View
65
Download
4
Category
Preview:
DESCRIPTION
Vad händer med klimatet och vad betyder det för Blekinge?. Elin Löwendahl SMHI. Atmosfärens CO 2 - halt förändras. Koldioxiden ökar även hos oss i Norden Source: Finnish Meteorological Institute. Finska Lappland. CO2 measurements in Finnish Lapland Source: Finnish Meteorological Institute. - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
23-0
4-21
Elin Löwendahl
SMHI
Vad händer med klimatet och vad
betyder det för Blekinge?
23-0
4-21
Atmosfärens CO2- halt förändras
23-0
4-21
Koldioxiden ökar även hos oss i Norden
Source: Finnish Meteorological Institute
Finska Lappland
23-0
4-21
CO2 measurements in Finnish LaplandSource: Finnish Meteorological Institute
+2.0 ppm/year
1996 1998 2000 2002 2004 2006 350
360
370
380
390
400
410
CO2 concentration (ppm)
Pallas GAW station
23-0
4-21
Jordens medeltemperatur förändras
Brohan m fl 2006. J. Geophysical Research 111, D12106 + uppdateringar.
23-0
4-21
Sveriges årsmedeltemperatur 1860-2007
23-0
4-21
Jordens framtida uppvärmning (referensnivå 1980-99)
IPCC AR4 WG I SPM 2007
23-0
4-21
Klimatförändringen: ett klimat som förändras!
RCA3/ECHAM4-B2RCA3/ECHAM4-A2RCAO, 4 scenarier
Några möjliga utvecklingar av Sveriges
medeltemperatur under 2000-talet
Observerad variabilitet under 1900-talet
23-0
4-21
Klimatförändringar innebär ett klimat som förändras
Naturlig variabilitet
-Orsakar viss osäkerhet speciellt på kort sikt -Förstärker eller motverkar långsiktiga klimatförändr
Klimatförändringarna
- Blir allt mer uppenbara med tiden
(RCA3/ECHAM4-B2, -A2, Rossby Centre, SMHI)
23-0
4-21
Nederbördsändringar från 1990
NH sommar
IPCC AR4 WG I SPM 2007
23-0
4-21
Sveriges årsnederbörd 1860-2007
23-0
4-21
Temperatur - det normala medelvärdet
1961-1990 och beräknad förändring 1961-2100
Blekinge
23-0
4-21
Årsnederbörd - det normala medelvärdet
1961-1990 och beräknad förändring 1961-2100
Blekinge
23-0
4-21
Beräknad höjning av havsvattenstånden från 1989-1999
års nivå fram till 2100 enligt IPCC (2001) och IPCC (2007)
IPCC 2001 9 - 88 cm
IPCC 2007 18 - 59 cm
Lokalt kan haven stiga mer
Havet beräknas just nu stiga med ca 3 mm/år (1993-2003) mot 1,8 mm/år
under perioden 1961- 2003
Grönlandsisen motsvarar 7 meter
23-0
4-21
Lokala ändringar av havsvattenståndet
Figure 10.32. Local sea level change (m) due to ocean density and circulation change relative to the global average (i.e., positive values indicate greater local sea level change than global) during the 21st century, calculated as the difference between averages for 2080 to 2099 and 1980 to 1999, as an ensemble mean over 16 AOGCMs forced with the SRES A1B scenario. Stippling denotes regions where the magnitude of the multi-model ensemble mean divided by the multi-model standard deviation exceeds 1.0.
23-0
4-21
Landhöjningen i Sverige
23-0
4-21
Havet stiger runt Sveriges kuster…
23-0
4-21
Klimatmodellering vid Rossby Centre
Global Regional
23-0
4-21
Beräkningsgången för framtidens klimat
GCMUtsläpps-scenarier RCM
Regionalaklimat-modeller(SMHI m.fl.)
Globalaklimat-modeller(internationella forsknings-centra)
GCM
FN:s klimat-panel
23-0
4-21
Typisk horisontell upplösning hos
en regional klimat modell
50 x 50 km25 x 25 km
23-0
4-21
Förändring i temperatur jämfört med 1961-1990:
Olika GCMs och utsläppsscenarier
1981-2010 2011-2040 2041-2070 2071-2100
EC
HA
M4 B
2
E
CH
AM
5 A
1B
E
CH
AM
4
A2
23-0
4-21
Ändring i 2m-temperatur jämfört med 1961-1990
RCA3 ECHAM5 A1B
1981-2010 2011-2040 2041-2070 2071-2100K
JJA
DJF
23-0
4-21
Ändring i nederbörd 2071-2100 jämfört med 1961-1990
DJF MAM JJA SON%
RC
A3
EC
HA
M4
B2
RC
A3E
CH
AM
5 A
1B
RC
A3
EC
HA
M4
A2
23-0
4-21
Årstiderna förändras
1961-90 2011-40
2041-70 2071-2100
Referensperiod och framtida förändring i växtsäsongens längd, T2m > 5 oC (RCA3 ECHAM4 A2)
23-0
4-21
Ökad risk för översvämningar: det blir blötare på många håll …
1961-90 2011-40
2041-70 2071-2100
Referensperiod och framtida förändring i maximal nederbörd under 7-dagarsintervall i DJF (RCA3 ECHAM4 B2)
23-0
4-21
… och torrare på andra håll (vattenbrist)
1961-90 2011-40
2041-70 2071-2100
Referensperiod och förändring i högsta antal konsekutiva dagar med mindre än 1mm nederbörd under JJA (RCA3 ECHAM5 A1B)
23-0
4-21
Stormar är en omdiskuterad fråga
Gudrun den 8 januari 2005
23-0
4-21
Antal fall med geostrofisk vind större än 25 m/sek för hela
Sverige. Det har inte blivit blåsigare!
23-0
4-21
För Sveriges del pekar klimatscenarierna i
huvudsak på:
• Det blir varmare, framförallt på vintern och i norr
• Kalla dagar påverkas mest
• Det blir mer nederbörd, framförallt i väster och norr
• Skyfallen blir intensivare
• Havet stiger
• Det är oklart hur det blir med vind och stormar
23-0
4-21
…vilket påverkar:
• Solskenstimmar
• Värmebölja
• Uppvärmningsbehov
• Behov av kylning
• Sista vårfrostdatum
• Vegetationsperiodens längd
• Längsta torrperiod
• Antal dagar med extrem dygnsnederbörd
• Extrem 7-dagars nederbörd
• Antal dagar med snötäcke
• Snöns vatteninnehåll
• Dagnr för islossning
• Maximal byvind
23-0
4-21
I Sverige påverkas nästan alla sektorer,
t.ex:
Energi
Fysisk planering
Kommunikationer
Skogs- och jordbruk
Vatten och avlopp
Miljö
Hälsa
23-0
4-21
Annual mean SST changes for the
ensemble average (ECHAM4 and
HadAM3H) of the B2 (lower left) and A2
(lower right) emission scenarios. The
figure is taken from Meier (2006,
Figs.13 and 14) with kind permission of
Springer Science and Business Media.
Ändrad ytvattentemperatur i framtiden
Utsläpp B2 Utsläpp A2
23-0
4-21
Mean number of ice days averaged for RCAO-H and RCAO-E: control (left panel), B2 scenario (middle
panel), and A2 scenario (right panel). Figure is adopted from Meier et al. (2004).
Antal dagar med havsis
Idag I slutet av 2000-talet
23-0
4-21
Beräknad ändrad salthalt
23-0
4-21
Slutsatser för Östersjön i framtiden
• Vattnet blir varmare
• Det blir mindre is
• Det blir högre vattenstånd längs kusterna i söder
• Det är osäkert om stormarna blir värre
• Salthalten påverkas
• Vattenkvalitén påverkas
• Ekosystemet påverkas, risker för nya arter
23-0
4-21
Framtida medel och Högvattenstånd i (Skåne
och) Blekinge (SMHI-rapport 2007-53, S. Nerheim)
Kungsholmsfort
10 år 50 år 100 år
1886-2006 100 118 125
”Low case”
2070-2100122 141 147
”High case”
2070-2100161 180 186
23-0
4-21
Det finns många dammar i södra Sverige
Källa: SMHIs dammregister
23-0
4-21
23-0
4-21
EA2 EB2
HB2
Max
Min
Lokal tillrinning
HA2
23-0
4-21
Skogsbruket – en vinnare?
+ Högre tillväxt
+/-Sämre kvalitet för barrträd, bättre för löv
+/-Nya trädslag men
Vilt hindrar ädellöv
Torka ger problem för gran i Sydsverige
Större vindskador
Rotröta, granbarkborre, snytbagge
Ökad risk för omfattande skogsbränder
Svårare drivningsförhållanden (mindre tjäle, blöta vintrar)
Gran
Produktionsförändring 2071-2100 med A2-scenariet (%)
BjörkTall
tillväxt-ökning
Gran
Produktionsförändring 2071-2100 med A2-scenariet (%)
BjörkTall
Källa: Klimat och sårbarhetsutredningen 2007
Source: U.N. Population Division
Megacities 1950
Tokyo
Shanghai
Moscow
London
Paris
Rhine-Ruhr
New York
Buenos Aires
Population Trends
Seoul
Moscow
London
Paris
Rhine-Ruhr
New York
Buenos Aires
Tokyo
Los Angeles
Mexico City
Guatemala City
Toronto
Chicago
Lima
Bogotá
Santiago
Sao Paulo
Rio de Janeiro
Belo Horizonte
Luanda
AbidjanLagos
Istanbul
Cairo
Baghdad
Jeddah
Tehran Bandung
Jakarta
Osaka
Ho Chi Minh City
BangkokYangon
Kabul
Surat
Lahore
Delhi
Mumbai
Kolkata
Dhaka
Karachi Beijing
Tianjin
Shanghai
Megacities 2015
Source:
U.N. Population Division
Population worldwide in cities
1950 30%
2007 50%
2030 60%
Population Trends
23-0
4-21
Florida2005
18 million residents
Florida1920
Sources:http://www.awesomeflorida.com/history.htm(http://www.esig.ucar.edu/rp_senate) - Wendler Collection; Roger Pielke http:\\www. worldweb.com; http://www.napa.ufl.edu/98news/bioland.htmhttp://www.bettertransportation.org/Issues/1999/additional_funding.htm
Cause and effects
0 tourists
100 000 residents
40 million tourists
Florida slide compiled by: W. Kron, Munich Re. Storm picture from NASA.
23-0
4-21
Kalmar Karlstad
Västerås Kristinehamn
Recommended