Robinsons resa handlar om Robin – ett barn som är med om ett skeppsbrott och sedan lyckas överleva länge på havet i en räddningsflotte med nallen Robinson som enda sällskap. Det är en berättelse om att vara mycket liten i en väldigt stor och obegriplig värld, om kampen för överlevnad och den okuvliga tron på att det finns något eller någon därute som kan hjälpa. Det är berät-telsen om människan och havet: världens en-sammaste plats och världens mest befolkade.

Robinsons resa är en föreställning att känna och uppleva! Arbetet med föreställningen har varit ett experiment där musik, dans och alla komponenter gemensamt skapar en berättelse. Vi vill fortsätta det arbetet, och bjuda in besökarna att bli en del av berättelsen genom att delge sina tankar, se dem och andras verk och idéer. Därför har vi skapat både fysiska och digitala rum. Under föreställningen möter publiken Robin och följer hens färd till havs. I teaterns foajé har vi byggt upp en instal-lation med tre rum som ger tre olika möjliga förklaringar till varför Robin har rest. Genom appen får besökaren ytterligare information, och på hemsidan kan alla delta, och berätta sin upplevelse av Robinsons Resa, och vem Robin är.

Välkomna ombord!

VÄLKOMMEN TILL ROBINSONS RESA!

ROBINSONADEN – litterär kamp för överlevnad Precis som Odysseus eller Hamlet har Robinson Crusoe blivit en figur i västvärldens medvetande vidare än det verk som berättar hans äventyr. Han ingår i myternas krets som den euro-peiska ensamhetens främsta hjälte, och hans namn har till och med blivit föremål för en egen berättarstil; Robinsonaden. En berättelse om någons äventyrliga upplevelser utanför civi-lisationen.

Det finns robinsöner både före och efter Robinson Crusoe. Ett exempel är Sofokles kämpe Filoktetes som av sina skeppskamrater lämnas kvar på en klippig udde vid ön Lemnos, och i tio år lever övergiven och ensam. Ett annat är den gammalegyptiska sagan om Ormön, som berättar om en ensam mans mirakulösa räddning ur ett skepps-brott och liv på en paradisisk ö. Robinsonaden är en i huvudsak man-lig historia, men det finns faktiskt undantag. Romanen Öjungfrun. Robinsonad för unga flickor av Gustaf Henrik Mel-lin berättar om den 14-åriga Göte-borgsflickan Helena Säfvenblom som hamnade på en öde ö tillsammans med sin blinda pappa. Två av vår tids mest kända exempel är William Gol-dings Flugornas herre och Yann Martels Berättelsen om Pi. Den sistnämnda handlar om den indiska pojken Pi som överlever ett skeppsbrott och efter det blir strandsatt på en båt till-sammans med en bengalisk tiger.

Gemensamt för robinsonaderna är att de skildrar människans kamp för att överleva, men till ensamheten kan man förhålla sig på olika sätt. Och hur man gör för att överleva skiljer sig. Vem är vi när vi står öga mot öga med

den rena naturen? Är vi som Jack i Flugornas herre, som när naturen är enda lag, blir ond? Eller grips vi som Robinson Crusoe av en obönhörlig längtan att behärska naturen? I den muslimska världen finns ett verk med

liknande innehåll, Hayy ibn Yaqzan som handlar om ett övergivet barn som växer upp på en obebodd ö i Indiska oceanen och – i total ensamhet och med naturen som enda läromästare – både lär sig konsten överleva och konsten att tro. Hayys kunskap efter-strävar inget syfte utöver sig självt. Hayy vill veta för att veta. När den hind dör som har fött honom blir han ifrån sig av sorg. Livet känns tomt. Men tomheten kan, upptäcker han, bemästras med kunskap. Vad var det som fick hinden att dö, vad är liv, vad är död?

Precis som Robinson i Robinson Crusoe träffar Hayy tillslut andra människor. Men medan Robinson gör den nya bekant-skapen till sin underhuggare – han berövar honom hans namn och ger honom i stället namnet på en arbetsdag, fredag – ser Hayy i sin nyfunne vän Absal en medmänniska, en person att prata och tänka med.

Robinsonaden ställer oss inför frågor om människans natur. Är vi civili-serade eller vilda innerst inne? Är moral bara en mask som faller av oss när vi är i naturen. Eller är det nå-got medfött? Vad händer om vi fråntas alla civilisationens kännetecken, om det varken finns lagar, internet eller affärer? Vad gör vi då, och hur blir vi mot varandra?

LÄR KÄNNA ROBINSON GENOM APPENAppen Robinsons resa finns för smartp-hones och surfplattor från både iPho-ne och Android. Ladda helst ner appen innan besöket, så att du kan fokusera på upplevelsen och foajéns installationer. På hemsidan hittar du länkar till nedladdningen, och förklaring till hur du gör, och i appen finns enkla instruktioner om användningen.På föreställningsaffischen och -flyern hittar du det första klippet som går att se redan nu. Öppna appen, klicka på UPPTÄCK. När kamerafönstret öppnas riktar du kame-ran mot affischen. De vita prickarna visar att kameran söker, och när den hittat rätt börjar klippet spelas upp.

I våra klipp är det bland andra Robins vänner, familj och nallen Robinson som lämnar korta ledtrådar om Robins liv. Några går att hitta på hemsidan där rummen finns represente-rade, men främst i installationen med Robins rum i foajén. Eleverna kan med fördel gå samman om en mobil att titta i vid besöket i foajén.

LÅT HEMSIDAN BLI EN DEL AV TEATERUPPLEVELSENArbetet med föreställningen har varit ett experiment där musik, dans och alla komponenter tillsammans skapar en berättelse. Det arbetet vill vi fortsätta här, och inspirera besökarna att bli en del av berättelsen genom att delge sina tankar, se dem och andras verk och idéer.

Hemsidan är en del av upplevelsen, och en del av det pedagogiska materi-alet. Där visar vi till exempel mer om Robins bakgrund och om arbetet med föreställningen. Vi ber också besökaren berätta sina tankar bland annat om vem Robin är, varför hen gav sig av och hur det gick sen. Skriv i gästboken, lägg upp era bilder på Instagram med den # som anges, eller maila dem till oss så lägger vi upp dem åt er.

Mail; robinsonsresa@helsingborg.seInstagram; robinsonsresa

I FOAJÉNROBINSONS RUMI foajén har vi byggt upp tre rum, som det kan ha sett ut just efter att Robin lämnat det. Varje rum ger en möjlig bakgrund till vem Robin är och varför hen gav sig av. I rummen finns några filmklipp som går att se med hjälp av appen. Vi kommer att markera vart man ska rikta telefonen för att hitta dem. Tanken är att eleverna kan besöka rummen i små grupper som delar på en telefon.

VAD SKULLE DU TA MED DIG?Ibland måste man ge sig av snabbt. Ibland kan man bara ta med sig det som ligger närmast och går att bära i handen. I föreställningen bär Robin med sig sin väska, med några få saker hen har fått med sig. I foajén på teatern finns det ett bord med resväskor, och ett bord med olika saker. Besökaren kan där väl-ja tre föremål som den skulle ta med sig på en resa ut i det okända – kan-ske mot en öde ö. Hen kan sedan läg-ga de tre föremålen i en av väskorna, fota sitt val och lägga upp bilden på Instagram med hashtags: #Robinsonsresa #packaväskan, eller mejla den till oss. Ibland är det praktiska val, ibland emotionella. Diskutera gärna valen, men vi är mer nyfikna på tankarna bakom dem än på ”rätt eller fel”.

SKICKA EN FLASKPOSTAtt skicka flaskpost är en önskan om att lägga en del av sig själv i ödets händer. Men bara en liten del, ner-skriven på en lapp som får skvalpa runt i slumpens virvlar, på väg mot en okänd adress i hopp om att bli funnen. Vilket språk ska man skriva på? Vad ska man skriva om sig själv? Och hur ska man få denna någon som läser brevet att svara? I foajén finns flaskor där besökaren själv kan lämna ett flaskpostmeddelande.Till Robin, Robinson, eller till vem den vill. Det kan vara förberett, men det kommer också att finnas papper och penna på plats. Skriv ett meddelande; det kan vara en dikt, en hemlighet eller bara en hälsning. Skriv vad du behöver hjälp med, eller vad du vill hjälpa någon annan med. Skriv under pseudonym el-ler med ditt riktiga namn. Lägg med-delandet i en av flaskorna och önska att det når fram.

VILKEN FÄRG HAR HAVET, SÄG? Ställ dig framför havet. Titta på det. Vänd bort huvudet igen och säg, vilken färg är det du har sett?

Havet. Nästan tre fjärdedelar av jor-dens yta är hav. Havsrummet är fjor-ton gånger större än det på land. Ändå är havet för oss ett mysterium. I havet finns ingen arkimedisk punkt, ingen fast punkt att utgå ifrån. I havet finns inga gränser. Havet är ett hav. Det vill vare sig väl eller illa. Det ligger där som ett okänt annat. Kanske har du hört sägas att människan vet mer om månen än om havsdjupen?

I Odyssén finns berättelsen om en havsgud vid namn Proteus, en siargud med förmågan att förvandla sig till vad som helst. Kung Menelaos möter honom en gång på en strand i form av en säl och kastar sig genast över honom. På en sekund förvandlar sig då Proteus till en våg, därefter till ett monster och sedan till eld. Varje gång Menelaos tror sig veta vem Proteus är, så är han någon annan. Kanske är det den bästa beskrivningen av havet. Vi tror att vi känner till det, men varje gång blir vi lurade.

Om någon frågar: ”vilken färg har ha-vet?” så svarar vi nästan omedelbart ”blått!”. Men stämmer det? När Home-ros i Odyssén beskriver havet säger han att det är ”vinrött”, ”mörkbrunt” eller ”svart”, men aldrig ”blått”. I det gamla Egypten kallade man exempel-vis medelhavet för ”det stora gröna”. Det är först i våra dagar som vi bör-jat kalla havet för blått.

Havet är stort och obegripligt. Havet är både behagligt varmt och is. Också en stor människa är liten i havets

ögon. Därför har vi i alla tider be-hövt berätta om havet, namnge det och förklara det. I berättelsen lär vi känna havet. Så kanske är det inte så

underligt att Daniel Defoes roman Robinson Crusoe (utgiven 1719) är en av världens mest lästa böcker.

DRÖMMEN OM EN Ö Robinson Crusoe är en liten ögrupp i Stilla havet. Det var på den ön sjö-fararen Alexander Selkirk, förla-gan till Daniel Defoes Robinson, var strandad i över fyra år. Defoe själv var aldrig där, annat än i tanken. Av Alexander blev Robinson, av den skotska skomakarsonen blev köpmans-son från York som vägrade lyssna på sin pappa – och fyra år blev till 28. Av sjörövaren Selkirk blir plantage-ägaren Crusoe som inte kunde låta bli att längta bort till avlägsna platser och – så fort han kom fram hade en lika stark hemlängtan. Alla platser Robinson besöker, alla saker han hittar och frukter han äter är något Defoe har hittat på. Själva ön är en idé. Författaren hade i alla fall aldrig varit där. Vilka platser drömmer du om? Var ligger den? Vad finns det där? Bor det andra människor där?

Gör så här:1. Rita en karta över en plats du

vill åka till (det behöver inte vara en ö).

2. Skriv och rita allting du kommer på med koppling till kartan och världen.

3. Ladda upp er drömplats på hemsidan via Instagram eller genom att mej-la den till teatern.

HAVETS MONSTER Världen under vattnet sägs vara som det skulle vara på jorden om den för-blivit orörd. Det finns både dalar, höjder och vulkaner. I havet finns till exempel världens högsta berg, Mauna Kea. Till berättelserna om ha-vet hör också en uppsjö av monster som sägs leva nere i havsdjupen. Själva benämningen ”monster” är faktiskt en härledning av latinets ”monere”, som betyder ”att varna”. Ett monster är ett tecken, ett omen. Det kan till exempel vara uttryck för Guds vrede, ett förebud om något som ska komma eller en ondskans sym-bol för världens misstag. Monstret är samtidigt både ett sätt att göra det okända begripligt och ett sätt att föra det okända omänskligt. Här är exempel på några av havets monster

Leviathan Leviathan är ett sjöodjur som Gud en-ligt Gamla testamentet segrade över i skapelseberättelsen. Enligt legenden är Leviathan en eldsprutande varel-se med en så väldig kropp att havet stormar när den simmar upp till ytan. Leviathan sägs ha ett så robust skinn att pilar och svärd bara studsar mot det.

Cthulhu Drakbläckfisken Cthulhu är ett gigan-tiskt monster med en fjällig kropp försedd med vingar och ett bläck-fiskliknande huvud. Varelsen ligger död men drömmande i den drunknade staden R'lyeh någonstans på botten av Stilla havet. Cthulhu är överstepräst för de stora äldre som enligt Cthulhu-mytologin någon gång kommer att åter-vända, skapa stor förödelse och till slut förinta hela mänskligheten.

MidgårdsormenMidgårdsormen är ett väsen omtalad i den nordiska mytologin. Loke och Ang-erboda har framavlat ormen. Midgårds-ormen kallas också ”Jordens band”. Ormen ligger i världshavet efter att ha blivit ditkastad av Oden. Midgårdsormen är nämligen så lång att han kan slingra sig kring Midgård och bita sig själv i svansen.

SirenernaSirenerna sägs leva på havets botten bland skeletten av de män som de har förhäxat. Genom sin hypnotiska sång kan sirenerna få sjömän att glömma vilka de är och vart de ska. De sjö-män, som förtrollade av sången hoppar över bord och försöker simma i land, blir uppätna av sirenerna. Eller så tynar de långsamt bort medan de lyss-nar till sirenernas sånger.

UmibōzuUmibōzu är som en gigantisk vatten-massa som är praktiskt taget odödlig om den inte avdunstar. Varelsen kan ändra form och dessutom öka i storlek genom att uppta vatten. Umibōzus at-tackmetod är att fånga sina offer i vattenmassan och dränka dem.

HydranHydran är ett monster som lurar i träsk och andra vattenrika områden. Hydran är en grotesk varelse med minst åtta huvuden varav det mellersta sägs vara odödligt. För varje huvud som huggs av växer dessutom två nya ut. Dess andedräkt är förgiftad och dödar den som råkar träffas av den.

Känner du till fler havsmonster? Hur skulle ditt havsmonster se ut?

BEARBETA FÖRESTÄLLNINGEN TILLSAMMANSTeater kan vara läskigt, roligt, konstigt eller chockerande, men något av det bästa med teater är att man speglar sig själv i det man ser. Föreställningen fungerar helt enkelt som en reflektionsyta för ens egna bekymmer och värderingar. Som lärare behöver man inte vara expert på en teaterföreställning. Du som lärare är också en åskådare och har precis som dina elever din egen upple-velse av det ni har sett tillsammans. Det är viktigt bearbeta de upplevelser man har haft, efter-som det skapar möjlighet till en djupare förståelse för det man har varit med om. Genom att prata om föreställningen tar en del av andras helt egna tolkningar utan att för den sakens skull bli oeniga. Det finns ingenting som är rätt eller fel.

I TEATERHUSET KAN NI • besöka rums-installationerna • skriva en flaskpost och posta den i installationen• packa det allra nödvändigaste inför en resa • se föreställningen

PÅ HEMSIDAN KAN NI BLAND ANNAT• läsa om föreställningen• få bakgrundshistorier• se bakom kulisserna• berätta vem din Robin är• berätta vad du skulle ta med dig om du var Robin• lägga upp din dröm-ö• läsa om havets monster• se andras bilder och tankar om föreställningen• komma till hemsida och biljettförsäljning

I APPEN KAN NI• se filmklipp • komma till hemsida och biljettförsäljning

Tänk på att få tillstånd av målsman om eleverna själva vill vara med på bild. Det går alldeles utmärkt att bara skicka bilder på det som skapats.

ROBINSONSRESA