Nfhk2011 lisbeth fagerström_parallel7

ÄLDRE PERSONERS

KÄNSLA AV TRYGGHET –

YTTRE OCH INRE KÄLLOR

Lisbeth Fagerström

Professor i sykepleievitenskap, Høgskolen i Buskerud

Docent i vårdvetenskap, Åbo Akademi

1

Vad är trygghet?

2

Trygghet som begrepp o. fenomen

Yttre trygghet

• Säker omgivning i hemmet

• Tryggt att röra sig ensam ute

• Icke utsatt för våld

• Icke utsatt för terrordåd

• Icke utsatt för övergrepp

• Ren miljö

• Ekonomisk trygghet

• Tillit till institutioner som ger

trygghet (hälso- och

socialvård, polisväsendet mm)

Inre trygghet

• Tillit till sig själv och egen

förmåga (sense of mastery)

• Att uppleva sig trygg trots yttre

osäkerhet

• Att känna att livet är hanterbart

(känsla av sammanhang)

• Att uppleva en viss kontroll i

livet

• Ontologisk, grundläggande

tillit

Maslow (1964): säkerhet, stabilitet

o. frihet från rädsla i kaotisk

värld. 3

Botnia Antlantica

http://gerda.novia.fi

4

GERDA projektet 2004-2006

• Projektets huvudsyfte är att genom forskning och utveckling

fördjupa den medicinska, vård- och omsorgsinriktade samt

samhällsvetenskapliga kunskapen om vad ett gott åldrande och

gott liv för äldre människor innebär.

• Gerda Botnia är ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt med

fokus på äldres livsvillkor. Forskningssamarbete sedan 2000.

• Projektparter är Yrkeshögskolan Novia, Åbo Akademi och Umeå

universitet.

• Inom ramen för projektets har etablerats Resurscentrum

GERDA, som koordinerar de fysiska och virtuella möten samt

förvaltar databasen GERDA

• GERDA Botnia är finansierat av Interreg, Österbottens förbund,

Umeå kommun och deltagande högskolor/universitet.

5

Gerda projektet 2004-2006

• Gerda-projektet utförde 2005 en enkätstudie bland

65- och 75-åringar i Kvarkenregionen.

• Hembesöksstudien genomfördes under 2005-2006 till

de allra äldsta 85-åringar, 90-åringar och 95+-åringar

har som syfte att kartlägga de allra äldstas

upplevelser av sin hälsa och livssituation i ett brett

perspektiv (30-tal instrument)

• Forts GERDA Botnia 2009-06.2012: Ny enkätstudien

till ca 10 000 äldre + hembesök till de äldsta

6

Teoretisk referensram för studien

External and

inner sources of

security (e.g.

sense of mastery,

functional ability,

economic

security, social

network)

Subjective sense

of security

Background

variable (e.g.

sex and region)

7

Studiens syfte

• Syfte med studien: Att utforska möjliga yttre

(ekonomi, sociala nätverk) och inre, egna

källor/faktorer (funktionsförmåga, sense of

mastery), som har samband med känslan av

trygghet/otrygghet.

Fagerström, L., Lillbacka, R., Gustafson, Y., Johansson, S.,

Jakobsson, G. & Vartiainen P. 2011. The sense of security

among 65- and 75-years old – an exploratory study of possible

external and internal sources of security. Journal of Advanced

Nursing, 67(6):1305-16.

8

65- o 75-åringars erfarenheter av

trygghet i Kvarkenregionen

Datainsamling:

• GERDA enkäten utskickades under hösten 2005

• Enkäten (totalt 75 frågor) uppbyggd utgående från en

helhetssyn och tvärvetenskapligt perspektiv – faktorer för ett gott

åldrande

Material:

• 3370 svarade (68,4 %)

• Västerbotten – 15 kommuner

• Österbotten – 18 kommuner

• Tre språkgrupper: rikssvenskar (54%), finlandssvenskar (28%)

och finskspråkiga (18%)

Metod för dataanalys:

• Stegvis regressionsanalys (inkl. nominal stepwise regressions)

9

Upplever Du Ditt liv i dag otryggt eller tryggt?

Total antal svar N=3316

Svarsalternativ:

Mycket otryggt 2,7%

Ganska otryggt 8,1%

Svårt att säga 10,0%

Ganska tryggt 59,7%

Mycket tryggt 19,5%

10

Frequencies for variables in the analysis (N=3370)_________________________________________________________________

Functional capacity Good Poor

(72.5%) (27.5%)

Economic security Good Poor

(63.9%) (36.1%)

Life is meaningful Meaningful Less meaningful

(24.9%) (75.1%)

Yes No

Frequent social contact (49.7%) (50.3%)

Trust family (93.8%) (6.2%)

Trust friends or neighbors (59.5%) (40.5%)

Trust “others” (47.3%) (52.7%)

Confidence in political institutions (49.0%) (51.0%)

Confidence in economic institutions (40.4%) (59.6%)

Confidence in service and health care (48.0%) (52.0%)

Recent crisis (48.5%) (51.5%)

World is expected to be chaotic (43.0%) (57.0%)

Mastery of crises (43.7%) (56.3%)

Religious beliefs (68.1%) (31.9%)

_______________________________________________________________________

____11

Insecure Very secure

B p eB (O.R.) B p eB (O.R.)

Constant .219 n.s. -3.955 .000

Trust family -.633 .000 .531 .051 n.s. 1.052

Trust friends or neighbors

-.228 .033 .796 .108 n.s. 1.114

Trust “others” -.171 n.s. .843 .207 n.s. 1.230

Confidence in financial

institutions -.137 n.s. .872 .350 .003 1.420

Functional ability -.434 .003 .648 -.133 n.s. .875

Economic security -.445 .000 .641 .689 .000 1.992

Recent crisis -.472 .000 .624 .449 .000 1.566

World is expected to be chaotic

-1.435 .000 .238 .363 n.s. 1.438

Mastery of crises -.110 n.s. .896 .466 .000 1.594

Parameter estimates of the final model

12

Påverkande faktorer

För mera trygga personer

• Bedömer sin ekonomiska

situation som säker (OR 2.0)

• Litar på ekonomiska

institutioner (OR 1.4)

• Upplever att de kan hantera

kriser (och sitt liv) (OR 1.6)

• Upplever livet mera

meningsfullt (OR 9.3)

Känslan av att kunna hantera

kriser – viktigt för upplevelse

av trygghet.

För otrygga personer

• Tilliten till familj, vänner och

grannar är mindre (OR 0.5;

0.8)

• Skattar sin funktionsförmåga

sämre (OR 0.6)

• Bedömer sin ekonomiska

situation som mindre säker

(OR 0.6)

• Förväntar sig att omvärlden är

mindre kaotisk (OR 0.2)

• Har inte nyligen upplevt kriser

(OR 0.6)

13

Resultat

• Var personen lever inverkar på upplevelsen av trygghet – personer i

Västerbotten upplever sig mera trygga än i Österbotten (både finsk-

och svenskspråkiga).

• Män upplever sig mera trygga än kvinnor.

• Finlandssvenskar som upplever livet mera kaotiskt är mera benägna att

känna sig mycket trygga.

• Äldre personer som upplever sitt liv som tryggt har mera tillit till sociala

nätverk.

• Trygga personer upplever sitt liv mera meningsfullt och anser sig kunna

hantera livskriser.

• Sambandet mellan fysisk funktionsförmåga och upplevelse av

otrygghet är oklar. För trygga personer inget samband, men för otrygga

manliga personer inverkar en sämre funktionsförmåga negativt.

• Källor till trygghet är olika för trygga respektive otrygga personer.

14

Konklusioner och implikationer

för klinisk praxisÄldre personer som upplever trygghet och upplever sig kunna

hantera sitt liv – har en tillit till sig själv och sin egen förmåga efter

ett långt liv, trots externa o/el interna hot = inre hälsoresurs.

• Välfungerande institutioner ger en större trygghet för de otrygga.

• Starka sociala nätverk medverkar till trygghet.

• Hur stärka upplevelsen av trygghet i eget hem?

En trygg och säker omgivning är viktig.

Relationer och gemenskap kan inge trygghet.

Genom att stöda meningsfullheten i livet kan tryggheten stärkas.

Fungerande hälso- och sjukvård inger trygghet

En central fråga - Hur kan vi stärka den äldres tillit till sig själv?

15

Trygghet

16

Trygghet och tillit

17

Tack för uppmärksamheten!

18