rester av et forhøyet område, men kan også representere en eldre veggvoll som ble liggende under ei utvidet gulvflate. Gulvet er større enn under den eldre bruken av tufta, men er nokså mye mindre enn gulvet i F8 og S27 fra samme periode. At husene får større gulvareal i siste del av periode 3 er ei utvikling som ses også i Varanger (Olsen, 1994:71). En del flate heller lå i plattformområdet og i inngangen i sørøst, disse kan være hellelegging av inngangen men kan også ha vært del av konstruksjonen i en torvvegg. I S19 var det rester etter hellelegging i det sentrale gulvområdet, men det er mulig at også disse kan ha vært nedrast fra veggen. Bruk av heller i torvvegger er kjent fra Hellefjord på Sørøya (Andreassen, 1985).
Funn
Funnmaterialet fra kontekster datert til periode 3 av yngre steinalder er nesten like stort som i periode 1, og viser omfanget av aktivitet i denne perioden (tabell 5.2.5). De fleste av funnene er fra S27. Funn fra F8 som også har dateringer fra denne perioden er ikke tatt med her. S21 hadde flere funn enn S20, selv om det er større områder som er gravd i S20. Dette kan forklares med at de yngste lagene i S20 er datert til tidlig metalltid, og at mye av aktiviteten i strukturen er yngre enn i S21.
Figur 5.2.8. Tuftene i Skjærvika med dateringer til periode 3 er i ferd med å bli ferdig undersøkt. Bildet er tatt mot øst-sørøst (foto: Janne Oppvang©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).
366 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Det litiske materialet fra periode 3 inneholder 96,29 % avslag. Av gjenstander er det mest kjernefragment og kjerner. 10 er katalogisert som uregelmessige, 4 bipolare og 1 konisk. Videre er det en del emner, de fleste i skifer, skiferspisser og forarbeid til spisser i skifer, og retusjerte avslag.
Av spissene er det to av nyelvtype og to tangespisser, i tillegg er et spissemne katalogisert som nyelvtype, og et som tangespiss. Tangespissene er fra S27, fra lag som er datert til siste del av periode 3. samt S20, lag 1A. De tre av nyelvtype er fra lag som er fra helt sist i periode, i S21 og S27. Gjenstandene er fragmenterte og typebetegnelsen er basert på formen på tverrsnittet og dermed usikker. De kan tyde på at spisser av nyelvtype forekom i yngre kontekster enn tidligere antatt (Olsen, 1994:54-55), eller de kan også være av en hittil ukjent type. Av kniver og knivemner er 3 i skifer, alle av enegget type.
Det litiske materialet består av mest kvarts, men inneholder også en nokså stor andel av skifer (tabell 5.2.6). Antallet gjenstander i skifer tilsier at råstoffet sto nokså sentralt i både i periode 2 og periode 3.
OppsummeringDet er relativt få av strukturene i Skjærvika med dateringer til yngre steinalder, og i Fjellvika kan kun en bruksfase i en struktur knyttes til steinalder. Den eldste bruken av området fant sted oppe på terrassekanten i Skjærvika Øvre. Husene har ligget helt ut mot terrassekanten, og har bestått av lette konstruksjoner som inkluderte bruk av stolper, med en del av veggene oppbygd mer kompakt. Husene var små, runde til rundovale og var plassert med åpninga mot terrassekanten.
At aktiviteten avtar i periode 2 kan skyldes at landhevinga vanskeliggjorde adkomsten til havet. I denne perioden var S32a gjenbrukt med samme størrelse eller noe mindre enn i periode 1.
Figur 5.2.9. Forarbeid til skiferspiss fra S27 (foto: Konstanse Karlsen og June Åsheim©Tromsø Museum – Universitets-museet).
Tabell 5.2.5. Gjenstandstyper fra periode 3, fordelt på strukturer.
S19 S20 S21 S27 Totalt %
Bor 1 2 3 0,09
Emne 3 9 6 18 0,52
Emne, kniv 1 1 0,03
Emne, spiss 1 4 6 11 0,23
Kjerne 7 2 14 23 0,67
Kjernefragment 7 2 15 24 0,70
Knakkestein 1 1 0,03
Kniv 1 2 3 0,09
Meisel 1 1 0,03
Pimpstein 1 11 12 0,35
Pren 1 1 0,03
Retusjert avslag 1 2 6 9 0,09
Skraper 4 2 6 0,17
Spiss 1 1 4 3 9 0,26
Stikkel 2 1 3 0,09
Tyngde 1 1 2 0,06
Avslag 491 763 877 1187 3318 96,29
Totalt 500 782 925 1246 3446 100
% 14,51 22,69 26,67 36,13 100
Tabell 5.2.6. Steinråstoff fordelt på strukturene.
S19 S20 S21 S27 Totalt %
Bergart 1 1 1 3 0,09
Bergkrystall 10 35 5 6 56 1,63
Chert 4 5 7 8 24 0,70
Flint 1 8 4 13 0,38
Grønnstein 2 5 7 14 0,41
Jaspis 1 1 0,03
Kvarts 349 368 559 743 2019 58,59
Kvartsitt 13 128 31 69 241 6,99
Pimpstein 1 11 12 0,35
Skifer 123 242 291 407 1063 30,85
Totalt 500 782 925 1246 3446 100
367 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Aktiviteten tok seg opp i periode 3, med gjentakende bruk av de fire hustuftene i den nordlige delen av Skjærvika Midtre. Husene var fortsatt nokså små i den eldste delen av periode 3, med rund eller rundoval form, men disse hadde en konstruksjon med mye tykkere og mer solide vegger enn boligene i Skjærvika Øvre, muligens bygget opp av torv som var støttet av liggende heller mellom torvlagene. I den yngste delen av periode 3 viser undersøkelsen at husene ble større, og mot overgangen til tidlig metalltid var avlange i formen.
Funnmaterialet viser at bruken av harde, finkornete bergarter avtar etter periode 1. Skifergjenstander finnes i alle periodene, men er i størst antall i periode 3. Det er også en stor andel skiferkniver i lag som er antatt å tilhøre periode 1 av yngre steinalder.
5.3. tidlig mEtalltid, tEkstil- kEramisk FasE i skjærvika og FjEllvika
Følgende delkapittel tar for seg spor etter aktiviteter i det andre årtusen f.Kr., som er den tekstilkeramiske fasen av tidlig metalltid.
Strukturene lå i den øvre delen av Skjærvika, som er kalt Skjærvika Midtre, og i den øverste delen av Fjellvika Vest.
Dateringer og periodeinndelingDersom man forholder seg til den fastsatte periodeinndelinga som den framstilles av Olsen (1994) er det svært få dateringer fra tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid i Skjærvika og Fjellvika, kun sju dateringer fra 5 strukturer (figur 5.3.1). Det foreligger imidlertid ni dateringer som ligger i overgangen mellom yngre steinalder og tidlig metalltid (ca. 2040-1690 f.Kr.). Alle dateringene fra denne overgangsfasen er relativt samtidige. Dersom overgangen mellom periodene trekkes noe tilbake i tid vil disse kunne regnes til tekstilkeramisk fase. Noen av strukturene er brukt både i overgangsfasen og innenfor fasen. Inkluderes alle er det totalt 8 strukturer som kan regnes til tekstilkeramisk fase (figur 5.3.2). Ut fra de sju dateringene som ligger innenfor tekstilkeramisk fase ses det en todeling i bruken, med aktivitet i den første delen av fasen (ca. 1760-1520 f.Kr.) i strukturene S44, F7 og S30, og i den siste delen (ca. 1440-1080 f.Kr.) i S44, F7, F8 og S15.
Figur 5.3.1. Diagrammet gir en oversikt over de kalibrerte dateringene i overgangen mellom yngre steinalder og tidlig metalltid, og de som er innenfor tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid.
2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400
Wk27170
Wk27173
Wk17730
Wk27174
Wk31283
Wk29924
Wk27164
Wk31285
Wk31251
Wk31287
Wk17728
Wk31256
Wk29912
Wk33057
Wk33056
Wk31252
Wk27181
Kalibrert f. Kr.
F8 Tuft
S15 Tuft
S20 Tuft
S20 Tuft
S27 Tuft
S27 Tuft
S27 Tuft
S48 Aktivitetsområde
S15 Tuft
S44 Tuft
F7 Tuft
S38 Tuft
S44 Tuft
F8 Tuft
S15 Tuft
F8 Tuft
F8 Tuft
Wk27166F7 Tuft
368 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Topografi og vegetasjonI det andre årtusen f.Kr. var middelvannsstanden sunket til ca. 4 moh. og det var etterhvert ei nokså stor flate som kunne benyttes i vikene (figur 5.3.2 og 5.3.3). Strukturene med dateringer til fasen ble funnet mellom 9 og 11,5 m over dagens strandlinje. I Skjærvika var praktisk talt hele flata benyttet i denne perioden. I Fjellvika var det kun ei 10-15 m bred flate innerst mot skråninga som kunne benyttes. I tillegg til de to strukturene F7 og F8 tyder funnmaterialet på at det også var aktivitet i de andre på samme flate, S25 og F6.
I tekstilkeramisk fase var det et gradvis kaldere klima, noe som også ses i resultatene av
pollenanalysen. Sammen med minkende aktivitet førte dette til at skogen igjen vokste til. Fra ca. 1750 var tyder funn av bjørkepollen på at det var varierende tetthet i skogen, med perioder med tettere skog og etter hvert gradvis mer åpent.
BoligkonstruksjonerDe strukturene med bruk i overgangen mellom periode 3 av yngre steinalder og tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid var tuftene F8, S15, S20 og S27, samt et utendørs aktivitetsområde S48. Tre av tuftene hadde i denne perioden store, avrundet rektangulære bruksflater, 6,5-8,4 m lange og med bredde på 3,5-4 m. Det er interessant å
Figur 5.3.2. Kart som viser situasjonen i tekstilkeramisk fase i Skjærvika, med antatt strandlinje på den tiden, og strukturene som var i bruk merket av (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum - Universitetsmuseet).
S42
S6S4
S3S2b
S52
S33
S53
S47S46
12
13
31
7
37
14
19
36
15
35
16
19
1718
34
20
30
29
28
32
33
31
30
27
29
26
28
27
25
26
25
4
5
6
7
20
21
19
24
22
8
23
9
18
16
17
10
15
11
12
14
13
0 20
Meter
± CRV12
UNIVERSITETET I TROMSØ UiTTROMSØ MUSEUM - UNIVERSITETSMUSEETSKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET
S26
S25
S24
S23
S55
S30
S35
S22
S21
S20
S19
S27
S28
S38
S15
S18
S34
S31
S32aS32b
S44
S16S48
S17b
S13S14
S11 S54
S17
S5
S56S29
S37 S5c
S57
S45
S50
S8
S39S10
S12
S59
S58
S36
S9
S7
S51
S49
Struktur
Avtorvet område
Hav
Steinur og stormvoll
Stor stein og rasblokk
Berg
369 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
legge merke til at den utendørs aktiviteten i S48 hadde ei tilsvarende stor flate, 8 x 5 m, med et ildsted i den ene enden. Den fjerde tufta (S20) var bare 5 x 4 m stor, og var gjenbruk av ei eldre, mindre tuft. Plattformene som ble funnet (se kap 4.6) kan være blitt til som resultat av en utvidelse av gulvområdet. Det var kun S15 som hadde et tydelig kullholdig kulturlag fra denne bruksfasen, i S20 og S27 var kulturlaget omrotet av vannmasser. S27 hadde rester av en mødding like utenfor den sørvestlige langveggen, og to innganger i den samme langsiden som vendte ned mot sjøen. F8 så ut til å ha hatt bare en inngang, også den mot sjøsiden. I S20 var inngangen lokalisert i sør, mot midten av vika. Tre av tuftene hadde veggvoller
markert av store rullesteiner. F8 var i tillegg gravd inn i terrenget med den ene langsiden, mens de tre andre tuftene hadde en mindre nedgraving i bakkant. I S15 var det ingen tydelig veggvoll, men en bue av store steiner i nordøst. En eventuell veggvoll rundt S15 kan ha blitt forstyrret av senere bruk av tufta. I F8 var det to ildsteder med dateringer til denne perioden, disse kan ha vært samtidige. I S27 ble det funnet kun ett ildsted, i den vestlige delen. De andre to tuftene hadde ingen tydelige ildsteder, eventuelle ildsted kan ha blitt ryddet bort ved nyere bruk av tufta. Formenog størrelsen til de tre største tuftene, F8, S15 ogS27, minner om tufter av gressbakkentype som er kjent fra denne tiden. Tuftene i Skjærvika og
Figur 5.3.3. Kart som viser situasjonen i tekstilkeramisk fase i Fjellvika, med antatt strandlinje på den tiden, og strukturene som var i bruk merket av (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum - Universitetsmuseet).
22 3021
21
2928
272625242322
4
5
2019
18
6
17
168
159
1014
13
7
1211
0 20
Meter
± UNIVERSITETET I TROMSØ UiTTROMSØ MUSEUM - UNIVERSITETSMUSEETSKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET CRV12
Rullestein uten torv
F8 tuft
F8
F25
F7a
F22
F24aF23a
F23b
F24b
F21
F13
F3
F2
F26
F1
F5
F4
F11
F10
F7b
F9
mødding
F6
F27
F14
F19
F17
F16F15
Struktur
Feltavgrensning
Hav og bekk
Steinur
Storstein/rasblokk
Berg
370 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Fjellvika har ikke de dype nedgravingene, store møddingmengder og markerte dobbeltildsteder som er typiske for grassbakkentufter, men det er tidligere funnet slike mindre markerte hustufter av denne størrelsen i Vest-Finnmark fra denne perioden (Hesjedal et al., 2009:415; Johansen, 1998:58-59; Wasmuth, 2005:38-39). Boligrestene framstår ikke med mye symmetri, men det kan være senere bruk og forstyrrelser som har fjernet sporene av dette.
Tidlig i tekstilkeramisk fase var det aktivitet i de tre tuftene S44, F7 og S38. Av kulturlaget i bunnen av S44 gjensto kun et 1,2-1,3 m bredt lag med fete kullmasser, noe som kan ha vært del av gulvet i ei nedgravd tuft. De andre to tuftene gir et inntrykk av at det nå var vanlig med betydelig mindre boflate enn i overgangsfasen, med rundt og rundovalt gulv som var 2,5-3,5 m bredt og 2,5-4 m langt. Rullesteiner dannet vegg rundt tuftene, men i F7 var det ingen klar ytre avgrensning av veggen. S38 hadde rester av et sentralt plassert ildsted, mens ildstedet i F7 var tydelig kantsatt og plassert asymmetrisk nær veggen i sørøst.
I siste del av tekstilkeramisk fase var det fire strukturer som var i bruk, S15 og S44 i Fjellvika og F7 og F8 i Skjærvika. Det ser ut til at boligene nå var enda mindre og det er mulig at de minste besto av enkle teltkonstruksjoner, med diameter 1,5-3 m. I F8 var relativt store steiner plassert i en sirkulær form rundt et noe asymmetrisk plassert ildsted. Det planerte gulvet i S44 så også ut til å ha et asymmetrisk plassert ildsted. Bruken i S15 ses som et sirkulært kullag, med funn spredt over et stort område rundt, som kan bety at mye av aktiviteten hadde foregått utenfor boflaten (lag 7, se kap. 4.5).
Aktiviteter utendørs F25, F27, S33 og S48 er kommet til som resultat av utendørsaktiviteter som ut fra funnmateriale og 14C-dateringer ser ut til å være omtrent samtidig med tuftene fra tidlig metalltid. Nærheten til tuftene lengst nord i Fjellvika Vest taler også for at F25 og F27 er aktiviteter knyttet til tuftene (se kap. 4.1). Knakkeplasser som disse viser hvordan området rundt boligene har blitt brukt, og gir et
Tabell 5.3.1. Gjenstandstyper fra tekstilkeramisk fase, fordelt på strukturer.
F7 F8 S15 S20 S27 S38 S44 S48 Totalt %
Bor 1 1 0,01
Emne 1 1 5 2 1 1 11 0,16
Emne, kniv 1 1 0,01
Emne, spiss 1 3 2 6 0,09
Flekke 1 1 0,01
Kjerne 2 3 11 2 5 7 4 34 0,48
Kjernefragment 2 4 3 2 1 12 0,17
Knakkestein 2 1 1 4 0,06
Kniv 4 1 4 0,06
Mikroflekke 2 2 0,03
Perle 1 1 0,01
Pimpstein 1 2 5 3 5 16 0,23
Pren 2 2 0,03
Retusjert avslag 1 1 3 1 3 1 10 0,14
Råknoll/råstoffblokk 3 3 0,04
Skraper 6 2 2 10 0,14
Spiss 3 2 13 1 3 2 5 2 32 0,45
Stikkel 1 1 0,01
Tyngde 1 1 0,01
Øks 1 1 0,01
Avslag 1647 466 3223 170 266 163 764 247 6946 97,85
Totalt 1658 480 3279 184 292 177 770 259 7099 100
% 23,36 6,76 46,19 2,59 4,11 2,49 10,85 3,65 100
371 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
innblikk i aktiviteten til enkeltpersoner. Det viser også at aktiviteten har funnet sted om sommeren, for eksempel er funnkonsentrasjonene i F27 plassert inntil store steiner som ville egne seg godt å sitte på. Disse funnstedene ville vært vanskelige å oppdage uten en omfattende flateavdekking og opprensing av hele flata.
FunnmaterialetFunnene som antas å stamme fra aktiviteten i tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid utgjør en svært stor mengde, og domineres av litisk materiale (tabell 5.3.1). Det største antall funn kommer fra S15 (figur 5.3.4).
Hele 97,85 % av det litiske materialet er avslag. Av gjenstander var det flest kjerner og kjernefragment. Blant disse er det et flertall uregelmessige, og de fleste i grov eller middels grov kvarts. Dernest er det en stor gruppe spisser og forarbeid til spisser, de aller fleste i skifer. Spissmaterialet domineres av sunderøyspisser, tilsammen er 18 stykker, hele og fragmenter, definert som sunderøytype (figur 5.3.5). Noe som kan gjøre det vanskelig å typebestemme fragmenter er at
Figur 5.3.5. Spiss av sunderøytype fra S5 (foto: Adnan Icagic©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).
Figur 5.3.4. Diagram som viser funnmengde fra tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid, fordelt på strukturer.
Tabell 5.3.2. Mengde asbest, asbestkeramikk og oker målt i gram.
F7 F8 S15 S20 S27 S38 S44 S48 Totalt
Råasbest 0,6 12,2 41,3 0,5 0,6 6,3 61,5
Asbestkeramikk 17,9 0,6 196,0 15,3 53,9 283,7
Oker 0,1 2,9 50,2 53,2
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
4000
F7 F8 S15 S20 S27 S38 S44 S48
Struktur
Antall
372 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
rett eller konkav basis i perioden 1500-900 f.Kr. (Hesjedal et al., 1996:219). Funnene fra Skjærvika og Fjellvika viser at de flateretusjerte spissene forekommer i like stor grad i yngste fase av tidlig metalltid.
I tillegg inneholder materialet en del pimpstein, retusjerte avslag, skrapere og kniver. Alle kniver og forarbeid til kniver er i skifer, to er tveegget og tre enegget.
Det er funnet en god del asbestmagret keramikk og råasbest fra tekstilkeramiske kontekster, henholdsvis 283,7 g og 61,5 g (tabell 5.3.2). Størst mengde keramikk er funnet i S15 og S48, men også noe i F7 og F20. Konteksten er noe usikker, spesielt i S48 der massene var svært omrotet. Mye av keramikken er fragmentert, og det er ikke gjort detaljerte analyser av skårene. Et skår fra S48 har dekor som minner om kjelmøykeramikk. F7, F8 og S15 hadde mye aktivitet også i kjelmøyfasen,
midtpartiet til nyelv- og sunderøyspisser som kan ligne hverandre. Det finnes også nyelvspissser med skaftfure. Her vil lengde/bredde-forholdet kunne brukes på store fragmenter. For små fragmenter er det tverrsnittet som best kan si noe om type. Av skiferspisser er det også en bladformet spiss og en tangespiss med mothaker, den førstnevnte mer vanlig i eldre perioder (Olsen, 1994:56). Bladformede spisser kan være vanskelig å skille fra dolker eller dobbelteggede kniver. Kronologien er forskjellig da bladformede spisser er noe eldre, derfor kan konteksten gjenstanden er funnet i kan brukes for å definere type (Hesjedal et al., 1996:172-173,175). Åtte av skiferspissene er så fragmenterte at de ikke er typebestemt. Fra antatt tekstilkeramisk kontekst er det kun 4 flateretusjerte spisser i harde bergarter, en av dem er av sandbukttype. Flateretusjerte spisser med rett eller konkav basis er karakteristisk for den tekstilkeramiske fasen (Olsen, 1994:105). På Slettnes avtar bruken av flateretusjerte spisser med
Figur 5.3.6. Diagram som viser mengde steinråstoff i de forskjellige strukturene.
Tabell 5.3.3. Steinråstoff fordelt på strukturene.
F7 F8 S15 S20 S27 S38 S44 S48 Totalt %
Bergart 2 2 4 0,07
Bergkrystall 51 2 37 4 2 6 1 103 1,45
Chert 539 121 42 2 4 2 1 46 757 10,66
Flint 45 133 2 1 2 18 8 209 2,94
Grønnstein 1 2 3 0,04
Kvarts 118 277 2022 59 138 152 65 19 2850 40,15
Kvartsitt 21 60 151 60 31 9 25 163 520 7,33
Pimpstein 1 2 5 3 5 16 0,23
Skifer 883 16 887 53 109 6 660 22 2636 37,13
Totalt 1658 480 3279 184 292 177 880 259 7099 100
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
F7 F8 S15 S20 S27 S38 S44 S48
bergart
bergkrystall
chert
flint
grønnstein
kvarts
kvartsitt
pimpstein
skifer
Struktur
Antall
373 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
OppsummeringTuftene fra tekstilkeramisk fase av tidlig metalltid viser ei utvikling i boligform fra store, avlange tufter på størrelse med gressbakkentufter til mindre runde tufter og etter hvert små teltkonstruksjoner. Denne utviklingen ses også i annet materiale fra Finnmark (Olsen, 1994:120). Fra undersøkelsene i Skjærvika og Fjellvika er det også avdekket flere områder med utendørsaktiviteter som gjennom funnspredning og strukturer som ildsted og ryddete områder forteller om menneskenes bruk av landskapet. Plasseringa av strukturene viser også at hele området mellom havet og skrenten mot fjellet ble tatt i bruk.
Funnmaterialet inneholder mange spisser, særlig av sunderøytype som er karakteristisk for tekstilkeramisk fase. Det er også noen flateretusjerte spisser, en av sandbukttype som er vanlig i perioden. Materialet preges også av asbestmagret keramikk, det meste er svært fragmentert, men det er funnet skår med dekor som lignet kjelmøykeramikk. Noe av keramikken kan være innblandet fra yngre lag.
og det er en mulighet for at keramikken som ble funnet i disse tuftene kan være fra denne fasen. Råasbesten ble for en stor del funnet i de samme stratigrafiske lag som keramikken. De største mengdene råasbest ble funnet i S15 og S20.
De største andelene av er det litiske materialet fra tekstilkeramisk fase består av kvarts og skifer (tabell 5.3.3). Videre er det også en del chert som fortrinnsvis er brukt til flateretusjerte gjenstander. Kvartsitt og bergkrystall utgjør mindre andeler. Mengdeforholdene er noe forskjellig i strukturene (figur 5.3.6). I S44 og F7 dominerer skifer. Mengden av chert er også relativt stor i F7 i forhold til de andre strukturene. S48 har mye kvartsitt, mens kvarts dominerer i S15. De forskjellige mengdeforholdene kan skyldes at det skjer endringer i råstoffbruken over tid, eller at aktiviteten i de forskjellige strukturene var forskjellig og at behovene for redskapstyper dermed var forskjellig.
Figur 5.4.1. Diagram med oversikt over kalibrerte dateringer innenfor kjelmøykeramisk fase av tidlig metalltid
1200 1000 800 600 400 200 0 200
Wk29905Wk27195Wk29914Wk29926Wk33055Wk27179Wk31253Wk27199Wk27205Wk27171Wk31249Wk33054Wk31289Wk29902Wk29925Wk33052Wk27197Wk27187Wk27165Wk29901Wk17741Wk29927Wk17738Wk31277Wk27185Wk31288Wk29913Wk27193Wk31255Wk27176Wk31254Wk29922
Wk33071Wk27180Wk27168Wk27178Wk27172Wk27169Wk33075Wk31284Wk17722Wk29899Wk29928Wk21788Wk33053Wk17737Wk17739
Kalibrert f. Kr/e. Kr.
F8 TuftF7 Tuft
F8 TuftF10 HellerS45a AktivitetsområdeF8 TuftS30 AktivitetsområdeS44 TuftS50 AktivitetsområdeF8 TuftF8 TuftF8 TuftF8 TuftF8 TuftS33 Teltring
S33 TeltringS18 TuftF8 TuftS19 TuftF10 HellerS30 AktivitetsområdeS50 AktivitetsområdeF10 HellerS33 AktivitetsområdeF5 IldstedS45a AktivitetsområdeF10 HellerS12 TuftF7 TuftF10 HellerF23b TuftF5 IldstedS44 TuftS12 TuftS53 IldstedS15 TuftS12 TuftF8 TuftF24b TuftF23b TuftS15 TuftF8 TuftS15 TuftS44 TuftS30 AktivitetsområdeF23b TuftS19 Tuft sekundær
Wk27167F8 Tuft
374 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
med rund eller rektangulær gulvflate, teltringer og utendørs aktivitetsområder med ildsted, i tillegg har det vært bruk av en heller i Fjellvika.
DateringerDet er til sammen 48 14C-dateringer fra kjelmøyfasen, disse viser en kontinuerlig bruk av begge vikene gjennom hele fasen, de fleste konsentrert i den siste delen, etter ca. 400 f.Kr. (figur 5.4.1). Strukturene med aktivitet i den første delen (datert 803-240 f.Kr.) er F7, F8, F10, S45b, S30, S44 og S50.
I de siste 400 årene av kjelmøyfasen viser dateringene aktivitet i en rekke strukturer, både
5.4. tidlig mEtalltid, kjElmøY- kEramisk FasE i skjærvika og FjEllvika
Undersøkelsene i 2009 og 2010 har avdekket at kjelmøykeramisk fase av tidlig metalltid er den perioden med mest omfattende aktivitet i Skjærvika og Fjellvika. I Skjærvika er det dateringer fra 10 strukturer, og i Fjellvika fra 6 strukturer som berammes til denne fasen. I tillegg kommer strukturer med funn som plasserer bruken i kjelmøyfasen, eller som med bakgrunn i stratigrafiske forhold kan knytte dem til tidsrommet. Strukturene består av små tufter
S42
S6S4
S3S2b
S52
S33
S53
S47S46
12
13
31
7
37
14
19
36
15
35
16
1917
18
34
20
30
29
28
32
33
31
30
27
29
26
28
27
25
26
25
4
5
6
7
20
21
19
24
22
8
23
9
18
16
17
10
15
11
12
14
13
0 20
Meter
± CRV12
UNIVERSITETET I TROMSØ UiTTROMSØ MUSEUM - UNIVERSITETSMUSEETSKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET
S26
S25
S24
S23
S55
S30
S35
S22
S21
S20
S19
S27
S28
S38
S15
S18
S34
S31
S32aS32b
S44
S16S48
S17b
S13S14
S11 S54
S17
S5
S56S29
S37 S5c
S57
S45
S50
S8
S39S10
S12
S59
S58
S36
S9
S7
S51
S49
Struktur
Avtorvet område
Hav
Steinur og stormvoll
Stor stein og rasblokk
Berg
Figur 5.4.2. Kart som viser situasjonen i kjelmøykeramisk fase i Skjærvika, med antatt strandlinje på den tiden, og strukturene som var i bruk merket av (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum - Universitetsmuseet).
375 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Topografi og vegetasjonDe første strukturene som ble tatt i bruk i kjelmøyfasen lå mellom 7,5 og 11 moh. Tuftene og helleren lå litt tilbaketrukket fra sjøen, mens aktivitetsflatene lå lavest i terrenget (figur 5.4.2 og 5.4.3). I Skjærvika var det den midtre delen av strandflata som var i bruk, fortsatt sto havet så høyt at vika dannet gode havneforhold. Fra toppen av den vestre bergryggen ble S30 med oversikten over alle havområdene brukt.
Når det gjelder vegetasjonen tyder pollenprøvene på at skogen fortsetter å minke, og det etableres en stabil vegetasjonstype med noe bjørk, gress og lyng. Oppe på bergryggen i nordvest var det mye mindre dvergbjørk og krøkebær i siste halvdel av kjelmøyfasen, og både endringer i vegetasjonen
i Fjellvika og Skjærvika. Det har vært kontinuitet i bruken, og flere av strukturene kan ha vært samtidige. Plassert i mulig kronologisk rekkefølge viser dateringene aktivitet i F8, S33, S18, S19, F10, S30, S50, F5, S45a, S12, F7, F23b, S44, S53, S15 og F24b innenfor tidsrommet 420-70 e.Kr., et flertall av disse i Skjærvika. De mange sporene fra de siste århundrene f.Kr. gir et fokus mot denne perioden som sjelden er dokumentert tidligere.
De yngste sporene av aktivitet innenfor kjelmøyfasen er datert 170 f.Kr.-70 e.Kr. og ser ut til å ha vært sporadisk enkelthandlinger i S19, S30, S44 og F23b.
22 3021
21
2928
272625242322
4
5
2019
18
6
17
168
159
10
1413
7
1211
0 20
Meter
± UNIVERSITETET I TROMSØ UiTTROMSØ MUSEUM - UNIVERSITETSMUSEETSKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET CRV12
Rullestein uten torv
F8 tuft
F8
F25
F7a
F22
F24aF23a
F23b
F24b
F21
F13
F3
F2
F26
F1
F5
F4
F11
F10
F7b
F9
mødding
F6
F27
F14
F19
F17
F16F15
Struktur
Feltavgrensning
Hav og bekk
Steinur
Storstein/rasblokk
Berg
Figur 5.4.3. Kart som viser situasjonen i kjelmøykeramisk fase i Fjellvika, med antatt strandlinje på den tiden, og strukturene som var i bruk merket av (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum - Universitetsmuseet).
376 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
samtidig med denne tufta, og lå svært nær S44. Det er sannsynlig at disse to strukturene hadde en sammenheng. S50 var ei aktivitetsflate med tykke kullag, ovalt formet og minst 2 m lang, og med et kantsatt ildsted 60 cm i diameter. Aktiviteten i S45b lå mellom S44 og sjøen, og var et utendørs aktivitetsområde med et stort, kantsatt ildsted. Ildstedet var brukt flere ganger, og hadde en konstruksjonsdetalj med flate steiner inne i kullaget. Aktiviteten spredte seg over et 2 m langt område like ved ildstedet. Helleren (S10) i Fjellvika var nokså åpen med det overliggende berget høyt over bakken, og ble brukt første gang i kjelmøyfasen. Den hadde da et rom i øst i en sprekk under berget, og bruksflaten utgjorde ca. 2 x 2,2 m. I denne eldste delen av kjelmøyfasen var det også aktivitet i S30 som lå på toppen av bergryggen nordvest i Skjærvika. Dateringa er ikke i kontekst med noen strukturer eller kulturlag, men stedet har vært brukt i mange perioder i forhistoria, sannsynligvis som et utkikkspunkt.
I siste del av kjelmøyfasen viser dateringer at det var aktivitet i 9 tufter, 2 teltringer, 1 heller og 4-5 utendørs områder med ildsteder. Fem av tuftene er gjenbruk av eldre tufter, og fire (F23b, F24b, S12 og S18) ser ut til å være konstruert på denne tiden. Gulvets størrelse varierte mellom 2 og 5,4 m, de fleste omkring 2,5 x 3,5 m. Den største tufta, S44, hadde er 5,4 m langt gulv, men var anlagt i ei eldre tuft. Veggvollen som strakk seg rundt ¾ av tufta så likevel ut til å være brukt i denne yngste bruksfasen. Av de tuftene som ble etablert i denne
og kullmengde i pollensøyla vitnet om menneskelig påvirkning. Etter 300 f.Kr. tok bjørkeveksten seg opp igjen lokalt i myrområdet. Funn av dyngsoppsporer (Sporomiella) i SKV2 (pollensøyle tatt øverst i Skjærvika) gir en indikasjon på at det omkring 750 f.Kr. kan ha vært lokalt tamdyrhold i en kortere periode (appendiks 7).
Boliger og aktivitetsflaterStrukturene fra de første 500 årene av kjelmøyfasen framsto i mange varianter. Det dreier seg om tre tufter, en heller og to aktivitetsområder med ildsted. I tillegg var det et aktivitetsområde med spor etter intens bruk av ild. Alle de tre tuftene var gjenbruk av allerede etablerte tufter. I F7 blir samme nedgraving benyttet, men gulvet så ut til å være noe mindre, ca. 2,5 x 3,5 m. Den yngste delen av det kantsatte ildstedet ble brukt, og dette var ca. 1 m langt. I F8 var det også det minste gulvarealet som var i bruk, med dateringer fra ildsted 6. Gulvflata var rund og ca. 2 x 2 m, og hadde et sentralt plassert ildstedet, ca. 50 cm i diameter. Det var i denne perioden at møddingen i F8 ble tatt i bruk. Møddingen lå på sjøsiden av tufta. S44 ser ut til å ha vært den største tufta i dette tidsrommet, med gulvflate på 5,4 x 3,8 m omgitt av en veggvoll i nordøst, muligens rester av en torvvegg. Tufta hadde to ildsteder, det ene målt til ca. 50 cm i diameter. Det ble ikke funnet kantsetting av disse ildstedene. Tufta har muligens vært åpen mot sjøsiden, og ei stor steinhelle har fungert som inngangsparti. Aktiviteten i S50 var
Figur 5.4.4. Tuft S12 ferdig utgravd, sett mot sør-sørvest. S10 ses i bakgrunnen (foto: Mikael Cerbing©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).
377 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
ildsteder. De utendørs aktivitetsområdene viste også variasjon i størrelse. De to aktivitetsområdene i S45 hadde aktivitetsflater på størrelse med de samtidige tuftene, og store kantsatte ildsted i midten. Også helleren og S50 hadde like store bruksflater, omkring 2 m lange. F5 og S53 var de minste strukturene, og var spor etter bruk av ild ved en eller flere anledninger. Begge er blant de yngst daterte aktivitetene i fasen. S5 lå lunt til inn mot ei skråning og en stor stein, mens S53 lå inn mot berget i S33. På S30 og S33 er det funnet teltringer. Teltringen i S30 var uklar, ca. 2 x 2 m stor, og markkjemiske analyser sannsynliggjør at det har vært et ildsted sentralt på den lille flata. Det er ingen dateringer direkte fra teltringen i S30, prøvene er tatt utenfor denne. Steinene i S33 var også omrotet, og ringen var ca. 3 x 2.5 m stor. Terrenget var ujevnt, men et sentralt plassert ildsted og funnspredninga bekrefter at strukturen var en boligkonstruksjon.
FunnmaterialetFunnene fra kontekster knyttet til kjelmøykeramisk fase utgjorde en stor mengde, mer enn 25000 enkeltfunn. I tillegg kommer eventuelle funn fra S30 som ikke er tatt med her. Den største funnmengden kommer fra F7 og F8 (figur 5.4.5). Litisk materiale dominerer, og av dette er det 98,75 % avslag.
perioden er det to rektangulære og to runde. S12 skilte seg ut med å være gravd dypt ned i rullesteinsmassene, ca. 50 cm i forhold til terrenget rundt, og hadde kraftige, doble veggvoller. Nær inntil lå det lignende tufter, S10 og S39, som stratigrafisk kunne dateres eldre enn S12. Disse tuftene skiller seg ut med konstruksjoner som tidligere ikke er dokumentert i regionen, og det vil være hensiktsmessig å lete etter paralleller innenfor siste årtusen før Kristi fødsel. Også F8, S18 og S19 hadde spor etter vegger rundt hele gulvet, mens de andre har hatt en konstruksjon der hele langsiden vendt mot sjøen kan ha vært åpen. Trolig var tuftene med sluttede vegger brukt i løpet av vinteren, S19 og S12 hadde spor etter tykke veggvoller og var sannsynligvis vinterboliger. To av tuftene, F8 og S15 hadde utkastområder, i form av mødding utenfor S8 i sør, og en haug med skjørbrente steiner utenfor S15 i sør. De markkjemiske analysene fra S15 antyder at det også var et utkastområde ved åpninga i vest (appendiks 6). Mer enn halvparten av tuftene hadde sentralt plasserte ildsteder, nesten alle var kantsatt. Størrelsen på ildstedene varierte mellom 0,5 m og 1,5 m som største mål. Kun i F7 var ildstedet plassert asymmetrisk som i eldre faser, i den sørlige enden av gulvet.
I tillegg til tuftene var det i kjelmøyfasen to teltringer og 6 utendørs aktivitetsområder med
Figur 5.4.5. Funnmengde fra kjelmøykeramiske kontekster, fordelt på strukturer.
0
1000
2000
3000
4000
5000
6000
7000
8000
F10 F23b F24 F5 F7 F8 S12 S15 S18 S19 S33 S44 S45 S50
Struktur
Antall
378 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
I de strukturene som hadde flest gjenstander er det forskjellige gjenstandsgrupper som dominerer (tabell 5.4.1). I F7 og S15 var det mange spisser og forarbeid til spisser. F7 og S33 hadde flest flateretusjerte spisser og forarbeid i harde bergarter, mens de i S15 og S19 var i slipt skifer. Tre av de flateretusjerte (fra F7, F8 og S45) er av typen med kort, triangulær tange (figur 5.4.6), som er karakteristisk for kjelmøyfasen (Olsen, 1994:106). Det er imidlertid flere sandbuktspisser
fra kontekster knyttet til kjelmøyfasen, to funnet i F7 og en i S44. I tillegg er det en rekke andre flateretusjerte spisser, inkludert fragmenter og forarbeid. Flateretusjerte spisser med rett eller konkav basis, også sandbuktspisser, er regnet for å være karakteristisk for den tekstilkeramiske fasen (Olsen, 1994:105). De flateretusjerte spissene fra Skjærvika og Fjellvika kan stamme fra eldre kontekster i de samme strukturene, men det store antallet av disse i kjelmøykeramiske kontekster antyder at bruken av flere typer flateretusjerte spisser strakk seg utover i kjelmøyfasen. Tre sunderøyspisser er også funnet i lag fra kjelmøyfasen, fra S15, S19 og S44.
Mye av spissmaterialet er fragmentert, og dette gjør typebestemmelse utfordrende, spesielt der basis mangler. Til tross for dette ses tydelige forskjeller mellom de flateretusjerte spissene. En del er relativt smale i forhold til lengde, lansettformet, med største bredde på midten, en form som tilsier at basis er spiss. Likevel har vi eksempler på spisser med tilnærmet samme form, der største bredde er flyttet nærmere basis, og den består av en kort, triangulær tange. Andre er bredere, med konvekse sider, tilnærmet i bladform.
Figur 5.4.6 Basisfragment av flateretusjert spiss fra kjelmøykeramisk kontekst i F7 (foto: Adnan Icagic©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).
Tabell 5.4.1. Gjenstandstyper fordelt på strukturer.
F10 F23b F24 F5 F7 F8 S12 S15 S18 S19 S33 S44 S45 S50 Totalt %
Amboltstein 1 1 0,00
Bor 1 1 0,00
Dolk 1 1 0,00
Emne 1 4 1 7 1 5 2 21 0,09
Emne, kniv 1 1 0,00
Emne, spiss 10 2 5 3 3 2 25 0,11
Flekke 3 2 1 6 0,03
Glattestein 1 1 0,00
Kjerne 2 4 9 1 3 3 2 3 36 1 64 0,28
Kjernefragment 1 3 1 4 1 3 1 14 0,06
Knakkestein 2 2 2 2 1 1 10 0,04
Kniv 3 2 1 1 7 0,03
Mikroflekke 3 1 4 0,02
Pimpstein 1 1 3 1 5 1 1 13 0,06
Retusjert avslag 1 6 10 1 2 23 43 0,19
Råstoffblokk 3 3 0,01
Skraper 4 1 1 4 3 3 10 1 27 0,12
Spiss 6 2 13 1 4 3 6 1 36 0,16
Stikkel 1 1 0,00
Tyngde 3 1 1 1 6 0,03
Avslag 7 953 1 7193 6884 35 872 685 496 2386 214 2650 115 22491 98,75
Totalt 7 960 1 1 7240 6926 37 912 688 505 2413 230 2736 120 22776 100
% 0,03 4,22 0,00 0,00 31,79 30,41 0,16 4,01 3,02 2,22 10,59 1,01 12,01 0,53 100
379 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
I kontekstene med dateringer til kjelmøyfasen var det til sammen ca. 1180 g asbestmagret keramikk, en større mengde enn i kontekster fra tekstilkeramisk fase (tabell 5.4.2). De strukturene der det ble funnet mest keramikk var S23b, F8 og S15, også i F7 og S18 var det en god del. Materialet er svært fragmentert, i tillegg så skårene ut til å være spaltet eller at overflata var forvitret bort, og det er ikke gjort noen omfattende analyse av keramikken. En del større skår hadde dekor i form av linjer og prikker. Flere randskår funnet i F7 og F8 hadde svært tykk rand. Når det gjelder den horisontale spredninga av asbestkeramikk og råasbest ser de ut til å ha hatt en tilknytning til ildsted. Unntak er S15 og S18, der alle skårene ble funnet helt utenfor gulvarealet, og kan være del av utryddingsmasser. Funn av en god del råasbest peker mot at det ble produsert asbestkeramikk lokalt, ved eller i strukturene. S15 og S33 hadde størst mengde råasbest. Det er imidlertid ganske usikkert om ildstedet i strukturen kan ha vært brukt til dette, da et enkelt ildsted ikke kan oppnå tilstrekkelig varme til å brenne keramikken (Jørgensen & Olsen, 1988:72).
Råstoffordelinga i tabell 3 og figur 3 viser en nokså jevn prosentvis fordeling av råstoff på de forskjellige strukturene. Det ses en overvekt av chert i F7, F8 og S33, noe som henger sammen med produksjon av flateretusjerte redskaper. S33
hadde også en del kvartsitt, og kvartsitt dominerer i S45 og i S50. Skifer spiller en mindre rolle enn i de forutgående periodene, men i strukturene F7, S15, S19 og S44 var det likevel en del skifer i kontekstene fra kjelmøyfasen.
OppsummeringKjelmøyfasen av tidlig metalltid er den perioden med mest aktivitet i Skjærvika og Fjellvika. Til sammen har 16 strukturer dateringer til perioden, og mye av aktiviteten var konsentrert etter ca. 400 f.Kr. Boligene var mindre enn i den forutgående perioden, og besto ofte av lettere konstruksjoner. I tillegg var det flere spor etter utendørs aktiviteter og ildsteder.
Funnmaterialet inneholder mindre skifer enn tidligere perioder. Flateretusjerte spisser av flere typer var fortsatt i bruk. Store mengder asbestmagret keramikk ble funnet.
De nedgravde boligene med kraftige veggvoller har sannsynligvis vært brukt i vinterhalvåret. Tuftene S10, S12 og S39 skiller seg fra de andre tuftene med samme datering på flere måter. Dette kan henge sammen med at de er brukt i den kaldeste årstida. En viktig forskjell ligger i at det var minimalt med litisk materiale i disse tuftene. Det kan neppe forklares med at materialet er ryddet ut,
Tabell 5.4.2. Keramikk, råasbest og bein, målt i gram, fordelt på strukturer.
Tabell 5.4.3. Råstoff fra kjelmøykeramiske kontekster, fordelt på strukturer.
F10 F23b F24 F5 F7 F8 S12 S15 S18 S19 S33 S44 S45 S50 Totalt
Asbestkeramikk 167,6 97,0 168,6 557,7 99,4 13,4 73,6 1,4 1,4 1180,1
Råasbest 4,8 0,2 618,3 27,4 101,0 0,1 5,8 757,6
Bein 9,0 0,3 9,3
Oker 0,01 0,42 0,01 0,01 0,1 0,55
F10 F23b F24 F5 F7 F8 S12 S15 S18 S19 S33 S44 S45 S50 Totalt %
Bergart 2 5 4 3 1 3 18 0,08
Bergkrystall 5 80 8 1 2 2 26 12 4 140 0,62
Chert 334 1 5039 4919 1 66 101 4 1343 2 285 43 12138 53,29
Flint 37 176 13 76 1 2 16 4 3 328 1,44
Grønnstein 1 1 0,00
Jaspis 1 1 2 0,01
Kvarts 7 283 351 927 33 193 391 270 46 30 398 2929 12,86
Kvartsitt 291 415 1029 2 294 188 3 988 67 2034 50 5361 2354
Pimpstein 1 1 3 1 5 1 1 13 0,06
Skifer 7 1 1172 23 278 5 199 129 9 24 1847 8,11
Totalt 7 960 1 1 7240 6926 37 912 688 505 2413 230 2736 120 22776 100
380 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
undersøkelser og studier de siste tre tiårene har langt på vei endret dette (Henriksen, 1996, Hesjedal et al., 1996, 2009, Holm-Olsen, 1985, Schanche, 1992). Men til tross for at det har kommet for dagen mange nye funn er det sett i forhold til andre perioder fortsatt lite kunnskap om det første årtusenet i Finnmark og Nord-Troms. Så når kulturminneregistreringen i Skjærvika i 2005 påviste en omfattende jernalderaktivitet var det potensial for å generere ny og verdifull kunnskap om denne perioden. Kulturminnene fra jernalder ble derfor prioritert allerede i prosjektets planleggingsfase.
for da ville det blitt funnet store mengder avslag mm utenfor tuftene. En mulighet er at bruk av metall var introdusert, og at de som brukte disse tuftene hadde erstattet noe av steinbruken med gjenstander av metall.
5.5. jErnaldEr På 1980-tallet ble det første årtusenet etter Kristi fødsel i Finnmark og Nord-Troms omtalt av flere arkeologer som en «funntom» og «funnfattig periode» (Schanche, 1992, Storli, 1986). Flere
S42
S6S4
S3
S2a
S2b
S52
S33S53
S47S46
12
13
31
7
37
14
19
36
15
35
16
19
1718
34
20
30
29
28
32
33
31
30
27
29
26
28
27
25
26
3
25
4
5
6
7
20
21
19
24
22
8
23
9
18
16
17
10
15
11
12
14
13
0 20
Meter
± CRV12
UNIVERSITETET I TROMSØ UiTTROMSØ MUSEUM - UNIVERSITETSMUSEETSKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET
S26
S25
S24
S23
S55
S1a
S30
S35
S22
S21
S20
S19
S27
S28
S38
S15
S18
S34
S31
S32aS32b
S44
S16S48
S17b
S13S14
S11 S54
S17
S5
S56S29
S37 S5c
S57
S45
S50
S8
S39S10
S12
S59
S58
S36
S9
S7
S51
S49
Struktur
Avtorvet område
Hav
Steinur og stormvoll
Stor stein og rasblokk
Berg
Rullestein i strand
Figur 5.5.1. Oversikt over jernalderstrukturene i Skjærvika. Strukturene fra jernalder er markert med rødt (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).
381 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Av i alt 89 jernalderdateringer fra forundersøkelsen og utgravingene i 2009 og 2010 er det påvist aktivitet i totalt 26 av strukturene. Det omfatter ni tufter, syv aktivitetsflater, seks hellegroper, to teltringer, ett ildsted, ett depot og en heller (figur 5.5.1 og 5.5.2). I tillegg til de daterte strukturene er det ytterligere to strukturer som trolig tilhører aktivitet i jernalder. Det er aktivitetsområdet S51 og depotet S55.
Resultatene fra dateringene viser en vedvarende aktivitet gjennom hele jernalder, hvor de største flatene i nede halvdel av Skjærvika og Fjellvika har vært foretrukket. Det meste av jernalderaktiviteten
ligger mellom 6 og 12 moh. Bosetningen og aktiviteten synes derfor i hovedsak å ha vært knyttet til sjøen og marin aktivitet. Det er også noen dateringer lengre opp i begge vikene. Disse synes ikke å representere en bosetning, men er levninger etter kortvarig sekundær aktivitet i anlegg som opprinnelig har tilhørt eldre aktivitet i yngre steinalder og tidlig metalltid. Dette ser man i strukturene S20, S21, S30, F6 og F7b. Gjenbruk av de beste områdene er på ingen måte oppsiktsvekkende siden knapphet på egnede flater har medført at menneskene har valgt å benytte de beste områdene i flere omganger. Dette ser man
22 3021
21
2928
272625242322
3
4
5
2019
18
6
17
168
159
10
1413
7
1211
0 20
Meter
± UNIVERSITETET I TROMSØ UiTTROMSØ MUSEUM - UNIVERSITETSMUSEETSKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET CRV12
F8 tuft
F8
F25
F7a
F22
F24aF23a
F23b
F24b
F21
F13
F3
F2
F26
F1
F5
F4
F11
F10
F7b
F9
mødding
F6
F27
F14
F19
F17
F16F15
Struktur
Feltavgrensning
Hav og bekk
Steinur
Storstein/rasblokk
Berg
Rullestein uten torv
Figur 5.5.2. Oversikt over jernalderstrukturene i Fjellvika. Strukturene fra jernalder er markert med rødt (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).
382 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Det var først på 1990-tallet man forsto bruken til hellegropene. Kjersti Schanche foreslo, med bakgrunn i den engelske ambassadør dr. Giles Fletchers skriftlige skildringer av oljeproduksjon ved Kvitsjøen i 1588, at hellegropene var brukt til å utvinne olje fra hval og sel. Hun så paralleller mellom de nordnorske hellegropenes konstruksjon og hvordan hellegropene fra Kvitsjøen var blitt beskrevet. Fletcher beskrev hvordan spekk fra sel ble lagt på oppvarmede steiner i nedgravde groper, og at spekket smeltet og ble til olje. Schanche viste til at de nordnorske hellegropene ofte inneholdt mengder av skjørbrent stein og trekull, og at det bekreftet at det var gjort opp ild i gropene. I tillegg viste lipidanalyser av oljen i gropene at den kom fra marine pattedyr (Henriksen, 1996:63-65, Hesjedal et al., 1996:231, Schanche, 1992).
Undersøkelsene i Skjærvika og Fjellvika viser at hellegropene har vært en viktig del av første årtusen e.Kr. I alt ble det påvist seks hellegroper, fem i Skjærvika og ei i Fjellvika. Alle ble undersøkt og ei ble totalgravd. Det ble også påvist bosetningsspor som direkte kan relateres til hellegropaktiviteten. Disse boligene kommer vi tilbake til senere i dette kapittelet.
I alt ble det tatt 133 trekullprøver fra hellegropene, av disse ble 51 datert. Dateringene viser at hellegropene har vært brukt i to perioder. Første periode var fra ca. 150 til år 400 e. Kr. Det er de to øverste hellegropene S36 og S9 som tilhører den eldste fasen i romertid. Både datering og
blant annet fra undersøkelsene på Melkøya og Slettnes (Hesjedal et al., 1996, 2009). Jernalderdateringen i struktur S20 er verdt å merke seg siden det her er påvist det som synes å være restene av en smie (figur 5.5.4). I første rekke synes jernalderen i Melkøysundet å ha vært preget av hellegropaktivitet.
HellegropeneHellegroper er påvist fra i kystområdet i Nord-Troms til Varangerfjorden, nærmere bestemt fra Ringvassøy til Vadsø. Fra 1970 til 1990-tallet ble de omtalt som ”hellegraver”, ”strandmarksgraver” og ”hellekister” (Hesjedal et al., 1996:226, Schanche, 1992:13, Simonsen, 1979:16, 1982:576). Jørn Henriksen (1996) foreslo å omtale disse kulturminnene som «hellegroper», en betegnelse som fortsatt er gjeldende i dagens faglitteratur.
Hellegropene har hatt mange ulike tolkninger. Den første beskrivelsen ble gjort av geolog Karl Pettersen i 1868. Med utgangspunkt i hellegropene på Arnøya mente Pettersen at de rektangulære forsenkningene var rester av små hus. Lokalbefolkningen beskrev dem imidlertid som ”lappgraver”, en oppfatning som også var utbredt blant arkeologer helt frem til 1980-tallet (Odner, 1983). Den første som var kritisk til denne oppfatningen var Inger Marie Holm-Olsen (1985:70). Hun argumenterte med at trekullmasser og klumper av sammenkittet grus ikke kunne tilhøre graver eller små hus, men hun hadde dessverre ikke noen alternativ tolkning.
0 100 200 300 400 500 600
Wk31240
Wk29943
Wk27184
Wk31245
Wk33065
Wk31246
Wk29944
Wk27192
Wk29946
Wk27163
Wk31281
Wk29933
Wk31243
Wk31242
Wk31248
Wk17734
Wk29903
Wk17731
Wk29945
Wk27203
Kalibrert e. Kr.
F23b Tuft
S9 Hellegrop
S17b
S13 Tuft
S9 Hellegrop
S9 Hellegrop
S9 Hellegrop
S9 Hellegrop
S5
S36 Hellegrop
F7b Tuft
S9 Hellegrop
F10 Heller
S9 Hellegrop
S9 Hellegrop
S30 Aktivitetsområde
S9 Hellegrop
F17 Aktivitesområde
S9 Hellegrop
S9/S7 Hellegrop Figur 5.5.3. Kalibrerte dateringer fra romertid.
383 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Makrofossilanalyser fra hellegropene i våre undersøkelser har påvist et forholdsvis høyt antall blad, frø, frøbærere og lignende rester fra arter som krøkebær (Empetrum), melde (Chenopodium), bjørk (Betula), arve (Caryphyllaceae), gress (Poaceae) og halvgress (Cyperaceae). Mengden av disse er spesielt høy i hellegrop S56. Det er særlig bjørkeris, gress, blad og frø fra krøkebær som er påvist (appendiks 8). Kan bjørkeris og torv med gress og krøkebær kan ha vært brukt i oljeproduksjonen? Hvilken oppgave det skal ha hatt er naturligvis vanskelig å fastslå ut fra våre resultater. Kanskje har torva blitt brukt for å dekke over hellegropene, for å opprettholde høy temperatur i gropa. Eller kan bjørkerisen og torva fungert som brensel? Eventuelt kan torv ha dekket bunnen i gropen slik at oljen ikke forsvant ned i undergrunnen. Et argument for at torven og bjørkeriset har vært brukt i oljeproduksjonen er plantefunn av bjørk og krøkebær i kontekster dypt i hellegropen, blant annet i spekkbetongen. Plantenes nærvær i hellegropa kan også ha en naturlig forklaring. Alle de omtalte vekstene tilhører lokal flora, og kan ha blitt blandet med hellegropmassene som følge av stor aktivitet ved hellegropa under oljeproduksjonen.
stratigrafi stadfester at disse tilhører samme tidsrom (figur 4.4.20). I folkevandringstid, fra ca. 400 til 550 e.Kr., følger en 150 år lang periode uten hellegropaktivitet (figur 5.5.4.). Andre hellegropfase starter i overgangen mellom folkevandring- og merovingertid, ca. 550 e. Kr. Reetableringen starter med produksjon i hellegrop S7, og følges opp av aktivitet i hellegropene S5c, F3 og S56, som er i bruk frem til 900/1000 e. Kr (figur 5.5.5 og 5.5.6).
I undersøkelsene fra Slettnes mente man å se en økt hellegropaktivitet fra 700 til 800-tallet, 150 senere enn våre resultater (Hesjedal et al., 1996:231). Jørn Henriksen (1996:57) mener derimot å se en samlet vekst i Nord-Norge i perioden 600 – 900 e. Kr., noe som samsvarer med våre resultater.
Hellegropaktiviteten synes å ha «satt spor» i pollenanalysene fra Skjærvika. I prøve SKV1, som er tatt like nord av S30, ser man at mengde trekull fluktuerer synkront med hellegropaktiviteten som er påvist i dateringene. Samtidig med etableringen av hellegropene, i romertid, er det en markant vekst i mengde trekull. Trekullkurven faller i folkevandringstid, men stiger igjen i merovinger- og vikingtid (figur 5.5.7).
200 300 400 500 600 700
Wk33076
Wk29937
Wk29941
Wk31304
Wk29938
Wk17733
Wk27182
Wk29900
Wk33074
Wk29936
Wk33077
Wk33073
Wk27183Wk17726
Wk29904
Wk29907
Wk27198
Wk33064
Wk31247
Wk29923
Kalibrert e. Kr.
S36 Hellegrop
S9 Hellegrop
S21 Tuft sekundær
F24b Tuft
S20 Smie sekundær
S14 Tuft
S33 Aktivitetsområde
F16 Teltring
S46 Aktivitetsområde
S58 Tuft
S57 Ildsted
S48 Aktivitetsområde
S11 Aktivitetsområde
F16 Teltring
S17
S58 Tuft
S58 Tuft
S7 Hellegrop
S57 Ildsted
S57 Ildsted
S46 Aktivitetsområde Wk31278
Figur 5.5.4. Kalibrerte dateringer fra folkevandringstid.
384 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Det mest pålitelige funnet av retthvalbein relatert til hellegropaktivitet er fra hellegrop S56. I et av utkastlagene, kontekst [741], ble det funnet bein som tilhører Nordkaper. Et annet hvalbeinfunn som bekrefter at hval har vært brukt i hellegropene er fra hellegrop S7. I brukskonteksten [317] ble det funnet ribbein av hval av stor art. Et lignende funn er fra S5c. I brukskonteksten [305] og [91] ble det funnet flere hvalbein av stor art. Selv om beinene fra S7 og S5c ikke lot seg artsbestemme mer nøyaktig omtales de fleste store beinene i den osteologiske analysen som “mest sannsynlig” retthval (appendiks 9). Det er verdt å merke seg at det ikke er funnet noe hvalbein fra kontekster i de eldste hellegropene S9 og S36, men bare i utkastmassene utenfor (figur 5.5.8). Det har derfor ikke vært mulig å fastslå om hval har vært brukt i de to eldste gropene.
Det er også gjort funn av never i en av hellegropene. I utkastkontekst [302], i hellegrop S9, ble funnet brent never. Neveren kan ha vært til opptenning, men kanskje også for å dekke bunnen i hellegropen slik at oljen ikke forsvant i undergrunnen.
I Skjærvika var det store mengder hvalbein i hellegropenes brukskontekster. Mange av disse beinene er i undersøkelser ved osteologisk avdeling ved Universitetsmuseet i Bergen beskrevet som store arter, blant annet retthval. Retthval er i pattedyrfamilie i underordenen bardehvaler i ordenen hvaler. På den nordlige halvkule lever to retthvalarter, Nordkaper (Eubalaena glacialis) og Grønlandshval (Balaena mysticetus). Grønlandshval kan bli mer 20 meter lang og veie over 100 tonn, mens Nordkaper kan bli over 15 meter og veie over 27 tonn.
500 600 700 800 900 1000
Wk31235Wk29940Wk33095Wk31293Wk31301Wk31299Wk27221Wk27219Wk27211Wk31290Wk27210Wk31250Wk27207Wk31295Wk31300Wk27217Wk31303Wk31286Wk29947Wk27218Wk31239Wk27200Wk27216Wk27220Wk31244Wk31238Wk31291Wk31241Wk31296Wk29935Wk31298Wk31294Wk31302Wk31292Wk27213Wk29942Wk17736
Kalibrert e. Kr.
S56 HellegropS9 HellegropS56 HellegropS56 HellegropS56 HellegropS56 HellegropS56 HellegropS56 HellegropS56 HellegropS9/S7 Hellegrop S56 HellegropS5c HellegropS9 Hellegrop S5c HellegropS5c HellegropF6 AktivitetsområdeS7 Hellegrop
F3 HellegropS56 Hellegrop
S49 DepotS56 HellegropS56/S5 Hellegrop/tuftS56 HellegropS56 HellegropS56/S5 Hellegrop/tuftS13 TuftS56/S5 Hellegrop/tuftS56 HellegropS56/S5 Hellegrop/tuftS5c HellegropS56/S5 Hellegrop/tuftS56 HellegropS56 HellegropS56 HellegropS37 TuftS59 TuftF3 Hellegrop Figur 5.5.5. Kalibrerte
dateringer fra merovingertid.
385 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Ser man på hellegropenes konstruksjon, synes hellegropene i Skjærvika og Fjellvika å ha endret seg over tid. De eldste hellegropene fra vår undersøkelse, S36 og S9, har i plan en oval form, uten definerte kort- og langsider. Gropenes
Hvalbeinfunnene i brukskontekstene til de yngste hellegropene etterlater liten tvil om at levningene fra hval må knyttes til oljeproduksjonen. Hvalbeinfunnene sannsynliggjør at den marine oljen har blitt produsert av hvalspekk, blant annet fra retthvaler. DNA-analyser (barcoding) av både bein og oljer kan avklare hvilke hvalarter man har brukt i oljeproduksjonen.
Funn av hvalbein i hellegropene fra merovingertid og vikingtid viser at Kong Alfreds nedskrevne skildring av Ottars (Othere) liv i Hålogaland kan ha vært riktige. Ottar skal ha fortalt at hans menn drev hvalfangst på hvaler på opptil 20 meter, noe som passer med størrelsen på en Nordkaper. Imidlertid skal han og ha fortalt at de drepte opptil 60 hvaler i løpet av to dager. Dette antallet står ikke i samsvar med antall hellegroper i Skjærvika og Fjellvika. Mengden hellegroper her synes å være tilpasset et langt lavere antall, på det meste to individer. Oljeproduksjonen i Skjærvika og Fjellvika virker ikke å ha vært basert på intensiv fangst, men heller på drivhval. Frostatingsloven, som nesten går tusen år tilbake i tid, bekrefter at drivhval har vært en viktig og verdifull ressurs ved kysten, da den omtaler hvem som hadde rettigheter til drivhval og ved hvalstrandinger.
600 700 800 900 1000 1100 1200
Wk27202
Wk17735
Wk33072
Wk29939
Wk29934
Wk31305
Wk27201
Wk31282
Wk31237
Wk29915
Kalibrert e. Kr.
S37 Tuft
S30 Aktivitetsområde
F3 Hellegrop
F6 Aktivitetsområde
S59 Tuft
S56 Hellegrop
S59 Tuft
S37 Tuft
S5c Hellegrop
F21Figur 5.5.6. Kalibrerte dateringer fra vikingtid.
Figur 5.5.7. Utsnitt av pollenanalyse fra Skjærvika prøve SKV1 er tatt like nord av lokalitet S30. Trekullkurven i jernalder markert med rød sirkel (illustrasjon: Per Sjøgren©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).
alis
-type
cca
alth
a -ty
peC
ornu
s su
ecia
20
Cyp
erac
eae
200400600800
Em
petru
m
Hip
puris
vul
garis
2040
Pot
entill
a-ty
peZR
hina
nthu
s-ty
pe
2040
Rub
us c
ham
aem
orus
Spa
rgan
ium
-type
Thal
ictru
mG
ymno
carp
ium
Hup
erzi
a se
lago
Lyco
podi
um a
nnot
ium
20
Mon
olet
e fe
rn s
pore
s
Sel
agine
lla s
elag
inoid
es
Pod
ospo
ra
2040
Spo
rom
iella
Gel
asin
a spo
ra
20
Ass
ulin
a m
usco
rum
Car
bon
sphe
re
50100150200
Cha
rcoa
l
Zone
1
2
3
4
5
6
-2000
-1800
-1600
-1400
-1200
-1000
-800
-600
-400
-200
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
2200
2400
2600
2800
3000
3200
S ampl
e ag
e10 BC
3010 BC
Dat
es
386 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
De tre yngste hellegropene S5c, S56 og F3 har en annen konstruksjon enn de tre forutgående gropene. De er tydelig avgrenset, ofte rektangulære i plan, med definerte langsider, kortsider og vinklerette hjørner. Sidene er noen ganger svakt buede, men ofte mer eller mindre rette. De har også de karakteristiske skråstilte steinhellene i sidene og steinheller i bunnen. Man får inntrykk av at gropene avspeiler en tydeligere strukturering av oljeproduksjonen – langt på vei en fastsatt mal for hvordan hellegropene skulle konstrueres.
avgrensning er lite definert. De eldste gropene kan beskrives som en enkel nedgravning uten noen av de karakteristiske steinhellene eller tydelig steinsatt avgrensning. Hellegrop S7 er et bra eksempel på overgangen fra den eldste til den yngste typen, fra groper uten heller til groper med heller. S7 har klare likhetstrekk med S36 og S9, men skiller seg fra de eldste gropene ved å ha en tydeligere avgrensning i sidene, satt med store steiner. I overflatene på brukskontekstene ble det funnet noen heller, men det er uklart hvorvidt disse har tilhørt produksjon i S7.
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(!(
!(!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!( !(
!(
!(
!(
!(
!(
!( !(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
11
109
8
6
4
7
5
0 5
Meter
!( 0,2 - 618
!( 633,52 - 1899
!( 12200 - 3588,74
!( 4958 - 8812,78
± UNIVERSIT ETET I TROMSØ UiTTROMSØ MUSEUM - UNIVERSIT ETSMUSEETSKJÆRVIKA/FJELLVIKA-PROSJEKTET CRV12
Hvalbein i gram.
S14
S13
S11
S36
S9
S51
S57
S58
S37S59
S7
S5c
S56
Figur 5.5.8. Spredning av hvalbein i jernalder- strukturer i Skjærvika (kart: Christian Roll Valen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).
387 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Hvorvidt utviklingen i hellegropenes form og konstruksjon i vår undersøkelse er representativt for utviklingen i Nord-Norge er ikke mulig å få klarhet i ut fra våre seks hellegroper. Det er imidlertid verdt å merke seg at hellegropene fra romertid fra Melkøya hadde de samme trekkene som de eldste gropene i Skjærvika. De var også ovale, besto av store steiner, men uten av de karakteristiske hellene (Hesjedal et al., 2009: 326). Undersøkelsene på Slettnes tidlig på 1990-tallet avdekket tre hellegroper, hvor to ble datert. Dateringene av hellegropen F 207 var nærmest de yngste gropene i vår undersøkelse. Denne hellegropen hadde også en rektangulær form, men bare tre av de karakteristiske skråstilte steinhellene (Hesjedal et al., 1996:27). Fremtidige undersøkelser og studier kan avklare hvorvidt form og konstruksjon har endret seg over tid, eller om det har vært en teknologisk utvikling. Dersom det skulle vise seg at de eldste hellegropene er uten heller bør disse kulturminnene gis en annen betegnelse.
HusstruktureneUndersøkelsen i Skjærvika og Fjellvika har påvist aktivitet i ni tufter det første årtusen etter Kristi fødsel. Vi kan med sikkerhet si at fem av disse var bosatt i jernalder. De øvrige fire var sekundær aktivitet i eldre boliger.
Den eldste jernalderboligen, S13, var særlig spennende siden anleggets form og størrelse ikke tidligere er kjent i Nord-Norge. Konstruksjonen synes til en viss grad og ha vært inspirert av tuftene fra tidlig metalltid, S10, S12, S39, som ligger vegg i vegg. Den har riktig nok ikke den ovale formen, men mangler i likhet med tidligmetalltidstuftene dør og kan derfor ha hatt inngang i overbygget slik man kjenner fra gammer. S13 har en kvadratisk form, men med avrundede hjørner. Tuften gir inntrykk av at man har valgt å legge ned mye tid i en stor og solid konstruksjon, med blant annet doble vegger. Anlegget gir inntrykk av Skjærvika har vært bosatt i lengre perioder av året. Det er to dateringer fra S13. Dateringen fra ildstedet sentralt i S13, Wk29903, knytter tuften til samme perioden som hellegrop S36 og S9 (figur 5.5.3). Den andre dateringen, Wk31250, tilhører siste halvdel av merovingertid, og er samtidig med aktivitet i hellegropene S56 og S5c (figur 5.5.5).
Den ovale tuften S14 har om lag samme størrelse som S13 og heller ingen synlig dør. I likhet med tidlig metalltidstuftene, som ligger like ved, er også
denne nedgravd. Tuften tilhører første del av den 150 år lange perioden uten hellegropaktivitet i folkevandringstid. S14 kan ha vært i bruk samtidig med det vi har valgt å tolke som smieaktivitet i S20, i nordlige del av Skjærvika Midtre (figur 5.5.4).
De nærmeste parallellene til S13 og S14 finner man i Västerbotten i Nord-Sverige. Disse tuftene har åpenbare likheter både når det gjelder form og størrelse. Også disse tuftene ligger i områder rullestein og knyttes til marin aktivitet (selfangst). Dateringene fra boligene peker mot en aktivitet fra folkevandringstid og inn i middelalder (Baudou, 1995:195, Broadbent, 2010:63-95)
I vestre del av Skjærvika Nedre kom det for dagen en rektangulær boligstruktur, S59. Dateringen fra husets ildsted og gulvkontekster knytter denne boligen til vikingtid. Like ved ildstedet ble det funnet en ringspenne som tilhører samme periode. Tuften har vært i bruk samtidig med de tre yngste hellegropene S5c, S56 og F3. I Nord-Norge er det kjent en mulig parallell til S59. I Nordbotn i Kvænangen, er det registrert en 6 meter lang og 5 meter bred tuft som lå i et område hvor det var påvist annen jernalderaktivitet, blant annet flere tufter. I overflaten fremsto tuftene som forholdsvis grunne forsenkninger omgitt av lave torvvoller (Schanche, 1992:28).
Povl Simonsens undersøkelser i Sandbukt på Sørøya, drøye 10 km vest-sørvest av Skjærvika (figur 2.2.2) kan hå påvist lignende anlegg. I Sandbukt ble det i følge Simonsen på 1960-tallet avdekket et rektangulært jernalderhus med en indre gulvflate på 10 x 5 meter. Simonsen mente at hus 21 var
Figur 5.5.9. Ryggvirvel av hval med øksehogg. Beinet er opprinnelig fra aktivitet i hellegrop S56, men har blitt brukt som hoggestabbe i nyere tid (foto: Mari Karlstad©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).
388 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Like nord for jernalderbosetningen, i området innenfor S45, ble det funnet to depoter, S55 og S49. S55 besto av avslag og kjerner av kvarts, mens S49 inneholdt avslag, emner og kjerner av kvartsitt. Dateringen fra S49 tilhører merovingertid, en periode med mye hellegropaktivitet i både Skjærvika og Fjellvika. Både depot S49 og S55 kan ha vært en samling ildslagningssteiner brukt for å gjøre opp ild i hellegropene.
GjenstandeneAntall gjenstander fra jernalder er langt lavere enn fra de eldre periodene, men flere av funnene er svært interessante. Ringspennen fra S59 er et slikt funn. Spennen ble funnet i fem fragmenter, men hadde, etter rekonstruksjon og konservering, en diameter på 5,9 cm. Nålen var funnet i to fragmenter, med en total lengde på 3,5 cm. Nålen har trolig vært noe lenger. Både spennen og nålen var av bronse, og veide i alt 42,6 gram. Spennens tverrsnitt var rombisk og dekorert med det som synes å være fem bjørnehoder. I tillegg hadde spennen mønster av små kvadratiske forsenkninger (figur 5.5.10). Spennen er den eneste av sitt slag i Norge, men den har klare likheter med spenner som ifølge Jan Petersen skal peke “mot en forbindelse mot de østlige lande“, noe Gutorm Gjessing (1928) og Inger Storli (1991) synes å være enige med Petersen i.
I vollen mellom S7 og S9 ble det funnet et ildstål av jern. Ildstålet var 8 cm bredt og 3 cm høyt og veide 22, 8 gram (figur 5.5.11). Det foreligger ingen god datering av ildstålet, men ildstål kom først i bruk i siste halvdel av jernalder, altså siste del av folkevandringstid, samt merovinger- og vikingtid. Det synes å passe godt med dateringen av kvartsittdepotet, S49, som lå 20 meter nord av funnstedet.
påvirket av sørskandinavisk byggeskikk, og viste til at det var funnet spinnehjul, hengeheiner og skår av en klebergryte i tufta. Rett ved hus 21 lå det en kvadratisk tuft, hus 24. Simonsen (1996:217) så for seg at hus 24 hadde vært samtidig med hus 21 og at disse tuftene har formet et tun. Ved undersøkelsen på Slettnes på 1990-tallet ble det avdekket to rektangulære tufter, F4 (5,4 x 3,1 m) og F13 (5 x 4 m), med jernalderdateringer (figur 2.2.2). Dateringene ble tolket som sekundær aktivitet i tufter fra tidlig metalltid. I overflaten av F4 ble det funnet et skiferbryne (Hesjedal et al., 1996:35-43).
I Skjærvika ble det også funnet en liten og lite definert tuft, S37. Den lå like nedenfor og vegg i vegg med S59. Denne hadde en kvadratisk gulvflate og utflytende veggvoller. Dateringen fra ildstedet og utkastmasser fra ildstedet innerst i tufta plasserer strukturen samtidig som S59 og hellegropene nederst i Skjærvika og Fjellvika.
Andre strukturerUndersøkelsene påviste det som ser ut til å være en mer kortvarig aktivitet i jernalder. I folkevandringstid, perioden uten hellegropaktivitet, synes det som at man går fra bosetning i tufter (F24b og S14), og over til mindre og lettere boformer. I denne perioden er det mer aktivitet i teltringer og det som vi har tolket som aktivitetsområder (figur 5.5.4). Eksempler på dette er aktivitetsområdene S46, S33, S11 og F16. Noen av disse aktivitetsområdene kan ha vært teltringer eller andre enkle boformer som ikke har medført store inngrep i grunnen.
Figur 5.5.10. Ringspenne av bronse fra den rektangulære hustuften S59 (foto: June Åsheim og Konstanse Karlsen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).
Figur 5.5.11. Ildstål av jern fra voll mellom S7 og S9 (foto: June Åsheim og Konstanse Karlsen©Tromsø Museum – Universitetsmuseet).
389 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
I ildstedet S57 ble det under opprensning funnet et spinnehjul av kleber. Spinnehjulet har en diameter på 4,5 cm, en bredde på 1,3 cm og en vekt 36,4 gram (figur 5.5.12). Dateringen av ildstedet plasserer det til folkevandringstid og første del av merovingertid. Ettersom spinnehjulet er funnet i overflaten er det uklart hvorvidt dateringen av ildstedet er representativt for spinnhjulet.
Aktiviteten i Skjærvika og Fjellvika preges av hellegropaktivitet gjennom store deler av jernalder. Med bakgrunn i at denne kulturminnetypen er kjent i området fra Nord-Troms til Varangerfjorden er det lite tvil om at dette dreier seg om lokal aktivitet. Lignende boligformer som tuftene S13 og S14 blir i Sverige omtalt som kulturminner tilhørende samisk forhistorie. Hellegropene og disse boligformene synes å peke mot samisk aktivitet i jernalder.
I vikingtid tyder boformer og gjenstandsfunn på en sørlig påvirkning. Er disse impulsene resultat av handel med marine oljer og andre varer?
5.6. middElaldEr og nYErE tid Aktiviteten i Skjærvika og Fjellvika var svært redusert i middelalder og nyere tid i forhold til de forutgående periodene. I middelalderen var det spredt bruk av området med kortere opphold, særlig i Fjellvika. Både helleren i Fjellvika, F10, og helleren i Skjærvika, S34, ble brukt. Den yngste aktiviteten er funnet i den store tufta S5 nederst i Skjærvika, og i omkringliggende strukturer som har sammenheng med denne.
Dateringer og bruksfaser De eldste dateringene fra middelalder er tatt i hellerne F10 og S34, og viser enkeltstående aktivitet i perioden 1028-1224 e.Kr., i tidlig middelalder (figur 5.6.1). Ei datering fra teltringen F23a kan være samtidig med eller noe yngre, med resultatet 1050-1270 e.Kr.
I høymiddelalderen ses det gjentatt aktivitet i helleren i Fjellvika i en eller to perioder, med samtidig bruk av tuft F13 i overgangen til seinmiddelalder. De yngste dateringene fra middelalder, omkring 1400-1450 e.Kr., er også fra begge hellerne. De to strukturene S25 og S26 i vollen inn mot den vestre bergveggen i Skjærvika er ikke datert, men antas å ha vært brukt i løpet av middelalderen.
Figur 5.5.12. Spinnehjul av kleber fra ildsted S57 (foto: Tomasz A. Wacko©Tromsø Museum – Universitets-museet).
Figur 5.6.1. Diagram med oversikt over alle radiokarbondateringer fra middelalder og nyere tid.900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000
Wk29929
Wk29931
Wk27209
Wk27204
Wk29930
Wk29932
Wk27215
Wk29906
Wk27214
Wk27212
Wk27206
Wk27208
Wk31297
Wk17732
Wk31280
Wk27191
Wk27194
Wk31236
Wk27186
Wk27189
Wk27190
Wk27196
Wk17740
Wk31279
Kalibrert e. Kr.
S34 Heller
F10 Heller
F23a Teltring
F10 Heller
F10 Heller
F13 Tuft
F10 Heller
F10 Heller
F10 Heller
S34 Heller
S14 Tuft
S5 Tuft
S5 Tuft
S5 Tuft
S5 Tuft
S5 Tuft
S5 Tuft
S5 Tuft
S5 Tuft
S1a Tuft
F24a Tuft
S5 Tuft
S5 Tuft
S5 Tuft
390 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Funnmaterialet er svært likt det som var i S5, og det er sannsynlig at S1a utgjorde et uthus eller utendørs overbygning tilhørende fellesgammen. I tillegg til disse to er det mulig at struktur S3, som er et mulig båtoppsett, kan ha vært brukt på samme tid.
Dateringa fra F24a er sannsynligvis fra en yngre bruk. Funnene og steinsettingene er tolket som rester etter et moderne uthus eller naust, muligens brukt så seint som på 1900-tallet.
FunnmaterialetFunnene fra middelalderaktiviteten er svært sparsom, med fiskesøkker, noe metall, brent leire og fragmenter av bein. Det ble funnet en handfull båtnagler samt noe slagg i teltringen F23a. I F13 var det en spiss av jern.
Aktivitetene i det 18. århundre har etterlatt seg et stort funnmateriale, det meste bevart i de tykke møddinglagene ved tufta S5. Utover en stor mengde bein var det mest keramikkskår og gjenstander og fragmenter av metall i materialet.
OppsummeringDet er sparsommelige rester av aktivitet i middelalder i Skjærvika og Fjellvika. De restene som er dokumentert viser likevel at området fortsatt var gunstig å oppholde seg i. De vage sporene vitner om en annerledes og mer sporadisk bruk av området i denne perioden.
Tuftekomplekset S5 er restene av en gamme og en fellesgamme brukt i løpet av 1700-tallet. Funnene tyder på at det var en familie bosatt på stedet, som drev med fiske og noe husdyrhold. Resultatene av undersøkelsen gir et innblikk i materiell kultur knyttet til sjøsamisk bosetting i nær fortid, og vil kunne være en kilde til mer kunnskap om leveforhold i kystområder på denne tiden.
Etter den siste aktiviteten i middelalder ser det ut til å ha vært et opphold i aktiviteten i Skjærvika på ca. 200 år, og i Fjellvika muligens så mye som 400 år. Inn i nyere tid er det ei rekke dateringer, de fleste fra S5. De kalibrerte dateringene sprer seg over et tidsrom fra ca. 1660-1950. Funnene fra tufta daterer den til 1700-tallet, noe som ikke motsier radiokarbondateringene. Det er også omtrent samtidige dateringer fra S14, S1a og S24a.
Boligstrukturer og aktivitetsflaterTo hellere har vært brukt, en i Skjærvika og en i Fjellvika. F10 er størst, og har hatt den mest omfattende bruken. De har sannsynligvis gitt godt ly for flere personer i kortere eller lengre perioder, men det ble ikke registrert oppbygde vegger i tilknytning til helleraktiviteten.
Den øvrige aktiviteten i middelalderen er nokså beskjeden, og har kun funnet sted i Fjellvika. F23a var en teltring, ca 3,5 m i diameter, med et sentralt plassert ildsted. Ut fra ildstedet var det ei rekke av steiner. Oppbygninga av den tilnærmet runde boflata kan minne om samisk oppdeling av rommet. Strukturelementene i F13 er mer vage, med kun et flatt, ovalt område, noe nedgravd i bakkant, og det er usikkert om strukturen har vært en teltlignende bolig eller ei tuft. Sentralt i flata lå et ildsted.
Det store tuftekomplekset nederst i Skjærvika med funn fra 1700-tallet ble grundig undersøkt med utgangspunkt i at det antakelig hadde vært en var sjøsamisk gamme. S5 var ei stor tuft bestående av to forskjellige deler, og har vært en gamme og en fellesgamme i to forskjellige faser. S14 er ei eldre tuft med dateringer som viser sekundær bruk i nyere tid, sannsynligvis rester etter en utendørs aktivitet eller spredning av masser i tilknytning til bruken av S5. I hele området mellom disse to var det funn av samme type som i S5, noe som viser at store deler av området ble benyttet av befolkninga som bodde her på 1700-tallet.
Bruken av S1a kan knyttes til aktiviteten i S5. Tufta var rester av et mindre hus eller skur.
391 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
5.7. oppsummEring Resultatene fra undersøkelsene i Skjærvika og Fjellvika i 2009 og 2010 består av et variert materiale både når det gjelder dateringer, funn og spor etter aktivitet i form av strukturer. Området har hatt tilnærmet kontinuerlig bruk i nesten alle perioder av forhistoria, fra siste del av eldre steinalder helt fram til nåtid. De undersøkte strukturene har dateringer fra 6800±25 BP til 13±30 BP. De eldste periodene fram til kjelmøykeramisk fase av tidlig metalltid er for det meste representert ved tufter, og kun noen få aktivitetsområder. I tidlig metalltid var det flere utendørs aktivitetsområder, i form av ildsteder og knakkeplasser. I den ene pollenanalysen ble det påvist mulig fehold ca av 750 f.Kr. Jernaldermaterialet domineres av hellegropaktiviteten som har funnet sted fra de første århundrene e.Kr. og fram til vikingtid, der selve gropene, områdene rundt og boliger fra samme tid er undersøkt. Oljeproduksjonen i hellegropene baserte seg på hval, trolig nordkaper. I middelalder var det mindre aktivitet i området. Den yngste aktiviteten som er undersøkt er bosettinga i Skjærvika på 1700-tallet.
Strandflatene i Skjærvika og Fjellvika utgjorde begrensede områder å spre aktiviteten på. Undersøkelsen viser at det, i likhet med det som ble funnet på Melkøya, var gjentatt bruk over tid i mange av strukturene (Hesjedal 2009:380). Dateringene viser at det ikke var uvanlig å bruke samme tuft over en periode på 1000-2000 år. De få flate partiene, spesielt i Fjellvika, gjorde at det ikke var mulighet for mye variasjon i valg av plassering av boligene. Det er mulig det også var en tradisjon for å gjenbruke groper etter eldre nedgravinger.
Boliger og annen aktivitet har for det meste vært strandbundet gjennom tiden, og tendensen til at de eldste strukturene ligger høyest i terrenget er nokså sterk. Det ses likevel at større deler av flata er brukt etter hvert som havet trakk seg tilbake, og i kjelmøyfasen av tidlig metalltid var aktiviteten spredt fra helt nede i strandkanten (S10 og S12 ca. 6,5 moh.) til et godt stykke lenger opp på flata i Skjærvika (S18 ca. 11 moh.). I Fjellvika og i Skjærvika ses også at eldre tufter er gjenbrukt til aktiviteter i jernalder.
I prosjektet har det vært utført et stort antall radiokarbondateringer. Det ble lagt vekt på å ta et relativt stort antall dateringer fra hver struktur, slik at forskjellige kulturlag og faser i strukturelementer kunne dateres hver for seg. Tykke kulturlag kunne også tenkes å bestå av aktiviteter i flere perioder eller bruk over lang tid. Dateringene av husstrukturene i steinalder og tidlig metalltid viser en omfattende gjenbruk av tuftene, med lange sammenhengende perioder så vel som flere bruksfaser i samme tuft. Bruken av strukturene har strukket ut over tid selv om terrenget har endret seg pga. landhevinga, og adkomsten til havet har blitt vanskeligere. Antallet dateringer og bruksepisoder kan sies å være proporsjonale på den måten at ved å øke antall dateringer ble resultatet at antall bruksfaser eller tidsrommet for aktiviteten også økte. I flere tilfeller viser resultatene at en aktivitet eller bruksfase ikke nødvendigvis resulterer i tydelige kulturlag. Dette viser utfordringen med å gjøre tolkninger av funntyper og boligstrukturer i tufter og strukturer der det er utført få dateringer.
Det meste av funnmaterialet passer inn i den kronologien som er utarbeidet for forhistoria i Finnmark. En del avvik ses i spissmaterialet spesielt, for steinalder og tidlig metalltid. Spisser som ligner nyelvtype er funnet i yngre kontekster enn forventet. Det er også muligheter for at det som er funnet er spisser av en annen, ukjent type. Flateretusjerte spisser i harde bergarter er brukt over lengre tid, og flere forskjellige typer er funnet i kjelmøykeramisk kontekst.
Resultatene fra de arkeologiske utgravingene i Skjærvika og Fjellvika danner grunnlag for videre forskning på materialet, og vil kunne gi ny kunnskap i tillegg til å bekrefte tidligere framsatte teorier om forhistoria i Finnmark. Spesielt vil det store og omfattende materialet fra siste del av kjelmøyfasen, og fra de eldste periodene av jernalder være et godt tilskudd til det empiriske materialet. Sammen med resultater fra undersøkelser på Melkøya og på Slettnes, danner resultatene fra Skjærvika og Fjellvika et grunnlag for å få vite mer om de regionale forholdene i Vest-Finnmark gjennom tidene.
392 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
littEraturlistEAndreassen, R. L. (1985). Yngre steinalder på Sørøy: økonomi og samfunn 4000-1000 f.Kr. Tromsø: Universitetet i Tromsø.
Arntzen, J. E., & Sommerseth, I. (2010). Den første gården i Nord-Norge: jordbruksbosetting fra bronsealder til jernalder på Kveøy (Tromura Kulturvitenskap nr. 39). Tromsø: Tromsø Museum - Universitetsmuseet.
Baudou, E. (1995). Norrlands forntid: ett historiskt perspektiv (vol. 45). Umeå: Etnologiska institutionen vid Umeå universitet og Kungl. Skytteanska samfundet.
Bertelsen, R. (1970). Problemer ved bruk av tårnfotografier som dokumentasjon ved arkeologiske undersøkelser. Frá haug ok heiðni, 1, 12-22.
Bratrein, H. D. (1996). Gåtefulle Forsøl: kulturminnene i Kirkegårdsbukt. I Fotefar mot nord. Vadsø: Finnmark fylkeskommune.
Broadbent, N. D. (2010). Lapps and labyrinths: Saami prehistory, colonization and cultural resillience (vol. 8). Washington D.C.: Arctic Studies Center, Smithsonian Institution.
Duco, D. H. (1987). De Nederlandse kleipijp: handboek voor dateren en determineren. Leiden: Pijpenkabinet.
Gil, T., Hesjedal, A., Niemi, A. R., & Ramstad, M. (2006). Arkeologiske forundersøkelser Skjærvika/Fjellvika 2005. (Upublisert rapport). Tromsø: Tromsø Museum - Universitetsmuseet.
Gjerde, J. M. (2013). Tønsnes havn (Tromura Kulturvitenskap nr 44). Tromsø: Tromsø Museum - Universitetsmuseet.
Gjessing, G. (1928). Finsk-Ugriske vikingetidssmykker i Norge. Universitetets Oldsakssamling Årbok 1927, 23-41.
Gjessing, G. (1942). Yngre steinalder i Nord-Norge (vol. 39). Oslo: Institutt for sammenlignenede kulturforskning.
Grydeland, S. E., & Arntzen, J. E. (2008). Fra steinalder til jernalder på Skålbunes : RV 17-prosjektet på Tverlandet, Bodø kommune, Nordland (Tromura Kulturvitenskap nr 37). Tromsø: Tromsø museum, Universitetsmuseet.
Hansen, M. (2008). Retningslinjer for katalogisering, rengjøring, merking og pakking av arkeologisk materiale tilhørende Tromsø Museum - Universitetsmuseet. (Upublisert notat).
Helberg, B. H. (1998). Svalbards arkeologiske historie (Tromura. Kulturhistorie nr 30). Tromsø: Universitetet i Tromsø, Tromsø museum.
Helskog, K., & Ramstad, M. (2009). Arkeologiske undersøkelser i Skjærvika-Fjellvika, Hammerfest k. (Upublisert forslag til prosjektplan).
Henriksen, J. E. (1996). Hellegropene: fornminner fra en funntom periode. Tromsø: Institutt for samfunnsvitenskap, Universitetet i Tromsø.
Henriksen, S., & Valen, C. R. (2010). Skjærvika/Fjellvika 2009 (Upublisert årsrapport): Tromsø Museum - Universitetsmuseet.
Hesjedal, A., Damm, C., Olsen, B., & Storli, I. (1996). Arkeologi på Slettnes: dokumentasjon av 11.000 års bosetning. [Tromsø]: Tromsø museum.
Hesjedal, A., Ramstad, M., & Niemi, A. R. (2009). Undersøkelsene på Melkøya: Melkøyaprosjektet, kulturhistoriske registreringer og utgravninger 2001 og 2002 (Tromura. Kulturvitenskap nr 36). [Tromsø]: Tromsø museum, Universitetsmuseet.
Holm-Olsen, I. M. (1985). Datering av hellegraver (Tromura Kulturhistorie nr 5). Tromsø: Tromsø museum - Universitetesmuseet.
Jensen, C. (2004). The vegetation history of a costal Stone Age and Iron Age settlement at 70°N, Norway (vol. 13).
Johansen, H. M. (1998). Fra yngre steinalder til tidlig metalltid i Finnmark: en kritisk diskusjon av tolkninger og begreper med utgangspunkt i hustuftene (vol. 51). Tromsø: Universitetet i Tromsø.
Jones, O., & Sullivan, C. (1985). The Parks Canada Glass glossary: for the description of containers, tableware, flat glass andclosures. Ottawa: Parks Canada.
Jørgensen, R., & Olsen, B. (1988). Asbestkeramiske grupper i Nord-Norge (Tromura. Kulturhistorie nr 13). Tromsø: Universitetet i Tromsø.
Kjellman, E. (2012). From 2D to 3D: a photogrammeric revolution in archaeology? Universitetet i Tromsø, Tromsø.
London, M. o. (1994). Archaeological site manual (3rd ed. ed.): Museum of London.
Lucas, G. (2003). Archaeological field manual. Reykjavik: Fornleifastofnun Islands.
Ludvigsen, B. (1996). Christopher Bocklum`s Krittpiper fra Larkollen.
393 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Storli, I. (1991). De østlige smykkene fra vikingtid og tidlig middelalder. Viking, 54, 89-104.
Svestad, A. (2006). Undersøkelser av graver på Kirkegårdsøy, Hammerfest kommune, Finnmark fylke (Upublisert utgravingsrapport). Tromsø: Iniversitetet i Tromsø.
Svestad, A. (2007). Undersøkelser av graver på Kirkegårdsøy, Hammerfest kommune, Finnmark fylke (Upublisert utgravingsrapport). Tromsø: Universitetet i Tromsø.
Wasmuth, R. (2005). Regionale likheter og lokale variasjoner: en analyse av overgangen yngre steinalder/tidlig metalltid i det vestlige Finnmark. Universitetet i Tromsø, Tromsø.
Meulen, J. v. d. (2003). Goudse pijpenmakers en hun merken.
Niemi, A. R. (2003). Melkøya i rom og tid : digital dokumentasjon og analyse av fortidig bosetting og landskap. Ottar, 248, S. 26-37.
Odner, K. (1983). Finner og terfinner: etniske prosesser i det nordlige Fenno-Skandinavia (vol. 9). Oslo: Department of Social Anthropology, University of Oslo.
Olsen, B. (1994). Bosetning og samfunn i Finnmarks forhistorie. Oslo: Universitetsforl.
Ramstad, M. (2002). Dokumentasjonsstandard Melkøyaprosjektet 2002. Tromsø Museum - Universitetsmuseet. (Upublisert notat).
Reed, I. W. (1990). 1000 years of pottery: an analysis of pottery, trade and use.
Schanche, K. (1992). Den funntomme perioden: Nord-Troms og Finnmark i det første årtusen e.Kr. (vol. 2). Oslo: Norges allmennnvitenskapelige forskningsråd.
Simonsen, P. (1979). Sør-Varangers historie. I A. Lunde (red.). Kirkenes: Sør-Varanger kommune.
Simonsen, P. (1982). Jernalder og middelalder. I Veidemenn på nordkalotten (vol. H4). Tromsø: Institutt fo samfunnsvitenskap, Universitetet i Tromsø.
Simonsen, P. (1991). Fortidsminner nord for polarsirkelen. Oslo: Universitetsforlaget.
Simonsen, P. (1996). Steinalderbosetningen i Sandbukt på Sørøya, Vest-Finnmark. Rapport og tolkning. (vol. 27). Tromsø: Tromsø Museum.
Sjølie, R. (1995). Samisk byggeskikk (vol. 21). Oslo: Program for forskning om kulturminnevern, Norges forskningsråd.
Sjølie, R. (2008). Fra gamme til trehus. I I. Hage (red.), Arkitektur i Nord-Norge. Bergen: Fagbokforl.
Skandfer, M., Grydeland, S. E., Henriksen, S., Nilsen, R. A., & Valen, C. R. (2010). Tønsnes havn, Tromsø kommune, Troms: rapport fra arkeologiske utgravninger i 2008 og 2009 (Tromura. Kulturvitenskap nr 40). Tromsø: Universitetet i Tromsø.
Storli, I. (1986). A review of Archaeological Research on Sami Prehistory. Acta Borealisa vol.3, no.1, s.43-64.
394 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
appEndiks 1 - Strukturoversikt
Appe
ndik
s 1
Stru
ktur
over
sikt
Skjæ
rvik
a og
Fje
llvik
a
stru
ktur
type
om
råde
dat
erin
gm
ohle
ngde
Bre
dde
dyb
deo
rient
erin
gild
sted
Bru
ksfa
ser
lag
Funn
Foru
nder
søke
lse
tykk
else
i c
ma
ntal
la
ntal
la
ntal
lu
nder
nr.
a
ntal
lEn
keltf
unn
ant
all
prøv
erd
ater
tpr
iorit
etm
etod
eu
ker
År
gra
vele
der
met
ode
Funn
S1a
Tuft
Ned
re15
4±25
BP
3,5
32,
5VN
V-Ø
SØ0
11
5912
21
13
Sjak
ting
Sing
le C
onte
xt4
2010
Kris
tina
Ove
rflat
e0
S1b
Avvi
stN
edre
Nye
re ti
d3
4Pr
øver
ute
120
10Kr
istin
aO
verfl
ate
S2a
Gro
pN
edre
Nye
re ti
d3
4,5
320
N-S
44
3Pa
rtiel
t
Sing
le C
onte
xt1
2010
Kris
tina
Ove
rflat
e
S2b
Røy
sN
edre
Mod
erne
3,5
4Pr
øver
ute
Si
ngle
Con
text
120
10Kr
istin
aO
verfl
ate
S3Tu
ftN
edre
Mod
erne
3,5
4,5
2,5
10N
-S4
4Pr
øver
ute
Si
ngle
Con
text
120
10Li
nnea
S4Av
vist
Ned
reM
oder
ne4
Kris
tina
S5Tu
ftN
edre
13±3
0 BP
70±3
0 BP
72±3
0 BP
108±
30 B
P13
7±31
BP
140±
30 B
P16
2±30
BP
162±
30 B
P16
5±30
BP
178±
30 B
P
514
7Ø
-V1
210
8,15
431
0596
732
3118
1To
talg
ravi
ng
Si
ngle
Con
text
1920
09
2010
Col
in
Li
nnea
Sjak
ter
1
prøv
erut
ebe
in, k
eram
ikk
S5c
Hel
legr
opN
edre
1236
±40B
P
1307
±37B
P5
3,2
2,2
53Ø
-V0
211
47
42
Parti
elt
Si
ngle
Con
text
120
09
2010
Col
in
La
rsO
verfl
ate
0
S6Av
vist
Ned
re S
ørM
oder
ne5
Sjak
tM
oder
neS7
Hel
legr
opN
edre
Nor
d13
03±2
5 BP
1498
±31
BP16
63±2
5 BP
5,6
3,4
2,5
67VN
V-Ø
SØ0
66
239
32
Parti
elt
Si
ngle
Con
text
320
10La
rsSj
akt
0
S8Tu
ftN
edre
Nor
dM
oder
ne6
2,5
2,5
4Pr
øver
ute
Si
ngle
Con
text
120
10La
rs
S9H
elle
grop
Ned
re N
ord
1312
±25
BP13
18±2
5 BP
1373
±30
BP16
54±2
5 BP
1666
±31
BP16
82±2
5 BP
1690
±25
BP16
91±3
2 BP
1695
±32
BP17
41±2
5 BP
1759
±25
BP17
68±2
5 BP
1770
±35
BP17
95±3
3 BP
6,2
4,1
2,36
60VN
V-Ø
SØ2
924
5759
51
Tota
lgra
ving
Sing
le C
onte
xt6
2010
Lars
Sjak
t
1
prøv
estik
kSk
jørb
rent
ste
in
S10
Tuft
Ned
re N
ord
TMT
65,
154,
940
Ø-V
115
00
1To
talg
ravi
ng
Si
ngle
Con
text
620
10M
ikae
lO
verfl
ate
0
S11
Aktiv
itets
områ
deN
edre
Nor
d15
57±2
5 BP
7,3
5,1
4,8
33N
NV-
SSØ
01
51
13
Parti
elt
Si
ngle
Con
text
320
10La
rsO
verfl
ate
0
S12
Tuft
Ned
re N
ord
2120
±25
BP21
30±2
5 BP
2176
±25
BP
6,5
5,5
3,5
50N
V-SØ
11
1313
378
32
Tota
lgra
ving
Sing
le C
onte
xt6
2010
Mik
ael
Ove
rflat
e0
S13
Tuft
Ned
re N
ord
1261
±27
BP17
83±2
5 BP
75,
54
25N
Ø-S
V1
223
110
183
22
1To
talg
ravi
ng
Si
ngle
Con
text
920
10M
ikae
lO
verfl
ate
0
S14
Tuft
Ned
re N
ord
256±
30BP
16
20±2
5 BP
76
535
NN
V-SS
Ø1
213
1727
22
2Pa
rtiel
t
Sing
le C
onte
xt8
2010
Mik
ael
1 pr
øver
ute
50/F
lint,
kvar
ts,
pim
pste
in/ B
ipol
ar
kjern
e, re
tusj.
av
slag
, kje
rne,
av
slag
S15
Tuft
Mid
tre20
89±2
5 BP
2055
±25
BP21
27±2
5 BP
2802
±52
BP34
52±2
5 BP
3539
±27
BP
106,
53,
5N
V-SØ
03
1514
4655
7511
61
Tota
lgra
vd
St
ratig
rafis
k6
2010
Yass
in1
prøv
estik
k37
S16
Teltr
ing
Mid
treTM
T
Te
kstil
kera
mis
k fa
se
92
145
NØ
-SV
01
314
121
40
03
Sjak
ting
Stra
tigra
fisk
320
10Ya
ssin
S17
Avvi
stN
edre
Nor
d20
05:1
543±
43BP
84
41
03
Sjak
ting
120
10La
rs1
prøv
estik
kTr
ekul
lS1
7bAv
vist
Ned
re N
ord
2005
:178
7±34
BP8
31
2010
Lars
1 pr
øves
tikk
Trek
ull
S18
Tuft
Mid
tre22
74±2
6 BP
11
2,6
2,2
Ø-V
01
316
110
883
13
Sjak
ting
Stra
tigra
fisk
220
10Ya
ssin
Ove
rflat
e0
trek
ullp
røve
ru
tgra
ving
Side
1
395 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Appe
ndik
s 1
Stru
ktur
over
sikt
Skjæ
rvik
a og
Fje
llvik
a
stru
ktur
nrty
peo
mrå
ded
ater
ing
moh
leng
deB
redd
ed
ybde
orie
nter
ing
ildst
edB
ruks
fase
ra
ntal
l lag
ant
all f
unn
trek
ull
prio
ritet
met
ode
uke
rÅ
rg
rupp
eFo
rund
ersø
kels
ety
kkel
se
i cm
und
ernr
.
ant
all
Enke
ltfun
na
ntal
l pr
øver
dat
ert
type
Funn
S19
Tuft
Mid
tre N
ord
1984
±25
BP22
47±2
5 BP
4256
±32
BP
10,7
43,
520
-30
NV-
SØ0
35
320
1005
23
3Sj
aktin
g
St
ratig
rafis
k2
2010
Yass
inSj
akt
1
pr
øver
ute
119
S20
Tuft
Mid
tre N
ord
1626
±25
BP35
33±2
6 BP
3537
±25
BP37
25±2
5 BP
3878
±36
BP38
84±2
6 BP
3929
±26
BP40
57±2
5 BP
11,5
54
NN
Ø-S
SV1
411
488
956
198
2Pa
rtiel
t
Stra
tigra
fisk
620
10Fr
ank
Sjak
t
1
prøv
estik
k20
S21
Tuft
Mid
tre N
ord
1640
±25
BP41
33±2
6 BP
4243
±25
BP43
96±2
6 BP
4377
±25
BP
123,
53
40N
-S1
37
338
931
175
3Sj
aktin
g
St
ratig
rafis
k2
2010
Fran
kSj
akt
0
S22
Avvi
stM
idtre
Nor
d13
3,5
1,5
Ø-V
3Sj
aktin
g
St
ratig
rafis
k1
2010
Fran
kSk
jørb
rent
e st
ein
S23
Vegg
Ned
re V
est
8,3
4,5
2,5
70N
NV-
SSØ
01
10
00
04
Ren
set
120
10Kr
istin
aO
verfl
ate
0S2
4Av
vist
Ned
re V
est
7R
ense
t1
2010
Prøv
erut
eS2
5Tu
ftN
edre
Ves
t5,
32,
81,
860
VNV-
ØSØ
01
10
00
04
Prøv
erut
e
Sing
le C
onte
xt1
2010
Kris
tina
Ove
rflat
e0
S26
Skyt
eskju
lN
edre
Ves
tM
A4,
53,
53
90N
NØ
-SSV
4R
ense
t1
2010
Kris
tina
Ove
rflat
e0
S27
Tuft
Mid
tre N
ord
3488
±31
BP34
89±2
5 BP
3522
±25
BP38
67±2
5 BP
3983
±25
BP39
86±2
5 BP
4105
±25
BP
11,3
74
30N
V-SØ
24
874
816
3614
72
Parti
elt
St
ratig
rafis
k4
2010
Jann
eSj
akt
1
pr
øves
tikk
110
Sk
jørb
rent
e st
eine
r
Trek
ull
S28
Avvi
stM
idtre
Nor
d8
0,7
4R
ense
t1
2010
Jann
ePr
øver
ute
Trek
ull /
skjø
rbre
ntS2
9Av
vist
Ned
re S
ør5
Ren
set
120
09Ya
ssin
S30
Aktiv
itets
områ
deØ
vre
1206
±25
BP16
90±2
5 BP
2032
±27
BP22
15±2
5 BP
2398
±33
BP51
81±2
5 BP
5240
±28
BP52
41±2
8 BP
5272
±28
BP
18,5
104
25
624
445
916
92
Sjak
ting
Stra
tigra
fisk
620
10Fr
ank
3 pr
øves
tikk
Trek
ull o
g br
ente
be
in
S31
Tuft
Øvr
e45
72±2
5 BP
4614
±35
BP48
01±2
5 BP
5185
±25
BP54
71±2
5 BP
5453
±40
BP55
11±2
5 BP
5521
±25
BP
19,5
53
40N
NØ
-SSV
13
517
5928
6315
101
Tota
lgra
ving
Stra
tigra
fisk
820
10Fr
ank
2 pr
øves
tikk
37
S32a
Tuft
Øvr
e20
05:5
453±
40BP
5521
±25
BP
5511
±35
BP
5471
±25
BP
5185
±25
BP
4801
±25
BP
4614
±35
BP
4572
±25
BP
19,5
43
30N
-S2
310
834
1407
138
1To
talg
ravi
ng
St
ratig
rafis
k5
2010
Jann
e3
prøv
estik
k13
S32b
Tuft
Øvr
e49
52±3
5 BP
5358
±25
BP54
62±2
9 BP
5477
±30
BP55
73±2
7 BP
5612
±33
BP58
84±2
5 BP
6490
±30
BP
19,5
3,5
2,5
15N
-S2
513
500
1204
118
2Pa
rtiel
t
Stra
tigra
fisk
720
10Ja
nne
3 pr
øves
tikk
2
S33
Aktiv
itets
områ
de
Te
ltrin
gN
edre
Nor
d15
91±3
0 BP
2198
±27
BP22
75±3
2 BP
2304
±25
BP
1115
6N
NØ
-SSV
33
1551
225
4519
42
Sjak
ting
Stra
tigra
fisk
620
10Ya
ssin
2 pr
øves
tikk
13
Side
2
396 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Appe
ndik
s 1
Stru
ktur
over
sikt
Skjæ
rvik
a og
Fje
llvik
a
stru
ktur
nrty
peo
mrå
ded
ater
ing
moh
leng
deB
redd
ed
ybde
orie
nter
ing
ildst
edB
ruks
fase
ra
ntal
l lag
ant
all f
unn
trek
ull
prio
ritet
met
ode
uke
rÅ
rg
rupp
eFo
rund
ersø
kels
ety
kkel
se
i cm
und
ernr
.
ant
all
Enke
ltfun
na
ntal
l pr
øver
dat
ert
type
Funn
S34
Hel
ler
Mid
tre43
8±26
BP
902±
28 B
P
TMT
13,5
20,
721
NN
Ø-S
SV0
34
23
22
3Sj
aktin
g
St
ratig
rafis
k1
2010
Yass
in2
prøv
estik
kTr
ekul
l
S35
Aktiv
itets
områ
deØ
vre
4440
±33B
P21
,53
34
Prøv
erut
er
Stra
tigra
fisk
120
10Ja
nne
2 pr
øves
tikk
1
Tr
ekul
lS3
6H
elle
grop
Ned
re N
ord
6,4
3,6
2,7
65VN
V-Ø
SØ0
16
816
82
3Sj
aktin
g
Si
ngle
Con
text
320
10La
rsO
verfl
ate
0
S37
Tuft
Ned
re10
88±2
5 BP
1205
±26
BP12
19±2
5 BP
5,3
3,5
2,2
NV-
SØ1
74
03
Sjak
ting
Sing
le C
onte
xt3
2010
Kris
tina
- -
S38
Tuft
Mid
tre33
31±3
3 BP
102,
52,
51
14
111
179
21
3Sj
aktin
g
St
ratig
rafis
k2
2010
Jann
e -
-
S39
Tuft
Ned
re N
ord
TMT
6,4
43,
560
N-S
01
80
00
03
Sjak
ting
Sing
le C
onte
xt4
2010
Mik
ael
- -
S41
Avvi
stN
edre
Ves
t8
4Pr
øver
ute
120
10Kr
istin
aS4
2Av
vist
Ned
re N
ord
6R
ense
t1
2010
Lars
S43
Avvi
stN
edre
Nor
d7
Ren
set
120
10M
ikae
lS4
4Tu
ftM
idtre
2050
±32
BP21
43±3
1 BP
2371
±29
BP30
81±2
9 BP
3404
±25
BP
95,
43,
8N
V-SØ
24
937
915
179
53
Sjak
ting
Stra
tigra
fisk
320
10Kr
istin
a1
prøv
estik
k7
S45a
Aktiv
itets
områ
deM
idtre
2187
±33
BP
8
32,
5Ø
-V2
2544
014
095
12
Parti
elt
Si
ngle
Con
text
220
10M
ikae
l1
prøv
erut
e
1
prøv
estik
k12
S45b
Aktiv
itets
områ
deM
idtre
1295
±25
BP
24
30±3
1 BP
84
2N
Ø-S
V1
1143
913
273
22
Parti
elt
Si
ngle
Con
text
220
10M
ikae
l -
-
S46
Aktiv
itets
områ
deN
edre
Nor
d12
1,5
11
10
01
03
Sjak
ting
St
ratig
rafis
k1
2010
Yass
in -
-
S47
Aktiv
itets
områ
deN
edre
Nor
d16
04±2
6 BP
115
32
40
01
13
Parti
elt
St
ratig
rafis
k1
2010
Yass
in -
-
S48
Aktiv
itets
områ
deM
idtre
1560
±25
BP
34
54±2
9 BP
9,5
85
NN
Ø-S
SV1
27
201
310
52
2Pa
rtiel
t
Stra
tigra
fisk
220
10Ya
ssin
- -
S49
Dep
otN
edre
Nor
d8
2To
taltg
ravd
Sing
le C
onte
xt1
2010
Mik
ael
- -
S50
Aktiv
itets
områ
deM
idtre
2208
±28
BP
23
59±2
5 BP
8,5
21
20N
V-SØ
12
169
154
20
2Pa
rtiel
t
Stra
tigra
fisk
120
10Ja
nne
- -
S51
Aktiv
itets
områ
deN
edre
Nor
d7
22
NV-
SØ0
12
22
00
3Sj
aktin
g
Si
ngle
Con
text
120
10La
rs -
-
S52
Avvi
stN
edre
Nor
d6
3R
ense
t1
2010
Lars
- -
S53
Ildst
edN
edre
Nor
d21
29±2
5 BP
121
0,65
51
30
01
12
Parti
elt
St
ratig
rafis
k1
2010
Yass
in -
-
S54
Avvs
itN
edre
Nor
d2
Ren
set
120
10La
rs -
- S5
5D
epot
Ned
re N
ord
8To
taltg
ravd
Sing
le C
onte
xt1
2010
Mik
ael
- -
S56
Hel
legr
opN
edre
1075
±39
BP11
65±3
1 BP
1220
±25
BP12
23±2
5 BP
1224
±25
BP12
26±3
0 BP
1246
±35
BP12
50±2
6 BP
1251
±39
BP12
63±3
0 BP
1274
±25
BP12
81±2
5 BP
1283
±30
BP12
85±2
5 BP
1302
±30
BP13
04±3
1 BP
1317
±28
BP13
32±2
8 BP
1333
±52
BP13
40±2
5 BP
1348
±25
BP13
60±2
6 BP
1364
±25
BP13
67±3
0 BP
1376
±36
BP17
17±3
1 BP
53,
21,
8Ø
-V0
217
3413
347
162
Parti
elt
Si
ngle
Con
text
420
10Kr
istin
aSj
akt
Trek
ull,
hval
bein
, sk
jørb
rent
ste
in
Side
3
397 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Appe
ndik
s 1
Stru
ktur
over
sikt
Skjæ
rvik
a og
Fje
llvik
a
stru
ktur
nrty
peo
mrå
ded
ater
ing
moh
leng
deB
redd
ed
ybde
orie
nter
ing
ildst
edB
ruks
fase
ra
ntal
l lag
ant
all f
unn
trek
ull
prio
ritet
met
ode
uke
rÅ
rg
rupp
eFo
rund
ersø
kels
ety
kkel
se
i cm
und
ernr
.
ant
all
Enke
ltfun
na
ntal
l pr
øver
dat
ert
type
Funn
S57
Ildst
edN
edre
Nor
d14
76±2
5 BP
1481
±31
BP15
61±3
1 BP
75,
52
NØ
-SV
22
33
33
32
Parti
elt
Si
ngle
Con
text
120
10La
rs -
-
S58
Tuft
Ned
re5,
53,
82,
8N
V-SØ
12
00
00
3Sj
aktin
g
Si
ngle
Con
text
320
10La
rs -
-
S59
Tuft
Ned
re11
64±3
1 BP
1192
±25
BP12
16±3
1 BP
1516
25
BP15
22±3
1 BP
1571
±25
BP
5,5
7,2
4N
-S2
214
1626
111
62
Parti
elt
Si
ngle
Con
text
320
10La
rs -
-
F1Av
vist
Øst
- 4
64
NV-
SØ20
09O
verfl
ate
0F2
Avvi
stØ
st -
53
320
09O
verfl
ate
0F3
Hel
legr
opØ
st12
12±2
9 BP
1302
±32
BP6
4,2
3,6
40N
NV-
SSØ
02
41
17
23
Sjak
ting
St
ratig
rafis
k1
2010
Jann
eO
verfl
ate
3
F4Tu
ftØ
stU
kjent
7,5
2,7
2,2
50N
NV-
SSØ
12
10
00
03
Sjak
ting
St
ratig
rafis
k1
2010
Jann
eO
verfl
ate
0
F5Ild
sted
Øst
2138
±25
BP
21
93±5
3 BP
8,5
1,5
1,5
31
11
11
22
3Sj
aktin
g
Stra
tigra
fisk
120
10Ja
nne
1 pr
øves
tikk
Trek
ull
F6Ak
tivite
tsom
råde
Øst
1304
±30
BP
1304
±30
BP9,
55
3,5
NV-
SØ1
28
8411
52
22
Parti
elt
St
ratig
rafis
k4
2009
Jann
e/Ya
ssi
n2
prøv
estik
k13
F7a
Tuft
Vest
Mod
erne
42,
5Ø
-VR
ense
t20
09As
trid
F7b
Tuft
Vest
1711
±30
BP21
71±3
0 BP
2540
±45
BP31
06±3
0 BP
3335
±30
BP
9,5
3,5
2,5
N-S
35
1522
8689
516
51
Tota
lgra
vd
Stra
tigra
fisk
820
09As
trid
1 pr
øves
tikk
190
F8Tu
ftVe
st17
40±3
0 BP
2082
±30
BP21
13±3
0 BP
2249
±30
BP22
96±3
0 BP
2318
±30
BP23
27±3
0 BP
2342
±30
BP23
51±3
0 BP
2358
±30
BP24
30±2
5 BP
2477
±25
BP24
92±4
0 BP
2633
±30
BP27
03±3
0 BP
2974
±30
BP35
41±3
0 BP
3601
±30
BP38
04±3
2 BP
10,5
8,4
3,5
NN
V-SS
Ø6
815
2413
7479
2819
1To
talg
ravd
St
ratig
rafis
k12
2009
20
10Fr
ank
2 pr
øves
tikk
18
F9H
ule
Vest
192,
32,
1Ø
-V0
11
00
00
3Pr
øver
ute
St
ratig
rafis
k1
2009
Jann
eO
verfl
ate
Mod
erne
F10
Hel
ler o
g hu
leØ
st50
4±30
BP
550±
30 B
P58
5±30
BP
711±
30 B
P73
2±30
BP
890±
45 B
P16
95±3
0 BP
2169
±30
BP21
80±3
3 BP
2199
±30
BP22
34±3
0 BP
2456
±30
BP
112,
51
/ 1,5
45N
NØ
-SSV
15
1347
438
1312
1To
talg
ravd
St
ratig
rafis
k3
2009
Jann
e1
prøv
estik
k7
F11
Hel
ler
Øst
102
235
Ø-V
01
10
00
03
Parti
elt
St
ratig
rafis
k1
2009
Jann
eO
verfl
ate
F12a
Aktiv
itets
områ
deVe
st07
.sep
420
864
23
Ren
set
220
09Ja
nne
3 pr
øves
tikk
35F1
2bAv
vist
Vest
13
Sjak
ting
St
ratig
rafis
k1
2010
Fran
k
F13
Tuft
Øst
581±
27 B
P
1206
±25
BP7
43,
515
NN
V-SS
Ø1
14
88
3Sj
aktin
g
Stra
tigra
fisk
220
10Ja
nne
1 pr
øves
tikk
Trek
ull
F14
Stei
nrin
gVe
st9
1,2
0,9
20N
-S0
11
00
10
2Pa
rtiel
t
Stra
tigra
fisk
120
09Ja
nne
- -
Side
4
398 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Appe
ndik
s 1
Stru
ktur
over
sikt
Skjæ
rvik
a og
Fje
llvik
a
stru
ktur
nrty
peo
mrå
ded
ater
ing
moh
leng
deB
redd
ed
ybde
orie
nter
ing
ildst
edB
ruks
fase
ra
ntal
l lag
Funn
trek
ull
pri
met
ode
uke
rÅ
rg
rupp
eFo
rund
ersø
kels
ety
kkel
se
i cm
und
ernr
.
ant
all
Enke
ltfun
na
ntal
l pr
øver
dat
ert
type
Funn
F15
Stei
nrin
gVe
st9
2,25
2,2
100
11
00
2Pa
rtiel
t
Stra
tigra
fisk
120
09Ja
nne
- -
F16
Teltr
ing
Vest
1552
±30
BP
1590
±30
BP8,
52
1,5
Ø-V
13
2024
32
2Pa
rtiel
t
Stra
tigra
fisk
120
09Ja
nne
- -
F17
Aktiv
itets
områ
deVe
st16
67±3
0 BP
8,5
43
NV-
SØ1
13
11
3Pa
rtiel
t
Stra
tigra
fisk
120
09Ja
nne
- -
F21
Avvi
stVe
st1
33
21
3Pa
rtiel
t 20
09Ya
ssin
- -
F22
Ildst
edVe
st0,
50,
31
14
10
3Pa
rtiel
t
Stra
tigra
fisk
120
09Ya
ssin
1 pr
øves
tikk
0
F23a
Teltr
ing
Vest
846
±30
BP
73,
73,
222
NV-
SØ1
14
821
21
2Pa
rtiel
t
Stra
tigra
fisk
320
09Ya
ssin
1 pr
øves
tikk
0
F23b
Tuft
Vest
1822
±30
BP20
12±3
0 BP
2099
±30
BP21
66±3
0 BP
72,
610
NV-
SØ0
26
332
1660
44
2Pa
rtiel
t
Stra
tigra
fisk
520
09Ya
ssin
1 pr
øves
tikk
0
F24a
Stei
nset
tinge
rVe
st11
8±30
BP
72
1Pa
rtiel
t
Stra
tigra
fisk
120
09Ya
ssin
- -
F24b
Tuft
Vest
1635
±30
BP21
08±3
0 BP
73,
52
NV-
SØ0
24
11
22
3Sj
aktin
g
Stra
tigra
fisk
520
09Ya
ssin
F25
Aktiv
itets
områ
de
Knak
kepl
ass
Vest
114
2N
-S0
13
7112
50
02
Parti
elt
St
ratig
rafis
k3
2010
Fran
k1
prøv
estik
k1
F26
Skyt
eskju
lØ
st6
21,
540
3Pr
øver
ute
St
ratig
rafis
k1
2010
Jann
e -
-
F27
Aktiv
itets
områ
de
Knak
kepl
ass
Vest
TMT
7,5
01
185
251
00
2Pa
rtiel
t
Stra
tigra
fisk
120
10Ja
nne
- -
Side
5
399 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
appEndiks 2 - Funnoversikt
struktur ts-nr. tilvekst nr. antall undernr. antall enkeltfunn merknadF6 12105 2009/17 84 118F7 12106 2010/18 2286 8955 Begge sesongerF8/F25 12107 2010/19 2484 7645 Begge sesongerF12 12109 2010/21 193 636 Begge sesongerF10 12108 2009/20 50 438F16 12110 2009/22 20 26F21 12111 2009/23 3 3F23 12112 2009/24 342 1681F24 12113 2009/25 5 5S5 12114 2010/26 3154 11268 Begge sesongerS30 12160 2010/33 246 461S31 12161 2010/34 1759 2863S32 12162 2010/35 1341 2629S21/S22 12163 2010/36 344 941S20 12164 2010/37 498 968S19 12165 2010/38 320 1005S27/S28 12166 2010/39 750 1640S38 12167 2010/40 111 179S44 12168 2010/41 379 1517S50 12169 2010/42 69 154S18/S34 12170 2010/43 163 1091S15 12171 2010/44 1450 5606S16/S48 12172 2010/45 343 527S33/S46/S47/S53 12173 2010/46 511 2545S45/S49/S55 12174 2010/47 881 2739S13 12175 2010/48 111 198S10/S12/S14/S39 12176 2010/49 34 68S11/S51/S57 12177 2010/50 33 44S5c/S7/S9/S36/S56 12178 2010/51 160 269S58/S59 12179 2010/52 15 261S1A/S1B/S2B 12180 2010/53 59 333F3/F4/F5/F13/F26 12181 2010/54 10 10F27 12182 2010/55 84 250Løsfunn Skjærvika 12183 2010/56 36 143 Overflatefunn, løsfunn og utenfor strukturer
400 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjæ
rvik
a/Fj
ellv
ika
2009
og
2010
List
e ov
er tr
ekul
lprø
ver
nr.
Wai
kato
nr.
om
råde
stru
ktur
dat
erin
g B
pk
alib
rert
kon
teks
t/lag
xy
zk
vadr
ant
vekt
i g
trea
rtd
ato
sign
atur
1W
k298
99Fj
ellv
ikaV
est
F824
30±2
5 BP
750-
400
BC58
4,70
281,
2010
,37
SØ0,
7Bj
ørk
17.0
6.20
10C
SJ2
Wk2
9900
Skjæ
rvik
a N
edre
S11
1557
±25
BP42
5-56
0 BC
332
202,
0048
5,00
35,3
Bjør
k04
.09.
2010
KG3
Wk2
9901
Skjæ
rvik
a N
edre
S12
2176
±25
BP36
0-16
5 BC
528
195,
5648
5,04
6,70
3,8
Bjør
k18
.08.
2010
IMM
4W
k299
02Sk
jærv
ika
Ned
reS1
221
30±2
5 BP
350-
55 B
C60
419
6,00
485,
006,
6017
,6Lø
vtre
10.0
9.20
10ID
H5
Wk2
9903
Skjæ
rvik
a N
edre
S13
1783
±25
BP13
5-33
5 AD
504
198,
0049
1,00
7,10
19,6
Bjør
k11
.08.
2010
IDH
6W
k299
04Sk
jærv
ika
Ned
reS1
416
20±2
5 BP
385-
535
AD54
419
2,00
490,
006,
77SV
33,5
Bjør
k22
.07.
2010
ØG
P7
Wk2
9905
Skjæ
rvik
a M
idtre
S19
1984
±25
BP45
BC
-70
AD3
195,
30-4
152
2,34
-45
10,7
35,
3Lø
vtre
: vie
r/sel
je?
16.0
9.20
10R
HN
8W
k299
06Sk
jærv
ika
Ned
reS1
a15
4±25
BP
1665
-195
5 AD
707
193,
8544
7,70
3,51
16,8
Løvt
re25
.08.
2010
MN
9W
k299
07Sk
jærv
ika
Mid
treS2
016
26±2
5 BP
355-
535
AD2a
190,
2053
0,42
10,9
4SV
1,5
Bjør
kR
AM10
Wk2
9908
Skjæ
rvik
a M
idtre
S20
4057
±25
BP28
40-2
485
AD11
191,
75-1
91,8
553
0,00
10,8
20,
1Lø
vtre
24.0
9.20
10LS
J11
Wk2
9909
Skjæ
rvik
a M
idtre
S21
4377
±25
BP30
90-2
910
BC6B
191,
4853
9,00
11,7
6SV
0,4
Bjør
k og
lyng
24.0
9.20
10BI
12W
k299
10Sk
jærv
ika
Mid
treS2
119
1,70
539,
0011
,88
SØ0,
4Vi
er/s
elje
og
lyng
24.0
9.20
10BI
13W
k299
11Sk
jærv
ika
Mid
treS2
739
83±2
5 BP
2575
-246
5 BC
820
2,45
527,
0011
,25
4,8
Løvt
re: b
jørk
?23
.09.
2010
RAM
14W
k299
12Sk
jærv
ika
Mid
treS2
735
22±2
5 BP
1925
-175
5 BC
420
2,78
527,
4411
,42
1,4
Løvt
re: v
ier/s
elje
? og
lyng
18.0
9.20
10JO
15W
k299
13Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
022
15±2
5 BP
375-
200
BC2
154,
9350
2,27
17,4
7SØ
6,2
Løvt
re: v
ier/s
elje
?29
.06.
2010
FH16
Wk2
9914
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S30
2032
±27
BP11
5 BC
-50
AD1
156,
6651
3,25
18,4
9SØ
0,3
Bjør
k06
.07.
2010
CSJ
17W
k299
15Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
012
06±2
5 BP
715-
890
AD15
7,10
511,
3218
,69
SV4,
0Bj
ørk
23.0
9.20
10M
C18
Wk2
9916
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S30
5181
±25
BP40
45-3
955
BC15
8,10
505,
0018
,45
SV0,
8Bj
ørk
elle
r rog
n24
.09.
2010
FH19
Wk2
9917
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S31
5418
±25
BP43
40-4
240
BC2A
186,
0255
8,70
19,4
4N
V0,
4Bj
ørk
19.0
8.20
10VB
20W
k299
18Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
158
02±2
5 BP
4725
-455
0 BC
2A18
6,02
558,
8019
,60
NV
0,2
Løvt
re19
.08.
2010
VB21
Wk2
9919
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S31
5524
±35
BP44
55-4
330
BC1A
186,
0255
8,97
19,7
5N
V0,
6Lø
vtre
19.0
8.20
10VB
22W
k299
20Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
2a46
14±3
5 BP
3520
-314
0 BC
2259
9,60
-70
324,
0019
,48
3,0
Bjør
k18
.08.
2010
BI23
Wk2
9921
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S32b
4952
±35
BP38
00-3
650
BC5
600,
4031
6,45
19,2
90,
6Bj
ørk
elle
r rog
n09
.07.
2010
TAE
24W
k299
22Sk
jærv
ika
Mid
treS3
322
75±3
2 BP
402-
205
BC9
218,
6549
8,95
11,1
52,
8Lø
vtre
: bjø
rk?
02.0
7.20
10YN
K25
Wk2
9923
Skjæ
rvik
a N
edre
S36
1738
±56
BP13
0-42
0 AD
316
200,
0048
0,00
6,10
49,9
Bjør
k05
.08.
2010
LSJ
26W
k299
24Sk
jærv
ika
Mid
treS3
833
31±3
3 BP
1730
-152
0 BC
319
7,80
517,
7010
,17
1,5
Løvt
re26
.08.
2010
BI27
Wk2
9925
Skjæ
rvik
a M
idtre
S44
2143
±31
BP35
5-55
BC
119
5,80
509,
40ik
ke m
ålt,
ca.9
,10
0,4
Bjør
k20
.09.
2010
SH28
Wk2
9926
Skjæ
rvik
a M
idtre
S44
2050
±32
BP17
0 BC
-25
AD1
193,
8250
9,00
8,99
0,5
Bjør
k, v
ier/s
elje
24.0
9.20
10M
N29
Wk2
9927
Skjæ
rvik
a M
idtre
S45a
2187
±33
BP37
5-17
0 BC
565
195,
85-9
049
9,85
-90
7,93
18,2
Løvt
re18
.08.
2010
UT
30W
k299
28Sk
jærv
ika
Mid
treS4
5b24
30±3
1 BP
750-
400
BC59
819
8,00
-60
497,
20-5
07,
872,
5Bj
ørk,
rogn
elle
r vie
r/sel
je08
.09.
2010
UT
31W
k299
29Sk
jærv
ika
Ned
reS5
70±3
0 BP
1690
-192
5 AD
110
200,
0045
5,00
4,93
0,0
Bjør
k, ro
gn e
ller v
ier/s
elje
11.0
6.20
10T.
S32
Wk2
9930
Skjæ
rvik
a N
edre
S513
±30
BP16
70-1
945
AD11
020
0,00
460,
004,
930,
0Lø
vtre
: vie
r/sel
je?
11.0
6.20
10T.
S33
Wk2
9931
Skjæ
rvik
a N
edre
S572
±30
BP16
90-1
925
AD10
920
4,00
460,
005,
000,
1Bj
ørk,
rogn
elle
r vie
r/sel
je11
.06.
2010
G.G
34W
k299
32Sk
jærv
ika
Ned
reS5
137±
31 B
P16
65-1
945
AD10
220
9,00
-210
,00
459,
00-4
60,0
04,
78/4
,76
2,3
Bjør
k el
ler r
ogn
15.0
7.20
1035
Wk2
9933
Skjæ
rvik
a N
edre
S517
17±3
1 BP
245-
405
AD10
421
0-21
1,30
463,
70-4
63,9
05,
060,
1Lø
vtre
20.0
7.20
10B.
I37
Wk2
9934
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
1165
±31
BP77
5-97
0 AD
749
204,
8046
4,95
5,02
0,0
Bjør
k21
.09.
2010
KB38
Wk2
9935
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
1333
±52
BP60
0-81
0 AD
751
206,
2346
2,22
5,04
4,8
Bjør
k21
.09.
2010
TAB
39W
k299
36Sk
jærv
ika
Ned
reS5
715
61±3
1 BP
420-
570
AD32
221
0,00
481,
000,
004,
3Bj
ørk
01.1
0.20
10LS
S40
Wk2
9937
Skjæ
rvik
a N
edre
S57
1481
±31
BP53
5-64
5 AD
323
210,
0048
1,00
0,00
20,5
Bjør
k10
.08.
2010
LSJ
41W
k299
38Sk
jærv
ika
Ned
reS5
815
22±3
1 BP
430-
610
AD33
119
6,00
472,
000,
003,
1Bj
ørk
22.0
9.20
10KJ
F42
Wk2
9939
Skjæ
rvik
a N
edre
S59
1164
±31
BP77
5-97
0 AD
341
197,
0047
1,00
0,00
22,1
Bjør
k15
.09.
2010
KJF
43W
k299
40Sk
jærv
ika
Ned
reS5
912
16±3
1 BP
690-
680
AD34
119
7,00
471,
004,
6Bj
ørk
22.0
9.20
10LS
S44
Wk2
9941
Skjæ
rvik
a N
edre
S714
98±3
1 BP
440-
645
AD31
720
3,00
473,
0017
,6Bj
ørk
05.0
8.20
10KJ
F45
Wk2
9942
Skjæ
rvik
a N
edre
S913
73±3
1 BP
605-
690
AD30
220
2,00
476,
003,
5Bj
ørk
15.0
7.20
10LL
T46
Wk2
9943
Skjæ
rvik
a N
edre
S916
66±3
1 BP
255-
505
AD30
220
4,00
476,
0013
,0Bj
ørk
13.0
7.20
10LS
S47
Wk2
9944
Skjæ
rvik
a N
edre
S916
91±3
2 BP
255-
420
AD30
820
4,00
478,
0011
,6Bj
ørk
28.0
6.20
10LS
S48
Wk2
9945
Skjæ
rvik
a N
edre
S917
95±3
3 BP
125-
355
AD31
320
4,00
478,
0021
,8Bj
ørk
20.0
7.20
10LS
S49
Wk2
9946
Skjæ
rvik
a N
edre
S916
95±3
2 BP
255-
420
AD20
7,00
477,
004,
7Bj
ørk
06.0
7.20
10LL
T49
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
220
4,00
478,
0021
,8Bj
ørk
20.0
7.20
10LS
S50
Wk2
9947
Fjel
lvik
a Ø
stF3
1302
±32
BP65
5-75
5 AD
460
3,50
233,
346,
2811
,5Bj
ørk
18.0
6.20
10TA
E51
Fjel
lvik
a Ø
stF3
460
3,00
233,
00?
SØ19
,418
.06.
2010
TAE
52Fj
ellv
ika
Øst
F32
603,
3923
1,60
6,12
NV
0,8
15.0
6.20
10SF
53Fj
ellv
ika
Øst
F34
603,
4823
2,88
6,00
NV
3,9
17.0
6.20
10SG
M54
Wk3
1235
Fjel
lvik
a Ø
stF3
1212
±29
BP69
0-89
0 AD
260
3,68
233,
056,
154,
4Lø
vtre
17.0
6.20
10TA
E55
Fjel
lvik
a Ø
stF3
260
4,20
231,
816,
20N
V2,
915
.06.
2010
SF
Side
1
appEndiks 3 - Trekulliste
401 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjæ
rvik
a/Fj
ellv
ika
2009
og
2010
List
e ov
er tr
ekul
lprø
ver
nr.
Wai
kato
nr.
om
råde
stru
ktur
dat
erin
g B
pk
alib
rert
kon
teks
t/lag
xy
zk
vadr
ant
vekt
i g
trea
rtd
ato
sign
atur
56Fj
ellv
ika
Øst
F32
603,
0-50
229,
50-1
00?
NV
1,5
14.0
6.20
10JO
57W
k330
52Fj
ellv
ika
Øst
F521
38±2
5 BP
355-
55 B
C3
610,
0021
2,00
8,22
SV8,
68
løvt
re, 3
bjø
rk07
.06.
2010
SGM
58Fj
ellv
ika
Vest
F858
1,20
282,
3010
,32
SV6,
707
.06.
2010
VB59
Fjel
lvik
a Ve
stF8
581,
3028
2,40
10,2
9SV
3,7
15.0
6.20
10VB
60Fj
ellv
ika
Vest
F858
4,00
281,
0010
,48
SV3,
108
.06.
2010
VB61
Fjel
lvik
a Ve
stF8
584,
0928
0,95
10,4
7N
V0,
717
.06.
2010
CSJ
62W
k330
53Fj
ellv
ika
Vest
F824
77±2
5 BP
767-
417
BC58
4,50
281,
2010
,36
SØ0,
514
løvt
re, 3
bjø
rk16
.06.
2010
CSJ
63Fj
ellv
ika
Vest
F858
4,53
280,
9510
,34
NØ
0,3
17.0
6.20
10C
SJ64
Fjel
lvik
a Ve
stF8
584,
5328
0,95
10,4
6N
Ø0,
117
.06.
2010
CSJ
65Fj
ellv
ika
Øst
F13
259
8,40
235,
546,
31N
V0,
710
.06.
2010
SF66
Wk3
1236
Fjel
lvik
a Ø
stF1
358
1±27
BP
1300
-141
5 AD
259
8,95
237,
006,
49SØ
6,1
Løvt
re, 2
lyng
10.0
6.20
10M
S67
Fjel
lvik
a Ø
stF1
32?
599,
7523
6,31
6,49
6,5
10.0
6.20
10TA
E68
Wk3
1237
Fjel
lvik
a Ø
stF1
312
06±2
5 BP
715-
890
AD2b
600,
3023
4,30
6,18
SV0,
2Lø
vtre
, 1 ro
t/ris
10.0
6.20
10SF
69Sk
jærv
ika
Ned
reS5
141
205,
0046
2,00
5,26
128,
802
.07.
2010
T.S
70Sk
jærv
ika
Ned
reS5
141
205,
0046
2,00
5,26
67,6
02.0
7.20
10T.
S71
Skjæ
rvik
a N
edre
S514
620
5,00
460,
004,
919,
806
.07.
2010
G.G
72Sk
jærv
ika
Ned
reS5
101
205,
0045
5,00
4,86
0,2
21.0
6.20
10L.
S.J/
M.O
.L73
Skjæ
rvik
a N
edre
S513
620
9,00
459,
004,
862,
201
.07.
2010
M.O
.L74
Skjæ
rvik
a N
edre
S513
620
9,00
460,
004,
860,
202
.07.
2010
M.O
.L75
Skjæ
rvik
a N
edre
S510
420
9,50
464,
505,
426,
715
.07.
2010
L.S.
J76
Skjæ
rvik
a N
edre
S511
820
5,65
-205
,80
464,
35-4
64,6
05,
164,
816
.07.
2010
M.O
.L77
Skjæ
rvik
a N
edre
S511
820
5,70
-206
,65
464,
67-4
65,1
25,
189,
520
.07.
2010
I.N.H
78Sk
jærv
ika
Ned
reS5
118
206,
30-2
06,5
046
4,65
-464
,80
5,25
1,2
15.0
7.20
10M
.O.L
79Sk
jærv
ika
Ned
reS5
142
208,
20-2
08,3
545
9,70
-459
,90
4,87
2,7
08.0
7.20
10M
.O.L
80Sk
jærv
ika
Ned
reS5
8520
8,20
-208
,40
460,
004,
887,
602
.07.
2010
G.G
81Sk
jærv
ika
Ned
reS5
140
210,
20-2
10,7
046
0,60
-461
,00
4,71
4,9
05.0
7.20
10M
.O.L
82Sk
jærv
ika
Ned
reS5
C30
520
3,00
467,
0021
.06.
2010
INH
83Sk
jærv
ika
Ned
reS5
C30
520
3,00
467,
0021
.06.
2010
INH
84Sk
jærv
ika
Ned
reS5
C90
204,
0046
7,00
5,15
5,6
18.0
6.20
10IN
H85
Wk3
1238
Skjæ
rvik
a N
edre
S5C
1315
±25
BP65
5-77
5 AD
9020
4,00
467,
005,
1510
,6Lø
vtre
18.0
6.20
10IN
H86
Wk3
1239
Skjæ
rvik
a N
edre
S713
03±2
5 BP
660-
775
AD31
820
1,00
471,
0019
,6Lø
vtre
04.0
8.20
10SS
87Sk
jærv
ika
Ned
reS7
317
202,
0047
3,00
17,6
19.0
8.20
10SS
88Sk
jærv
ika
Ned
reS7
317
203,
0047
3,00
3,2
05.0
8.20
10KJ
F89
Skjæ
rvik
a N
edre
S731
720
3,00
473,
006,
805
.08.
2010
KJF
90Sk
jærv
ika
Ned
reS7
317
203,
0047
3,00
5,6
05.0
8.20
10SS
91Sk
jærv
ika
Ned
reS7
317
203,
0047
3,00
4,4
06.0
8.20
10KJ
F92
Wk3
1240
Skjæ
rvik
a N
edre
S716
63±2
5 BP
260-
435
AD31
920
4,00
474,
0050
,6Lø
vtre
12.0
8.20
10KJ
F93
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
220
1,00
475,
0050
,213
.07.
2010
KG94
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
220
1,00
475,
0024
,107
.07.
2010
INH
95Sk
jærv
ika
Ned
reS9
302
201,
0047
6,00
4,5
08.0
7.20
10KG
96W
k312
41Sk
jærv
ika
Ned
reS9
1318
±25
BP65
0-77
0 AD
302
202,
0047
4,00
4,5
Løvt
re08
.07.
2010
LLT
97Sk
jærv
ika
Ned
reS9
302
202,
0047
5,00
5,2
09.0
7.20
10KG
98Sk
jærv
ika
Ned
reS9
302
202,
0047
5,00
4,7
07.0
7.20
10IN
H99
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
820
2,00
479,
004,
725
.06.
2010
KG10
0Sk
jærv
ika
Ned
reS9
302
203,
0047
5,00
16,1
09.0
7.20
10KG
101
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
220
3,00
476,
0020
,706
.07.
2010
KG10
2Sk
jærv
ika
Ned
reS9
302
203,
0047
6,00
1,7
09.0
7.20
10IN
H10
3Sk
jærv
ika
Ned
reS9
302
203,
0047
7,00
5,2
05.0
7.20
10IN
H10
4Sk
jærv
ika
Ned
reS9
308
203,
0047
7,00
15,0
25.0
6.20
10LL
T10
5Sk
jærv
ika
Ned
reS9
309
203,
0047
7,00
0,9
29.0
6.20
10IN
H10
6W
k312
42Sk
jærv
ika
Ned
reS9
1759
±25
BP21
5-38
5 AD
313
203,
0047
7,00
17,5
Løvt
re, 3
lyng
20.0
7.20
10LS
S10
7Sk
jærv
ika
Ned
reS9
300
203,
0047
8,00
5,6
22.0
6.20
10KG
108
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
920
3,00
478,
0013
,430
.06.
2010
INH
109
Wk3
1243
Skjæ
rvik
a N
edre
S917
41±2
5 BP
235-
385
AD30
920
3,00
478,
0040
,1Lø
vtre
30.0
6.20
10IN
H11
0Sk
jærv
ika
Ned
reS9
313
203,
0047
8,00
29,2
20.0
7.20
10LS
S11
1W
k312
44Sk
jærv
ika
Ned
reS9
1312
±25
BP65
5-77
5 AD
308
203,
0047
9,00
10,2
Løvt
re24
.06.
2010
KG11
2Sk
jærv
ika
Ned
reS9
302
204,
0047
5,00
20,2
06.0
7.20
10TS
Side
2
402 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjæ
rvik
a/Fj
ellv
ika
2009
og
2010
List
e ov
er tr
ekul
lprø
ver
nr.
Wai
kato
nr.
om
råde
stru
ktur
dat
erin
g B
pk
alib
rert
kon
teks
t/lag
xy
zk
vadr
ant
vekt
i g
trea
rtd
ato
sign
atur
113
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
220
4,00
476,
002,
105
.07.
2010
KG11
4Sk
jærv
ika
Ned
reS9
302
204,
0047
6,00
16,5
13.0
7.20
10LS
S11
5Sk
jærv
ika
Ned
reS9
302
204,
0047
7,00
4,4
05.0
7.20
10KG
116
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
820
4,00
477,
002,
328
.06.
2010
INH
117
Wk3
1245
Skjæ
rvik
a N
edre
S916
82±2
5 BP
255-
425
AD30
920
4,00
477,
006,
0Lø
vtre
, 1 ly
ng02
.07.
2010
INH
118
Skjæ
rvik
a N
edre
S931
320
4,00
477,
0033
,920
.07.
2010
LLT
119
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
020
4,00
478,
0061
,222
.06.
2010
LLT
120
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
920
4,00
478,
0039
,201
.07.
2010
INH
121
Skjæ
rvik
a N
edre
S931
320
4,00
478,
0034
,421
.07.
2010
LLT
122
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
820
4,00
479,
009,
828
.06.
2010
KG12
3Sk
jærv
ika
Ned
reS9
309
204,
0047
9,00
50,8
01.0
7.20
10IN
H12
4Sk
jærv
ika
Ned
reS9
302
205,
0047
5,00
19,1
05.0
7.20
10LL
T12
5Sk
jærv
ika
Ned
reS9
302
205,
0047
5,00
25,3
06.0
7.20
10TS
126
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
220
5,00
475,
0017
,309
.07.
2010
LLT
127
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
220
5,00
476,
009,
605
.07.
2010
LLT
128
Wk3
1246
Skjæ
rvik
a N
edre
S916
90±2
5 BP
255-
415
AD30
220
5,00
476,
0020
,5Lø
vtre
, 1 ly
ng14
.07.
2010
LLT
129
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
020
5,00
477,
006,
522
.06.
2010
INH
130
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
820
5,00
477,
0035
,325
.06.
2010
INH
131
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
820
5,00
477,
0016
,028
.06.
2010
INH
132
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
920
5,00
477,
0020
,302
.07.
2010
LLT
133
Wk3
1247
Skjæ
rvik
a N
edre
S916
54±2
5 BP
260-
530
AD31
020
5,00
477,
0023
,6Lø
vtre
29.0
6.20
10KG
134
Skjæ
rvik
a N
edre
S931
320
5,00
477,
0017
,820
.07.
2010
LLT
135
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
020
5,00
478,
002,
822
.06.
2010
INH
136
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
820
5,00
478,
004,
925
.06.
2010
INH
137
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
920
5,00
478,
0022
,030
.06.
2010
LLT
138
Skjæ
rvik
a N
edre
S931
320
5,00
478,
0043
,820
.07.
2010
LLT
139
Skjæ
rvik
a N
edre
S931
320
5,00
478,
0010
,321
.07.
2010
LLT
140
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
820
5,00
479,
008,
528
.06.
2010
INH
141
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
220
6,00
475,
008,
405
.07.
2010
LLT
142
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
220
6,00
475,
0011
,713
.07.
2010
LLT
143
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
220
6,00
477,
0010
,507
.07.
2010
LLT
144
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
820
6,00
478,
008,
325
.06.
2010
MO
L14
5W
k312
48Sk
jærv
ika
Ned
reS9
1768
±25
BP13
5-34
5 AD
309
206,
0047
8,00
11,6
Løvt
re, 1
lyng
01.0
7.20
10LL
T14
6Sk
jærv
ika
Ned
reS9
302
207,
0047
8,00
3,0
07.0
7.20
10LL
T14
7Sk
jærv
ika
Ned
reS1
252
819
5,00
485,
006,
66N
Ø/N
V7,
913
.08.
2010
IMM
148
Skjæ
rvik
a N
edre
S12
568
195,
5848
4,41
6,64
18,0
20.0
8.20
10IM
M14
9W
k312
49Sk
jærv
ika
Ned
reS1
221
20±2
5 BP
340-
50 B
C56
819
5,69
484,
716,
623,
0Lø
vtre
27.0
8.20
10IM
M15
0Sk
jærv
ika
Ned
reS1
256
819
5,74
485,
356,
602,
019
.08.
2010
IMM
151
Skjæ
rvik
a N
edre
S12
568
195,
9148
4,72
6,60
1,6
20.0
8.20
10IM
M15
2Sk
jærv
ika
Ned
reS1
260
419
6,00
485,
006,
63SØ
3,1
13.0
9.20
10ID
H15
3W
k312
50Sk
jærv
ika
Ned
reS1
312
61±2
7 BP
665-
860
AD50
319
6,00
490,
007,
27SØ
1,2
Løvt
re16
.06.
2010
IDH
154
Skjæ
rvik
a M
idtre
S15
920
5,44
512,
599,
970,
231
.08.
2010
YNK
155
Wk3
1251
Skjæ
rvik
a M
idtre
S15
3452
±25
BP18
80-1
690
BC12
205,
71-7
651
3,62
-70
9,93
0,5
2 lø
vtre
, bar
k03
.09.
2010
RH
N15
6Sk
jærv
ika
Mid
treS1
58
208,
6551
1,70
9,97
0,2
31.0
8.20
10YN
K15
7Sk
jærv
ika
Mid
treS1
58
208,
8651
2,44
9,79
0,1
01.0
9.20
10YN
K15
8Sk
jærv
ika
Mid
treS1
55
209,
30-4
551
2,60
-69
10,1
51,
720
.08.
2010
RH
N15
9W
k330
54Sk
jærv
ika
Mid
treS1
521
27±2
5 BP
350-
50 B
C5
209,
56-7
151
2,16
-37
10,1
13,
210
løvt
re, 1
lyng
20.0
8.20
10R
HN
160
Wk3
1252
Skjæ
rvik
a M
idtre
S15
3539
±27
BP19
55-1
770
BC8
209,
60-6
551
1,60
-65
9,85
2,1
Løvt
re02
.09.
2010
HVS
161
Wk3
3055
Skjæ
rvik
a M
idtre
S15
2055
±25
BP16
5 BC
- 4
AD4
209,
68-7
551
2,50
-53
10,0
90,
57
løvt
re, 3
bjø
rk13
.08.
2010
YNK
162
Skjæ
rvik
a M
idtre
S15
521
0,14
-25
513,
08-1
610
,13
2,6
20.0
8.20
10R
HN
163
Wk3
1253
Skjæ
rvik
a M
idtre
S15
2089
±25
BP18
0-40
BC
621
1,80
-90
510,
62-7
210
,36
9,1
Løvt
re20
.08.
2010
RH
N16
4Sk
jærv
ika
Ned
reS1
733
621
1,00
489,
001,
614
.09.
2010
KJF
165
Skjæ
rvik
a M
idtre
S18
221
0,60
-67
517,
50-5
510
,70-
731,
810
.09.
2010
YNK
166
Wk3
1254
Skjæ
rvik
a M
idtre
S18
2274
±26
BP40
0-21
0 BC
221
1,00
-02
516,
51-6
110
,60-
641,
2Lø
vtre
10.0
9.20
10YN
K16
7Sk
jærv
ika
Mid
treS1
821
1,66
516,
3510
,51
0,8
04.0
9.20
10YN
K16
8W
k312
55Sk
jærv
ika
Mid
treS1
922
47±2
5 BP
395-
205
BC3
193,
57-5
852
2,52
-58
10,6
10,
8Lø
vtre
29.0
9.20
10YN
K16
9Sk
jærv
ika
Mid
treS2
01b
188,
2853
4,34
11,4
0SV
0,7
11.0
9.20
10SF
170
Skjæ
rvik
a M
idtre
S20
2a18
9,00
531,
0010
,98
SØ13
,513
.09.
2010
LSJ
171
Skjæ
rvik
a M
idtre
S20
2a18
9,00
531,
0011
,00
NØ
20,0
13.0
9.20
10LS
J
Side
3
403 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjæ
rvik
a/Fj
ellv
ika
2009
og
2010
List
e ov
er tr
ekul
lprø
ver
nr.
Wai
kato
nr.
om
råde
stru
ktur
dat
erin
g B
pk
alib
rert
kon
teks
t/lag
xy
zk
vadr
ant
vekt
i g
trea
rtd
ato
sign
atur
172
Skjæ
rvik
a M
idtre
S20
1a19
0,00
532,
00N
Ø2,
731
.08.
2010
LSJ
173
Skjæ
rvik
a M
idtre
S20
2a19
0,07
-190
,20
531,
04-5
31,1
710
,98
SV13
,213
.09.
2010
RH
N17
4Sk
jærv
ika
Mid
treS2
02a
190,
40-1
90,5
053
2,17
-532
,30
10,9
7SV
1,8
13.0
9.20
10R
SH17
5Sk
jærv
ika
Mid
treS2
02a
191,
0052
9,00
NV
0,5
08.0
9.20
10JJ
176
Wk3
3056
Skjæ
rvik
a M
idtre
S20
3537
±25
BP19
50-1
770
BC19
1,00
530,
30-5
30,5
010
,89
SV0,
410
løvt
re24
.09.
2010
LSJ
177
Wk3
3057
Skjæ
rvik
a M
idtre
S20
3533
±26
BP19
45-1
770
BC19
1,00
530,
30-5
30,5
010
,99
SV0,
110
løvt
re20
.09.
2010
LSJ
178
Skjæ
rvik
a M
idtre
S20
191,
70-1
91,9
053
0,00
10,7
50,
424
.09.
2010
LSJ
179
Skjæ
rvik
a M
idtre
S20
191,
70-1
91,9
053
0,00
10,8
10,
320
.09.
2010
LSJ
180
Wk3
3058
Skjæ
rvik
a M
idtre
S20
3884
±26
BP24
70-2
290
BC19
1,75
-191
,85
530,
0010
,90
SØ0,
111
løvt
re24
.09.
2010
LSJ
181
Wk3
3059
Skjæ
rvik
a M
idtre
S20
3929
±26
BP25
50-2
305
BC19
1,75
-191
,85
530,
0010
,98
0,3
10 lø
vtre
24.0
9.20
10LS
J18
2Sk
jærv
ika
Mid
treS2
02a
192,
0052
8,00
NV
0,8
08.0
9.20
10JJ
183
Skjæ
rvik
a M
idtre
S20
519
2,05
-192
,15
530,
0010
,95
1,4
20.0
9.20
10LS
J18
4W
k330
60Sk
jærv
ika
Mid
treS2
037
25±2
5 BP
2205
-203
5 BC
719
2,50
528,
5310
,93
SØ3,
510
løvt
reR
AM18
5W
k330
61Sk
jærv
ika
Mid
treS2
141
33±2
6 BP
2875
-258
5 BC
2A18
9,60
-189
,70
539,
0011
,96
0,2
Frag
men
ter,
noe
berk
24.0
9.20
10R
SH/R
HN
186
Skjæ
rvik
a M
idtre
S21
190,
40-1
90,5
053
9,00
11,8
70,
424
.09.
2010
RSH
/RH
N18
7W
k330
62Sk
jærv
ika
Mid
treS2
142
43±2
5 BP
2910
-276
0 BC
2B19
0,60
-190
,70
539,
0011
,86
SØ0,
2Lø
vtre
, 2 b
ark
24.0
9.20
10R
SH/R
HN
188
Skjæ
rvik
a M
idtre
S21
2B19
0,70
539,
2812
,00
SØ4,
117
.09.
2010
JJ18
9Sk
jærv
ika
Mid
treS2
15
190,
7553
9,24
11,8
6SØ
0,0
21.0
9.20
10VB
190
Skjæ
rvik
a M
idtre
S21
190,
82-1
90,9
253
9,00
11,8
2SØ
0,3
24.0
9.20
10R
SH19
1Sk
jærv
ika
Mid
treS2
119
1,00
538,
20-5
38,3
011
,78
0,1
24.0
9.20
10R
SH19
2Sk
jærv
ika
Mid
treS2
119
1,00
538,
20-5
38,3
011
,93
SV0,
224
.09.
2010
RSH
193
Skjæ
rvik
a M
idtre
S21
519
1,00
538,
7011
,86
NV
1,7
23.0
9.20
10ID
H19
4Sk
jærv
ika
Mid
treS2
15
191,
0053
8,70
11,9
60,
523
.09.
2010
IDH
195
Wk3
3063
Skjæ
rvik
a M
idtre
S21
4296
±26
BP30
10-2
875
BC5
191,
0053
9,30
-539
,60
12,0
10,
3Lø
vtre
, bar
k24
.09.
2010
IDH
196
Skjæ
rvik
a M
idtre
S21
191,
0054
1,20
12,6
90,
524
.09.
2010
IDH
197
Wk3
3064
Skjæ
rvik
a M
idtre
S21
1640
±25
BP34
0-53
5 AD
1B19
1,20
538,
8512
,00
2,0
Løvt
re, n
oe b
jørk
17.0
9.20
10JJ
198
Skjæ
rvik
a M
idtre
S21
519
1,25
538,
7511
,88
0,3
21.0
9.20
10FH
199
Skjæ
rvik
a M
idtre
S21
191,
6253
9,00
11,8
3SØ
0,4
24.0
9.20
10BI
200
Skjæ
rvik
a M
idtre
S27
199,
0-50
527,
0-50
11,5
95,
209
.09.
2010
JO20
1W
k312
56Sk
jærv
ika
Mid
treS2
734
89±2
5 BP
1890
-174
5 BC
519
9,25
527,
0011
,44
2,9
Løvt
re23
.09.
2010
JO20
2Sk
jærv
ika
Mid
treS2
75
199,
4552
6,87
11,3
85,
217
.09.
2010
MS
203
Skjæ
rvik
a M
idtre
S27
320
0,10
526,
7611
,42
NØ
4,9
14.0
9.20
10JO
204
Wk3
1257
Skjæ
rvik
a M
idtre
S27
3867
±25
BP24
65-2
210
BC3
200,
6052
7,00
11,4
01,
8Lø
vtre
23.0
9.20
10JO
205
Wk3
1258
Skjæ
rvik
a M
idtre
S27
3986
±25
BP25
75-2
465
BC4
200,
80-8
252
7,00
11,3
52,
2Lø
vtre
23.0
9.20
10JO
206
Wk3
1259
Skjæ
rvik
a M
idtre
S27
4105
±25
BP28
60-2
575
BC8
202,
0052
7,70
11,2
81,
5Lø
vtre
23.0
9.20
10JO
207
Skjæ
rvik
a M
idtre
S27
820
2,28
527,
1211
,30
SV4,
522
.09.
2010
RAM
208
Skjæ
rvik
a M
idtre
S27
520
2,41
527,
2411
,32-
341,
618
.09.
2010
JO20
9Sk
jærv
ika
Mid
treS2
78
202,
7552
7,59
11,2
73,
723
.09.
2010
MS
210
Skjæ
rvik
a M
idtre
S27
420
4,20
-30
528,
15-2
511
,41
3,5
Bartr
e18
.09.
2010
JO21
1W
k330
65Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
016
90±2
5 BP
255-
415
AD1
156,
0051
0,00
18,0
4SV
2,2
Løvt
re, 5
0 %
bjø
rk05
.07.
2010
UT
212
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S30
115
6,28
513,
4018
,60
SØ0,
713
.07.
2010
CSJ
213
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S30
115
6,55
513,
0518
,46
SØ0,
813
.07.
2010
CSJ
214
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S30
115
6,72
511,
7818
,37
NØ
8,5
13.0
7.20
10C
SJ21
5W
k330
66Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
052
40±2
8 BP
4230
-397
0 BC
157,
0050
9,18
18,4
7SV
0,9
15 lø
vtre
, 5 b
jørk
24.0
9.20
10FH
216
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S30
115
7,00
510,
0018
,02
NØ
0,2
05.0
7.20
10U
T21
7W
k330
67Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
052
41±2
8 BP
4230
-397
0 BC
157,
0051
1,82
18.4
7N
V0,
814
løvt
re, 1
lyng
24.0
9.20
10FH
218
Wk3
3068
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S30
5272
±28
BP42
35-3
990
BC15
7,00
513,
1818
,47
SV0,
415
løvt
re, 4
bjø
rk, 4
lyng
24.0
9.20
10FH
219
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S30
115
7,37
510,
9418
,45
NV
0,2
15.0
7.20
10C
SJ22
0Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
01
157,
4651
0,40
18,5
4SV
1,6
14.0
7.20
10VB
221
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S30
158,
3350
4,00
18,5
1SV
0,5
24.0
9.20
10FH
222
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S31
1A18
5,15
558,
0719
,74
SV0,
3Lø
vtre
05.0
8.20
10VB
223
Wk3
1260
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S31
5002
±25
BP39
35-3
705
BC1A
185,
2555
8,48
19,7
9SV
0,4
Løvt
re19
.08.
2010
VB22
4W
k312
61Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
168
00±2
5 BP
5730
-564
0 BC
1B18
5,65
558,
4819
,63
SØ0,
1Lø
vtre
19.0
8.20
10VB
225
Wk3
1262
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S31
5812
±25
BP47
65-4
555
BC2B
185,
8055
8,48
19,4
7SØ
0,2
Løvt
re19
.08.
2010
VB22
6W
k312
63Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
155
64±2
5 BP
4455
-435
0 BC
4B18
5,95
561,
3520
,14
SØ0,
3Lø
vtre
02.0
9.20
10SF
Side
4
404 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjæ
rvik
a/Fj
ellv
ika
2009
og
2010
List
e ov
er tr
ekul
lprø
ver
nr.
Wai
kato
nr.
om
råde
stru
ktur
dat
erin
g B
pk
alib
rert
kon
teks
t/lag
xy
zk
vadr
ant
vekt
i g
trea
rtd
ato
sign
atur
227
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S31
185,
9855
5,30
18,5
6SØ
0,1
Løvt
re19
.08.
2010
VB22
8W
k330
69Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
151
60±3
0 BP
4045
-382
0 BC
185,
9855
5,40
18,7
0SØ
0,1
Løvt
re19
.08.
2010
VB22
9W
k330
70Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
163
86±3
2 BP
5470
-531
0 BC
2A18
6,35
560,
7019
,73
NV
1,7
Løvt
re, 2
lyng
14.0
9.20
10JJ
230
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S31
4B18
7,00
560,
0519
,83
SV2,
6Lø
vtre
02.0
9.20
10VB
231
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S31
1A18
7,35
558,
5219
,86
NV
0,6
Løvt
re19
.08.
2010
VB23
2Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
118
7,50
558,
5219
,77
NØ
0,2
Løvt
re19
.08.
2010
VB23
3W
k312
64Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
2a55
21±2
5 BP
4450
-433
0 BC
13b
597,
9932
1,84
19,0
55,
0Lø
vtre
04.0
9.20
10M
S23
4W
k312
65Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
2a48
01±2
5 BP
3650
-352
5 BC
1359
9-59
9,10
323,
5019
,37
3,3
Løvt
re18
.08.
2010
BI23
5Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
2a13
a59
9,80
323,
6219
,53
1,5
5 lø
vtre
02.0
8.20
10M
S23
6Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
2a13
600,
0032
4,10
-20
19,5
53,
74
løvt
re18
.08.
2010
BI23
7W
k312
66Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
2a54
71±2
5 BP
4360
-426
0 BC
1260
0,0-
1032
1,00
19,6
82,
8Lø
vtre
07.0
9.20
10JO
238
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S32a
1360
0,22
321,
5919
,54
NV
2,8
Løvt
re02
.09.
2010
MS
239
Wk3
1267
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S32a
5511
±25
BP44
50-4
325
BC12
600,
5032
0,90
-321
19,8
43,
2Lø
vtre
18.0
8.20
10BI
240
Wk3
1268
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S32a
5185
±25
BP40
45-3
955
BC13
600,
5032
4,10
-20
19,6
22,
2Lø
vtre
18.0
8.20
10BI
241
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S32a
1260
1,00
320,
80-9
019
,95
0,8
Løvt
re, 1
lyng
18.0
8.20
10BI
242
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S32a
13b
601,
1032
1,73
19,4
63,
84
løvt
re, 1
bar
k03
.09.
2010
BI24
3W
k312
69Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
2a45
72±2
5 BP
3495
-312
0 BC
2160
4,43
322,
5820
,25
1,4
Løvt
re23
.08.
2010
BI24
4Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
2b4
598,
5031
7,51
18,8
30,
6Lø
vtre
21.0
7.20
10TA
E24
5W
k312
70Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
2b53
58±2
5 BP
4325
-405
5 BC
459
8,50
317,
5518
,93
1,6
Løvt
re21
.07.
2010
TAE
246
Wk3
1271
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S32b
5884
±25
BP48
30-4
705
BC4
598,
7431
7,24
18,6
90,
4Lø
vtre
21.0
7.20
10TA
E24
7W
k312
72Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
2b55
73±2
7 BP
4460
-435
0 BC
459
8,85
317,
1019
,11
2,3
Løvt
re16
.07.
2010
TAE
248
Wk3
1273
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S32b
5612
±33
BP45
15-4
335
BC4
599,
8031
7,20
19,2
84,
7Lø
vtre
16.0
7.20
10TA
E24
9Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
2b3
600,
2031
6,50
19,2
70,
45
løvt
re09
.07.
2010
TAE
250
Wk3
1274
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S32b
5462
±29
BP43
60-4
255
BC4
600,
4331
4,94
19,4
13,
8Lø
vtre
09.0
7.20
10M
S25
1Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
2b6
600,
9031
6,20
19,7
80,
4Lø
vtre
13.0
9.20
10TA
E25
2W
k312
75Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
2b64
90±3
0 BP
5515
-537
0 BC
4c60
2,43
316,
7519
,56
2,3
Løvt
re21
.07.
2010
SGM
253
Wk3
1276
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S32b
5477
±30
BP43
70-4
255
BC20
603,
4831
6,54
22,0
84,
0Lø
vtre
19.0
8.20
10TA
E25
4Sk
jærv
ika
Mid
treS3
321
7,80
-85
495,
15-2
010
,56
3,4
Løvt
re, 3
lyng
24.0
6.20
10YN
K25
5Sk
jærv
ika
Mid
treS3
313
218,
0049
5,74
-89
10,9
30,
7Lø
vtre
, 1 ly
ng09
.07.
2010
YNK
256
Skjæ
rvik
a M
idtre
S33
1321
8,00
495,
89-9
611
,03
0,7
8 Lø
vtre
09.0
7.20
10YN
K25
7Sk
jærv
ika
Mid
treS3
32
218,
0-06
499,
69-7
311
,09
3,2
Løvt
re, l
yng
16.0
6.20
10YN
K25
8Sk
jærv
ika
Mid
treS3
34
218,
02-0
749
9,80
-84
10,9
00,
4Lø
vtre
, 3 ly
ng24
.06.
2010
YNK
259
Skjæ
rvik
a M
idtre
S33
421
8,18
-23
498,
82-8
710
,81
2,0
Løvt
re, 4
lyng
29.0
6.20
10YN
K26
0Sk
jærv
ika
Mid
treS3
313
218,
22-3
649
5,50
11,0
60,
8Lø
vtre
09.0
7.20
10YN
K26
1Sk
jærv
ika
Mid
treS3
34
218,
24-2
949
8,59
11,1
62,
5Lø
vtre
29.0
6.20
10YN
K26
2Sk
jærv
ika
Mid
treS3
34
218,
30-4
849
6,00
11,0
02,
7Lø
vtre
, 1 ly
ng24
.06.
2010
YNK
263
Skjæ
rvik
a M
idtre
S33
1321
8,36
-41
495,
5010
,97
0,6
Løvt
re09
.07.
2010
YNK
264
Skjæ
rvik
a M
idtre
S33
1321
8,36
-48
496,
0010
,96
1,5
Løvt
re, 4
lyng
09.0
7.20
10YN
K26
5Sk
jærv
ika
Mid
treS3
321
8,48
493,
9511
,15
0,2
4 lø
vtre
, 2 ly
ng13
.07.
2010
YNK
266
Wk3
1277
Skjæ
rvik
a M
idtre
S33
2198
±27
BP37
5-19
0 BC
1321
8,50
495,
81-8
810
,97
3,3
Løvt
re, n
oe b
ark
og ly
ng09
.07.
2010
YNK
267
Wk3
3071
Skjæ
rvik
a M
idtre
S33
2304
±25
BP41
0-23
5 BC
421
8,86
-99
499,
44-5
011
,11
2,2
Løvt
re21
.06.
2010
YNK
268
Skjæ
rvik
a M
idtre
S33
421
9,00
498,
60-7
711
,16
2,2
7 lø
vtre
, 3 ly
ng/ri
s24
.06.
2010
YNK
269
Skjæ
rvik
a M
idtre
S33
421
9,13
-23
498,
47-6
611
,18
4,6
5 lø
vtre
, 1 b
ark,
4 ly
ng/ri
s24
.06.
2010
YNK
270
Wk3
1278
Skjæ
rvik
a M
idtre
S33
1604
±26
BP10
35-1
210
AD5
219,
50-5
550
3,72
-83
10,9
13,
45
løvt
re, 1
0 lyn
g/ris
21.0
6.20
10YN
K27
1Sk
jærv
ika
Mid
treS3
32
219,
85-9
049
2,92
-97
11,4
81,
4Lø
vtre
25.0
6.20
10YN
K27
2W
k312
79Sk
jærv
ika
Mid
treS3
490
2±28
BP
1035
-121
0 AD
422
0,53
-62
522,
01-0
713
,02
1,7
Løvt
re, 1
lyng
08.0
9.20
10R
HN
273
Wk3
1280
Skjæ
rvik
a M
idtre
S34
438±
26 B
P14
20-1
490
AD3
220,
80-9
052
2,08
-14
13,0
70,
5Lø
vtre
, 1 ly
ng, 1
bar
k08
.09.
2010
RH
N27
4Sk
jærv
ika
Ned
reS3
631
620
0,00
480,
008,
4Lø
vtre
22.0
7.20
10IN
H27
5Sk
jærv
ika
Ned
reS3
631
620
0,00
480,
006,
1248
,7Lø
vtre
04.0
8.20
10KG
276
Wk3
1281
Skjæ
rvik
a N
edre
S36
1712
±27
BP25
0-40
0 AD
316
200,
0048
0,00
50,2
Løvt
re22
.07.
2010
LLT
277
Wk3
3095
Skjæ
rvik
a N
edre
S37
1219
±25
BP69
0-89
0 AD
700
191,
6946
9,95
5,18
0,4
Løvt
re, 1
lyng
/kvi
st15
.09.
2010
KB27
8Sk
jærv
ika
Ned
reS3
770
219
2,01
472,
055,
141,
4Lø
vtre
, 1 b
ark,
1 k
vist
13.0
8.20
10KB
279
Wk3
3072
Skjæ
rvik
a N
edre
S37
1088
±25
BP89
0-10
15 A
D70
119
2,04
470,
595,
101,
6Lø
vtre
10.0
8.20
10TA
B28
0W
k312
82Sk
jærv
ika
Ned
reS3
712
05±2
6 BP
715-
895
AD70
219
2,35
472,
005,
256,
7Lø
vtre
, 2 ly
ng/k
vist
18.0
8.20
10KB
281
Skjæ
rvik
a M
idtre
S38
319
7,25
516,
5010
,85
1,8
Bartr
e25
.08.
2010
TAE
Side
5
405 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjæ
rvik
a/Fj
ellv
ika
2009
og
2010
List
e ov
er tr
ekul
lprø
ver
nr.
Wai
kato
nr.
om
råde
stru
ktur
dat
erin
g B
pk
alib
rert
kon
teks
t/lag
xy
zk
vadr
ant
vekt
i g
trea
rtd
ato
sign
atur
282
Skjæ
rvik
a N
edre
S44
119
5,88
509,
319,
111,
5Lø
vtre
18.0
9.20
10SH
283
Skjæ
rvik
a N
edre
S44
219
6,31
509,
209,
070,
0Lø
vtre
22.0
8.20
10TA
B28
4W
k312
83Sk
jærv
ika
Mid
treS4
430
81±2
9 BP
1425
-128
5 BC
219
6,35
509,
259,
010,
3Lø
vtre
22.0
9.20
10TA
B28
5Sk
jærv
ika
Mid
treS4
43
197,
0050
8,00
NV
1,8
Løvt
re23
.09.
2010
TAB
286
Wk3
1284
Skjæ
rvik
a M
idtre
S44
2371
±29
BP54
0-38
5 BC
119
7,62
508,
739,
191,
4Lø
vtre
15.0
9.20
10AB
A28
7Sk
jærv
ika
Mid
treS4
43
198,
5850
8,74
8,76
2,1
Løvt
re, 2
bar
k24
.09.
2010
KB28
8W
k312
85Sk
jærv
ika
Mid
treS4
434
04±2
5 BP
1760
-162
5 BC
319
8,82
508,
878,
851,
09
Løvt
re, 3
bar
k23
.09.
2010
KB28
9Sk
jærv
ika
Mid
treS4
5a55
819
3,80
500,
107,
781,
8Lø
vtre
16.0
8.20
10U
T29
0Sk
jærv
ika
Mid
treS4
5a56
519
5,40
-90
499,
857,
9511
,9Lø
vtre
17.0
8.20
10U
T29
1Sk
jærv
ika
Mid
treS4
5a56
519
5,80
500,
007,
908,
2Lø
vtre
17.0
8.20
10U
T29
2W
k312
86Sk
jærv
ika
Mid
treS4
912
95±2
5 BP
660-
775
AD20
0,20
496,
318,
100,
5Lø
vtre
17.0
6.20
10M
C29
3Sk
jærv
ika
Mid
treS4
5a55
220
0,60
-90
497,
60-
808,
108,
3Lø
vtre
02.0
9.20
10U
T29
4W
k330
73Sk
jærv
ika
Mid
treS4
615
73±2
5 BP
420-
545
AD2
221,
6150
6,15
11,2
54,
5Lø
vtre
04.0
8.20
10YN
K29
5W
k330
74Sk
jærv
ika
Mid
treS4
815
60±2
5 BP
425-
560
AD2
213,
93-9
850
4, 6
3-71
10,8
12,
5Lø
vtre
15.0
7.20
10YN
K29
6W
k312
87Sk
jærv
ika
Mid
treS4
834
54±2
9 BP
1880
-169
0 BC
821
4,10
-13
503,
45-5
09,
732,
0Lø
vtre
, 1 b
ark
05.0
8.20
10YN
K29
7Sk
jærv
ika
Mid
treS4
85
214,
30-3
850
1,35
-45
9,98
8,4
Løvt
re02
.08.
2010
HVS
298
Skjæ
rvik
a M
idtre
S48
521
4,38
502,
2410
,03
2,9
Løvt
re, l
yng
04.0
8.20
10YN
K29
9Sk
jærv
ika
Mid
treS4
84
214,
67-7
550
2,63
-70
9,96
0,7
Løvt
re02
.08.
2010
YNK
300
Wk3
3075
Skjæ
rvik
a M
idtre
S50
2359
±25
BP51
5-38
5 BC
219
0,08
507,
208,
542,
0Lø
vtre
25.0
6.20
10SF
301
Wk3
1288
Skjæ
rvik
a M
idtre
S50
2208
±28
BP37
5-20
0 BC
219
0,94
506,
788,
560,
7Lø
vtre
25.0
6.20
10SF
302
Wk3
1289
Skjæ
rvik
a M
idtre
S53
2129
±25
BP35
0-55
BC
222
0,27
-31
492,
97-4
9311
,47
3,3
Løvt
re01
.07.
2010
YNK
303
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
741
203,
1046
4,07
4,94
SV29
,4Lø
vtre
, noe
lyng
16.0
9.20
10TA
B30
4Sk
jærv
ika
Ned
reS5
674
120
3,38
464,
215,
39N
V12
,5Lø
vtre
15.0
9.20
10TA
B30
5Sk
jærv
ika
Ned
reS5
674
120
3,48
464,
515,
2532
,3Lø
vtre
15.0
9.20
10TA
B30
6Sk
jærv
ika
Ned
reS5
674
120
3,51
464,
495,
1714
,2Lø
vtre
16.0
9.20
10TA
B30
7W
k312
90Sk
jærv
ika
Ned
reS5
612
50±2
6 BP
675-
870
AD74
520
3,54
464,
554,
999,
0Lø
vtre
18.0
9.20
10TA
B30
8Sk
jærv
ika
Ned
reS5
674
120
3,71
464,
885,
37N
Ø7,
8Lø
vtre
, lyn
g15
.09.
2010
TAB
309
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
741
204,
6146
4,86
5,40
7,7
Løvt
re15
.09.
2010
TAB
310
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
745
204,
6546
4,86
5,21
1,6
5 lyn
g, 1
bar
k, 4
løvt
re20
.09.
2010
TAB
311
Wk3
1291
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
1317
±28
BP65
0-77
5 AD
751
204,
6946
3,78
5,20
19,0
Løvt
re, 3
lyng
22.0
9.20
10KB
312
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
741
204,
8246
4,81
5,39
NØ
47,6
Løvt
re15
.09.
2010
TAB
313
Wk3
1292
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
1364
±25
BP61
5-69
0 AD
741
205,
0846
4,11
5,29
SV7,
6Lø
vtre
, lyn
g14
.09.
2010
TAB
314
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
746
205,
1546
4,21
4,73
SV5,
3Lø
vtre
20.0
9.20
10TA
B31
5Sk
jærv
ika
Ned
reS5
673
720
5,51
464,
854,
7323
,7Lø
vtre
10.0
9.20
10TA
B31
6W
k312
93Sk
jærv
ika
Ned
reS5
612
20±2
5 BP
690-
890
AD73
720
5,61
464,
314,
73SØ
29,8
Løvt
re, l
yng
10.0
9.20
10TA
B31
7Sk
jærv
ika
Ned
reS5
673
820
5,61
464,
884,
608,
0Lø
vtre
14.0
9.20
10TA
B31
8W
k312
94Sk
jærv
ika
Ned
reS5
613
48±2
5 BP
640-
765
AD75
120
5,71
466,
175,
382,
2Lø
vtre
24.0
9.20
10TA
B31
9Sk
jærv
ika
Ned
reS5
673
520
5,89
464,
424,
84SØ
6,8
Løvt
re09
.09.
2010
TAB
320
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
735
205,
9146
4,90
4,80
NØ
17,8
Løvt
re09
.09.
2010
TAB
321
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
738
206,
1146
4,98
4,61
NV
60,6
Løvt
re14
.09.
2010
TAB
322
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
735
206,
1646
4,81
4,81
NV
29,9
Løvt
re09
.09.
2010
TAB
323
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
735
206,
2246
4,25
4,81
SV4,
5Lø
vtre
09.0
9.20
10TA
B32
4W
k312
95Sk
jærv
ika
Ned
reS5
612
74±2
5 BP
665-
780
AD73
820
6,22
464,
734,
61N
V33
,1Lø
vtre
14.0
9.20
10TA
B32
5W
k312
96Sk
jærv
ika
Ned
reS5
613
32 ±
28
BP64
5-77
0 AD
735
206,
3346
4,54
4,71
12,0
Løvt
re, n
oen
kvis
ter,
lyng
10.0
9.20
10TA
B32
6Sk
jærv
ika
Ned
reS5
673
820
6,38
464,
494,
638,
5Lø
vtre
11.0
9.20
10TA
B32
7Sk
jærv
ika
Ned
reS5
674
020
6,50
464,
804,
583,
3Lø
vtre
21.0
9.20
10TA
B32
8Sk
jærv
ika
Ned
reS5
673
520
6,54
464,
854,
81N
Ø10
,2Lø
vtre
09.0
9.20
10TA
B32
9W
k312
97Sk
jærv
ika
Ned
reS5
622
0±26
BP
1640
-195
5 AD
746
206,
5646
4,26
4,56
3,0
Løvt
re21
.09.
2010
KB33
0Sk
jærv
ika
Ned
reS5
673
520
6,57
464,
284,
81SØ
9,2
Løvt
re09
.09.
2010
TAB
331
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
738
206,
5846
4,92
4,55
NØ
58,8
Løvt
re13
.09.
2010
TAB
332
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
738
207,
6046
4,60
4,62
29,9
Løvt
re13
.09.
2010
KB33
3Sk
jærv
ika
Ned
reS5
673
620
7,65
464,
974,
901,
8Lø
vtre
(sal
ix)11
.09.
2010
KB33
4W
k312
98Sk
jærv
ika
Ned
reS5
613
40±2
5 BP
645-
770
AD73
520
7,72
464,
754,
892,
8Lø
vtre
(mes
t sal
ix)09
.09.
2010
KB33
5Sk
jærv
ika
Ned
reS5
673
820
7,72
464,
814,
6122
,1Lø
vtre
(bjø
rk,s
alix)
11.0
9.20
10KB
336
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
736
207,
7346
4,88
4,77
5,2
Løvt
re10
.09.
2010
KB33
7Sk
jærv
ika
Ned
reS5
674
620
8,06
464,
354,
703,
3Lø
vtre
, lyn
g18
.09.
2010
KB
Side
6
406 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjæ
rvik
a/Fj
ellv
ika
2009
og
2010
List
e ov
er tr
ekul
lprø
ver
nr.
Wai
kato
nr.
om
råde
stru
ktur
dat
erin
g B
pk
alib
rert
kon
teks
t/lag
xy
zk
vadr
ant
vekt
i g
trea
rtd
ato
sign
atur
338
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
735
208,
1046
4,81
4,89
2,9
Løvt
re09
.09.
2010
KB33
9W
k312
99Sk
jærv
ika
Ned
reS5
612
24±2
5 BP
690-
885
AD74
020
8,13
464,
794,
603,
6Lø
vtre
20.0
9.20
10KB
340
Wk3
1300
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
1281
±25
BP66
5-77
5 AD
751
208,
1846
2,76
5,07
2,0
Løvt
re24
.09.
2010
TAB
341
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
746
208,
2946
4,97
4,69
2,3
Løvt
re18
.09.
2010
KB34
2W
k313
01Sk
jærv
ika
Ned
reS5
612
23±2
5 BP
690-
885
AD73
620
8,32
464,
914,
8010
,4Lø
vtre
11.0
9.20
10KB
343
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
746
208,
3846
4,51
4,78
3,4
Løvt
re, n
oe s
måk
vist
18.0
9.20
10KB
344
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
738
208,
6546
4,33
4,62
8,9
Løvt
re, n
oe s
måk
vist
og
salix
13.0
9.20
10KB
345
Wk3
1302
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
1360
±26
BP61
5-76
5 AD
739
208,
9246
4,39
4,60
7,8
Løvt
re11
.09.
2010
KB34
6Sk
jærv
ika
Ned
reS5
674
220
9,79
464,
175,
0912
,1Lø
vtre
, lyn
g16
.09.
2010
KB34
7W
k313
03Sk
jærv
ika
Ned
reS5
612
85±2
5 BP
665-
775
AD75
121
0,19
463,
715,
087,
2Lø
vtre
, lite
ytte
rved
24.0
9.20
10TA
B34
8Sk
jærv
ika
Ned
reS5
732
320
9,00
481,
0036
,1Lø
vtre
09.0
8.20
10LS
J34
9W
k330
76Sk
jærv
ika
Ned
reS5
714
76±2
5 BP
545-
640
AD32
320
9,00
482,
0010
,9Lø
vtre
, noe
lyng
11.0
8.20
10LS
J35
0W
k330
77Sk
jærv
ika
Ned
reS5
815
71±2
5 BP
420-
550
AD32
919
5,00
473,
002,
1Lø
vtre
02.0
9.20
10KJ
F35
1Sk
jærv
ika
Ned
reS5
832
919
6,00
473,
002,
2Lø
vtre
24.0
8.20
10KG
352
Wk3
1304
Skjæ
rvik
a N
edre
S58
1516
±25
BP43
5-61
0 AD
329
196,
0047
3,00
8,9
Løvt
re, n
oe ly
ng/k
vist
25.0
8.20
10KG
353
Skjæ
rvik
a N
edre
S58
329
196,
0047
3,00
2,1
Løvt
re26
.08.
2010
KJF
354
Skjæ
rvik
a N
edre
S58
329
196,
0047
3,00
2,7
Løvt
re26
.08.
2010
KJF
355
Skjæ
rvik
a N
edre
S59
119
6,00
469,
0019
,0Lø
vtre
13.0
9.20
10KJ
F35
6W
k313
05Sk
jærv
ika
Ned
reS5
911
92±2
5 BP
725-
935
AD34
419
7,00
469,
004,
1Lø
vtre
15.0
9.20
10KJ
F35
7Sk
jærv
ika
Ned
reS5
935
019
9,00
472,
006,
5Lø
vtre
17.0
9.20
10LS
S35
8W
k177
22Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
023
98±3
3 BP
730-
394
BCPS
30.2
1,7
Bjør
k20
0535
9W
k177
23Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
156
83±5
7 BP
4685
-437
2 BC
PS31
.118
5,54
588,
760,
4Bj
ørk
2005
360
Wk1
7724
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S35
4440
±33
BP33
31-2
929
BCSk
PS 3
4.2
4,2
Bjør
k20
0536
1W
k177
25Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
254
53±4
0 BP
4361
-423
6 BC
PS32
.30,
9Bj
ørk
2005
362
Wk1
7726
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S33
1591
±30
BP41
1-54
2 AD
PS33
.16,
6Bj
ørk
2005
363
Wk1
7727
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S20
3878
±36
BP24
68-2
210
BCSk
PR1
190,
7553
0,25
SØ1,
6Bj
ørk
2005
364
Wk1
7728
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S27
3488
±31
BP18
94-1
698
BCSk
PR3
201,
2552
7,25
SV8,
6Bj
ørk
2005
365
Wk1
7729
Skjæ
rvik
a Ø
vre
S19
4256
±32
BP29
19-2
712
BCSk
PR4
193,
7552
3,25
SØ2,
2Bj
ørk
2005
366
Wk1
7730
Skjæ
rvik
a M
idtre
S15
2802
±52
BP11
13-8
32 B
CSk
PR7
209,
7551
2,75
NØ
4,8
Bjør
k20
0536
7W
k177
31Sk
jærv
ika
Ned
reS1
7b17
87±3
4 BP
132-
336
ADSk
PR11
207,
5049
4,75
SV/S
ØBj
ørk
2005
368
Wk1
7732
Skjæ
rvik
a N
edre
S14
253±
30 B
P15
21-1
951
ADSk
PR12
192,
7549
0,25
SØ1,
7Bj
ørk
2005
369
Wk1
7733
Skjæ
rvik
a N
edre
S17
1543
±43
BP42
2-60
2 AD
SkPR
1321
1,75
489,
25SØ
9,7
Bjør
k20
0537
0W
k177
34Sk
jærv
ika
Ned
reS9
1770
±35
BP13
6-37
7 AD
SkPR
15Sj
akt1
225
,1Bj
ørk
2005
371
Wk1
7735
Skjæ
rvik
a N
edre
S510
75±3
9 BP
892-
1021
AD
Sjak
t10
5,7
Bjør
k20
0537
2W
k177
36Sk
jærv
ika
Ned
reS5
1376
±36
BP59
8-76
3 AD
Sjak
t10
15,7
Bjør
k20
0537
3W
k177
37Fj
ellv
ika
Vest
F824
92±4
0 BP
784-
417
BCFj
PS3
8,9
Bjør
k20
0537
4W
k177
38Fj
ellv
ika
Øst
F521
93±3
7 BP
378-
171
BCFj
PS9
17,2
Bjør
k20
0537
5W
k177
39Fj
ellv
ika
Vest
F725
40±4
5 BP
803-
522
BCFj
PS4
3,9
Bjør
k20
0537
6W
k177
40Fj
ellv
ika
Øst
F10
890±
45 B
P10
28-1
224
ADFj
PS11
2,1
Bjør
k20
0537
7W
k177
41Fj
ellv
ika
Øst
F10
2180
±33
BP37
0-12
1 BC
FjPS
120,
5Bj
ørk
2005
378
Wk2
7163
Fjel
lvik
a Ve
stF7
b17
11±3
0 BP
250-
410
AD13
A58
6,20
266,
758,
94SØ
0,6
20 b
etul
a, 1
pin
us31
.08.
2009
379
Wk2
7164
Fjel
lvik
a Ve
stF7
b33
35±3
0 BP
1690
-152
0 BC
13B
586,
25 -
586
266,
308,
84 -
8,88
SV0,
8Be
tula
08.0
9.20
0938
0W
k271
65Fj
ellv
ika
Vest
F7b
2171
±30
BP37
0-11
0 BC
13A
585,
8026
6,80
8,90
NØ
0,9
Betu
la09
.09.
2009
381
Wk2
7166
Fjel
lvik
a Ve
stF7
b31
06±3
0 BP
1440
-130
0 BC
1558
3,80
267,
608,
84N
Ø1
Betu
la09
.09.
2009
382
Wk2
7167
Fjel
lvik
a Ve
stF8
2296
±30
BP41
0-23
0 BC
258
2,73
274,
739,
17N
Ø7
betu
la, 3
pru
nus/
sorb
us, 5
pin
us29
.07.
2009
383
Wk2
7168
Fjel
lvik
a Ve
stF8
2327
±30
BP51
0-24
0 BC
258
2,83
274,
899,
69N
Ø4
16 b
etul
a, 3
pru
nus/
sorb
us, 2
0 pi
nus
29.0
7.20
0938
4W
k271
69Fj
ellv
ika
Vest
F823
58±3
0 BP
520-
380
BC2
582,
4527
5,62
9,37
NV
0,9
16 b
etul
a, 2
4 pi
nus
29.0
7.20
0938
5W
k271
70Fj
ellv
ika
Vest
F826
33±3
0 BP
840-
770
BC3
575,
5027
8,55
9,38
NØ
2,5
6 be
tula
, 1 p
runu
s/so
rbus
, 2 la
rix, 2
1 pi
nus
10.0
8.20
0938
6W
k271
71Fj
ellv
ika
Vest
F821
13±3
0 BP
340-
40 B
C2
582,
8027
7,30
10,0
2SØ
1,8
Betu
la23
.07.
2009
387
Wk2
7172
Fjel
lvik
a Ve
stF8
2351
±30
BP52
0-38
0 BC
258
2,50
275,
809,
72SØ
6,8
7 be
tula
, 1 p
runu
s/so
rbus
, 32
pinu
s29
.07.
2009
388
Wk2
7173
Fjel
lvik
a Ve
stF8
2703
±30
BP91
0-80
0 BC
357
8,56
279,
7310
,40
NØ
5,7
14 b
etul
a, 5
pru
nus/
sorb
us, 1
5 pi
nus
05.0
8.20
0938
9W
k271
74Fj
ellv
ika
Vest
F829
74±3
0 BP
1320
-108
0 BC
958
3,45
280,
7510
,48
NV
0,5
Betu
la08
.09.
2009
390
Wk2
7175
Fjel
lvik
a Ve
stF8
3601
±30
BP20
40-1
880
BC10
583,
6028
0,53
10,3
2N
Ø0,
1Be
tula
08.0
9.20
0939
1W
k271
76Fj
ellv
ika
Vest
F822
49±3
0 BP
400-
200
BC11
581,
4028
1,84
10,3
4N
V2
29 b
etul
a, 1
pin
us08
.09.
2009
392
Wk2
7177
Fjel
lvik
a Ve
stF8
3804
±32
BP24
00-2
130
BC14
B57
9,17
282,
8810
,41
NV
1Be
tula
08.0
9.20
0939
3W
k271
78Fj
ellv
ika
Vest
F823
42±3
0 BP
520-
370
BC15
582,
7527
5,25
9,70
SØ3,
923
bet
ula,
1 p
runu
s/so
rbus
, 14
juni
peru
s, 2
pin
us08
.09.
2009
Side
7
407 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjæ
rvik
a/Fj
ellv
ika
2009
og
2010
List
e ov
er tr
ekul
lprø
ver
nr.
Wai
kato
nr.
om
råde
stru
ktur
dat
erin
g B
pk
alib
rert
kon
teks
t/lag
xy
zk
vadr
ant
vekt
i g
trea
rtd
ato
sign
atur
394
Wk2
7179
Fjel
lvik
a Ve
stF8
2082
±30
BP20
0-30
BC
580,
5628
1,91
10,3
8N
Ø0,
317
bet
ula,
3 p
inus
08.0
9.20
0939
5W
k271
80Fj
ellv
ika
Vest
F823
18±3
0 BP
420-
230
BC11
580,
8028
2,33
10,2
9SØ
8,3
Betu
la09
.09.
2009
396
Wk2
7181
Fjel
lvik
a Ve
stF8
3541
±30
BP19
60-1
750
BC14
A57
9,19
283,
1010
,36
SV1,
9Be
tula
08.0
9.20
0939
7W
k271
82Fj
ellv
ika
Vest
F16a
1552
±30
BP42
0-58
0 AD
588,
9126
1,76
8,79
NØ
4,2
34 b
etul
a, 6
pru
nus/
sorb
us22
.07.
2009
398
Wk2
7183
Fjel
lvik
a Ve
stF1
6b15
90±3
0 BP
410-
550
AD58
8,45
261,
508,
69SØ
4,7
35 b
etul
a, 6
pru
nus/
sorb
us22
.07.
2009
399
Wk2
7184
Fjel
lvik
a Ve
stF1
7b16
67±3
0 BP
250-
440
AD58
6,16
258,
178,
45SV
4,9
Betu
la22
.07.
2009
400
Wk2
7185
Fjel
lvik
a Ø
stF1
021
99±3
0 BP
380-
180
BC6
623,
8525
0,80
11,3
3N
Ø0,
4Be
tula
12.0
8.20
0940
1W
k271
86Fj
ellv
ika
Øst
F10
585±
30 B
P12
90-1
420
AD62
4 - 6
24,1
025
0,80
- 25
0,90
11,4
0N
V3,
8Be
tula
20.0
8.20
0940
2W
k271
87Fj
ellv
ika
Øst
F10
2169
±30
BP37
0-11
0 BC
662
3,75
250,
1011
,37
SØ2,
2Be
tula
12.0
8.20
0940
3W
k271
88Fj
ellv
ika
Øst
F10
2456
±30
BP76
0-41
0 BC
623,
2025
0,45
11,2
6SV
8,1
Betu
la13
.08.
2009
404
Wk2
7189
Fjel
lvik
a Ø
stF1
071
1±30
BP
1250
-139
0 AD
623,
1025
1,05
11,4
9SV
2,8
Betu
la06
.08.
2009
405
Wk2
7190
Fjel
lvik
a Ø
stF1
073
2±30
BP
1220
-129
5 AD
623,
3325
0,76
11,4
6N
V4,
9Be
tula
06.0
8.20
0940
6W
k271
91Fj
ellv
ika
Øst
F10
504±
39 B
P13
10-1
460
AD62
3,75
251,
1511
,48
SØ6,
8Be
tula
07.0
8.20
0940
7W
k271
92Fj
ellv
ika
Øst
F10
1695
±30
BP25
0-42
0 AD
622,
4524
9,55
11,5
6N
V4,
639
bet
ula,
1 p
runu
s/so
rbus
07.0
8.20
0940
8W
k271
93Fj
ellv
ika
Øst
F10
2234
±30
BP39
0-20
0 BC
662
3,95
250,
2511
,28
SV4,
139
bet
ula,
1 p
icea
?24
.08.
2009
409
Wk2
7194
Fjel
lvik
a Ø
stF1
055
0±30
BP
1310
-144
0 AD
624,
0024
9,00
11,5
0N
V5,
512
bet
ula,
9 la
rix, 1
6 pi
nus,
3 p
icea
?11
.08.
2009
410
Wk2
7195
Fjel
lvik
a Ve
stF2
320
12±3
0 BP
100
BC-7
0 AD
358
7,40
- 58
7,48
248,
35 -
248,
446,
93SV
4,6
Betu
la27
.08.
2009
411
Wk2
7196
Fjel
lvik
a Ve
stF2
384
6±30
BP
1050
-127
0 AD
258
7,11
- 58
7,28
248,
78 -
248,
956,
98N
V17
,539
bet
ula,
1 p
inus
27.0
8.20
0941
2W
k271
97Fj
ellv
ika
Vest
F23b
2166
±30
BP36
0-11
0 BC
458
7,7
- 587
,924
7,8
- 247
,99
6,84
NØ
1,8
Betu
la17
.08.
2009
413
Wk2
7198
Fjel
lvik
a Ve
stF2
416
35±3
0 BP
340-
540
AD59
2,3
- 592
,34
246,
6 - 2
46,6
27,
03N
V0,
5Be
tula
05.0
8.20
0941
4W
k271
99Fj
ellv
ika
Vest
F23b
2099
±30
BP20
0-40
BC
458
7,00
249,
006,
99SØ
0,2
Betu
la17
.08.
2009
415
Wk2
7200
Fjel
lvik
a Ø
stF6
1304
±30
BP65
0-78
0 AD
260
5,60
258,
6010
,23
NØ
0,7
Betu
la27
.08.
2009
416
Wk2
7201
Fjel
lvik
a Ø
stF6
1203
±30
BP69
0-90
0 AD
1B60
3,76
251,
678,
88N
Ø4,
736
bet
ula,
4 p
runu
s/so
rbus
31.0
8.20
0941
7W
k272
02Fj
ellv
ika
Vest
F21
1018
±30
BP90
0-11
50 A
D58
8,10
- 58
8,17
242,
02 -
242,
136,
34SV
0,8
Betu
la03
.08.
2009
418
Wk2
7203
Fjel
lvik
a Ve
stF2
3b18
22±3
0 BP
90-3
20 A
D7
586,
4824
5,42
6,49
SV0,
6Be
tula
10.0
8.20
0941
9W
k272
04Fj
ellv
ika
Vest
F24b
118±
30 B
P16
80-1
940
AD59
1,50
248,
507,
13SV
0,5
1 be
tula
, 1 la
rix, 2
3 ba
rk o
g ub
este
mba
re13
.08.
2009
420
Wk2
7205
Fjel
lvik
a Ve
stF2
4b21
08±3
0 BP
210-
40 B
C3
597,
0024
6,00
6,94
NØ
1,4
Betu
la31
13.0
8.20
0942
1W
k272
06Sk
jærv
ika
Ned
reS5
165±
30 B
P16
60-1
960
AD18
201
454
-3
Betu
la31
.07.
2009
422
Wk2
7207
Skjæ
rvik
a N
edre
S512
63±3
0 BP
660-
870
AD31
210,
2346
3,85
5,12
7,4
12 b
etul
a, 3
sal
ix/po
pulu
s, 8
larix
, 3 p
inus
04.0
8.20
0942
3W
k272
08Sk
jærv
ika
Ned
reS5
178±
30 B
P16
50-1
960
AD2
204,
2 - 2
04,7
454,
5 - 4
554,
52,
236
bet
ula,
4 m
ulig
bar
tre05
.08.
2009
424
Wk2
7209
Skjæ
rvik
a N
edre
S510
8±30
BP
1680
-194
0 AD
3720
4,6
460,
75,
452,
736
bet
ula,
4 p
inus
10.0
8.20
0942
5W
k272
10Sk
jærv
ika
Ned
reS5
1251
±39
BP67
0-88
0 AD
3221
0,75
464,
725,
17,
714
bet
ula,
24
larix
, 2 p
inus
11.0
8.20
0942
6W
k272
11Sk
jærv
ika
Ned
reS5
1246
±35
BP67
0-88
0 AD
5320
4,9
465
-10
,9Be
tula
20.0
8.20
0942
7W
k272
12Sk
jærv
ika
Ned
reS5
162±
30 B
P16
60-1
960
AD42
203,
0746
0,83
4,26
0,5
14 b
etul
a, 6
pin
us21
.08.
2009
428
Wk2
7213
Skjæ
rvik
a N
edre
S513
67±3
0 BP
600-
760
AD70
207,
9 - 2
08,1
462,
4 - 4
62,6
5,06
3,9
8 be
tula
, 3 la
rix31
.08.
2009
429
Wk2
7214
Skjæ
rvik
a N
edre
S516
2±30
BP
1660
-196
0 AD
6320
5 - 2
05,2
455,
6 - 4
55,8
4,41
2,9
39 b
etul
a, 1
larix
20.0
8.20
0943
0W
k272
15Sk
jærv
ika
Ned
reS5
140±
30 B
P16
60-1
950
AD69
203,
3 - 2
03,4
459,
9 - 4
59,6
-0,
43
betu
la, 1
pin
us31
.08.
2009
431
Wk2
7216
Skjæ
rvik
a N
edre
S5C
1304
±31
BP65
0-78
0 AD
8020
4,9
465,
05-
20,3
6 be
tula
, 1 s
alix,
pop
ulus
, 6 p
inus
01.0
9.20
0943
2W
k272
17Sk
jærv
ika
Ned
reS5
1283
±30
BP66
0-78
0 AD
7720
146
15,
16,
212
bet
ula,
3 p
inus
02.0
9.20
0943
3W
k272
18Sk
jærv
ika
Ned
reS5
1302
±30
BP65
0-78
0 AD
7820
4,3
- 204
,546
1,8
- 462
5,18
13,4
23 b
etul
a, 1
sal
ix, p
opul
us, 6
pin
us03
.09.
2009
434
Wk2
7219
Skjæ
rvik
a N
edre
S5C
1236
±40
BP68
0-89
0 AD
8320
4,65
467,
65-
16Be
tula
07.0
9.20
0943
5W
k272
20Sk
jærv
ika
Ned
reS5
C13
07±3
7 BP
650-
780
AD90
203,
7 - 2
04,0
546
7,6
- 467
,85
5,01
934
bet
ula,
3 la
rix, 1
pru
nus/
sorb
us08
.09.
2009
436
Wk2
7221
Skjæ
rvik
a N
edre
S512
26±3
0 BP
680-
890
AD27
210
464,
285,
223,
1Be
tula
04.0
8.20
0943
7W
k272
22Fj
ellv
ika
Vest
F817
40±3
0 BP
230-
390
AD8
583,
9427
9,97
10,5
0To
rv24
.07.
2009
438
Fjel
lvik
a Ve
stF7
1058
2,05
272,
559,
28N
V12
,712
.08.
2009
JCH
439
Fjel
lvik
a Ve
stF1
43a
583,
0526
1,75
8,57
NV
1,5
24.0
7.20
09H
VS44
0Fj
ellv
ika
Vest
F18
258
5,47
260,
978,
69SØ
122
.07.
2009
MS
441
Fjel
lvik
a Ve
stF1
94
581,
65-7
026
2,50
-55
8,32
NØ
0,2
24.0
7.20
09EK
442
Fjel
lvik
a Ve
stF1
02
622,
0024
9,00
11,6
3N
Ø10
,905
.08.
2009
HVS
443
Fjel
lvik
a Ve
stF2
11b
588,
38-5
324
3,00
-13
6,41
2,2
03.0
8.20
09YN
K44
4Fj
ellv
ika
Vest
F22
1b58
6,00
-50
254,
03-1
07,
86SV
1,1
31.0
7.20
09YN
K44
5Fj
ellv
ika
Vest
F24
259
2,88
-90
245,
84-8
77,
06N
Ø1,
105
.08.
2009
YNK
450
Skjæ
rvik
a M
idtre
S45b
219
8,30
497,
231,
120
.07.
2009
SH45
1Sk
jærv
ika
Ned
reS5
6920
3,00
461,
0001
.09.
2009
452
Skjæ
rvik
a N
edre
S930
220
3,00
475,
0007
.07.
2010
INH
Side
8
408 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjæ
rvik
a/Fj
ellv
ika
2009
og
2010
List
e ov
er tr
ekul
lprø
ver
nr.
Wai
kato
nr.
om
råde
stru
ktur
dat
erin
g B
pk
alib
rert
kon
teks
t/lag
xy
zk
vadr
ant
vekt
i g
trea
rtd
ato
sign
atur
453
Fjel
lvik
a Ve
stF8
227
7,00
580,
00SØ
22.0
7.20
09G
F45
4Fj
ellv
ika
Vest
F82
277,
0058
0,00
NV
22.0
7.20
09G
F45
5Sk
jærv
ika
Øvr
eS3
02
157,
3950
5,10
18,2
0SV
3,5
20.0
7.20
10FH
456
Fjel
lvik
a Ve
stF2
32
427,
0058
5,00
6,84
SV03
.08.
2009
ØG
P45
7Sk
jærv
ika
Ned
reS5
675
120
4,00
463,
005,
1824
.09.
2010
TAB
458
Skjæ
rvik
a N
edre
S56
751
204,
0046
3,00
24.0
9.20
10TA
B45
9Sk
jærv
ika
Ned
reS9
302
202,
0047
9,00
2,0
06.0
7.20
10IN
H46
0Sk
jærv
ika
Ned
reS9
302
207,
0047
5,00
0,3
06.0
7.20
10TS
461
Fjel
lvik
a Ve
stF8
6A58
0,27
280,
9710
,21
NV
0,3
01.0
9.20
09SG
M
Side
9
409 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjærvika/Fjellvika 2009/2010 Tegningsliste digitaliserte tegninger
struktur utsnitt Figur i rapportF3 Plan 4.2.27.F3 Profil 4.2.29.F4 Plan 4.2.23.F4 Profil 4.2.25.F5 Plan 4.2.22.F5 ProfilF6 Plan 4.2.2.F7a PlanF7b Plan lag 2 og 4 4.1.23.F7b Plan lag 7 4.1.27.F7b Plan ildstedF7b Profil, sammensatt mot sør-sørvest 4.1.26.F7b Profil 1F7b Profil 2F7b Profil 3F7b Profil 4F7b Profil 5F7b Profil 6F8 Plan lag 2 4.1.3.F8 Plan lag 3F8 Plan, møddingF8 Plan sjakt i møddingF8 Plan og profil, ildsted 1F8 Plan og profil, ildsted 2F8 Plan og profil, ildsted 3 4.1.9.F8 Profil, sammensatt mot nordøst 4.1.6.F8 Profil 1F8 Profil 2, mødding 4.1.4.F8 Profil ildsted 1 og 5 4.1.8.F9 Plan 4.1.69.F10 Plan lag 2 4.2.12.F10 Profil 1 4.2.14.F10 Profil 2 4.2.13.F10 Profil 3F11 Plan 4.2.20.F12a Plan 4.1.43.F12 Profil lang sjakt 4.1.46.F13 Plan 4.2.30.F13 Profil 4.2.32.F14, 15 og 19 PlanF16 PlanF16 ProfilF17 PlanF21 PlanF22 PlantegningF23a Plan 4.1.57.F23b Plan 4.1.59.F23b Plan, ildsted lag 3F23b Plan ildsted lag 11F23 Profil 4.1.60.F23 og 24 PlantegningF24 Plan 4.1.66.F24 ProfilF25 Plan 1F25 Plan 2 4.1.19.F27 Plan 4.1.53.S1a Plan 4.3.2.S1a Profil sjakt 1S1a Profil sjakt 2S2a Plan 4.3.5.S3 Plan 4.3.7.S5 Plan alle konteksterS5 Plan steinkonstruksjoner 4.3.9.S5 Plan kontekstrelasjoner rom 1 og 4 4.3.15.
Side 1
appEndiks 4
410 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjærvika/Fjellvika 2009/2010 Tegningsliste digitaliserte tegninger
struktur utsnitt Figur i rapportS5 Plan kontekstrelasjoner rom 2 og 3 4.3.11.S5 Plan kontekstrelasjoner pipe og gang 4.3.17.S5 Plan kontekstrelasjoner inngangsparti 4.3.19.S5 Plan bruksfase 1S5 Plan bruksfase 2S5 Profil mot vestS5 Profil mot øst 4.3.10.S5c Plan 4.3.61.S5c Plan, kontekst 90S5c Plan, sammenslått T42 og T83S7 Plan kontekst 311 og 312 4.4.3.S7 Plan kontekst 317 4.4.5.S7 Plan etter utgravingS7 Profil mot nord-nordøst 4.4.6.S7 Profil mot øst-sørøst 4.4.7.S9 Plan overflate, kontekst 300S9 Plan kontekst 308 4.4.12.S9 Plan kontekst 309 og 310 4.4.14.S9 Plan kontekst 313 4.4.15.S10 Plan bruksfase 4.4.48.S10 Plan rasfaseS10 Plan kontekstrelasjonerS10 Profil mot øst-sørøstS10 Profil mot vest-nordvestS10 og 12 Profil mot vest-nordvest, sjakt 17 og 19 4.4.51.S11 Plan 4.4.33.S11 Profil 4.4.34.S12 Plan 4.4.53.S12 og 39 Profil mot sør-sørvest 4.4.54.S13 Plan 4.4.60.S13 Profil mot nord-nordøst, sjakt 1 og 2S13 Profil mot vest-nordvest, sjakt 5 og 7 4.4.62.S13 Profil sjakt 5, mot øst-sørøstS13 Profil sjakt 1, mot nord-nordøstS13 Profil sjakt 2, mot sør-sørvestS13 Profil sjakt 7, mot øst-sørøstS13 Profil sjakt 7, mot vest-nordvestS13 Profil sjakt 11, mot øst øst-sørøst 4.4.63.S13 Profil ildsted, mot vest-nordvest 4.4.61.S13 Profil ildsted, mot sør-sørvestS13 Profil ildsted, sørlige del, mot øst-sørøstS14 Plan 4.4.69.S14 Profil mot øst-sørøst, sjakt 6 4.4.70.S14 Profil mot sør-sørvest, sjakt 4S14 Profil ildsted, mot øst 4.4.71.S14 Profil ildsted, mot sør-sørvestS15 Plan fase 1 4.5.18.S15 Plan fase 2S15 Plan fase 3 4.5.17.S15 Profil mot vest-nordvest 4.5.16.S15 Profil mot nord-nordøstS15 Profil mot sør, sjakt AS15 Profil mot øst, sjakt BS15 Profil mot nord, sjakt BS16 Plan 4.5.9.S16 Profil 4.5.11.S18 Plan 4.5.31.S18 Profil mot nord-nordøstS18 Profil mot vest-nordvest 4.5.32.S19 Plan 4.6.42.S19 Profil mot nord-nordøst 4.6.44.S19 Profil mot øst-sørsøst 4.6.45.S20 Plan, lag 1B, 2 og 3 4.6.29.S20 Plan, lag 5, 6, 7 og 8 4.6.26.
Side 2
411 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjærvika/Fjellvika 2009/2010 Tegningsliste digitaliserte tegninger
struktur utsnitt Figur i rapportS20 Plan, lag 9, 10 og 11S20 Profil mot vest-nordvest 4.6.31.S20 Profil mot nord-nordøst 4.6.34.S21 Plan 4.6.16.S21 Profil vest-nordvest 4.6.17.S21 Profil nord-nordøst 4.6.18.S23 Plan 4.4.73.S25 Plan 4.3.66.S26 Plan 4.3.69.S27 Plan, lag 2 4.6.3.S27 Plan, lag 2BS27 Plan, lag 4 og 2B 4.6.5.S27 Plan, lag 7S27 Plan, lag 8S27 Profil mot vest-nordvest 4.6.7.S27 Profil mot nord-nordøst 4.6.6.S27 Profil mot øst-sørøst, sjakt sørS27 Profil mot vest-nordvest, sjakt nordS27 Profil mot nord-nordøst, sjakt vestS27 Profil mot sør-sørvest, sjakt østS30 Plan 4.7.64.S30 ProfilS30a Plan 4.7.66.S31 Plan lag 1 4.7.46.S31 Plan lag 2 4,7,48,S31 Profil mot nord-nordøst 4.7.47.S31 Profil mot vest-nordvest 4.7.52.S31 Profil mot vest, sjakt sørS31 Profil mot øst, sjakt nordS32 Plan 4.7.3.S32a Plan 4.7.5.S32a Profil mot nord, sammensatt 4.7.8.S32a Profil mot vest, sammensatt 4.7.9.S32a Profil ildsted i sjakt V, mot nordS32a Profil mot øst, sjakt NS32a Profil mot vest, sjakt SS32a Profil mot sør, sjakt VS32a Profil mot nord, sjakt ØS32b Plan lag 4 4.7.25.S32b Plan lag 4B og 12 4.7.28.S32b Profil ildstedS32b Profil mot nord, sammensatt 4.7.29.S32b Profil mot øst, sjakt 1 4.7.27.S32b Profil mot vest, sjakt 2S32b Profil mot sør, sjakt 3S32b Profil mot nord, sjakt 4S33 Plan lag 1 4.4.38.S33 Plan utvidelse 4.4.42.S33 Profil sjakt AS33 Profil sjakt B 4.4.41.S33 Profil sjakt CS33 Profil sjakt DS33 Profil sjakt ES34 Plan 4.5.37.S34 Profil 4.5.38.S36 PlanS36 og S9 Plan 4.4.20.S36 Profil mot vest-nordvestS36 Profil mot øst-sørøst 4.4.21.S37 Plan 4.3.50.S37 Plan sjaktS37 Profil mot vest-nordvest 4.3.51.S38 Plan 4.5.39.S38 Profil mot sør-sørvest
Side 3
412 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjærvika/Fjellvika 2009/2010 Tegningsliste digitaliserte tegninger
struktur utsnitt Figur i rapportS38 Profil mot øst-sørøst 4.5.41.S39 Plan 4.4.56.S39 Profil mot vest-nordvest, sjakt 8 og 18 4.4.57.S39 Profil sjakt 8S39 Profil sjakt 18S39 Profil sjakt 20, mot sør-sørvestS44 Plan 4.5.45.S44 Profil mot nord-nordøst 4.5.46.S45 Plan 4.5.63.S45a PlanS45a Profil mot øst-nordøstS45a Profil ildsted 1, mot nord-nordøst 4.5.64.S45a Profil ildsted 2 og anlegg 3, mot nord-nordøst 4.5.65.S45b PlanS45b Profil ildsted 1, mot nord-nordøst 4.5.67.S45b Profil ildsted 1, mot vest-nordvestS48 Plan 4.5.2.S48 Profil kullinser 4.5.3.S48 Profil ildsted, mot sør-sørvest 4.5.5.S48 Profil ildsted, mot øst-sørøstS50 Plan 4.5.57.S50 Profil 4.5.58.S51 og S57 Plan, kontekst 320,321 og 322 4.4.25.S51 Profil mot øst-sørøst, sjakt 4 4.4.26.S57 Profil mot nord-nordøst 4.4.30.S57 Profil mot øst-sørsøstS56 Plan 4.3.55.S56 Profil 4.3.56.S58 Plan 4.3.40.S58 Profil 4.3.41.S59 Plan 4.3.43.S59 Profil mot øst 4.3.46.S59 Profil mot nord 4.3.47.
Side 4
413 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjærvika/Fjellvika 2009/2010 Liste over jordprøver
lokalitet struktur nr. nr. type prøve kontekst/lagr.X Y Z Fix kvadrant dato signaturSkjærvika S12 28 Makrofossil 604 196,00 484,00 6,60 Nordøst 13.09.2010 IDHSkjærvika S12 29 Makrofossil 604 196,00 485,00 6,55 SV/SØ 13.09.2010 IDHSkjærvika S12 34,1 Makrofossil 568 197,00-50 484,00-50 6,45 16.09.2010 IMMSkjærvika S12 34,2 Jordprøve 568 197,30-50 484,70-90 6,53 16.09.2010 IMMSkjærvika S12 34,3 Jordprøve 568 197,20-50 485,30-50 6,62 16.09.2010 IMMSkjærvika S12 34,4 Jordprøve 568 196,60-80 484,00-20 6,42 16.09.2010 IMMSkjærvika S12 34,5 Jordprøve 568 196,60-90 484,60-80 6,32 16.09.2010 IMMSkjærvika S12 34,6 Jordprøve 568 196,60-80 485,60-80 6,52 16.09.2010 IMMSkjærvika S12 34,7 Jordprøve 568 195,60-80 485,80-486,00 6,66 16.09.2010 IMMSkjærvika S12 34,8 Jordprøve 568 194,50-80 484,80-485,00 6,53 17.09.2010 IDHSkjærvika S12 34,9 Jordprøve 568 194,70-90 484,10-30 6,48 17.09.2010 IDHSkjærvika S1a Makrofossil 193,00 446,00 25.08.2010 MNFjellvika F3 Makrofossil 3 603,00 234,00 Sørøst 18.06.2010 TAESkjærvika S16 Makrofossil 3 209.50-58 505.43-95 964-974 02.09.2010 YNKSkjærvika S18 Makrofossil 3 209.72-210.20 517.50-517.68 1063-1069 11.09.2010 YNKSkjærvika S19 Makrofossil 2 194.04-32 523.00-10 1062 22.09.2010 YNKSkjærvika S20 1 Makrofossil 191,00 528,.70-90 260 1,41 24.09.2010 LSJSkjærvika S20 2 Jordprøve 191,00 528.70-90 260 1,41 24.09.2010 LSJSkjærvika S20 3 Makrofossil 191,00 532.60-80 24.09.2010 SFSkjærvika S20 4 Jordprøve 191,00 532.60-80 24.09.2010 SFSkjærvika S20 1 Makrofossil 191,00 537.90-538.00 157 1,41 24.09.2010 RSHSkjærvika S21 2 Makrofossil 191,00 540.20-541.30 12,04 moh 24.09.2010 IDHSkjærvika S27 Makrofossil 8 203.30 527.70 158 0,89 23.09.2010 BISkjærvika S34 Makrofossil 2 220.45-50 522.00-43 13.16-13.04 10.09.2010 YNKSkjærvika S46 Makrofossil 2 220.00-15 503.23-59 11.38-11.45 09.08.2010 YNKSkjærvika S48 Makrofossil 2 214.404 501.755 10.085 04.08.2010 YNKSkjærvika S11 Jordprøve 322 209.70 481.15-30 06.08.2010 LSJSkjærvika S30 1 Markkjemisk 154.50 505.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 2 Markkjemisk 155.50 505.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 3 Markkjemisk 157.50 502.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 4 Markkjemisk 157.50 503.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 5 Markkjemisk 157.50 504.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 6 Markkjemisk 157.50 505.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 7 Markkjemisk 157.50 506.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 8 Markkjemisk 157.50 507.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 9 Markkjemisk 157.50 508.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 10 Markkjemisk 157.50 509.50 22.09.2010 MCSkjærvika S30 11 Markkjemisk 157.50 510.50 23.09.2010 MCSkjærvika S30 12 Markkjemisk 157.50 511.50 23.09.2010 MCSkjærvika S30 13 Markkjemisk 157.50 512.50 23.09.2010 MCSkjærvika S30 14 Markkjemisk 157.50 513.50 23.09.2010 MCSkjærvika S30 15 Markkjemisk 156.50 505.50 23.09.2010 MCSkjærvika S30 16 Markkjemisk 158.50 505.50 23.09.2010 MCSkjærvika S30 17 Makrofossil 157,00 511,00 18.50 23.09.2010 MCSkjærvika S30 18 Jordprøve 157,00 511,00 18.50 23.09.2010 MCSkjærvika S31 1 Markkjemisk 184,86 557,15 21.09.2010 KDSkjærvika S31 2 Markkjemisk 184,90 558,10 21.09.2010 KDSkjærvika S31 3 Markkjemisk 185,00 559,15 21.09.2010 KDSkjærvika S31 4 Markkjemisk 185,08 560,15 21.09.2010 KDSkjærvika S31 5 Markkjemisk 185,44 561,17 21.09.2010 KDSkjærvika S31 6 Markkjemisk 186,20 561,12 21.09.2010 KDSkjærvika S31 7 Markkjemisk 186,80 561,22 21.09.2010 KDSkjærvika S31 8 Markkjemisk 186,78 560,24 21.09.2010 KDSkjærvika S31 9 Markkjemisk 186,03 560,15 21.09.2010 KDSkjærvika S31 10 Markkjemisk 186,09 559,11 22.09.2010 KDSkjærvika S31 11 Markkjemisk 186,65 559,17 22.09.2010 KDSkjærvika S31 12 Markkjemisk 186,86 558,29 22.09.2010 KDSkjærvika S31 13 Markkjemisk 186,03 556,93 22.09.2010 KDSkjærvika S31 14 Markkjemisk 185,93 555,97 22.09.2010 KDSkjærvika S31 15 Markkjemisk 186,04 555,02 22.09.2010 KDSkjærvika S31 16 Markkjemisk 186,60 555,20 22.09.2010 KDSkjærvika S32 1 Markkjemisk 334,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 2 Markkjemisk 333,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 3 Markkjemisk 332,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 4 Markkjemisk 331,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 5 Markkjemisk 330,50 600,50 20.09.2010 SHSkjærvika S32 6 Markkjemisk 329,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 7 Markkjemisk 329,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 8 Markkjemisk 329,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 9 Markkjemisk 329,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 10 Markkjemisk 328,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 11 Markkjemisk 329,50 598,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 12 Markkjemisk 328,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 13 Markkjemisk 328,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 14 Markkjemisk 327,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 15 Markkjemisk 327,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 16 Markkjemisk 327,50 598,50Skjærvika S32 17 Markkjemisk 327,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 18 Markkjemisk 326,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 19 Markkjemisk 326,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 20 Markkjemisk 326,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 21 Markkjemisk 326,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 22 Markkjemisk 325,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 23 Markkjemisk 325,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 24 Markkjemisk 325,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 25 Markkjemisk 325,50 597,50 21.09.2010 SH
Side 1
appEndiks 5
414 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjærvika/Fjellvika 2009/2010 Liste over jordprøver
lokalitet struktur nr. nr. type prøve kontekst/lagr.X Y Z Fix kvadrant dato signaturSkjærvika S32 26 Markkjemisk 329,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 27 Markkjemisk 328,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 28 Markkjemisk 327,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 29 Markkjemisk 326,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 30 Markkjemisk 325,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 31 Markkjemisk 329,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 32 Markkjemisk 328,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 33 Markkjemisk 327,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 34 Markkjemisk 326,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 35 Markkjemisk 325,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 36 Markkjemisk 328,50 603,50 23.09.2010 KDSkjærvika S32 37 Markkjemisk 327,50 603,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 38 Markkjemisk 325,50 603,50 23.09.2010 KDSkjærvika S32 39 Markkjemisk 324,50 603,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 40 Markkjemisk 324,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 41 Markkjemisk 324,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 42 Markkjemisk 324,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 43 Markkjemisk 324,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 44 Markkjemisk 324,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 45 Markkjemisk 324,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 46 Markkjemisk 323,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 47 Markkjemisk 323,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 48 Markkjemisk 323,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 49 Markkjemisk 323,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 50 Markkjemisk 323,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 51 Markkjemisk 323,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 52 Markkjemisk 322,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 53 Markkjemisk 322,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 54 Markkjemisk 322,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 55 Markkjemisk 322,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 56 Markkjemisk 322,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 57 Markkjemisk 322,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 58 Markkjemisk 321,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 59 Markkjemisk 321,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 60 Markkjemisk 321,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 61 Markkjemisk 321,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 62 Markkjemisk 321,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 63 Markkjemisk 321,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 64 Markkjemisk 320,50 603,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 65 Markkjemisk 320,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 66 Markkjemisk 320,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 67 Markkjemisk 320,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 68 Markkjemisk 320,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 69 Markkjemisk 320,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 70 Markkjemisk 320,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 71 Markkjemisk 319,50 603,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 72 Markkjemisk 323,50 603,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 73 Markkjemisk 319,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 74 Markkjemisk 319,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 75 Markkjemisk 319,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 76 Markkjemisk 319,50 599,50 CRVSkjærvika S32 77 Markkjemisk 319,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 78 Markkjemisk 319,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 79 Markkjemisk 318,50 603,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 80 Markkjemisk 318,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 81 Markkjemisk 318,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 82 Markkjemisk 318,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 83 Markkjemisk 318,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 84 Markkjemisk 318,50 598,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 85 Markkjemisk 318,50 597,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 86 Markkjemisk 317,50 603,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 87 Markkjemisk 317,50 602,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 88 Markkjemisk 316,50 601,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 89 Markkjemisk 317,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 90 Markkjemisk 317,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 91 Markkjemisk 317,50 598,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 92 Markkjemisk 317,50 597,50 21.09.2010 CRVSkjærvika S32 93 Markkjemisk 316,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 94 Markkjemisk 316,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 95 Markkjemisk 316,50 598,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 96 Markkjemisk 316,50 597,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 97 Markkjemisk 315,50 600,50 21.09.2010 SHSkjærvika S32 98 Markkjemisk 315,50 599,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S32 99 Markkjemisk 315,50 598,50 22.09.2010 CRVSkjærvika S32 100 Markkjemisk 315,50 597,50 20.09.2010 CRVSkjærvika S45 10,1 Makrofossil 558 193,00-194,00 500,00-40 7,96 12.08.2010 UTSkjærvika S45 10,2 Jordprøve 558 193,00-194,00 500,00-40 7,96 12.08.2010 UTSkjærvika S45 11 Makrofossil 561 193,50-194,00 500,00-40 7,85 13.08.2010 UTSkjærvika S45 13 Makrofossil 565 194,50-80 449,0-500,00 8,04 17.08.2010 UTSkjærvika S45 21 Makrofossil 567 195,60-196,00 500,00-40 7,93 24.08.2010 UTSkjærvika S45 25 Makrofossil 598 198,00-60 477,20-50 7,87 08.09.2010 UTSkjærvika S45 26 Makrofossil 598 198,30-90 496,50-497,15 7,87 08.09.2010 UTSkjærvika S13 7,1 Makrofossil 504 197,00 490,00 7,08 09.08.2010 IDHSkjærvika S13 7,2 Jordprøve 504 197,00 490,00 7,08 09.08.2010 IDHSkjærvika S13 7,3 Jordprøve 504 197,00 490,00 7,08 09.08.2010 IDHSkjærvika S13 7,4 Jordprøve 504 197,00 490,00 7,08 09.08.2010 IDH
Side 2
415 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjærvika/Fjellvika 2009/2010 Liste over jordprøver
lokalitet struktur nr. nr. type prøve kontekst/lagr.X Y Z Fix kvadrant dato signaturSkjærvika S13 7,5 Jordprøve 504 197,00 490,00 7,08 09.08.2010 IDHSkjærvika S13 8,1 Makrofossil 504 198,00 491,00 7,13 10.08.2010 IDHSkjærvika S13 8,2 Jordprøve 504 198,00 491,00 7,13 10.08.2010 IDHSkjærvika S13 8,3 Jordprøve 504 198,00 491,00 7,13 10.08.2010 IDHSkjærvika S14 1,1 Makrofossil 530 192,00 490,00 6,90 Nordøst 09.07.2010 ØGPSkjærvika S14 1,2 Jordprøve 530 192,00 490,00 6,90 Nordøst 13.07.2010 ØGPSkjærvika S14 2 Makrofossil 530 192,00 490,00 6,92 Nordvest 13.07.2010 ØGPSkjærvika S14 3 Makrofossil 530 192,00 490,00 6,87 Sørvest 13.07.2010 ØGPSkjærvika S14 4,1 Makrofossil 544 192,00 490,00 SV/NV 16.07.2010 ØGPSkjærvika S14 4,2 Jordprøve 544 192,00 490,00 SV/NV 16.07.2010 ØGPSkjærvika S14 4,3 Jordprøve 544 192,00 490,00 SV/NV 16.07.2010 ØGPSkjærvika S14 4,4 Jordprøve 544 192,00 490,00 SV/NV 16.07.2010 ØGPSkjærvika S14 4,5 Jordprøve 544 192,00 490,00 SV/NV 16.07.2010 ØGPSkjærvika S14 4,6 Jordprøve 544 192,00 490,00 SV/NV 16.07.2010 ØGPSkjærvika S14 4,7 Jordprøve 544 192,00 490,00 SV/NV 16.07.2010 ØGPSkjærvika S14 5 Makrofossil 544 192,00 489,00 6,81 Nordvest 20.07.2010 ØGPSkjærvika S14 6,1 Makrofossil 544 192,00 490,00 6,75 Nordvest 21.07.2010 ØGPSkjærvika S14 6.2,1 Jordprøve 544 192,00 490,00 6,77 21.07.2010 ØGPSkjærvika S14 6.2,2 Jordprøve 544 192,00 490,00 6,77 Sørvest 21.07.2010 ØGPSkjærvika S14 6.2,3 Jordprøve 544 192,00 490,00 6,77 Sørvest 21.07.2010 ØGPSkjærvika S14 6,3 Makrofossil 544 192,00 489,00 6,71 Nordvest 21.07.2010 ØGPSkjærvika S10 24 Makrofossil 594 194,00 480,00 6,02 07.09.2010 MCSkjærvika S10 31,1 Makrofossil 607 193,80-194,40 481,50-482,00 6,21 16.09.2010 MCSkjærvika S10 31,2 Jordprøve 607 193,20-50 481,00-30 6,14 16.09.2010 MCSkjærvika S10 32 Makrofossil 608 195,00-50 480,50-481,00 6,07 15.09.2010 UTSkjærvika S45 33,1 Makrofossil 558 196,00-50 480,80-481,50 6,07 16.09.2010 UTSkjærvika S45 33,2 Jordprøve 558 196,00-50 480,30-80 6,03 16.09.2010 UTSkjærvika S45 33,3 Jordprøve 558 195,00-196,00 479,80-480,80 6,07 16.09.2010 UTSkjærvika S45 33,4 Jordprøve 558 193,80-194,80 482,00-483,00 6,04 16.09.2010 UTSkjærvika S45 33,5 Jordprøve 558 193,80-194,80 481,00-482,00 6,01 16.09.2010 UTSkjærvika S45 33,6 Jordprøve 558 193,80-194,80 480,00-481,00 5,97 16.09.2010 UTSkjærvika S45 33,7 Jordprøve 558 193,80-194,80 479,50-480,00 5,95 16.09.2010 UTSkjærvika S45 33,8 Jordprøve 558 193,30-80 481,00-50 5,99 16.09.2010 UTSkjærvika S45 33,9 Jordprøve 558 193,40-80 480,00-80 5,95 16.09.2010 UTSkjærvika S45 33,1 Jordprøve 558 193,30-60 479,50-480,00 5,96 16.09.2010 UTSkjærvika S39 35 Makrofossil 609 191,40-90 486,40-90 6,68 22.09.2010 MCSkjærvika S39 36 Makrofossil 577 192,20-40 483,50-80 6,17 Sørøst 22.09.2010 MCSkjærvika S39 37 Makrofossil 577 192,00-20 484,40-70 6,20 22.09.2010 MCSkjærvika S39 38 Makrofossil 577 191,20-60 485,10-40 6,25 22.09.2010 MCSkjærvika S39 39 Makrofossil 577 191,30-60 486,20-30 6,36 Nordvest 22.09.2010 MCSkjærvika S39 40 Makrofossil 577 190,80-191,00 484,40-80 6,20 22.09.2010 MCSkjærvika S56 9 Jordprøve 206,00 464,00 09.09.2010 TABSkjærvika S56 13 Jordprøve 206,00 464,00 Nordøst 09.09.2010 TABSkjærvika S56 17 Jordprøve 205,00 464,00 Nordøst 09.09.2010 TABSkjærvika S56 18 Jordprøve 735 207,00 464,00 09.09.2010 KBSkjærvika S56 21 Jordprøve 205,00 464,00 Sørøst 09.09.2010 TABSkjærvika S56 22 Jordprøve 735 208,00 464,00 09.09.2010 KBSkjærvika S56 24 Jordprøve 736 207,00 464,00 10.09.2010 KBSkjærvika S56 27 Jordprøve 206,00 464,00 10.09.2010 TABSkjærvika S56 29 Jordprøve 205,00 464,00 10.09.2010 TABSkjærvika S56 32 Makrofossil 738 206,00 464,00 11.09.2010 TABSkjærvika S56 34 Jordprøve 736 208,00 464,00 11.09.2010 KBSkjærvika S56 37 Jordprøve 739 208,00 464,00 11.09.2010 KBSkjærvika S56 39 Jordprøve 738 207,00 464,00 13.09.2010 KBSkjærvika S56 41 Jordprøve 738 208,00 464,00 13.09.2010 KBSkjærvika S56 42,1 Jordprøve 738 207,00-208,00 464,00 13.09.2010 KBSkjærvika S56 42,2 Jordprøve 738 207,00 464,00 13.09.2010 KBSkjærvika S56 43 Makrofossil 738 207,00 464,00 13.09.2010 KBSkjærvika S56 45 Makrofossil 738 206,00 464,00 13.09.2010 TABSkjærvika S56 47 Jordprøve 738 206,00 464,00 14.09.2010 TABSkjærvika S56 50 Jordprøve 738 205,00 464,00 14.09.2010 TABSkjærvika S56 54 Jordprøve 741 205,00 464,00 14.09.2010 TABSkjærvika S56 56 Jordprøve 741 204,00 464,00 15.09.2010 TABSkjærvika S56 60 Jordprøve 741 203,00 464,00 15.09.2010 TABSkjærvika S56 65 Jordprøve 742 209,00 464,00 16.09.2010 KBSkjærvika S56 67 Jordprøve 743 209,00 464,00 16.09.2010 KBSkjærvika S56 68 Jordprøve 743 208,00 464,00 16.09.2010 KBSkjærvika S56 69 Jordprøve 744 204,00 464,00 16.09.2010 TABSkjærvika S56 70 Jordprøve 746 208,00 464,00 18.09.2010 KBSkjærvika S56 72 Jordprøve 747 203,00 464,00 18.09.2010 TABSkjærvika S56 76 Jordprøve 746 207,00 464,00 18.09.2010 KBSkjærvika S56 78 Jordprøve 745 203,00 464,00 18.09.2010 TABSkjærvika S56 79 Jordprøve 746 208,00 464,00 18.09.2010 KBSkjærvika S56 80 Jordprøve 745 204,00 464,00 20.09.2010 TABSkjærvika S56 81 Jordprøve 748 204,00 464,00 20.09.2010 TABSkjærvika S56 83 Jordprøve 746 205,00 464,00 20.09.2010 TABSkjærvika S56 84 Jordprøve 740 207,00 464,00 20.09.2010 KBSkjærvika S56 86 Jordprøve 740 206,00 464,00 21.09.2010 TABSkjærvika S56 91 Jordprøve 751 204,00 463,00 22.09.2010 KBSkjærvika S56 93 Makrofossil 1 205,00 466,00 23.09.2010 TABSkjærvika S56 94 Jordprøve 1 204,00 465,00 23.09.2010 TABSkjærvika S56 95 Jordprøve 1 203,00 463,00 24.09.2010 TABSkjærvika S56 96 Jordprøve 1 204,00 463,00 24.09.2010 TABSkjærvika S56 97 Jordprøve 1 204,00 463,00 24.09.2010 TABSkjærvika S56 98 Jordprøve 204,00 463,00 24.09.2010 TABSkjærvika S56 99 Jordprøve 1 206,00 462,00 24.09.2010 TAB
Side 3
416 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjærvika/Fjellvika 2009/2010 Liste over jordprøver
lokalitet struktur nr. nr. type prøve kontekst/lagr.X Y Z Fix kvadrant dato signaturSkjærvika S56 100 Jordprøve 1 208,00 462,00 24.09.2010 TABSkjærvika S56 101 Jordprøve 1 210,00 463,00 24.09.2010 TABSkjærvika S33 1 Markkjemisk 218,00 492,00 11,41 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 2 Markkjemisk 217,00 493,00 10,90 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 3 Markkjemisk 218,00 493,00 11,13 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 4 Markkjemisk 219,00 493,00 11,13 (11,30) Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 5 Markkjemisk 216,00 494,00 10,83 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 6 Markkjemisk 217,00 494,00 10,88 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 7 Markkjemisk 218,00 494,00 10,99 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 8 Markkjemisk 219,00 494,00 11,17 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 9 Markkjemisk 216,00 495,00 11,16 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 10 Markkjemisk 217,00 495,00 10,86 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 11 Markkjemisk 218,00 495,00 10,82 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 12 Markkjemisk 218,00 496,00 10,94 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 13 Markkjemisk 218,00 497,00 10,11 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 14 Markkjemisk 218,00 499,00 11,05 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 15 Markkjemisk 219,00 500,00 11,18 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 16 Markkjemisk 218,00 500,00 10,97 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 17 Markkjemisk 218,00 501,00 10,74 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 18 Markkjemisk 218,00 502,00 10,74 (10,83) Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 19 Markkjemisk 218,00 503,00 10,85 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 20 Markkjemisk 218,00 504,00 11,05 Nordøst 04.08.2010 YNKSkjærvika S33 21 Jordprøve 7 219,50-58 496,49-497,22 11,06-08 05.08.2010 YNKSkjærvika S15 1 Markkjemisk 204,00-16 510,00-15 9,65-9,69 13.09.2010 YNKSkjærvika S15 2 Markkjemisk 205,12-40 510,09-40 9,74-9,80 13.09.2010 KHSkjærvika S15 3 Markkjemisk 206,00 510,00 9,70-9,79 13.09.2010 KHSkjærvika S15 4 Markkjemisk 207,02-23 510,16-50 9,81-9,85 14.09.2010 KHSkjærvika S15 5 Markkjemisk 208,20-60 510,00-15 9,88-9,95 0,73 14.09.2010 KHSkjærvika S15 6 Markkjemisk 209,00-15 510,00-28 9,68-9,76 0,73 14.09.2010 YNKSkjærvika S15 7 Markkjemisk 211,00 510,00 10,21-10,29 0,73 14.09.2010 YNKSkjærvika S15 8 Markkjemisk 211,00-23 510,22-48 10,13-10,16 0,73 14.09.2010 YNKSkjærvika S15 9 Markkjemisk 204,00-38 511,00-20 9,76-9,81 13.09.2010 YNKSkjærvika S15 10 Markkjemisk 205,01-20 511,00-30 9,74-9,86 13.09.2010 KHSkjærvika S15 11 Markkjemisk 206,00-25 511,00-22 9,84-9,90 14.09.2010 HVSSkjærvika S15 12 Markkjemisk 207,00-30 511,00-30 9,80-9,91 14.09.2010 KHSkjærvika S15 13 Markkjemisk 208,00-25 511,00-30 9,93-10,00 0,73 14.09.2010 KHSkjærvika S15 14 Markkjemisk 209,00 511,00 9,77-9,98 0,73 14.09.2010 YNKSkjærvika S15 15 Markkjemisk 210,00-20 511,00-14 9,93-10,02 0,73 14.09.2010 YNKSkjærvika S15 16 Markkjemisk 211,00-28 511,00-18 10,02-10,13 0,73 14.09.2010 YNKSkjærvika S15 17 Markkjemisk 204,00-25 512,00-15 9,80-9,90 13.09.2010 YNKSkjærvika S15 18 Markkjemisk 205,05-32 512,04-33 9,75-9,85 13.09.2010 KHSkjærvika S15 19 Markkjemisk 206,00-25 512,30-56 9,76-9,86 14.09.2010 HVSSkjærvika S15 20 Markkjemisk 207,10-40 512,00-30 9,77-9,97 14.09.2010 KHSkjærvika S15 21 Markkjemisk 208,00-30 512,00-30 9,75-9,86 0,73 14.09.2010 KHSkjærvika S15 22 Markkjemisk 209,00-40 512,00-30 9,81-9,88 0,73 14.09.2010 HVSSkjærvika S15 23 Markkjemisk 210,00-26 512,00-10 9,89-9,97 0,73 14.09.2010 YNKSkjærvika S15 24 Markkjemisk 211,20 512,20 10,02-10,14 0,73 14.09.2010 YNKSkjærvika S15 25 Markkjemisk 211,72-93 512,00-20 10,10-10,26 0,73 14.09.2010 YNKSkjærvika S15 26 Markkjemisk 204,15-46 513,18-44 9,87-9,92 13.09.2010 KHSkjærvika S15 27 Markkjemisk 205,00-16 513,00-16 9,81-9,91 13.09.2010 YNKSkjærvika S15 28 Markkjemisk 206,00-16 513,00-18 9,85-9,94 13.09.2010 YNKSkjærvika S15 29 Markkjemisk 207,00-30 513,00-26 9,88-9,96 14.09.2010 HVSSkjærvika S15 30 Markkjemisk 208,00-30 513,00-25 9,86-9,96 14.09.2010 HVSSkjærvika S15 31 Markkjemisk 209,00-25 513,00-20 9,91-10,02 14.09.2010 HVSSkjærvika S15 32 Markkjemisk 210,00-25 513,00-26 9,87-9,97Skjærvika S15 33 Markkjemisk 205,00-15 514,00-20 9,44-10,02 13.09.2010 YNKSkjærvika S15 34 Markkjemisk 205,00-36 514,00-19 9,90-9,90 13.09.2010 YNKSkjærvika S15 35 Markkjemisk 208,00-23 514,00-20 9,97-10,10 14.09.2010 HVSSkjærvika S15 36 Markkjemisk 209,00-25 514,00-25 10,12-10,18 0,73 14.09.2010 HVSSkjærvika S5 1 Jordprøve 118 206,50 464,00 14.06.2010 L.S.J/L.S.SSkjærvika S5 2 Jordprøve 118 206,50 464,00 14.06.2010 L.S.J/L.S.SSkjærvika S5 3 Jordprøve 128 208,00 464,00 14.06.2010 L.S.J/L.S.SSkjærvika S5 4 Jordprøve 128 208,00 464,00 14.06.2010 L.S.J/L.S.SSkjærvika S5 5 Makrofossil 113 205,90 457,70 4,83 16.06.2010 M.O.LSkjærvika S5 6 Makrofossil 114 199,60-200,00 457,60-457,90 4,58 18.06.2010 G.GSkjærvika S5 7 Makrofossil 129 204,80 458,10-458,40 4,99 21.06.2010 L.S.JSkjærvika S5 8 Jordprøve 107 203,60 458,90 4,92 22.06.2010 T.SSkjærvika S5 9 Jordprøve 107 200,40-200,80 459,15-459,40 4,98 22.06.2010 M.O.LSkjærvika S5 10 Jordprøve 101 205,90-206,1 456,80-457,00 4,79 21.06.2010 L.S.JSkjærvika S5 11 Jordprøve 107 202,20-202,40 458,70-458,80 4,87 22.06.2010 L.S.JSkjærvika S5 12 Jordprøve 101 206,90-207,15 457,48-457,68 4,97 21.06.2010 L.S.JSkjærvika S5 13 Jordprøve 107 206,10-206,25 458,60-458,90 4,79 22.06.2010 G.GSkjærvika S5 14 Jordprøve 132 203,00-203,20 459,80-460,00 4,92 25.06.2010 L.S.JSkjærvika S5 15 Makrofossil 133 206,40-206,60 461,70-461,80 5,13 28.06.2010 L.S.JSkjærvika S5 16 Jordprøve 136 210,25-210,50 460,70-460,95 4,81 29.06.2010 M.O.LSkjærvika S5 17 Jordprøve 136 209,40-209,90 460,10-460,35 4,75 29.06.2010 M.O.LSkjærvika S5 18 Makrofossil 134 206,20-206,40 461,10-461,30 5,03 29.06.2010 L.S.JSkjærvika S5 19 Makrofossil 135 205,70-205,99 458,00-458,25 5,21 29.06.2010 G.GSkjærvika S5 20 Makrofossil 139 206,00 463,00 5,18 30.06.2010 T.SSkjærvika S5 21 Makrofossil 138 205,50-205,70 460,60-460,80 5,07 30.06.2010 L.S.JSkjærvika S5 22 Jordprøve 140 210,05-2010,30 460,35-460,60 5,71 02.07.2010 M.O.LSkjærvika S5 25 Makrofossil 85 208,80-209,00 459,80-460,, 4,80 02.07.2010 G.GSkjærvika S5 27 Makrofossil 143 205,00 455,00 4,91 06.07.2010 G.GSkjærvika S5 28 Makrofossil 146 205,00 460,00 4,91 06.07.2010 G.GSkjærvika S5 29 Makrofossil 85 205,00 460,00 4,89 06.07.2010 G.GSkjærvika S5 30 Makrofossil 142 207,60-208,25 459,43-459,67 4,90 07.07.2010 M.O.L
Side 4
417 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjærvika/Fjellvika 2009/2010 Liste over jordprøver
lokalitet struktur nr. nr. type prøve kontekst/lagr.X Y Z Fix kvadrant dato signaturSkjærvika S5 31 Makrofossil 142 208,15-208,60 459,60-459,95 4,87 08.07.2010 M.O.LSkjærvika S5 33 Jordprøve 151 210,40-210,60 461,30-461,50 4,80 09.07.2010 L.S.JSkjærvika S5 34 Jordprøve 151 211,00-211,20 461,40-461,60 4,83 09.07.2010 L.S.JSkjærvika S5 35 Jordprøve 102 207,30-207,60 459,30-459,50 5,10 13.07.2010 L.S.JSkjærvika S5 36 Jordprøve 102 206,60-206,80 460,15-460,40 5,01 13.07.2010 G.GSkjærvika S5 37 Jordprøve 102 209,10-209,25 459,10-459,45 4,84 14.07.2010 L.S.JSkjærvika S5 38 Jordprøve 102 210,30-210,40 460,70-460,80 5,10 14.07.2010 L.S.JSkjærvika S5 39 Jordprøve 104 210,70-210,80 463,20 5,40 14.07.2010 U.TSkjærvika S5 40 Jordprøve 104 210,00-210,20 468,15-468,35 5,45 14.07.2010 M.O.LSkjærvika S5 41 Jordprøve 104 209,10-209,20 464,50-464,60 5,51 14.07.2010 L.S.JSkjærvika S5 42 Jordprøve 104 207,50-207,75 464,60-464,80 5,46 14.07.2010 G.GSkjærvika S5 43 Jordprøve 104 211,30-211,40 462,10 4,96 14.07.2010 T.SSkjærvika S5 44 Jordprøve 112 204,00-204,10 462,90 5,24 14.07.2010 U.TSkjærvika S5 45 Jordprøve 112 203,70-203,99 462,00-462,30 5,16 13.07.2010 G.GSkjærvika S5 46 Jordprøve 102 207,20-207,40 459,40-459,60 4,99 15.07.2010 L.S.JSkjærvika S5 48 Jordprøve 102 210,50-210,60 460,10-460,20 4,77 15.07.2010 U.TSkjærvika S5 49 Jordprøve 121 206,00 463,00 5,10 15.07.2010 G.GSkjærvika S5 50 Jordprøve 102 209,50-209,70 454,10-454,30 4,73 15.07.2010 G.GSkjærvika S5 51 Jordprøve 102 208,15 459,30 4,87 15.07.2010 B.ISkjærvika S5 52 Jordprøve 118 205,60-205,90 464,25-465,55 5,20 15.07.2010 M.O.LSkjærvika S5 53 Jordprøve 104 207,20-207,40 464,60-464,80 5,36 16.07.2010 G.GSkjærvika S5 54 Jordprøve 102 210,55 459,70 4,93 16.07.2010 U.TSkjærvika S5 55 Jordprøve 104 210,10 463,10 5,19 16.07.2010 I.N.HSkjærvika S5 57 Jordprøve 112 204,00 463,00 5,33 16.07.2010 I.N.HSkjærvika S5 58 Jordprøve 112 203,70-203,80 462,30 5,21 16.07.2010 U.TSkjærvika S5 59 Jordprøve 112 205,89-206,16 464,93-465,09 5,29 16.07.2010 J.P.MSkjærvika S5 60 Jordprøve 118 206,30-206,6 464,60-464,85 5,13 16.07.2010 M.O.LSkjærvika S5 61 Jordprøve 104 210,00 463,20 5,27 16.07.2010 B.ISkjærvika S5 62 Jordprøve 104 207,10-50 459,40-459,68 5,25 16.07.2010 G.GSkjærvika S5 63 Jordprøve 102 209,00 459,00 5,17 16.07.2010 G.GSkjærvika S5 64 Jordprøve 104 210,80-210,90 462,80 5,16 16.07.2010 U.TSkjærvika S5 65 Jordprøve 118 205,70-205,90 464,25-464,60 5,05 16.07.2010 M.O.LSkjærvika S5 66 Jordprøve 102 207,30-207,50 459,56-459,71 4,91 19.07.2010 T.SSkjærvika S5 67 Jordprøve 102 206,70-206,80 460,30-460,40 5,00 19.07.2010 L.S.JSkjærvika S5 68 Jordprøve 102 211,50 460,30 4,70 19.07.2010 I.N.HSkjærvika S5 69 Jordprøve 102 210,33-210,65 458,84-459,16 4,60 19.07.2010 J.P.MSkjærvika S5 70 Jordprøve 128 208,50-08,70 464,80-464,99 5,27 20.07.2010 G.GSkjærvika S5 71 Jordprøve 104 211,40 462,50 4,98 20.07.2010 I.N.HSkjærvika S5 72 Jordprøve 128 208,50-208,70 464,80-464,99 5,12 20.07.2010 G.GSkjærvika S5 73 Jordprøve 104 209,80-209,90 463,80-464,00 5,16 20.07.2010 T.SSkjærvika S5 74 Jordprøve 104 210,40 463,10 5,10 20.07.2010 B.ISkjærvika S5 75 Jordprøve 128 207,80-208,00 464,70-464,90 4,99 20.07.2010 T.SSkjærvika S5 76 Jordprøve 128 208,14-208,30 464,30-464,50 4,99 20.07.2010 T.SSkjærvika S5 85 Jordprøve 112 205,00 464,00 5,40 14.07.2010 B.ISkjærvika S5 90 Makrofossil 136 209,45-210,00 460,65-46095 4,86 30.06.2010 M.O.LSkjærvika S5 91 Jordprøve 102 210,05 458,80-460,00 15.07.2010 U.TSkjærvika S5 92 Jordprøve 128 208,00 464,00 20.07.2010 G.GSkjærvika S5 93 Jordprøve 118 205,70-90 464,70-90 5,21 19.07.2010 M.O.LSkjærvika 1 Makrofossil 90 204,00 476,00 5,10 18.06.2010 INHSkjærvika S5c 6 Makrofossil 305 203,00 467,00 21.06.2010 INHSkjærvika S9 7 Jordprøve 300 202,00 478,00 22.06.2010 LLTSkjærvika S9 8 Jordprøve 300 203,00 479,00 22.06.2010 KGSkjærvika S9 9 Jordprøve 300 203,00 477,00 22.06.2010 LLTSkjærvika S9 10 Jordprøve 300 203,00 478,00 22.06.2010 KGSkjærvika S9 11 Jordprøve 300 204,00 477,00 22.06.2010 INHSkjærvika S9 12 Jordprøve 300 204,00 478,00 22.06.2010 LLTSkjærvika S9 13 Jordprøve 300 205,00 477,00 22.06.2010 INHSkjærvika S9 17 Jordprøve 300 204,00 479,00 22.06.2010 KGSkjærvika S9 18 Jordprøve 300 205,00 478,00 22.06.2010 INHSkjærvika S9 20 Jordprøve 308 205,00 478,00 24.06.2010 INHSkjærvika S9 21 Jordprøve 308 206,00 477,00 24.06.2010 GGSkjærvika S9 22 Jordprøve 308 203,00 478,00 24.06.2010 LLTSkjærvika S9 24 Jordprøve 308 203,00 479,00 24.06.2010 KGSkjærvika S9 26 Jordprøve 308 206,00 479,00 25.06.2010 MOLSkjærvika S9 27 Jordprøve 308 203,00 477,00 25.06.2010 LLTSkjærvika S9 30 Jordprøve 308 204,00 477,00 25.06.2010 LSSSkjærvika S9 31 Jordprøve 308 204,00 478,00 25.06.2010 LLTSkjærvika S9 32 Jordprøve 308 202,00 479,00 25.06.2010 KGSkjærvika S9 35 Jordprøve 308 204,00 479,00 28.06.2010 KGSkjærvika S9 37 Jordprøve 308 205,00 477,00 28.06.2010 INHSkjærvika S9 39 Jordprøve 308 204,00 478,00 28.06.2010 LLTSkjærvika S9 42 Jordprøve 308 205,00 479,00 28.06.2010 INHSkjærvika S9 45 Markkjemisk 310 206,00 477,00 29.06.2010 LLTSkjærvika S9 46 Jordprøve 310 205,00 476,00 29.06.2010 LSSSkjærvika S9 47 Jordprøve 310 205,00 477,00 29.06.2010 KGSkjærvika S9 48 Markkjemisk 309 203,00 478,00 29.06.2010 INHSkjærvika S9 49 Jordprøve 310 206,00 478,00 29.06.2010 LLTSkjærvika S9 51 Jordprøve 309 203,00 478,00 30.06.2010 INHSkjærvika S9 52 Markkjemisk 309 205,00 478,00 30.06.2010 LLTSkjærvika S9 54 Markkjemisk 309 203,00 479,00 30.06.2010 INHSkjærvika S9 56 Jordprøve 309 203,00 478,00 30.06.2010 INHSkjærvika S9 58 Markkjemisk 309 206,00 478,00 01.07.2010 LLTSkjærvika S9 66 Markkjemisk 309 204,00 479,00 01.07.2010 INHSkjærvika S9 68 Markkjemisk 309 204,00 478,00 01.07.2010 INHSkjærvika S9 69 Markkjemisk 309 205,00 477,00 02.07.2010 LLTSkjærvika S9 71 Markkjemisk 309 204,00 477,00 02.07.2010 INH
Side 5
418 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Skjærvika/Fjellvika 2009/2010 Liste over jordprøver
lokalitet struktur nr. nr. type prøve kontekst/lagr.X Y Z Fix kvadrant dato signaturSkjærvika S9 73 Jordprøve 302 206,00 476,00 05.07.2010 LLTSkjærvika S9 74 Jordprøve 302 204,00 477,00 05.07.2010 KGSkjærvika S9 76 Jordprøve 302 206,00 475,00 05.07.2010 LLTSkjærvika S9 77 Jordprøve 302 203,00 477,00 05.07.2010 INHSkjærvika S9 80 Jordprøve 302 204,00 476,00 05.07.2010 KGSkjærvika S9 82 Jordprøve 302 205,00 476,00 05.07.2010 LLTSkjærvika S9 83 Markkjemisk 302 202,00 477,00 05.07.2010 INHSkjærvika S9 85 Jordprøve 302 201,00 477,00 05.07.2010 INHSkjærvika S9 86 Jordprøve 302 205,00 475,00 05.07.2010 LLTSkjærvika S9 88 Jordprøve 302 204,00 475,00 06.07.2010 TSSkjærvika S9 89 Jordprøve 302 207,00 476,00 06.07.2010 LLTSkjærvika S9 91 Jordprøve 302 203,00 476,00 06.07.2010 KGSkjærvika S9 92 Jordprøve 302 207,00 475,00 06.07.2010 TSSkjærvika S9 96 Jordprøve 302 207,00 477,00 06.07.2010 LLTSkjærvika S9 98 Jordprøve 302 205,00 475,00 06.07.2010 TSSkjærvika S9 102 Jordprøve 302 206,00 477,00 07.07.2010 LLTSkjærvika S9 104 Jordprøve 302 206,00 478,00 07.07.2010 LLTSkjærvika S9 105 Jordprøve 302 207,00 478,00 07.07.2010 LLTSkjærvika S9 107 Jordprøve 302 202,00 475,00 07.07.2010 INHSkjærvika S9 108 Jordprøve 302 203,00 475,00 07.07.2010 INHSkjærvika S9 109 Jordprøve 302 201,00 475,00 07.07.2010 INHSkjærvika S9 110 Markkjemisk 302 202,00 474,00 08.07.2010 LLTSkjærvika S9 113 Jordprøve 302 204,00 475,00 09.07.2010 LLTSkjærvika S9 114 Jordprøve 302 203,00 475,00 09.07.2010 KGSkjærvika S9 115 Jordprøve 302 203,00 476,00 09.07.2010 INHSkjærvika S9 118 Jordprøve 302 205,00 475,00 09.07.2010 LLTSkjærvika S9 120 Markkjemisk 302 202,00 475,00 09.07.2010 KGSkjærvika S9 121 Markkjemisk 302 202,00 476,00 09.07.2010 KGSkjærvika S9 123 Jordprøve 302 201,00 475,00 13.07.2010 KGSkjærvika S9 125 Jordprøve 302 206,00 475,00 13.07.2010 LLTSkjærvika S9 128 Jordprøve 302 204,00 476,00 13.07.2010 LSSSkjærvika S9 130 Jordprøve 302 207,00 475,00 13.07.2010 LLTSkjærvika S9 132 Jordprøve 302 205,00 476,00 14.07.2010 LLTSkjærvika S9 133 Jordprøve 302 206,00 476,00 14.07.2010 LLTSkjærvika S9 137 Markkjemisk 313 205,00 477,00 20.07.2010 LLTSkjærvika S9 138 Markkjemisk 313 203,00 478,00 20.07.2010 LSSSkjærvika S9 140 Markkjemisk 313 205,00 478,00 20.07.2010 LLTSkjærvika S9 142 Markkjemisk 313 204,00 477,00 20.07.2010 LLTSkjærvika S9 144 Markkjemisk 313 203,00 477,00 20.07.2010 LSSSkjærvika S9 146 Markkjemisk 313 204,00 478,00 20.07.2010 LSSSkjærvika S9 148 Jordprøve 313 205,00 478,00 21.07.2010 LLTSkjærvika S9 150 Jordprøve 313 204,00 478,00 21.07.2010 LLTSkjærvika S36 153 Makrofossil 316 200,00 480,00 22.07.2010 INHSkjærvika S57 159 Makrofossil 322 209,00 482,00 09.08.2010 LSJSkjærvika S7 162 Makrofossil 319 204,00 474,00 10.08.2010 KJFSkjærvika S11 174 Makrofossil 338 203,00 485,00 11.09.2010 SSSkjærvika S11 175 Makrofossil 332 202,00 486,00 11.09.2010 SSSkjærvika S59 179 Makrofossil 345 197,00 470,00 17.09.2010 KJFSkjærvika S59 180 Makrofossil 350 199,00 472,00 17.09.2010 LSSSkjærvika S 5 1 Makrofossil 18 201,00 454,00 - 7.31.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 2 Kullprøve 18 201,00 454,00 - 7.31.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 3 Jordprøve 27 210,00 464,00 5,18 8.3.09 CMKKSkjærvika S 5 4 Jordprøve 27 210,00 464,00 5,18 8.3.09 CMKKSkjærvika S 5 6 Jordprøve 3 197,00-200,00 456,00-457,00 - 8.5.09 GSGSkjærvika S 5 7 Makrofossil 3 195,00-200,00 455,00-457,00 - 8.5.09 GSGSkjærvika S 5 8 Makrofossil 2 204,20-204,70 454,50-455,00 4,50 8.5.09 BISkjærvika S 5 10 Jordprøve 37 204,6 (204,0) 460,70 5,47 8.10.09 CASkjærvika S 5 12 Jordprøve 43 205,00-205,20 455,80-456,00 4,70 8.13.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 13 Makrofossil 43 205,20-205,40 455,80-456,00 4,70 8.13.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 14 Makrofossil 38 195,00 455,00 5,00 8.14.09 ISSkjærvika S 5C 16 Jordprøve 3 203,00 468,00 - 8.21.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 18 Jordprøve 42 203,07 460,83 4,26 8.21.09 CASkjærvika S 5 19 Jordprøve 53 204,00 464,00 - 8.21.09 CMKKSkjærvika S 5 20 Jordprøve 53 204,00 464,00 - 8.21.09 CMKKSkjærvika S 5C 21 Jordprøve 6 203,00 468,00 - 8.21.09 LSJ/LVSkjærvika S 5C 22 Jordprøve 5 203,00 468,00 - 8.21.09 LSJ/LVSkjærvika S 5C 23 Jordprøve 5 203,00 468,00 - 8.21.09 LSJ/LVSkjærvika S 5c 24 Jordprøve 7 203,00 468,00 - 8.21.09 LSJ/LVSkjærvika S 5c 25 Jordprøve 7 203,00 468,00 - 8.21.09 LSJ/LVSkjærvika S 5C 26 Jordprøve 8 203,00 468,00 - 8.24.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 27 Makrofossil 49 206,00-206,60 (206,2) 455,00-455,40 4,45 8.25.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 28 Makrofossil 49 204,10-204,60 455,00-455,40 4,51 8.25.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 29 Makrofossil 70 205,00 460,00 5,18 8.31.09 ISSkjærvika S 5 30 Makrofossil 70 205,00-208,10 460,00-462,60 5,06 8.31.09 ISSkjærvika S 5 31 Makrofossil 63 205,00-205,30 455,00-455,60 4,41 8.28.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 32 Makrofossil 63 205,00-205,20 455,60-455,80 4,41 8.20.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 34 Jordprøve 69 203,30-203,40 459,90-459,60 - 8.31.09 CASkjærvika S 5 37 Jordprøve 78 204,30-204,50 461,80-462,00 5,18 9.3.09 LSJ/LVSkjærvika S 5 38 Jordprøve 78 204,40-204,60 463,50-463,70 5,37 9.3.09 LSJ/LVSkjærvika S5c 43 Jordprøve 83 200,50 464,90 - 9.8.09 CASkjærvika S5c 44 Jordprøve 83 200,50 464,90 - 9.8.09 CASkjærvika 48 Jordprøve 2 204,50 455,00 Sørøst 06.08.2009 LVSkjærvika 49 Jordprøve 61 207,50-208,00 459,50-460,00 01.09.2009 BI
Side 6
419 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET
RAPPORT nr. 2012-008
Mark- och boplatsundersökning vid
Skjervika, Hammerfest, Finnmark fylke, Norge.
Av
Johan Linderholm
INSTITUTIONEN FÖR IDÉ OCH SAMHÄLLSTUDIER
appEndiks 6 - Markkjemiske analyser
420 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Markundersökningar inom Skjervika projektet, Hammerfest, Finnmark fylke, Norge. Av Johan Linderholm Miljöarkeologiska laboratoriet Institutionen för Idé och samhällstudier Umeå Universitet
1 Inledning
1.1 Bakgrund
I samband med arkeologiska exploateringsundersökningar vid Skjervika, Hammerfest, Finnmark fylke, Norge, har markprover insamlats från områden där man identifierat lämningar från yngre stenålder till järnålder och ett flertal hustufter-strukturer. På den närliggande ön Melkøja bearbetades ett antal prover vid MAL, med likartat material från två olika boplatsområden (Linderholm 2003 och 2006). Målsättningen har varit att undersöka rumslig och kvantitativ markpåverkan i några utvalda strukturer (aktivitetsytor) genom att använda främst markkemiska och – fysikaliska metoder (fosfatanalys samt magnetisk susceptibilitet) Den geomorfologiska utvecklingen på dessa lokaler medför en stor utmaning i sig när det gäller att provta relevanta marklager som verkligen representerar den förhistoriska aktiviteten. De aktuella lokalerna ligger på strandvallar med svallade grova jordarter (block-sten) som skelettjord. En omfattande torvtillväxt har sedermera kommit att täcka lämningarna med 0,5-1 meter torv. Närområdets bergrund består av sandsten-skiffer (metasandstein, skifer, NGU, http://www.ngu.no/) men även gneiss anges bergsbildande bergart (Roberts 1973). Klimatet är typiskt kustklimat med hög nederbörd och förhållandevis varma vintrar (Nordiska ministerrådet 1984). Markens historia inom undersökningsområdet, med landhöjning och varierande havsnivåer har haft stor påverkan på den strandnära markens jordmånsbildning vilket gör materialet tämligen olikt de boplatsjordar som vanligen bearbetas inom arkeologiska undersökningar. Konventionell markprovtagning kan inte utan vidare tillämpas i marker som dessa men erfarenheter av undersökningarna på Melkøja visade att det fanns möjligheter att tolka data, provtagningsförhållandena till trots.
2 Material och metod
2.1 Provtagning
Allt provmaterial samt fält- och utgrävningsinformation har tillhandahållits av Siv Henriksen vid Tromsø Museum – Universitetsmuseet, Seksjon for kulturvitenskap. Fem strukturer har bearbetats inom ramen för denna undersökning och dessa är: S15, S30, S31, S32, S33 (figur 1 och 2).
421 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
2
S15 utgör en möjlig boendemiljö med flerfasaktiviteter under hela metalltidsperioden. I S31 dateras boende och aktiviteter till äldre stenålder samt till övergången mot yngre stenålder och har varit intensivt brukad En ockrakoncentration finns i en av väggvallarna. För S32 gäller samma datering och inom denna struktur finns flera möjliga eldstäder och utkastlager från dessa eldstäder. S32 är mest intensivt provtagen med ett 1 m grid. S33 utgörs av ett aktivitetsområde med eldstad och en möjlig tältring.
2.2 Analysmetoder
Innan analys torkas proverna i 30°C, varefter de homogeniseras genom mortling och sållning genom ett 1,25 mm såll. Vid provförbehandlingen tillvaratas eventuella fynd och kol och järnutfällningar noteras vid förekomst. Jordprover från markprofilerna analyserades med avseende på 5 markkemiska/ fysikaliska parametrar samt pollen. De 5 parametrarna är: 1. Fosfatanalys, Cit-P (fosfatgrader, Po) enligt Arrhenius och Miljöarkeologiska laboratoriets
citronsyrametod. Fosfathalten anges som mg P2O5/100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %).
2. Fosfatanalys efter oxidativ förbränning, Cit-POI (fosfatgrader, Po). Fosfathalten anges som mg P2O5/100 g torr jord extraherad med citronsyra (2 %) efter förbränning av provet vid 550°C (Engelmark och Linderholm, 1996).
3. Organisk halt, LOI (Loss on ignition, %) bestämd genom förbränning av provet vid 550°C i 3 timmar. Halten anges i procent av torrt prov.
4. Magnetisk susceptibilitet, MS (SI) bestämd på en Bartington MS2 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges som χlf 10-8 m3 kg-1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986). Med MS menas magnetiserbarheten hos ett material, dvs. i vilken omfattning ett jordprov förstärker ett pålagt magnetiskt fält.
5. Magnetisk susceptibilitet efter oxidativ förbränning vid 550°C, MS550 (SI) bestämd på en Bartington MS2 med en MS2B mätcell. Susceptibiliteten anges som χlf 10-8 m3 kg-1 masspecifik susceptibilitet, per 10 g jord (Dearing 1994, Thomson och Oldfield, 1986).
2.3 Statistisk bearbetning
I denna rapport används histogram samt boxplots (box and whiskers plots), där Grapher 9.4 (2012).
Till rumsliga analyser av data och för framställning av kartmaterial har Surfer 9.11 (2010) använts och konturmodeller har beräknade genom lineär kriging.
3 Resultat
Inom ramen för undersökningarna av de bägge lokalerna har totalt 188 jordprover analyserats med avseende på 5 parametrar. Om man tittar på histogrammen som visar variation i data (figur 3) finns några generella iakttagelser man kan göra när det gäller resultaten (i figur 4 behandlas enbart data från S32 som representeras av flest antal prover). För det första är fosfathalterna (cit-P) är låga (mycket låga) för att representera utpräglade boplatsmiljöer, men detta ligger helt i linje med de tidigare genomförda undersökningarna vid Melköja (Linderholm 2006). På samma sätt som i
422 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
3
denna undersökning visar resultaten av summan av organisk och oorganiskt bundet fosfat (cit-POI) ger en annan bild där mer tydlig ackumulation kan iakttas. Förmodligen har omsättningen av fosfat efter de initiala depositionerna från olika boplatsperioder kommit till stor del att inkorporeras i organiska komplex i den vegetation som växer till under dessa perioder snarare än att fastläggas i minerogena faser (järn-aluminium komplex) och denna inkorporeringsprocess skulle kunna ske i samband med att torvtillväxten går från ett minerotroft till ombrotroft stadium. Organiska halten har inslag av mycket höga värden men huvuddelen av materialet ligger i intervallet 0-10 % vilket kan indikera att flera prover kommer från övergångszonen mellan minerogent och organogent material. MS data uppvisar en stor variation i materialet (figur 3) med stor spännvidd. Förmodligen kan största delen av den övergripande variationen hänföras till kulturpåverkan. Bergarten kring undersökt område utgörs av sandsten-skiffer som inte i sig torde ha särskilt hög magnetisk susceptibilitet men materialet i strandvallarna kan ha annat ursprung.
3.1 Kvantitativa aspekter
I figur 5-8 redovisas jämförande boxplottar för analyserade data mellan de olika strukturerna. I figur 5 framgår tydligt olika kvantitativ laddning av fosfat (cit-P) som föreligger mellan strukturerna, där S33 har genomgående lägst fosfathalter medan S15 och S31 har högst. S 33 och S30 är bägge låga men i det sista fallet finns enstaka extremvärden i materialet. Ser man till cit-POI (figur 6), (dvs summan analyserad organisk samt oorganisk fosfat) är förhållande likartat men ett flertal högre värden kan iakttas även i S31. Detta kan tolkas som att strukturerna representerar olika intensiv och/ eller långvariga användningsperioder och i fallet med S15-S31 representerar detta. Glödförlusten (figur 7) visar att S30 har högst extremvärden medan S33 har lägst median. Här framgår att den organiska halten är genomgående hög tyder på en kraftigare torvtillväxt här eller så har provtagningsförfarandet varit olika. Några strukturer kan ligga i sedimentfyllda ”fickor” mellan två bergsslänter/block där troligen större mängder grundvatten kommer fram vilket gynnar torvtillväxt. Noteras bör att i S30 är inte CitPOI nivåerna särskilt höga, den höga organiska halten till trots. Figur 8 visar boxplottar för MS data i de olika strukturerna. Skillnaderna i MS data är ganska stor strukturerna emellan. Även här visar S15 och S31 vissa likheter. Andelen höga (extrem) värden kan komma sig av den täta karteringen i S32 och kring tufterna där de facto härdar och avfallsområden borde återfinnas. S33 avviker återigen med sina genomgående lägre värden och belägg för intensivare värmepåverkan är små här.
3.2 Rumsliga analyser
Rumslig variation i analyserade data från de olika strukturerna från Skjervika redovisas i figurer 9-28. Kriging modellernas konturlinjer och nivåer är baserade på frekvensfördelningarnas utfall där modus ansätts som kvantitativ nivå för anrikning. Figur 9 återger rumslig variation i cit-P över S15. Inom tuften är nivåerna som lägst och representerar en ”ren och städad” yta. Vallarna samt ytan i väst verkar varit depositionsplats för avfall (organiskt material). Liknande rumslig koppling mellan tuft och fosfatackumulation föreligger när man beaktar cit-PoI (summan av organisk och oorganisk fosfat) (figur 10). Det
423 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
4
övergripande mönstret är likt det föregående (cit-P) men en viss trend finns att den inre, sydvästra delen av tuften, kan noteras vilket antyder en inre aktivitetsyta. Utfallet av analyser av magnetisk susceptibilitet redovisas i figur 11 och ger en annan bild än fosfatdata ovan. De kraftigt avvikande MS värden återfinns i den sydöstra delen av väggvallen. Inget av de analyserade jordproven tyder på förekomst av en härd i den inre ytan av strukturen. Glödförlusten i provmaterialet (figur 12) visar på höga organiska halter längs ett band i den sydvästra inre delen av strukturen. Figur 13 och 14 visar rumslig variation av Cit-P samt Cit-POI data över S33. Cit-P Halterna är genomgående mycket låga en Cit-POI data är högre men fortfarande uppvisar strukturen lägst fosfathalter av alla strukturer. MS data för S33 (figur 15) visar dock en tydlig trend mot norr med högre MS värden där ett lager innehållande träkol finns och som ger stöd för en härdtolkning. Figur 16 visar glödförlusten som även denna troligen reflekterar kollagret i norr medan den enstaka punkten i sydväst kan representera ett prov med mer torvinnehåll. I och kring struktur 31 visar Cit-P på högre värden inom/nära väggvallen framförallt jämfört med området i söder (figur 17). Cit-POI uppvisar ett omvänt förhållande (figur 18). MS data plockar inte upp någon stark signal för välanvänd eldstad inom vallarna även om en enstaka punkt invid träkolsområdet är något högre än flertalet prov (figur 19). Däremot finns några punkter i söder som avviker påtagligt. Figur 20 visar rumslig variation av glödförlust data över S31. Denna samvarierar väl med Cit-POI varför man kan överväga provtagningsrelaterad variation här. De prov som har låg Cit-P, ej tydligt ökad Cit-POI samt låg glödförlust representerar mer underlag medan övriga prover härrör från övergången mot torven. Figur 21visar rumslig variation av Cit-P data över S30. Här finns endast ett avvikande Cit-P värde i en population av för övrigt mycket låga värden. Cit-POI värdena är högre i anslutning till denna punkt och får ses som ett resultat av någon ackumulation. MS data och i viss mån även glödförlusten stärker bilden av ett aktivitetsområde inom strukturen (figur 23 och 24). Figur 25-28 visar rumslig variation av data över S32, som egentligen utgörs av 2 strukturer. I figur 25 och 26 kan man se hur Cit-P och Cit-POI i stort följer varandra rumsligt. Den södra strukturen framstår som ren inom väggvallen medan viss ackumulation kan noteras inom den norra strukturen. Det förefaller som om huvuddelen av avfall deponerats i väggvallarna (mellan strukturerna). MS data (figur 27) ger en annan bild där södra strukturen mycket väl har en eldstad medan den norra inte ger direkt stöd för detta. Proverna från dessa strukturer avviker tydligt från kontrollproven i norr. I figur 28 visar en rumslig variation i glödförlust med har ett likartat mönster som framförallt Cit-POI.
4 Diskussion
Nyckelfrågan är i vilken markkontext som de olika bosättningsfaserna kommit att anlägga sig i och påbörja sin påverkan av marken. Detta är a stor betydelse för att man ska kunna avgöra hur långt man kan driva tolkningarna av kvantitativ och kvalitativ påverkan samt rumslig variation i data. De möjliga förlusterna ur marksystemet måste kunna relateras till: 1) Fixeringsmöjligheter vid initial deposition.
424 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
5
2) Post depositionell omlokalisering och/eller förlust, till följd av transgression eller en hög årlig nederbörd. Provtagning och provdefinition har stor betydelse. I denna undersökning har orsaker diskuterats rörande variation i data; provtagningsberoende, jordartsberoende, analysmetodsberoende samt förhistorisk mänsklig påverkan. Teoretiskt sett bör inga större mängder markfosfor ha tillförts marksystemet efter boplatsernas övergivande. Det finns dock möjligheter där de jordmånsbildande processerna påverkat cirkulationen efter de förhistoriska boplatsperioderna. Flera av dessa faktorer går att förklara och hantera, men i vilket fall är en fortgående diskussion kring frågor rörande provtagning och provdefinition nödvändig för att förbättra kunskapsunderlaget för eventuella fortsatta insatser inom liknande miljöer. När det gäller strukturernas inre variation kan man notera att det finns strukturer som liknar varandra mer både med hänsyn till koncentrationsmönster. Struktur S15 och S 31 har likartad signal i fosfat och MS och representerar en påtaglig och likartad kulturpåverkan, trots att dessa representerar skilda kronologiska faser. De två strukturerna inom S32 förefaller haft olika användning men en av dem har sannolikt en inre härd. S33 förefaller vara minst intensivt använd och kanske är den vagaste av strukturerna. Strukturerna är dock inte helt jämförbart provtagna, när man ser till provantal eller rumslig fördelning av proverna. Detta hindrar dock inte att kvantitativa jämförelser görs bara detta hålls i åtanke. En tendens som man kan notera är att väggvallar verkar vara där fosfatackumulation sker, vilket kan bero på att avfall generellt har deponerats och delvis kommit att bli en del av väggkonstruktionen. Magnetisk susceptibilitet torde reflektera aktiviteter som genererat skörbränd sten, i eldstäder, skärvstensanhopningar och i väggvallar. Men även här finns det faktorer som kan kopplas till markens hydrologi och torvbildning. Här skulle teoretiskt en transgression kunna reducera järnoxider i marken till former med lägre magnetisk susceptibilitet. Korrelationen mellan fosfat och MS behöver inte per definition vara god och är inte så i detta material. I en härd behöver exempelvis inte fosfathalterna vara särskilt höga om inte benmaterial förbränts i härden. Däremot kan närområdet vara en del att en annan typ av aktivitetsområde med ett annat depositionsmönster av organiskt avfall. Spridningsmönster denna typ, av hur exempelvis aska och härdavfall deponerats, pekar på en rumslig och vardaglig organisation av boplatsmiljön, och hur hanterat man sitt avfall.
425 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
6
5 Litteratur
Carter, M.R. 1993. Soil Sampling and Methods of Analysis . London. Dearing, J. 1994. Environmental Magnetic Susceptibility. Using the Bartington System. Bartington Instruments Ltd. Engelmark, R; Linderholm, J. 1996. Prehistoric land management and cultivation. A soil chemical study. Proceedings from the 6th Nordic Conferens on the application of Scientific Methods in Archaeology, Esbjerg 19-23 September 1993.AREM 1. Esbjerg. Linderholm, J. 2006. Markundersökningar inom Melkøjaprosjektet. Boplatser vid Sundfjæra och Normannsvika, Melkøja, Hammerfest, Finnmark fylke, Norge. MAL rapport 2006-003. Umeå universitet. Linderholm, J. 2003. Miljøarkeologi i nordligaste Scandinavia. Ottar Nr 248, 2003. Nordiska ministerrådet. 1984. Naturgeografisk regionindelning av Norden. Arlöv. Thomson, R; & Oldfield, F. 1986. Environmental Magnetism. London. Roberts, D. 1973. Geologisk kart over Norge, berggrunnskart. Hammerfest 1:250 000 Geological map of Norway, bedrockmap. Hammerfest 1:250 000. The Geological Survey of Norway, Trondheim Övriga statistiska och geografiska programvaror Surfer 9.11. 2010. User´s Guide. Contouring and 3D Surface Mapping for Scientists and Engineers. Golden Software Inc. USA Grapher 9.2. 2011. Golden Software Inc. USA
426 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
7
6 Figurer och tabeller
6.1 Statistik
MSlf MS550lf CitP CitPOI LOI
medel 55 482,2 16,5 142,5 8,6 StDv 67 909,1 17,2 144,1 8,5 Tabell 1. Medel och standardavvikelser för hela materialet.
427 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
8
6.2 Figurer
Figur 1. Schematisk översikt av S30-S31- S33-S15 Skjervika, med provpunkter som svarta punkter (S32 saknar provpunktsmarkeringar).
428 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
9
Figur 2. Schematisk översikt av S32, Skjervika, med provpunkter.
429 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
10
Figur 3. Histogram över analyserade data från Skjervika, hela materialet (n 188).
Figur 4. Histogram över analyserade data från S32, Skjervika, (n 100).
430 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
11
Figur 5. Boxplott som jämför fosfatdata (cit-P) mellan de provtagna strukturerna.
431 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
12
Figur 6. Boxplott som jämför fosfatdata (cit-PoI) mellan de provtagna strukturerna.
432 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
13
Figur 7. Boxplott som jämför organisk halt (LOI) mellan de provtagna strukturerna.
433 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
14
Figur 8. Boxplott som jämför MS data mellan de provtagna strukturerna.
434 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
15
Figur 9. Rumslig variation i fosfathalt (cit-P) över S15 Skjervika.
Figur 10. Rumslig variation i fosfathalt (citPOI) över S15 Skjervika.
435 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
16
Figur 11. Rumslig variation i magnetisk susceptibilitet över S15 Skjervika.
Figur 12. Rumslig variation i organisk halt (LOI) över S15 Skjervika.
436 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
17
Figur 13. Rumslig variation i fosfathalt (cit-P) över S33 Skjervika.
437 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
18
Figur 14. Rumslig variation i fosfathalt (citPOI) över S33 Skjervika.
438 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
19
Figur 15. Rumslig variation i magnetisk susceptibilitet över S33 Skjervika.
439 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
20
Figur 16. Rumslig variation i organisk halt (LOI) över S33 Skjervika.
440 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
21
Figur 17. Rumslig variation i fosfathalt (cit-P) över S31 Skjervika.
441 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
22
Figur 18. Rumslig variation i fosfathalt (citPOI) över S31 Skjervika.
442 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
23
Figur 19. Rumslig variation i magnetisk susceptibilitet över S31 Skjervika.
443 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
24
Figur 20. Rumslig variation i organisk halt (LOI) över S31 Skjervika.
444 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
25
Figur 21. Rumslig variation i fosfathalt (cit-P) över S30 Skjervika.
445 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
26
Figur 22. Rumslig variation i fosfathalt (citPOI) över S30 Skjervika.
446 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
27
Figur 23. Rumslig variation i magnetisk susceptibilitet över S30 Skjervika.
447 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
28
Figur 24. Rumslig variation i organisk halt (LOI) över S30 Skjervika.
448 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
29
Figur 25. Rumslig variation i fosfathalt (cit-P) över S32 Skjervika.
449 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
30
Figur 26. Rumslig variation i fosfathalt (citPOI) över S32 Skjervika.
450 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
31
Figur 27. Rumslig variation i magnetisk susceptibilitet över S32 Skjervika.
451 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
32
Figur 28. Rumslig variation i organisk halt (LOI) över S32 Skjervika.
452 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
33
Analyserade data MALNo FieldNo FeatureNo Northing Easting FieldNote MSlf MS550lf CitP CitPOI PQuota LOI
11_0035_001 1 S30 154,5 505,5
0 106 3 31 9,5 62,6
11_0035_002 2 S30 155,5 505,5
6 72 4 21 4,9 57,8
11_0035_003 3 S30 157,5 502,5
13 57 4 31 8,5 31,4
11_0035_004 4 S30 157,5 503,5
12 40 6 29 4,5 8,8
11_0035_005 5 S30 157,5 504,5
93 217 78 106 1,3 6,7
11_0035_006 6 S30 157,5 505,5
53 158 5 41 8,6 17
11_0035_007 7 S30 157,5 506,5
41 147 8 29 3,9 14,5
11_0035_008 8 S30 157,5 507,5
27 370 5 33 6,4 34,5
11_0035_009 9 S30 157,5 508,5
52 688 10 53 5,3 33,6
11_0035_010 10 S30 157,5 509,5
14 54 5 29 6,0 8,2
11_0035_011 11 S30 157,5 510,5
11 18 9 48 5,5 11
11_0035_012 12 S30 157,5 511,5
19 190 11 55 4,8 6,5
11_0035_013 13 S30 157,5 512,5
10 49 6 47 8,2 12,2
11_0035_014 14 S30 157,5 513,5
11 73 3 31 9,4 11,3
11_0035_015 15 S30 156,5 505,5
71 362 5 55 11,3 15,2
11_0035_016 16 S30 158,5 505,5
48 179 4 41 9,5 28
11_0035_017 1 S31 184,86 557,15 Bunnlag 30 4071 18 318 17,7 18,6
11_0035_018 2 S31 184,9 558,1 Bunnlag 28 1433 33 194 5,9 10,5
11_0035_019 3 S31 185 559,15 Bunnlag 30 1694 30 238 7,8 12,7
11_0035_020 4 S31 185,08 560,15 Bunnlag 23 1986 24 209 8,8 10,1
11_0035_021 5 S31 185,44 561,17 Bunnlag 20 5071 29 278 9,8 17,1
11_0035_022 6 S31 186,2 561,12 Bunnlag 66 6597 30 278 9,4 29,1
11_0035_023 7 S31 186,8 561,22 Bunnlag 18 2063 25 219 8,8 14,1
11_0035_024 8 S31 186,78 560,24 Bunnlag 17 3243 29 215 7,5 21
11_0035_025 9 S31 186,03 560,15 Bunnlag 31 3969 33 289 8,9 22,8
11_0035_026 10 S31 186,09 559,11 Bunnlag 45 2427 39 275 7,1 18,3
11_0035_027 11 S31 186,65 559,17 Bunnlag 18 883 12 183 15,6 7,3
11_0035_028 12 S31 186,86 558,29 Bunnlag 39 1278 33 220 6,7 10,8
11_0035_029 13 S31 186,03 556,93 Bunnlag 73 2464 15 416 27,5 16,5
11_0035_030 14 S31 185,93 555,97 Bunnlag 137 2857 15 378 24,6 18,5
11_0035_031 15 S31 186,04 555,02 Bunnlag 90 1474 10 235 23,5 13,4
11_0035_032 16 S31 186,6 555,2 Bunnlag 18 97 9 53 6,2 31,2
11_0035_033 1 S32 334,5 600,5
14 3113 20 146 7,5 16,3
11_0035_034 2 S32 333,5 600,5
14 2880 16 158 10,1 17,6
11_0035_035 3 S32 332,5 600,5
14 574 22 90 4,2 7,2
11_0035_036 4 S32 331,5 600,5
24 428 24 127 5,4 8,1
11_0035_037 5 S32 330,5 600,5
6 101 7 99 13,4 9,2
11_0035_038 6 S32 329,5 600,5
74 164 5 38 8,0 3,3
11_0035_039 7 S32 329,5 599,5
8 44 9 35 4,1 2,9
11_0035_040 8 S32 329,5 598,5
13 718 9 95 10,7 8,4
11_0035_041 9 S32 329,5 597,5
20 2037 17 167 10,1 20,7
11_0035_042 10 S32 328,5 600,5
32 86 12 29 2,4 4,8
11_0035_043 11 S32 329,5 598,5
33 74 5 36 7,7 8
11_0035_044 12 S32 328,5 598,5
34 288 10 56 5,7 6
11_0035_045 13 S32 328,5 597,5
35 1822 13 158 12,7 10,5
11_0035_046 14 S32 327,5 600,5
15 23 3 30 10,7 7,5
11_0035_047 15 S32 327,5 599,5
43 84 4 28 6,8 4,2
11_0035_048 16 S32 327,5 598,5
90 1074 15 108 7,4 10,7
453 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
34
11_0035_049 17 S32 327,5 597,5
12 861 10 132 12,7 13,1
11_0035_050 18 S32 326,5 600,5
20 39 4 33 8,1 3,4
11_0035_051 19 S32 326,5 599,5
34 438 7 110 15,3 8,1
11_0035_052 20 S32 326,5 598,5
13 353 9 93 10,7 6,9
11_0035_053 21 S32 326,5 597,5
9 102 6 59 9,6 4,9
11_0035_054 22 S32 325,5 600,5
12 120 11 75 6,7 4,4
11_0035_055 23 S32 325,5 599,5
27 313 11 75 6,6 3,3
11_0035_056 24 S32 325,5 598,5
23 114 7 45 6,4 2,9
11_0035_057 25 S32 325,5 597,5
16 212 11 57 5,2 3,7
11_0035_058 26 S32 329,5 601,5
9 306 7 155 21,3 9,2
11_0035_059 27 S32 328,5 601,5
257 395 4 35 8,6 10,8
11_0035_060 28 S32 327,5 601,5
21 106 4 28 6,5 7,3
11_0035_061 29 S32 326,5 601,5
72 75 4 22 5,0 2,8
11_0035_062 30 S32 325,5 601,5
109 220 10 78 7,7 4,3
11_0035_063 31 S32 329,5 602,5
5 240 15 148 9,9 17,8
11_0035_064 32 S32 328,5 602,5
15 61 6 30 4,8 5,1
11_0035_065 33 S32 327,5 602,5
35 105 4 27 6,3 8
11_0035_066 34 S32 326,5 602,5
13 35 3 22 6,5 2,3
11_0035_067 35 S32 325,5 602,5
93 56 3 18 6,8 4,5
11_0035_068 36 S32 328,5 603,5
5 12 5 30 6,5 6,5
11_0035_069 37 S32 327,5 603,5
0 3 3 19 5,7 3,7
11_0035_070 38 S32 325,5 603,5
3 21 6 21 3,4 1,8
11_0035_071 39 S32 324,5 603,5
42 58 3 14 4,1 2,9
11_0035_072 40 S32 324,5 602,5
23 19 4 16 4,1 1,8
11_0035_073 41 S32 324,5 601,5
113 108 7 37 5,4 2,2
11_0035_074 42 S32 324,5 600,5
25 291 10 149 14,6 6,5
11_0035_075 43 S32 324,5 599,5
18 240 13 118 9,2 3,7
11_0035_076 44 S32 324,5 598,5
17 235 18 106 5,8 3,5
11_0035_077 45 S32 324,5 597,5
131 168 6 52 8,1 3,3
11_0035_078 46 S32 323,5 602,5
107 222 15 52 3,5 3,9
11_0035_079 47 S32 323,5 601,5
58 131 8 51 6,5 2,9
11_0035_080 48 S32 323,5 600,5
9 129 14 81 5,6 4,5
11_0035_081 49 S32 323,5 599,5
50 203 9 75 8,8 5,9
11_0035_082 50 S32 323,5 598,5
22 130 9 36 3,9 3,4
11_0035_083 51 S32 323,5 597,5
116 321 12 159 13,4 5,3
11_0035_084 52 S32 322,5 602,5
6 91 8 21 2,8 1,9
11_0035_085 53 S32 322,5 601,5
42 74 5 35 7,2 4,2
11_0035_086 54 S32 322,5 600,5
88 159 8 78 9,4 4,7
11_0035_087 55 S32 322,5 599,5
193 234 16 42 2,7 3,1
11_0035_088 56 S32 322,5 598,5
228 642 27 86 3,2 5,8
11_0035_089 57 S32 322,5 597,5
98 520 22 64 2,9 5,8
11_0035_090 58 S32 321,5 602,5
10 10 4 14 3,2 2,2
11_0035_091 59 S32 321,5 601,5
17 23 2 9 4,5 2,4
11_0035_092 60 S32 321,5 600,5
277 316 4 18 5,1 3,6
11_0035_093 61 S32 321,5 599,5
142 245 5 30 6,6 3,9
11_0035_094 62 S32 321,5 598,5
114 118 11 33 2,9 2,8
11_0035_095 63 S32 321,5 597,5
293 598 47 89 1,9 4,9
11_0035_096 64 S32 320,5 603,5
4 6 8 18 2,3 1,4
11_0035_097 65 S32 320,5 602,5
5 7 4 7 1,7 0,8
11_0035_098 66 S32 320,5 601,5
46 85 8 22 2,8 5,3
11_0035_099 67 S32 320,5 600,5
61 472 69 71 1,0 12,5
11_0035_100 68 S32 320,5 599,5
40 351 73 94 1,3 7,5
454 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
35
11_0035_101 69 S32 320,5 598,5
78 235 18 58 3,3 6,8
11_0035_102 70 S32 320,5 597,5
98 106 8 41 5,1 3
11_0035_103 71 S32 319,5 603,5
7 10 5 15 2,8 1
11_0035_104 72 S32 323,5 603,5
378 406 5 20 4,1 2,6
11_0035_105 73 S32 319,5 602,5
103 131 4 25 7,2 9
11_0035_106 74 S32 319,5 601,5
112 102 3 23 8,1 3,9
11_0035_107 75 S32 319,5 600,5
33 56 4 26 7,2 4
11_0035_108 76 S32 319,5 599,5
80 198 6 53 9,5 8,9
11_0035_109 77 S32 319,5 598,5
35 72 5 41 8,5 10,8
11_0035_110 78 S32 319,5 597,5
40 92 6 61 9,5 13,8
11_0035_111 79 S32 318,5 603,5
5 168 26 120 4,6 25,6
11_0035_112 80 S32 318,5 602,5
22 32 8 17 2,1 2
11_0035_113 81 S32 318,5 601,5
240 687 3 22 7,7 8,4
11_0035_114 82 S32 318,5 600,5
72 146 8 23 2,8 3,3
11_0035_115 83 S32 318,5 599,5
41 84 3 21 6,1 4,4
11_0035_116 84 S32 318,5 598,5
152 138 3 23 6,8 3,7
11_0035_117 85 S32 318,5 597,5
149 238 5 52 10,6 9,8
11_0035_118 86 S32 317,5 603,5
2 3 2 7 4,8 2
11_0035_119 87 S32 317,5 602,5
142 147 8 53 6,8 8,7
11_0035_120 88 S32 316,5 601,5
44 74 4 27 6,4 3,8
11_0035_121 89 S32 317,5 600,5
111 104 6 16 2,5 2,4
11_0035_122 90 S32 317,5 599,5
35 68 4 34 9,4 9,5
11_0035_123 91 S32 317,5 598,5
262 327 10 40 4,1 17,5
11_0035_124 92 S32 317,5 597,5
5 15 3 37 10,9 17,1
11_0035_125 93 S32 316,5 600,5
338 335 8 18 2,3 1,6
11_0035_126 94 S32 316,5 599,5
167 273 15 35 2,3 5,2
11_0035_127 95 S32 316,5 598,5
83 985 38 186 5,0 13,7
11_0035_128 96 S32 316,5 597,5
50 343 11 99 8,7 24
11_0035_129 97 S32 315,5 600,5
278 152 4 25 6,7 3,2
11_0035_130 98 S32 315,5 599,5
45 108 3 21 6,3 9,1
11_0035_131 99 S32 315,5 598,5
80 118 6 36 6,4 6,8
11_0035_132 100 S32 315,5 597,5
27 65 7 41 5,7 7,1
11_0035_133 1 S33 218 492 Utenfor sjakt 3 7 6 17 3,1 1,5
11_0035_134 2 S33 217 493 Bunn av sjakt 3 10 4 24 5,7 1,5
11_0035_135 3 S33 218 493 Bunn av sjakt 3 23 6 18 3,1 0,9
11_0035_136 4 S33 219 493 Utenfor sjakt 6 15 3 58 16,9 6,2
11_0035_137 5 S33 216 494 Utenfor sjakt 16 59 4 69 16,0 22,5
11_0035_138 6 S33 217 494 Bunn av sjakt 8 12 4 55 13,2 2,5
11_0035_139 7 S33 218 494 Bunn av sjakt 3 20 5 51 9,8 3,7
11_0035_140 8 S33 219 494 Utenfor sjakt 2 24 6 27 4,8 1,6
11_0035_141 9 S33 216 495 Utenfor sjakt 8 14 4 27 7,6 3,5
11_0035_142 10 S33 217 495 Bunn av sjakt 8 134 10 109 11,3 7,3
11_0035_143 11 S33 218 495 Sjakt 8 42 5 69 14,2 2,6
11_0035_144 12 S33 218 496 Bunn av sjakt 14 34 4 52 13,1 2,3
11_0035_145 13 S33 218 497 Bunn av sjakt 6 25 5 22 4,6 0,9
11_0035_146 14 S33 218 499 Bunn av sjakt 4 10 6 20 3,4 1,1
11_0035_147 15 S33 219 500 Utenfor sjakt 2 11 4 28 6,7 1,9
11_0035_148 16 S33 218 500 Utenfor sjakt 38 45 6 73 12,7 4,6
11_0035_149 17 S33 218 501 Utenfor sjakt 22 94 9 152 17,4 10,5
11_0035_150 18 S33 218 502 Utenfor sjakt 26 49 4 64 15,6 4,3
11_0035_151 19 S33 218 503 Utenfor sjakt 22 86 9 57 6,6 2,2
11_0035_152 20 S33 218 504 Utenfor sjakt 22 68 6 96 16,2 7,3
455 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Miljöarkeologiska laboratoriets rapporter 2012-008.
36
11_0035_153 1 S15 204,00-16 510,00-15
21 2394 31 383 12,5 12,2
11_0035_154 2 S15 205,12-40 510,09-4
22 454 37 354 9,7 6,5
11_0035_155 3 S15 206 510
38 479 42 261 6,3 5,4
11_0035_156 4 S15 207,02-23 510-16-50
113 155 33 92 2,8 3,5
11_0035_157 5 S15 208,20-60 510-00-15
89 251 47 112 2,4 4,5
11_0035_158 6 S15 209,00-15 510,00-28
99 467 32 253 8,0 8,3
11_0035_159 7 S15 211 510
176 371 119 362 3,0 10,3
11_0035_160 8 S15 211,00-23 510,22-48
129 242 67 271 4,1 7,7
11_0035_161 9 S15 204,00-38 511,00-2
12 227 46 325 7,1 5,9
11_0035_162 10 S15 205,01-2 511,00-3
20 259 38 352 9,3 6,4
11_0035_163 11 S15 206,00-25 511,00-22
19 117 47 139 2,9 3,2
11_0035_164 12 S15 207,00-3 511,00,3
47 699 35 242 7,0 6,6
11_0035_165 13 S15 208,00-25 511,00-3
40 451 31 289 9,3 7,6
11_0035_166 14 S15 209 511
115 1020 33 270 8,2 11
11_0035_167 15 S15 210,00-2 511,00-14
72 103 19 234 12,6 5,5
11_0035_168 16 S15 211,00-28 511,00-18
180 198 27 269 9,8 6,1
11_0035_169 17 S15 204,00-25 512,00-15
18 462 56 364 6,5 7,3
11_0035_170 18 S15 205,05-32 512,04-33
81 440 44 267 6,1 6,4
11_0035_171 19 S15 206,00-25 512,30-56
35 1080 34 227 6,7 7,9
11_0035_172 20 S15 207,10-4 512,00-3
15 439 34 314 9,1 8,9
11_0035_173 21 S15 208,00-3 512,00-3
35 1269 38 290 7,7 9,9
11_0035_174 22 S15 209,00-4 512,00-3
25 244 26 253 9,9 10,3
11_0035_175 23 S15 210,00-26 512,00-1
10 44 29 171 5,8 3,6
11_0035_176 24 S15 211,2 512,2
68 110 37 229 6,1 5,2
11_0035_177 25 S15 211,72-93 512,00-2
162 186 47 297 6,4 6,7
11_0035_178 26 S15 204,15-46 513,18-44
12 288 41 361 8,8 7,7
11_0035_179 27 S15 205,00-16 513,00-16
17 373 39 197 5,0 6,4
11_0035_180 28 S15 206,00-16 513,00-18
22 584 40 243 6,0 7,5
11_0035_181 29 S15 207,00-3 513,00-26
21 506 46 270 5,9 5,7
11_0035_182 30 S15 208,00-3 513,00-25
10 312 39 181 4,6 3,6
11_0035_183 31 S15 209,00-25 513,00-20
25 200 28 240 8,7 5,8
11_0035_184 32 S15 210,00-25 513,00-26
42 59 15 211 14,1 4,8
11_0035_185 33 S15 205,00-15 514,00-20
13 527 28 583 20,8 12,1
11_0035_186 34 S15 205,00-36 514,00-19
14 225 32 426 13,3 8,6
11_0035_187 35 S15 208,00-23 514,00-20
28 146 37 231 6,2 4,9
11_0035_188 36 S15 209,00-25 514,00-25
60 188 43 217 5,1 5,5
456 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
MAL Miljöarkeologiska laboratoriet
Umeå Universitet 901 87 UMEÅ
Telefon: 090-786 50 00 Telefax: 090- 786 76 63
Hemsida: www.umu.se/envarchlab
457 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
1
Pollenanalystiska undersökningar vid Skjærvika
Målsättning Pollenanlytiska undersökningar utfördes i samband med Skjærvika/Fjellvika utgrävningen i syfte att:
1) Få en överblick av den generella vegetationsutvecklingen i området, dvs vilken naturmiljö eventuella forntida männsikor hade att förhålla sig till.
2) Studera vilken inverkan mänsklig bosättning och annan aktivitet hade på närområdet, samt få en indikation om vilket typ av aktivitet der rör sig om.
3) Komplementara det arkeologiska materialet med konternuerlig data för att bättre tidsbestämma och kvantifiera aktivetesnivån i närområdet.
4) Dokumentera den biologiska informationen från boplatsnära torvarkiv, då dessa liksom de arkeologiska lämningarna förstörs i och med exploateringen.
För arbetet användes sex månader: 3 månader för analys av torvkärna SKV1; 2 månader för analys av torvkärna SKV2; samt en månad för tolkning, samanställning och rapportskrivning. Analys och tolkningsarbeted skedde till huvudel i två arbetsperioder vårvintern 2010 och 2012.
Områdesbeskrivning och provtagning Provtagning i fält gjordes 27-28 augusti 2009. Själva provtagningen gjordes med ett 10 cm ø plaströr som hamrades ner i torvlagren för att sedan grävas/dras upp. En sådan torv/sediment profil togs i Fjellevika och två i Skjærvika. Fjellvikaprofilen togs från en liten platå över själva bosättnings/utgrävnings området. Den bestod nästa enbart av silt som antgligen eroderats ner från bergsidan. Då det var svårt att finna daterbart material samt att både bavaringsförhållanden för pollen och sedimentationsförhållanden var osäkra beslutades att koncentrera arbetet om Skjærvikaprofilerna.
I Skjærvika togs två torvprofiler, SKV1 och SKV2. Det exakta valet av provtagningsplatser är givetvis starkt begränsat av tillgängligheten på lämpliga torvavsättningar. Den övegripande strategin var dock att få en torvprofil från så nära aktivitetsområdet som möjligt, samt en med ett visst avstånd som även kunde användas referans för förändringar i den omgivande naturliga vegetation. Avståndet skulle dock inte vara länge än att större förändringar i aktivitetsområdet ger en tydlig pollensignal på båda lokaliterna.
Den första torvprofilen, SKV1 (se figur 1 och 2), togs från en liten myrmark som låg på en platå strax norr om huvudaktivitetsområdet. I efterhand visade det sig att det även varit stor aktivitet på denna platån, vilket var både till fördel och nackdel för pollenanlysen. Den andra torvprofilen, SKV2 (se figur 1 och 3) togs uppe i dalföret en bit utanför det antagna aktivitetsområdet. En något närmare placering hade varit önskvärd, men avtorvning i samband med utgrävningen och förundersökningen hade förstört eller allvarligt skadat mer närbelägna torvavsättningar. Placeringen är dock lämplig för att ge en inblick i den direkt omgivande naturliga vegetationen. Båda profilerna hade en bottendatering på runt 5000 år, vilket gav ett fullständigt överlapp för hela denna tidsrymden.
appEndiks 7 - Pollenanalyse
458 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
2
Figur 2. Uppe vänster: Närområdet runt SKV1. Större delen av myrmarken har varit utsatt för torvtäktning, och den kvadratiska torvtäkten ses tydligt. Nede vänster: Placering av SKV1 precis på gränsen till torvtäkten. Upper höger: Profilbild av torvlagren tagen i samband med utagning av provtagningsröret. Notera den tydliga kolhorisonten (vid 45 cm djup) samt förekomsten av skörbränd sten vid samma djup. Nede höger: Vid en närmare blick visade det sig vara tre tydliga kolhorisonter (41, 43 och 45 cm djup).
Figur 1. Plassering av torvprofilerna SKV1 och SKV2. De arkeologiska lämningarna är koncentrarade till nedre delen av dalföret och uppe på platån vid SKV1.
459 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
3
Figur 3. Uppe vänster: Närområdet runt SKV2. Nede vänster: Provtagning av SKV2. Uppe höger: Profilbild av torvlagren tagen en samband med provtagningen. Notera förekomsten av trä vilket visar på lokal förekomst av kratt/skog. Nede höger: Del av SKV2 kärnan med tydliga förekomster av trä. Datering och korrelation Både SKV1 och SKV2 var ca. 1 m djupa och de upptagna torvprofilerna gick i båda fallen helt ner till minerogena avlagringar, dvs att den totala torvavsättningen på dessa båda punkter analyserades. Torvstrategrafin för SKV1 och SKV2 är beskrivna i tabell 1. Tabell 1. Torvstrategrafi i SKV1 och SKV2 Djup (cm) Beskrivning
SKV1 1-11 cm Torr, okonsoliderad krøkebærtorv 11-27 cm Brun krøkebærtorv, torr 27-48 cm Mörkbrun krøkebærtorv, kolhorisonter vid 41, 43 och 45 cm. 48-72 cm Mörkbrun höghumufierad torv 72-100 cm Brun krøkebærtorv
SKV2 0-3 cm Torr, krøkebær? 3-101 cm Krøkebærtorv, träfragment, mer nedbruten med djupet 101-105 cm Sandig torv. Sluttande övergång.
460 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
4
Torvprofilerna daterades med totalt 9 radiokarbonprover, 6 från SKV1 och 3 från SKV2, se tabell 2. Det daterade materialet från SKV1 är säkert idenfierat som överjordiska växdelar och ur dateringssynpunk oproblematiska. Den kalibrerade 2σ sannolikhetskurvan för SKV1-95 är dock skev, och ger ett äldre mittvärde än medelvärde (jfr. 1σ). I SKV2 var det betydligt svårare att finna daterbart material och det var inte möjligt att helt säkert skilja kvistfragment från rotfragment, vilket ger en risk att dateringarna kan vara för unga. Prov SKV2-56 är dessutom taget från ett större träfragment (3 cm ø) vilket både genom sin egen storlek och att det låg något snett genom torvprofilen utgör en betydande osäkerhet om vilket exakt djup dateringen hänvisar till.
Djup-tidsmodeller konstruerades genom linjär interpolering mellom mittpunkten av de kalibrerade kol-14 provernas 2σ sannolikhetsintervall. För torvavsättning djupare än det lägsta kol-14 provet användes linjär extrapolering. I den övre delen av torven antogs en nästan nutida ålder för övergången mellan nedbrutet och onedbrutet plantmaterial (10 cm / 1990 för SKV1 och 3 cm / 2000 för SKV2) i tillägg till ytdateringen (0 cm / 2010). Djup-tidmodellerna presenteras i figur 4.
2000 1000 0 -1000 -2000 -3000Ålder (år f./e. Kr.)
100908070605040302010
0
Dju
p (c
m)
SKV2
SKV1
Figur 4. Djup-tids modell för SKV1 och SKV2. Kol-14 dateringarna är presenterade med 2σ sannolikhetsintervall.
Tabell 2. Kol-14 dateringar från SKV1 och SKV2. Prov Djup Lab nr Ålder BP Kal. ålder 1σ Kal. ålder 2σ Daterat material
SKV1 SKV1-23 22.5-23.5 cm LuS 9242 365 ± 50 1540 ± 90 e.Kr. 1540 ± 100 e.Kr. Kvistar och knoppar från krøkebær SKV1-41 40.5-41.5 cm LuS 9243 1210 ± 50 805 ± 85 e.Kr. 810 ± 140 e.Kr. Förkolnad stam från lyngvekst SKV1-46 46-47 cm LuS 8842 2000 ± 50 10 ± 60 f.Kr. 20 ± 145 f.Kr. Förkolnad del av dvärgbuske SKV1-57 56.5-57.5 cm LuS 9244 3245 ± 50 1530 ± 80 f.Kr. 1520 ± 110 f.Kr. Förkolnade kvistar och löv från krøkebær SKV1-76 76-77 cm LuS 9245 4130 ± 50 2740 ± 120 f.Kr. 2730 ± 150 f.Kr. Vitmossestammar SKV1-95 95-96 cm LuS 8843 4405 ± 50 3010 ± 90 f.Kr. 3120 ± 210 f.Kr. Krøkebærkvistar SKV2 SKV2-26 25.5-26.5 cm LuS 10008 1580 ± 50 480 ± 60 e.Kr. 490 ± 110 e.Kr. Kvist SKV2-56 54-58 cm LuS 10007 2880 ± 50 1050 ± 80 f.Kr. 1090 ± 170 f.Kr. Träfragment SKV2-101 101-102 cm LuS 9246 4720 ± 50 3500 ± 130 f.Kr. 3500 ± 135 f.Kr. Kvist från buske
461 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
5
Djup-tidsmodellen för SKV2 visar på kraftiga variationer i torvackumulationhastighen. I botten (100-76.5 cm) är torvtillväxten väldigt snabb, och i mitten (57-41 cm) är den väldigt långsam. Detta ger två problem: 1) det är inte säkert att de befintliga kol-14 proverna fångar upp alla variationer i tillväxthastigheten; och 2) det finns en betydande risk för hiatuser (lagerluckor) när torvtillväxten är så låg som i mitten (57-41 cm) vilket gör exakt datering i detta område osäker. SKV2 visar på andra sidan ett närmast linjärt förhållande mellan ålder och torvdjup. Så trots de relativt osäkra kol-14 proverna kan djup-tismodellen antas vara ganska så tillförliterlig. Det må dock noteras att enbart tre nivåer är daterade.
För att evaluera djup-tidsmodellerna och korrelera torvprofilerna med varandra jämfördes värdet av bjørkpollen som procent av bjørk- och furupollen (figur 5) .
-3000 -2000 -1000 0 1000 2000Ålder år f./e. Kr.
60
70
80
90
100
SKV1
Bet
ula
%
(Bet
ula
+ Pi
nus)
60
70
80
90
100
SKV2
Bet
ula
%(B
etul
a +
Pinu
s)
Figur 5. Förhållandet mellan bjørkpollen (Betula pubescens-type) och furupollen (Pinus) i SKV1 och SKV2 (Betula / (Betula + Pinus) i %). Grått markerad korrelerande perioder med relativt lite bjørkpollen i förhållande till furupollen. Streckat område markera en period med ingen eller negativ korrelation. Svart markerar värden över 75%.
Furu växte nog inte lokalt och nedfallet av furupollen kan antas vara lika på båda lokaliterna. Generella variationer i björkskog borde också ge ett liknande pollennedfall i båda lokaliteterna. Så, om det inte är kraftiga variationer av bjökbeståndet i närområdet till lokaliteterna bör förhållandet mellan bjørk och furu vara detsamma i både SKV1 och SKV2 och kan därför användas för att korrelera torvsekvenserna. Som figur 5 visar korrelerar bra i periden 500 f.Kr. - 2000 e.Kr., och bra men med viss förskjutning i periden 3200-2500 f.Kr. I perioden 2500-500 f.Kr. ses ingen korrelering, om inte möjligen en negativ sådan. Dessa resultaten visar att djup-tidsmodellerna antagligen är korrekta i perioderna 3200-2500 f.Kr. och i perioden 500 f.Kr. - 2000 e.Kr. För tidsperioden 2500-500 f.Kr. kan man vara lite mer försiktig, avviken mellan lokaliteterna behöver dock bara bero på variationer av bjørk i närmiljön.
462 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
6
Preparering och analys
Från torvprofilerna togs prover för pollenanalys var fjärde cm. I SKV1 togs dessutom en förtätat provserie i intervallet med kolhorisonter 40-51 cm, med kontinuerlig provtagning varje centimeter. Polleproverna preparerades enligt acetolysmetoden och lycopodiumsporer tillsattes för att kunna beräkna pollenackumulationshastighet. Pollenkornen bestämdes med hjälp av ljusmikroskop vid 400x förstoring. I varje prov bestämdes minst 500 fastmarkspollen (myrmarkspollen ej inräknade), dock analyserades maximal tre objektglas per prov av tidsskäl. Då myrmarkspollen räknats in i pollensumma är den hög, i genomsnitt 1114 för SKV1 och 824 för SKV2. Kolhalterna i SKV1 djup 40, 41, 43, 45, 46 och 49 cm var så höga att de enbart uppskattades (100%, 125%, 150%, 200%, 100% resp. 100% av pollensumman), och bör alltså inte tas alltför absolut. Samtliga är dock så höga att där måste ha varit lokal eldaktivitet.
Zonering Resultaten från pollenanalysen presenteras som procent av det totala antalet pollen (figur 6 och 8) samt som absolut influxdata (figur 7 och 9) Diagrammen har zonerats och korrelerats baserat på pollensammansättning (tabell 3). Som framgår av tabell 3 så skiljer sig dateringarna något från SKV1 och SKV2, dock ej mer än vad osäkerheten rörande dateringarna tillsäger.
Tabell 3. Zonering av pollendiagrammen. SKV1 SKV2
Zon Djup (cm) Ålder Djup (cm) Ålder
8B 0-14 1850-2000 e.Kr. 0-8 1650-2000 e.Kr.
8A 14-18 1700-1850 e.Kr. 7B 18-26 1250-1700 e.Kr. 8-12 1400-1650 e.Kr. 7A 26-39 900-1250 e.Kr. 12-20 900-1400 e.Kr. 6B 39-43.5 450-900 e.Kr.
20-36 50 f.Kr. – 900 e.Kr. 6A 43.5-46.5 0-450 e.Kr. 5 46.5-48.5 300-0 f.Kr.
36-52 900-50 f.Kr. 4 48.5-50.5 600-300 f.Kr. 3B 50.5-64 1950-600 f.Kr. 52-64 1750- 900 f.Kr. 3A 64-76 2650-1950 f.Kr. 64-84 2550-1750 f.Kr. 2 76-100 3200-2650 f.Kr. 84-96 3200-2550 f.Kr. 1 - 96-104 3650-3200 f.Kr.
463 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
7
-200
0
-150
0
-100
0
-500 0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500Sampleage(AD/BC)
5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100Depth(cm
)
3010
±21
0BC
2730
±15
0BC
1520
±11
0BC
20±
145
BC
AD81
0±
140
AD15
40±
100Dates(cal.2sigma)
Alnus
2040
60
Betulapubescens-type 20Betulanana-type
Picea Pinus Salix Sorbus-type
Ulmus Achillea-type
20Anthriscussylvestris-type
Apiaceaeindet.
Artemisia Aster-type
Astragalusalpinus
CampanulaCerasteoides-type
Cerasteum-typCerasteum
arvense-type
Chenopodiaceae-type
Cichorioideae
Cirsium Cruciferae
Dryas Epilobium-type
FilipendulaGeranium Linum
catharticum
MelampyrumPlantagolanceolata
Plantagomaritima
2040
PoaceaePoaceae40my
Cerealia Ranunculusacris-typ
e
Rosaceae
2040
Rumexacetosa Rumexasp.Rumexobtus
ifolius-type
Saussureaalpina
Sedum-typeSileneacualis-typ
e
Silenedioica-type
Silenevulgaris-type
Trientaliseuropaea
Trolliuseuropaeus
Urtica Valerianaoffici
nalis-typ
e
Veratrumalbum
Viceacracca
NAPindetCaltha-ty
peRanunculaceae
CornussueciaCyperaceae
4080
EmpetrumEricales Callun
a Hippurisvulgaris
Menyanthes
Oxyria Potentilla-type
ZRhinanthus-type
20Rubuschamaemorus
Rubussaxatilis/ide
us-type
Sparganium-type
Thalictrum Tofieldiapusilla
Gymnocarpium
20Monolete fernspores
Huperziaselago
Lycopodiumannotium
Selaginellaselaginoides
SphagnumPodospora
20Sporomiella Gelasinaspora
20Assulinamuscorum
Carbonsphere
5010
0150
Charcoal
Zone 8B 8A 7B 7A 6B 6A 5 4 3B 3A 2
Spo
repl
ants
Mire
plan
tsH
erbs
and
gras
ses
Tree
s&
shru
bs
SKV1
Loka
litet:
Skje
rvik
a, H
amm
erfe
stP
olle
nsum
ma:
Alla
polle
nA
nalys
:Per
Sjö
gren
,201
0
Figu
re 6
. Pro
cent
diag
ram
för S
KV
1.
464 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
8
-200
0
-150
0
-100
0
-500 0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
4000Sampleage(AD/BC)
5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100
105Depth(cm
)
AD49
0±
110
1090
±17
0BC
3500
±13
5BC
Dates(cal.2sigma)
2040
6080
Betulapubescens-type 20Betulanana-type
JuniperusPicea 20PinusSalix Sorbus-t
ypeUlmus Achillea
-typeAnthris
cussylvestris-type
Apiaceaeindet.
Artemisia Asteraceaeindet
Aster-type
Astragalusalpinus
Bistortavivipara
CampanulaCampanula tot
Carduus Cerasteum-typ
Chenopodiaceae-ty
pe
Cichorioideae
Cirsium Cruciferae
Epilobium-type
FilipendulaGeranium Linnaeaborealis
Linumcatharticum
MelampyrumMentha-typ
ePeucedanumPinguicu
laPhyteumaPlantagolance
olata
20Poaceae Poaceae40my
Cerealia-typeRanunculus
acris-type
RosaceaeRumexaceto
sa
Rumexasp.Saussureaalpin
a
Sedum-typeSilen
eacualis-type
Silenevulgaris
-type
Trientraliseuropaeus
20Trolliuseuropaeus
Urtica Valerianaoffic
inalis-type
Viceacracca
NAPindet
20Caltha-ty
pe Cornussuecia
2040
Cyperaceae 2040
6080
Empetrum /Ericales
Calluna Menyanthe
sOxyria Potentilla
-typeZRhina
nthus-type
Rubuschamaemorus
Rubussaxatilis/ide
us-type
Thalictrum
Tofieldiapusilla
20Gymnocarpium 20
0
Monolete fernspores Botrychium Huperziaselago
Selaginellaselaginoides
Sphagnum 20Sporomiella,
large
2040
60
Sporomiella,small Sordaria Gelasinaspora
Assulinamuscorum
Carbonsphere
20Charcoal Zone 8 7B 7A 6 4-5
3B 3A 2 1
Mire
plan
tsSp
ore
plan
tsH
erbs
and
gras
ses
Tree
san
dsh
rubs
SKV2
Loka
litet
:Skj
ervi
ka, H
amm
erfe
stPo
llens
umm
a:Al
lapo
llen
Analy
s:Pe
rSjö
gren
,201
2
Figu
r 7.
Pro
cent
diag
ram
för S
KV
2.
465 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
9
-2000
-1500
-1000
-500
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
Sam
ple a
ge (A
D/BC
)510
152025
30
35
40
45
50
55
60
65
70
7580859095
100
Dept
h (c
m)
400 800
Betu
la pu
besc
ens-
type
200
Betu
la na
na-ty
pe
80
Pinu
s
80
Mela
mpy
rum
400
Poac
eae
400 800
Rum
ex a
ceto
sa
400 800 1200
Empe
trum
400 800
Char
coal
Zone8B8A
7B
7A
6B
6A
5
4
3B
3A
2
SKV1, ackumulationsdiagram
Figur 8. Ackumulationsdiagram för SKV1. Skala: pollenkorn / år / cm2. Extremt höga veärden för Poaceae i det översta och Empetrum i de två översta proverna har reducerats något för att förbättra läsligheten.
-2000
-1500
-1000
-500
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
Sam
ple a
ge (A
D/BC
)
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
70
75
80
85
90
95
Dept
h (c
m)
200 400 600 800 1000
Betul
a apu
besc
ens-t
ype
80
Betul
a nan
a-typ
e
80
Pinu
s
80
Poac
eae
200 400
Cype
race
ae
200 400
Empe
trum/
Erica
les
80
Mono
lete
fern s
pore
s
80
Char
coal
Zone
2
3A
3B
4-5
6
7A
7B
8
SKV2, ackumulationsdiagram
Figure 9. Ackumulationsdiagram för SKV1. Skala: pollenkorn / år / cm2. De två nedersta provpunkterna är ej medtagna pga extremt hög ackumulationshastighet.
466 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
10
Beskrivning och tolkning av pollenzonerna Tolkningen av pollenzonerna baserar sig i första hand på procentdiagrammet, där även myrmarksplantor är inkludert. Då tolkningen visar på vegetations-sammandsättningen en viss tidsrymd används här begreppet perioder istället för zoner (som hänvisar till pollensammansättningen). Vegetationsbeskrivningen är därför i första hand relevant för närmorådet till lokaliteterna. Tidsintervall i rubriken följer SKV1. Vegetationsbeskrivning visar på perioderna SKV1 resp. SKV2.
Period 1, 3650-3200 f.Kr., ? / rik bjørkeskog SKV1: Perioden är ej representerad i SKV1.
SKV2 (3650-3200 f.Kr.): Höga värden av björkpollen både procentuellt och absolut tyder på att området runt SKV2 var skogsklätt. Förekomst av arter som hundkeks (Anthriscus sylvestris typ) mjødurt (Filipendula), marimjelle (Melampyrum), blåklokke (Campanula) och gress (Poaceae) visar på ett rikt fältskikt. Nedersta provet i profilen visar också på mycket höga värden av fugletelg (Gymnocarpium) och andra bregnar (monolete fern spores) vilket kan indikera ett fältskikt dominerat av bregnar. Detta är prov har dock ett högt minerogent innnehåll och mycket hög pollenkoncentration, vilket tyder på att detta var den gamla minerogena markytan innan torvtillväxten startade samt att den initiala nedbrytningsgraden av organogena avsättningar var hög. Bregnesporer är mycket motståndskaraftiga mod nebrytning och de höga värdena kan delvis förklaras med bevaringsförhållandena.
Period 2, 3200-2550 f.Kr., skräpmark / öppen myrmark - bjørkeskog SKV1 (3200-2550): Förekomsten av vattenplanter som hesterumpa (Hippuris vulgaris) och flotgras (Sparganium-type) visar på att det var en liten vanndam på platsen. Näringskrävande skrotmarksväxter som t.ex. hundekjeks (Anthriscus sylvestris typ), geitrams (Epilobium-type), mjødurt (Filipendula) och surblad (Rumex acetosa) är mycket vanliga. Dessa växter förekommer runt bosättninger, men också naturligt i strandvegetationen, de höga värderna här tyder dock på mänsklig aktivitet. Antingen har en större bosättning legat i närheten och/eller så har området runt dammen använts, t.ex. som slakt-, garvning- eller matplats. Kolstøvkurvan är ganska moderat och även om den är något högre än större delen av diagrammet så står det inte i proportion till den höga halten av näringskrävnde växter. Resultaten kan ha påverkats av att avsättningen vid denna tid skedde i vatten istället för på myr. Vid uttag av ett 14C-prov vid 95,5 cm djup hittades även ett makroskopiskt kolfragment vilket indikerar lokalt bruk av eld. Den mänskliga aktiviteten verka ha en topp mot slutet av perioden, runt 2750 f.Kr. I den yngre delen av perioden blir också halvgress (Cyperaceae) vanligare runt vanndammen och runt 2650 f.Kr. växer den igen till en krøkebærmyr (Empetrum-type), till en början rik på mure (Potentilla-type), molte (Rubus chamaemorus) och skrubbær (Cornus suecia). En del näringkrävande växter som hundekjeks och mjødurt forsätter att vara vanliga fram till ca. 2450 f.Kr., men det är osäkert om detta beror på fortsatt mänsklig aktivitet eller bara att successionen mot naturlig vegetation går långsamt.
SKV2 (3200-2550 f.Kr.): Bjørk (Betula pubescens typ) går kraftig tillbaka medan man kan se en markant ökning av krøkebær (Empetrum typ) och mot slutet av perioden även halvgräs (Cyperaceae). Man kan här tänka sig en öppen bjørkeskog
467 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
11
med ett fältskikt av krøkebær och halvgress, alternativt en öppen myrmark omgiven av bjørkeskog. En topp i antal kolpartiklar kan ses mot slutet av perioden vilken kan korreleras mot motsvarande topp i SKV1. Det sker också en ökning av surblad (Rumex acetosa) under perioden, även om toppen nås först i följande period. Med tanke på den kraftiga mänskliga påverkan som kan ses i SKV1 ligger den nära att anta att minskingen av bjørk är en effekt av nedhuggning, främst för bruk som bränsle och/eller byggnadmaterial. Att bosättningen i närheten av SKV1 påverkar skogstätheten runt SKV2 tyder på en stor och/eller långvarig, möjligen permanent, bosättning som haft en avgörande inverkning på vegetationen inom en radie på flera hundra meter.
Period 3, 2650-600 f.Kr., krøkebærmyr-bjøkrismyr / bjørkeskog SKV1 (2650-600 f.Kr.): Den lokala vegetationen domineras nu av krøkebær. Närliggande områden verkar dock varit betydligt rikare är idag, med bland annat engsmelle (Silen vulgaris-type), ballblom (Trollius europaeus), vendelrot (Valeriana officinalis-type), fuglevikke (Vicia cracca) och bekkeblom (Caltha-type). Runt 1950 f.Kr. (start 2B) sker en markant minskning av marimjelle (Melampyrum) medan dvergbjørk (Betula nana typ) börjar uppträda. En ny vegetationsförändring sker ca. 1350 f.Kr. då dvergbjörk (Betula nana typ) blir vanlig på myrmarken. Den omgivande vegetation blir också fattigare med färre örter. Dessa vegetationsförändringar kan antagligen sättas i samband med den klimatförsämring som startade ca. 2000 f.Kr. (dvs starten av Neoglacial eller Subboreal tid). Det finns inget som tyder på mänsklig påverkan i detta tidsrummet.
SKV2 (2550-900 f.Kr.): Det omgivande området växer nu igen med bjørkeskog. Mjødurt (Filipendula) och marimjelle (Melampyrum) är liksom i tidigare perioder typiska för fältskiktet, och skogen är i stort av samma typ som i period 1. Runt 1750 f.Kr. (start 2B) minskar dock mjødurt och marimjelle medan lyngvekster (Empetrum, Ericales) blir vanligare. Under den resterande delen av perioden flukturerar björkvärdet kraftigt, och man kan tänka sig en växelvis övergång från lokal bjørkeskog mot mer öppna partier dominerade av lyngvekster. Noterbart är en kraftiga björkgren/stam på 3cm ø på 56 cm djup daterad till 1090 ± 170 f.Kr., vilket visar på att bjørk växte lokalt vid denna tid. Dvergbjørk ökar också genom hela perioden. Liksom i SKV1 talar mycket för att förändringarna beror på klimatförsämringen som startade runt 2000 f.Kr. Mot slutet av perioden finns en svag ökning av kolpartiklar och surblad (Rumex acetosa) vilket kan tyda på lokal bosättning.
Period 4, 600-300 f.Kr., rikeng / öppen bjørkeskog SKV1 (600-300 f.Kr.): Gress (Poaceae), surblad (Rumex acetosa) och kolpartiklar ökar kraftigt medan dvergbjørk (Betula nana typ) och krøkebær (Empetrum typ) minskar kraftigt. Flera örter börjar förekomma och/eller bli vanligare, som ryllik (Achillea typ), gullris (Aster typ) och engsmelle (Silene vulgaris typ). I yngre delen av perioden är antalet kolpartiklar så stort att man måste ha eldat på själva myrmarken. Den tidigare krøkebærs och bjørkrisvegetationen lämnar nu plats åt en betydligt rikare vegetation dominerad av gress och surblad. Denna förändring beror troligen på att man använt själva myrmarken som lägerplats, dvs en kombination av trampning, bränning och gödning.
468 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
12
SKV2 (900-? f.Kr.): Gress (Poaceae) och lyngvekster (Empetrum, Ericales) ökar medan bjørk (Betula pubescens typ) minskar. Fluktuationerna som ses i andra halvan av förra perioden (3B) upphör och en stabil vegetationstyp som domineras av bjørk, gress och lyngvekster etableras. Denna vegetationstypen är sedan ganska så konstant fram till 900 e.Kr. Denna förändring av vegetation beror nog som tidigare på ytterligare försämringar i klimatet runt 800 f.Kr. (övergången från subboreal till subatlantisk tid, der Grenzhorizont). Det är dock möjligt att mänsklig påverkan påskyndat förändringarna.
En kortvarig, men mycket intressant förändring, sker runt 750 f.Kr. Då uppträder mycket höga värden av dyngsoppsporen Sporomiella, samt låga värden av dyngsoppsporen Sordaria. Ballblom (Trollius) och Bekkeblom (Caltha typ) förekommer också mycket rikligt. Undersökning av prover direkt under och över detta (51 och 49 cm djup, ej fullständigt analyserade) visade att dessa avvikande värden är begrensade till ett prov (49.5-50.5 cm). I en parallell provserie återfanns dock denna speciella signal, så det är inte fråga om kontaminering vid provtagning eller preparering. En tolkning är att i man området haft en samlingsplats för tamdjur vilket gett både en hög koncentration av extrementer samt trampat sönder det befintliga vegetationstäcket och möjliggjort en lokal etablering av ballblom och bekkeblom. Då dyngsoppsporer enbart återfinns inom ett djupintervall på 1 cm så måste det varit en relativt kortvarig aktivitet, från några år till allra längst runt 50 år. Antagligen är aktiviteten begränsad till en generation. Dateringen på 750 f.Kr. är 150 år äldre än då spår av mänsklig aktivitet kan ses i SKV1, men med tanke på den osäkerhet som finns runt dateringarna av detta intervall i pollenprofilerna kan de i verkligheten mycket väl vara samtidiga. I nuläget får detta ses som en indikation på husdjurhållning, men inte något bevis. Alternativet är att en vildren ätit sig mätt på ballblom och bekkeblom och att provet/n kommer direkt från en sådan renskit, ett osannolikt men ine omöjligt senario.
Period 5, 300-0 f.Kr., bjørkeskog / öppen bjørkeskog SKV1 (300-0): Bjørk (Betula pubescens typ) expanderar kraftigt medan gress (Poaceae) och krøkebær (Empetrum typ) minskar. Båder de relativa och absoluta värderna för bjørk är så höga att bjørkeskog måste ha etablerat sig lokalt på myrmarken. Surblad (Rumex acetosa) minskar och kolpartiklar minskar kraftigt, men de har fortfarande höga värden. Antagligen har läger/boplatsen övergivits i denna tidperiod och bjørk har kunnat etablera sig på den nu av mänsklig aktivitet näringberikade marken (vilket tidigare inte varit möjligt). Surblad kan möjligen fortfarande varit riklig som en kvardröjande effekt, men det är också möjligt att förklara de höga värderna av surblad och kolpartiklar med kontaminering från närliggande lager (pollenproverna är i detta avsnitt tagna konternuerlig).
SKV2 (? - 50 f.Kr.): Ej tydligt avgränsad, se period 4 för beskrivning. Noterbart är att det här inte finns några spår av den kraftiga ökningen av bjørk (Betula pubescens typ) som ses i SKV1, vilket tyder på att detta var en lokal ökning begränsad till området runt SKV1. Det är dock möjligt att en kortvarig ökning av bjørk helt enkelt inte blivit registrerad i SKV2 pga. den låga provtätheten.
469 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
13
Period 6, 0-900 e.Kr. skräpmark-gressrik krøkebærmyr-näringsrik ängsmark / öppen bjørkeskog SKV1 (0-900 e.Kr.): Runt 0 f./e.Kr. sker en ny abrubt förändring i vegetationen. Den i föregående period så dominerande bjørken (Betula pubescens typ) minskar kraftigt till fördel för gress (Poaceae). Hela perioden 0 f./e.Kr. till 900 e.Kr. karaktäriseras av mycket höga värden av kolstøv, och tre tydliga kolhorisonter var synliga i torven (41, 43 och 45 cm djup, daterade till 200, 500 repektive 800 e.Kr.). Flera olika örter blir också vanligare, vilka också indikerar mänsklig aktivitet. I tillägg till näringkrävande skrotmarkväxter som hundekjeks (Anthriscus-type) och geitrams (Epilobium-type) vilka tyder på bosättning, förekommer nu även örter som gullris (Aster-type) och arve (Cerasteum-type) vilka kan tyda på bete. Mest örter återfinns i början och slutet av perioden. Det näringskrävande surbladet (Rumex acetosa) har en helt speciell kurva. En kraftig ökning kan ses redan förra perioden från ca. 600 f.Kr., vilket sammanfaller med en ökning i kolstøv. Runt 0 f./e.Kr. ökar mängden surblad ytterligare och når extremt höga värden i början av perioden innan den plötsligt försvinner nästan helt runt 450 e.Kr. Det är möjligt att det rör sig om en lokal population som ryddats bort av människorna på platsen, troligen oplanerat i samband med eldaktiviteten i området. Det är också möjligt att en del torv saknas här, en så kallad hiatus, pga mänsklig aktivitet. I vilket fall är surblad mycket vanligt förekommande lokalt under äldre järnålder medan den är betydligt ovanligare under yngre järnålder. Den lokala vegetationen tolkas som surbladdominerad skräpmark 0-450 e.Kr. (6A) följd av gressrik krøkebärmyr 450-830 e.Kr. (6B) och sedan örtrik gress (Poaceae) och hundkjeksdominerad (Anthriscus sylvestris typ) ängsmark 830-900 e.Kr. (6B).
SKV2 (50 f.Kr. – 900 e.Kr.): Mängden kolpartiklar får tydlig högre värden än tidigare, med en topp precis i början av perioden. Detta indikerar mänsklig aktivitet i området, men någon påverkan på vegetationen kan inte ses. Bjørk (Betula pubescens typ) och lyngvekster (Empetrum, Ericales) följt av gress (Poaceae) dominerar den omgivande vegetation, vilken är i stort sätt densamma som i de föregående periderna 4 och 5.
Period 7, 900-1700 e.Kr., krøkebærmyr – gressrik krøkebærmyr / öppen gressrik bjørkeskog SKV1 (900-1700 e.Kr.): Periden känneteknas av höga värden av krøkebær (Empetrum typ), och är lik den man återfinner i period 3A och 6B. Precis i början av perioden fortsätter de relativt höga gressvärderna från slutet av förra perioden, dock utan örtrikedomen, och bjørk (Betula pubescens typ) har en kortvarig uppgång. Möjligen är detta en naturlig successionföljd från att mänsklig aktivitet upphörde – först försvinner örterna, gresset följer minskningen något senare, medan bjørk får möjlighet att expandera, men krøkebær får snart fullständig dominans. Gress (Poaceae) och många örter ökar sedan igen runt 1350 e.Kr. (periodgräns 1250 e.Kr.). Medan örterna snart försvinner fortsätter de relativt höga värderna av gress, och följs snart av en expansion av bjørk, dvs en liknande succesionsföljd som i början av perioden. Dyngsoppsporer (Sporomiella) börjar förekomma något senare, från och med ca. 1400 e.Kr., vilket indikerar bete i området. Ökningen i betesindikarorer sammanfaller med den expansion av fiskevær som sker utmed Nord-Norska kusten under 1300-talet. Det ses ingen ökning i kolstöv så det är troligt att den mänskliga aktivitet instränker sig till sesongsaktiviteter som betesdrift, höinsamling och vedhuggning.
470 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
14
SKV2 (900-1650 e.Kr.): Bjørk (Betula pubescens typ) minskar något medan gress (Poaceae) ökar något, men i övrig är vegetation i stort densamma som tidigare. Enstaka dyngsoppsporer (Sporomiella) börjar förekomma från och med ca. 1400 e.Kr. vilket stöttar tolkningen i SKV1 att området börjat användas för extensivt bete.
Period 8, 1700-2000 e.Kr., gress-krøkebærmyr – gressmark / krøkebærmyr SKV1 (1700-2000 e.Kr.): Runt 1700 e.Kr. ökar gress (Poaceae) och krøkebær (Empetrum typ) på bjørkens (Betula pubescens typ) bekostning. Då minskningen av bjørk inte sammanfaller med något tydlig ökning av kolstøvkurvan eller andra spår av mänsklig aktivitet är det svårt att avgöra om den är antropogent eller klimatologiskt betingad. Köldperioden ”Den lilla istiden” är nu på sitt kallaste och kan ha verkat hämmande på björken, med det är också möjligt skogen avverkats och fraktats bort. Molte (Rubus chamaemorus) försvinner också vid denna tid efter en relativt stabil tillstädevarelse genom hela diagrammet, vilket kan ha orsakats av ett kallare vinterklimat (och/eller torrare somrar). Uttorkning av de övre torvlagren pga torvuttag i myren är också en möjlig förklaring. Kolstøvkurvan ökar runt 1900 e.Kr., och i en period runt 1900 (antagligen inom tidsramen 1850-1950 e.Kr.) sker en tydlig, men kortvarig, ökning av många örter som t.ex. hundekjeks (Anthriscus-type), gullris (Aster-type), geitrams (Epilobium-type), mjødurt (Filipendula), rød jonsokblom (Silene dioica), ballblom (Trollius europaeus) och vikke (Vicia cracca), vilket tyder på en lokal bosättning i Skjærvika. Intressant nog uppträder även vattenplantan hesteruma (Hippuris vulgaris) och våtmarksväxten myrhatt (potentilla-type) vid just denna tid. Antagligen var det nu man skar torv i myren, vilket gjorde att en lite öppen vattendam bildades i den tidigare krøkebærmyren. Mot slutet av perioden ökar dyngsoppsporen Sporomiella kraftigt, och i det allra översta provet förekommer även dyngsoppsporen Podospora. Detta kan indikera ökad betesktivitet under 1900-talet fram mot nutid, då antagligen främst renbete.
SKV2 (1650-2000 e.Kr.): Lyngvekster (Empetrum typ, Ericales) ökar mycket kraftigt på bekostning av bjørk (Betula pubescens typ) och gress (Poaceae). Absolutvärdena visar dock att det främst är lyngvekster som ökar och inte de andra som minskar, så det kan röra sig om en högst lokal förändring. Mängden kolpartiklar ökar kraftigt och dyngsoppsporer (Sporomiella) blir vanligare, vilket indikerar mänsklig aktivitet och betesdrift i området.
Skog eller öppenmark? En av de viktigaste aspekterna i vegetationen är om det är skog eller öppenmark. Detta är givetvis viktigt rent ekologiskt, men också resursmässigt (ved, byggnadsmaterial, skydd från vind, näver, sav etc) och rent visuellt hur landskapet upplevs. Skogstätheten är också nära knutet till mänsklig aktivitet och klimat, och den säger en hel del om dessa bakomliggande faktorer.
Ett problem här är att den generellt dominerande öppenmarksvegetationen runt Skjærvika, i första hand krøkebær, också är dominerande på myrmarkerna där torvprofilena är tagna. Detta gör att det är svårt att skilja signaler från den omgivande vegetationen från lokala förändringar på myrmarken. Som komplement till tolkningen av den procentuella data kan man använda influxvärden, dvs antal pollenkorn som deponeras per år och kvadratcentimeter. Nackdelen med absolutdata är att den är
471 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
15
känslig för variationer i torvackumulationshastigheten, dessutom kan det finnas andra felkällor som inte är lika problematiska i procentdata. Korrekt influxdata ger dock betydligt bättre tolkningsmöjligheter än procentdata. För att göra influxdata ytterligare robust så baseras tolkningen här på genomsnittet av längre perioder med liknande influx (se tabell 4).
Det moderna pollennedfallet i bjørkeskogar på kusten av Lofoten och Västerålen är beräknad till 80-350 pk/år/cm2 (Jensen et al. 2007). Skjærvika är beläget längre åt nordöst och alltså i ett strängare klimat, men på den andra sidan ligger den mindre utsatt vind och närmare fastlandet med dess stora björkeskogar, så pollennedfallet borde vara jämförbart. Ser man på det generalla pollennedfallet vid Skjærvika är det runt 300 pk/år/cm2 vid SKV1 fram till c. 3000 f.Kr. och på 300 pk/år/cm2 vid SKV2 fram till c. 900 f.Kr. (I SKV1 uppvisar dock flera andra taxa också mycket höga värden, vilket tyder på felaktigt bestämd ackumulationehastiget, alternativt ändrade depositionförhållanden, så närområdet runt SKV1 kan mycket väl varit öppet vid denna tid). Detta influxvärde är i den övre delen av intervallet för bjørkeskog, och stora delar av Skjærvika måste ha varit beskogade vi denna tid. I SKV2 finns dessutom rester efter trästammar från denna tid, varav en direktdaterad till 1090 ± 170 f.Kr., vilket tydligt visar på en lokal bjørkeskog. Därefter sjunker influxvärderna till runt 100 pk/år/cm2. Även om detta är på nedre gränsen för bjørkeskog visar minskningen i bjørkpollen (c. 1/3 av tidigare värden) att området måste fått en öppen karaktär. Det går inte att med säkerhet bestämma om området varit helt trädlöst som idag, eller om det förekommit mindre spridda bestånd av björk. I tidsperioden 300-0 f.Kr. ses mycket höga värden av bjørkpollen i SKV1, och en lokal jørkeskog måste ha etablerats. Möjligen hade den föregående mänskliga aktiviteten gödslat jorden genom bränning och avfall, och så möjligjort etbleringen av björkeskog. Det kan också noteras att SKV1 tidigare var bevuxen med dvärgbjørkkratt (och/eller hybridform med trädbjörk).
I övre delen av SKV2, AD 1400-2000 minskar influxvärderna till c. 45 pk/år/cm2, och det är möjligt att detta representerar pollennedfallet i det moderna trädlösa landskapet. Men då inte någon liknande minskning kan ses i SKV1 får detta in nuläget ses som spekulationer. Det måste här notera att inluxvärderna varierar mycket inom de generella medelvärden. När dessa är så kraftiga som i nedre delen av SKV2 så indikerar de troligen variationer i skogsbeståndet, dvs växlingar mellan skog- och öppenmarkskarktär, men mindre förändringar kan också vara slumpartade koncentrationer av pollen. Tabell 4. Jämförelse av generaliserade influxvärden av bjørkpollen (Betula pubescens-typ) mellan SKV1 och SKV2. Influx: antal deponerade pollenkorn per år och kvadratcentimeter. Tidsperioder med identiska värden är del av det samma genomsnittet. Moderna prover i SKV1 exkluderade (1990-2010). Karaktär: dominerande typ av vegetation i det omgivande landskapet.. Pollen influx Karaktär Tidsperiod SKV1 SKV2 SKV1 SKV2
0-2000 e.Kr. 100 80 öppet öppet 300 f.Kr. - 0 e.kr. 580 80 bjørkeskog öppet 450-300 f.Kr. 110 80 öppet öppet 900-450 f.Kr. 110 130 öppet osäkert 3000-900 f.Kr 110 300 öppet bjørkeskog >3000 f.Kr. 300? 300+ (bjørkeskog?) bjørkeskog
472 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
16
Klimatförändringar Generellt sätt kan klimatutvecklingen under den senare halvan av Holocen beskrivas som en stegvis försämring mot ett allt kallare klimat. Kända ”steg” mot ett kallare klimat i Europa inträffar ca. 2000 och 800 f.Kr. Det finns dessutom kortare köldperioder som inträffar i århudradena runt år 0 samt den kända Lilla Istiden i perioden 1600-1850 e K.r (enlig vissa definitioner upp till 1300-1900 e.Kr.).
Övergången från den Holocena värmetiden (klimatiskt optimum) till den neoglaciala tiden, alternativt övergången Atlantisk till Subborela tid, sker ca. 2000 f.Kr. I den lokala vegetation vid Skjærvika kan man se en ökning av dvärgbjørk (Betula nana typ) och i SKV2 även av lyngvekster, medan vanliga skogsörter som mjødurt (Filipendula) och marimjelle (Melampyrum) minskar. Det verkar som om inslaget av rik bjørkeskog miskar för att ge plats åt en kargare, öppnare typ med mer lyngvekster och dvergbjørk. Förändringen är dock inte vidare dramatisk, och man kan sammanfattningsvis säga att ett något kargare klimat från och med denna tid ger upphov till en något kargare vegetation.
Övergången från Subboreal till Subatlantisk tid sker runt 800 f.Kr. och är en av de kraftigaste klimatförsämringarna i Centraleuropa. I Tyskland är den känd som Der Grenzhorizont och visas i torvmarker i övergången från svart, höghumifierad torv till ljusare, mindre nedbruten torv. Stora vegetationsförändringar sker i Skjærvika vid denna tid (övegången period 3till 4). I SKV1 finns det dock inget som direkt knyter det mot ett kargare klimat, utan det verkar i första hand vara mänsklig aktivitet som ger upphov till vegetationsförändringarna. I SKV2 minskar bjørkskogen kraftigt vilket kan vara en direkt följd av ett kallare klimat, där finns dock tecken på ett visserligen kortvarigt men väldigt intensivt tamdjursbete, och stämmer det så är det mycket möjligt att skogen höggs ner. Ser man på längre sikt verkar det dock ha skett permanenta vegetationsförändringar vid denna tid, främst en ökning av gress, men i SKV2 också en minskning av bjørk och mindre ökning av lyngvekster. Det är troligt att vegetationförändringen från period 3 till 4 i första hand var människoskap, men ett kargare klimat kan ha bidragt till att göra vissa av dem permanenta, framförallt genom att försvåra återvekts av bjørk.
En köldperiod verkar inträffa i Nord-Norge i århundradena runt år 0 (Sjögren, 2009a). Inget tyder dock på detta i Skjærvikaprofilerna. Faktiskt, stick i stäv mot vad man kunde förvänta sig, så visar SKV1 på mycket höga björvärden (Betula pubescens typ) i perioden 300-0 f.Kr. Det är möjligt att en eventuell klimatpåverkan maskeras av den kraftiga kulturpåverkan runt denna tid, men den kan i vilket fall inte haft särkilt stor inverkan på vegetationen runt Skjærvika. En möjligt försämring av klimatet som gett upphov till en öppnare vegetation på Sørøya är daterat till ca. 950 e.Kr. (Sjögren, 2009a, b). Detta stämmer ganska väl med utvecklingen man kan se i SKV2 med en ökning av dverbjørk (Betula nana typ) och gress (Poaceae). För SKV1 är det svårt att säga något säkert då vegetationen där fortfarande är kraftigt påverkad av tidigare mänsklig aktivitet.
Den historiskt med kända köldperioden är den Lilla Istiden, som varar från ca. 1300-1900 e.Kr., men har sin kallaste fas ca. 1600-1850 e.Kr. I Skjærvika, och andra delar av Vestfinnmark, sker en kraftig avskogning till fördel för gress och/eller krøkebær i denna senare del, runt ca. 1700 e.Kr. (Sjögren 2009b). Denna vegetationförändring sammanfaller dock med en ökning av koldamm, och i Skjærvika också med en ökning av dyngsoppsporer (börjar förekomma ca. 1400 e.Kr., kraftig ökning från runt 1850 f.Kr.). Så, liksom vid klimatförsämring runt 800 f.Kr. sammanfaller även Lilla Istiden
473 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
17
med en kraftig ökning i mänskligt aktivitet och det är svårt att skilja klimat och kulturpåverkan. Men liksom tidigare har de en förstärkande effekt på varande – bruk av skogen kan ha lett till avskogning, medan bete och ett kallare klimat hindrat återväxt, och så tillsammans skapat dagens trädlösa landskap.
Spår av mänsklig aktivitet De första tydliga spåren av mänsklig påverkan av vegetationen är i perioden 3200-2650 f.Kr., och speciellt tydliga är det precis i slutet av perioden, runt 2750 f.Kr. Stora delar av bjørkskogen runt SKV2 höggs ner, och många näringskrävande örter upppträder runt SKV1. Kolhalten i början av perioden är relativt låg jämfört med andra aktivitetsfaser, men fynd av små kolbitar i samband med preparering av ett kol-14 prov helt i botten (LuS 8843, 3120 ± 210 f.Kr.) visar på lokal eldaktivitet. Den lilla myrmarken vid SKV1 var vid denna tid en liten damm, vilket möjligen kan det ha påverkat halten av kolpartiklar. Platsen ligger attraktivt till med god utsikt och goda solförhållande samtidigt som den har viss skydd från nordostvinden. Den verkar ha använts för fiskrensning, slakt, garvning, matlagning, matplats eller liknande aktiviteter som gav goda näringsförhållanden för vegetationen.
Härefter följer en lång ödeperiod. Skjærvika kan gott ha varit besökt av människor, men då sporadiskt och under kort tid, kanske som tillfälligt jakt- och/eller fiskeläger. Dessa aktiviter satte i vilket fall inte några synbara spår i vegetationen. Någon gång under första halvan av första årtusendet före kristus ändrar sig detta dramatiskt. I SKV2 kommer en kort fas runt 750 f.Kr., eventuellt ej längre än en generation, med höga värden av dyngsoppsporer, bekkeblom och ballblom. Den närmaste tolkningen är att man här ha haft en fäväg, nattfålla eller drickesplats för tamdjur. Förändringen sammanfaller dock inte med någon ökning av kolpartikelkurvan, så det går inte att utesluta att en vildrenshjord av en eller annan grund börjat favorisera platsen, även om det verkar lite långsökt. Från omkring 600 f.Kr. kan man också se en kraftig aktivitet i SKV1, men även om avviket inte är större än 150 år och alltså mindre än den felmarginal på datering man kan förvänta sig (i synnerhet i denna delen av profilerna) är det dock så stort att man inte med säkerhet kan korrelera de båda aktivitetsfaserna. I SKV1 kan man sedan se stor aktivitet fram till 300 f.Kr., och under denna tid blir själva platån där SKV1 är belägen gressbevuxen. Efter denna tid övergas området i några århundraden, en tolkning som främst baserar sig på att bjørkeskog etablerade sig lokalt. Det finns dock indikationer på att aktiviten i området fortsätter då både syror (Rumex acetosa typ) och kolpartiklar är vanliga, men detta kan också förklaras med kvardröjande effekter från tidigare kulturpåverkan samt kontaminering från närliggande perioder (prover är tagna kontinuerligt). Det verkar i vilket fall osannolikt att man inte huggt ner och använt bjørkträden om aktiveteten varit stor.
Efter år 0 är aktivititeten sedan hög helt fram till ca. 900 e.Kr. Nu ses även en ökning i antal kolpartiklar i SKV2, vilket kan tyda på omfattande bränning i samband med de hellegropar man har funnit. Runt 450 e.Kr. sker stora förändringa i vegetationen vid SKV1. Det förut så dominerande surbladet (Rumex acetosa typ) försvinner nästen helt och byts ut mot krøkebær (Empetrum typ). Även om aktivteten fortsatt är hög, främst med tanke på kolpartikelkurvan, så måste användningsområdet ha ändrat sig. Näringsberikningen runt SKV1 slutar, och med den tecken på lokal bosättning. Möjligen blir aktiviten nu mer specialiserad mot tranframställning av mindre grupper människor under kortare tid, undantaget helt i slutet av perioden runt 850 e.Kr. då näringskrävande växter på nytt börjar förekomma.
474 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
18
Det är sedan få tecken på mänsklig aktivitet fram till ca. 1250 e.Kr. (1400 e.Kr. i SKV2). I SKV1 förekommer då en kortvarig topp i betes- och ängsörter, och enstaka dyngsoppsporer börja uppträda i både SKV1 och SKV2. Det är nu troligt att Skjærvika utnyttjats för bete och slåtter i samband med den etableringen av fiskevær utmed kusten som sker på 1300-talet, möjligen med en något intensivare fas i början och sedan sporadiskt under århundradena framt till modern tid. Det är dock inga tecken på lokal bosättning, och området har snarare fungerat som utmark. Runt 1700 e.Kr. förändrar sig detta drastiskt då det sker en ökning av gress i SKV1 och lyngvekster i SKV2. Strax efteråt ökar också mängden kolpartiklar och dyngsoppsporer. I SKV1 finns tecken på lokal bosättning runt 1900 e.Kr. Spåren av mänsklig aktivitet har sammanfattats i tabell 5 och 6. Tabell 5. Relativ mänsklig aktivitet vi Skjærvika. Tidsintervallen följer SKV1. Mänsklig påverkan: ● liten; ●● måttlig: ●●● stor; ●●●● mycket stor; ○ osäker.
Tidsperiod SKV1 SKV2 Tolkning
1850-2000 e. Kr. ●●● ●●● Bosättning, äng/betesmarker, kråkebärhed, torvuttag, husdjur 1700-1850 e.Kr. ●● ●● Avskogning, husdjur 1400-1700 e.Kr. ● ● Avskogning, husdjur 1250-1400 e.Kr. ● ○ Avskogning, äng/betesmarker 900-1250 e.Kr. - ○ - 450-900 e.Kr. ●●● ● Bosättning, avskogning, eldaktivitet 0-450 e.Kr. ●●●● ●● Bosättning, avskogning, eldaktivitet 300-0 f.Kr. ○○ ○ - 600-300 f.Kr. ●●● ○○○ Bosättning, avskogning, eldaktivitet, husdjur? 2650-600 f.Kr. - - - 2800-2650 f.Kr. ●●● ●● Större eller permanent bosättning 3200-2800 f.Kr. ●● ● Bosättning 3500-3200 f.Kr. ? - -
Tabell 6. Relativ förändring av indikatorer för olika typer aktivteter. Tolkad aktivitetsninvå: ● liten; ●● måttlig; ●●● stor.
SKV1 SKV2
Tidsperiod Avs
kogn
ing
/ öpp
enm
.
Äng
- / b
etes
mar
k
Bos
ättn
ing
/ avf
all
Dyn
gsva
mps
pore
r
Kol
dam
m
Avs
kogn
ing
/ öpp
enm
.
Âng
- / b
etes
mar
k
Bos
ättn
ing
/ avf
all
Dyn
gsva
mps
pore
r
Kol
dam
m
1950-2000 e.Kr. ●● ● - ●● ● ●● ● - ●● ●● 1850-1950 e. Kr. ●● ●● ● ● ● ●● ● - ●● ●● 1700-1850 e.Kr. ●● ● - ● - ●● ● - ●● ● 1400-1700 e.Kr. - ● - ● - ●● ● - ● ● 1250-1400 e.Kr. ● ●● - - - ● ● - - ● 900-1250 e.Kr. - - - - - ● ● - - - 450-900 e.Kr. ● ●● ● - ●● ● ● - - ● 0-450 e.Kr. ● ●● ●●● - ●●● ● ● ● - ●● 300-0 f.Kr. - ● ●● - ● ● ● ● - - 600-300 f.Kr. - ●● ● - ●●● ● ● - ●●● - 2650-600 f.Kr. - - - - - - - - - - 2800-2650 f.Kr. - ●● ●●● - ● ● - ● - ● 3200-2800 f.Kr. - ●● ●● - - ● - - - - 3500-3200 f.Kr. ? ? ? ? ? - - - - -
475 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
19
Skjærvika i en större kontext Den mest närbelägna pollenanalytiska undersökningen är från Melkøya, belägen precis utanför Skjærvika (se figur 1). Kulturpåverkan av vegetationen kan här ses från och med i alla fall 6500 f.Kr., med en tydlig avskogning 4200 f.Kr. (Jensen, 2004). En utveckling mot öppen lynghed startade 2700 f.Kr. och kulminerade runt 700 f.Kr. Kultupåverkan av vegetationen på ön är mer eller mindre kontinuerlig och inkluderar flera brandhorisonter i torven. Undataget är det första årtusenden f.Kr., ca. 1100-0 f.Kr., då kulturpåverkan minskar eller försvinner helt. Jämfört med Skjærvika är likheterna rätt små. Någon liknande ödefas kan inte ses i Skjærvika, snarare ökar aktiviten kraftigt (undantaget eventuellt i slutet av tidsrummet, 300-0 f.Kr.). Melkøyatolkningen är baserad på flera pollenprofiler från olika delar av ön, och det troligt att eventuell bostättning flyttat och då gett en mer komplex och kontinuerlig bild, medan Skjærvikaprofilerna bara representerar ett sådan potentiellt boplatsområde. Under ”ödefasen” på Melkøya det första årtusendet f.Kr. är det alltså möjligt att man istället bosatt sig på fastlandet vid Skjærvika, och alltså haft tillgång till i stort sätt detsamma resursunderlaget i. Ett av pollendiagrammen från Melkøya (KILDEN) ses en kraftig uppgång av gress runt 1700 e.Kr., och en liknande uppgång i gress kan också ses i ett pollendiagram från fastlandsidan söder om Skjærvika (MELAND), daterad till ca. 1250 e.Kr. Dateringarna av dessa förändringan måste ses som mycket osäkra, men visar i alla fall samma utvekling fram mot nutid som ses i Skjærvika.
Pollenanalystiska studier är också utförda på sydöstkusten av Sørøya (Vorren, 2005). Kulturpåverkan av vegetationen kan här liksom på Melkøya ses redan från och med 6600 f.Kr., följd av ytterligare kulturellt betingade förändriangar av vegetationen runt 5100 f.Kr., 2000 f.Kr. och 1000-800 f.Kr. I det tidsrum där pollendatan överlappar med Skjærvikaprofilerna korrelerar dessa förändringar, dvs med med övergången 3A/3B ca. 1950 f.Kr. och övergången 3B/4 ca. 600 f.Kr. Den tidigare av dessa tolkas dock i Skjærvika som en effekt av klimatförändringar. Runt 50 e.Kr. är det i en av pollenprofilerna från sydöstra Sørøya (Vatnan 1) också indikationer på att bjørk ökar och att området lämnats öde i en period på 150 år. I SKV1 inträffar ju en tydlig ödefas något tidigare, 300-0 f.Kr., och hur väl dessa stämmer överrens är en dateringsfråga som kan diskuteras. I en annan av pollenprofilerna från sydöstra Sørøya (Vatnan 5) syns en mycket kraftig uppgång av gress på ca. 25 cm djup daterad till 1250 f.Kr., vilket stämmer bra med den något mer beskedna med tydliga ökning av kulturpåverkan i Skjærvika vid denna tid.
Ser man på den generella utvecklingen i Troms och Vestfinnmark de sista 3000 åren så passar Skjærvika gott in (Sjögren och Arntzen, 2012). På västra Sørøya kan en ökning av mänsklig aktivitet ses i perioderna 600-100 f.Kr., 150-550 e.Kr., 1300-1550 e.Kr. och 1700-2000 e.Kr. (Sjögren, 2009b). Skjærvika avviker främst genom att ”ödefasen” runt år 0 är daterad något tidigare, 300-0 f.Kr., samt att det är stor aktivitet också i yngre järnålder. Förändringen i aktivitet daterad till 450 e.Kr. kan mycket väl var likåldring med övergången äldre till yngre järnålder 550 e.Kr. Skjærvika kan då också visa på ett kontinuitetsbrott vid övergången äldre till yngre järnålder. Aktivitet i Skjærvika under yngre järnålder kan då knytas mot säsongsmässig specialiserad tranframställning, en aktivitet som ej finns dokumeterad i pollendiagrammen på västra Sørøya.
476 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
20
Referenser
Jensen, C 2004: The vegetation history of a coastal stone-age and iron-age settlement at 70°N, Norway. Vegetation History and Archaeobotany 13, 269-284.
Jensen C, Vorren K-D, Mørkved B 2007: Annual pollen accumulation rate (PAR) at the boreal and alpine forest-line of north-western Norway, with special emphasis on Pinus sylvestris and Betula pubescens. Review of Palaeobotany and Palynology 144, 337-361. Sjögren P 2009a: Sand mass accumulation rate as a proxy for wind regimes in the SW Barents Sea during the past 3 ka. The Holocene 19, 591-598.
Sjögren P 2009b: Climate, Cod and Crops – Coastal land-use in the SW Barents Sea region during the past 2.5 ka. The Holocene 19, 703-716.
Sjögren P and Arntzen J 2012: Agricultural practices in Arctic Norway during the first millennium B.C. Vegetation History and Archaeobotan, online first.
Vorren K-D (2005) Stone Age settlements at Sørøya, sub-arctic Norway: impact on the vegetation. Vegetation History and Archaeobotany 14, 1-13.
477 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Makrofossilanalys vid Skjervika/Fjellvika
I samband med det arkeologiska utgrävningarna vid Skjervika/Fjellvika togs prover för
makrofossilanalys i de flesta strukturer. Proverna flotterades vid kulturhistoriskt laboratorium,
Tromsø Museum. Vid flotteringprocessen tillvaratogs enbart det material som flöt upp till
ytan, och det kan antas att en del tyngre kolpartiklar gick förlorade i processen. Av de
floterade proverna analyserades 72 st, och av dessa innehöll 23 st förkolnade fröer. Resultatet
redovisas i tabell 1.
Tabell 1. Resultat från makrofossilanalys vid Skjervika/Fjellvika.
Str
uk
turn
um
mer
Pro
vn
um
mer
Em
per
tru
m l
öv
Em
pet
eru
m f
rön
Betu
la c
atk
in
Po
ace
ae
Cyp
era
cea
e
Ch
eno
po
diu
m s
p.
Car
yp
hy
llace
ae
See
d i
nd
et
S5 13 10 1?
S5 20 1 1 2?
S5 25 1
S5 28 1
S5 30 1
S5 30 2 1
S7 162 6 2 2 6?
S11 174 1? 1 1
S12 28 1
13 8,1 1
S14 63 3
S30 17 1 2
S36 153 6 1
S45 10 1
S45 21 4
S56 32 90 10 2? 4?
S56 43 16 4 1? 1
S56 45 24 1? 1 2 2 2
S56 93 30 10 1
S59 180 1 1
S5C 1 4 1 1? 1 1?
S5C 6 22 2 2?
S1A ? 1 1? 1?
Makrofossilsammansättningen domineras av löv och frön från krøkebær (Empetrum), vilket
också är mycket vanlig i dagens vegetation där stora områden är täkta med en matta av
krøkebær. Andra vanliga makrossiler är bjørk (Betula), gress (Poaceae) och halvgress
(Cyperaceae), också de vanligt förekommande i området, även om björk idag är ovanligt i
närområdet. Förekomsten av melde (Chenopodium) och arve (Caryphyllaceae) indikerar
kulturpåverkad vegetation och är även vanligt förekommande som åkerogräs (de förekommer
dock också naturligt i området). I den arkeologiska kontexten är det framförallt struktur S56
som utmärker sig med mycket höga värden av krøkebär löv och -frön.
appEndiks 8 - Makrofossilanalyse
478 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
appEndiks 9 - Analyse av hvalbein
479 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
480 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
JS 1
582
Rap
port.
Skj
ærv
ika,
Mel
keøy
sund
et, H
amm
erfe
st, F
innm
ark.
(U
bren
te p
atte
dyrb
ein.
)M
useu
msn
rFa
m/A
rtID
nrSt
rx
yz
Kvad
rLa
g/Ko
ntek
stAr
keol
og k
omm
enta
rN
orsk
nav
nBe
insl
agBe
inde
lSi
deAn
tVe
kt, g
Kom
men
tar
Cet
acea
3921
2,06
746
7,77
31
Hva
ler
Ube
stem
bart
960
9,3
Nok
så s
tore
frag
men
ter;
stor
art
4021
2,06
746
7,77
31
Hval
erUb
este
mba
rt18
122,
9
204
S56
203
464
741
Hva
ler
Ube
stem
bart
111
9
Sum
Cet
acea
2885
1,2
Ran
gife
r tar
andu
s20
9S5
620
546
4SV
for S
56R
ein
Fem
ur e
pify
seD
ist
Dx
114
,5
Sum
Ran
gife
r tar
andu
s1
14,5
Sum
29
865,
7
?C
etac
ea32
S520
9.02
446
2,54
2H
vale
rC
osta
(?)
113
6,3
Stor
art
33S5
209.
024
462,
542
Hva
ler
Ube
stem
bart
110
Stor
art
34S5
209.
024
462,
542
Hva
ler
Ube
stem
bart
24,
5
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 1
of 2
2
481 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
117
S920
247
430
2H
vale
rU
best
emba
rt1
750,
8St
or a
rt
131
S56
205
464
Utk
ast S
V fo
r S56
Hva
ler
Cos
ta1
129
136
S56
205
463
Løsf
unn
Hva
ler
Verte
bra
171
1,1
Stor
art
Sum
Cet
acea
717
41,7
Sum
?7
1741
,7
1216
0.23
0 Ube
stem
bar 17
9S3
015
850
5SV
Lag
2Pa
ttedy
rU
best
emba
rt1
0,2
Sum
Ube
stem
bar
10,
2
Sum
121
60.2
301
0,2
1216
0.23
1 Ube
stem
bar 17
8S3
015
850
5SV
Lag
2Pa
ttedy
rU
best
emba
rt1
0,4
Sum
Ube
stem
bar
10,
4
Sum
121
60.2
311
0,4
1216
0.23
2 Ube
stem
bar 17
7S3
015
8,15
505,
0318
,31
SVLa
g 2
Patte
dyr
Ube
stem
bart
10,
1C
rani
um?,
ribb
ein?
Sum
Ube
stem
bar
10,
1
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 2
of 2
2
482 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
Sum
121
60.2
321
0,1
1217
8C
etac
ea1
S520
9,73
-21
0,1
460,
1-46
0,6
4,74
136
Hva
ler
Ube
stem
bart
114
5,2
Lys
farg
e, g
latt
på d
en e
ne
side
n. S
anns
en
stor
art
2S5
209,
73-
210,
146
0,1-
460,
64,
7413
6H
vale
rU
best
emba
rt1
39,6
Lang
t, sm
alt f
ragm
ent.
Stor
ar
t
3S5
209,
73-
210,
146
0,1-
460,
64,
7413
6Hv
aler
Ubes
tem
bart
118
,9
4S5
209,
226
469,
388
5,68
9SV
Lag
1H
vale
rU
best
emba
rt1
720,
7Tr
olig
ribb
ein
elle
r ver
tebr
a pr
oces
s. S
tor a
rt
5S5
C20
446
890
Hva
ler
Ube
stem
bart
145
9,1
Rib
bein
elle
r ver
tebr
a pr
oces
s. S
tor a
rt
6S5
C20
346
730
5H
vale
rVe
rtebr
a sp
ina/
proc
127
0,4
Stor
art
7S5
C20
346
730
5H
vale
rU
best
emba
rt1
100,
1Tr
olig
ver
tebr
a pr
oces
s
8S5
C20
346
730
5H
vale
rU
best
emba
rt6
37,6
9S7
200
472
318
Hva
ler
Ube
stem
bart
3720
5,4
Noe
n fra
gmen
ter s
må
(flis
er)
10S5
204,
20-
210,
1046
1,80
4,88
102
Hval
erCo
sta
292
4,7
Stor
art
11S5
206
462
139
Hva
ler
Verte
bra
spin
a/pr
oc1
149,
2St
or a
rt
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 3
of 2
2
483 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
12S5
206
462
139
Hva
ler
Ube
stem
bart
24,
2
13S5
195
460
106
Hva
ler
Ube
stem
bart
166
,3
14S5
211,
0546
3,78
5,06
1H
vale
rU
best
emba
rt2
11
15S7
204
474
319
Hva
ler
Ube
stem
bart
1216
2,2
16Lø
sfun
n20
8,38
347
3.06
5.99
SVLa
g 1
Hva
ler
Ube
stem
bart
532
6,5
Trol
ig n
okså
sto
r art
17Lø
sfun
n20
8,38
347
3.06
5.99
SVLa
g 1
Hva
ler
Ube
stem
bart
1664
,5Sm
å fra
gmen
ter
18S5
210/
211
463
5.09
104
Hval
erUb
este
mba
rt2
609,
6M
ulig
ver
tebr
a. S
anns
sto
r ar
t
19S5
619
746
3Lø
sfun
nH
vale
rC
osta
/Ver
tebr
a pr
oc1
271,
6Sa
nns
stor
art
20S5
619
746
3Lø
sfun
nH
vale
rVe
rtebr
a ep
ifyse
1181
,5Et
t fra
gm m
/hog
gem
erke
21S5
619
746
3Lø
sfun
nH
vale
rU
best
emba
rt1
68,4
Stor
t fra
gmen
t
22S5
619
746
3Lø
sfun
nH
vale
rU
best
emba
rt6
7,8
23S9
209.
639
476.
624
6.47
NØ
1H
vale
rM
andi
bula
Sin
151
3,4
Stor
art;
bar
dehv
al
24S9
209.
639
476.
624
6.47
NØ
1H
vale
rU
best
emba
rt10
34,5
Kan
være
fra
man
dibu
laen
m
ed ID
nr 2
3
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 4
of 2
2
484 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
25S5
210,
846
2,3
SØ13
6H
vale
rU
best
emba
rt5
323,
3Et
t sto
rt fra
gmen
t og
4 m
indr
e
26S5
211,
0546
3,8
5,06
NV
1H
vale
rC
osta
119
6,6
Stor
art
27S5
211,
0546
3,8
5,06
NV
1H
vale
rU
best
emba
rt2
4,7
Kan
være
fra
ribbe
inet
i po
st 2
6
28S5
211,
0546
3,8
5,06
NV
1H
vale
rU
best
emba
rt2
24,9
29S5
620
546
4Ko
ntek
st ?
Hva
ler
Ube
stem
bart
152
,3La
ngst
rakt
frag
men
t
30S5
210
463
70H
vale
rU
best
emba
rt2
38,8
Sann
s st
or a
rt
31S5
210
463
70Hv
aler
Ubes
tem
bart
13,
6
35S9
205
475
6,30
302
Hva
ler
Ube
stem
bart
1115
2,7
Noe
svid
d
36S9
205
475
6,30
302
Hva
ler
Ube
stem
bart
2729
6,2
37S9
205
475
6,30
302
Hva
ler
Ube
stem
bart
425
,2
38S9
205
475
6,30
302
Hva
ler
Ube
stem
bart
7355
8,7
Svar
tbre
nt (k
rafti
g sv
idd)
41S5
620
646
3SV
kan
t av
S56
Hva
ler
Ube
stem
bart
130
,9D
elt i
2 d
eler
42S5
205
460
85H
vale
rU
best
emba
rt1
57,5
IDnr
42+
43 s
anns
sto
r fra
et
t bei
n+no
en m
eget
sm
å fra
gm
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 5
of 2
2
485 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
43S5
205
460
85H
vale
rU
best
emba
rt1
15,3
IDnr
42+
43 s
anns
sto
r art
fra e
tt be
in
44S5
919
8,5
472
345
Hva
ler
Ube
stem
bart
120
0,1
Stor
art
45S5
919
8,5
472
345
Hva
ler
Ube
stem
bart
510
4,9
I alle
fall
ett f
ragm
ent f
ra
stor
art
46S5
920
547
530
2H
vale
rU
best
emba
rt22
114,
2M
er o
g m
indr
e sv
idd
47S9
205
475
6,30
302
Hva
ler
Ube
stem
bart
434
,5Sv
idd
48S7
204
474
319
Hva
ler
Cos
ta3
205,
9Sa
nns
ett b
ein.
Sto
r art
49S7
204
474
319
Hval
erUb
este
mba
rt6
35,3
50S5
204
462/
463
70H
vale
rU
best
emba
rt12
54,7
51S9
209,
324
477,
729
6,61
6N
V1
Hva
ler
Verte
bra
422
0,5
Sann
synl
ivis
sto
r art;
3 a
v fra
gm m
ed k
utte
mer
ker.
Sann
s fra
ett
bein
52S9
209,
324
477,
729
6,61
6N
V1
Hva
ler
Ube
stem
bart
611
,6
53S1
319
8.35
049
2.96
07,
602
NV
Lag
1H
vale
rU
best
emba
rt79
524,
6Tr
olig
sto
r art
54S1
191
459
Løsf
unn
Torv
lag
oppr
ens
Hva
ler
Ube
stem
bart
117
,2
55S4
219
947
71
Hva
ler
Ube
stem
bart
3437
6,7
Trol
ig e
tt be
in. S
tor a
rt
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 6
of 2
2
486 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
5655
C20
456
890
Hva
ler
Cos
ta (?
)2
268,
2Sa
nns
stor
art
5755
C20
456
890
Hva
ler
Ube
stem
bart
111
,4H
ører
san
n sa
mm
en m
ed
et a
v be
ina
i ID
nr 5
6
5855
C20
456
890
Hva
ler
Ube
stem
bart
121
4
59S1
319
8,35
049
2,96
07,
602
NV
Lag
1H
vale
rU
best
emba
rt3
436,
3St
ore
fragm
60S1
319
8,35
049
2,96
07,
602
NV
Lag
1H
vale
rU
best
emba
rt13
122,
9
61S1
319
8,35
049
2,96
07,
602
NV
Lag
1H
vale
rU
best
emba
rt1
692,
9St
or a
rt
62S5
919
846
934
4Hv
aler
Ubes
tem
bart
161
,7No
en m
indr
e fra
gmer
br
ukke
t av
63S5
620
546
3SV
Hva
ler
Verte
bra
spin
a,pr
oc1
180,
9
64S5
620
546
3SV
Hva
ler
Ube
stem
bart
17
65S5
620
5,2
416,
94,
96N
V10
2H
vale
rU
best
emba
rt1
95,9
Et li
te fr
agm
er s
palte
t av
66S1
019
3,65
478,
566,
35N
Ø56
0H
vale
rU
best
emba
rt8
161,
8+
noen
flis
er. T
rolig
ett
bein
67S9
208,
851
477,
093
6.54
6SØ
1H
vale
rU
best
emba
rt8
98,6
+ no
en fl
iser
. Tro
lig e
tt be
in
68S9
205
475
6,30
302
Hva
ler
Ube
stem
bart
314
,4Sv
idd
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 7
of 2
2
487 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
69S5
195
460
106
Hva
ler
Ube
stem
bart
111
4,1
70S1
320
249
1La
g 1,
sja
kt 2
Hva
ler
Ube
stem
bart
1123
8,4
Mel
lom
stor
-stø
rre a
rt. 2
st
ore
9 m
indr
e fra
gm.
Sann
s et
t bei
n.
71S5
919
746
834
5H
vale
rU
best
emba
rtm
/epi
fyse
133
5,9
72S5
919
746
834
5H
vale
rU
best
emba
rt7
90,7
1 st
ort o
g 6
min
dre
fragm
ent;
ett b
ein
73S1
319
8.35
049
2.96
07,
602
NV
Lag
1H
vale
rU
best
emba
rt1
40,5
Mul
ig c
rani
um. T
ett s
trukt
ur
74S1
319
8.35
049
2.96
07,
602
NV
Lag
1H
vale
rU
best
emba
rt1
36,7
Tett
stru
ktur
75S1
319
8.35
049
2.96
07,
602
NVLa
g 1
Hval
erUb
este
mba
rt1
45,2
m/k
utte
mer
ker
(san
nsyn
ligvis
)
76S1
319
8.35
049
2.96
07,
602
NV
Lag
1H
vale
rU
best
emba
rt5
367,
44
av fr
agm
er s
tore
77Lø
sfun
n21
4,68
047
6,40
26.
63SØ
1H
vale
rU
best
emba
rt2
795,
9St
or a
rt
78Lø
sfun
n21
4,68
047
6,40
26.
63SØ
1H
vale
rU
best
emba
rt8
67St
or a
rt. 6
sm
å fra
gm
79Lø
sfun
n21
2,77
846
8,35
85.
670
SØLa
g 1
Hva
ler
Verte
bra
112
6,7
80Lø
sfun
n21
2,77
846
8,35
85.
670
SØLa
g 1
Hva
ler
Verte
bra
(?)
249
4,1
Stor
e fra
gm
81Lø
sfun
n21
2,77
846
8,35
85.
670
SØLa
g 1
Hva
ler
Ube
stem
bart
473
,2
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 8
of 2
2
488 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
82S5
C20
2,83
465,
43SØ
Sjak
t 1H
vale
rU
best
emba
rt1
428,
9D
elt i
3 d
eler
. Mul
ig s
capu
la
83S5
620
846
6N
V ka
nt a
v S5
6H
vale
rU
best
emba
rt1
108,
7Tr
olig
ribb
ein
84S5
208,
702
461,
214
4,92
31
Hva
ler
Ube
stem
bart
111
23,9
Stor
art.
Ikke
ribb
ein,
virv
el
elle
r sku
lder
blad
85S5
208,
702
461,
214
4,92
31
Hva
ler
Ube
stem
bart
111
5,6
Mul
ig v
irvel
86S5
208,
702
461,
214
4,92
31
Hva
ler
Ube
stem
bart
397
,6
87S4
209,
128
479,
480
8,63
SV1
Hva
ler
Verte
bra
174
7,2
88S7
200
472
318
Hval
erCo
sta
344
8,8
1 fra
gm d
elt i
2 d
eler
. Kan
væ
re e
tt be
in
89S5
919
9,9
471,
5N
Ø34
4H
vale
rVe
rtebr
aC
orpu
s1
520,
9St
or a
rt (?
). La
ngt b
ak p
å vir
vels
øyle
n
90S5
206
464,
255,
07SV
118
Hva
ler
Ube
stem
bart
238
,2Et
frag
m d
elt i
2. K
an v
ære
et
t bei
n
91S5
120
346
3,6
NV
53H
vale
rC
osta
515
75St
or a
rt. S
anns
ett
fragm
92S5
120
346
3,6
NV
53H
vale
rU
best
emba
rt7
58,5
93Lø
sfun
n20
9,50
046
6,87
55,
5653
SØLa
g 1
Hva
ler
Verte
bra
Thor
acic
ae1
1439
,1St
or a
rt
94S5
209,
572
462,
353
5,03
5La
g 1
Hva
ler
Verte
bra
132
2,8
Del
t i 2
del
er
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 9
of 2
2
489 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
95S5
203,
1646
4,60
53H
vale
rU
best
emba
rt1
471,
5Tr
olig
ribb
ein
96S5
C20
3,40
463,
40SV
Hva
ler
Cos
ta1
394,
3
97S5
195
460
106
Hva
ler
Ube
stem
bart
110
83,2
Del
t i 2
del
er. S
tor a
rt
98S9
209,
851
477,
093
6,54
6La
g 1
Hva
ler
Cos
ta1
980,
2St
or a
rt
99S5
C20
446
0,8
NØ
83H
vale
rU
best
emba
rt1
725,
5M
ulig
sca
pula
100
S5C
204
460,
8N
Ø83
Hva
ler
Ube
stem
bart
221
,8
101
S521
0-21
1,2
463,
1-46
3,9
5,06
109
Hval
erUb
este
mba
rt15
226,
4
102
S521
0-21
1,2
463,
1-46
3,9
5,06
109
Hva
ler
Cos
ta1
420,
7m
/hog
gesp
or
103
S56
204
463-
464
741
V fo
r S56
. utk
ast f
ra
helle
grop
enH
vale
rC
osta
170
5,4
Høy
st s
anns
ribb
ein.
Sto
r art
104
Løsf
unn
211,
1048
5,97
87,
955
1H
vale
rU
best
emba
rt1
981
Stor
art
105
Løsf
unn
211,
1048
5,97
87,
955
1H
vale
rU
best
emba
rt6
48,5
106
S13
198,
5049
2,96
07,
602
NV
Lag
1H
vale
rU
best
emba
rt3
639,
9Sa
nns
stor
art
107
Løsf
unn
209,
662
468,
290
5,56
8N
VLa
g 1
Hva
ler
Verte
bra
180
8,5
Del
t i 4
del
er. S
tor a
rt
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 1
0 of
22
490 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
108
Løsf
unn
209,
662
468,
290
5,56
8N
VLa
g 1
Hva
ler
Verte
bra
(?)
111
7,6
Del
t i 2
del
er. S
tor a
rt
109
S56
204
464
SØ74
1H
vale
rU
best
emba
rt1
18,8
110
S56
204
464
741
Hva
ler
Verte
bra
proc
180
,9D
elt i
2 d
eler
. Sto
r art
(?)
111
S56
204
464
741
Hva
ler
Ube
stem
bart
113
112
S521
0,6-
210,
8546
1,9-
462,
313
6H
vale
rU
best
emba
rt1
196,
6St
or a
rt
113
S520
9,5-
209,
646
0,5-
460,
774,
7413
6H
vale
rU
best
emba
rt1
169,
6
114
S56
203
464
SV74
5Hv
aler
Ubes
tem
bart
120
,3
115
S521
0,6-
210,
546
1,9-
462,
313
6H
vale
rVe
rtebr
a1
434,
9St
or a
rt
116
S56
207
465
735
Hva
ler
Ube
stem
bart
129
7,8
118
S720
247
131
8H
vale
rVe
rtebr
a1
360,
2D
elt i
3 d
eler
. m
/skj
ære
mer
ke. S
tor a
rt
119
S521
0-21
146
310
4H
vale
rVe
rtebr
a1
256,
9D
elt i
2 d
eler
.
120
S521
0-21
146
310
4H
vale
rU
best
emba
rt4
20,4
121
S56
202
463
Løsf
unn
Hva
ler
Ube
stem
bart
142
4,6
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 1
1 of
22
491 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
122
S5C
203,
447
0,4
Sjak
t 1H
vale
rU
best
emba
rt1
36,2
m/h
ogge
mer
ker
123
S920
547
3 (?
)6,
3030
2H
vale
rU
best
emba
rt54
630,
4M
er o
g m
indr
e sv
idde
124
S56
204
464
741
Hva
ler
Cos
taFr
emre
del
122
2St
or a
rt
125
S56
204
464
741
Hva
ler
Ube
stem
bart
310
,8
126
S56
204
464
741
Hva
ler
Ube
stem
bart
112
0,7
Stor
art
127
S56
201
463
Løsf
unn
Hva
ler
Ube
stem
bart
163
7,7
128
Løsf
unn
213,
7747
5,98
6,53
2La
g 1
Hval
erVe
rtebr
a1
368,
8De
lt i 3
del
er. S
tor a
rt
129
Løsf
unn
213,
7747
5,98
6,53
2La
g 1
Hva
ler
Ube
stem
bart
125
1Ka
n væ
re e
n de
l av
virve
len
i ID
nr 1
28
130
S521
1,04
9840
3,77
85,
01N
V1
Hva
ler
Ube
stem
bart
418
4,8
132
S520
545
585
Hva
ler
Cos
taFr
emre
del
112
4,8
133
S720
347
331
7H
vale
rVe
rtebr
a1
531,
6St
or a
rt
134
S521
0,8
462,
313
6H
vale
rVe
rtebr
aC
orpu
s1
559,
5St
or a
rt
135
S520
9,65
-20
9,80
461,
2-46
1,80
4,90
136
Hva
ler
Verte
bra
Cor
pus
148
7,6
Stor
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 1
2 of
22
492 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
137
S920
547
56,
3030
2H
vale
rC
rani
um1
752,
9St
or a
rt
138
S51
211.
974
482,
351
7,28
0SØ
1H
vale
rVe
rtebr
a1
1022
,8St
or a
rt
139
S13
198,
350
492,
960
7,60
2N
VLa
g 1
Hva
ler
Verte
bra
143
5,3
Høy
st s
anns
virv
el
140
S13
198,
350
492,
960
7,60
2N
VLa
g 1
Hva
ler
Ube
stem
bart
134
2,8
+ 2
små
fragm
fra
sam
me
bein
141
S521
1,04
946
3,77
85,
067
NV
1H
vale
rC
osta
112
05,4
+ 1
lite
fragm
. Ett
bein
tatt
ut ti
l uts
tillin
g
142
S720
547
4SØ
319
Hva
ler
Cos
ta2
407,
1
143
S520
3,80
464,
20SØ
53Hv
aler
Cost
a1
808
144
S521
0-21
146
310
4H
vale
rC
osta
173
9,6
145
S520
447
431
9H
vale
rC
osta
176
1,9
150
S521
1,04
946
3,77
85,
067
NV
1H
vale
rC
osta
114
15Sa
nns
stor
art
151
S521
1,04
946
3,77
85,
067
1H
vale
rC
osta
219
2,6
Stor
art.
Kan
væ
re e
tt be
in
152
S521
0-21
1,2
463,
1-46
3,9
5,06
109
Hva
ler
Cos
ta1
965
Del
t i 3
del
er
153
Løsf
unn
208,
383
473,
061
5,98
7SV
Lag
1H
vale
rH
umer
us (?
)1
1432
,5
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 1
3 of
22
493 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
154
S920
8,38
347
430
2H
vale
rSc
apul
a (?
)1
1545
155
S5C
203,
246
5,93
NV
Sjak
t 1H
vale
rSc
apul
a1
456,
1
156
S13
198,
350
492,
960
7,60
2N
VLa
g 1
Bear
beid
etH
vale
rU
best
emba
rt1
461,
4m
/skj
ære
mer
ker.
Bear
beid
et ?
158
S520
9,55
-21
0,1
460,
10-
460,
604,
7413
6H
vale
rC
rani
umN
asal
e (?
)1
170,
5
160
S56
196
464
Hva
ler
Ube
stem
bart
122
35
161
S56
205
464
741
Utk
ast.
V ka
n av
S56
Hva
ler
Verte
bra
Thor
acic
ae
(ca.
nr 9
)1
1378
,6G
rønl
ands
hval
elle
r no
rdka
per;
trolig
nor
dkap
er
162
S520
7-20
7.36
460,
40-
460,
6050
9,48
114
8Hv
aler
Ubes
tem
bart
150
50
163
S13
198,
350
492,
960
7,60
2N
VLa
g 1
Hva
ler
Verte
bra
132
33
164
205
464
S56-
områ
det
Hva
ler
Verte
bra
113
03
165
S59
264,
468
476,
624
NØ
1H
vale
rVe
rtebr
a (?
)1
1010
,4
167
S56
197
463
Hva
ler
Verte
bra
169
5,1
168
S13
198,
350
492,
960
7,60
2N
VLa
g 1
Hva
ler
Cra
nium
(?)
160
15
169
Løsf
unn
215
510
Funn
et v
ed te
ltet
Hva
ler
Cos
ta1
2808
,9
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 1
4 of
22
494 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
170
S56
205
462-
463
Kont
?U
tkas
t. SV
for S
56H
vale
rVe
rtebr
a1
1955
172
Løsf
unn
209,
500
466,
875
5,56
5La
g 1
Hva
ler
Verte
bra
118
28
174
S56
208
466
NØ
kan
t av
S56
Hva
ler
Verte
bra
132
43
175
S56
197
463
Løsf
unn
Hva
ler
Verte
bra
121
62Ba
rdeh
val
176
S920
547
56,
3030
2H
vale
rVe
rtebr
a1
5020
Noe
n bi
ter h
ar lø
snet
183
S521
4,06
347
4,08
76,
054
1H
vale
rU
best
emba
rt2
47,4
Ett f
ragm
i 2
dele
r; de
tte
fragm
er m
oseg
rodd
185
S520
646
113
3Hv
aler
Cost
a (?
)1
104,
5
186
S520
646
113
3H
vale
rU
best
emba
rt3
3,4
Små
fragm
. San
ns h
val
196
209,
688
462,
159
4,95
11
Hva
ler
Ube
stem
bart
149
,9
198
S521
246
010
2H
vale
rU
best
emba
rt3
5,6
+ no
en fl
iser
202
S720
447
431
9H
vale
rU
best
emba
rt4
27,2
210
S56
203,
247
01
Hva
ler
Ube
stem
bart
125
,5
211
S56
203,
247
01
Hva
ler
Ube
stem
bart
1514
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 1
5 of
22
495 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
212
S520
446
2/46
314
9H
vale
rVe
rtebr
a1
918,
9
214
S720
347
331
7Be
arbe
idet
Hva
ler
Ube
stem
bart
17,
8
Sum
Cet
acea
736
8753
0
Bala
enid
ae15
7S5
207-
207,
3646
0,4-
460,
650
9,48
114
8R
etth
valfa
mVe
rtebr
aTh
orac
icae
111
04,4
159
S921
2,67
476,
207
6,53
81
Ret
thva
lfam
Atla
s1
6760
3 vi
rvle
r sam
men
voks
t. H
unkj
ønn
av g
rønl
ands
hval
el
ler s
om n
ordk
aper
166
S521
0-21
1,2
463,
1-46
3,9
5,06
109
Retth
valfa
mAt
las
132
33Hu
nkjø
nn a
v gr
ønla
ndsh
val
elle
r nor
dkap
er. M
indr
e in
divid
enn
virv
elen
mer
ket
IDnr
172
173
S521
1,04
9846
3,77
85,
0673
NV
1R
etth
valfa
mVe
rtebr
aC
auda
les
133
85m
/skj
ære
mer
ker.
Grø
nlan
dshv
al e
ller
nord
kape
r
Sum
Bal
aeni
dae
414
482
Ube
stem
bar 18
7S5
206
461
133
Patte
dyr
Ube
stem
bart
112
,1Be
arbe
idet
?
191
S520
946
214
9Pa
ttedy
rU
best
emba
rt2
2,4
Høy
st s
ann
hval
Sum
Ube
stem
bar
314
,5
Sum
121
7874
310
2027
1217
8.00
5 Cet
acea
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 1
6 of
22
496 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
200
S720
347
331
7H
vale
rU
best
emba
rt3
55,6
Mul
igen
s fra
ett
bein
201
S720
347
331
7H
vale
rU
best
emba
rt8
29,1
Mul
igen
s fra
ett
bein
Sum
Cet
acea
1184
,7
Sum
121
78.0
0511
84,7
1217
8.00
6 Cet
acea
205
S720
346
3U
tkas
t. SV
for S
56H
vale
rU
best
emba
rt1
59,9
Kan
være
del
av
en v
irvel
206
S720
346
3U
tkas
t. SV
for S
56H
vale
rU
best
emba
rt15
45,9
Kan
være
bite
r av
bein
et i
IDnr
205
Sum
Cet
acea
1610
5,8
Sum
121
78.0
0616
105,
8
1217
8.02
8 Ube
stem
bar 20
8S9
201
478
302
Patte
dyr
Ube
stem
bart
11,
9Ik
ke h
val
Sum
Ube
stem
bar
11,
9
Sum
121
78.0
281
1,9
1217
8.02
9 Cet
acea
(?) 20
3S9
201
477
302
Hva
ler
Ube
stem
bart
14,
2
Sum
Cet
acea
(?)
14,
2
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 1
7 of
22
497 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
Sum
121
78.0
291
4,2
1217
8.03
0 Ube
stem
bar 20
720
147
630
2Pa
ttedy
rU
best
emba
rt1
9,3
Noe
n sm
å bi
ter h
ar fa
lt av
. H
val?
Sum
Ube
stem
bar
19,
3
Sum
121
78.0
301
9,3
1217
8.03
1 Ube
stem
bar 19
9S9
202
475
302
Patte
dyr
Ube
stem
bart
11,
2H
val?
Sum
Ube
stem
bar
11,
2
Sum
121
78.0
311
1,2
1217
8.04
1 Ube
stem
bar 19
4S1
319
8,42
648
8,53
7,19
8La
g 1
Patte
dyr
Ube
stem
bart
13,
7
Sum
Ube
stem
bar
13,
7
Sum
121
78.0
411
3,7
1217
8.04
2 Cet
acea
189
S13
196
488
NØ
500?
Hva
ler
Ube
stem
bart
731
,3Sa
nns
ett b
ein
Sum
Cet
acea
731
,3
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 1
8 of
22
498 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
Sum
121
78.0
427
31,3
1217
8.04
3 Cet
acea
171
S10
196,
487
480,
518
6,67
9N
VLa
g 1
Hva
ler
Verte
bra
116
66
197
S10
196,
487
480,
518
6,67
9La
g 1
Hva
ler
Ube
stem
bart
513
,2M
ulig
ens
fra e
tt be
in
Sum
Cet
acea
616
79,2
Sum
121
78.0
436
1679
,2
1217
8.04
4 Cet
acea
195
S11
203
485
1H
vale
rU
best
emba
rt1
173,
4
Sum
Cet
acea
117
3,4
Sum
121
78.0
441
173,
4
1217
8.04
5 Cet
acea
213
S520
845
810
2Hv
aler
Ubes
tem
bart
118
,3
Sum
Cet
acea
118
,3
Sum
121
78.0
451
18,3
1217
8.04
7 Cet
acea
193
S521
146
010
2Hv
aler
Ubes
tem
bart
121
,3
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 1
9 of
22
499 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
Sum
Cet
acea
121
,3
Sum
121
78.0
471
21,3
1217
8.04
8 Ube
stem
bar 18
4S5
206,
246
4,45
4,99
118
Patte
dyr
Verte
bra
epify
se1
3,7
Sum
Ube
stem
bar
13,
7
Sum
121
78.0
481
3,7
1217
8.05
0 Ube
stem
bar 18
0S5
206
462
133
Patte
dyr
Ube
stem
bart
10,
1
Sum
Ube
stem
bar
10,
1
Sum
121
78.0
501
0,1
1217
8.05
1 Cet
acea
192
S520
946
213
6H
vale
rU
best
emba
rt1
7,3
Sum
Cet
acea
17,
3
Sum
121
78.0
511
7,3
1217
8.05
2 Ube
stem
bar 18
8S5
205
460
138
Patte
dyr
Ube
stem
bart
10,
2
Sum
Ube
stem
bar
10,
2
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 2
0 of
22
500 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
Sum
121
78.0
521
0,2
1217
8.05
3 Ube
stem
bar 18
1S5
205
460
138
Bear
beid
et?
Patte
dyr
Verte
bra
epify
seDi
st1
1,7
Str s
om re
in. B
earb
eide
t?
182
S520
546
013
8Pa
ttedy
rU
best
emba
rt1
11,5
Trol
ig h
val
Sum
Ube
stem
bar
213
,2
Sum
121
78.0
532
13,2
1217
8.05
5 Cet
acea
190
S520
8,98
046
8,08
75,
620
1H
vale
rU
best
emba
rt1
182,
3
Sum
Cet
acea
118
2,3
Sum
121
78.0
551
182,
3
1217
8.15
1 Cet
acea
146
S5C
203-
205
465-
468
83H
vale
rC
osta
188
1,3
Del
t i 3
frag
m
147
S5C
203-
205
465-
468
83H
vale
rU
best
emba
rt9
367,
2Ti
lhør
er s
anns
ribb
eine
t i
IDnr
146
148
S5C
203-
205
465-
468
83H
vale
rU
best
emba
rt17
528,
2
149
S5C
203-
205
465-
468
83H
vale
rU
best
emba
rt1
503,
2
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 2
1 of
22
501 SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNE RAPPORT FRA DE ARKEOLOGISKE UNDERSØKELSENE 2009 OG 2010
Mus
eum
snr
Fam
/Art
IDnr
Str
xy
zKv
adr
Lag/
Kont
ekst
Arke
olog
kom
men
tar
Nor
sk n
avn
Bein
slag
Bein
del
Side
Ant
Vekt
, gKo
mm
enta
r
Sum
Cet
acea
2822
79,9
Sum
121
78.1
5128
2279
,9
865
1092
55,8
Tota
l sum
24. a
ugus
t 201
2Pa
ge 2
2 of
22
TROMSØ MUSEUMS RAPPORTSERIE Nr. 43 2013 ISBN 978-82-7142-062-8 ISSN 1891 - 1943
SKJÆ
RVIK
A O
G FJELLV
IKA
, Ham
merfest kom
mune. Rapport fra de arkeologiske undersøkelsene 2009 og 2010 Siv H
enriksen og Christian Roll Valen
TROMURA
SEKSJON FOR KULTURVITENSKAP Siv Henriksen og Christian Roll Valen
SKJÆRVIKA OG FJELLVIKA, HAMMERFEST KOMMUNERapport fra de arkeologiske undersøkelsene 2009 og 2010
TROMSØ MUSEUM UNIVERSITETSMUSEETSEKSJON FOR KULTURVITENSKAP
TROMSø MUSEUM - UNIVERSITETETSMUSEET9037 Tromsø • museumspost@uit.no • www.uit.no/tmuSentralbord: 77 64 50 00 • Faks: 77 64 55 20
Recommended