Å Årsredovisning...och andra intressenter på miljöområdet. Jämtkraft ska ytterligare förbättra sina anläggningar, metoder och rutiner för att minimera utsläpp eller annan

ÅrsredovisningJämtkraft AB 2004

År

sred

ovisnin

g Jämtkr

aft aB 2004 ÅrsredovisningJämtkraft AB 2004

Jämtkraft AB årsredovisning 2004 | �

InnehållKort om Jämtkraft 4-5Här finns vi 6Året i korthet 7Nyckelfakta 7Miljöpolicy 8

VD kommenterar 9-12

Affärer och marknader 13-20Elkraft 14Elnät 15Elcertifikat 16Fjärrvärme 17Telecom 18Marknad 19Personal 20

Årsredovisning 21-45 Förvaltningsberättelse 22-26 Styrelse och ledning 27 Koncernens resultat- och balansräkning 28-29

Koncernens kassaflödesanalys 30Moderbolagets resultat- ochbalansräkning 31-32Moderbolagets kassaflödesanalys 33Redovisnings- och värderings-principer 34Definitioner 35Noter 36-43Revisionsberättelse 44Fem år i sammandrag 45

Summary and Review 47-50

TexT, grafisk form och produkTion: Jämtkraft informationfoTo: Stefan Linnerhag, Lennart Jonasson, Peder Maijet, Thomas Weije, Getty ImagesTryck: Arkpressen 2005

4 | Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 | �

Kort om Jämtkraft Jämtkraft ägs av Östersunds, Krokoms och Åre kommuner och Vattenfall. Jämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och säljer elenergi och fjärrvärme främst inom Östersunds, Åre och Krokoms kommuner. Koncernen erbjuder också bredbandsanslut-ning via optonät och radiolänk. Största delen av den elkraft som Jämtkraft säljer lokalt produceras i egna vattenkraftverk och i vårt kraftvärmeverk. Vi har drygt 60 000 el- och nätkunder i närområdet samt 15 000 elkun-der runt om i Sverige. Fjärrvärmen som vi levererar i Östersund, Åre och Krokom pro-duceras i huvudsak av biobränsle. Verksamheten är indelad i affärsområdena Elkraft, Elnät, Fjärrvärme, Telecom och El-certifikat. Omsättningen uppgår till 900 mil-joner kronor per år och vår balansomslutning

är 3 000 miljoner kronor. Antalet anställda uppgår till knappt 270 personer. Huvudkon-toret ligger i Östersund.

Jämtkrafts vision är att vara en drivkraft för regionens utveckling och framgång. Vårt grundläggande uppdrag är att förse regionen med trygg, säker energi till långsiktigt lågt pris. Två väsentliga förutsättningar som gör att vi kan leva upp till den målsättningen är:- hög andel egen produktion av el och fjärr-värme genom strategiska och långsiktiga investeringar.- ägarna låter vinsten stanna kvar i verksam-heten och låter den komma kommuninnevå-narna till del genom låga energipriser.

De låga priserna gör att kunderna slipper betala onödigt mycket för sin energi.

krävs ett starkt kassaflöde för att klara av att förnya och utveckla vår kapitalintensiva verksamhet. Livslängden för våra investe-ringar är mycket lång, 25-50 år. Långsik-tighet och hållbarhet utgör därför naturliga delar i vårt sätt att planera och tänka. Vi har under senaste femårsperioden investerat över en miljard kronor i regionen. Bland våra större investeringar märks kraftvärmeverk, ackumulator (Arctura eller ”Termosen”) samt bredbandsutbyggnad. ■

Värdet för kommuninvånarna i Östersund, Åre och Krokom för den låga energikost-naden, inklusive moms och andra uteblivna skatter, motsvarar 300 miljoner kronor per år.

En väl fungerande infrastruktur för el, fjärr-värme och bredband är väsentliga förutsätt-ningar för att samhället ska kunna utvecklas på ett bra sätt. Regionens utveckling är be-roende av att vi fullföljer vårt uppdrag, att förse regionen med trygg, säker infrastruktur till långsiktigt lågt pris. På samma sätt är utvecklingen av Jämtkrafts affärsverksam-het intimt kopplad till regionens framgång. Beroendet är ömsesidigt.

Jämtkraft har en stark och sund ekonomi. Våra investeringar är långsiktiga och det

Regionen har fått ett nytt landmärke, Arctura, Jämtkrafts ackumulatortank på skidstadion i Östersund.

0400 01 02 03

50

40

30

20

10

0

%

0400 01 02 03

14

12

10

8

6

4

2

0

%

• Elpriset till våra lokalkunder har under året sänkts från 27,5 till 23 öre/kWh. Den 1/1 2005 sänktes lokalpriset till 20 öre/kWh.

• Förbättrat finansnetto till följd av lägre låneräntor och lägre lånevolym.

• Kraftvärmeverket i Lugnvik är en mycket god investering som har stor inverkan på resultatet i flera affärsområden.

• Ackumulatortanken på skidstadion i Östersund har tagits i drift och ger en ännu bättre totalekonomi för fjärrvärme- och elproduktionen i Östersund.

• Jämtkraft får ett mycket bra betyg av kunderna enligt Svenskt Kvalitetsindex mätningar av kundnöjdhet.

• I utbyggnaden av fibernät inom Östersund kommun har under året 800 km optokabel tillkommit. 1 200 beställningar på anslutning.

• Miljöarbetet väl förankrat i företaget enligt externa revisioner inom miljöcertifieringen.

• Vår inriktning mot förnybar produktion ger elcertifikat som är mycket betydelsefulla för vårt resultat.

• En ny stamstation i Enafors har tagits i drift. Den ger ytterligare en anslutning till Svenska Kraftnäts stamnät och höjer leveranssäkerheten i västra Jämtland.

• Jämtkraft får ett bra resultat i nätnyttomodellen, myndigheternas bedömning av nätpriset i förhållande till kundnyttan.

• Den milda vintern gav lägre fjärrvärmeförsäljning än budgeterat.

• Expansion i Åreområdet påverkar flera av Jämtkrafts affärsområden – ökad efterfrågan har lett till utbyggnad av såväl el- som fjärrvärmenät.

• 2 300 nya elkunder under året – låga priser och god service lockar kunder från hela landet.

2004 2003 Förändring %

Rörelsens intäkter, kkr 900 946 853 762 + 5,5

Resultat före skatt, kkr 182 947 118 917 + 54,2

Räntabilitet på eget kapital efter skatt, % 10,3 7,0

Räntabilitet på eget kapital före skatt, % 13,9 9,8

Räntabilitet på totalt kapital, % 7,0 5,7

Soliditet, % 43,4 40,1

Kassaflöde, kkr 321 793 255 864 + 26,0

Investeringar, kkr 228 064 217 031 + 5,1

Försäljning av el, GWh 1 476 1 594 - 6,7

Egen produktion av el, GWh 978 925 + 5,7

Produktion av elcertifikat, antal 208 000 99 000 + 210,1

Inköp av el, GWh 560 669 - 6,3

Försäljning av fjärrvärme, GWh 566 564 + 0,3

Produktion av fjärrvärme, GWh 624 639 - 2,3

Medelantal anställda i koncernen 269 271 - 0,7


Soliditet

Räntabilitet på eget kapital före skatt

Året i korthet

NyckelfaktaDen interna drivkraftenJämtkraft har 264 medarbe-tare, 218 män och 46 kvinnor ( tillsvidarean-ställda per 2004-12-31).

Kunder (per 2004-12-31)Antal elkunder: 74 381Antal värmekunder: 3 088Antal nätkunder: 61 835Antal bredbandskunder: 1 027

HÄR FINNS VI ÅRET I KORTHET/NYCKELFAKTA

JÄMTKRAFT finns på följande orter:Östersund, Krokom, Änge, Föllinge, Järpen, Duved och Hackås.

ELKRAFT Kraftstation1 Hissmofors2 Kattstrupeforsen3 Granboforsen4 Högfors5 Långfors6 Näsaforsen7 Ålviken8 Lövhöjden9 Dammån10 Slagsån11 Duved12 Handöl nedre13 Handöl övre14 Billsta15 Strömbacka16 Lillå17 Rönnöfors18 Kraftvärmeverket

Elproduktionen är ett normalår cirka 930 GWh vattenkraft, cirka 200 GWh i kraftvärmeverket och cirka 1,5 GWh vindkraft.

ELNÄTLedningsnätet omfattar 7 758 km, därav regionnät 615 km, fördelningsnät 3 065 km och lågspänningsnät 4 078 km. Andelen jordkabel är i fördelningsnätet 23 procent och i lågspänningsnätet 65 procent. Inom nätområdet finns 2 520 nätstationer och 39 fördelningsstationer.

FJÄRRVÄRME Jämtkraft bedriver fjärrvärmeverksamhet på följande orter: Östersund, Brunflo, Ås, Krokom, Nälden, Föllinge, Järpen, Mörsil, Åre, Duved, Kall, Hallen och Myrviken.

Värmeproduktionen ett normalår är cirka 660 GWh.

TELECOMJämtkraft erbjuder bredbandsanslutning till företag, fastighetsägare och privatpersoner. Optonätet omfattar totalt cirka 1 500 km.

Bredbandskunder finns i Östersund, Åre, Järpen, Änge, Lit, Krokom, Ås, Orrviken, Hackås, Marieby, Ope, Brunflo, Bodlägden, Bye, Digernäs, Fannbyn, Hara, Namn, Slandrom, Od, Munkflohögen, Knutbränna, Fåker, Tandsbyn, Böle, Frösön, Bringåsen, Lillsjöhögen, Fjäl, Ringsta, Kallsta, Husås, Nyby, Storhögen, Högarna, Häggenås, Noderåsen och Storbränna.

Jämtkraft AB

Jämtkraft Elnät AB

Jämtlandskraft AB

Jämtkraft Telecom AB

AB Kattstrupeforsen

Krokoms Energi AB

Åre Fjärrvärme AB

Jämtlands Mineral AB80 %

Jämtkrafts ägareProcent av aktiekapital och antal ledamöter

Koncernen Jämtkraft

Östersunds kommun 77,8 % 5 ledamöterVattenfall AB 20,6 % 1 ledamotKrokoms kommun 0,8 % 2 ledamöterÅre kommun 0,8 % 2 ledamöter

� | Jämtkraft AB årsredovisning 2004

VD kommenterar

� | Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 | �

Miljöpolicy

MILJÖPOLICY

Jämtkraft förädlar i huvudsak jämtländska naturresurser till energi med hänsyn till vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat. Det innebär att miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn för att främja en hållbar utveckling.

Jämtkraft ska medverka i utvecklingen av ett kretsloppsanpassat samhälle och aktivt samarbeta med våra ägare, kunder och myndigheter och andra intressenter på miljöområdet.

Jämtkraft ska ytterligare förbättra sina anläggningar, metoder och rutiner för att minimera utsläpp eller annan negativ påverkan av miljön där lagstiftningen utgör endast ett minimikrav samt verka för att andelen förnyelsebar energi ökar.

Jämtkraft ska prioritera tekniska lösningar, som kan integreras i framtida miljökrav, samt i ett långsiktigt helhetsperspektiv hushålla med jordens resurser.

Jämtkraft ska ha aktuell kunskap om energiförsörjningens hälso- och miljöpåverkan och utnyttja denna vid planering och drift av verksamheten.

Jämtkrafts samtliga medarbetare och nära samarbetspartners som leverantörer/entreprenörer ska ha god kunskap om miljö och verksamhetens miljökrav.

Miljö är ett linjeansvar i Jämtkraft. I miljöfrågor ansvarar varje organisatorisk enhet för kartläggning, planering, åtgärder, utbildning, information och uppföljning inom sitt ansvarsområde.

Inom Jämtkraft samordnas miljöfrågorna av en miljösamordnare.


10 | Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 | 11

Jämtkraft gjorde ett mycket bra resultat under 2004. Vi har landets lägsta priser

på el till kunderna i våra ägarkommuner, vi har landets lägsta pris på fjärrvärme bland de som inte har tillgång till spillvärme, vår nätverksamhet klarar gott och väl de krav som ställs i den så kallade nätnyttomodellen, ändå gör vi ett så bra resultat. Hur går det till, kan man fråga sig. Flera faktorer bidrar till det.

Vi har för det första kontroll över pro-duktionen av el och värme eftersom den sker i egna anläggningar. Vår inriktning mot förnybar produktion ger elcertifikat som är mycket betydelsefulla för vårt goda resultat. Konsortialavtal och bolagsordning är andra viktiga faktorer. Ägarnas låga krav på utdelning låter vinsterna stanna i bolaget och ger oss ekonomisk styrka att göra omfattande investeringar. Det är i sin tur en förutsättning för att vi långsiktigt ska kunna behålla våra låga priser. Det blir en positiv spiral där alla är vinnare. Det stärker företaget. Våra investeringar och vår verksamhet gynnar näringslivet i regionen. Våra kunder, det vill säga kommuninvånarna, kan använda sina pengar till annat, och det ger förhoppnings-vis ett mervärde som bidrar till att man gärna bor här – eller flyttar hit.

Bolaget har en lång historia och bolagets ledning har alltid varit förutseende, försiktig men förutseende. Vi har inte varit först men vi har satsat, vi har investerat. Långsiktighet har alltid varit ett rättesnöre.

Elmarknaden har fungerat ganska bra. Under torra perioder stiger priserna, när tillgången på vatten ökar sjunker de till mer normala nivåer. De svenska elpriserna är nu så låga att de i nuläget inte stimulerar till att bygga någon ny elproduktion. Det faktum att vi i Sverige och i Norden ligger så nära kapacitetsgränsen ger oss mycket

stora variationer i elpriset, pendlingar mellan extremt höga och extremt låga nivåer. Det är en helt annan värld än för tio år sedan, när elmarknaden avreglerades. Vi kan se en oro hos de stora kunderna, till exempel i Finland, där industrin gått samman och bygger kärnkraftverk för att säkra energitillgång och kostnadsnivå. Liknande signaler hörs i vårt land.

Branschens rykteSvenskt Kvalitetsindex och andra under-sökningar visar att energibranschen som helhet har ett mycket lågt förtroende hos kunderna. Jämtkraft ser en helt annan bild. Här kan jag se flera orsaker. Vår höga lev-eranskvalitet och vårt låga pris naturligtvis, men också vår lokala förankring med när-varo i regionen. Det ger rika tillfällen till personliga kontakter, såväl mer formella som spontana. Dessutom har vi under senare år gjort en medveten satsning på kundrelationer och har hög servicegrad i vårt kontaktcenter.

Energisparande och energiomställningVi är ett lokalt förankrat bolag men vi lever och verkar i ett globalt sammanhang. Det finns farhågor om att konsumtionen av energi i världen kommer att ha ökat till det dubbla på 30 år om efterfrågan får styra. På vägen dit kommer vi att hamna i en orimlig situation med global uppvärmning, miljöförstörelse och annat. Inom EU är man väl medveten om problemet och driver frågan om minskad energianvändning bland annat via så kallade Vita certifikat. I det arbetet deltar även vi.

Också Sverige hamnar i en allt mer besvärlig situation. Elförbrukningen ökar, om än inte så mycket, samtidigt som pro-duktionskapaciteten snarare är på väg ner. Vi blir allt mer beroende av import, det gäller Sverige, Norden och EU. När vi fångar upp signalerna från EU och övriga världen måste vi ställa oss frågan vad vi i i-länderna kan

VD KOMMENTERAR VD KOMMENTERAR

göra. Hur kan vi minska elförbrukningen utan att minska välfärden. Elcertifikaten har tillkommit som ett sätt att styra åt rätt håll och vi kommer i Jämtkraft att satsa på åtgärder som ligger i linje med tanken med systemet.

Fibernätet, en framtidssatsningUtbyggnaden av fibernät inom Östersund kommun har tagit fart under året. Det engagemang vi mött ute i byarna visar att infrastruktur av det här slaget ses som en nödvändig förutsättning för att kunna bo och verka i glesbygd. Vi är övertygade om att höghastighetsförbindelse med omvärlden inom en snar framtid kommer att vara lika naturligt som att ha tillgång till el och telefon. Utvecklingen på det området går fort och inom några få år kommer det att finnas möjligheter som vi inte ser i dag. Optokabeln med sin nära nog obegränsade kapacitet gör våra kunder väl rustade inför framtiden.

Miljöarbetet väl förankratMiljöarbetet har varit viktigt under många år. I vår miljöpolicy fastslogs redan 1996 att Jämtkrafts miljöarbete ska präglas av en helhetssyn för att främja en hållbar utveckling. Det mottot har vi arbetat efter och så kommer vi att fortsätta. Miljö-certifieringens externa revisioner ger oss kvitto på att miljömedvetandet är högt och arbetet väl förankrat ute i företaget. Miljötänkandet ingår som en naturlig del vid planering, vid fastställande av affärsmål, vid upphandling och i det dagliga arbetet. Det förebyggande arbetet är naturligtvis det allra viktigaste, att tankemässigt försöka ligga steget före. Det gäller inom miljöområdet och det gäller inom alla andra delar av vår verksamhet.

För att stimulera arbetet kring arbets-miljön har vi under året tecknat ett sam-arbetsavtal mellan företaget och de fackliga organisationerna. Tanken är att företags-övergripande frågor som rör arbetsmiljö och medbestämmande ska integreras och han-teras naturligt i det dagliga arbetet. Ny mätning, nya möjligheterBranschen befinner sig i en kraftig förändringsprocess för tillfället. Det gäller på flera områden, inte minst på nätsidan och i fråga om kvalitetssäkring. Nya krav på mätning ställs delvis från 2006 och fullt ut från 2009. De kraven ger, med den tekniska utveckling vi ser, utrymme för att söka nya

möjligheter till relationer med våra kunder; nya tjänster, höjd kvalitet, fler önskemål. Det kommer att öka möjligheterna att driva vårt nät och vår verksamhet så effektivt som möjligt och att erbjuda våra kunder nya tjänster. Jämtkraft strävar efter att vara tidigt ute, till gagn för våra kunder. Här är det fantasin som sätter gränserna. Teknikutvecklingen kommer att ge möjligheter som vi inte ser i dag. Det enda vi vet är att våra rutiner och vårt sätt att arbeta kommer att förändras. Jag skulle vilja säga att den nya mätningen med kommunikation med kundens el- och fjärrvärmemätare kommer att ge möjligheter för den största förändringen i vårt företag sedan elmarknadens avreglering, kanske till och med större.

LångforsLångfors fortsätter och är nu inne på sitt femtonde år. Till vår och många andras förvåning förklarade regeringsrätten i början av året regeringens beslut som ogiltigt. Vi hamnade i ett juridiskt okänt läge. Processen har fortsatt under året med yttranden och remissomgång och förhandlingarna börjar nu närma sig slutet. Vi tycker att vårt förslag till ombyggnad är en bra lösning och skulle bli besvikna om den inte fick komma till stånd.

Vattenkraften är en väl fungerande teknik sedan lång tid tillbaka. Ibland finns möj-lighet till viss effektivisering, men i de flesta fall blir vinsten liten i förhållande till kostnaden. En ombyggnad av Långfors gamla kraftstation däremot, skulle ge en klar och lönsam effektivisering.

VindkraftVårt vindkraftverk i Almåsa är fortfarande att betrakta som ett försök för att samla kunskap om vindkraftproduktion i våra väderförhållanden. Erfarenheterna hittills har visat att osäkerheten är stor. Det gäller vindstyrkor, teknik och inte minst priset på el och elcertifikat. Alla dessa faktorer måste finnas på plussidan för att man ska nå lönsamhet. De investeringar vi gör ska vara långsiktigt lönsamma och i dag bedömer vi ett större engagemang i vindkraft i fjällområdet som alltför osäkert.

Intresset för vindkraft är stort och utbyggnad sker inom vårt nätområde. Under året har en vindkraftpark på sju verk kopplats in på vårt elnät. Vindkraft är bra på rätt ställe och under rätta förutsättningar och utvecklingen går mot större och effektivare verk. Men

VD kommenterar

Affärer och marknaderElkraftElnätElcertifikatFjärrvärmeTelecomMarknadPersonal

12 | Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 | 1�

omvärldVD KOMMENTERAR

produktionen är fortfarande i de flesta fall liten om man jämför med den i ett vattenkraftverk. Och eftersom vinden är lynnig till sin natur så är det ändå vattenkraften som står för den stabila och reglerbara produktionen. En annan sida av saken är det regelverk som gäller. Vindkraftverk på högst 1,5 MW, och där ligger de allra flesta i dag, är befriade från kostnaderna för drift och underhåll av näten och för anslutning och leverans till stamnätet. För Jämtkrafts del rör det sig om cirka 1 miljon kronor per år som i stället ska slås ut på våra befintliga nätkunder.

Stormen visar sårbarhetenDen orkan som drabbat Sydsverige i början av år 2005 har lett till eftertanke. Hur väl rustade är vi själva? Två omfattande stormar drabbade södra Sverige även hösten 1969 och det var då vi bildade den störningshjälps-organisation vi fortfarande har. Ambitionen var att en störning maximalt skulle vara 24 timmar. Det var en långsiktig satsning och den har givit resultat. Styrkan består i dag av mer än 600 personer, spridda i vårt vidsträckta nätområde. Den bidrar i hög grad till att vårt arbete vid störning kan bedrivas effektivt, och en dygnslång störning är något som mycket få av våra kunder behövt uppleva på många, många år.

Med självklarhet har vi bidragit med omfattande resurser för att bistå de drabbade i södra Sverige, med montörer, med utrustning och genom att i möjlig mån ”avstå från” entreprenörer och deras maskiner. Det har inneburit stora omprioriteringar och senareläggning av egen verksamhet.

Vad den här störningen framför allt har visat är samhällets sårbarhet. Kravet på fungerande elförsörjning som en självklarhet har ökat påtagligt under årens lopp. Samhället klarar sig inte utan el i dag. Vi har fått en ny syn på betydelsen av elförsörjning med andra och högre krav, krav som inte alltid beaktas när myndigheterna bedömer branschen.

Regionens utveckling och framtid Våra låga priser med framför allt lokalpriset på el för invånarna i våra ägarkommuner Östersund, Krokom och Åre skulle jag vilja kalla vårt största bidrag till regionens utveckling. Den köpkraft som stannar i regionen, jämfört med om våra priser på el, nät och fjärrvärme legat på medelnivå för landet, rör sig om cirka 300 miljoner kronor varje år.

Arctura, ackumulatortanken på skidstadion i Östersund, är ett väl synligt exempel på hur Jämtkrafts intressen kunnat samverka med andras till något riktigt bra. Vi ser med spänning fram emot att få uppleva den speciella belysningen av tanken och invigningen av toppvåningen. Få projekt har fått ett så positivt bemötande som det här. Det är en intressant och spektakulär satsning för Jämtkraft, för idrotten och för regionen. Nu gäller det både för oss och för omvärlden att se de möjligheter som erbjuds och ta vara på dem.

Som drivkraft ser vi också vår marknads-föring genom sponsringssamarbeten. De projekt vi går in i ska kunna fungera som motor, bidra till utveckling. De ska skapa mötesplatser och möjlighet att bygga och bibehålla goda relationer med våra kunder. Det gäller våra stora åtaganden och det gäller de många små.

Att den militära verksamheten nu flyttar ut är en fråga inte bara för Östersunds kommun utan för regionen. Verksamheten har funnits under många decennier och har påverkan långt utanför kasernerna. Det berör även Jämtkraft och vi frågar oss naturligtvis på vilka sätt vi kan underlätta omställningen. Vår vision är att vara en drivkraft för regionen och i enlighet med den kommer vi att på olika sätt engagera oss och tillsammans med andra försöka hitta möjligheterna. Ta vara på känslan av samhörighet och engagemang för att skapa något bra för regionen.

Jag vill också nämna den kraftfulla satsning vi nu gör på åtgärder för att gynna omställningen av energisystemet. Att öka andelen förnybar energiproduktion är ett sätt att bidra. Att minska konsumtionen av el är ett annat, kanske effektivare, sätt. Genom energisparande ökar tillgången på förnybar energi genom att den räcker längre och vi skjuter fram den tidpunkt när vi måste ta till mer miljöstörande alternativ. Med delvis nyrekryterade medarbetare kommer vi genom aktiva åtgärder att hjälpa våra kunder att bli medvetna elkonsumenter och därmed kunna ta bort onödig konsumtion. Det är ett arbete på lång sikt, början på en lång vandring. ■


00 01 02 03 04

3

2

1

0

Antal avbr

00 01 02 03 04

200

150

100

50

0

Planerade avbrott

Driftstörning

Planerade avbrott

Driftstörning

Antal minu

— Affärsområdets investeringar upp-gick under 2004 till 94 miljoner kronor, därav optonät 30 miljoner kronor.

— Ledningsnätet är 7 758 km, därav regionnät 615 km, fördelningsnät 3 065 km och lågspänningsnät 4 078 km. Andelen jordkabel är i fördelningsnätet 23 % och i låg-spänningsnätet 65 %.

Strömavbrott 2004, per kundDriftstörning: 1,5 avbrott Medelavbrottstid : 1 tim 24 minPlanerade avbrott: 0,5 avbrott Medelavbrottstid: 1 tim 7 min.

Lägg därtill vår störningshjälpsorganisation, 620 personer runt om i vårt nätområde, som hjälper oss att leta fel och därmed förkorta avbrottstiden för våra kunder. Denna styrka av frivilliga är också en extra trygghet som när vi i början av 2005 kunde bidra med 26 montörer och cirka 5 500 arbetstimmar som hjälp till stormdrabbade områden i södra Sverige.

Ny stamstation tryggar VästjämtlandSenaste årens expansion i Åreområdet har inneburit insatser för att säkra elleveranserna i västra Jämtland bland annat genom årets största enskilda investering i elnätet, en ny stamstation i Enafors. Den ger ytterligare en anslutningspunkt till Svenska Kraftnäts stamnät och möjlighet till alternativa driftlägen vid underhållsarbeten och eventuella störningar. I Åre samhälle har elnätet förstärkts och delvis byggts ut.

Vindkraften byggs utI samband med etableringen av en vindkraftpark i Offerdal har Jämtkraft på entreprenad utfört ett omfattande arbete, från beredning och upphandling till ledningsdragning, montage av mätutrustning och utbyggnad av fördelningsstationen.

Utbyggnaden av vindkraft inom vårt nätområde får ekonomiska konsekvenser för våra kunder även om det inte är Jämtkraft som bygger. För vindkraftverk upp till 1,5 MW är det med dagens regelverk nätbolaget som ska stå för kostnader för drift och underhåll av ledningsnätet liksom för kostnaden för transport av elen söderut. Med befintliga vindkraftverk rör det sig om cirka 1 miljon kronor per år som Jämtkrafts nätkunder får betala.

Skärpt nätövervakningDen så kallade nätnyttomodellen har in-förts som ett av Energimarknadsinspektion-ens verktyg för att bedöma nätavgifterna i

förhållande till den prestation nätbolagen utför. Våra låga nätavgifter och få avbrott innebär att vi väl klarar uppsatta krav. Dock har vi tillsammans med övriga i branschen framfört synpunkter på modellen; den kan vara ett av instrumenten för att bedöma nätbolagens verksamhet, men en teoretisk modell kan inte ensam utgöra ett mått på nätbolagens arbete. Den viktiga frågan om elnätens kvalitet är en av de punkter som behöver klargöras ytterligare.

PCB-sanering – unikt i branschenUnder året har en av Jämtkrafts största satsningar på miljöområdet fullbordats. De sista transformatorerna med spår av PCB i oljan har bytts ut. Jämtkraft har satt gränsen redan vid 2 ppm (miljondelar), att jämföra med lagkravet som tillåter 50 ppm. Projektet har funnits med i Jämtkrafts miljöprogram sedan 1997 när inventering och provtag-ningar inleddes. Cirka 2 700 PCB-prover har tagits på transformatorer och brytare.

Byte av samtliga elmätareFrån 1 juli 2006 ska många kunders elförbrukning mätas timme för timme och tre år senare, 2009, ska avläsning varje månad för alla kunder vara genomförd. Det innebär i praktiken att fjärravläsning blir en nödvändighet. För att få fram en ekonomisk och flexibel lösning med höga krav på kvalitet tog Jämtkraft tidigt initiativ till ett samarbetsprojekt mellan elnätföretag. Det formaliserades i Svenska Mätsamarbetet dit så småningom 35 före-tag anslutit sig, tillsammans representerande mer än 1 miljon kunder. Under 2004 har ett arbete med att upphandla ett teknik- och leverantörsoberoende insamlingssystem på-börjats, det vill säga det tekniska system som ska ta hand om alla de mätvärden som inom några år kommer att hanteras. Parallellt har gjorts en upphandling av nya mätare för timmätning och under 2005 genomförs den första etappen i upphandlingen. ■

Säkra elleveranser – ett ständigt pågående arbete

Driftsäkerheten i Jämtkrafts elnät är hög. Det är resultatet av ett fortlöpande långsiktigt underhållsarbete, bra tekniskt driftstöd och effektiv organisation med egna montörer med lokalkännedom, spridda i vårt område.

Investeringar i elnätet

14 | Jämtkrafts årsredovisning 200�

Vattenkraftåret 2004 inleddes med ett stort underskott i nederbörd och vattenmagasin, såväl lokalt som nationellt. En regnig höst förbättrade situationen avsevärt och i slutet av året hade underskottet bytts till nära normala nivåer i vårt område och ett visst överskott totalt i Norden. Som alltid är nederbörden den faktor som påverkar elpriserna mest. Börspriset pendlade under året mellan 200 och 300 kr/MWh med de högsta priserna i augusti och de lägsta i december. Medelpriset på börsen under året blev 256 kr/MWh vilket är betydligt lägre än år 2003 då medelpriset var 333 kr/MWh.

Kraftvärmeverket ett viktigt komplementKraftvärmeverket är Jämtkrafts tredje största elproduktionsanläggning och ett mycket bra komplement till vattenkraften. Den ackumulatortank som tagits i drift under året har stor betydelse för ekonomin. Den ger under delar av året möjlighet att producera mer el under timmar när börspriset är högt och att lägga inköpen till tider när börspriset är lågt. Tilldelningen av elcertifikat höjer ytterligare värdet på elproduktionen i kraftvärmeverket. Sammantaget innebär vår egna produktion möjligheter till fortsatt mycket låga elpriser för våra lokalkunder.

Flera produktionskällor en säkerhetProduktionen i våra vattenkraftverk blev be-tydligt lägre än normalt trots ett neder-bördsrikt slut på året. Årsproduktionen blev 782 GWh, vilket är 145 GWh mindre än ett normalår. Kraftvärmeverket producerade under året 194 GWh el, mot planerade 160 GWh.

Utvärderingen av vindkraftverket i Almåsa pågår fortfarande. År 2004 var ett relativt bra år ur vindsynpunkt och produktionen var jämnare än året innan, men låg ändå 15 procent under kalkylerad nivå. Den totala produktionen under året var 1,7 GWh. En kompletterande produktionskälla är den biogasmotor som planeras kunna tas i drift sommaren 2005. Den beräknas kunna ge 8 GWh el.

Dammsäkerhet utöver minimikravenEn fördjupad dammsäkerhetsutvärdering har under året genomförts för dammen i Hissmofors, med en lyckad provtappning som avslutande moment. Att vår egenkontroll kring dammsäkerhet är väl dokumenterad har särskilt omnämnts vid extern miljörevision, liksom att riskanalyser har genomförts i större omfattning än vad branschens gemensamma riktlinjer kräver.

Bra Miljöval stöd till forskningJämtkraft har licens att sälja Bra Miljöval El. Den licensberättigade produktionen består av vattenkraft, biobränslebaser-ad elproduktion i kraftvärmeverket och vindkraft. Den ettöring extra som våra kunder betalar för Bra Miljöval blir stöd till ett flerårigt forskningsprojekt där forskare från Uppsala universitet studerar effekterna på vatten, sediment och fisk efter försiktig näringstillförsel i ett reglerat vattensystem. Preliminära resultat visar på positiva effekter på bland annat fiskens tillväxt. ■

Hög andel egen elproduktionVädret styr produktionen i våra vattenkraftverk. Kraftvärmeverket med ackumulatortanken är ett betydelsefullt komplement till vattenkraften.

Jämtkraft elproduktion 2004 Vattenkraft 782 GWhKraftvärme 194 GWh Vindkraft 1,7 GWhTotalt 978 GWh

— Inköp av kraft från elbörsen och från andra kraftbolag var 560 GWh.

— Affärsområdets investe-ringar uppgick under 2004 till 17,6 miljoner kronor.

MWh = megawattimme = 1 tusen kilowattimmarGWh = gigawattimme = 1 miljon kilowattimmar

ELKRAFT ELNÄT

Elproduktion

00 01 02 03 04

1 200

1 000

800

600

400

200

0

Normalårsproduktion vattenkraft (930 GWh)

Vattenkraft

Kraftvärme

GWh

1 122

1 074

926

763

160

925

194

782

Medelavbrottsfrekvensper kund/år

Medelavbrottstidper kund/år

00 01 02 03 04

70

60

50

40

30

20

10

0

Mkr

1� | Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 | 1�

Fjärrvärme har funnits i Östersund under tre decennier och har på ett avgörande sätt bidragit till en bättre miljö.

Biobränsle från regionenVärmeproduktionen sker till allra största delen med biobränsle, ett av Jämtkrafts miljömål. Bränslet kommer i huvudsak från närområdet, vilket betyder korta transportsträckor och många arbetstillfällen i regionen, inom främst skogs- och transportnäring. Pågående projekt utreder dels hur vi långsiktigt ska säkra tillgången på bränsle till rätt kvalitet, volym och pris, dels hur aska ska kunna återföras till skogsmark.

Kraftvärmeverket, som varit i drift i drygt två år, har fortsatt visa sig vara en mycket god investering som gjordes i precis rätt tid. År 2004 har i likhet med flera tidigare år varit varmare än normalt och värmeförsäljningen lägre än planerat. Det uppvägs dock av att elproduktionen varit högre än beräknat.

Den stora investeringen under året är den ackumulatortank som tagits i drift. Ackumulatortanken ger fördelar såväl ekonomiskt som drift- och miljömässigt i kraftvärmeverket. Elproduktionen kan maximeras, drift- och leveranssäkerheten ökar och oljebehovet minskar till ett minimum.

Funktion – men också formAckumulatortanken har blivit ett nytt landmärke. Stor vikt har lagts vid att ge den ett spännande yttre. Placeringen har dessutom starkt bidragit till att Östersunds kommun kunnat utveckla skidstadion. Ackumulatorns toppvåning, som invigs under 2005, har fått en funktionell inredning och har goda förutsättningar att bli en verklig attraktion och drivkraft för Östersund och länet. I en namntävling bland allmänheten har byggnaden fått namnet Arctura.

Ytterligare en teknisk byggnad som givits ett tilltalande yttre är en ny pumpstation på Frösön. En driftmässigt, miljömässigt och ekonomiskt mycket god investering som fått formen av en pyramid i blågrön glaserad klinker.

Utbyggnaden fortsätterFör att möta utvecklingen i Åre har fjärr-värmenätet byggts ut för nya anslutningar. Investeringar i en större biobränsleeldad panna och en ny pumpstation kommer att förbättra ekonomin i Årenätet. Ett minskat behov av olja blir en vinst såväl för miljön som ekonomiskt.

Även i Nälden har en ny biobränsleeldad panna tagits i drift.

Inför 2005 inriktas arbetet i Östersund mot ökad anslutning till fjärrvärmenätet av framför allt elvärmda villor, helt i linje med syftet med elcertifikaten, att ersätta el för uppvärmning med biobränslebaserad fjärrvärme. Samtidigt hjälper vi våra kunder att sänka värmekostnaden.

EU inför utsläppsrätterFrån 1 januari 2005 gäller systemet med utsläppsrätter inom EU. Varje utsläppsrätt motsvarar utsläpp av 1 ton koldioxid (CO2) och utsläppsrätter kan köpas och säljas. Varje land har tilldelats en viss mängd utsläppsrätter som sedan fördelats mellan branscher och företag med en viss procentsats utifrån medelutsläpp åren 1998-2001.

Jämtkrafts fjärrvärmeverksamhet i Öster-sund ingår i systemet. Vår tilldelning av utsläppsrätter gör att vi räknar med att behöva köpa cirka 5 000 utsläppsrätter per år 2005-2007. Priset kommer att variera beroende på utbud och efterfrågan. Vi räknar med en årlig kostnad på cirka 500 000 kronor.■

Fjärrvärme – det stora

miljöprojektetJämtkraft har en stark position på den lokala värmemarknaden. Fjärrvärme är det självklara förstahandsvalet där möjlighet finns.

Total värmeproduktion

1� | Jämtkrafts årsredovisning 200�

För Jämtkrafts del genereras 90 procent av elcertifikaten från det biobränsleeldade kraftvärmeverkets produktion, men också vindkraftverket i Almåsa och sju mindre vattenkraftstationer, Billsta, Strömbacka, Lillå, Handöl Övre, Handöl Nedre, Dammån och Slagsån, bidrar.

Ökad kvotpliktKvotplikten för elkunderna har under 2004 varit 8,1 procent. Den kommer att höjas årligen för att år 2010 vara 16,9 procent. Trots den höjda kvotplikten kommer Jämtkrafts elproduktion under de närmaste åren att ge fler certifikat än vad som behövs för att täcka våra kunders kvotplikt. Elproduktion baserad på torv ingår i systemet från 1 april 2004 och det innebär att en högre andel av elproduktionen vid kraftvärmeverket blir berättigad till elcertifikat. Osäkerheten kring elcertifikaten är emellertid stor, förutsättningarna kan snabbt förändras genom politiska beslut.

Satsningar på projekt för omställning av energisystemetAffärsområdets resultat kommer att användas i linje med syftet med systemet. Jämtkraft gör en offensiv satsning för att bidra till omställning av energisystemet och i slutet av året fattades beslut att utreda möjligheterna att ytterligare effektivisera vår vattenkraft, bygga ny vindkraft och kraftvärme. Vi ska också bidra genom att hjälpa våra kunder att spara el och genom att ersätta eluppvärmning med fjärrvärme. Rekrytering av fem nya medarbetare till satsningarna pågår.

Ett projekt som är under utveckling är en gasmotor för att producera el och fjärrvärme av deponigas. Produktionen beräknas kunna

bli 8 GWh, vilket motsvarar hushållsel till cirka 4 000 lägenheter. Projektet har fått stat-ligt stöd för klimatutvecklingsprogram, s k Klimp. Målet är att gasmotorn ska kunna tas i drift sommaren 2005.

Jämtkraft deltar också i ett samarbetsprojekt kring så kallade Vita Certifikat där Energimyndigheten och Elforsk ingår. Bakgrunden är ett förslag till EU-direktiv om minskad energianvändning. ■

Satsning på omställning av energisystemetSom en del i regeringens långsiktiga energipolitik delar staten ut elcertifikat till bolag med anläggningar som producerar el med hjälp av förnyelsebara energikällor, det vill säga sol, vind, vatten och biobränsle. Certifikaten säljs sedan till elkunderna som enligt lag är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel av sin elförbrukning, så kallad kvotplikt.

— Jämtkrafts elproduktion har under 2004 givit 208 000 elcertifikat. Av dem har drygt 109 000 använts för att täcka de egna kundernas kvotplikt.

— Priset på elcertifikat till våra kunder har under året varit 2,1 öre/kWh inkl moms.

ELCERTIFIKAT FJÄRRVÄRME

— Jämtkraft producerar, dist-ribuerar och säljer fjärrvärme i Östersunds, Krokoms, Åre och Bergs kommuner.

— Total årsproduktion 2004 var 624 GWh. Kraftvärmever-ket producerade 400 GWh fjärrvärme och 194 GWh el.

— Årets nyanslutningar mot-svarar en förbrukning på cirka 10 GWh, därav cirka 6 GWh i Östersund.

— Årets utbyggnad av fjärr-värmenätet var 6,3 km.

— Affärsområdets investe-ringar uppgick under 2004 till 93 miljoner kronor. — Jämtkrafts fjärrvärmepriser tillhör de lägsta i landet. Det visar den årliga ”Nils Holgers-son-undersökningen”, utförd av ett antal bostadsföretag och hyresgäströrelsen.

00 01 02 03 04

700

600

500

400

300

200

100

0

GWh


Jämtkraft har nöjda kunder. Det ser vi i de mätningar som Svenskt Kvalitetsindex gör, det ser vi i våra egna undersökningar och det upplever vi i den dagliga kontakten med kunderna.

Som lokalt företag känns det både naturligt och viktigt att ha goda relationer till våra kunder. Låga priser är en bra grund, god service och hög kvalitet lika så. Våra nät för leverans av el och värme och våra produk-tionsanläggningar underhålls kontinuerligt. Vid fjärrvärmeutbyggnad ingår lokala informationsträffar och personliga möten som en naturlig del. Goda lokala kontakter har underlättat när bybor valt att göra grävjobb själva för att hålla nere kostnaden för anslutning till optofibernätet. Vårt kontaktcenter har hög bemanning och ett nytt telefonisystem ger ökade valmöjligheter för kunden.

Sveriges lägsta elprisJämtkraft arbetar med två prismodeller. Kunder i Åre, Krokoms och Östersunds kommun erbjuds Sveriges lägsta elpris, vårt lokalpris. Grunden till det är dels att vår egen elproduktion räcker till större delen av våra lokalkunders behov, dels våra ägares låga krav på utdelning och klart uttalade mål att vi ska verka för utveckling av regionen genom långsiktigt låga priser.

Den el vi säljer till kunder i övriga Sverige köper vi, och de priser vi erbjuder dessa kunder är kopplade till priserna på elbörsen. Prissättningen grundas på att priserna ska vara såväl attraktiva för kunden som en god affär för Jämtkraft.

Jämtkraft bidrar till ökad köpkraft i regionenJämtkrafts elpris för lokala kunder sänktes under 2004 från 27,5 till 23 öre/kWh och vid årsskiftet 2004/2005 gjordes ytterligare en sänkning. Nuvarande lokalpris ligger på samma nivå som 1996. Nätpriset höjdes 1 januari 2004 för första gången sedan 1996, med i genomsnitt 1 öre/kWh. Den kostnadsökning som kunderna trots allt drabbats av är till alldeles övervägande del skatter och avgifter. Även Jämtkrafts

fjärrvärmepriser är låga. Det gör att en köpkraft på 300 miljoner kronor varje år stannar i regionen, jämfört med om priset på el, nät och fjärrvärme legat på en medelnivå för landet.

Jämtkrafts låga priser på el, nät och fjärrvärme bidrar i hög grad till att våra ägarkommuner finns med på listan över landets billigaste kommuner enligt Nils Holgersson-und-ersökningen, den undersökning som varje år görs av bostadsorganisationerna och hyresgäströrelsen.

Samarbeten i branschenDet låga förtroendet för elbranschen som helhet har föranlett branschorganet Svensk Energi att under hösten 2004 kraftsamla i en stor kundoffensiv. Jämtkraft har deltagit i fyra av fem delprojekt, ett stort engagemang i förhållande till vår storlek.

Inom Energidataföreningen, en samman-slutning av 22 energiföretag, har vi medver-kat i arbetet att ta fram ett nytt kund-debiteringssystem.

Ny kommunikation med kunden Inom några år kommer fjärravläsning av mätare att ge stora möjligheter att utveckla kommunikationen med kunderna och därmed möjlighet att erbjuda nya tjänster. Det gäller framför allt el- men också fjärrvärmekunder. Även på bredbandssidan går utvecklingen snabbt mot nya kommunikationsmöjligheter.

Sponsring som stödjer utvecklingSponsring är en viktig del av Jämtkrafts marknadsföring. De sponsringssamarbeten Jämtkraft går in i ska bidra till regionens ut-veckling och ge möjlighet till goda relationer. En bra fördelning eftersträvas mellan olika aktiviteter, åldrar och geografiska områden. Ett nytt inslag är att vi under 2004-2008 sponsrar länets fjällräddare med fem topp-moderna räddningspulkor. ■

Lågt pris och lokal förankringJämtkrafts verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet, god service och långsiktigt låga priser. Det är vårt uppdrag och utgör grunden för goda relationer till våra kunder.

— Invånarna i våra tre ägar-kommuner har den näst lägsta elkostnaden i landet, el- och nätkostnad samman-räknat, enligt Nils Holgersson-undersökningen. Även fjärr-värmepriserna ligger lågt.

Antal kunder 2004-12-31El 74 381Nät 61 835Fjärrvärme 3 088Bredband 1 027

Skatter,avgifter

El

Nät

Skatter,avgifter

El

Nät

41,3 öre(47 %)

22,8 öre(26 %)

23,3 öre(27 %)

22,2 öre(36 %)

16,5 öre(27 %) 22,3 öre

(37 %)

Elprisets utveckling för en lokal Jämtkraftkund sedan elmark-naden avreglerades 1996

MARKNAD

1� | Jämtkrafts årsredovisning 200�

— En ny teknisk plattform för drift och övervakning av stads-nätet i Östersund upphandla-des under året och är i drift sedan början av 2005.

— Den stora bredbandsutbygg-naden i Östersund kommun har fortsatt. Under året har cirka 800 km optokabel till-kommit. Utbyggnaden ska i sin helhet vara klar vid årsskiftet 2005-2006.

— Optonätet arrenderas av Jämtkraft Elnät som bygger och driver det.

TELECOM

Under året har ett intensivt arbete pågått med förläggning av optonät till de byar som prioriterats i kommunens IT-infrastrukturprogram. Gensvaret har varit över förväntan med långt fler beställningar än beräknat. Utbyggnaden sker i nära samarbete med berörda byar, som i många fall valt att göra en del av entreprenadarbete själva för att hålla kostnaderna nere. Resultatet har blivit ett attraktivt pris och därmed en hög anslutningsgrad, cirka 70 procent. Vid årsskiftet hade 11 av totalt 38 byar anslutits. Efterfrågan på anslutning till optonätet är stor också inom Östersund-Frösön och när kommunutbyggnaden är klar kommer verksamheten att inriktas mot centralare områden.

En annan viktig verksamhet inom affärsområdet är att ansvara för drift och underhåll av all kommunikation inom Jämtkraftkoncernen, allt från fast telefoni till fjärrkommunikation med anläggningar och fjärravläsning av mätare hos kunder.

Infrastruktur för ett brett tjänsteutbudJämtkraft beslöt att från den 1 juli 2004 ta rollen att enbart bygga och driva infrastruktur. För att kunna erbjuda kunder ett urval tjänster sluts avtal med ett flertal tjänsteoperatörer och nya söks kontinuerligt. I strategin för framtiden ingår att anslutning via optokabel ska vara huvudalternativet. Jämtkraft är den enda leverantör i Jämtland som erbjuder fiberanslutning till hushåll.

Samarbete med fördelarJämtkraft deltar aktivt i flera projektgrupper i Svenska Stadsnätsföreningen, en samman-slutning som dels erbjuder möjligheter att utbyta kunskap och erfarenhet, dels innebär möjligheter att utnyttja gemensamma avtal till bra villkor med tjänsteoperatörer. En viktig fråga för framtiden är tillgången till digital-TV via optonätet där kundernas möjlighet till interaktivitet förväntas kunna öka avsevärt kommande åren.

Försök med elnätskommunikationUnder några månader i början av året ge-nomfördes ett försöksprojekt hos 75 hushåll

med elnätskommunikation, det vill säga Internet via elnätet. Efter att ha utvärderat försöket är vår bedömning att tekniken brister i driftsäkerhet och användarvänlighet och därmed ännu inte är kommersiellt mogen. ■

Kraftfull utbyggnad av fibernätetStora investeringar och kraftig expansion i Östersunds kommun är det som präglat år 2004.

Elkostnad 2004-12-3187,4 öre/kWh

Elkostnad 199661 öre/kWh

Avser total elkostnad för en lägenhetskund med en årsför-brukning på 3 000 kWh.El: fasta och rörliga kostnader för den förbrukade elen.Nät: fasta och rörliga kostna-der för transport av elen.Skatter, avgifter: kostnader som påförts av myndigheter, som elskatt, moms och elsä-kerhetsavgifter.

ÅrsredovisningFörvaltningsberättelseStyrelse och ledningKoncernens resultaträkning,balansräkning och kassaflödesanalysModerbolagets resultaträkning,balansräkning och kassaflödesanalysRedovisnings- och värderingsprinciperDefinitionerNoter till årsredovisningenRevisionsberättelseFem år i sammandrag


Under de närmaste 10 åren kommer drygt 20 procent av Jämtkrafts medarbetare att gå i pension. Samtidigt står företaget inför nya utmaningar. En systematisk inventering av den kompetens som finns samlad i Jämtkraft har påbörjats under året, framför allt för att fånga upp det kunnande som finns hos våra medarbetare utöver det som används i det dagliga arbetet. Syftet är att vid behov snabbt kunna identifiera lämpliga kompetenspro-filer internt. I anslutning till detta görs en kartläggning över kompetensbehovet i de olika verksamheterna på kort och på lång sikt. De medarbetare som nyanställts under året har i flera fall inneburit att nya kom-petenser knutits till företaget. I slutet av 2004 påbörjades till exempel rekryteringen av fem nyutexaminerade akademiker att engageras i utvecklingsprojekt. Detta är också ett led i att främja den framtida rekryteringen till tekniska yrken i allmänhet och till energibranschen i synnerhet.

Ökad samverkan mellan företaget och de fackliga organisationernaUnder året har ett samverkansavtal teck-nats mellan företaget och de fackliga org-anisationerna. Avtalet innebär i huvudsak att företagsövergripande frågor kring med-bestämmande och arbetsmiljö integreras för att ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten.

Balans mellan arbete och fritid Satsningen på friska och engagerade med-arbetare har varit ett framträdande område även under det gångna året och arbets-tidsfrågan har ägnats stor uppmärksamhet. Strävan att ytterligare minska övertidsut-taget har lyckats väl. Det minskade med 35 procent jämfört med 2003 och har sedan 2002 mer än halverats.

Som en direkt följd av ett idéseminarium på temat ”ledarskap och effektiv resurs-användning” har ett försök med arbete enligt den så kallade 3-3 modellen påbörjats. Denna modell har hittills mestadels förknippats

med kvinnodominerade arbetsplatser in-om vård och omsorg med schemalagd arbetstid. Jämtkrafts försök är unikt genom att det genomförs i ett mansdominerat teknikföretag i en verksamhet som tidigare arbetat kontorsarbetstid. Modellen provas av medarbetare som hanterar insamling av mätvärden, ett arbete som pågår dygnet runt under årets alla dagar.

Program för att behålla det friska friskt Förutom de traditionella inslagen i Jämtkraft friskvårdsprogram har medarbetarna erbju-dits möjlighet att prova på annorlunda aktiviteter som stimulerar det egna väl-befinnandet. Även vår personalklubb Ström-karlen bidrar till ett positivt klimat och god sammanhållning genom allehanda aktiviteter av såväl fysisk som social karaktär.

Arbetsmiljöarbetet inriktas på att friska medarbetare ska förbli friska, men också att sjukskrivna så snabbt som möjligt ska kun-na återgå till arbetet. Sjukfrånvaron för 2004 minskade från 4,97 procent till 3,88 procent jämfört med året innan. 149 medarbetare eller drygt 56 procent hade inte någon sjuk-frånvaro alls under året.

Tydligt ledarskapEtt väl fungerande ledarskap är en viktig förutsättning för att nå uthållig effektivitet, utveckling och framgång. Jämtkrafts led-ningsgrupp har under året arbetat med ett utvecklingsprogram med stöd av företags-hälsovården och under 2005 kommer alla avdelningschefer att genomgå ett liknande program. Därefter kommer en större med-arbetarutbildning att genomföras.

Friska och engagerade medarbetareRätt kompetens, på rätt plats och vid rätt tid är en strategiskt viktig fråga för Jämtkraft. Det handlar om att rekrytera medarbetare med ny kompetens, om att skapa förutsättningar för att behålla och utveckla den befintliga kompetensen, liksom om att värdefull kunskap återförs och finns kvar när medarbetare lämnar företaget

30-3920-29 40-4950-5960-

70

60

50

40

30

20

10

0

Antal

Kvinnor: 47 (17 %)

Totalt: 269

Män: 222 (83 %)

Personalstruktur 2004

PERSONAL

— Medelantalet anställda minskade från 271 till 269.

— Under året nyanställdes 8 personer (7 män och 1 kvinna) och 5 slutade, varav 3 gick i pension.

— Medelåldern var vid årsskif-tet 45 år.

— Av ledningsgruppens 11 medlemmar är 3 kvinnor (27%) och av företagets 28 chefer är 6 kvinnor (21 %).

— l den frivilliga störnings-hjälpsorganisationen ingick 620 personer (618 män och 2 kvinnor).

Jämtkraft AB årsredovisning 2004 | 21


land och omfattar helt eller delvis sex kommuner. I uppgiften att överföra och distribuera el till slutkund ingår dessutom ett ansvar för att inom nätområdet mäta och överföra mätvärden till elmarknadens ak-törer. Till Affärsområde Elnät hör även service- och tekniktjänster inom områdena elnät, mätning och kabelfelsökning, reservkraft, utomhusbelysning samt optoteknik. Under 2004 överfördes 1 219 GWh att jämföra med normalårets 1 275 GWh. Samtidigt transporterades 967 GWh från vår elproduktion inom området, vilket är 11 procent under normalårets. Omsättningen för affärsområdet uppgick till 244 Mkr, varav intäkterna från nätavgifter svarar för 200 Mkr. Övriga intäkter uppgick till 44 Mkr. Rörelsens kostna-der blev 132 Mkr, en minskning med 6 Mkr jämfört med föregående år. Kostnadsminskningen är främst ett resultat av ett större inslag av investeringar och nyanslutningar under året. Affärsområde Elnät redovisar ett resultat efter finansiella intäkter och kostnader om 57 Mkr, en förbättring med 37 Mkr jämfört med 2003. Resultatförbättringen är hänförlig till såväl höjda nätavgifter som nyanslutningsavgifter och erhållna försäkringsersättningar. Även lägre kostnader och ett förbättrat finansnetto bidrar till resultatförbättringen.

Energimarknadsinspektionen har i januari 2005 presenterat resultatet av granskningen av 2003 års nättariffer i den så kallade Nätnyttomodellen. Model-len beräknar vilken nytta (nätnytta) nätföretaget har levererat till sina kunder. Nätnyttan jämförs med den intäkt nätföretaget har från sin nätverksam-het. Jämtkraft Elnät AB faller väl ut i modellen och hamnar under riktvärdet innebärande att våra priser understiger den prestation vi utfört gentemot våra kunder. Trots positivt utfall i modellen har vi, liksom energibranschen i övrigt, framfört farhågor att model-lens beräkningar utifrån ett teoretiskt nät inte tar tillräcklig hänsyn till de förhållanden som faktiskt råder. Oro finns också för att behovet av kvalitet och investeringar i elnäten inte ges tillräckligt utrymme i modellen.

Affärsområde ElcertifikatAffärsområdet omfattar intäkter och kostnader hän-förliga till de elcertifikat som vår miljövänliga elpro-duktion ger upphov till. Införandet av elcertifikaten syftar till att öka andelen el som produceras med hjälp av sol, vind, vatten och biobränsle. Elcertifikaten ska göra det lönsamt att bygga nya anläggningar och att bygga om, bygga ut eller konvertera gamla – för en mer miljövänlig produktion. Staten delar ut elcer-tifikat till bolag med anläggningar som producerar el med hjälp av förnyelsebara energikällor. Certifikaten säljs sedan till elkunderna som enligt lag är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel av sin elförbrukning, så kallad kvotplikt. Varje elbolag måste ha tillräckligt med certifikat för att täcka de egna kundernas behov. De som inte genom egen pro-duktion får tillräckligt många från staten måste köpa från bolag som har överskott. Jämtkraft är en vinnare i detta system och kommer inledningsvis att kunna sälja elcertifikat både till de egna kunderna och till andra bolag. Certifikathandeln regleras genom en särskild riskpolicy. Under 2004 har Jämtkraft erhållit

00 01 02 03 04

00 01 02 03 04

0,1

0,9

0,8

0,7

0,6

0,5

0,4

0,3

0,2

0,1

0

ggr.

0,90,9

0,970,92

Investeringar

Kassaflöde löpande verksamhet

360

330

300

280

240

210

180

150

120

90

60

0

Mkr

0,8

208 000 elcertifikat vilket är 109 000 fler certifikat än föregående år. Av dessa har elproduktion motsva-rande 92 procent av certifikaten producerats i vårt biobränsleeldade kraftvärmeverk. För täckande av egen kvotplikt har det åtgått 109 000 certifikat. Cer-tifikatpriset gentemot våra elkunder har under året uppgått till 1,6 öre/kWh exklusive moms. Till följd av höjd kvotplikt har certifikatpriset höjts med 1 öre från årsskiftet 2004/2005.

Under året har Jämtkraft även avyttrat delar av det överskott av elcertifikat som vår elproduktion gett upphov till. Totalt har på detta sätt avyttrats 46 000 certifikat. Snittpriset för certifikaten har under året legat på 233 kronor. Antal kvarvarande elcertifikat vid årets slut uppgick till 74 000. Omsättningen från elcertifikaten under året uppgick totalt till 53 Mkr. Resultatet efter finansnetto blev 35 Mkr.

Affärsområde FjärrvärmeAffärsområdet omfattar produktion och distribution av fjärrvärme inom Östersund-Frösön och Brunflo samt elproduktion i det nya kraftvärmeverket i Lugn-vik. Affärsområdet omfattar även produktion och leverans av fjärrvärme inom Åre, Krokoms och Bergs kommuner. Produktionen sker i huvudsak med in-hemska bränslen såsom trädbränsle, torv, spillvärme och deponigas. Under året har den nya ackumula-tortanken på skidstadion i Östersund tagits i drift. Ackumulatorn ger en ännu bättre totalekonomi för Jämtkrafts fjärrvärme- och elproduktion i Östersund. Investeringen uppgår till 85 Mkr. Under 2004 har 150 nyanslutningar gjorts till fjärrvärmenäten varav de allra flesta är nya villakunder. För 2005 planeras ytterligare cirka 130 anslutningar. Omsättningen för affärsområdet blev 305 Mkr, en ökning med 30 Mkr jämfört med föregående år. Av omsättningen svarar elförsäljningen från kraftvärmeverket för 73 Mkr vilket är 13 Mkr mer än föregående år. Utöver elför-säljningen har affärsområdet erhållit ersättning för ökade bränslekostnader från Affärsområde Elcerti-fikat med 14 Mkr. Motsvarande ersättning för 2003 låg på 2 Mkr. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 566 GWh och har, även under 2004, påverkats ne-gativt av den milda väderleken. Kraftvärmeverket har under året producerat 194 GWh el vilket är betydligt över de kalkyler som ligger till grund för investeringen. Elproduktionen har överlåtits till Affärsområde Elkraft för motsvarande marknadspriser på el. Rörelsens kostnader uppgick till 222 Mkr, en ökning med 19 Mkr jämfört med föregående år. Av kostnadsökning-en svarar höjda bränslekostnader för nästan 16 Mkr. Affärsområdet redovisar ett resultat efter finansiella intäkter och kostnader om 32 Mkr, en resultatförbätt-ring med 9 Mkr jämfört med föregående år. Resultat-förbättringen har sin grund i ökad elproduktion från kraftvärmeverket och ett förbättrat finansnetto.

Affärsområde TelecomAffärsområdet omfattar verksamheten i Jämtkraft Telecom AB. Bolaget arrenderar ett optokabelnät från Jämtkraft Elnät AB. Tillsammans med bolagets egen infrastruktur i form av radiolänkar och Radio-LAN samt en del hyrd kopparförbindelse och fiberoptik från andra infrastrukturägare kan bolaget erbjuda ett

Skuldsättningsgrad

Självfinansering

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÄgarförhållandeJämtkraft AB ägs till 77,8 procent av Östersunds kommun (org nr 212000-2528). Vattenfall AB äger 20,6 procent av aktierna. Resterande 1,6 procent ägs till lika delar av Åre och Krokoms kommuner. Röstmässigt fördelar sig inflytandet i bolaget något annorlunda. Östersunds kommun innehar 72 pro-cent av rösterna, Vattenfall AB 16 procent av rösterna och Åre och Krokoms kommuner innehar vardera 6 procent av rösterna på bolagsstämman. Styrelsen består av fem ledamöter från Östersunds kommun, Åre och Krokoms kommuner har två ledamöter var-dera och Vattenfall AB har en ledamot i styrelsen.

Koncernen JämtkraftI Jämtkraftkoncernen ingår, förutom moderbolaget Jämtkraft AB, de helägda dotterbolagen Jämtkraft Elnät AB, Jämtlandskraft AB, AB Kattstrupeforsen, Jämtkraft Telecom AB, Krokoms Energi AB och Åre Fjärrvärme AB. Bolaget äger vidare 80 procent av aktierna i Jämtlands Mineral AB.

VerksamhetJämtkraft och dess dotterbolag producerar, distribuerar och säljer elenergi och fjärr-värme främst inom Jämtlands län. Koncernen erbjuder dessutom bredbandsanslutning via op-tokabelnät och radioförbindelse. Verksamheten är sedan tidigare indelad i affärsområdena El-kraft, Elnät, Fjärrvärme, Telecom och Elcertifikat.

Affärsområde Elkraft Affärsområdet omfattar moderbolaget Jämtkrafts egna produktionsanläggningar samt de anläggningar som finns inom AB Kattstrupeforsen. Elproduktionen baseras i huvudsak på vattenkraft och kraftvärme. Elproduktionen under ett normalt vattenår uppgår totalt till 1 100 GWh inklusive kraftvärmeverket. Jämtkrafts andel av produktionen vid Forsmarks kärnkraftverk uppgår under ett år med normal till-gänglighet till 230 GWh. Affärsområdet har därutöver ett antal kraftleveransavtal med andra producenter samt köper och säljer tillfällig kraft på den nordiska elmarknaden. Den totala elproduktionen i Jämtkrafts anläggningar uppgick 2004 till 978 GWh varav el pro-ducerad i vattenkraftstationer svarar för 782 GWh. Jämfört med 2003 ökade vattenkraftproduktionen

med 19 GWh. Elproduktionen från kraftvärmeverket blev 194 GWh under 2004. En ökning med 34 GWh jämfört med 2003. Vindkraftverket på Almåsaberget har under året producerat 1,7 GWh el. Vinden har uppgått till 101 procent av ett normalår. Vi har under året haft smärre problem med vindmätare och styr-utrustning vilket påverkat produktionsutfallet. Inköpt volym under året uppgick till 560 GWh, en minskning med 109 GWh jämfört med föregående år. Försälj-ningsvolymen blev 1 476 GWh, en minskning med 118 GWh. Dessutom såldes 62 GWh via den nord-iska elbörsen Nord Pool. Vid årsskiftet 2004/2005 var fyllnadsgraden i våra vattenmagasin 62 procent vilket är något lägre än normalt. Motsvarande värde föregående år var 49 procent. De nordiska vattenma-gasinen var vid årsskiftet fyllda till cirka 70 procent och är nu återställda till normalt läge efter två år med ett stundtals besvärande vattenunderskott.

Förbättringen i vattenmagasinen har medfört att elpri-serna på den nordiska elbörsen Nord Pool fallit rejält sedan i somras. Snittpriserna har under 2004 legat på 25,6 öre/kWh, att jämföra med 33,3 öre/kWh för 2003. Vårt lokalpris på el sänktes under året från 27,5 öre till 23 öre. Vid årsskiftet 2004/2005 gjordes ytterligare än sänkning av lokalpriset till 20 öre. Un-der slutet av 2004 och början av 2005 har vi kunnat se sjunkande börspriser på el. Om denna utveckling står sig vintern ut räknar vi med att kunna justera ner våra försäljningspriser ytterligare. Prisutvecklingen på elbörsen beror dock i hög grad på hur nederbörden i Norden blir framöver. Den totala omsättningen för Affärsområde Elkraft uppgick till 419 Mkr, en ökning med 6 Mkr jämfört med föregående år. Rörelsens kostnader blev 298 Mkr, en ökning med 8 Mkr jäm-fört med föregående år. Finansnettot förbättrades under 2004 med närmare 10 Mkr. Affärsområdet redovisar en vinst om 71 Mkr efter finansiella intäkter och kostnader, en förbättring med 6 Mkr jämfört med föregående år.

Affärsområde ElnätAffärsområdet omfattar Jämtkraft Elnät ABs region- och lokalnät med tillhörande tjänster, nätkundverk-samhet samt mätning och rapportering. Geografiskt täcker koncernens elnätområde en stor del av Jämt-

Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge förvaltningsberättelse och bokslut för år 2004, bolagets 115:e verksamhetsår.

Årsredovisning för räkenskapsåret 2004



och arter, lokalt och regionalt. Störst allmänt intresse i detta sammanhang riktas mot fiskefrågor. Torv har fördelaktiga förbränningstekniska egenskaper då den eldas tillsammans med trädbränslen men torven representerar också höga naturvärden. Idag bryts torv på en promille av landets totala myrareal.

MålanalysJämtkrafts ägare, Östersunds, Åre och Krokoms kommuner samt Vattenfall, har i konsortialavtal och ägardirektiv lagt fast såväl övergripande som ekono-miska mål för Jämtkrafts verksamhet. Dessa innebär i korthet att:

• Jämtkraft ska drivas på ett sådant sätt att förut-sättningar skapas för utveckling av regionen genom leverans av energi med hög kvalitet och god service till långsiktigt låga priser.• Jämtkraft ska på skäliga villkor söka förvärva den eldistributionsverksamhet inom bolagets yttre områ-desgräns, som för närvarande ej ägs av bolaget.• Jämtkraft ska aktivt verka så att företaget kan stärka sin position till att vara det regionalt ledande energiföretaget. Nuvarande verksamhetsområde ut-gör härför ingen gräns för verksamheten.• Soliditeten i Jämtkraft ska uppgå till lägst 30 pro-cent.• Jämtkraft ska ha en räntabilitet på eget kapital, be-räknat på resultatet före skatt, om lägst 6 procent.

Soliditeten uppgick till 43,4 procent för 2004. Rän-tabiliteten på eget kapital, beräknat på resultatet före skatt, blev 13,9 procent. Räntabiliteten på eget kapital efter skatt uppgick till 10,3 procent.

minimera skattebelastningen, lämnat koncernbidrag till Åre Fjärrvärme AB med 13,6 Mkr och till Jämtkraft Telecom AB med 4,8 Mkr.

RiskhanteringFör att styra och kontrollera de finansiella risker som är förknippade med koncernens verksamhet finns policydokument framtagna som reglerar finans- och elhandelsverksamheten. De finansiella riskerna är huvudsakligen valutarisk, ränterisk, motpartsrisk och elhandelsrisker.

• Valutarisker uppstår framför allt genom köp och försäljning av el på den nordiska elbörsen. Jämtkraft strävar efter att minimera koncernens valutaexpone-ring.• Ränterisker är risken för att ränteförändringar påverkar koncernens resultat negativt. Fördelningen mellan lån med kort respektive lång räntebindnings-tid anpassas så att önskad stabilitet uppnås till lägsta möjliga räntekostnad. Övervägande delen av låneportföljen löper numera till rörlig ränta.• Motpartsrisk är risken att en motpart inte kan upp-fylla sina förpliktelser. Motpartsrisker hänförliga till kundkrediter hanteras inom ramen för den operativa verksamheten.• Elhandelsrisker har tillkommit sedan elmarknaden avreglerades 1996. Elkraft upphandlas numera till marknadspriser och därtill kopplade finansiella in-strument på elbörsen Nord Pool och bilateralt. Jämt-kraft uppdaterar löpande det regelverk som finns för uppföljning och hantering av risker kopplade till elhandeln. Koncernen använder aktivt de finansiella instrument som finns tillgängliga. Terminshandeln har som främsta syfte att säkerställa priset på den kraft som måste inköpas utöver den egna produktio-nen. Ansvaret för handeln med terminskontrakt åvilar driftenheten och sker inom ett fastställt riskmandat. Under året har en riskpolicy för hantering av elcertifi-kat antagits.

MiljöcertifieringJämtkraft är miljöcertifierat enligt ISO 14001 sedan 2003. Certifikatet omfattar marknadsföring av en-ergi- och kommunikationstjänster, produktion och distribution av el och fjärrvärme. Företaget omfattas av externa miljörevisioner vid två tillfällen per år.

MiljöpåverkanKoncernen bedriver tio tillståndspliktiga och tio an-mälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Tre tillstånd avser fjärrvärmeproduktion inom moder-bolaget, Jämtkraft AB. De anmälningspliktiga verk-samheterna berör mindre enheter för fjärrvärmepro-duktion inom Jämtkraft AB, Krokoms Energi AB och Åre Fjärrvärme AB. Fjärrvärmens bränslemix bestod under 2004 till 98 procent av förnyelsebara bräns-len. Jämtkrafts fjärrvärmeanläggningar har effektiv förbränning och rökgasrening, samt låga utsläpp av försurande ämnen, tungmetaller och koldioxid.

Jämtkraft har också två tillstånd för torvbrytning och fem tillstånd för dammar i anslutning till kraftstatio-ner för produktion av el. Utbyggnad av vattenkraft har historiskt sett inneburit en utarmning av biotoper


Förslag till vinstdisposition

KoncernenEnligt den upprättade koncernbalansräkningen utgör vinsten för året 135 855 817 kronor, vartill kommer fria reserver 146 613 749 kronor, resulterande i ett fritt eget kapital på 282 469 566 kronor. Avsättning till bundna fonder erfordras ej.

ModerbolagetStyrelsen och verkställande direktören föreslår, att de till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedlen i moderbolaget, nämligen

från föregående år balanserade vinstmedel ................. 237 512 859 kronorjämte årets resultat ......................................................... 42 287 141 kronor 279 800 000 kronorska disponeras så atttill aktieägarna utdelas ................................................... 3 635 000 kronorsamt en engångsutdelning om....................................... 1 800 000 kronortill nästa år överföres ...................................................... 274 365 000 kronor 279 800 000 kronorUtdelningÄgarna har i konsortialavtal slagit fast att utdelning på Jämtkrafts aktiekapital skall utgå med högst 5 procent på såväl stam- som preferensaktiernas nominella värde. Möjlighet finns att justera procentsatsen utifrån förändringar i konsument-prisindex. Utdelningen för 2004 föreslås till 3 635 kkr jämte en engångsutdelning om 1 800 kkr. Detta motsvarar 0,4 procent av synligt eget kapital i koncernen och 4 procent av vinsten efter full skatt i koncernen.

00 01 02 03 04

Rörelseresultat

Resultat före skatt

200

150

100

50

0

Mkr

00 01 02 03 04

Rörelsemarginal

Nettomarginal

30

25

20

15

10

5

0

%

Mkr

180

160

140

120

100

80

60

40

20

000 01 02 03 04

20 procent. Kassaflödet före finansieringsverksam-heten uppgick till 249 Mkr jämfört med 158 Mkr under motsvarande period i fjol. Resultatet före skatt innebär en räntabilitet på eget kapital om 13,9 pro-cent. Soliditeten uppgick till 43,4 procent.

Finansiell ställningKoncernens likvida medel uppgick per den 31 de-cember 2004 till 38 Mkr vilket motsvarar 4,2 procent av omsättningen. De totala långfristiga räntebärande skulderna uppgick till 1 055 Mkr, en minskning med 73 Mkr. Av de långfristiga räntebärande skulderna förfaller 3 Mkr till betalning senare än 5 år efter balansdagen. Nettoskuldsättningen, dvs totala ränte-bärande skulder minus likvida medel, minskade med 89 Mkr till 1 065 Mkr. Den effektiva årsräntan på koncernens låneskuld blev 2,9 procent. Tillsammans med Östersunds kommun och dess övriga bolag samt stiftelser disponeras en koncernkredit om 150 Mkr. Denna utnyttjades ej vid årsskiftet.

InvesteringarKoncernen investerade totalt för 228 Mkr vilket är 10 Mkr mer än föregående år. Statsbidrag har under året utbetalats med 19 Mkr jämfört med 31 Mkr året innan. Investeringen i det nya kraftvärmeverket slut-fördes under 2004. Av totala investeringar under året avser kraftvärmeverket 7 Mkr. I övriga elproduktions-anläggningar investerades 3 Mkr. Investeringarna inom Affärsområde Elnät uppgick till 94 Mkr, varav optonät 30 Mkr. Pågående arbete hänförligt till en ny stamstation i Enafors uppgår till 15 Mkr. Övriga inves-teringar inom affärsområdet avsåg förnyelseåtgärder och utbyggnad av överförings- och distributionsnäten. Inom fjärrvärmeområdet har investeringarna, förutom kraftvärmeverket, under 2004 uppgått till totalt 97 Mkr varav den nya ackumulatorn svarar för 49 Mkr.

Utbyggnaden av fjärrvärmenätet har fortsatt under året. Investeringarna inom IT och Affärsområde Telecom uppgick till 18 Mkr varav pågående arbete avseende bredbandsutbyggnaden inom Östersunds kommun uppgick till 10 Mkr. Investeringar hänför-ligt till ombyggnaden av huvudkontoret uppgick till 9 Mkr. Koncernens självfinansieringsgrad uppgick till 141 procent.

ModerbolagetOmsättningen för moderbolaget ökade med 24 Mkr till 756 Mkr. Omsättningsökningen är helt och hållet hänförlig till försäljningen av elcertifikat. Rörelsens kostnader ökade till 523 Mkr vilket är en ökning med 4 Mkr jämfört med föregående år. Ökningen är hänförlig till bränslepriserna inom fjärrvärmeverk-samheten. De planenliga avskrivningarna uppgick till 66 Mkr, en ökning med 5 Mkr jämfört med motsva-rande period i fjol. Ökningen avser huvudsakligen ackumulatorn på skidstadion som togs i drift under året. Rörelseresultatet förbättrades med 15 Mkr till 167 Mkr. Ett fortsatt lågt ränteläge och minskad nettoskuldsättning har varit positivt för finansnettots utveckling under året. Finansnettot förbättrades med 7 Mkr till –22 Mkr. Resultatet efter finansnettot blev 145 Mkr, en förbättring med 22 Mkr jämfört med föregående år. Moderbolaget har, för att bland annat

Resultat före skatt

Rörelse- och nettomarginal

Resultat

brett utbud av kommunikationslösningar för närings-liv och privatpersoner i stora delar av Jämtland. Under året har utbyggnaden av IT-infrastruktur inom Öster-sunds kommun prioriterats. Intresset från kunderna har varit stort och vi har under året fått beställningar på närmare 1 200 anslutningar inom ramen för bred-bandsprojektet. En stor del av dessa kunder kommer att anslutas under våren och sommaren 2005. Under året har upphandling och implementering gjorts av en ny teknisk plattform för att underlätta kundadmi-nistration, övervakning och drift av nätet samt doku-mentation av såväl nät som aktiv utrustning. Den nya plattformen har höjt kvalitet och tillgänglighet i nätet. Jämtkraft Telecom AB är delägare i Norrsken AB. Ge-nom delägarskapet får Jämtkraft Telecom AB tillgång till egen fiberkapacitet över inlandet till Mälardalen och Stockholm till mycket konkurrenskraftiga priser. Omsättningen för bolaget ökade med 3,5 Mkr till 18,9 Mkr. Även under 2004 har bolaget tillförts ett marknadsföringsbidrag om 3 Mkr från övriga verk-samheter inom Jämtkraftkoncernen. Rörelsens kost-nader ökade under året från 13 till 18,1 Mkr. Bolaget redovisar för verksamhetsåret 2004 en förlust efter finansnetto om 4,8 Mkr, en förbättring med 0,5 Mkr jämfört med föregående år. Under 2005 räknar vi med att förbättra resultatet kraftigt till följd av ett stort antal nya kunder.

Ekonomisk analys koncernenRörelsens intäkter ökade under 2004 med 47 Mkr till 901 Mkr. Omsättningsökningen på 5,5 procent beror på såväl högre nätintäkter till följd av höjda nätavgif-ter som ökade intäkter från våra elcertifikat till följd av högre produktion. Elförsäljningens andel av intäk-terna var 386 Mkr vilket är i nivå med föregående år. Nätintäkterna uppgick till 186 Mkr, en ökning med 12 Mkr jämfört med föregående år. Omsättningsök-ningen är hänförlig till den höjning av nätavgifterna som genomfördes den 1 januari 2004. Fjärrvärmeför-säljningen är i nivå med föregående år och uppgick till 213 Mkr. Försäljningen påverkades även under 2004 av den milda väderleken. Telecomintäkterna uppgick till 11,1 Mkr, en ökning med 1,7 Mkr jämfört med föregående år. Omsättningen från våra elcertifikat blev nästan 52 Mkr. En ökning med 29 Mkr jämfört med föregående år. Den kraftiga ökningen av intäkter från våra elcertifikat beror på såväl högre produktion som på det faktum att certifikaten infördes den 1 maj 2003 vilket därmed ger en helårseffekt först under 2004. Rörelsens kostnader för koncernen var 549 Mkr vilket är i nivå med föregående år. De planenliga avskrivningarna uppgick till 139 Mkr, en ökning med 1 Mkr jämfört med föregående år. Nettot av koncer-nens finansiella intäkter och kostnader blev -30 Mkr, en förbättring med 18 Mkr jämfört med föregående år. Den kraftigt förbättrade finansiella ställningen har sin grund i fortsatt fallande räntor. Det starka kassaflödet har under året kunnat användas till att återbetala lån. Vidare belastades 2003 med orealise-rade kursförluster om 5,3 Mkr. Rörelseresultatet efter avskrivningar för 2004 blev 213 Mkr, en förbättring med 46 Mkr. Rörelseresultatet i procent av intäkterna (rörelsemarginalen) blev 23,6 procent. Resultatet före skatt uppgick 2004 till 183 Mkr. I procent av rörelsens intäkter blev resultatet (nettomarginalen)



Utsikt för 2005Orkanen som drabbade Sydsverige i början av januari kommer att få återverkningar på elnätsidan under 2005 och framöver. Jämtkraft Elnät AB liksom de flesta nätföretag i Sverige har lagt stora resurser på att delta i uppbyggnadsarbetet. Resurser som enligt planeringen skulle använts i den egna verksamhe-ten. Omprioriteringar och senareläggningar kommer därför att prägla nätverksamheten. Erfarenheter från orkanens härjningar och de förändrade förutsätt-ningar som kan komma att gälla kan leda till högre investeringsnivå under 2005.

De höga elpriser som varit under ett par år har nu fallit till vad som kan antas vara en mer normal nivå eftersom nederbörden ökat. Jämtkraft fortsätter att erbjuda våra kunder inom Östersunds, Åre, Krokoms och delar av Bergs kommun ett mycket lågt lokalpris, sannolikt Sveriges lägsta elpris.

När elpriset faller minskar också värdet av elproduk-tionen från kraftvärmeverket. Detta kommer under året att återspeglas i ett något sämre resultat för fjärrvärmerörelsen. Marknadsföringen för att öka anslutningar till fjärrvärmen fortsätter.

Utbyggnaden av fibernätet inom Östersunds kommun fullföljs under året i enlighet med det avtal som teck-nats med kommunen. Anslutningen av nya kunder ökar påtagligt och vi förväntar ett avsevärt förbättrat resultat för 2005.

Jämtkraft har inlett året med en kraftig satsning på att minska elförbrukningen såväl hos våra kunder som hos oss själva. Samtidigt söker vi öka produktio-nen av förnyelsebar el. Vi ser detta som en självklar


förberedelse för att åstadkomma den omställning av energisystemet som krävs bland annat mot bakgrund av Kyoto-protokollets intentioner.

Styrelsearbetet under åretJämtkraft ABs styrelse består av tolv ledamöter och tolv ersättare. Östersunds kommun utser fem leda-möter och fem ersättare medan Åre och Krokoms kommuner utser två ledamöter och två ersättare var-dera. Vattenfall AB utser en ledamot och en ersättare i styrelsen. Dessutom utser de anställdas organisatio-ner två ledamöter och två ersättare. Styrelsens sam-manträden följer en årlig plan ägnad att säkerställa erforderligt beslutsfattande samt styrelsens behov av information. Arbetet påverkas i övrigt av den gäl-lande arbetsordningen för styrelsen. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens arbets- och ansvars-områden, arbetsuppgifter och beslutanderätt. Av arbetsordningen framgår också arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande samt verk-ställande direktören. Styrelsen har under året haft elva sammanträden varav ett konstituerande. För-utom uppföljning och rapportering av den löpande verksamheten har styrelsen behandlat koncernens strategiska inriktning samt koncernens ekonomiska utveckling. Styrelsen har även haft att ta ställning till investeringar. ■

StyrelseledamöterUtsedda av Östersunds kommun Nils Ericsson, ordf, Ulf Edström, vice ordf, Catriné Allansdotter Sandberg, Pär Jönsson, Kjell Svantesson. Ersättare Tord Andnor, Magnus Andersson, Viola Backlund, Birgitta Leijon, Olle B Häggkvist.

Utsedda av Krokoms kommunAlf Högström, Göte Norlander. ErsättareMi Bringsaas, Elisabeth Friberg.

Utsedda av Åre kommunOlle Olovsson, Ivar Peterson. ErsättareOlle Berling, Micael Hålén.

Utsedd av Vattenfall ABJörgen JosefssonErsättareKjell Isaksson

ArbetstagarrepresentanterSKTFThomas JonssonErsättareStig-Arne Jönsson

SEKOClaes-Göran BerghErsättareSven-Olof Hallén

Auktoriserade revisorerDeloitte & Touche ABAuktoriserad revisor Claes-Göran Carlsson

Lekmannarevisorer Hans Furborg, Staffan Ekström, Kjell Vejdeland.

SuppleantSewald Ellmin

STYRELSE OCH LEDNING

Styrelse

Ledningsgrupp

Från vänster: Ulf Edström, Henrik Grill (VD), Claes-Göran Bergh, Alf Högström, Kjell Svantesson, Ivar Petersson, Göte Norlander, Olle Olovsson, Thomas Jonsson, Pär Jönsson, Catriné Allansdotter Sandberg, Melcher Falkenberg (sekreterare), Jörgen Josefsson, Nils Ericsson (ordförande)

Från vänster: Olle Wåhlén, Ulf Lindqvist, Lena Gustafsson, Hans Plogner, Jan Berglund, Henrik Grill (VD), Bengt Eriksson, Ulla Möller, Tommy Ericsson, Lillemor Olsson, Melcher Falkenberg


KONCERNENS BALANSRÄKNING

Belopp i kkr Not 2004-12-31 2003-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Nyttjanderätter 11 1 300 1 430

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark 12 719 153 715 817

Tekniska anläggningar 13 1 910 317 1 866 933

Inventarier och installationer 14 26 465 23 692

Pågående nyanläggningar 60 409 40 685

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i intresseföretag 16 385 385

Andra långfristiga värdepappersinnehav 17 4 718 4 549

Andra långfristiga fordringar 18 93 696 109 052

Summa anläggningstillgångar 2 816 443 2 762 543

Omsättningstillgångar

Varulager 19 43 972 34 155

Kundfordringar 234 279 94 431

Övriga fordringar 35 474 26 963

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 521 116 407

Likvida medel 20 37 501 60 249

Summa omsättningstillgångar 373 747 332 205

SUMMA TILLGÅNGAR 3 190 190 3 094 748

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 21

Bundet eget kapital

Aktiekapital (63.000 aktier à nominellt 1.000 kr) 63 000 63 000

Bundna reserver 1 039 164 967 653

Fritt eget kapital

Fria reserver 146 614 136 604

Årets resultat 135 856 85 156

Summa eget kapital 1 384 634 1 252 413

Avsättningar

Avsatt till pensioner 23 19 507 21 356

Avsatt till skatter 466 141 441 766

Summa avsättningar 485 648 463 122

Långfristiga skulder

Räntebärande skulder 24 1 054 094 1 127 317

Summa långfristiga skulder 1 054 094 1 127 317

Kortfristiga skulder

Räntebärande skulder 25 48 215 86 710

Övriga kortfristiga skulder 26 217 599 165 186

Summa kortfristiga skulder 265 814 251 896

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 190 190 3 094 748

POSTER INOM LINJEN

Ställda panter 27 7 019 4 012

Ansvarsförbindelser 26 32

Belopp i kkr Not 2004 2003

Nettoomsättning 1,2,3 900 946 853 762

Rörelsens kostnader 4,5,6 -549 293 -549 164

Avskrivningar enligt plan 7 -138 624 -137 553

Rörelseresultat 213 029 167 045

Finansiella intäkter 8 6 755 6 912

Finansiella kostnader 9 -36 837 -55 040

Resultat före skatt 182 947 118 917

Betalda skatter -24 374 -6 189

Latenta skatter 10 -22 717 -27 572

ÅRETS RESULTAT 135 856 85 156

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

Koncernen

�0 | Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 | �1

Belopp i kkr Not 2004 2003

Nettoomsättning 1,2,3 755 771 732 132

Rörelsens kostnader 4,5,6 -523 048 -519 091

Avskrivningar enligt plan 7 -65 702 -60 902

Rörelseresultat 167 021 152 139

Finansiella intäkter 8 12 257 19 658

Finansiella kostnader 9 -33 968 -48 458

Resultat efter finansiella poster 145 310 123 339

Bokslutsdispositioner

Förändring av periodiseringsfond 16 690 1 450

Avskrivning utöver plan -91 008 -78 893

Lämnade koncernbidrag -18 400 -23 500


Skatt på årets resultat 10 -10 305 -5 085

ÅRETS RESULTAT 42 287 17 261

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS

Belopp i kkr 2004 2003

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN


Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet

Avskrivningar 138 624 137 553

Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 292 -1 471

Nedskrivning av aktier - 912

Inkomstskatt -70 -47

Kassaflöde från den löpande verksamheten föreförändringar av rörelsekapital

321 793 255 864

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning av varulager -9 817 -21 421

Ökning av kortfristiga fordringar -54 697 -30 264

Minskning av kortfristiga skulder -8 504 -46 184

Kassaflöde från den löpande verksamheten 248 775 157 995

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Lämnat aktieägartillskott - -2 385

Förvärv av anläggningstillgångar -228 064 -217 031

Försäljning av anläggningstillgångar 658 1 742

Statsbidrag 19 234 31 146

Kassaflöde från investeringsverksamheten -208 172 -186 528

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Minskning av långfristiga fordringar 15 356 15 553

Förändring av långfristiga skulder -75 072 -2 057

Utbetald utdelning -3 635 -3 150

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -63 351 10 346

Årets kassaflöde -22 748 -18 187

LIKVIDA MEDEL

Likvida medel vid årets början 60 249 78 436


Likvida medel vid årets slut 37 501 60 249

ModerbolagetMODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING

�2 | Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 | ��

MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYS

Belopp i kkr 2004 2003

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Resultat efter finansiella poster 145 310 123 339

Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet

Avskrivningar 65 702 60 902

Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar -115 -1 326

Inkomstskatt 942 1 048

Kassaflöde från den löpande verksamheten föreförändringar av rörelsekapital

211 839 183 963

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning av varulager -10 070 -21 095

Ökning fordringar -66 344 -2 209

Ökning/minskning av kortfristiga skulder 29 086 -127 445

Kassaflöde från den löpande verksamheten 164 511 33 214

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Förvärv av anläggningstillgångar -110 690 -126 950

Försäljning av anläggningstillgångar 130 1 597

Statsbidrag 10 202 31 146

Kassaflöde från investeringsverksamheten -100 358 -94 207

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Minskning av långfristiga fordringar 15 356 15 553

Förändring av långfristiga skulder -75 072 -2 057

Erhållna koncernbidrag -23 550 32 458

Lämnade koncernbidrag - -

Utbetald utdelning -3 635 -3 150

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -86 901 42 804


LIKVIDA MEDEL

Likvida medel vid årets början 60 247 78 436


Likvida medel vid årets slut 37 499 60 247

MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING Belopp i kkr Not 2004-12-31 2003-12-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark 12 270 383 263 049

Tekniska anläggningar 13 948 011 906 680

Inventarier och installationer 14 21 010 17 072

Pågående nyanläggningar 14 937 32 776

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 15 590 580 590 580

Fordringar hos koncernföretag 89 000 89 000

Andelar i intresseföretag 16 385 385

Andra långfristiga värdepappersinnehav 17 3 439 3 433

Andra långfristiga fordringar 18 93 696 109 052

Summa anläggningstillgångar 2 031 441 2 012 027

Omsättningstillgångar

Varulager 19 42 778 32 708

Kundfordringar 234 279 94 432

Fordringar koncernföretag 112 930 96 209

Fordringar Östersunds kommun 21 633 19 911

Övriga fordringar 9 952 2 603

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 020 115 165

Likvida medel 20 37 499 60 247

Summa omsättningstillgångar 480 091 421 275

SUMMA TILLGÅNGAR 2 511 532 2 433 302

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 21

Bundet eget kapital

Aktiekapital (63.000 aktier à nominellt 1.000 kr) 63 000 63 000

Reservfond 12 600 12 600

Fritt eget kapital

Balanserad vinst 237 513 223 887

Årets resultat 42 287 17 261

Summa eget kapital 355 400 316 748

Obeskattade reserver

Periodiseringsfond 22 18 330 35 020

Avskrivningar utöver plan 766 610 675 603

Summa obeskattade reserver 784 940 710 623

Avsättningar

Avsatt till pensioner 23 19 507 21 356

Summa avsättningar 19 507 21 356

Långfristiga skulder

Räntebärande skulder 24 1 054 094 1 127 317

Summa långfristiga skulder 1 054 094 1 127 317

Kortfristiga skulder

Skulder till koncernföretag 77 493 41 544

Räntebärande skulder 25 48 067 86 710

Övriga kortfristiga skulder 26 172 031 129 004

Summa kortfristiga skulder 297 591 257 258

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 511 532 2 433 302

POSTER INOM LINJEN

Ställda panter 27 7 019 4 012

Ansvarsförbindelser 26 32

�4 | Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 | ��

Latent skattVid beräkning av latent skatt hänförlig till bokslutsdispositioner och obeskattade reserver används en skattesats om 28 procent.

Räntabilitet på eget kapital före skattÅrets resultat före skatt i relation till medelvärdet av summan av eget kapital vid årets in- oc h utgång.

Årets resultat före skatt 182 947Genomsnittligt eget kapital 1 318 524Räntabilitet på eget kapital, procent 13,9

Syfte: Visar hur företaget har klarat ägarkravet.

Räntabilitet på eget kapital efter skattÅrets resultat efter beräknad skatt i relation till medelvärdet av summan av eget kapital vid årets in- och utgång. Beräknad skatt är betald skatt plus 28 procent av årets förändring av obeskattade reserver.

Årets resultat 135 856Genomsnittligt eget kapital 1 318 524Räntabilitet på eget kapital, procent 10,3

Syfte: Visar hur företaget har förräntat aktieägarnas kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapitalRörelseresultat efter avskrivningar enligt plan inklusive finansiel-la intäkter i relation till medelvärdet av balansomslutningen med avdrag för icke räntebärande skulder och latenta skatteskulder.

Rörelseresultat efter avskrivningar enligtplan ökat med finansiella intäkter 219 784Genomsnittligt sysselsatt kapital 2 497 123Räntabilitet på sysselsatt kapital, procent 8,8

Syfte: Visar hur företaget förräntat det kapital som ägare och långivare ställt till förfogande.

Räntabilitet på totalt kapitalRörelseresultat efter avskrivningar enligt plan inklusive finan-siella intäkter i relation till medelvärdet av balansomslutningen vid årets in- och utgång.

Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan ökat med finansiella intäkter 219 784Genomsnittlig balansomslutning 3 142 469Räntabilitet på totalt kapital, procent 7,0

Syfte: Visar hur företaget förräntat samtliga tillgångar.

SoliditetEget kapital i relation till balansomslutning vid årets utgång.

Eget kapital 1 384 634Balansomslutning 3 190 190Soliditet, procent 43,4

Syfte: Visar företagets finansiella uthållighet.

SkuldsättningsgradRäntebärande skulder med avdrag för likvida medel i förhållande till eget kapital vid årets utgång.

Räntebärande skulder med avdrag för likvida medel 1 064 808Eget kapital 1 384 634Skuldsättningsgrad, ggr 0,8

Syfte: Visar företagets finansiella exponering.

RäntetäckningsgradRörelseresultatet efter avskrivningar enligt plan inklusive finan-siella intäkter i relation till finansiella kostnader.

Rörelseresultat efter avskrivningar enligtplan ökat med finansiella intäkter 219 784Finansiella kostnader 36 837Räntetäckningsgrad, ggr 6,0

Syfte: Visar företagets förmåga att betala de finansiella kostnaderna.

KapitalomsättningshastighetRörelsens intäkter i relation till balansomslutning vid årets ut-gång.

Rörelsens intäkter 900 946Balansomslutning 3 190 190Kapitalomsättning, ggr 0,28

Syfte: Visar hur kapitalintensiv verksamheten är.

SjälvfinansieringsgradenKassaflöde från löpande verksamhet i relation till årets investe-ringar.

Kassaflöde från löpande verksamhet 321 793Årets investeringar 228 064Självfinansieringsgrad, procent 141

Syfte: Visar hur årets egna medel bidrar till finansiering av investeringar.

RörelsemarginalRörelseresultat efter avskrivningar i relation till rörelsens intäk-ter.

Rörelseresultat efter avskrivningar 213 029Rörelsens intäkter 900 946Rörelsemarginal, procent 23,6

Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka räntor, skatt och vinst.

NettomarginalResultat före skatter i relation till rörelsens intäkter.

Resultat före skatter 182 947 Rörelsens intäkter 900 946Nettomarginal, procent 20,3

Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka skatt och vinst.

DEFINITIONER

RedovisningsprinciperDe redovisningsprinciper som tillämpas överensstämmer med Årsredovisningslagen samt rekommendationer och ut-talanden från Bokföringsnämnden, Redovisningsrådet och FAR förutom redovisningen av koncernbidrag. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år.

KoncernredovisningKoncernbokslutet omfattar moderbolaget och alla bolag där Jämtkraft vid årsskiftet ägde mer än 50 procent av ak-tiekapitalet eller för övrigt har ett bestämmande inflytande. Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden, enligt vilken anskaffningsvärdet av aktier i dotterbola-gen elimineras mot värdet av dotterbolagens egna kapital inklusive 72 procent obeskattade reserver vid förvärvstid-punkten för respektive bolag. Resterande övervärden har höjt koncernens anläggningstillgångar i byggnader och mark, tekniska anläggningar samt inventarier och installationer och skrivs av under dessa tillgångars beräknade återstående livslängd.

Andelar i intressebolag redovisas till anskaffningsvärdet då dessa har ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvi-sande bild.

AnläggningarAnläggningarna är värderade till anskaffningsvärde med av-drag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Inventarier och installationer med anskaffningsvärde understigande 10 kkr omkostnadsförs vid anskaffningstillfället.

AvskrivningarAvskrivningar enligt plan beräknas på anläggningarnas anskaffningsvärde med linjär fördelning efter anläggningar-nas bedömda ekonomiska livslängd. Avskrivningstiden fram-går av not 6 till resultaträkningen. Beroende på tillgängligt resultatutrymme och inom ramen för skattelagstiftningen görs i bolagen avskrivning utöver plan som redovisas som boksluts-disposition. Det ackumulerade värdet av avskrivningar utö-ver plan upptas i balansräkningen bland obeskattade reserver. I koncernredovisningen behandlas bokslutsdispositioner och obeskattade reserver enligt ovan beskrivna principer.

REDOVISNINGSPRINCIPER OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

LagerLager och förråd är värderade enligt lägsta värdets princip, dvs det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Värdet i den energi som finns lagrad i form av vatten i regle-ringsmagasinen redovisas inte som tillgång.

Fordringar och skulderFordringar värderas till de belopp varmed de beräknas inflyta. Icke utländska skulder värderas till anskaffningsvärdet som i samtliga fall överensstämmer med de belopp som beräknas bli betalda. Kundfordringarna har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta och avsättning för förlustrisker har i likhet med föregående år skett efter individuell pröv-ning.

EnergimarknadenHandel med terminskontrakt sker på Nord Pool i syfte att sä-kerställa prisnivån för produktion och leveranser av elkraft. Redovisning av utfallet sker enligt matchningsprincipen, dvs vid leveranstidpunkten.

AffärsområdesredovisningJämtkrafts rörelsedrivande enheter motsvarar ej koncernens legala struktur. Några affärsområden förekommer i skilda juridiska personer medan andra utgör delar av en juridisk persons verksamhet. Vid fördelning av företagsgemensam-ma kostnader samt interna prestationer har en del schabloni-seringar kommit till användning.

�� | Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 | ��

NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN

Personalfördelning per kommun 2004 2003

Östersund 227 226

Krokom 23 25

Åre 12 12

Berg 7 8

Kvinnor Styrelseledamöter 3 1

Andra personer i företagets ledning inkl VD 3 3

Totalt 6 4

Män

Styrelseledamöter 44 11

Andra personer i företagets ledning inkl VD 8 8

Totalt 52 19

Könsfördelning ledande befattningshavare 2004-12-31 Koncernen Moderbolaget

Till Resultatpremiestiftelsen har under året utbetalats 1,1 Mkr.620 personer har ingått i störningshjälpsorganisationen. I medelantalet anställda ingår dessa med sammanlagt 0,58 helårsarbetare.


Not 1 Nettoomsättning Koncernen Moderbolaget

Energiförsäljning 2004 2003 2004 2003

Elförsäljning 385 912 385 638 409 772 403 223

Värmeförsäljning 212 805 210 191 186 958 186 455

Summa energiförsäljning 598 717 595 829 596 730 589 678

Nätintäkter 185 799 173 811 - -

Telecomintäkter 11 111 9 454 - -

Intäkter elcertifikat 51 830 22 561 52 579 22 887

Övriga intäkter 51 778 49 459 104 751 116 919

Aktiverat arbete för egen räkning 1 711 2 648 1 711 2 648

Summa nettoomsättning 900 946 853 762 755 771 732 132

Under året debiterad energiskatt uppgår till 221 Mkr och ingår ej i nettoomsättningen.

Not 2 Nettoomsättning och resultat efter finansnetto per rörelsegren

Nettoomsättning Resultat efter finansnetto2004 2003 2004 2003

El 418 599 413 398 71 185 65 432

Fjärrvärme 304 910 274 654 32 198 23 054

Elnät 244 408 220 495 56 509 19 848

Telecom 18 943 15 393 -4 796 -5 290

Elcertifikat 52 579 22 887 34 612 20 350

Övrigt och eliminering -138 493 -93 065 -6 761 -4 477

Summa 900 946 853 762 182 947 118 917

Not 3 Inköp och försäljning inom koncernen

Moderbolaget2004 2003

Inköp 26 710 26 851

Försäljning 118 842 116 674

Not 4 Rörelsens kostnader Koncernen Moderbolaget

2004 2003 2004 2003

Råvaror och material 258 043 262 107 254 209 261 244

Övriga externa kostnader 174 206 168 448 152 736 139 263

Personalkostnader 117 044 118 609 116 103 118 584

Summa rörelsens kostnader 549 293 549 164 523 048 519 091

Not 5 Upplysning om revisorernas arvode

Arvode revisorer, kronor 2004 2003

Deloitte & Touche AB

Revisionsuppdrag 208 022 186 265

Övriga uppdrag 146 444 52 511

Arvode lekmannarevisorer 37 251 37 251

Totalt 391 717 276 027

Not 6 Personal- och lönekostnader Koncernen Moderbolaget

Medeltal anställda 2004 2003 2004 2003

Män 222 223 222 223

Kvinnor 47 48 46 47

Totalt 269 271 268 270

Löner och arvoden, kkr 2004 2003 2004 2003

Styrelser och VD 1 929 1 654 1 408 1 163

Övriga anställda 76 939 76 705 76 939 76 701

Totalt 78 868 78 359 78 347 77 864

Sociala kostnader, kkr 2004 2003 2004 2003

Styrelser och VD 787 427 574 276


Totalt 35 051 29 126 34 838 28 978

Pensionskostnader, kkr 2004 2003 2004 2003

Styrelser och VD 415 478 388 417


Totalt 6 517 7 457 6 490 7 385

Sjukfrånvaro, procent 2004 2003

Total sjukfrånvaro 3,88 4,97

Andel sjukfrånvaro som avser frånvaro under sammanhängande tid av 60 dagar eller mer

69,67 66,18

Sjukfrånvaro för

Kvinnor 6,04 9,44

Män 3,43 4,02

Kvinnor Män Kvinnor Män

29 år eller yngre 0,41 1,52 3,04 1,56

30 – 49 år 7,28 2,12 9,54 3,48

50 år eller äldre 5,99 5,36 12,39 5,31

�� | Jämtkraft AB årsredovisning 2004 Jämtkraft AB årsredovisning 2004 | ��

NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGENNOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN

Årets skattekostnad på 47 091 kkr (33 761) utgjorde 25,7 procent (28,4) av resultatet före skatt.

Förmåner till ledande befattningshavare

Verkställande direktör i Jämtkraft AB har under 2004 uppburit lön och annan ersättning, inklusive värdet av bilförmån, på 1 038 kkr. VDs framtida pension omfattar pensionsförmåner i enlighet med gällande ITP-plan. Pensionsåldern är 63 år. Vid uppsägning från bolagets sida har VD rätt till en engångsersättning motsvarande en årslön utöver lön under uppsägningstiden.

Till andra ledande befattningshavare baseras den framtida pensionen på gällande pensionsplan. Vid uppsägning från bolagets sida gäller trygghetsavtalet.

Not 7 Avskrivningar enligt plan Koncernen Moderbolaget

2004 2003 2004 2003

Nyttjanderätter 130 130

Byggnader och mark 13 085 12 756 9 360 9 008

Tekniska anläggningar 115 375 114 926 49 273 45 754

Inventarier och installationer 10 034 9 741 7 069 6 140

Summa avskrivningar enligt plan 138 624 137 553 65 702 60 902

Avskrivningarna är baserade på tillgångarnas anskaffningsvärden. Avskrivningarna fördelas linjärt över anläggningarnas ekonomiska livslängd. Bolaget tillämpar riksskatteverkets rekommendationer vad gäller avskrivningar på byggnader, markanläggningar m m.

Avskrivningstid, antal år Elanläggningar VärmeanläggningarLedningar, maskiner och inventarier

Fordon och inventarier 5 5

Maskiner i produktionsanläggningar 40 10-25

Ledningsnät 30 30

Mätare och styrutrustning 10 -

Byggnader 25-50 25

Torvtäkter 15

Markanläggningar (på 100 resp 75 procent av värdet) 20 20

Not 8 Finansiella intäkter Koncernen Moderbolaget

2004 2003 2004 2003

Utdelning på aktier och andelar *) - - - 5 000

Ränteintäkter **) 6 755 6 912 12 257 14 658

Summa finansiella intäkter 6 755 6 912 12 257 19 658

*) Utdelning från dotterbolag utgör 5 Mkr.**) Ränteintäkter från dotterbolag utgör 5,9 (8,3) Mkr.

Not 9 Finansiella kostnader Koncernen Moderbolaget

2004 2003 2004 2003

Räntekostnader 36 837 55 040 33 968 48 458

Summa finansiella kostnader 36 837 55 040 33 968 48 458

Not 10 Skatter Koncernen

2004 2003

Betalda skatter 24 374 6 189

Latenta skatter 22 717 27 572

Summa skatter 47 091 33 761

Not 11 Nyttjanderätter Koncernen ModerbolagetAnskaffningsvärden 2004 2003 2004 2003

Ingående anskaffningsvärde 1 950 1 950 - -

Investeringar - - - -

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 950 1 950 - -

Avskrivningar - - - -

Ingående avskrivningar -520 -390 - -

Årets avskrivningar -130 -130 - -

Utgående ackumulerade avskrivningar -650 -520 - -

Utgående planenligt restvärde 1 300 1 430 - -

Ackumulerade avskrivningar utöver plan - - - -

Bokfört värde 1 300 1 430 - -

Not 12 Byggnader och mark Koncernen Moderbolaget

Anskaffningsvärden 2004 2003 2004 2003

Ingående anskaffningsvärde 929 870 928 385 420 859 419 559

Investeringar 8 898 1 949 8 567 1 764

Försäljningar / utrangeringar / omföringar 6 557 -464 7 964 -464

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 945 325 929 870 437 390 420 859

Avskrivningar

Ingående avskrivningar -214 053 -201 491 -157 810 -148 996

Årets avskrivningar -13 085 -12 756 -9 360 -9 008

Försäljningar / utrangeringar / omföringar 966 194 163 194

Utgående ackumulerade avskrivningar -226 172 -214 053 -167 007 -157 810

Utgående planenligt restvärde 719 153 715 817 270 383 263 049

Ackumulerade avskrivningar utöver plan -46 081 -47 776

Bokfört värde 719 153 715 894 224 302 215 273

I koncernens anskaffningsvärde ingår förvärvade övervärden med 395 132 kkr.

Koncernen ModerbolagetTaxeringsvärden på fastigheter 2004 2003 2004 2003

Industri- och övriga fastigheter

Markvärde 471 456 468 766 247 307 244 510

Byggnadsvärde 1 269 362 1 267 108 794 717 794 912

Summa taxeringsvärde 1 740 818 1 735 874 1 042 024 1 039 422



Not 13 Tekniska anläggningar Koncernen ModerbolagetAnskaffningsvärden 2004 2003 2004 2003

Ingående anskaffningsvärde 3 022 742 2 888 743 1 319 863 1 266 050

Investeringar 143 961 165 336 77 679 85 443

Försäljningar / utrangeringar / omföringar -34 875 -31 337 12 638 -31 630

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 131 828 3 022 742 1 410 180 1 319 863

Avskrivningar

Ingående avskrivningar -1 155 809 -1 042 204 -413 183 -367 913


Försäljningar / utrangeringar / omföringar 49 672 1 321 286 484

Utgående ackumulerade avskrivningar 1 221 511 -1 155 809 -462 169 -413 183

Utgående planenligt restvärde 1 910 317 1 866 933 948 011 906 680

Ackumulerade avskrivningar utöver plan -720 529 -627 827

Bokfört värde 1 910 317 1 866 933 227 482 278 853

I koncernens anskaffningsvärde ingår förvärvade övervärden med 88 668 kkr.

Not 14 Inventarier och installationer Koncernen ModerbolagetAnskaffningsvärden 2004 2003 2004 2003

Ingående anskaffningsvärde 71 402 65 213 36 518 32 110

Investeringar 12 808 13 042 11 007 8 946

Försäljningar / utrangeringar / omföringar -8 361 -6 853 -6 220 -4 538

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 75 849 71 402 41 305 36 518

Avskrivningar

Ingående avskrivningar -47 710 -44 822 -19 446 -17 844


Försäljningar / utrangeringar / omföringar 8 361 6 853 6 220 4 538

Utgående ackumulerade avskrivningar -49 384 -47 710 -20 295 -19 446

Utgående planenligt restvärde 26 465 23 692 21 010 17 072

Ackumulerade avskrivningar utöver plan

Bokfört värde 26 465 23 692 21 010 17 072

Not 15 Andelar i koncernföretag

Nedanstående förteckning omfattar av moderbolaget direkt eller indirekt ägda aktier och andelar.

Andelar i %

Antalaktier

Nominelltvärde

Bokfört värde

AB Kattstrupeforsen, org nr 556037-4091 100 6 200 6 200 571 265

Jämtkraft Elnät AB, org nr 556103-3993 100 10 000 10 000 9 955

Jämtlandskraft AB, org nr 556011-7573 100 500 100 100

Jämtkraft Telecom AB, org nr 556181-3543 100 20 000 2 000 2 000

Krokoms Energi AB, org nr 556220-2423 100 3 200 3 200 3 200

Jämtlands Mineral AB, org nr 556228-2027 80 560 500 260

Åre Fjärrvärme AB, org nr 556240-3013 100 16 250 16 250 3 800

Summa andelar i koncernföretag 590 580


Dotterbolag

Samtliga dotterbolag har säte i Östersund.

Intressebolag Säte

Övriga värdepapper

Not 16 Andelar i intresseföretagAndel

i %Antal

aktierNominellt

värdeBokfört

värde

Nordsvenska Kraft AB, org nr 556016-5838 Umeå 28 3 230 323 335

Korsta Oljelager AB, org nr 556111-7150 Sundsvall 25 50 50 50

Summa andelar i intresseföretag 385

Not 17 Andra långfristiga värdepappersinnehav Antal

aktierNominellt

värdeBokfört

värde

Ej börsnoterade

Aktiva Jämtland Härjedalen AB 2 350 2 350 2 938

Stamgass AS 2 190 1 315

Norway Energy & Marine Ins. ASA 1 1 1

Polargas AB 20 2 2

Övriga aktier och andelar 183

Summa bokfört värde för övriga värdepapper i moderbolaget 3 439

Därutöver ingår i koncernen indirekt följande aktier och andelar

Norrsken AB 600 1 000 1 090

Lappgold AB 7 500 25 188

Norway Energy & Marine Ins. ASA 1 1 1

Summa bokfört värde för övriga värdepapper i koncernen 4 718

Not 18 Andra långfristiga fordringar Koncernen Moderbolaget

2004 2003 2004 2003

Vattenfall AB 93 170 108 700 93 170 108 700

IVF: Alecta medel 526 352 526 352

Summa långfristiga fordringar 93 696 109 052 93 696 109 052

Not 19 Varulager Koncernen Moderbolaget

2004 2003 2004 2003

Olja 12 674 13 844 11 480 12 397

Torv och trädbränsle 28 302 16 984 28 302 16 984

Material och reservdelar 2 996 3 327 2 996 3 327

Summa lager och förråd 43 972 34 155 42 778 32 708

Not 20 Likvida medel

Koncernen Moderbolaget2004 2003 2004 2003

Kassa och bank *) 37 501 60 249 37 499 60 247

Summa likvida medel 37 501 60 249 37 499 60 247

*) Koncernens likviditet förvaltas av Östersunds kommun via särskilt koncernkonto. Jämtkraft AB utnyttjade denkoncerninterna krediten med 47 Mkr vid årsskiftet.


Henrik GrillVerkställande direktör

NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGENNOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN

Moderbolaget Aktiekapital

Koncernen Aktiekapital Fria reserver

Not 21 Eget kapital

Reserv- fond

Fritt eget kapital

Årets vinst

Summa eget kapital

Värden vid årets början 63 000 12 600 223 887 17 261 316 748

Vinstdisposition - - 17 261 -17 261 -

Utdelning - - -3 635 - - 3 635

Årets resultat - - - 42 287 42 287

Värden vid årets slut 63 000 12 600 237 513 42 287 355 400

Utav aktierna är 61 000 aktier stamaktier och resterande 2 000 aktier preferensaktier. Aktiens nominella värde är 1 000 kronor. Östersunds kommun äger 79 procent av stamaktierna i Jämtkraft AB och Vattenfall AB resterande 21 procent. Bolagets preferensaktier ägs till 50 procent av Östersunds kommun. Resterande 50 procent ägs till lika delar av Krokoms och Åre kommuner.

Bundnareserver

Årets vinst

Summa eget kapital

Värden vid årets början 63 000 967 653 136 604 85 156 1 252 413

Vinstdisposition - - 85 156 -85 156 -

Utdelning - - -3 635 - -3 635

Förskjutning mellan bundna och fria reserver - 71 511 -71 511 - -

Årets resultat - - - 135 856 135 856

Värden vid årets slut 63 000 1 039 164 146 614 135 856 1 384 634

I koncernen uppgår de obeskattade reserverna till 1 521 443 kkr, varav avskrivningar utöver plan 1 486 990 kkr. Egna kapitalandelen ingår i bundna reserver. Se Redovisningsprinciper.

Not 22 Periodiseringsfond Moderbolaget

2004 2003

Avsättning taxering 1999 - 16 690

Avsättning taxering 2000 11 780 11 780



Summa avsättning 18 330 35 020

Not 23 Avsatt till pensioner Koncernen Moderbolaget

2004 2003 2004 2003

Pensionsutfästelser med kommunal borgen

Pensionärer 18 488 20 079 18 488 20 079

Aktiv personal 919 987 919 987

Avtalspension 100 290 100 290

Summa avsatt till pensioner 19 507 21 356 19 507 21 356

Avsatta medel enligt balansräkningen avser försäkringsteknisk skuld för alla pensionsutfästelser för vilka moderbolaget, Jämtkraft AB, har betalningsansvar.

Not 24 Långfristiga räntebärande skulder


Anslutningslån 6 219 6 941 6 219 6 941

Övriga långfristiga skulder *) 1 047 875 1 120 376 1 047 875 1 120 376

Summa långfristiga räntebärande skulder 1 054 094 1 127 317 1 054 094 1 127 317

*) Östersunds kommun har tecknat borgen för den långfristiga upplåningen. Utav de långfristiga skulderna förfaller3 Mkr till betalning senare än 5 år efter balansdagen.

Not 25 Kortfristiga räntebärande skulder


Kortfristig del av långfristig upplåning 723 752 723 752

Skulder Östersunds kommun 47 492 85 958 47 344 85 958

Summa kortfristiga räntebärande skulder 48 215 86 710 48 067 86 710

Not 26 Övriga kortfristiga skulder


Leverantörsskulder 73 360 77 840 51 141 56 114

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 30 115 38 554 23 058 28 004

Övriga rörelseskulder 114 124 48 792 97 832 44 886

Summa rörelseskulder 217 599 165 186 172 031 129 004

Not 27 Ställda panter


Fastighetsinteckningar 500 500 500 500

Övriga panter 6 519 3 512 6 519 3 512

Summa ställda panter 7 019 4 012 7 019 4 012

Östersund den 29 mars 2005

Nils Ericsson Ulf Edström Jörgen Josefsson Ivar Petersson

Ordförande v Ordförande

Olle Olovsson Göte Norlander Alf Högström Pär Jönsson

Catriné Allansdotter Sandberg Kjell Svantesson Claes-Göran Bergh Thomas Jonsson

Vår revisionsberättelse har avgivits den 31 mars 2005.

Claes-Göran Carlsson

Auktoriserad revisor / Deloitte & Touche

REVISIONSBERÄTTELSE

Till bolagsstämman i JÄMTKRAFT AKTIEBOLAG org nr 556001-6064

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Jämtkraft AB för räkenskapsåret 2004. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprät-tandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och för-valtningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan informa-tion i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om an-svarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot aktiebolagslagen, årsredovis-ningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Östersund den 31 mars 2005

Deloitte & Touche AB

Claes-Göran CarlssonAuktoriserad revisor


Belopp i kkr 2004 2003 2002 2001 2000

ResultaträkningarNettoomsättning 900 946 853 762 715 612 707 886 642 588 Rörelsens kostnader -549 293 -549 164 -508 014 -455 337 -354 364 Avskrivningar enligt plan -138 624 -137 553 -115 943 -110 297 -103 987 Rörelseresultat 213 029 167 045 91 655 142 252 184 237 Finansiella intäkter 6 755 6 912 10 084 3 972 7 228 Finansiella kostnader -36 837 -55 040 -57 260 -47 998 -116 153 Resultat före skatter 182 947 118 917 44 479 98 226 75 312 Skatter -47 091 -33 761 -12 664 -27 732 -19 906 Årets resultat 135 856 85 156 31 810 70 494 55 406

BalansräkningarImmateriella anläggningstillgångar 1 300 1 430 1 560 1 690 1 820 Materiella anläggningstillgångar 2 716 344 2 647 127 2 598 935 2 414 333 2 234 749 Finansiella anläggningstillgångar 98 799 113 986 128 066 143 226 159 041 Omsättningstillgångar 373 747 332 205 298 519 237 400 192 944 Summa tillgångar 3 190 190 3 094 748 3 027 080 2 796 649 2 588 554 Eget kapital 1 384 634 1 252 413 1 170 407 1 141 747 1 074 403 Avsättningar 485 648 463 122 436 866 425 560 400 102 Långfristiga skulder 1 054 094 1 127 317 1 128 058 1 047 953 900 012 Kortfristiga skulder 265 814 251 896 291 749 181 389 214 037 Summa eget kapital och skulder 3 190 190 3 094 748 3 027 080 2 796 649 2 588 554

NyckeltalRäntabilitet på eget kapital före skatt, % 13,9 9,8 3,8 8,9 7,2 Räntabilitet på eget kapital, % 10,3 7,0 2,7 6,4 5,3 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 8,8 7,1 4,4 6,8 9,6 Räntabilitet på totalt kapital, % 7,0 5,7 3,5 5,4 7,6 Rörelsemarginal, % 23,6 19,6 12,8 20,1 28,7 Nettomarginal, % 20,3 13,9 6,2 13,9 11,7 Soliditet, % 43,4 40,1 38,7 40,8 41,5 Skuldsättningsgrad, ggr 0,8 0,92 0,97 0,9 0,9 Räntetäckningsgrad, ggr 6,0 3,2 1,8 3,0 3,1

Övriga uppgifterUtdelning, kkr 3 635 3 150 3 150 3 150 3 150 Investeringar, kkr 228 064 217 031 355 129 334 667 241 766 Medelantal anställda 269 271 267 259 248 Lönekostnad, kkr 78 868 78 359 74 762 71 124 64 077 Taxeringsvärden, kkr 1 740 818 1 735 874 1 555 931 1 555 944 1 808 574

ProduktionProducerad egen elenergi, GWh 978 925 950 1 074 1 123 Inköpt elenergi, GWh 560 669 648 596 394 Producerad energi, värme, GWh 624 639 615 638 589 Elcertifikat, antal 208 000 99 000 - - - FörsäljningLevererad elenergi, GWh 1 476 1 594 1 518 1 578 1 514 Levererad värme, GWh 566 564 563 573 526 Summa, GWh 2 042 2 158 2 081 2 148 2 040 MarknadAntal elkunder 74 381 73 794 70 301 65 116 61 613 Antal värmekunder 3 088 2 942 2 741 2 398 2 249 Antal bredbandskunder 1 027 776 Antal kunder 78 496 77 512 73 042 67 514 63 862

FEM ÅR I SAMMANDRAG


Summary and Review

Jämtkraft AB årsredovisning 2004 | 4�


- a high degree of self-generated power and heat in long-term, strategic investment faci-lities- shareholders allowing profits to be rein-vested into operations and local community customers to benefit from the surplus through low energi prices

Low prices mean that customers do not have to pay unnecessarily large amounts of money for their energy consumption. The total va-lue of the low-energy cost to the community members of Östersund, Åre and Krokom is approximately SEK 300 million per year, including taxes and fees.

It is absolutely crucial for the development of the community that basic infrastructure of electricity, district heating and broadband communication functions flawlessly. The de-velopment of our region is dependent upon our ability to perform a great public service; by providing people in the area with a safe,

secure infrastructure at favourably low pri-ces. Likewise, the development of Jämtkraft is highly dependent upon the success and growth in the region, therefore making us mutually interrelated.

Jämtkraft’s financial status is strong and solid. Our investments are long-term and a strong cash flow is required to maintain and renew our capital-intensive operations. Our plants and facilities remain operational for several decades, between 25-50 years. Future orientation and continuous development are, therefore, integral parts of our daily objekti-ves and planning. Over the past five years, we have made facility investments in the region amounting to more than SEK 1 bil-lion, among others, into our combined heat and power production plant, the heat water tank (Arctura or Ackumulatorn) and into the expansion of our fiber-optic, high-capacity broadband and communication network.

The shareholders of Jämtkraft are made up of the municipalities of Östersund, Krokom and Åre, and Vattenfall AB. The Jämtkraft corporate group of companies produces, distributes and markets electric power and district heating to customers mainly in the municipalities of Östersund, Åre and Kro-kom. The main portion of the electricity that we generate regionally, in our hydroelectric power plants and in combined heat and po-wer plants, is also consumed by our regional customers.

We have more than 60,000 customers con-nected to our regional electric distribution network and have approximately 15,000 electricity customers throughout Sweden. District heating supplied to Östersund, Åre and Krokom is produced mainly in the bio-mass-fuelled, combined heat and power plants.

The Group also offers broadband connec-tions to a high-capacity, fiber-optic network combined with radio links.

Jämtkraft operation is divided into five bu-siness areas: Electric Production, Electric Distribution Networks, Electricity Certifica-tes, District Heating and Telecom.

Group turnover in 2004 was over SEK 900 million and total assets exceeded SEK 3 bil-lion. With our headquarters in Östersund, Jämtkraft has approximately 270 employ-ees.

The company’s aim is to act as a driving force in the success and future development of the region. Our mission is to provide the region with safe and secure energy at long-term, low prices. Two major reasons making it possible to meet these demands are:

Jämtkraft in brief Jämtkraft 2004

— The group recorded operat-ing income of MSEK 901 Energy sales accounted for MSEK 599 of the total.

— The group’s operating expenses totalled MSEK 549.

— Profits after net interest income amounted to MSEK 183.

— Net interest expenditure totalled MSEK 30.

— The Group’s interest-bear-ing liabilities stood at MSEK 1 054 at 31 December 2004.

— Electric power production totalled 978 GWh.

— The electricity network carried 1 229 GWh of electricity.

— The group invested a total of MSEK 228 in 2004, mainly in retail distribution networks and a combined power and heating plant.

Return on shareholders equity 10,3 %

Return on capital employed 8,8 %

Return on total capital 7,0 %

Operating margin 23,6 %

Equity ratio 43,4 %

Arctura, Jämtkraft’s new accumulator tank, has been made the vista point of the region.

�0 | Jämtkraft AB årsredovisning 2004

2004 2003 2002 2001 2000

Income statement (SEK ’000) Operating income 900 946 853 762 715 612 707 886 642 588 Operating expenses -549 293 -549 164 -508 014 -455 337 -354 364 Depreciation according to plan -138 624 -137 553 -115 943 -110 297 -103 987 Income after depreciation 213 029 167 045 91 655 142 252 184 237 Financial income 6 755 6 912 10 084 3 972 7 228 Financial expenses -36 837 -55 040 -57 260 -47 998 -116 153 Income after financial items 182 947 118 917 44 479 98 226 75 312 Taxes -47 091 -33 761 -12 664 -27 732 -19 906 Net income 135 856 85 156 31 810 70 494 55 406

Balance sheet (SEK ’000)Intangible assets 1 300 1 430 1 560 1 690 1 820 Fixed assets 2 716 344 2 647 127 2 598 935 2 414 333 2 234 749 Financial assets 98 799 113 986 128 066 143 226 159 041 Current assets 373 747 332 205 298 519 237 400 192 944 Total assets 3 190 190 3 094 748 3 027 080 2 796 649 2 588 554 Shareholders’ equity 1 384 634 1 252 413 1 170 407 1 141 747 1 074 403 Provisions 485 648 463 122 436 866 425 560 400 102 Current liabilities 1 054 094 1 127 317 1 419 807 1 229 342 1 114 049 Total equity and liabilities 3 190 190 3 094 748 3 027 080 2 796 649 2 588 554

Key ratiosReturn on shareholders’ equity, % 10,3 7,0 2,7 7,0 5,3 Return on capital employed, % 8,8 7,1 4,4 6,8 9,6 Return on total capital, % 7,0 5,7 3,5 5,4 7,6 Operating margin, % 23,6 19,6 12,8 20,1 28,7 Net margin, % 20,7 13,9 6,2 13,9 11,7 Equity ratio, % 43,4 40,1 38,7 40,8 41,5 Debt ratio, times 0,8 0,92 0,97 0,9 0,9 Interest coverage ratio, times 6,0 3,2 1,8 3,0 3,1

Distributed to owners 3 635 3 150 3 150 3 150 3 150Net investments in plant 228 064 217 031 355 129 334 667 241 766Average number of employees 269 271 267 259 243Salaries/wages and remuneration 78 868 78 359 74 762 71 124 64 075Tax assessment value 1 740 818 1 735 874 1 555 931 1 555 944 1 539 798 Production and procurement (GWh)Electricity generation 978 925 950 1 074 1 123Electricity procurement 560 669 648 596 394Heating 624 639 615 638 589Total number of electricity certifikations 208 000 99 195 - - - Energy sales (GWh)Electricity 1 476 1 594 1 518 1 578 1 514Heating 566 564 563 573 526Total, GWh 2 042 2 158 2 081 2 148 2 040

CustomersElectricity 74 381 73 794 70 301 65 116 61 613Heating 3 088 2 942 2 741 2 398 2 249Broadband 1 027 776Total customers 78 496 77 512 73 042 67 514 63 862

FIVE YEAR REVIEW

Certifierat ISO 14001 av

År

sred

ovisnin

g Jämtkr

aft aB 2004

Jämtkraft AB

Kyrkgatan 21Box 394831 25 Östersund

Telefon: 063-14 90 00Telefax: 063-10 64 41

E-post: [email protected]

Documents

Å Årsredovisning...och andra intressenter på miljöområdet. Jämtkraft ska ytterligare förbättra sina anläggningar, metoder och rutiner för att minimera utsläpp eller annan