Vi tillsätter en utredning!SP3Mikael Elias Gymnasium

Uppgift

Uppgiften består i att skriva en utredande text. Texten ska behandla ett aktuellt ämne och

kunna publiceras i tidskriften Moderna tider. Tidskriften riktar sig till män och kvinnor i

åldern 20-45 år. För att kunna bli publicerad i tidskriften får din text vara max 6 sidor

(exklusive titelsida och källförteckning).

Din utredande text ska innehålla:

En titelsida

En inledande del

En kort källdiskussion (kan vävas in i inledande delen)

En utredande del.

En avslutande del

Källförteckning

Lämplig layout och rubriker (läs mer om det längre fram i detta dokument).

Tydliga källhänvisningar.

Ämnesval

Ämnet för texten ska vara aktuellt, men är i övrigt valfritt. För de högre betygen är det viktigt

att du på egen hand kan hitta ett ämne och självständigt formulera ett problem och göra

avgränsningar.

Formalia

- Texten ska vara 4-6 sidor.

- Texten skrivs i Times New Roman, storlek 12, radavstånd 1,5.

- Rubrikerna ska vara vänsterjusterade. Lämpliga typsnitt för rubriker är t.ex. Helvetica

och Arial.

1

Handledning

Handledning med mig bokar du, och tiderna som finns till förfogande är de lektioner vi har

enligt schemat. Boka en tid om du vill vara säker på att få handledning.

Planering

Vecka 49: Introduktion av uppgift. Börja fundera över ämne.

Vecka 2: Genomgång + eget arbete.

Vecka 3: Eget arbete. Skriva ett PM för arbetet. PM:et ska presenteras för Christian vecka 4.

Vecka 4: Genomgång + eget arbete. Presentera PM muntligt eller skriftligt för Christian.

Vecka 5: Arbetslivsvecka. Ingen lektion.

Vecka 6: Genomgång + eget arbete.

Vecka 7: Eget arbete på lektionen.

Vecka 8: Sportlov

Vecka 9: Eget arbete på lektionen.

Vecka 10: Inlämning senast måndagen den 5/3 klockan 16.00. Mailas till christian.lind.nit@analys.urkund.se

NÄRAVO GÄLLER PÅ SAMTLIGA LEKTIONER OM INTE ANNAT ANGES.

2

Betygskriterier

För betyget godkänt krävs att

Din text är disponerad som en utredande text. Texten informerar på ett sakligt och rättvisande sätt om det ämnesområde du har valt.

Personliga iakttagelser och kommentarer redovisas. Du visar att du kan skilja mellan egna och andras åsikter.

Du använder dig utav olika källor och redovisar dessa korrekt. Texten är skriven på i huvudsak korrekt sakprosa och kan efter viss bearbetning

publiceras i det tänkta sammanhanget.

För betyget väl godkänd krävs dessutom att

Textens utformning är intresseväckande för läsaren Texten är strukturerad på ett väl genomtänkt och överskådligt sätt Texten är utredande och relativt väl avgränsad med väl avvägda proportioner mellan

de olika delarna. Texten är i stort sett klar för publicering i sitt tänkta sammanhang.

För betyget mycket väl godkänd krävs dessutom att

Ditt ämne är väl avgränsat, har en tydlig problemformulering och adekvat/a frågeställning/ar.

Texten är strukturerad på ett mycket väl genomtänkt och överskådligt sätt. Dina slutsatser är väl underbyggda och du för ett välgrundat resonemang om

utredningens giltighet. Språket är nyanserat och stilistiskt väl anpassat för uppgiften. Du behärskar referat- och citatteknik och redovisar dina källor smidigt. Texten är färdig för publicering i sitt tänkta sammanhang.

3

Vad är en utredande text?

En utredande text analyserar ett avgränsat ämne enligt ett bestämt logiskt mönster. Ofta är

ämnet ett problem, t.ex. ”ungdomars stress”. Texten presenterar olika aspekter av problemet

med hjälp av information, erfarenheter och exempel. Det finns två huvudtyper av utredningar:

ettledsämnenoch tvåledsämnen. Dessa tas upp närmare under rubriken Disposition.

Disposition

För att lyckas med sin utredande text krävs en tydlig disposition, där de olika avsnitten klart

hänger samman i en logisk följd. I din utredande text ska du följa den grundläggande

disposition som presenteras nedan. Notera att du inte ska skriva ut rubrikerna inledande del,

avhandlade del och avslutande del. Formulera istället egna rubriker som lockar läsaren och

talar om vad olika avsnitt handlar om.

1. Titelsida med rubrik, namn, klass och kurs: Tänk på att rubriken måste ha täckning

i texten, d.v.s. text och rubrik måste stämma överens.

2. Inledande del med presentation av ämne, bakgrund, syfte och metod.

a) Väck intresse för ditt ämne, ge en bakgrund och presentera problemet

(problemformulering). Förklara varför ämnet är viktigt. Du kan exempelvis

börja med en historisk tillbakablick eller med en koppling till ämnets aktualitet.

b) I den inledande delen ska du också berätta vad du ska göra (syftet). Till en

utredande text eller uppsats knyts ofta en frågeställning. Den formulerade

frågeställningen avgör vad du ska rikta uppmärksamheten mot.

c) Tala om hur du ska göra det (metod). Upplysa läsaren om hur du ska gå tillväga

och hur du har tänkt lägga upp din text och presentera ditt material.

4

3. Källdiskussion (kan vävas in i den inledande delen)

Vilket material har du använt (böcker, artiklar, intervjuer).

Vilka urval har du gjort och varför?

På vilket sätt är källorna relevanta och trovärdiga för din utredning.

4. Utredning/avhandling

Här går du igenom ditt material, presenterar fakta och analyserar den information du fått

fram. Resonera kring orsakerna till problemet, vilka följderna blir om problemet inte

löses. I den utredande delen ska inte dina egna erfarenheter eller åsikter dominera. Det

lättaste sättet att undvika att din egen ståndpunkt lyser igenom är att spara synpunkter och

slutsatser till avslutningen.

5. Avslutande del

Här sammanfattar du det du har kommit fram till, ger svar på din frågeställning och

presenterar dina slutsatser. Tänk på att slutsatserna måste bygga på det som

presenterats i den avhandlande delen och vara väl underbyggda. Det är inte alltid så att

det finns underlag för en entydig uppfattning. Flera rimliga synsätt kan redovisas.

Därefter kan du redogöra för betydelsen av det du skrivit om. Kanske har du

kommit fram till att ytterligare utredning behövs och att fler frågor borde ställas. Låt

dina läsare få ta del av vad en fortsatt utredning borde ta fasta på.

6. Källförteckning: Hur du utformar denna kan du läsa längre fram i detta dokument.

5

Arbetsgång: från idé till färdig text

1. Ämnesval och problemformulering

Börja med att välja ämnesområde. Avgränsa ämnet och gör en problemformulering och

komplettera problemformuleringen med en eller flera följdfrågor.

I det här skedet är det viktigt att ta hänsyn till om du ska utgå från ett ettledsämne eller ett

tvåledsämne:

Ettledsämnen

Ettledsämnen formuleras med ett huvudord, till exempel:

”Orsakerna till rasismen i Sverige”

”Följderna av det ökade våldet i samhället”

”Betydelsen av ett starkt försvar”

”Bakgrunden till romantiken”.

Ett ettledsämne kan också röra sig om tankegångar tankar och reflektioner kring en förklaring

av en företeelse, en händelse eller ett yttrande. Exempel är:

”Bildspråket i Strindbergs hemsöborna”

”Betydelsen av att sjunga i kör”

”Reflektioner kring julfirandet”

”Varför svär vi?”

I texter där du ska utreda en händelse är det givande att få vissa av de här frågorna besvarade:

- Vad skedde? På vilket sätt och hur?

- Vad gjorde de inblandade? Finns det olika teorier om händelseförloppet?

- Var och när skedde det? Är plats och tid viktiga för förståelsen?

- Varför skedde det? Vilken var avsikten?

- Vilka blev följderna? Vilken betydelse fick det?

6

Det är också viktigt att du gör klart för dig i vilken ordning du ska presentera de olika

momenten, vilket moment du ska lägga huvudvikt på och vilken effekt detta ger. Titta på

följande möjligheter:

Orsaker – problemet – följder

Problemet – orsaker – följder

Problemet – följder – orsaker

Följder – orsaker – problemet

Tvåledsämnen

Tvåledsämnen har en rubrik med två huvudord, ofta ett motsatspar, t.ex. likheter –

olikheter för – emot, fördelar – nackdelar, förr – nu. Rubrikerna kan t.ex. vara

”Bilismen – på gott och ont”, ”Modet förr och nu”, ”Videovåldet och våldet i

massmedierna – likheter och olikheter”, ”Upplysningen och romantiken – en

jämförelse”.

Som du ser ovan innehåller den här typen av ämnen en jämförelse som markeras med ett

motsatspar. Motsatsparen begränsar ämnet och anger inom vilka gränser du ska hålla dig. Till

den här gruppen av jämförelse hör också ämnen såsom ”Privatbilism eller kollektivtrafik”. De

här ämnena begränsas inte av något motsatspar, utan här får du själva bestämma vad du ska

jämföra. Ett ämne som ”Privatbilism eller kollektivtrafik” skulle kunna innehålla följande

jämförelsepunkter: miljöaspekter, ekonomiska infallsvinklar och säkerhetssynpunkter

Vid tvåledade ämnen brukar man använda antingen en lodrät disposition eller en vågrät

disposition. Den lodräta dispositionen ger en bra helhetsbild och fungerar bra vid kortare

uppsatser/utredningar.

7

Lodrät disposition

Inledning

Alla likheter

Alla olikheter

Avslutning

Vågrät disposition

Inledning

Likhet 1

Olikhet 1

Likhet 2

Olikhet 2

Likhet 3

Olikhet 3

Avslutning

8

2. Sök information och planera

Efter ämnesvalet är det dags att söka information från olika källor. Det finns två olika

typer av källor:

Primärkällor, d.v.s. information som du själv samlar in genom intervjuer, enkäter och

undersökningar.

Sekundärkällor, d.v.s. faktaböcker, uppslagsverk, tidningar, radio, tv, utredningar, och

statistiskt underlag.

Gå igenom den information du har skaffat. Fundera och välj ut sådant som är viktigt.

Skriv stödord eller gör en tankekarta.

3. Gör en disposition

När du har skaffat information och samlat material behöver du göra en disposition,

d.v.s. en plan över hur du ska lägga upp innehållet. Tänk över i vilken ordning du ska

ta upp olika saker. Se punkt 2.

4. Skriva utkast och bearbeta

Formulera ett första utkast till de olika avsnitten. Skriv inte avsnitt för avsnitt utan

arbeta med de avsnitt du har material till eller känner för att jobba med.

5. Granska och skaffa återkoppling

Läs igenom din text, gör markeringar, skriv förslag till förbättringar och justera texten.

Be någon annan att läsa ditt utkast och ge återkoppling på vad som är bra och vad som

kan bli bättre.

6. Bearbeta och renskriv

Ta hänsyn till den återkoppling du har fått och dina egna synpunkter. Ändra, förbättra

och finslipa tills du är nöjd. Läs igenom texten en sista gång och rätta eventuella

stavfel, syftningsfel och andra språkliga missar du upptäcker.

9

Struktur och sammanhang

Det är viktigt att du skapar struktur och sammanhang i din framställning. Här är några knep

som får dig att lyckas med detta:

Dela upp texten i tydliga avsnitt och stycken. Låt ett avsnitt handla om en huvudidé och

gör ett nytt stycke när du tar upp en ny tanke eller nytt argument. I början av varje stycke

bör det finnas en kärnmening, d.v.s. en mening som sammanfattar huvudtanken eller det

viktigaste. Kärnmeningen utvecklar du sedan i den text som följer.

Sammanhangsord är viktiga för att skapa sammanhang mellan avsnitt och stycken. Nedan

följer en sammanställnig med olika sammanhangsord som du kan använda.

Sammanhangsord som för framåt i texten: Även Och, också dessutomlika viktigt är vidare för det första, för det andraInledningsvis Först och främst slutligen, avslutningsvis

Sammanhangsord som signalerar motsättning eller jämförelseDäremot Tvärtemot På så sättMen Tvärtom På samma sättÄndå I gengäld Samtidigt (kan noteras att)

Sammanhangsord som uttrycker allmänt sambandMot bakgrund av När det gäller I samband medMed hänsyn till I fråga om Har att göra med

Sammanhangsord som utvecklar och sammanfattar

Exempel Orsaker och slutsatser Sammanfattningar

Såsom Av detta skäl Slutligen

Till exempel Mot den bakgrunden Kort sagt

Illustrerar En förklaring till detta Sammanfattningsvis

Visar Följaktligen Avslutningsvis

Belyser Slutsatsen blir

I synnerhet Följden blir

10

Referat

I din text måste det framgå tydligt vad som är dina tankar och vad du hämtar från andra. När

du refererar sammanfattar du med egna ord vad någon har sagt eller skrivit. När du refererar

är det viktigt att fokusera på huvudinnehållet och huvudtankarna hos källan. Detaljer kan du

låta vara.

För att tydligt visa att du presenterar någon annans åsikter kan du använda referatmarkörer:

Exempel: Journalisterna Tinni Ernsjöö Rappe och Jennie Olsson hävdar i debattartikeln

”Sluta trycka ner duktiga flickor” att flickors duktighet i allt för hög grad ses som ett problem.

11

skriver påpekar antydersäger avslutar inlederanser framhåller fortsätterförklarar klargör menar

Citat

När du citerar återger du ordagrant vad någon har sagt eller skrivit. Du kan citera ur andra

källor om du vill lyfta fram något som är bra formulerat eller för att återge åsikter eller

värderingar. Citat kan också användas när du vill belysa, fördjupa eller förstärka ett citat.

En huvudregel är dock att onödiga eller alltför många citat gör en text ”hackig” och jobbig att

läsa. Citera därför inte mer än du måste.

Citat ska markeras med citattecken och du får med inte ändra någonting alls i den text du

citerar. Om citatet är insprängt i den löpande texten markerar du citatet med citattecken i

början och slutet av citatet.

Exempel: Selma Lagerlöf inleder sin roman Gösta Berlings Saga med den numera

klassiska meningen ”Äntligen stod prästen i predikstolen.”

Exempel: I sin biografi skriver Zlatan Ibrahimovic att ”Tiden i Barcelona var som att

sitta i fängelse.”

Om du vill korta ner ett citat markerar du det på olika sätt beroende på hur mycket du vill ta

bort. Gäller det enstaka ord markerar du det med tre punkter inom hakparentes.

Exempel: ”Prästen var […] strålande vacker.”

Tar du bort hela meningar eller ett längre stycke markerar du det med tre tankstreck inom en

hakparentes.

Exempel: ”Prästen var ung, hög, smärt och strålande vacker [- - - ] allt hos honom var

skönt, fint, uttrycksfullt, genomglödgat av snille och andligt liv.”

Det första exemplet ovan visar hur man gör första gången man citerar från en viss bok. Nästa

gång man citerar ur samma bok är det betydligt enklare. Då skriver man enbart författarens

efternamn och det citat man vill ha med.

12

Blockcitat

Blockcitat är längre citat som markeras med indrag (ca 1 cm) och enkelt radavstånd.

Observera att citattecken ej ska användas. Blockcitat ska även markeras med mindre

stil. Skrivs uppsatsen i 12 punkter kan blockcitaten skrivas i 10. Blockcitat ska ej

markeras i kursiv eller med fetstil eller annat typsnitt. Lämna blankrad före och efter

citatet.

Exempel: Hon skötte om barnet och lekte med det. Hon ansade blommorna, styrde om hushållet och promenerade.

Den tid, hon fick öfrig, utfylde hon med handarbete i stor skala och med att göra hushållsrön i

syltningskonsten. Hon låg också länge på morgnarna och lät ibland bjuda sig kaffe på

sängen.

13

Källhänvisningar

Fotnoter används både vid citat och vid referat. Syftet med fotnoter är att man inte ska behöva

ha så mycket information inne i själva texten. Det är därför att föredra att använda noter som

visas längst ner på sidan. Första gången man anger källan skriver man ut all information om

källan. Nästa gång man använder samma källa skriver man enbart författarens namn, årtal och

sida.

Själva siffran som markerar fotnoten placeras lite olika beroende på om det är ett citat eller ett

referat. Vid citat placeras siffran direkt efter citatet, det vill säga efter det andra

citationstecknet, medan man vid referat placerar siffran efter meningen.

Fotnoter skrivs enligt följande:

Böcker

1Efternamn, förnamn, boktiteln kursiverad. Förlagsort tryckår, sida.

Exempel 1Johansson Eva, Travhästen. Göteborg 1990, s. 74.

Artikel

Efternamn, förnamn, artikelns rubrik inom citattecken. Tidskriftens/tidningens

namn i kursiv samt publiceringsdatum eller nummer.

Leifby, Marcus, ”Det här var precis vad Hammarby behövde”. Aftonbladet

2011-09-27.

Internetkällor

1. Författarnamn. Vem har skrivit dokumentet?

2. Titel. Vad heter dokumentet?

3. Utgivare Vem har publicerat dokumentet?

4. Arkiv: Var kan man få tag på dokumentet?

14

Exempel: Arfwedsson, Jacob, 2002, "Utan förnyelse segrar Le Pen", Smedjan 2/5, tillgänglig på http://www.smedjan.com, citerad 28/5 2002.

KällförteckningI källförteckningen skriver du allt som läsaren kan behöva för att kunna hitta de källor du

använder och hänvisar till. Du ska räkna upp dina källor i bokstavsordning efter författarens

efternamn.

Så här anger du källor:

Böcker:

1Efternamn, förnamn, boktiteln kursiverad. Förlagsort tryckår, sida.

Exempel: 1Johansson Eva, Travhästen. Göteborg 1990, s. 74.

Artikel eller uppsats i bok:

Efternamn, förnamn, titel på artikel eller uppsats, titel på bok, förlag och utgivningsår.

Exempel: Rönnblom, Malin, ”Våga tänka kvinnligt”, Hjärnsläpp – bang om biologism. Stockholm 2008, s. 55.

Tidnings- och tidskriftsartiklar

Efternamn, förnamn, titel. Tidningens eller tidskriftens namn och datum eller nummer.

Exempel: Norberg, Björn, ”Funktionshindrade skriver med ögonen”. Metro 2004-12-22.

Olsson, Sven, ”Universum är fullt av musik”. Illustrerad vetenskap, 6/2004.

Internetkällor

Se instruktioner under avsnittet ”Källhänvisningar”.

15

16