Embed Size (px)
Citation preview
Agenda Välkommen
Godstransporter i staden, Mona Pettersson, WSP Analys & Strategi
Urbana godstransporter - en framtidsfråga i den hållbara staden ? Märta Brolinson, Stockholm Stad
Ystad/Österlen - samdistribution i kommunal regi, i verkligheten idag, Christina Persson, Ystad
Mona PetterssonWSP Analys & Strategi
[email protected] 67 10 40
Godstransporter i dagens och framtidens stad
500 kontorVi finns i alla världsdelar
31 500 medarbetare i 39 länder
VI ÄR WSP OCH PARSONS BRINCKERHOFF
6150
6400
1550
5150 3690
1450 4270
1820
Mellanöstern
Storbritannien Europa
Asien
AustralienNya Zeeland
Sydamerika
USA
Kanada
1020Afrika
WSP SVERIGE
2 800 medarbetare
Stark lokal förankring
I Sverige är vi 2 800 medarbetare på ca 40 kontor spridda över hela landet.
Jag kommer att prata om…………
Vad är urbana godstransporter Vad påverkar godstransporterna – några trender Konsumtion o handel i förändring Stadsliv i förändring Transporter i framtiden Citylogistik – många olika insatser
Urbana godstransporter
Består i första hand av: Byggtransporter – frekventa och ad hoc Varutransporter – frekventa, tveksam fyllnadsgrad, reguljära Avfallstransporter – frekventa och reguljära
Sker till stor del med lätta lastbilar som är flest och ökar mest finns till största delen i storstadslänen
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 20120
100,000
200,000
300,000
400,000
500,000
600,000
477 094 lätta lastbilar
79 727 tunga lastbilar
Hur lång är en godstransport?
70 % av den totala godsmängden (väg) transporteras inom det egna länet
Drygt hälften av godsmängden transporteras kortare än 5 mil. Cirka 3 % av godset fraktas längre än 50 mil
Styckegods och livsmedel är de varugrupper som transporteras längst
OBS siffrorna avser lastbilstransporter med svenskregistrerade fordon (2012)
Vad påverkar urbana godstransporter
Konsumtionsutveckling, traditionell- och e-handel Hur och var vi handlar Hur inköpsresor sker Hur vi använder centrum Hur vi stadsplanerar
En del av detta styrs av trenderoch en del kan vi planera för!
Delningsekonomi
En trend är en långsiktig utvecklingsriktning eller stabil långsiktig förändring som händer nu!
Konsumtion och E-handeln idag och 2035
Idag omsätter dagligvaror och sällanköpsvaror runt 300 miljarder vardera. E–handelns andel är 0,6 % respektive 13 %
2030 beräknas de omsätta drygt 500 miljarder vardera. E-handelns andel har ökat till 5 % respektive 25 %
Vi kör bil till butiken
85 % av de hushåll som hade tillgång till bil tog oftast bilen.
En inköpsresa med bil är i genomsnitt 9,2 km (dagligvaror).
Vi utför en stor del av godstransporterna med egen bil
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
50%
16%
3% 2% 1% 0%
7%
20%
1%
Transportslag för ”Service och inköp”
Personbil, förare Personbil, passagerareBuss T-bana, spårvagn Tåg Flyg Cykel Gick till fots Annat färdsätt
Inköpsresan är ofta ett en speciell resa
Det är en speciell inköpsresa Till/från arbete och studier I samband med andra aktiviteter0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
43% 41%
17%
68%
11%
22%
Sammanhang för inköp av daglig- och sällanköpsvaror
Dagligvaror Sällanköpsvaror
20 % åker till butiken först och e-handlar sedan
Hur vi handlar påverkar godstransporternaHandeln blir mer sömlös, dvs butikerna erbjuder både traditionell shopping, e-handel och showrooms. E-handeln kommer att innebära en omfördelning av transporterna från centrum till bostadsområden.
E-handel ökar returhantering och ger därmed ökade transporter.
Dagligvaror är starkt förknippat med hemleverans medan sällanköpsvaror oftast hämtas vid utlämningsställen. Logistiken vid e-handel är omogen.
Framtidens butiker kommer att erbjuda flera leverans/hämtnings alternativ: hemleverans, få varorna till bilen eller att hämta dem när vi handlat färdigt. En utmaning är att erbjuda bra lösningar för hemleverans och utlämning.
Vi använder staden annorlunda………………Stadens som vardagsrumVi använder staden/centrum alltmer som vårt vardagsrum och kontor. Fik och restauranger ökar sin andel i stadskärnan. Detta ökar godstransporterna av små och frekventa transporter.
Service/välmående ökar sin andel i stadskärnan. Vilket minskar godstransporter i centrum då det inte omsätter så stora mängder varor.
Handeln flyttar in i bostaden. Och transporterna flyttar till bostadsområdena
Vem transporterar gods i framtiden?
Idag är distributionen uppbyggd för B2B relationer. Det kommer nya lösningar för B2C som bygger på informationsplattformar för exempelvis fraktbörser och halvprivata leveranslösningar.
Nya typer av företag sammanlänkar individer som vill ha en tjänst utförd med individer som kan utföra tjänsten , ex vis Uber, urb-it, Sellpy. Dessa tjänster är fortfarande omogna men omsätter redan miljarder och innebär nya utmaningar.
Kan ge mer samordnade transporter med hög fyllnadsgrad. Samtidigt brukar ett större utbud av en tjänst till ett lågt pris öka förekomsten vilket skulle tyda på att varuleveranserna istället kan öka mer än förväntat.
NU-handelMed urb-it får du personliga leveranser på allt du behöver inom en timme.
Vi styr godstransporterna
• Ökad konsumtion• Öka koncentration• Ökat bostadsbyggandeUrbanisering
• Traditionell handel• E-handel• Sömlös handel• Inköpsresor
Handel och konsumtion
• Staden som vardagsrum• Service och välmående• Glest eller tätt
Hur vi bor och använder staden
• Infrastrukturplanering• Bostadsbyggande - utformning• Tillgänglighet till service o handel• Infrastruktur och regelverk för godsmottagning
Samhällsplanering
Godstransporter i
staden
Citylogistik - en mängd olika initiativ att hantera urbana godstransporter
Samdistribution Nattleveranser Styrning av lastzoner Tidsrestriktioner Miljözon Terminallokaliseringar Inlandssjöfart Multifunktionella körfält mm
Samdistribution
Privata mottagare Kommunala mottagare
Samordnad varudistribution – privata mottagare
Exempel på privata initiativ
Svenska Mässan
Gamla stan
Marstrand
ICA och COOP
Linköping
Drivkrafter för privata initiativ
Svåra fysiska förhållanden är en stark drivkraftMånga av de privata initiativen kring samordnad varudistribution har någon eller några förutsättningar som särskilt gynnar samordnad varudistribution som lösning
Trånga gamla stadskärnor, Trängsel i centrum Skärgårdsöar Stora avstånd i glesbygd Trängsel vid lastinfarter
Samordnad varudistribution till kommunala/landstingets enheter
Svenska kommuner köper totalt varor för drygt 800 miljarder kr varje år. 80 % är livsmedel och mjukpapper. Mottagarna är storkök, skolor, förskolor, äldreboenden och andra kommunala verksamheterMiljö, trafiksäkerhet och möjlighet upphandla från små lokala leverantörer är de största drivkrafterna.Olika system: enbart kommunens gods
öppet system för andra mottagare
Samlastning i framtidens bostadsområdeNorra Djurgårdsstaden 2030 - en beräkning
Om vi inte haft samlastningsterminalen hade vi haft: 200 procent fler transporter/rutter inom
området 45 % procent högre trafikarbetet
Samlastningen ger: en energibesparing på 900 000 kWh/år minskad trängsel, färre lastbilar i
bostadsområdet och mindre buller E-handel ökar transporterna i
bostadsområdet men samlastning effektiviserar dem
Många aktörer som kan påverka
LOGISTIKTEKNIK
AFFÄRSMODELLER
SAMVERKAN
POLITIKSAMHÄLLE
MARKNAD
KUNSKAP
MÄNNISKAN
