Tebladet.

GR

UP

PF

ÖR

SÄ

ND

EL

SE

TIL

L H

US

HÅ

LL

14 februari 2013 årgång 32 Till alla länsbor från landstinget

Länstidningen

Vinn lyxiga upplevelser i Tebladets tipstävling!

SIDAN 16

...och Tebladstårtan går till avdelning 3C på Karlskoga lasarett SIDAN 15

Tybble vårdcentralöppnar drop inSvårt att boka läkartid per tele-fon? Nu har Tybble vårdcentral öppnat drop in-mottagning varje förmiddag för de som vill få hjälp direkt på plats av en läkare.

SIDAN 6

Nyheter

Tydliga rutiner för sjukhusstädningDet finns få ställen där det är så noggrant med städning och hygien som på sjukhus. Örebro läns landsting har tydliga rutiner för sjukhusstädning och jobbar konti-nuerligt med uppföljning. SIDAN 7

Invandrare lär sig om hälsa i moskén

Kävesta erbjuder en ny start

För att nå invandrare med sämre hälsa och dåliga levnadsvanor har man sedan ett år tillbaka anordnat föreläsningar om hälsa i Örebro moské.

SIDAN 3

Nytt kalendarium och nya krönikörerPå gång är Tebladets nya kalen-darium där vi tipsar om olika aktiviteter i landstingets regi. Vi börjar också med krönikor där olika medarbetare får ge sin bild av landstinget. SIDAN 14

Studiemotiverande folkhögskole-kurs och förrehabilitering är två aktiviteter på Kävesta folkhög-skola. Aktiviteterna vänder sig till arbetslösa och långtidssjuk-skrivna. SIDAN 13

Studiecirklar ger äldre livsglädjeSedan starten för snart tre år sedan har över 1 400 pensionärer gått studiecirkeln Passion för livet. Kursen handlar om att ta kontroll över sitt eget liv och känna passion för livet igen.

SIDORNA 8-9

Smarta lösningar för äldreboenden

Karlskoga lasarett prisades av kungen

fOTO: mAgNuS weSTeRbORN

SIDORNA 4-5

I Ängens forsknings- och innova-tionslägenhet i Örebro utvecklas, testas och visas smarta lösningar för äldres hemmiljö. Där finns bord som följer sin ägare och robotar för virtuell kontakt. SIDAN 10

Tebladet 1/132

Karin Wettermark Jonsson ansv. utgivare019-6027014E-post:karin.wettermark- jonsson@orebroll.se

Victoria Rydergårdredaktör019- 6027357E-post: victoria.rydergard@orebroll.se

Vår adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro, Fax: 019/10 79 35 E-post: tebladet@orebroll.seTryckeri: Daily Print

Det är vi som gör Tebladet

Vill du komma i form och äta nyttigare? I sådana fall är du inte ensam. I det här numret berät-tar vi om en färsk rapport som Örebro läns landsting gett ut tillsammans med landstingen i Uppsala, Sörmland och Västmanland. Den visar bland annat att mer än hälften av befolkningen vill äta bättre och att 80 procent av dem som inte redan motionerar vill börja. Hos sjukvårdsrådgivningen 1177 kan man få råd om vård dygnet runt, antingen genom att ringa eller genom att besöka 1177.se. Vi har

pratat med Inger Arvidsson Klingberg, teamle-dare på 1177, för att få reda på vad folk frågar om just nu och vad som är på gång framöver. För många är landstinget kanske synonymt med sjukvård, men Örebro läns landsting verkar faktiskt inom fler områden än så. I det här num-ret börjar vi därför med ett kalendarium för att lyfta fram evenemang i landstingets regi. Kalen-dariet hittar du på sidan 14. Varsågod, tidningen är din!

Välkommen till Tebladet!

Örebro läns landsting står för hälsa och livskraft genom trygg-het, kvalitet och hållbar utveck-ling. Det är landstingets vision. Örebro läns landsting omfattar geografiskt Örebro läns tolv kom-muner. Örebro läns landsting styrs av 71 politiker som sitter i landstingsfull-mäktige. Landstingsstyrelsen fung-erar som landstingets regering. Här sitter 15 politiker.

Drygt elva kronor i skattAtt driva landstingets verksam-heter under ett år kostar ca 8,6 miljarder kronor. Det är ca 24 mil-joner kronor per dygn. Det betalas främst genom skatter. Du betalar

cirka elva kronor i landstingsskatt per varje intjänad beskattad hund-ralapp. Det ger hälso- och sjukvård, tandvård till unga, rehabilitering, utbildning, kulturstöd och mycket mer.

Mest hälso- och sjukvårdDen största delen av landstingets verksamheter är hälso- och sjuk-vård. Den svarar för ca 85 procent av landstingets kostnader. I Örebro läns landsting finns tre akutsjukhus: Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett. Minst en vårdcentral finns i varje kommun. Totalt finns 30 vårdcentraler i

länet. Fyra av dessa drivs av pri-vata entreprenörer. Mer än hälften av landstingets kostnader går till löner. Med ca 9 000 anställda är landstinget en av länets största arbetsgivare.

Var med och påverkaSom länsbo kan du vara med och påverka. Dels kan du ta kontakt med någon av landstingets poli-tiker. Du kan också lämna in ett medborgarförslag. Hur medbor-garförslag fungerar kan du läsa om i Landstingskatalogen som du får hem i brevlådan varje vår. Information finns också på webb-platsen www.orebroll.se

Det här är Tebladet

Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande:

Tebladet kommer med 11 nummer per år. Fem nummer är länstidningar som delas ut till alla hushåll i hela länet (ca 141 000 ex). Det är ett sådant nummer som du hål-ler i handen nu.Sex nummer av Tebladet är personalnummer som leve-reras till alla anställda i Örebro läns landsting.Du kan även läsa Tebladet på landstingets hemsida: www.orebroll.se/tebladet

1. I det här numret berättar vi om hälsosatsningen inom invandrargrupper i Örebro. Finns det fler grupper som Örebro läns landsting planerar att satsa lite extra på att nå?

Det finns en tydlig koppling mellan ohälsa och socioekono-misk bakgrund. Det är en faktor vi tar hänsyn till i våra beslut i utformningen av hälso- och sjukvården för att uppnå en jämlik vård. Vi vet att det också finns en tydlig koppling mellan arbets-löshet och ohälsa. Med den kunskapen valde vi bland annat att starta projektet i Laxå för några år sedan, i samband med en varselvåg. Och nu har vi ett projekt i Ljusnarsbergs kommun med förebyggande hälsa som riktar sig till barn och unga.

Undersökningar visar att hälsan hos medborgare med funk-tionsnedsättning är sämre än hos den övriga befolkningen. Mycket av ohälsan beror på arbetslöshet. Med funktionsned-sättning är det betydligt svårare att hitta en väg ut på arbets-marknaden och därför kommer landstinget aktivt arbeta för att bereda funktionsnedsatta möjlighet till arbete inom Örebro läns landsting. Under året kommer en projekttjänst tillsättas för att driva på utvecklingen och inventera möjliga arbetsuppgifter inom landstinget.

2. Besöken till akutmottagningar i landet har ökat de senaste åren. Hur ser det ut i Örebro län?

Även här ökar det och därför bygger vi om akutmottagningarna på våra tre sjukhus. Det är viktigt för att förbättra mottagningen för patienterna men också för att personalen ska få en bättre arbetsmiljö. På USÖ kommer bygget av en ny barnakutmottag-ning att påbörjas under 2013 och beslut om ökad bemanning är taget.

Ambulanser är en viktig del av akutsjukvården. I Örebro län bedrivs ambulansverksamheten i landstingets regi. Nyligen kom en nationell rapportering om misskötta ambulanser i landet, men det gäller inte landstinget i Örebro län. Vi förnyar kontinuerligt ambulansflottan i Örebro län. Vi har dessutom nyligen utökat antalet ambulanser i Örebro med en helt ny dygnsambulans.

3. Karlskoga lasarett har som första svenska sjukhus fått Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Vad innebär detta?

För länsinvånarna innebär det att de får ett effektivt, professio-nellt bemötande där de snabbt kommer till rätt vårdenhet. Sjuk-huset har arbetat målmedvetet med ett förbättringsarbete och hittat metoder att effektivisera vården och minska väntetiderna.

Jag är stolt över att Karlskoga lasarett har fått utmärkel-sen. Det är ett bevis på hur ledarskap spelar en viktig roll i utvecklingsarbetet och hur viktigt det är att alla medarbetare är delaktiga. Lasarettet tar också i sitt arbete del av patienters synpunkter på ett systematiskt sätt, vilket påvisar att patienter är en viktig del i utvecklingsarbetet av sjukvården. Utmärkelsen innebär också att kvalitetsarbetet nu får vidare spridning och fler kan ta efter.

DET HÄR ÄR ÖREBRO LÄNS LANDSTING

”Stolt över att Karlskoga har fått utmärkelsen”

Gunilla Säwenmyrredaktör019-602 75 47E-post: gunilla.savenmyr@orebroll.se

Praktisk välgörenhet - det är namnet på ett projekt som pågår på Kävesta folkhögskola. Deltagarna i projektet sam-lar in och gör babypaket som skickas till nyblivna mammor i krisdrabbade länder. Paketen innehåller bland annat en filt, en frottéhandduk, tygblöjor och bebiskläder. Jenny Kraftling, Linda Gelin, Pia Rohlén och de andra som är engagerade i projektet tar gärna emot bidrag till insamlingen. Lämnar gör du antingen på skolans expedition, i församlingshemmet i Pålsboda eller i Ekobutiken på Floragatan 1 i Örebro. På http://www.kavesta.fhsk.se/nyheter/babypaket-raddar-liv.htm kan du läsa mer om projektet. FoTo: GUNILLA SÄWENMYR

Aktuellt

Tebladet 1/13 3Aktuellt

NYHETER I KORTHET

Beställ gratis test på webbenDu som är över 15 år och folkbokförd i Örebro län kan beställa hem ett gratis klamy-dia-gonorrétest via webben. Testet består av ett urinprov för män och ett slidprov för kvinnor. Logga in i Mina vårdkon-takter med din e-legitimation eller engångskod och beställ klamydia-gonorré hemtest.Testet skickas till dig i ett neutralt kuvert inom några dagar. Du gör testet hemma enligt de instruktioner som följer med i provtagningspaketet. Lägg provet i svarskuvertet. Du behöver inte betala porto. Inom en vecka får du prov-svaret i Mina vårdkontakter. Om provet visar att du har klamydia eller gonorré får du information om vart du ska vända dig för behandling. Klamydia och gonorré botas och behandlas med antibio-tika. Behandlingen är gratis. På www.orebroll.se/klamy-diatest kan du läsa mer.

KÖNSSJUKDOMAR

HÄLSOKOMMUNIKATÖRER

Ska informera om svensk sjukvårdUnder 2013 kommer Öre-bro läns landsting att införa hälso- och kulturkommunika-törer i landstinget. – De ska vara ett stöd både för sjukhuspersonal och patienter och syftar till att öka kun-skapen i hälso- och sjuk-vården om andra kulturer och sam-bandet mellan etnicitet och hälsa, säger Jihad Menhem (V), lands-tingsråd och ordförande i nämnden för folkhälsa. Stödet ska vara inriktat på att informera om behovet att delta i de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna som erbjuds i form av hembesök från mödrahäl-sovård och barnahälsovård, screening för cancersjukdo-mar, vaccinationer med mera. – Sjukvårdssystemet fungerar inte på samma sätt i alla länder och projektet ska informera om hur man tar hand om sin hälsa på ett förebyggande sätt. Hälsan ska vara jämlik för alla, säger Jihad Menhem. Hälso- och kulturkommuni-katörerna kommer att tillsätt-tas under 2013.

Fokus på hälsan i Örebro moskéÖrebro Moské och före-läsningar om hälsa – hör de ihop? Ja, i allra hög-sta grad. Sedan drygt ett år tillbaka driver landstinget tillsammans med Örebro Moské ett hälsoprojekt för att lära invandrare mer om hur de ska ta hand om sin hälsa och kropp.

Det började hösten 2011 med en välbesökt föreläsning om hjärt- och kärlsjukdomar. Sedan dess har projektet, Hälsosatsning inom invandrargrupper i Örebro, rull-lat på. Föreläsare har anmält sitt intresse och besökarna strömmat till. Projektet drivs i landstings-regi med en anställd projektledare och med mycket ideell hjälp från sjukvårdspersonal samt personer i moskén.

Förändra levnadsvanor– Studier visar att invandrare generellt har en sämre hälsa än infödda svenskar. Syftet med det här projektet är att förändra osun-da levnadsvanor bland invandrar-grupper, säger Stella Cizinsky, överläkare och verksamhetschef på Kardiologiska kliniken på USÖ.

Hon är initiativ-tagare till projek-tet och tog kontakt med Mohammad Asif Aslam, som är läkare på USÖ och muslim.

– Vi funderade på hur vi skulle komma åt proble-met och kom fram till att många av de vi vill nå går till moskén, säger Mohammad Asif Aslam.

Rökning stort problemAtt hålla till i moskén för att före-läsa om kroppens hälsa är inte så långsökt.

– Vår religion påbjuder att vi ska ta hand om oss själva, inte bara andligt utan också kropps-ligt. Trots det saknar många kun-skap kring hälsa. Många lider av diabetes och högt blodtryck men vet inte hur de ska ta hand om sin kropp, säger han.

Men de största problemen i gruppen är rökning och bristen på fysisk aktivitet.

– Bakom påståendet att invand-rare har sämre hälsa finns en mångfasetterad bild, till exempel att många kommer direkt från en krigsbakgrund. Många har dess-utom ett rikt socialt liv där man träffas och äter mycket. Mycket av både västvärldens och östvärl-dens gemenskap kretsar kring mat, säger Stella Cizinsky.

Lockade många kvinnorHittills har man hunnit hålla ett tiotal föreläsningar. Dessutom har det anordnats speciella kvällar enbart om kvinnors respektive

mäns hälsa.– Under kvinnornas kväll hade

vi projektets längsta frågestund, säger Moham-mad Asif Aslam.

Respekt och nytänkande går hand i hand i häl-soprojektet. För att få fler kvin-nor att röra på sig arbetar man nu

för att hitta lokaler och idrottsfor-mer där kvinnor kan träna avskilt.

Viktigt söka vård i tidNågot som man också försöker informera om är att söka vård i tid.

– Många kommer från länder där offentlig sjukvård kostar mycket pengar och man går inte till läkaren förrän man är rik-tigt dålig. Man har inte samma erfarenhet av den förebyggande vården som finns här i Sverige, säger han.

Gruppen har också gett ut en

informationsskrift om hur man ska må bra under Ramadan, den traditionella muslimska fastan. Broschyren är unik just för att den är faktagranskad av läkare inom landstinget samt av imamen i moskén.

– Både under 2012 och 2013 infaller Ramadan under sommar-halvåret och fastan blir då väldigt lång, strax under 20 timmar. I

broschyren har vi samlat fakta och goda råd om hur man ska må bra och skriften finns på svenska, somaliska och arabiska, säger Mohammad Asif Aslam.

text och Foto: gunilla Säwenmyr

Mohammad Asif Aslam, läkare på USÖ, Aisar Alshawabkeh, projektledare, och Stella Cizinsky, överläkare på kardio-logiska kliniken, ingår i projektgruppen ”Hälsosatsning inom invandrargrupper i Örebro”.

”Vår religion påbjuder att vi ska ta hand om oss själva, inte bara andligt utan också kroppsligt.”

Jihad Menhem (V)

Psykiatrin i Örebro läns lansting har från 1 januari 2013 en organisation som består av fem huvudsakliga verksamhetsområden:

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Psykiatrins organisation 2013

PsykiatrinÖREBRO LÄNS LANDSTING

• Allmänpsykiatrisk öppenvård Öppenvårdsmottagningar och rehab för vuxna.

• Psykiatrisk akut- och heldygnsvård Psykiatrisk jour, akutavdelningar och korttidsavdelningar.

• Psykiatri för barn och unga vuxna Verksamhetsgren BUP och verksamhetsgren Unga vuxna.

• Psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri Verksamhetsgren Psykiatrisk rehabilitering och verksamhetsgren Rättspsykiatri.

• Beroendecentrum Öppenvårdsmottagningar och slutenvård.

Vad innebär detta för våra patienter?De största förändringarna har skett på en övergripande verksamhetsnivå och de flesta av våra patientkontakter fortsätter precis som vanligt.

Vill du veta mer?Vill du veta mer om hur detta påverkar just din situation kan du prata med din vanliga kontakt i Psykiatrin eller få mer information på www.orebroll.se/psykiatri

Du kan också maila oss: psykiatrin@orebroll.seeller ringa 019-602 70 00.

Projektet startades hösten 2011 och syftar till att informera om goda lev-nadsvanor bland de i befolkningen som är medlemmar i Örebro moské. genom moskémedlemmarnas pri-vata kontakter får informationen spridning till andra grupper som vanligtvis inte besöker moskén. en projektansvarig är anställd av landstinget, men läkare, föreläsare, tolkar och andra involverade arbetar ideellt. De tio föreläsningarna under 2012 har handlat om hjärtsjukdo-mar, rökstopp, att rädda liv, kvin-nors, barns och mäns hälsa, hälso-

frågor under ramadan samt kost och motion. under 2012 satsade man på att informera extra mycket om rökstopp samt om hur man ska må bra under ramadan. antalet besökare har varit runt 60-70 per föreläsning. Föreläsning-en om hjärtsjukdomar lockade allra flest,150 personer. Varje föreläsning tolkas till besökarnas hemspråk. Projektet kommer att fortsätta under 2013, då man planerar att satsa mer fokuserat på kvinnorna. Bland annat planerar man att möj-liggöra fysisk aktivitet för kvinnor.

Fakta ”Hälsosatsning inom invandrargrupper i Örebro”

Tebladet 1/134 Nyheter

NYHETER I KORTHET

Många nådde vårdcentralerna

PRIMÄRVÅRD

PATIENTSÄKERHETSARBETE

Patientsäkerheten i fokus i länet Örebro läns landsting har en nollvision i patientsäker-hetsarbetet, vilket innebär att inga undvikbara vårdskador ska uppkomma i samband med vård och behandling. – Under 2012 har vi inte nått alla mål, men vi är på god väg. Bland annat har trycksårsskadorna minskat till en procent på Karlskoga lasarett, säger Marie Louise Forsberg-Fransson (S), lands-tingsstyrelsens ordförande. Samma siffra för hela riket ligger på sju procent. 1 mars kommer patientsäkerhetsbe-rättelsen för 2012 att finnas tillgänglig för allmänheten.

Få hjälp att hitta rätt hjälpmedel

HJÄLPMEDEL

I december 2012 nådde för första gången primärvården upp till det mål som är satt för telefontillgängligheten. Varje månad mäter Örebro läns landsting hur det står till med telefontillgängligheten inom primärvården. Lands-tingets mål är att 90 procent av dem som ringer till en vårdcentral ska få kontakt samma dag, men primärvår-den har inte riktigt nått dit. Förrän i december förra året. – Det är glädjande att vi nu har nått upp till målsättning-en 90 procent. Utmaningen nu är att ligga kvar på den höga nivån, det ska vi lyckas med, säger Karl G Bartoll, primärvårdsdirektör.

Kunglig glädjeyra när

Arbetet med att bilda en region i Örebro län till 2015 är nu i full gång. Syftet är att stärka Öre-bro län genom att skapa en stark och framtidsin-riktad regional organisa-tion där medborgarna ska få inflytande genom ett direktvalt regionalt parlament.

Viljan att bilda en ny region kom-mer från politikerna i länet.

– Genom att bilda en region, att samla kunskap och resur-ser i samma organisation, kan vi använda våra skattemedel på ett mer resurseffektivt sätt. En ny regionorganisa-tion blir en stark motor för våra vik-tiga framtidsfrågor, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), ordförande i landstingsstyrelsen.

Ska enas om ny struktur

I projektet Region 2015 arbetar Örebro läns landsting och Regi-onförbundet Örebro intensivt för att förbereda en regionbildning. Tillsammans ska man under våren komma överens om en fungeran-de struktur för den nya regionen.

Det gäller att enas om vilken roll och vilket uppdrag regionen ska ha och hur kommunernas samar-bete med regionen ska fungera.

Den nya regionen kommer att ansvara för flera stora frågor som exempelvis hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, infrastruktur, kultur och näringslivsutveckling. Under våren ska man också ta fram förslag till en ny politisk organisation som innebär ett nytt direktvalt regionparlament. För-slaget ska vara klart inför valet 2014.

Självförtroendet stärks

Irén Lejegren (S), som är ordfö-rande i regionstyrel-sen, framhåller vin-sterna med en stark gemensam regional röst.

– En samlad regi-on kan ta mer plats vilket leder till att

självförtroendet och självbilden stärks. Vi blir mer synliga, både nationellt och internationellt. Regionen får också mer makt över sin egen utveckling, säger hon.

Ola Karlsson är moderat och landstingsstyrelsens andre vice ordförande. Han ser också andra

viktiga fördelar med att bilda region i Örebro län.

– Det här ger oss en ny möj-lighet att göra beslutsvägarna tydligare så att det blir klart för länets invånare var ansvaret för olika beslut ligger. Ambitionen är också att mindre ska hamna mellan stolarna och att vi ska få mer verksamhet för pengarna, säger han.

Utmaningarna flera

Regionarbetet bedrivs i stor enig-het vilket är en förutsättning för att klara de utmaningar som vän-tar i framtiden. Utmaningar som bland annat består i att kunna

trygga kompetensförsörjningen, möta behoven från en åldrande befolkning och fortsätta utveck-lingen av hälso- och sjukvården.

I november ansökte Örebro läns landsting till regeringen om att få bilda region i Örebro län. Någon gång under våren väntas reger-ingen ge ett första svar på den ansökan.

Tebladet kommer att berätta mer om Projekt Region 2015 i nästa länsnummer som kommer ut den 18 april. Följ också arbe-tet på webben: www.orebroll.se/region2015.

carl olsson

regionbildningen ska stärka Örebro län

LandstingsfullmäktigeKommande sammanträden under våren 2013:

26 februari, 25 april och 4 juni med start kl 9.30.

Plats: Rådhuset Örebro. Lokal: Sessionssalen.Föredragningslista finns tillgänglig på www.orebroll.se

Vid frågor om medborgarförslag, ring 019-602 72 28 eller ta kontaktvia e-post: medborgarförslag@orebroll.se

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Åhörare hälsas välkomna!

Stämningen var på topp när Karlskoga lasarett fick ta emot Utmärkelsen Svensk Kvalitet av Kungen.

”En samlad regi-on kan ta mer plats vilket leder till att självför-troendet stärks.”

Nu kan du som är i behov av hjälpmedel lätt hitta informa-tion på landstingets webb-plats om vad som gäller för att få tillgång till hjälpmedel.Örebro läns landsting erbju-der en mängd olika hjälpme-del. För att tydliggöra vilka regler som gäller för lån har landstinget lanserat ”Hjälp-medelsguide & behovstrap-por”. – Syftet är att patienterna ska känna sig delaktiga och att de lätt ska få tillgång till samma information som för-skrivarna har. Man ska veta vad man har rätt till och hur man prioriterar inom lands-tinget, säger Gunilla Larsholt på Centrum för hjälpmedel i Örebro läns landsting. Webbplatsen för ”Hjälp-medelsguide & behovstrap-por” hittar du på www.hinfo.se/nyhjmguide/.

Tebladet 1/13 5

NYHETER I KORTHET

Patientforum finns till för patientenI förra numret av länstid-ningen Tebladet skrev vi om Patientnämnden dit du kan vända dig om du som patient eller anhörig vill klaga på något inom vården. I tips-tävlingen på sista sidan var i princip två av svarsalternati-ven på fråga nio rätt. Du kan både vända dig till Patient-nämnden och Patienforum, som finns på USÖ, för att få hjälp.

PATIENTFORUM

FORSKNING

USÖ tillsätter fyra nya överläkareÖrebro universitet och Uni-versitetssjukhuset Örebro (USÖ) fortsätter sin gemen-samma satsning att vidareut-veckla forskningen inom det medicinska vetenskapsområ-det. Nu tillsätts fyra univer-sitetsöverläkare för att stärka den kliniska forskningen. Sjukhusdirektör Jan Ols-son vid USÖ menar att den kliniska forskningen leder till förbättringar i vården som snabbt kan komma patien-terna till del. – Samtidigt vet vi att det inom sjukvården kan vara svårt att frigöra tid till detta. Att vi tillsammans med Öre-bro universitet nu kan tillsätta fyra universitetsöverläkare med ett tydligt forsknings-uppdrag är ett viktigt steg när vi successivt bygger stark medicinsk forskning och utbildning i Örebro, säger sjukhusdirektör Jan Olsson.

Nyheter

Landstinget har bäst telefonväxelFör fjärde året i följd har Örebro läns landstings tele-fonväxel vunnit SM i telefoni för växlar med fler än 7 000 anknytningar. – Vi arbetar ständigt för att förbättra kvaliteten. Vinsten är ett kvitto på att vårt hårda och målmedvetna arbete gett resultat, säger Björn Emme-rik, områdeschef på lands-tingets kundtjänst. Dagligen ringer cirka 5 000 personer till landstingets 25 växeltelefonister. De ska alla få ett trevligt bemötande och en god service. – Vi vill att de som behöver komma i kontakt med sjuk-vården ska känna sig omhän-dertagna redan i växeln. Nu måste vi bibehålla den här höga kvaliteten. Vi skulle vilja ha fem raka titlar, säger Björn Emmerik.

SM I TELEFONI

Snart kan en av de van-ligaste cancerformerna upptäckas med en enkel screening. Det är i alla fall förhoppningen, när Örebro läns landsting deltar i en ny studie.

För en vecka sedan beslutade landstingsstyrelsen att Örebro läns landsting ska delta i en svensk tarmcancerscreenings-studie.

Varje år drabbas ca 6 000 per-soner i Sverige av kolorektal-cancer och mer än 40 procent avlider. Genom att undersöka befolkningen med ett test för blod i avföringen samt låter personer som har positivt prov genomgå tarmundersökning, kan man minska risken att patienter avlider på grund av tarmcancer.

Studien hoppas man kan ge svar på frågan om dödligheten

i kolorektalcancer kan minskas med screening.

– I dag träffar vi patienter där kolorektalcancern har gått så långt och spritt sig så att den inte kan behandlas. Upptäcker vi cancern i förstadiet är den lätt att bota, säger Bengt Curman, överläkare på gastroenterologi-kliniken på USÖ.

I länet kommer 130 personer delta i studien varje år under fem år.

– Det väsentliga är inte att upp-täcka cancer, utan att förhindra att patienter dör. Förutom bröst- och prostatacancer är kolorektalcan-cer den vanligaste cancerformen, säger Bengt Curman.

Studien kommer att omfattas av alla Sveriges regioner och lands-ting, utom Stockholms landsting, förutsatt att alla tackar ja till att vara med.

gUniLLa Säwenmyr

Vanlig cancerform kan upptäckas med screening

Högre busspriser för vissa, och lägre för andra - det är kontentan av att Länstrafiken ändrade busstaxan vid årsskiftet.

De nya biljettpriserna har lett till en del protester och på internet har folk uppmanats att avgifts-strejka vid bussresor i Örebro.

– Jag förstår att man inte gillar en höjning, men det är orimligt att landstinget behandlar medborgar-na olika. Vi måste ha ett länsper-spektiv på kollektivtrafiken, säger Jonas Karlsson (S), landstingsråd och ordförande i nämnden för tra-fik, miljö och service.

Märklig prissättning

För lite drygt ett år sedan tog landstinget över ansvaret som regional kollektivtrafikmyndig-het. Innan dess var det i stor utsträckning upp till kommuner-na att bestämma taxorna.

– Det ledde till en märklig pris-sättning. Exempelvis fick ungdo-mar i Lanna betala 840 kronor i månaden för att ta sig till Örebro, medan ungdomar som bodde i Vintrosa fick betala 240 kronor. För att utjämna har busspriserna sänkts för vissa och höjts för andra, berättar Jonas Karlsson.

Rabattbiljetten för vuxna har sedan årsskiftet gått upp från 12 till 16 kronor.

– Det kan tyckas som en kraf-tig höjning, men rabattkortstaxan har legat still i många, många år. Till slut måste man höja priserna. Trots höjningen har vi fortfarande Sveriges lägsta busspriser. Jag har inte hittat någon annan jämförbar stad där biljettpriset är lägre än i Örebro, säger Jonas Karlsson.

Tar till sig kritiken

Landstinget har fått ta emot en hel del kritik från resenärer som upplevt att de blivit tagna på sängen av de förändrade taxorna.

– Vi beklagar om människor upplever att de inte har fått till-räcklig information. Vi trodde att informationen hade gått fram, men det hade den uppenbarligen inte. Vi tar till oss kritiken och kommer att se över förändringar där det är befogat, avslutar Jonas Karlsson.

På www.lanstrafiken.se/ore-bro kan du läsa mer om vad det kostar att åka buss i Örebro län, vilket busskort som passar ditt resbehov och var du kan köpa det.

Victoria rydergård

Örebro har Sverigeslägsta busspriser

Karlskoga lasarett har som första sjukhus i lan-det fått ta emot Utmär-kelsen Svensk Kvalitet. Priset delades ut av kung Carl XVI Gustaf under en högtidlig ceremoni på Karlskoga lasarett.

Förutom äran, en statyett och ett diplom innebär Utmärkelsen Svensk Kvalitet att Karlskoga lasarett kommer att ta emot stu-diebesök och ha öppet hus med besökare från hela landet. Repre-sentanter från lasarettet kommer dessutom att få vara med på olika kvalitetskonferenser för att berät-ta om hur Karlskoga lasarett job-bar med kvalitet.

– Den här målmedvetna resan startade redan för fjorton år sedan. Vi hade aldrig kunnat komma till den nivå vi är idag om inte alla chefer och medar-betare varit med på tåget, säger Lena Adolfsson, sjukhusdirektör på Karlskoga lasarett.

Jobbar mot samma mål

Enligt henne har nyckeln till framgång varit att man på Karl-skoga lasarett skapat en kultur med gemensamma värderingar, oavsett yrkeskategori, där alla tar ansvar och jobbar mot samma

mål.– Jag känner mig mycket stolt.

Att vi har fått det här priset inne-bär inte att vi är perfekta. Vi kan alltid bli bättre och förbättringsar-betet här på lasarettet är ständigt pågående, säger Lena Adolfsson.

På Karlskoga lasarett arbetar man kontinuerligt med att öka patientsäkerheten och att för-bättra arbetsmiljön på olika sätt. Två viktiga inslag är det systema-tiska arbetet för att minska antalet trycksår och minska risken för arbetsskador hos personalen.

– Vi har bland annat som mål att inga trycksår ska upp-komma under vårdtiden. Hösten 2012 hade vi en procent anlagda trycksår. Nationellt ligger den siffran på 15 procent, varav 7 procent är anlagda på sjukhus, berättar Ing-Marie Larsson, kva-litets-och utvecklingschef.

Kungen gick rundtur

Innan själva prisceremonin dela-des de inbjudna gästerna in i grupper som visades runt på Karl-skoga lasarett för att få veta mer om lasarettets kvalitetsarbete. Kungen visades runt av sjukhus-direktör Lena Adolfsson och kva-litets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson och fick under sin

rundtur besöka kirurgavdelning 7, ortopedavdelning 6 och avdel-ning Q, som är en del av kvin-nokliniken.

Efter rundvandringen var det dags för prisceremonin och lov-orden över Karlskoga lasarett var många.

– Det här är en stor dag för oss i Örebro län och för Örebro läns landsting. Året kunde inte ha startat bättre än med att få ta emot den här utmärkelsen. Det här är en utmärkelse som inspirerar. Nu gäller det att hålla i det här arbetet och vara fortsatt ledande, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordfö-rande.

Håkan Sörman, verkställande direktör för Sveriges kommuner och landsting, framhöll i sitt tal att det är en stor prestige att få ta emot Utmärkelsen Svensk Kvalitet.

– Vi är imponerade av Karl-skoga lasaretts resultat och perso-nalens målmedvetna arbete. Det går aldrig att kommendera fram ett gediget förbättringsarbete. Man läser ofta om de brister som finns i vården, men det är viktigt att belysa de goda exempel som faktiskt finns.

Djupt imponerad

Bakom Utmärkelsen Svensk Kvalitet står SIQ, Institutet för kvalitetsutveckling. SIQs verk-ställande direktör Jerry Karlsson är djupt imponerad av vad Karl-skoga lasarett har åstadkommit.

– Här har man ett sjukhus där man får bättre och mera vård för pengarna. Skulle jag bli sjuk skulle jag föredra att bli det här, konstaterar han.

text: Victoria rydergårdfoto: magnUS weSterborn

Fakta:Karlskoga lasarett är ett akutsjukhus med 730 anställda och 130 vård-platser. Varje år vårdas cirka 8 400 patienter på lasarettet. Karlskoga lasaretts kvalitetsar-bete inleddes hösten 1998 då man började jobba efter SiQ:s modell för kundorienterad verksamhetsut-veckling.

2005 kom Karlskoga lasarett till final i Utmärkelsen Svensk Kvalitet. 2011 deltog lasarettet för andra gången och fick ett erkännande för framgångsrik verksamhetsutveck-ling. 2012 fick man Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Priset delades ut på Karlskoga lasarett den 30 januari i år.

Karlskoga fick pris

Stöd lokal forskning ... ditt bidrag är viktigt!

Plusgiro 90 02 98-1Telefon 019-602 10 04

www.nyckelfonden.senyckelfonden@orebroll.se

NyckelfondenStiftelsen för Medicinsk Forskning vid Universitetssjukhuset Örebro

Tebladet 1/136 Nyheter

70 procent av dem som röker dagligen vill sluta. 80 procent av dem som inte motionerar vill börja. Mer än hälften av befolkningen vill äta bättre och många anger att de behöver stöd för att förbättra sina vanor.

Det visar en färsk rapport som Örebro läns landsting ger ut till-sammans med landstingen i Upp-sala, Sörmland och Västmanland.

– Genom att minska tobaksbruket, få fler att motionera och äta hälsosammare mat, kan stora folksjuk-domar som cancer, hjärt- kärlsjukdomar, KOL och diabetes minska, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordfö-rande.

Om antalet som röker dagligen fortsätter att minska i den takt som det har gjort hittills så kan hälso- och sjukvårdskostnaderna minska med drygt två procent eller 20 miljoner kronor i under-sökningsområdet till och med år 2017, visar rapporten.

De flesta mår bra

I den nya rapporten, som bygger på undersökningen ”Hälsa på lika villkor” som besvarats av närma-re 33 000 personer i de fyra länen, konstateras också att hälsoläget

är relativt konstant jämfört med en liknande undersökning 2008. Drygt sju av tio kvinnor och män skattar sin hälsa som bra eller mycket bra.

Kvinnor mår sämre

Det varierar dock mycket bero-ende på hur människors tillvaro ser ut. Den som har ett arbete, längre utbildning och en god eko-nomi har generellt en bättre hälsa än den som saknar detta. Kvinnor uppskattar i lägre utsträckning

än män att de har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd.

– Värk i skuldror, nacke eller axlar är betydligt vanligare bland kvinnor, lik-

som huvudvärk och sömnsvårig-heter. Men också psykisk ohälsa är vanligare bland kvinnor, säger Margareta Lindén-Boström, epi-demiolog vid landstingets sam-hällsmedicinska enhet.

Högt förtroende

– Undersökningen visar också att befolkningens förtroende för sjukvården är högt, vilket är mycket glädjande, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson.

Sju av tio invånare har högt förtroende – och högst förtroende har invånarna som bor i Örebro och Uppsala län.

helena jansson

Många vill bli hälsosammare

Vill du träffa en läkare direkt utan att boka tid? Är du listad på Tybble vårdcentral är det numera möjligt. Sedan 4 februari har de drop in-mottagning varje för-middag.

Varje vardagsförmiddag mellan 8 och 11 kan du som är listad på Tybble vårdcentral söka vård direkt för akuta, mindre åkom-mor. Patienten får träffa en läkare och en sjuksköterska. De kan då snabbt bedöma om patienten ska slussas vidare till en läkare, sjuk-gymnast eller om patienten inte behöver vård och kan åka hem.

– Vi tror att det här kommer att bli jättebra. Genom att ha drop in-mottagning har patien-ten ytterligare en ingångsväg till vårdcentralen, säger Ingela Iver-sen, verksamhetschef på Tybble vårdcentral.

Det allra vanligaste sättet att få kontakt med sin vårdcentral i dag är att ringa. Sedan en tid tillbaka kan du också boka ditt besök via Mina Vårdkontakter på nätet. Att bara dyka upp på vårdcentralen och få behandling har hittills inte varit möjligt.

– Men det händer att patienter

kommer obokade till vårdcentra-len, det kan vara personer som inte kan använda knappvalste-lefon eller har språksvårigheter, säger distriktssköterska Helena Fodérus.

Svårt avgöra via telefon

Under de senaste åren har antalet telefonsamtal till vårdcentraler-nas sköterskor ökat markant. I dag lägger Helena Fodérus en stor del av sin tjänstgöringstid på att prata med patienter i telefon.

– Genom drop in kan vi bli mer effektiva eftersom det blir enklare att avgöra om en patient

behöver vård vid direktkontakt, säger Helena Fodérus.

I dag är det några vårdcentraler i landet som erbjuder drop in-mottagning, men i länet är Tybble vårdcentral ensam om att ha både en läkare och en sjuksköterska vid besöket.

– Många vill gärna träffa en läkare direkt, så det är en styrka att vi kan erbjuda det, säger Ric-hard Wentzel, distriktsläkare på Tybble vårdcentral.

Öppna mottagningar på vård-central har funnits tidigare, senast under 90-talet, och det finns skep-tiker i dag, berättar de. Därför

kommer försöket att utvärderas varje vecka.

– Vi tror inte att det blir en anstormning i början, men räknar med att det succesivt blir fler som upptäcker smidigheten med att komma direkt. Det finns en risk att många patienter kommer och att det blir väntetider, men vi ska göra allt för att undvika detta, säger Ingela Iversen.

Tybble vårdcentral öppnar drop inNYHETER I KORTHET

studentrabatt hos FolktandvårdenNu kan du som är student, och har ett giltigt Studentkort eller Mecenatkort, få rabatt på dina tandläkarbesök hos Folktandvården. Från och med den 1 januari i år kan du gå hos tandläkaren för mellan 0 och 450 kronor. Ordinarie pris är 750 kronor för en undersökning. Vad du betalar för ditt besök är beroende av om du är över eller under 30 år, samt om du har sparade tandvårdsbidrag att använda. Tandvårdsbidraget får du en gång per år och summan är 300 kronor för 20-29-åring-ar, och 150 kronor för 30-74-åringar.

FOLKTANDVÅRDEN

PRIMÄRVÅRDEN

nytt magasin på vårdcentralernaDin hälsa är ett nytt magasin från Primärvården och kom-mer att finnas på landstingets vårdcentraler. Temat för Din hälsa num-mer 1 är livsstil, och berättar om hur du på vårdcentralen kan få hjälp med övervikt, sömnproblem, att sluta med tobak med mera. Håll utkik och ta gärna med ett exem-plar hem!

landstinget har fått ny förvaltningSedan den 1 januari 2012 har Örebro läns landsting ansvarat för kollektivtrafiken i Örebro län genom sin roll som regional kollektivtrafik-myndighet. För att klara uppdraget på bästa sätt inrättades den 1 januari 2013 en ny förvalt-ning inom landstinget under namnet Länstrafiken. I prin-cip är det den verksamhet som bedrivits inom länstra-fikbolaget som nu sköts av förvaltningen. Information om busstider, aktuella trafikmeddelanden, biljetter och priser med mera hittar du som vanligt på Länstrafikens webbplats, www.lanstrafiken.se/orebro.

LÄNSTRAFIKEN

Drop in i Tybble• Sedan 4 februari erbjuder Tybb-le vårdcentral drop in-mottagning måndag till fredag klockan 8 till 11. • Du som har lätta akuta åkom-mor, såsom övre luftvägsinfek-tioner, urinvägsinfektioner, akut ryggsmärta, sårskador och lik-nande är välkommen att besöka drop in-mottagningen för en bedömning.• På en drop in-mottagning kan väntetiden variera så om du har mer långdragna besvär eller frågor som kräver mer tid är det bättre att boka en läkartid.• På 1177 kan du läsa mer om dina symptom och när det är dags att söka hjälp. www.1177.se/orebrolan.

TexT och foTo: gunilla säwenMyr

Ingela Iversen, Helena Fodérus och Richard Wentzel jobbar med drop in-mottagningen på Tybble vårdcentral.

din hälsa primärvården, örebro läns landsting 1

Din hälsaett livsstilsmagasin från din vårdcentral

Dricka lagom

Livsstils-förändringgav lägre vikt

Sömnskolanförbättrade sömnen

Ta gärna med tidningen hem!

Inger Arvidsson Kling-berg, teamledare på sjukvårdsrådgivningen 1177.

Hos 1177 kan man få råd om vård dygnet runt. Vad frågar folk om just nu?

– Just nu handlar de mest om feber och hosta hos barn. Övre luftvägsinfektioner ligger i topp nu och många har influensalik-nande symtom. Vår uppgift är att ge egenvårdsråd. De allra flesta behöver inte träf-fa en doktor.

Vad ger du för råd till dem som ringer om att de har febriga och hostiga barn?

– Förutom att barnet ska vila är det bra att se till att det drick-er ordentligt. Febernedsättande läkemedel behövs sällan, men om barnet mår märkbart dåligt kan febernedsättande läkemedel vara till hjälp. Man behöver inte vara så orolig för gradantalet om barnet är piggt i övrigt. Febern

ingår i kroppens försvar.Hur är det med vinterkräk-

sjukan? Får ni många frågor om den?

– Ja, det är fortfarande många som ringer om den. De råd vi ger är att vara noggrann med hand-hygienen. Det är också viktigt att stanna hemma om man kräks eller har diarré så att man inte smittar ner andra. Eftersom man förlorar vätska är det viktigt att dricka mycket. På 1177.se finns recept på hur man kokar sin egen väts-keersättning. Där kan man också få bra egenvårdsråd.

Vad är på gång framöver?– Snart drar allergisäsongen

igång. Därför råder vi folk att bör-ja i tid med sin allergimedicin. Du får nämligen bättre effekt om du börjar i god tid innan förvän-tad säsong. Al och hassel har

börjat spöka redan nu. Jag vill också passa på att påminna alla som äter receptbelagd medicin att förnya sina recept i tid. Har man mediciner man är i behov av är det viktigt att förnya recep-ten så att man inte står där på fredagskvällen och tar sin sista blodtrycksmedicin och sedan står utan till helgen.

vicToria ryDergårD

hallå där...

”Börja i tid med din allergimedicin. Du får bättre effekt om du börjar i god tid innan säsong.”

”Befolkning-ens förtroende för sjukvården är högt.”

Tebladet 1/13 7Nyheter

Från 1 januari gäller följande kring avgifter och regler:

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

För mer information kontakta din vårdgivare eller besök landstingets webbplats www.orebroll.se

• Landstingets besöksavgifter och högkostnadsskydd är oförändrade 2013. I Örebro läns landsting gäller även i fortsättningen 900 kr som tak i högkostnadsskyddet för besök.• Avgiften för att ligga på sjukhus ändras inte heller. • Reglerna och avgifterna för sjukresor är också samma som förut. Högkostnadstaket för sjukresor är 1400 kr.• Från 1 januari får alla som inte fyllt 16 år ett glasögonbidrag. Liksom tidigare betalar inte barn och ungdomar under 25 år besöksavgift eller avgift för att ligga på sjukhus. • Alla barn födda 1 januari 2013 eller senare får kostnadsfri vaccination mot Hepatit B i barnvaccinationsprogrammet på Barnavårdscentralerna. • För patienter med vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar utökas samhällets tand vårdsstöd.

– Dålig städning är ett hot mot patientsäker-heten. Vår städpersonal har därför ett väldigt ambitiöst städprogram att följa.

Det konstaterar Torbjörn Norén, som är hygienläkare i Örebro läns landsting.

Det finns få ställen där det är så noggrannt med städning och hygien som på sjukhus. Till skill-nad från många andra sjukhus har Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindes-bergs lasarett egen städpersonal.

– Vi har väldigt liten omsätt-ning bland vår personal. Det är en styrka eftersom det tar tid att lära sig sjukhusstädning, säger Eva Gustafsson, chef för städav-delningen.

Tydliga ansvarsområdenÖrebro läns landsting har arbe-tat fram en rutin för sjukhus-städning. Städrutinen tydliggör ansvar, krav och rutiner och talar om vilka städuppgifter som är städpersonalens ansvar och vilka som är vårdpersonalens.

– Det har vi gjort för att inte något städmoment ska ramla mel-lan stolarna. Vi har regelbundna hygienronder där vi går igenom checklistor och kontrollerar att städningen på avdelningarna sköts som den ska, berättar Tor-björn Norén.

Målet med städningen är att förebygga smittspridning, men också att skapa trivsel för patien-ter, medarbetare och besökare inom vården.

– Typ av verksamhet, patient- och besöksfrekvens styr hur myck-et det städas, säger Eva Gustafsson.

Vårdpersonal kan via händer-na, men även via kläderna, över-föra smitta mellan patienterna.

– För att förhindra smittsprid-

ning och uppkomst av så kallade vårdrelaterade infektioner är det viktigt att hålla en god hygienisk standard. Därför måste perso-nalen följa basala hygienrutiner och klädregler. Det innebär bland annat att man vid patientkontakt ska använda kortärmade arbets-kläder, att man inte får ha på sig smycken och armbandsur som kan förhindra effektiv handdesin-fektion och att naglarna ska vara kortklippta och omålade, berättar Torbjörn Norén.

Om du inte är nöjd

Förutom egna regelbundna kon-troller av städningen följer Öre-bro läns landsting upp resultaten av de nationella mätningar som görs.

– Vi följer också upp antalet vårdrelaterade infektioner, säger Torbjörn Norén.

Om du som patient inte är nöjd med städningen är det viktigt att du säger till.

– Det är ju patienterna vi job-bar för. Är de inte nöjda är det viktigt för oss att få veta det, avslutar han.

Madeleine Blomé och Annelie Fransson är två av landstingets 180 städare. Målet med städ-ningen är att förebygga smitt-spridning, men också att skapa trivsel för patienter, medarbe-tare och besökare.

Fakta:Örebro läns landsting har 180 tillsvidareanställda städare. Majoriteten av städpersonalen har SRYs yrkesbevis. Det är ett certifikat som visar att man som städare uppfyller vissa kunskaps-krav inom lokalvård. Örebro läns landsting arbetar regelbundet med att utbilda sin städpersonal. All sjukhusstädning följs upp enligt Insta 800, som är en nord-isk standard som används för mätning och utvärdering av städ-kvalitet i offentliga miljöer. En vanlig dag använder städar-na cirka 10 000 moppgarn.

Tar städningen på allvar

www.bioroxy.orebro.sewww.facebook.com/Bioroxy

ÄNGLARNAS ANDELSalong 1 – bra tillgänglighet.Söndag 24/2 kl. 15.00

Söndagsbio

KÄLLAN 24/3 kl. 15.00BLONDIE 28/4 kl. 15.00

Film och samtal på Bio Roxy

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Kävesta folkhögskolaHär växer kunskaperna och människan!

Allmän linjeDansKonst & formgivningMusik

Sök till HT 2013!www.kavesta.fhsk.se

TExT och foTo:vIcToRIA RYDERgåRD

Tebladet 1/138 Tema: äldre

TEMA ÄLDRE. Vår befolkning blir allt äldre och kraven på bra äldrevård och äldreomsorg ökar. Vad gör Örebro läns landsting för att möta de nya behoven? Tebladet har besökt några av de verksamheter där målet är att livet för äldre på olika sätt ska underlättas.

Äldre får passion för livetMånga äldre upplever en större ensamhet åren efter pensionen. Men så behöver det inte vara. Studiecirklarna Pas-sion för livet har hittills hjälpt drygt tusen äldre i Örebro län att ta kontrol-len över sitt eget liv.

– Det betyder mycket att träffas så här, det är många äldre som bara sitter ensamma hemma, säger Stephanie Softnic.

Stephanie är en av de sju kvin-nor som kommit till PROs loka-ler denna onsdagsförmiddag i januari. Temperaturen har krupit ner ända till 15 minusstrecket, men det är inget som hindrar dessa pensionärer. Det är bara andra gången gruppen ses för stu-diecirkeln, eller ”livscaféet” som det också kallas, och det märks att träffarna är högt prioriterade bland deltagarna.

– Det är klart att vi vill vara med, bara namnet säger ju allt – vi vill ha passion för livet! säger de.

Det är de inte ensamma om. Sedan starten för snart tre år sedan har knappt två hundra cirk-lar startats i Örebro län. De tre pensionärsföreningarna, PRO (Pensionärernas Riksförbund), SKPF (Svenska Kommunal Pensionärers Förbund) och SPF (Sveriges Pensionärsförbund) har på uppdrag av landstingets pen-sionärsråd utbildat flera hundra cirkelledare som nu leder cirklar runt om i länet. Evy Eriksson är kontaktperson från SKPF:

– Vi utbildar många cirkelleda-re så att man ska komma så nära deltagarna som möjligt. Livsca-féerna ska finnas i varje kommun i länet. En av tankarna med detta är att de äldre ska kunna skapa ett kontaktnät där de bor, säger hon.

Äldre tar själva ansvar

Syftet med Passion för livet är att ge äldre kunskap och verktyg

för att skapa ett hälsosamt liv och själva aktivt ta ansvar för sitt åldrande. Det finns studiemate-rial och teman att gå efter, men alla grupper bestämmer själva hur ofta och hur många gånger de ska ses, samt hur träffarna ska se ut. Det finns fyra områden som tas upp under kursen; bra matvanor, säkerhet, fysisk aktivitet samt sociala nätverk.

– De här områdena går alla grupper igenom och cirkelledaren leder samtalet. Sen sätter man upp sina egna mål. Vad behöver jag ändra på? När det gäller säker-heten kan man börja fundera på hur det ser ut hemma. Finns det lösa mattor? Har jag halkskydd i trappen? Det är lätt att bli hemma-blind och tänka att ”så här har jag alltid gjort”, säger Evy Eriksson.

Livscaféet för deltagarna

I PRO:s lokaler diskuterar den nystartade cirkelgruppen sina sociala nätverk. Ordet är fritt och kvinnorna pratar på.

– Familjen är viktigast, men sen behöver man ju riktiga vänner också. När det händer något så märker man vilka som är ens vän-ner, säger cirkelledaren Kerstin och de andra instämmer.

Deltagarna delar frikostigt med sig av hur de hittar nya vän-ner i de föreningar de är med i. Någon sysslar med lerduvsskytte

och någon dansar squaredance. Intresset väcks hos de andra och de som inte är med i någon fören-ing frestas att följa med. Då och då kommer samtalet in på andra saker, men det är precis som det ska vara. Cirkelträffarna är ju till för deltagarna själva.

– Det finns många äldre som bara har ett behov av att träffa andra och prata av sig. Har man det jobbigt kan man prata med de andra och hantera det jobbiga lite lättare när man märker att andra har liknande erfarenheter. Många cirkeldeltagare hör också av sig till varandra mellan träffarna för att höra hur man mår, säger Evy Eriksson.

Håller kontakten

Cirkelträffarna kan också inne-bära andra aktiviteter än samtal. Tidigare grupper har lagat mat tillsammans, gått på restaurang, gjort studiebesök eller liknande. Många grupper håller kontakten efter kursens slut.

– Nio av tio grupper vill fort-sätta träffas. Det betyder mycket för dem att de lyckats förändra sin situation och skapat ett större nätverk. Mår man bra psykiskt så mår man också bättre fysiskt, säger Evy Eriksson.

TExT och foTo: guniLLA sÄwEnMyR

Fakta Passion för livet

• Passion för livet startade för första gången 2005 i Jönköpings landsting och finns nu i fler län i Sverige. PRO, SKPF och SPF fick 2010 i uppdrag av landstingets pensionärsråd att starta Passion i livet i Örebro län. • Varje cirkel består av ca 5-8 del-tagare och gruppen träffas så nära deltagarnas hem som möjligt. Livsca-féer finns nu i alla länets kommuner. • Deltagarna får inspiration att pröva förändringar hemma, följa upp resul-tat och få en ökad förståelse för att genomföra bestående livsstilsföränd-ringar och gå från ord till handling.

• Föreningarna anordnar också för-djupningsseminarium då och då, när de tar in experter i de olika ämnena. • Från starten 2010 till och med oktober 2012 har 188 cirklar startats med ca 1 410 deltagare.• Är du intresserad av att gå med i en studiecirkel eller bli cirkelledare? Kontakta någon av följande perso-ner: - Roy Andersson, PRO, 070-533 25 28- Evy Eriksson, SKPF, 070-233 45 52- Birgitta Wallbom, SPF, 073-038 47 49

Kerstin Holm, Britt Blomkvist, Anna Bella Eklund och Iris Lundin är några av deltagarna i en av studiecirklarna ”Passion för livet” i Örebro.

Tebladet 1/13 9Tema: äldre

Under 2013 kommer Öre-bro läns landsting att satsa extra mycket på äldre. Bland annat har man öronmärkt två mil-joner till äldreforskning.

– Det är en politisk ambition att göra en satsning på äldre. Tidiga-re har man kunnat söka pengar ur forskningsnämnden, men nu har

vi för första gången avsatt pengar enbart till äldreforskning, säger Lennart Philipsson, forsknings-direktör på Örebro läns landsting.

Under första halvåret av 2013 har man chansen att söka pengar ur forskningsnämnden för forsk-ning inriktat på äldre.

gunilla säwenmyr

Med hjälp av ett PSA-prov är det möjligt att upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. Men provet kan också leda till onödiga behandlingar och oro. Därför måste du som vill ta provet väga fördelarna mot nackde-larna.

Tekniskt sätt är det inte svårt att ta ett PSA-prov, och det tar inte lång tid. Det handlar bara om ett blod-prov. Trots detta kallas inte män rutinmässigt för provtagning.

Orsaken är PSA-provets trub-biga resultat.

– Den som har prostatacancer har ett förhöjt PSA-värde i blodet. Problemet är bara att värdet kan vara högt av andra orsaker, vissa som går att förklara och andra som inte gör det. Om vi bestämde oss för att testa alla män skulle vi hitta många som har höga värden, utan att de har prostatacancer, säger Nina Grundel, PSA-sjuk-sköterska på Universitetssjukhu-set Örebro.

Men hon poängterar att alla män i Örebro län som vill ta pro-vet får göra det.

– Vi har remissfria PSA-mot-tagningar på länets tre sjukhus dit den som vill få ett PSA-prov taget kan vända sig, och vi nekar ingen att ta provet. Men vi vill alltid ha en pratstund med personen i fråga för att kunna redogöra för de för- och nackdelar som finns, säger Nina Grundel.

Finns flera nackdelar

Fördelen med provet är gan-ska självklar. En tidig upptäckt av prostatacancer underlättar behandlingen, och chanserna att bli frisk ökar.

På listan över nackdelar finns bland annat risken för onödiga

behandlingar.– Många män som PSA-testas

får cancerdiagnos och behandling i onödan eftersom deras prostata-cancer aldrig skulle ha utvecklats till någon allvarlig sjukdom. De skulle inte ens märkt av sjukdo-men utan provtagningen, säger hon och fortsätter:

– De skulle ha haft en bättre livskvalitet utan behandlingen som kan orsaka urinträngningar, inkontinens och impotens.

En annan nackdel är risken för att behöva leva med en ständig oro.

– Om vi ser ett förhöjt PSA-värde vid provtagningen går läka-ren vidare och tar vävnadsprover. Och även om dessa visar att det inte handlar om prostatacan-cer kan många män ha svårt att släppa den oro som PSA-provet genererade, säger Nina Grundel.

Svårt ge råd om beslut

Eftersom det är så svårt att veta om nyttan av prostatakontroller överväger de negativa effekterna kan inte Nina Grundel ge råd i den ena eller den andra rikt-ningen.

– Undantaget är om två eller flera nära släktingar har drabbats av prostatacancer, då ger vi rådet att ta ett PSA-prov, säger hon.

I alla andra fall är det helt upp till individen själv.

– Jag brukar jämföra det med en våg där man får välja vilken av vågskålarna som väger tyngst, säger hon.

* PSA är en förkortning för prostataspecifikt antigen. Det är ett ämne som produceras i prostatakörteln och utsöndras i sädesvätskan.

carl olsson

Fakta PSA:• Botbar prostatacancer som måste behandlas för att inte bli livsho-tande förekommer nästan bara hos män mellan 50 och 75 år.• PSA-prov rekommenderas inte för symtomfria män över 75 år. Det beror på att det som regel tar lång tid för prostatacancer att utvecklas och de flesta hinner inte få några besvär av sjukdomen. Män i denna grupp erbjuds bromsande behand-ling när de eventuellt får symtom. För symtomfria män över 75 år ger

inte en botande behandling någon överlevnadsvinst.• Varje år tar cirka 100 män ett PSA-prov vid PSA-mottagningen på USÖ. Av dessa har cirka 10 ett förhöjt PSA-värde och cirka 3 har prostatacancer.• Ett besök tar 20-30 minuter och kostar 80 kronor. Varje provtag-ning föregås av att mannen får läsa igenom en informationsbroschyr om PSA-provets för- och nackdelar och ett informationssamtal med en sjuksköterska.

Miljoner till äldreforskning

För- och nackdelar med PSA-prov

Tebladet 1/1310 Tema: äldre

Allt från bord som kan följa sin ägare, till robo-tar för virtuell kontakt mellan den gamla och personal eller anhöriga. Från utsidan syns ingen skillnad, men inuti Äng-ens forsknings- och inno-vationslägenhet utveck-las, testas och visas en rad smarta lösningar för äldres hemmiljö.

Ängen är ett modernt centrum för hälsa, vård och omsorg som ligger i bostadsområdet Ladu-gårdsängen i Örebro. Här finns vårdcentral, familjecentral, min-nesmottagning, dagrehabilite-ring, särskilt boende för äldre, gruppbostad för personer med funktionsnedsättning, hemvård och seniorlägenheter. I en av trappuppgångarna ligger dess-utom Ängens forsknings- och innovationslägenhet. Den är en gemensam satsning som görs av Örebro universitet, Örebro kom-mun, Örebro läns landsting, Öre-bro Science Park och näringslivet.

– Behöver vi hjälp att testa en produkt är det bara att gå över till grannarna, berättar Amy Loutfi, docent i datavetenskap vid Öre-bro universitet.

Underlättar vardagen

I forsknings- och innovations-lägenheten samlas forskare från hela världen. Var och en med sin idé om smarta lösningar för att underlätta vardagen för den som

är gammal. – En del av produkterna finns

redan ute på marknaden, andra är inte färdigutvecklade, men vi vill försöka visa hur vi tror att boende för äldre kan se ut i framtiden, berättar Federico Pecora, lektor vid Örebro universitet.

Ett av hjälpmedlen som redan är ute på marknaden är ett system för ökad trygghet i hemmet. Det hjälper till att komma ihåg saker som annars kan skapa onödig oro. Låste jag dörren? Drog jag ur strykjärnet? Stängde jag av spisen? En panel på väggen visar statusen på olika saker i hemmet och visar om fönster och dörrar är stängda eller låsta och om olika elektriska apparater som spis, strykjärn eller kaffebryggare är avslagna eller inte.

– En sensor monteras på de saker som ska övervakas. Var-je sensor skickar sedan aktuell information till panelen. All kom-munikation sker trådlöst, berättar Amy Loutfi.

Robot ger hjälp att äta

I lägenhetens kök finns en robo-tarm som hämtar mat på tallriken och för den till användarens mun.

– Den är konstruerad av en poliosjuk man som ville ha möj-lighet att äta, utan att behöva hjälp av andra, berättar Federico Pecora.

Ett annat hjälpmedel är en robothandske som ger extra styr-ka åt svaga händer. Handsken

härmar handens egen funktion. Ju hårdare användaren pressar, desto mer förstärker handsken greppet.

Som en riktig säl

Lurvig, mjuk och alldeles oemot-ståndlig är robotsälen Harry. Han har en lugnande inverkan på äldre människor med olika typer av demens.

– Tanken är att de äldre ska kunna ha sälen i knäet, klappa den och att den ska reagera på behandlingen med ljud och rörel-ser från sensorer under pälsen och i morrhåren. Sälen kan öppna och stänga ögonen, lyfta huvudet och röra fenorna när den blir klappad. Den lystrar till sitt namn och låter som en riktig säl, berättar Amy Loutfi.

På besök med giraffen

En av de mest spektakulära robo-tarna i lägenheten är giraffen.

– Den hjälper äldre som bor hemma att hålla kontakt med vårdpersonal och anhöriga via så kallad videokonferens. Med hjälp av giraffen kan de som besöker den gamla röra sig fritt precis som om de vore hemma hos personen på riktigt! När den inte används åker den automatiskt till en ladd-ningsstation och laddar batterier-na, berättar Federico Pecora.

Många känner en rädsla för tek-niken och oroar sig för att den på sikt ska ersätta personalen.

– Jag tycker att man ska se de här robotarna som ett komple-

ment och en extra trygghet. Det är faktiskt oftast personalen som är bromsklossen, medan de äldre som testat de här produkterna är väldigt nöjda och känner sig tryggare och självständigare. Min förhoppning är att de som kän-ner oro för tekniken ska ändra uppfattning från att uppleva den som skrämmande till spännande, avslutar Amy Loutfi.

text: victoria rydergårdfoto: gunilla säwenmyr

Nytänkande möter äldrevårdSälen Harry kan, tack vare att han både låter och rör på sig, ha en lugnande effekt på dementa personer. Amy Loutfi är docent i datavetenskap och kommunicerar med Tebladets reporter via giraffroboten. Federico Pecora är lektor vid Örebro universitet och visar en av de smarta robotar som äldre personer skulle kunna ha användning för hemma.

På ängen skapas robotar som ska underlätta livet hemma för äldre

Med hjälp av en robothand som styrs med foten kan du få i dig maten utan hjälp från andra. Perfekt för den som inte kan använda sina händer.

Robothandsken hjälper dig med greppet.

Tebladet 1/13

Robert Mörk, Socialdemokraterna:– Förebyggande och hälsofrämjande insatser är särskilt viktiga när det gäller äldres hälsa. Därför fortsätter vi satsa på projektet ”Passion för livet”. I studiecirkelform ökar vi kunskapen om bland annat vikten av god kost och motion. Vårdgivare för den äldre är ofta både kommun och landsting. Vi fort-sätter därför utveckla samverkansarbetet med länets kommuner. Vi riktar också medel för forskning och utveckling inom området äldres hälsa.

Ola Karlsson,Moderaterna:

Anna Ågerfalk, Folkpartiet:

Jihad Menhem,Vänsterpartiet:

Ewa Sundkvist,Kristdemokraterna:

Torbjörn Ahlin,Centerpartiet:

Inger Fries Hansson,Miljöpartiet:

Anders Östlund, Sverigedemokraterna:

– Vi i Alliansen har lagt flera förslag, och även mer pengar, för att förbättra sjukvården för äldre. Vi vill förbättra kunskapen om hur äld-re bäst ges rätt vård, vi vill arbeta mer förebyg-gande samt förbättra och utveckla vården av de mest sjuka äldre bland annat genom att införa vårdcoacher. Resultatet av vård-coacher i alliansstyrda Stockholm är ökad livs-kvalitet, färre vårddygn, färre akutbesök och bättre överlevnad.

– Utmaningen är att fler ska få åldras med en god hälsa och att den som behöver vård ska få en vård av hög kvalitet, anpassad efter den äldres speci-ella behov. Vi har före-slagit en strategi för bättre vård av äldre. Den ska innehålla ett stärkt förebyggande hälsoarbete genom bland annat en Seni-orhälsa. Seniorhälsan ska erbjuda alla över 65 hälsokontroller och hälsosamtal och därigenom bidra till att fler får ha hälsan längre!

– Under de senaste åren har den styrande majoriteten gjort flera satsningar i landstinget för att möta behoven av en alltmer åldrande befolkning, bland annat Hälsans hus Ängen. Vi i Vänster-partiet vill se ännu fler förbättringar i vården av de multisjuka äldre, större kunskap och kompetens om äldres psykiska hälsa och förebyggande insatser samt vilka effekter olika läkemedel ger upphov till hos äldre männis-kor. Vi vill också se en bättre samordning mel-lan kommunernas och landstingets insatser.

– Vårdens fokus måste öka när det gäller äld-res hälsa. Alliansen har i sin budget tagit upp behovet av en strategi för bättre hälso- och sjukvård till äldre, med bland annat geriatriskt forskningscentrum, som fokuserar på äldre patienter och deras behov. Effektiv och individuell vård och omsorg under ett paraply med forskning och kunskap. Ett hel-hetsperspektiv för den äldre med ett samlat grepp om diagnoser, vård- och omsorgsbe-hov, behandling och läkemedel.

– Vi är övertygade att det går att förlänga det friska livet med före-byggande arbete och genom att jobba för bättre livskvalitet. Inrätta inom primärvården en särskild seniorhälsa med specialkompetens kring åldrandet och dess sjuk-domar. De personer som besöker sjukvården allra mest ska ha en egen vårdcoach för att olika vårdinsatser ska samord-nas på bästa sätt. Det är också viktigt med väl fungerande läkemedels-genomgångar för en säker medicinering.

– Fler människor lever längre. Framförallt får vi fler friska år i vårt liv. Vi kan bevara det ”friska” längre upp i åldrarna genom att leva ett häl-sosamt liv: äta frukt och grönsaker, vara fysiskt aktiva, inte röka eller bruka stora mängder alkohol. Landstinget måste arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyg-gande och hjälpa våra medborgare att behålla en god livskvalitet så att våra sjukvårdsresurser ska kunna tillgodose dem som är i behov av vård.

– Ju äldre vi blir desto fler av oss drabbas av olika samtidiga sjuk-domstillstånd. Vår indi-viduella mottaglighet och tålighet för medi-ciner förändras. Ju fler mediciner vi ordineras och äter, desto större blir risken över tid för skadliga medicinverk-ningar. Mycket talar därför för införandet av en specialistverksamhet inriktad på att åstad-komma en större grad av kontroll över de sär-skilda medicinska svå-righeterna vid behand-ling av äldre. Därutöver behövs det fler händer inom sjukvården.

Antalet äldre i befolkningen ökar. Hur ska Örebro läns landsting möta det ökade behovet av äldrevård?

Vi frågar landstingets politiker

I takt med stigande ålder ökar risken att få pro-blem med sjukdomar i munnen. Samtidigt mins-kar förmågan att ta hand om sina tänder bland de allra äldsta.

– Vi arbetar därför med uppsö-kande tandvård hos äldre med stort omsorgsbehov, säger Katri Ståhlnacke, verksamhetschef på Folktandvårdens folkhälsoenhet.

1999 infördes ett tandvårdsstöd i Sverige som riktar sig till per-soner som är beroende av andra större delen av dygnet för att klara sitt dagliga liv. Stödet består av två delar – nödvändig tandvård och uppsökande verksamhet.

– Nödvändig tandvård innebär att man kan gå till tandläkaren för samma kostnad som ett sjukhus-besök. Det betyder att ett tandlä-karbesök kostar 120 kronor, oav-sett behandling, och att ett besök hos tandhygienisten kostar 80 kronor, berättar Katri Ståhlnacke.

Åldern eller munhälsotillstån-det har ingen betydelse för tand-vårdsstödet, utan det som avgör om en person har rätt till stödet är omsorgsbehovet.

– Det är kommunerna som utser vilka som har rätt till nödvändig tandvård och majoriteten av dem som får stödet är äldre personer, säger Katri Ståhlnacke.

Tandhygienist hemma

Den andra delen i tandvårds-stödet, uppsökande verksamhet, innebär ett erbjudande om att en

gång per år få en kostnadsfri mun-hälsobedömning.

– Tackar man ja kommer en tandhygienist hem och gör en bedömning av hälsotillstån-det i munnen. Tandhygienisten talar om hur munnen ska skötas på bästa sätt och gör också en bedömning om personen i fråga behöver tandvård, berättar Katri Ståhlnacke.

I tandvårdsstödet ingår också att utbilda omsorgspersonal i munhälsa och munvård.

– De som omfattas av tand-vårdsstödet behöver ofta hjälp av personalen för att sköta sin mun-hygien. Därför ordnar vi varje år munhälsoträffar för omsorgsper-sonalen, säger Katri Ståhlnacke.

De äldre blir allt fler

Medellivslängden ökar och ande-len äldre i befolkningen blir allt fler.

– Det sägs att varannan nyfödd idag kommer att få uppleva sin hundraårsdag om ökningen fort-sätter i samma takt. Tandvården står därför inför en rejäl utma-ning. Att allt fler har egna tänder kvar upp i högre ålder innebär också att vi behöver satsa mer på hälsofrämjande och förebyggande arbete. Därför kommer vi att i år starta ett kompetenscentrum för äldretandvård där vi ska samla olika kompetenser för att på bästa sätt kunna ta hand om de äldres munhälsa och satsa ännu mer på hälsofrämjande och förebyggande arbete, avslutar Katri Ståhlnacke.

– Det är skönt att få hjälp här

hemma och slippa åka iväg.Det konstaterar Erik Anders-

son, som bor på Ängens vård- och omsorgsboende i Örebro.

Erik är en av de cirka 5 000

personer i länet som har rätt till tandvårdsstöd. Nu har han besök av tandhygienisten Marie Råd-ström som är där för att göra en munhälsobedömning. Med i

lägenheten är även en represen-tant från personalen på boendet.

– Det finns alltid personal med när vi gör hembesök. Personalen är ju länken till de personer jag och de andra tandhygienisterna besöker. Den boende behöver ju dessutom ofta hjälp av personalen för att sköta sin munvård, berättar Marie Rådström.

– Nu Erik ska jag kolla hur du ser ut i munnen, fortsätter hon, innan hon med lampa och spegel slår sig ner på Eriks sängkant för att kontrollera att han inte har några sår, infektioner eller något annat som behöver åtgärdas i munnen.

Fyller i munvårdskort

Efter kontrollen får Erik Anders-son rådet att, förutom tandborst-ning morgon och kväll, även skölja munnen med fluor. Innan hembesöket är slut för den här gången tar Marie Rådström fram en liten handdator där hon fyl-ler i Erik Anderssons tandstatus. Dessutom fyller hon i ett mun-vårdskort där hon talar om hur Eriks tänder ska skötas.

– Kortet ska sitta i badrummet så att personalen vet hur de ska hjälpa Erik att sköta tänderna. Det är ett bra stöd så att Erik får lika bra hjälp med sin munvård oavsett om det är ordinarie personal eller vikarier som ska hjälpa honom, konstaterar Marie Rådström.

tExt ocH Foto: VIctoRIA RyDERgåRD

Äldre får hembesök av tandhygienisten

11Tema: äldre

Erik Andersson får sin mun undersökt av tandhygienist Marie Rådström, utan att han behöver ta sig från hemmet på Ängens vård- och omsorgsbo-ende.

Tebladet 1/1312 Porträtt

De är inte längre några doldisar förpassade till mörka källare för att knacka in patientjour-naler. Idag är läkarse-kreteraren den första personen du som patient möter och spindeln i nätet på en vårdcentral. Läkarsekreteraren Ulrika Jansson trivs med sitt jobb.

På Skebäcks vårdcentral ström-mar det hela tiden in nya patien-ter. I kassan anmäler man sitt ärende och hänvisas sedan till respektive väntrum. I rummet precis bredvid receptionen sitter Ulrika Jansson, som arbetar som samordnande läkarsekreterare.

– Som samordnare ser jag till att läkar-nas och läkarsekre-terarnas scheman fungerar och avlastar verksamhetschefen, samtidigt som jag har samma arbets-uppgifter som en läkarsekrete-rare, berättar hon.

Och som läkarsekreterare – ja, då gör man allt möjligt.

– Vår främsta arbetsuppgift är journalföring, men vi möter också patienterna i reception och på telefon. Däremellan tar vi hand om brev, mail, Mina Vårdkon-takter med mera. Post ska också sorteras, delas ut och skrivas in.

Det finns hela tiden saker som behöver göras. Jag har dessutom väldigt lätt för att säga ”det där kan jag göra”, säger Ulrika Jans-son.

Tråkigt rulla tummarna

Hon är läkarsekreterare men skul-le efter 14 år i yrket numera också kunna titulera sig data-, skrivar- och telefontekniker. Men trots att det alltid finns mycket att göra är det inget hon verkar lida av. Ulrika tar den ökade arbetsbördan med ro.

– Det hade varit tråkigt att bara sitta på jobbet och rulla tum-marna. Alla här har mycket att göra, men vi har också en väl-digt positiv anda som gör att det

är roligt att jobba, berättar hon med övertygelse.

Att Ulrika skulle bli läkarsekreterare var aldrig en själv-klarhet. Utbildning-en på universite-

tet hoppade hon spontant på en vecka efter kursstart.

– Jag tänkte väl att jag testar. Utbildningen kändes däremot inte helt klockren, utan det var först när jag kom ut i arbetet som det kändes rätt.

Det som lockade med yrket var mötet med människor och att få arbeta med service. Efter dryga året på hjärtintensivvårdsavdel-

ningen på USÖ sökte hon sig till en fast tjänst som läkarsekrete-rare på Skebäck. Under åren har trycket ökat på vårdcentralen.

– Det beror nog på att inflytt-ningen till Örebro har ökat. Unge-fär 2 000 nya personer tillkommer varje år i Örebro. Vi har också haft gott om läkare hela tiden vilket gör att patienter gärna listar sig hos oss.

Service allt viktigare

Läkarsekreteraren är den första personen en patient möter i sin kontakt med vårdcentralen. Efter vårdvalet 2010, som innebär att patienten har rätt att välja vård-central, har dessutom betydelsen av att vara serviceminded fått en allt större betydelse.

– Självklart har det alltid varit viktigt att ge bra service men nu skall vi ju ”konkurrera” med andra vårdcentraler och då är det enklare att tänka på patienten som en kund.

Annorlunda utbildning

Från och 2012 förändrades utbild-ningen för blivande läkarsekrete-rare, eller medicinsk vårdadmi-nistratör som det också kallas. Från att länge ha varit universi-tetsförlagd, ges utbildningen nu som en yrkesutbildning på Con-sensus. En del kurser försvinner och de praktiska momenten ges större utrymme. Ett steg i rätt

riktning, tror Ulrika. – Just i vår bransch måste man

ha en hög servicenivå och ett trevligt bemötande. Bilden av läkarsekreterare som knappar in journaler i en källare åtta timmar om dagen är på väg att försvinna, så är det inte längre idag. Nu krävs det stor social kompetens, flexibilitet och en genuin servi-cekänsla.

Förändringen av yrket som sker ser Ulrika som positiv.

– Jag tycker att det är kul att min arbetsdag ser olika ut varje dag, det passar min personlighet. Även vårdcentralen blir mer flexi-bel, nu har vi till exempel öppet till klockan 19 en kväll i veckan. Vi kan ju inte stå still när samhäl-let förändras, vi måste tänka på våra patienter, tycker hon.

Ulrika är den första du möter i vårdenFakta:Namn: Ulrika ”Ullis” JanssonÅlder: 39 år.Yrke: Samordnande läkarsekre-terare på Skebäcks vårdcentral i Örebro. Bor: Almby.Familj: Man, två barn, 8 respek-tive 9 år, hund.Intressen: ”I första hand skjutsar jag barnen till deras intressen men jag tycker även det är skönt att komma ut och gå, promenera med hunden. Umgås med familj och vänner.” Antal läkarsekreterare i lands-tinget: 523 stycken 30 nov 2012.Medianlönen för en läkarse-kreterare: 22 200 kr/månaden.

text och foto: gUnIllA SäwenMyr

Ulrika Jansson är samordnande läkarsekreterare på Skebäcks vårdcentral, en arbetsplats hon trivs väldigt bra på. ”Jag kommer nog att fortsätta arbeta som läkarsekreterare i framtiden, det här är ett arbete som passar min personlighet väldigt bra”, säger hon.

”Vi kan inte stå still när samhäl-let förändras, vi måste tänka på våra patienter.”

En av 9 000Porträttet

Örebro läns landsting har drygt 9 000 anställda. Här får du möta en av dem.

Vill du också jobba som läkarsekreterare? Eller som något annat i lands-tinget? På www.orebroll.se/jobb hittar du alla aktuella jobb inom Örebro läns landsting!

Gilla oss på Facebook!

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Du har väl inte missat att Örebro läns landsting finns på Facebook? Gå in på www.facebook.com/orebroll och gilla oss du med.

Tebladet 1/13 13Reportage

Är du arbetssökande och saknar slutbetyg från grund- eller gym-nasieskolan? Eller är du långtidssjukskriven eller långtidsarbetslös och behöver få hjälp att närma dig arbetsmarkna-den? Då kanske en akti-vitet på Kävesta folkhög-skola är något för dig.

Studiemotiverande folkhögskole-kurs vänder sig till dig som saknar slutbetyg från grund- eller gym-nasieskolan och som är inskriven hos Arbetsförmedlingen.

– Kursen har ett tydligt skolfo-kus. Målet är att få deltagarna att börja gilla att gå i skolan och få dem att vilja plugga igen, berättar Anna Johnsson, projektledare för studiemotiverande folkhögskole-kurs på Kävesta folkhögskola.

Utgår från kärnämnena

Den studiemotiverande folk-högskolekursen bedrivs på hel-tid. Deltagarna studerar på det aktivitetsstöd eller den form av ersättning de har från Arbetsför-medlingen. Kursen utgår från kärnämnena svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, naturkunskap, religionskunskap och historia. Deltagarna får dess-utom prova på ämnen inom sko-lans kulturprofil, som exempel-vis bild och musik. Traditionell undervisning förekommer, men varvas med filmvisning, studie-besök, friluftsdagar och föreläs-ningar.

– Vi börjar alltid veckan med att äta frukost tillsammans. Tan-ken med det är att det ska bli en mjukstart efter helgen och att man ska lära sig en bra rutin. Många har inte vanan att äta frukost och då orkar de inte med undervis-ningen, berättar Karin Rognehag, som jobbar som lärare i hälsa.

Använder målbilder

Deltagarna i den studiemotive-rande folkhögskolekursen job-bar mycket med målbilder. Varje vecka inleds därför med att de får skriva ner vad de har för mål för veckan.

– När veckan är slut går vi ige-nom målen och fokuserar på det som har gått bra, berättar Karin Rognehag.

Elin Person, Rasmus Söder-kvist och Simon Persson deltog i den studiemotiverande folkhög-skolekursen under höstterminen.

– Det bästa med kursen var att den fick mig att ta mig upp på morgonen Vi hade sjukt kul tillsammans och det var bra sam-manhållning i gruppen, berättar Elin Persson.

– Ja, en av de mest positiva grejerna med att gå kursen var faktiskt att man fick rutiner, kon-staterar Rasmus Söderkvist.

– Och att man fick lära sig stu-dieteknik, fortsätter Simon Persson.

Innan Elin, Rasmus och Simon började på Kävesta folkhögskola var de skoltrötta, men hösttermi-nen gav mersmak och till den här terminen har de sökt och kommit in på skolans allmänna linje.

Hjälp med motivationen

Förrehabilitering vänder sig till en helt annan målgrupp än den studiemotiverande folkhögskole-kursen.

– Den riktar sig i huvudsak till dem som varit borta länge från arbetsmarknaden. Tanken är att de ska få hjälp att hitta motivation och styrka för att kunna fortsätta med arbetslivsinriktad rehabilite-ring, berättar Anna Johnsson.

Förrehabilitering är ett samar-bete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Örebro kom-mun och psykiatrin.

– Aktiviteten är tänkt som ett första steg tillbaka till arbetslivet, säger Karin Rognehag.

– Vi arbetar i grupper på cirka femton personer och formar inne-hållet tillsammans. Vi utgår från att vara här och nu och jobbar både praktiskt och teoretiskt. Vi ägnar mycket tid åt friskvård och naturen och prövar på ämnen som bild och keramik, fortsätter hon.

Peppar och stöttar

Förrehabiliteringen pågår mån-dag till torsdag under femton veckor.

– Men den kunde gärna ha fått pågå mycket längre. Femton

veckor känns kort om man som jag har varit sjukskriven i tolv år, säger en av deltagarna.

Hon, liksom de andra deltagar-na i aktiviteten, vill gärna berätta om sina erfarenheter, men vill samtliga göra det anonymt.

Alla är överens om att gruppge-menskapen och miljön på skolan är viktig.

– Här blir man respekterad för den man är. Flera av oss är utbrända och har varit sjukskrivna under många, många år, men här behöver man inte förklara sig eller försvara sig. Vi peppar och stöttar varandra och alla får arbeta efter sin egen förmåga och i sin egen takt, säger en av deltagarna.

– Jag har haft panikångest och lider av social fobi, så jag var verkligen jätteanti till att komma hit. Men det är en tillåtande anda här, och när förväntningar och krav försvann blev det lättare att våga pröva nya saker, berättar en annan deltagare.

Ett nytt liv

Deltagarna är eniga om att för-rehabiliteringen har gett dem ett helt nytt liv.

– Det här har faktiskt varit den bästa tiden i mitt liv, konstaterar en av kvinnorna i gruppen.

text:victoria rydergård

foto:gunilla säwenmyr

Fakta:Örebro läns landsting driver två folk-högskolor, Kävesta folkhögskola och fellingsbro folkhögskola. Kävesta folkhögskola ligger i sköllersta, som hör till Hallsbergs kommun. den grundades redan 1873, och är en av landets äldsta folkhögskolor. skolan har en kulturprofil med speciell inriktning på konst, musik och dans. förutom studiemotive-rande folkhögskolekurs och förreha-bilitering kan man läsa allmän

linje, danslinje, musiklinje eller linje för konst och formgivning. På all-män linje får du efter genomförda studier gymnasiekompetens, som kan användas för att söka vidare till högskola eller universitet. På övriga linjer får du ett kursintyg. mer information om Kävesta folk-högskola hittar du på www.kavesta.fhsk.se. På www.fellingsbro.fhsk.se kan du läsa mer om fellingsbro folkhögskola.

Kävesta folkhögskola - en andra chans

Studiemotiverande folkhögskolekurs vänder sig till den som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan och som är inskriven hos Arbetsförmedling-en. Varje skolvecka inleds med att deltagarna äter frukost tillsammans. På bilden syns Simon Persson, Elin Persson, Karin Rognehag och Rasmus Söderkvist.

Anna Johnsson, projektledare på Kävesta folkhögskola.

Simon Persson, Elin Persson och Ras-mus Söderkvist deltog under höstter-minen i den studiemotiverande folk-högskolekursen på Kävesta folkhög-skola. Kursen lärde dem bland annat vikten av rutiner och studieteknik.

Tebladet 1/1314

”Barnens tv-spel är en form av läsning”Min pappa, Lennart Alsbjer, var inte bara kommunal- och landstingspolitikern från Karlskoga med ovanan att deklamera dikt i tid och otid, till glädje för några och till förargelse för andra. Under ett tiotal år skrev han också dagsvers om stort och smått i Karlskoga-Kuriren. I versform kommenterade han stora världshändelser ena dagen och privata familjehändelser den andra.Det var pappa som tog med oss barn till biblioteket, som på den tiden låg i det gamla Sparbankshuset vid Centralplan i Karlskoga. Det var där jag först upplevde den där känslan som Harry Potter ger uttryck för när han säger att Hogwarts är hans hem. En känsla att vara på rätt ställe vid rätt tillfälle. För min del handlade det om att få vara på en plats där jag fick ta del av andra människors tankar, idéer och upplevelser i litterär form och dela dem med andra, likasinnade.

För mitt eget läsande var det en förutsättning att det fanns en manlig förebild, en pappa som läste hemma. Han läste när han kom hem från jobbet, han läste framför TVn, han läste på toaletten, han läste till sent på nätterna.I början av 70-talet började jag gilla att läsa fantasy. Det var Tolkiens Sagan om Ringen-trilogi som jag snöade in på och försökte tvinga alla andra att läsa. Jag hade börjat läsa del ett när pappa lite misstänksamt frågade vad det var för bok som jag inte kunde släppa. Han blev nyfiken och lånade boken av mig. Den veckan gick han hålögd till jobbet; han satt och läste till klockan tre på natten och gick upp till jobbet vid sex. När han väl läst ut serien dröjde det inte länge förrän han med hjälp av personalen på Karlskoga bibliotek hittade nya författare.

Och mina barn då? De spelar TV- och datorspel med samma entusiasm som jag hade när jag läste Sagan om ringen. När min son förklarar för mig hur spelen är uppbyggda, med ganska avancerad handling som ofta utspelas på engelska, kan jag inte bli annat än imponerad. Den berättelse som han blir en del av när han spelar innefattar kopplingar till såväl klassisk bildning, språkkunskaper och en kompetens att avkoda och tolka ett komplicerat skeende. Jag menar att det han gör när han spelar TV-spel som Uncharted är en form av läsning. Det vill säga en förmåga att avkoda tecken och ord samt förstå resultatet av tolkningen.

De senaste åren har det kommit larmrapporter från olika håll som pekat på att svenska barns – och speciellt pojkars – läsför-ståelse minskar. Även om skolbibliotek sedan något år är obli-gatoriskt för alla skolor, så räcker det inte med en boksamling för att inspirera till läsning. Det måste också finnas personal som just kan ge inspiration till lustläsning, men också besitter kunskaper i informationssökning och källkritik. Ett positivt exempel i vårt län, är hur samarbetet mellan skola och bibliotek genomförs i Lekebergs kommun. Satsningen på ungas läs-ning, med en speciell läslustbib-liotekarie i kommunen, visar att det går att göra något som går emot den nationella tren-den. Det är ingen slump att barn och unga i Fju-gesta med omnejd ligger i topp när det gäller läsning, läs-förmåga och läs-förståelse.

KRÖNIKAN PETER ALSBJER

Aktuellt

Februari:

• Musik: Klassisk konsert i Aulan, Kävesta folkhögskola. 27 februari klockan 18:30. • Musik: Musiklinjen på Kävesta folk-högskola är förband på Jazzklubben i Örebro. 28 februari klockan 18:30. • Landstingsfullmäktige sammanträder i Sessionssalen, Rådhuset. 26 februari, klockan 9-17.• Drop-in på Vuxenhabiliteringen för dig som har en diagnos inom autism-spektrumtillstånd. Lilla Karlahuset, Älvtomtagatan 28, Örebro. Onsdagar ojämna veckor kl 14-16.• Stand up: Stand up for Örebro på Nya China-teatern, 23 februari kl 18.

Mars:

• Musik: ”Mariamusik under höga valv” med musiklinjen från Kävesta folkhögskola. I S:t Nicolai kyrka, 17 mars klockan 18. • Musik: Musiklinjen från Kävesta är förband på Jazzklubben i Örebro. 21 mars, klockan 18:30. • Teater: Hamlet, premiär 23 mars på Örebro länsteater.• Teater: Klubb Bubbla. Länsteaterns klubbkvällar med estradpoesi på Nya China. 5 mars och 16 april på Örebro länsteater.• Samtalsgrupp: Förändring i livet - Separationsgrupp. När du vill resonera om din nya livsituation och hur du ska hitta nya styrkor och strategier. När

du varit med om en separation och vill dela med dig och ta del av andras erfarenheter. Kl 18-20, tisdagskvällar med början 5 mars. Familjerådgiv-ningens lokaler, Näbbtorgsgatan 2, Örebro. Familjerådgivningen, 019-602 74 64, familjeradgivningen@orebroll. 150:-/gång, 1200:- för 8 gånger. Info finns på hemsidan www.orebroll.se/familjeradgivningen.

April:

• Musik: Musiklinjen från Kävesta folkhögskola möter Frank Ådahl på Jazzklubben i Hallsberg. 5 april klockan 19.15. • Föreläsning: ”Att höra med teknikens hjälp”. Professor Helge Rask Andersen talar på temat ”Svindlande vindlingar - om hörselrehabilitering med implantat och forsk-ning”. 3 april, i Wilander-salen USÖ, kl 18-20.

Under året:

• Utställning: ”Fågel, fisk eller mittemellan” En konstutställning för barnGå vilse i Karl Axel Pehrsons fantasifulla konstvärld och gå på upptäcktsfärd i det nya

spännande djungelrummet. På Örebro läns museum under hela 2013.

Fler aktiviteter som är på gång inom landstinget hittar du på hemsidan, www.orebroll.se/sv/Pa-gang.

PÅ GÅNG

Peter Alsbjer är länsbib-liotekarie, arbetar på landstingets kulturenhet och gillar att gå vilse.

”Hamlet” har premiär 23 mars på Örebro länstea-ter. Foto: Mattias Ermanbrix

Antibiotika är bra.Men inte alltid.Du behöver inte alltid antibiotika vid en infektion. Kroppen klarar oftast själv av att läka bakterie- infektioner i till exempel hals, bihålor eller urinvägar.

Ju mer antibiotika som används desto större är risken att bakterierna blir motståndskraftiga mot medicinen. Då hjälper inte antibiotika heller när du verkligen behöver det.

Om du är svårt sjuk kan antibiotika vara livsviktigt.

Därför måste vi spara på antibiotika vid lindriga infektioner så att vi kan rädda liv vid allvarliga infektioner.

www.antibiotikaellerinte.se

I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting

Tebladet 1/13 15

De blev också nominerade till TebladstårtanHär är övriga nominerade till Tebladstårtan:

• Sjukgymnast Ellinor Ahlin på Olaus Petri vårdcentral, av Kristina Lenner-mark Jonsson.

• Doktor Erland Tivell och Laxå vård-central, av Eva Takman.

• Barn- och ungdomshabiliteringen Halltorp Örebro, av Maria Gustafsson.

• Personalen på avdelning 85, Onkolo-gen på USÖ, av Margaretha Hjälte.

• Doktor Johan Berséus på Öron, näs- och halskliniken på USÖ, av Karin Persson.

• Olle Linder samt personalen på

Medicinmottagning 2 på USÖ, av Gun Ljungberg.

• Personalen på Lillåns vårdcentral, av Gull Gunnvald.

• Personalen på Öron, näs- och halskli-niken på USÖ, av Kent Fridh.

• Personalen på provtagningen på Nora vårdcentral, av Lisbeth Flink.

• AK-mottaningen på Karlskoga lasa-rett, av Christer Bölin.

• Personalen på avdelning 96 samt lokalvårdaren på avdelningen, av Ove Bergman.

• Doktor Lennart Davidsson på Olaus Petri vårdcentral, av Gun Nilsson.

• Doktor Erland Tivell på Laxå vårdcen-tral, av Eva Mogensen.

• Personalen på Onkologiska klinikens behandlingsavdelning på USÖ, av Inger Andersson.

• Kirurgiska kliniken, avdelning 39 på USÖ, av Anne Melin.

• Distriktssköterska Pernilla Eklund på Olaus Petri vårdcentral, av Vanja Lindroos.

• Personalen vid Laxå vårdcentrals labbavdelning, av Ragnar Spennare.

• Barnmorska Britta Delhag på Ängens vårdcentral, av Emma Andersson och Kerstin Lennermark.

• Per-Mårten Stenlund med personal på gynekologiska mottagningen på Lindesbergs lasarett, av Tuija Sirén.

• Lena Sörman på provtagningslabo-ratoriet på Brickebackens vårdcentral, av Samuel Persson och hans mamma Marina.

• Personalen på IVA i Lindesberg, av Kerstin Mohlin.

• Kurator Ditte Tengvall på Onko-logiska kliniken på USÖ, av Gunvor Fredriksson.

• Personalen på onkologiska kliniken avdelning 85 och behandlingsenheten avdelning 84, USÖ av Marie Henriks-son.

Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet. Ta chansen och föreslå någon av landstingets medarbetare som du tycker har gjort något bra – det där lilla extra, som är värt att upp-märksamma. Vinnaren presenteras i nästa Läns-tidningen Tebladet som kommer i brevlådorna i april. Förutom den goda tårtan får vinnaren ett diplom som minne. Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tår-tan överlämnas. Förslag skickas senast den 15 mars till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@orebroll.se eller faxa till 019-10 79 35. Märk brevet, mejlet eller faxet med ”Tebladstårtan”.

Vem vill du ge en Tebladstårta?

TÅRTAN

Personalen på avdelning 3C på Karlskoga lasarett hade funderat på vad det var för viktigt deras chef Inger Karlsson Brunzell skulle informera om. Att det var tårtutdelning som stod på programmet var det sista de hade räknat med.

”Det här är ett kvitto på att vi gör ett bra jobb”– Det räcker med att kom-ma in på avdelningen så känner man glädjen och värmen hos personalen.

Det konstaterar Margareta Pers-son, som nominerat personalen på avdelning 3C på Karlskoga lasa-rett till månadens Tebladstårta.

– Trots att de som jobbar på avdelningen har en tung arbets-börda med många äldre patienter, orkar de med glädje och med-känsla också ta hand om anhöriga till döende patienter på ett helt fantastisk sätt, fortsätter Marga-reta Persson.

I mars 2011 avled hennes 93-årige far på avdelning 3C.

– Sista natten vakade vi hela familjen. Samma natt låg ytter-ligare fyra patienter på sitt

yttersta och deras familjer var också där. Personalen tog hand om patienterna med stor känsla och ömhet, och vi anhöriga blev också ompysslade. Vi fick koftor när vi frös och kaffe med hemba-kat bröd. När orken tröt blev vi serverade varm choklad, minns Margareta Persson.

Fantastisk personal

I oktober samma år gick hen-nes mamma bort. Även hon till-bringade den sista tiden i livet på avdelning 3C.

– Hon låg på avdelningen i en månad. Under hela den här tiden månade all personal lika mycket om mig som om min mor. De som jobbar här tog sig alltid tid att lyssna, de tröstade, kom med mat och kaffe och en säng att

vila på när jag blev trött, berättar Margareta Persson.

Hon tycker att det allt för ofta är det som är dåligt i vården som lyfts fram.

– Jag vill med min nominering visa att det finns fantastisk per-sonal och ställen där allt fungerar bra. Personalen på avdelning 3C är verkligen något extra, säger Margareta Persson.

Vilda spekulationer

För personalen på avdelningen kom tårtutdelningen som en riktig överraskning. Det var nämligen enbart avdelningschefen Inger Karlsson Brunzell som visste om att det skulle delas ut tårta.

– Jag skickade ett kryptiskt mejl till personalen och kallade till möte. För att det inte skulle bli

en massa frågor skrev jag att all information skulle ges vid mötet och endast då, berättar hon.

Mejlet ledde till en rad speku-lationer.

– Vi har pratat sinsemellan och funderat på vad mötet skulle handla om. Jag tror att det har spekulerats om alltifrån att avdel-ningar ska slås ihop till att det skulle bli uppsägningar, berättar Irene Eklund Nilsson, underskö-terska på avdelningen.

Något som lyfter

Lättnaden när det visade sig att det ”bara” var tårtutdelning var påtaglig.

– Det känns helt fantastiskt. Det här är ett kvitto på att vi gör ett bra jobb. Det är tufft att jobba i vården och man känner ofta att

man inte räcker till. Det här är verkligen något som lyfter oss, avslutar Irene Eklund Nilsson.

TExT:VICTORIA RyDERGåRD

FOTO:GUNILLA SÄwENMyR

Tårtan

Tebladet 1/1316

Skicka tävlingskupongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Märk kuvertet med “Tebladstävling”. Tävlingskupongen ska ha inkom-mit till landstinget senast den 11 april 2013. Det finns också möjlighet att delta i tävlingen via Internet. Gå in på www.orebroll.se/tebladet. Du kan också faxa kupongen till nummer 019–10 79 35. Rätt svar och vinnare annonseras på landstingets webbplats, www.orebroll.se den 15 april 2013.

Namn:......................................................................................................................................... Telefon dagtid: ............................................

Gatuadress: .....................................................................................................................................................................................................

Postnummer och ort: ......................................................................................................................................................................................

1 X 21. Kungen delade i januari ut Utmärkelsen Svensk Kvalitet till ett av våra tre sjukhus i Örebro län. Vilket?1) USÖ X) Karlskoga lasarett 2) Lindesbergs lasarett

2. PRO, SKPF och SPF har startat studiecirklar för äldre. Vad heter de?1) Pension för livet X) Pensionär - javisst 2) Passion för livet

3. Hur många moppgarn använder städarna i Örebro läns landsting under en dag?1) 100 X) 1 000 2) 10 000

4. Vad är högkostnadstaket för sjukresor?1) 1 200 kronor X) 1 400 kronor 2) 1 600 kronor

6. Vad frågar folk mest om just nu när de ringer till 1177?1) Vinterkräksjukan X) Allergi 2) Feber och hosta hos barn

5. Vilken vårdcentral i Örebro har öppnat en drop in-mottagning?1) Tybble vårdcentral X) Skebäcks vårdcentral 2) Olaus Petri vårdcentral

8. Hur många läkarsekreterare finns det i landstinget?1) 523 X) 587 2) 598

10. Vilken föreläsning om hälsa och levnadsvanor i Örebro moské drog flest personer under 2012?1) Rökstopp X) Kvinnans hälsa 2) Hjärtsjukdomar

7. I Ängens forskningslägenhet finns en robot för virtuell kommunikation. Vad heter den?1) Sälen X) Giraffen 2) Elefanten

9. Vilka två folkhögskolor tillhör Örebro läns landsting?1) Kävesta och Kvinnersta X) Kävesta och Karlskoga 2) Kävesta och Fellingsbro

Var med i Tebladets tipstävling!

Första pris är en lyxig hotell-övernattning för två på Cla-rion Hotel Örebro med ansikts-behandling på Badrummet spa och teaterbiljetter från Länsteatern.

Förstapriset gäller för två personer och består av en övernattning i dub-belrum på Clarion Hotel i Örebro. I priset ingår en trerättersmiddag och frukostbuffé i hotellets restaurang. Njut av hotellets relaxavdelning med avslappningspool, bastu och tränings-rum och få ansiktsvård för två på Badrummet spa.Ni får dessutom två biljetter till valfri teaterföreställning på Länsteatern.

Andrapriset är ett dagspa-paket på Loka Brunn för två personer en vardag. I priset ingår entré till vat-tensalongen med unika bad- och spaupplevelser, entré till det nya gym-met, instruktörsledda aktivitetspass (endast torsdag-fredag), lunchbuffé, lokatofflor att ta med hem samt frukt och vattenbuffé.

Tredjepriset är entré för två personer på relaxavdelningen på Gustavsviks-badet i Örebro. I entrépriset ingår fri tillgång till upplevelsebadet och motionsbadet, bastu, solarium, lån av morgonrock, bubbelpool, solterass med mera.

Bland de rätta svaren lottar vi dessutom ut 50 fina extrapriser.

För att tävla måste du svara rätt på de tio tipsfrågorna – alla svaren finns i tidningen.

Vinn lyxiga priser för kropp och själ

Tävla i landstingskunskap

Förstapris: Hotellövernattning

på Clarion Hotel i Örebro med

trerättersmiddag, frukostbuffé

samt behandling på Badrummet

spa och biljetter till Länsteatern.

Allt för två personer.

Andrapris: Ett dagspa-paket

på Lokabrunn för två personer.

Tredjepris: Entré på

Gustavsviksbadet i Örebro.