V ä gledarkonferens i Stockholm 28/10

Preview:

DESCRIPTION

V ä gledarkonferens i Stockholm 28/10. Marwin Nilsson, analysavdelningen. Generationsväxlingen på svensk arbetsmarknad. Varför diskutera Generationsväxlingen?. Stora födelsekullar under 1940-talet leder till stora åldersavgångar de kommande åren En stor utmaning… - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Vägledarkonferens i Stockholm 28/10

Marwin Nilsson, analysavdelningen

Index

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

-50

-25

0

25

50

Säsongrensad serieKälla: EcoWin

Sentiment indikatorn i USAjanuari 2003 - september 2011

Index

19781980

19821984

19861988

19901992

19941996

19982000

20022004

20062008

2010

0

20

40

60

80

100

120

Källa: EcoWin

januari 1978 - augusti 2011

Hushållens förväntningar för den ekonomiska situationen i USA (Michigan index)

Procent

19481951

19541957

19601963

19661969

19721975

19781981

19841987

19901993

19961999

20022005

20082011

0

2

4

6

8

10

12

Källa: EcoWin

januari 1948 - september 2011

Arbetslöshet, USAheldragen linje = historiskt genomsnitt

Shillerindex = januari 2000=100

19871988

19891990

19911992

19931994

19951996

19971998

19992000

20012002

20032004

20052006

20072008

20092010

2011

0

50

100

150

200

250

SäsongrensadKälla: EcoWin

januari 1987 - juli 2011Huspriser, USA

Index

19851986

19871988

19891990

19911992

19931994

19951996

19971998

19992000

20012002

20032004

20052006

20072008

20092010

2011

60

70

80

90

100

110

120

Hög tillväxtNormal tillväxtLåg tillväxt

Säsongrensad serieKälla: EcoWin

Sentiment indikatorn för eurozonenjanuari 1985 - september 2011

Procent

2006 2007 2008 2009 2010 2011

0

5

10

15

20

25

SwedenSpainGreece

Germany European Union

Källa: Eurostat, EU:s harmoniserade arbetslöshetsmått, säsongrensade värden

kv 1 2006 - kv 2 2011Den relativa arbetslösheten i ett urval av länder

Index

19961997

19981999

20002001

20022003

20042005

20062007

20082009

20102011

60

70

80

90

100

110

120

Hög tillväxtNormal tillväxtLåg tillväxt

Källa: Konjunkturinstitutet

Barometerindikatorn Sverigejuli 1996 - september 2011

Nettotal

19931994

19951996

19971998

19992000

20012002

20032004

20052006

20072008

20092010

2011

-60

-40

-20

0

20

40

Källa: Konjunkturinstitutet

Hushållens förtroendeindikator (CCI)januari 1993 - september 2011

Nettotal

19961997

19981999

20002001

20022003

20042005

20062007

20082009

20102011

-100

-75

-50

-25

0

25

50

Säsongrensad och trendad serieKälla: Konjunkturinstitutet

februari 1996 - september 2011

Konfidensindikator, byggindustrinHeldragen linje = historiskt genomsnitt

Nettotal

19961997

19981999

20002001

20022003

20042005

20062007

20082009

20102011

-40

-30

-20

-10

0

10

20

Säsongrensad och trendad serieKälla: Konjunkturinstitutet

Konfidensindikator, tillverkningsindustrifebruari 1996 - september 2011

Procent

19871988

19891990

19911992

19931994

19951996

19971998

19992000

20012002

20032004

20052006

20072008

20092010

2011

0

2

4

6

8

10

12

Källa: SCB, säsongrensad och utjämnade värden

Arbetslösa januari 1987 - september 2011

Procent

19871988

19891990

19911992

19931994

19951996

19971998

19992000

20012002

20032004

20052006

20072008

20092010

2011

0

2

4

6

8

10

12

14

MänKvinnor

Källa: SCB, säsongrensad och utjämnade värden

Arbetslösa fördelat efter könjanuari 1987 - september 2011

Procent av befolkningen

19871988

19891990

19911992

19931994

19951996

19971998

19992000

20012002

20032004

20052006

20072008

20092010

2011

60

65

70

75

80

85

90

KvinnorMän

Källa: SCB, säsongrensad och trendad serie

Sysselsättningsgrad för män och kvinnorjanuari 1987 - september 2011

Tusental

19871988

19891990

19911992

19931994

19951996

19971998

19992000

20012002

20032004

20052006

20072008

20092010

2011

3750

4000

4250

4500

4750

5000

ArbetskraftSysselsatta

Källa: SCB, säsongrensade och utjämnade värden

Arbetskraft och sysselsättningjanuari 1987 - september 2011

Tusental

2006 2007 2008 2009 2010 2011

-50

-25

0

25

50

75

Tidsbegränsad anställdaFast anställda

Källa: SCB

Rekryteringar till fast resp tidsbegränsade anställning,förändring jämfört med motsvarande kvartal året innan

Tusental

19921993

19941995

19961997

19981999

20002001

20022003

20042005

20062007

20082009

20102011

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Med mer än 10 dagars varaktighet. Säsongrensad och trendad serieKälla: Arbetsförmedlingen

januari 1992 - september 2011Nyanmälda lediga platser

Tusental

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

0

50

100

150

200

250

Utsatta grupperEj utsatta

Säsongrensad och trendad serieKälla: Arbetsförmedlingen

januari 2004 - september 2011

Totalt antal inskrivna arbetslösa i utsatta respektive ej utsatta grupper

Antal personer

Våren 2006Hösten 2006

Våren 2007Hösten 2007

Våren 2008Hösten 2008

Våren 2009Hösten 2009

Våren 2010Hösten 2010

Våren 2011

0

20000

40000

60000

80000

100000

120000

Över 36 mån24-36 mån12-24 mån

Källa: Arbetsförmedlingen

Sammanlagd tid utan arbete under en tioårsperiod

Procent

StockholmKronoberg

UppsalaJönköping

SkåneHallandKalmar

JämtlandVästerbotten

Västra GötalandBlekinge

VästmanlandDalarna

VärmlandSödermanlandVästernorrland

GotlandÖrebro

ÖstergötlandGävleborgNorrbotten

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Källa: Arbetsförmedlingen

Af tre år eller mer under den senaste 10 årsperioden

Andel av dem som var inskrivna som arbetslösaeller i aktivitetsstöd våren 2011 som varit kund hos

Invandrat före 2000

Invandrat 2000

Invandrat 2001

Invandrat 2002

Invandrat 2003

Invandrat 2004

Invandrat 2005

Utomeuropeiskt födda

Svenskfödda

0 25 50 75 100

Källa: SCB

invandringsår (2009)

Förvärvsfrekvens för högskoleutbildade utomeuropeiskt födda fördelat efter

Procent

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

0

5

10

15

20

25

Utomeuropeiskt föddaUtrikesföddaInrikesfödda

Säsongrensad och trendad serieKälla: SCB

Arbetslösheten fördelat efter födelseregionkv 2 2005 - kv 2 2011

Procent

Kv 2 2010 Kv 2 2011 Kv 2 2010 Kv 2 2011 Kv 2 2010 Kv 2 2011

0

5

10

15

20

25

30

35

40

Utomeuropeiskt föddaUtrikesföddaInrikesfödda

Källa: SCB

Arbetslösa fördelat efter födelseregion och utbildningkv 2 2010 och kv 2 2011

Lång eftergymnasial utbildning Gymnasial utbildning

Förgymnasial utbildning

Tusental

19901991

19921993

19941995

19961997

19981999

20002001

20022003

20042005

20062007

20082009

2010

0

250

500

750

1000

1250

1500

Källa: SCB, Arbetsförmedlingen

Antal rekryteringar1990 - 2010

Generationsväxlingen på svensk arbetsmarknad

Varför diskutera Generationsväxlingen?• Stora födelsekullar under 1940-talet leder till

stora åldersavgångar de kommande åren

• En stor utmaning…

…men också ett gyllene tillfälle

Antal personer

1991 1995 2000 2005 2010 2015 2020 20255400000

5600000

5800000

6000000

6200000

Källa: SCB

Befolkningen i åldrarna 16-64 år

Utveckling av yrkesaktiv befolkning (16-64 år), 2011-2025

Utveckling_av_befolkning_16_64

2,8 till 13,5 (60)

-4,6 till 2,8 (53)

-9,6 till -4,6 (60)

-13,3 till -9,6 (59)

-30,9 till -13,3 (58)

Antal personer

1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025

75000

80000

85000

90000

95000

100000

105000

110000

115000

Åldersavgångar Tillträdande

Källa: SCB, Arbetsförmedlingen

Tillträdande ungdomar och åldersavgångarperioden 1995-2025

Åldersavgångar ur ett regionalt perspektiv

Procent

GotlandNorrbotten

DalarnaVästernorrland

GävleborgKalmar

VärmlandBlekingeJämtland

SödermanlandVästerbottenVästmanlandÖstergötland

HallandKronoberg

ÖrebroSkåne

JönköpingVästra Götaland

UppsalaStockholm

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Källa: SCB, Arbetsförmedlingen

Åldersavgångar per län och andel av sysselsatta2010-2025

Procent

ÖvertorneåÖverkalix

LjusnarsbergGullspång

PajalaHagfors

MalåOvanåker

RobertsforsJokkmokk

JönköpingSalem

KnivstaUmeå

StockholmMalmö

HåboGöteborg

SundbybergSolna

0 10 20 30 40 50

Källa: SCB, Arbetsförmedlingen

Kommuner med högst resp lägst andelåldersavgångar 2010-2025

Åldersavgångar ur ett lokalt perspektiv

StockholmUppsala

Västra GötalandSkåne

ÖstergötlandÖrebro

JönköpingVästerbotten

KronobergVästmanland

HallandSödermanland

BlekingeVärmland

KalmarGävleborgJämtland

VästernorrlandDalarna

NorrbottenGotland

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2

Källa: SCB, Arbetsförmedlingen

Balanstal per län, år 2010-2025heldragen linje = riksgenomsnitt

Andel av sysselsatta

Jord o Skogsbruk

Vård o omsorg

Offentlig förvaltning

Utbildning

Transport o kommunikation

Personliga, kulturella tjänster, renhåll

Industrin

Byggnadsindustri

Uppdrag o finansiella tjänster

Handel

Hotell o restaurang

0 10 20 30 40 50

Källa: Arbetsförmedlingen, SCB

Åldersavgångar inom olika sektorer i riket2010-2025

Åldersavgångar inom ett urval av yrken i riket år 2010-2025Yrken Andel

Speciallärare 66,2Distriktssköterskor 64,9Tandsköterskor 61,0Lokförare 59,2Barnsjuksköterskor 58,2Gymnasielärare, yrkesämnen 56,2Barnmorskor 55,2Biomedicinska analytiker 54,8Sjuksköterska, psykvård 54,2Tandläkare 54,1Lantmästare, trädgårdsingenjör 53,6Buss- och spårvagnsförare 52,1Ingenjörer, gruv- och metall 51,5Receptarier 51,3Röntgensjuksköterskor 51,3Psykologer 51,2Administratörer i offentlig förvaltning 50,0Driftmaskinister 48,8Läkare 46,5

Generationsväxlingen – hot eller möjligheter?

• Vad händer med den ekonomiska tillväxten• Kan vi få generell brist på arbetskraft• Vad kan de regionala/lokala skillnaderna innebära• Har vi outnyttjade resurser i samhället• Tänkbara insatser att vidta.

Konsekvenser

• Ökningen av sysselsättning och BNP riskerar att bli lägre än det historiska genomsnittet

• Inte generell arbetskraftsbrist, däremot risk för betydande brist i vissa yrken och kommuner.

• Sämre utveckling av skatteinkomsterna för stat och kommun, vilket påverkar möjligheterna att finansiera välfärdssystemen.

Vi har outnyttjade resurser i samhället

• Ca 340000 arbetslösa (16-64 år) i september 2011

• Lägre arbetskraftsdeltagande hos utrikesfödda => betydande tillskott om AK-deltagandet höjs

• Många som är undersysselsatta

Vad kan göras

• Den utrikesfödda befolkningen utgör den största arbetskraftspotentialen, särskilt kvinnorna. Att få fler utrikesfödda i arbete är därför av central betydelse.

• Minska antalet ungdomar som misslyckas i gymnasieskolan.

• Minska strukturarbetslösheten. Utbildningssatsningar inom komvux är en del av lösningen.

• Arbetskraftsinvandring mot bristyrken.

Recommended