Ekonomi och Marknad – december 2017-Gris, nöt och lamm

2 | LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD – DECEMBER 2017

Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris,

nöt och lamm.

• De genomsnittliga EU-priserna på

griskött har en tydligare koppling till

exportutvecklingen till Kina, även om

viss eftersläpning råder. Under första

halvåret av 2017 hade EU de högsta

genomsnittliga priserna på griskött

sedan 2013. Samtidigt väcktes frågor

om rådande handelsutveckling och

prisnivåer var långsiktigt hållbara eller

bara en tillfällig bubbla till följd av den

kinesiska omstruktureringen av den

inhemska grisproduktionen under 2016.

I jämförelse med de sju första månaderna

2016 har EUs export till Kina minskat

med 43 procent under 2017, enligt

siffror från EU. Som en konsekvens av

en vikande exportmarknad har EUs

genomsnittliga priser fallit tillbaka med

närmare 17 procent sedan pristoppen i

juni. I Tyskland är samma siffra minus 19

procent.

Gris• Exporten av europeiskt nötkött har

den starkaste trenden på fem år och

prognosen för helåret talar om en

10-procentig ökning mot föregående

år. Hong Kong utgör en allt viktigare

exportdestination för europeiskt

nötkött. Även Filipinerna får en

viktigare roll, inte minst på grund

av landets intresse för lågförädlade

styckdetaljer. Utvecklingen

återspeglar sig i prisutvecklingen på

EU-nivå, som i genomsnitt är närmare

tre procent högre under 2017, jämfört

med föregående år. Den svenska

prisbilden fortsätter alltjämt att skilja

sig från den som råder inom EU och

bland direkta konkurrentländer.

Under årets 48 inledande veckor låg

de genomsnittliga svenska priserna

närmare 23 procent över EU-snittet.

• Svenska prisbilden på lamm,

uttryckt i SEK, har förbättrats med

0,6 procent under 2017 i förhållande

till 2016. Utvecklingen följer samma

mönster som EU marknaden

totalt sett men också vad som kan

observeras i Irland. De svenska

lammpriserna är i genomsnitt 6,4

procent högre än de irländska och

0,6 procent lägre än snittet i EU.

Till skillnad från både det svenska

gris- respektive nötköttet, som mer

eller mindre är frikopplad från

utvecklingen på EU- marknaden,

utvecklar sig inte efterfrågan på

svenskt lammkött på samma sätt.

Den svenska lammnoteringen ligger

snarare på EU-snittet och prisbilden

påverkas starkt av handelsflöden

och den svaga ställningen på

hemmamarknaden.

Nöt Får och lamm

LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD – DECEMBER 2017 | 43 | LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD – DECEMBER 2017

Gris

Slaktutveckling och handels-flöden i SverigeAntalet slaktade grisar ökade med 2,4 procent under de inledande

nio månaderna av 2017 i förhållande till samma period föregående år.

Utvecklingen ligger linje med prognosen för helåret 2017.

Svenskt griskött fortsätter att förstärka sin marknadsposition på

hemmamarknaden. I slutet av september 2017 uppgick marknadsandelen

till närmare 73 procent, det är en förstärkning med 4,8 procent jämfört

med perioden januari-september föregående år. När handelsutvecklingen

för årets första inledande nio månader nu redovisas ser trenden ut att

fortsätta. Importvolymerna minskar sammantaget med 6,7 procent. Dock

växer den svenska marknadsandelen på en totalt sett krympande marknad.

Sedan 2013 har förbrukningen av griskött minskat med närmare fem

procent i Sverige.

Den svenska exporten av griskött ökade med 12,1 procent under samma

period och kan i sin helhet förklaras av en kraftigt ökad avsättning på den

nya zeeländska marknaden (+53%). Exportvolymerna motsvarar knappt en

fjärdedel av vad som importeras. Fortfarande utmärks exportambitionerna

av relativt spridda skurar, närmare 40 procent av exportvolymerna

under det första kvartalet går till ett större antal länder som i denna

sammanställning benämns Övriga.

Tabell 1. Slaktutveckling och handelsflöden av griskött i Sverige.

Källa: Jordbruksverket och SCB.

Sverigejanuari -

september 2017

∆ perioden (%)

2017/2016

Antal slaktade grisar (1 000-tal)

1 939,6 2,4

Export (ton) 21 854 12,1

Polen 5 982 -1

Nya Zeeland 2 345 53

Danmark 1 596 24

Italien 304 449

Sydkorea 1 003 -18

Storbritannien 1 480 9

Estland 323 42

Övriga 8 821 13

Import (ton) 88 405 -6,7

Tyskland 37 711 -7

Danmark 22 736 -13

Nederländerna 5 320 -5

Finland 4 788 -10

Belgien 2 195 0

Italien 1 753 -10

Irland 1 416 -18

Ungern 52 -10

Övriga 14 435 8

Utvecklingen i svensk grisproduktionDe genomsnittliga EU-priserna på griskött har en tydligare kopp-

ling till exportutvecklingen till Kina, även om viss eftersläpning

råder. Under första halvåret av 2017 upplevde EU de högsta

genomsnittliga priserna på griskött sedan 2013. Samtidigt väcktes

frågor om rådande handelsutveckling och prisnivåer var lång-

siktigt hållbara eller bara en tillfällig bubbla till följd av den

kinesiska omstruktureringen av den inhemska grisproduktionen

under 2016. Under andra kvartalet 2017 började en svagare efter-

frågan från Kina, samt konkurrens från bland annat Canada,

sätta tydliga spår i handelsstatistiken. I jämförelse med de sju

första månaderna 2016 har EUs export till Kina minskat med 43

procent under 2017, enligt siffror från EU. Prognosen för helåret

talar om en minskad export från EU motsvarande nio procent.

Raset på den kinesiska marknaden kompenseras delvis genom

en ökad efterfrågan från andra asiatiska handelspartners såsom

Japan, Sydkorea och Filippinerna. Som en konsekvens av en

vikande exportmarknad har EUs genomsnittliga priser fallit

tillbaka med närmare 17 procent sedan pristoppen i juni.

I Tyskland är samma siffra minus 19 procent. Under samma

period har den svenska prisbilden förstärkts med närmare tre

procent och understryker återigen skillnader i marknadsförutsätt-

ningar där de svenska grispriserna inte alls har samma expo-

nering för globala handelsflöden.

LönsamhetsindikatorSlaktgrisproduktionen och smågrisproduktionen upplever en

marginalförsvagning under perioden januari-november med 7,1

respektive 2,3 procent i förhållande till samma period föregående

år. Foderpriserna är mellan 2 och 3,8 procent högre under 2017,

samtidigt är de svenska avräkningspriserna för både små-

respektive slaktgrisar i stort sett oförändrade sett mellan åren.

Sett över längre period upplever dock svensk grisproduktion en

stark lönsamhetsutveckling.

Figur 1. Avräknings-priser på slaktsvin i utvalda EU-länder, tre år bakåt.

Källa: Jordbruksverket och EU- kommissionen.

•••••Sverige

Danmark

Tyskland

Polen

EU

19

18

17

16

15

14

13

12

11

10

sek/

kg

20

14

-43

20

14

-48

20

15

-01

20

15

-06

20

15

-11

20

15

-16

20

15

-21

20

15

-26

20

15

-31

20

15

-36

20

15

-41

20

15

-46

20

15

-51

20

16

-03

20

16

-08

20

16

-13

20

16

-18

20

16

-23

20

16

-28

20

16

-33

20

16

-38

20

16

-43

20

16

-48

20

17-0

1

20

17-0

6

20

17-1

1

20

17-1

6

20

17-2

1

20

17-2

6

20

17-3

1

20

17-3

6

20

17-4

1

20

17-4

6

Figur 2. Den svenska slaktgrisnoteringen i relation till priset på färdigfoder1 och priset på smågrisar2.

Källa: Egen bearbetning1Multplicerat med en faktor: 2,8 kg foder/kg levande tillväxt.2Priset på smågrisar är dividerat med en slaktvikt om 91,4 kg.

•••Smågris/slaktvikt

Foder x 2,8

Slaktgris

20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD – DECEMBER 2017 | 65 | LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD – DECEMBER 2017

Nöt

Antalet slaktade nötkreatur minskade med närmare 1,2 procent under

årets första nio månader i förhållande till samma period föregående år.

Men utvecklingen fortsätter att variera kraftigt mellan djurkategorier.

En fortsatt avtagande slakt av i synnerhet kalv och hondjur vittnar om ett

gynnsamt marknadsläge och en pågående besättningsuppbyggnad, delvis

genom omstruktureringar av befintliga mjölkbesättningar.

Den svenska exporten av nötkött ökade med 11,5 procent under

perioden januari - september 2017 i jämförelse med föregående år, dock

från förhållandevis låga nivåer. En fortsatt stark handelsutveckling till

Tyskland bidrar till detta men med tanke på de höga svenska nötkötts-

priserna rör det sig sannolikt om vidareexport av importerat nötkött.

Importen av nötkött till Sverige minskade med 6,2 procent under

samma period. De tre största importländerna; Irland, Tyskland och

Nederländerna fortsätter tappa marknadsandelar i Sverige. Mycket talar

för att utvecklingen står sig på årsbasis vilket innebär lite av ett trendbrott

på den svenska marknaden som har en närmast obruten trend av stigande

import av nötkött sedan slutet på 80-talet. Samtidigt visar förbrukningen

av nötkött tecken på att minska under 2017 efter en stigande konsumtions-

trend sedan 2009.

Slaktutveckling och handels-flöden i Sverige

Tabell 2. Slaktutveckling och handelsflöden av nötkött i Sverige.

Sverigejanuari– september 2017

∆ perioden (%) 2017/16

Antal slaktade nötkreatur(1 000 – tal)

296,6 -1,2

Kalv 10,2 -14,3

Tjur 134,5 4,1

Stut 26,7 5,1

Ko 85,9 -7,2

Kviga 39,3 -4,2

Export (ton) 13 678 11,5

Tyskland 8 592 21

Finland 1 490 -14

Danmark 1 291 10

Belgien 438 -3

Norge 201 -7

Nederländerna 31 78

Övriga 1 634 4

Import (ton) 99 735 -6,2

Irland 22 734 -13

Tyskland 17 196 -5

Nederländerna 18 020 -6

Polen 14 925 1

Danmark 9 778 5

Brasilien 1 239 -22

Finland 2 596 -6

Italien 3 859 -10

Övriga 9 388 -9

Källa: Jordbruksverket och SCB.

Utvecklingen i svensk nötköttsproduktionExporten av europeiskt nötkött har den starkaste trenden på fem

år och prognosen för helåret talar om en 10-procentig ökning

mot föregående år. Hong Kong utgör en allt viktigare export-

destination för Europas nötkött. Även Filipinerna får en viktigare

roll inte minst på grund av landets intresse för lågförädlade styck-

detaljer. Detta återspeglar sig i prisutvecklingen på EU-nivå som

i genomsnitt är närmare tre procent högre under 2017 jämfört

med föregående år. Den svenska prisbilden fortsätter alltjämt att

skilja sig från den som råder inom EU och bland direkta kon-

kurrentländer. Under årets 48 inledande veckor låg de genom-

snittliga svenska priserna närmare 23 procent över EU-snittet.

Både EU överlag (+3,2%), Irland (+1,8%) och Tyskland (+3,9%)

har dock starkare pristrender än vad som råder för svenska nöt-

köttspriser som försämrats i förhållande till föregående års nivå.

Irland, som är en framstående exportör av nötkött, gynnas av sin

exponering på viktiga exportmarknader.

LönsamhetsindikatorKalvpriserna har fallit med 1,8 procent och foderkostnaderna har

stigit med 2,5 procent under 2017 i förhållande till föregående

år medan avräkningspriserna är förhållandevis stabila.

Sammantaget ger nyckeltalet nötkött minus foder och kalv i

medeltal 12,52 kronor per kilo hittills i år (vecka 1 - vecka 47)

vilket kan jämföras med 13 kronor per kilo motsvarande period i

fjol. En marginalförsämring för innevarande år motsvarande 3,7

procent.

Figur 3. Avräknings-priser på ungtjurar i utvalda EU-länder, tre år bakåt.

Källa: Jordbruksverket och EU- kommissionen.

•••••Sverige

Danmark

Tyskland

Irland

EU

50

48

46

44

42

40

38

36

34

32

30

sek/

kg

20

14

-45

20

14

-50

20

15

-3

20

15

-8

20

15

-13

20

15

-18

20

15

-23

20

15

-28

20

15

-33

20

15

-38

20

15

-43

20

15

-48

20

15

-53

20

16

-05

20

16

-10

20

16

-15

20

16

-20

20

16

-25

20

16

-30

20

16

-35

20

16

-40

20

16

-45

20

16

-50

20

17-0

3

20

17-0

8

20

17-1

3

20

17-1

8

20

17-2

3

20

17-2

8

20

17-3

3

20

17-3

8

20

17-4

3

Figur 4. Avräkningspris, kalv- och foderkostnad per kg slaktad vikt.

Avser 16 månaders mjölkrastjur, 300 kg slaktad vikt. Uppgifterna bygger på SCBs statistik för en R3 ungtjur men är justerade för klassning, från R till O-, och transportkostnad till slakteriet på drygt en krona är borträknad.

Källa: Bearbetning av Svenska köttföretagen

50,00

45,00

40,00

35,00

30,00

25,00

20,00

15,00

10,00

5,00

0,00

2010

•••Kalv

Foder

Nötkött

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD – DECEMBER 2017 | 87 | LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD – DECEMBER 2017

Får och lamm

Tabell 3. Slaktutveckling och handelsflöden av får och lamm i Sverige.

Sverigejanuari-september 2017

∆ perioden (%) 2017/16

Antal slaktade tackor och baggar (1 000-tal)

22,2 17,6

Antal slaktade lamm (1 000-tal)

150,1 5,4

Export 192 -19,1

Import 10 648 3,5

Irland 4 024 24

Nya Zeeland 2 415 -16

Belgien 534 23

Tyskland 617 29

Övriga 3 058 -6

Källa: Jordbruksverket och SCB

För första gången på relativt länge går produktionstillväxten av svenskt

lammkött i takt med konsumtionstillväxten, vilket talar för att den svenska

marknadsandelen inte kommer att urholkas ytterligare under 2017.

Antalet slaktade lamm, tackor och baggar har ökat markant under de

första nio månaderna i förhållande till samma period föregående år. Mest

anmärkningsvärd är utvecklingen för tackor och baggar där en ökning

motsvarande 17,6 procent kan noteras. Sannolikt är utvecklingen en effekt

av införandet av djurvälfärdsersättning på tackor. Ersättningssystemet har

medfört en besättningsuppbyggnad och därmed ökad produktion. Det har

också inneburit en ändrad hållandeperiod av tackor som gör att de går till

slakt vid annan tid på året än tidigare. Den huvudsakliga ökningen av

slaktade tackor och baggar kan observeras under årets inledande sex

månader.

Exporten av svenskt lammkött är försumbar och handelsstatistiken ska

betraktas med viss skepsis då mycket talar för att exporten rör sig om

vidareexport av utländskt lammkött.

Det inledande kvartalet 2017 minskade importen av lammkött till Sverige

vilket var något av trendbrott. Då ytterligare två kvartal kan redovisas blir

det tydligt att utvecklingen var tillfällig. En lägre produktionskapacitet i

Nya Zeeland kompenseras av ökade handelsvolymer från Irland och

sammantaget ökar importen med 3,5 procent under de inledande nio

månaderna av 2017 i förhållande till samma period föregående år.

Slaktutveckling och handels-flöden i Sverige

Utvecklingen i svensk lammproduktionSvenska prisbilden på lamm, uttryckt i SEK, har förbättrats med

0,6 procent under 2017 i förhållande till 2016. Utvecklingen följer

samma mönster som EU-marknaden totalt sett men också vad som

kan observeras i Irland. De svenska lammpriserna är i genomsnitt

6,4 procent högre än de irländska och 0,6 procent lägre än snittet

i EU. Till skillnad från både det svenska gris- respektive nötköttet,

som mer eller mindre är frikopplad utvecklingen på EU-

marknaden, utvecklar sig inte efterfrågan på svenskt lammkött

på samma sätt. Den svenska lammnoteringen ligger snarare på

EU-snittet och prisbilden påverkas starkt av handelsflöden och

den svaga ställningen på hemmamarknaden.

LönsamhetsindikatorPrisnivån till den svenske bonden, uttryckt i SEK, är svagt stig-

ande (+0,6%) mot föregående år. Sammantaget förbättrades

marginalerna i lammproduktionen marginellt. Dock var

prisnivån 2016 ett trendbrott med lägre priser jämfört med

tidigare år. Marknaden har alltså stabiliserats på en något lägre

nivå än den under 2015.

Figur 5. Avräkning-spriser på tunga lamm i utvalda EU-länder, tre år bakåt.

Källa: Jordbruksverket och EU- kommissionen.

•••SE

Irland

EU

SEK

/kg

62

58

54

50

46

42

38

34

20

14

-46

20

14

-51

20

15

-4

20

15

-9

20

15

-14

20

15

-19

20

15

-24

20

15

-29

20

15

-34

20

15

-39

20

15

-44

20

15

-49

20

16

-01

20

16

-06

20

16

-11

20

16

-16

20

16

-21

20

16

-26

20

16

-31

20

16

-36

20

16

-41

20

16

-46

20

16

-51

20

17-0

4

20

17-0

9

20

17-1

4

20

17-1

9

20

17-2

4

20

17-2

9

20

17-3

4

20

17-3

9

20

17-4

4

60

50

40

30

20

10

0

Figur 6. Utvecklingen i slaktintäkter och foderkostnader i den svenska lammproduk-tionen.

Bearbetning av Magnus Jönsson.

•••Kraftfoder kr/kg

Grovfoder kr/kg

Slaktpris/kg

20

10

-1

20

10

-18

20

10

-35

20

10

-52

20

11-1

7

20

11-3

4

20

11-5

1

20

12

-16

20

12

-33

20

12

-50

20

13

-15

20

13

-32

20

13

-49

20

14

-14

20

14

-31

20

14

-48

20

15

-13

20

15

-30

20

15

-47

20

16

-11

20

16

-28

20

16

-45

20

17-1

0

20

17-2

7

60

50

40

30

20

10

0

Utgivare: LRF 2017Text: Christian NordenskjöldTextbearbetning: Ingrid Whitelock – Whitelock ProjektmediaGrafisk form: Korea GrafiskaFoto: Ola Ekstrand, Magnus Jakobsson, Jens Ljungdahl, Eleonore Marcusson, och Ester Sorri