Första världskriget

Österledskolan

Historia vt 2015 klass 8:4

Planering för Historia vt 2015 klass 8:4:

I fyra veckor kommer vi att ha 9 lektioner om första världskriget. Vi kommer att gå in på

vad som lede till världskriget, dess bidragande orsaker, nationalism, imperialism,

industriell konkurrens, skyttegravskrigen på väst- och östfronten, ryska revolutionen

och konsekvenserna av kriget. Jag kommer att hålla en föreläsning för varje del i början

av lektionerna.

Syfte:

Syftet är att ni ska lära er om första världskriget, vad dess orsaker och konsekvenser var.

Ni ska också lära er om olika nyckelbegrepp som nationalism, imperialism samt viktiga

händelser under första världskriget. Vi kommer också att analysera olika historiska

källor som propagandabilder och fotografier från kriget.

Bedömning:

Bedömningen av första världskriget kommer att ske på 2 sätt. Det första genom

besvarandet av Stora Frågor i häftet och den andra bedömningen genom ett skriftligt

prov som kommer att ske måndagen den 11/5 – 2015. Som ni kommer att lägga

märka till finns det 6 huvuddelar i detta häfte och varje del har sina instuderingsfrågor.

De stora frågorna kommer att finnas i ett separat häfte som kommer att ges ut vid ett

senare tillfälle.

1. Orsakar till första världskrigetAtt beskriva första världskriget från 1914 till 1918 ger inte händelsen någon rättvisa. För att ni

ska förstå första världskriget måste vi börja med viktiga begrepp för att förstå vad som lede

Europas stormakter till ett världskrig. Av den anledningen kommer första delen handla om

nationalism, imperialism, allianser och Skottet i Sarajevo.

NationalismNationalismen innebär att ett folk som har samma historia, talar samma språk och känner

samhörighet med varandra tycker att de har rätten att bilda en egen självständig stat. Denna

idé fick sin början redan under franska revolutionen när de franska arméerna gick i krig för

sitt fosterland. Denna idé om nationalism uppskattades dock inte av alla som hade makt. De

som kände sig oroliga var länder som genom erövringar styrde över flera olika folkslag som

Österrike-Ungern, Ryssland och Osmanska riket. T.ex. Österrike-Ungern styrde över tyskar,

ungrare, tjecker, slovaker, polacker, kroater, slovener och italienare och alla dessa olika

folkslag ville bilda ett eget land, eller egen nation.

Nationalismen orsakade inte endast splittringar i ett etablerat rike utan bidrog till att länder

enades under ett styre. Italien blev enat 1870 av Garibaldi som är en nationshjälte i Italien.

Innan enandet var Italien splittrat i massor av småfurstedömen precis som Tyskland. Tyskland

skilde sig från Italien dock, Tyskland bestod av 39 stater som hade ingått ett förbund som

innebar samarbete ifall en större stat skulle anfalla dem. Av dessa 39 stater fanns Preussen

som hade ambitionen att ena Tyskland. Under ledning av Otto von Bismarck enades Tyskland

1866 och blev som resultat en stormakt som kunde konkurrera mot Frankrike, England och

Ryssland inom militär och industri. För att sammanfatta tankesättet ”nationalism” så kan man

säga att nationalism är idéen att ens land och folk är mäktigt och överlägset alla andra där

folket har en gemensam historia och kultur.

Sekvens: 3:20 – 7:10

https://www.youtube.com/watch?v=-

gVej_HIKF4&list=LLDnNPWcWQNsX8PdMgQEwatg&index=1

Frågor:

1. På vilka sätt kan nationalism vara enande och splittrande för ett rike? T.ex. varför

enades Tyskland men Österrike-Ungern splittrades?

2. Vilka nationalistiska inslag lägger ni märke till i filmsekvensen?

ImperialismSträvan efter världsherravälde och att politiskt och militärt ta över främmande områden

kallas för imperialism. Imperialism handlar om det koloniala väldet som Européerna

utövade. Afrika och Asien var till större delen koloniserad av europeiska stater och efter att

Tyskland hade blivit enat så ville

de också beträdda den arenan och

få egna kolonier. Denna

stormaktskonkurrens som

Tyskland visade skrämde

Frankrike och England. Inte nog

med att Tyskland var det största

landet i Europa med en väldigt stor

industri, nu skulle de också bli

stora utanför Europa. För att

Europa var i en industriell period

behövde länderna naturresurser för

att kunna producera. Samt

producerade kolonierna varor som

gav Europa enormt mycket pengar. Imperialismen var ett sätt att visa sina europeiska

konkurrenter sin militära makt. Det var också ett sätt att hävda sig, nationalismen hade gett

européerna en förstärkt självkänsla av överlägsenhet och därför ansåg européerna att det var

deras plikt att sprida sin kultur till mer primitiva kulturer.

Frågor:

3. Vad är imperialism?

4. Varför blev de europeiska stormakterna avundsjuka på Tyskland?

AlliansernaEn till bidragande orsak till första världskriget är två allianser som skapades,

Trippelententen och Trippelalliansen. Trippelententen bestod av stormakterna

England, Frankrike och Ryssland. Trippelalliansen bestod av Tyskland, Österrike-Ungern

och Italien. När kriget började 1914 förklarade sig Italien neutralt till en början för att

senare samma år gå över till Trippelententen. Syftet med allianserna var att de

fungerade som skydd. Om något land blev attackerad var de andra länderna tvungna att

ge sig in och hjälpa sin allierad. Utanför dessa allianser hade Tyskland en allians med

Osmanska riket och Ryssland med Serbien.

Så varför var allianserna en orsak till varför första världskriget startades? Bilden ovan

visar att så fort ett av länder som befinner sig i alliansen hamnar i konflikt dyker de

andra in i konflikten. Det startar en kedjereaktion som slutar med att alla länder som

befinner sig i någon allians kommer i slutändan att befinna sig i krig. Alliansen

egentligen syfte var att hindra detta från att hända men som första världskriget bevisade

fungerade inte allianserna.

Frågor:

5. Vilka länder ingick i Trippelalliansen och Trippelententen?

6. På vilket sätt fungerade inte allianserna?

Skottet i SarajevoNationalism, imperialism, allianserna och konkurrensen mellan stormakterna skapade

spänningar mellan nationerna i Europa. Men det som gjorde att första världskriget bröt

ut var skottet i Sarajevo. År 1914 den 28 juni mördade Gavrilo Princip tronföljaren

till Österrike-Ungerns tron, ärkehertigen Frans Ferdinand och hans hustru Sophie

Von Chotek. Gavrilo Princip tillhörde den nationalistiska terrorgruppen Svarta handen

vars syfte var att Serbien skapa en stark Balkanstat. När Frans Ferdinand besökte

Sarajevo, Bosniens största stad, för att stärka relationerna mellan Bosnien och

Österrike-Ungern beslöt Svarta Handen att förhindra detta från att hända. För att om

relationerna mellan de två nationerna skulle stärkas så skulle Serbiens ambition att

bilda en stark Balkanstat gå i spillror. Skottet i Sarajevo satte igång en rad olika

händelser som kom att kallas för Julikrisen och som senare lede fram till första

världskriget. Personerna nedan är Gavrilo Princip och Frans Ferdinand.

Frågor:

7. Vem var Gavrilo Princip och Frans Ferdinand? Vad var deras bakgrund?

8. Varför anser man att skottet i Sarajevo hade en så stor betydelse för första

världskrigets utbrott?

2. Krigets början År 1914 var det året första världskriget startades. Efter skottet i Sarajevo mobiliserade de

Europeiska stormakterna sina trupper. Tyskland gick mot Frankrike i snabb offensiv som

kallades för Schlieffenplanen som innebar att på bara några veckor skulle tyska trupper

marschera in i Paris och inta staden. Planen höll inte och offensiven var tvungen att ta ett

stop när de ryska trupperna mobiliserade mot Tysklands östfront. Nu befann sig Tyskland i

ett tvåfrontskrig som lede till ett skyttegravskrig i väst mot Frankrike och Storbritannien

och i öst mot Ryssland. Med hjälp av Tysklands allierade Osmanska riket och Österrike-

Ungern befann sig nu Europa i ett stort krig där ingen tydlig vinnare fanns.

JulikrisenEfter skottet i Sarajevo den 28 juni utlöstes en mängd olika händelser som kom att kallas för

Julikrisen. Julikrisen bestod av diplomatiska försök att avvärja krig samtidigt som varje

nation ville få sin vilja fram. Österrike-Ungern gav Serbien ett ultimatum i form av 10

punkter som var formulerade på ett sådant sätt att Serbien omöjligt kunde gå med på kraven.

Efter att Serbien hade avböjt punkterna förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien. Det är

nu problematiken med allianserna syntes som tydligast. När krigsförklaring skede

mobiliserade Ryssland sin armé för att hjälpa Serbien mot Österrike-Ungern. Tyskland krävde

då att Ryssland skulle dra tillbaka sina trupper. Ryssland ignorerade Tysklands krav vilket i

sin tur gjorde att Tyskland förklarade krig mot Ryssland och mobiliserade sina trupper för att

anfalla Frankrike för att undvika ett tvåfrontskrig. Tysklands arméer marscherade in i den

neutrala staten Belgien för att snabbt kunna ta sig in till Paris och besegra Frankrike. För att

Tyskland anföll en neutral stat och anföll Frankrike lede det till att England gav sig in i kriget

också.

Fråga:

9. Vad var Julikrisen?

Schlieffenplanen

Schlieffenplanen var tysk strategi som innebar en snabb offensiv mot Frankrike för att snabbt

ta Paris. Syftet med planen var att eftersom Tyskland nu hade förklarat krig mot både

Ryssland och Frankrike var ett tvåfrontskrig oundvikligt. Dock för att undvika det skapades

en plan där majoriteten av den tyska armén mobiliserades mot Frankrike för att snabbt inta

Paris och besegra de franska trupperna i väst för att sedan vända sina trupper mot öst och

besegra Ryssland. Planen var nära att lyckas, i augusti 1914 hade den tyska armén kommit så

långt in i Frankrike att de kunde se Eiffeltornet i sina kikare. I sista stunden lyckades de

franska trupperna med hjälp av engelska soldater hejda den tyska offensiven i slaget vid

Marne, det blev ett stillastående krig och Schlieffenplanen misslyckades. Tyskland var nu

tvungen att slås på två fronter och den västra fronten sträckte sig från Nordsjön till Schweiz,

lite mer än 50 mil lång var västfronten. Längs denna tillfälliga gräns stred miljoner soldater

nergrävda i skyttegravar.

Fråga:

10. Förklara Schlieffenplanen? Vad var syftet med planen? Varför var planen

nödvändig?

Skyttegravskriget på väst- och östfrontenEfter att Schlieffenplanen misslyckades var Tyskland tvungen att försvara sig från två

håll. I väst mot Frankrike och England och i öst mot Ryssland med hjälp av sin allierade

Österrike-Ungern. Den enda strategin som generalerna hade var att gräva skyttegravar

som fungerade som ett skydd för ens egna soldater men också som en hållbarlinje för att

förhindra fiende från att vinna terräng. Genom kraftiga anfall försökte man bryta sig

igenom fiendes skyttegravar

men dessa attacker slutade

nästan alltid illa. Enorma

förluster på båda fronterna

skede vid varje

sammandrabbning.

Kulsprutorna som var en ny

uppfinning som hade en

förödande effekt och kunde

skjuta hundratals kullor i

minuten. De som anföll hann

oftast bara springa några meter

innan de dödades. Om man

lyckades ta sig förbi en

skyttegrav och ta över den så

var den enda vinsten

söndersprängd terräng och det

fanns alltid en till skyttegrav

bakom den främre.

Att väst- och östfronten blev

stillastående har militärhistoriker förklarat med att generalerna använde sig av ett

gammaldags sätt att planera anfallen. Generalerna skickade ut sina fotsoldater och

soldater till häst i hopp om att de skulle nå fienden innan alla blev dödade. Denna typ av

planering passade innan kulsprutor och tanks fanns.

Frågor:

11. Förklara skyttegravarnas funktion?

12. Varför blev det ett stillastående krig på öst- och västfronten?

De andra fronternaTysklands öst- och västfront var där de stora sammandrabbningarna skede under första

världskriget men väpnade konflikter skede på andra platser också. Västfronten stod stilla och

ingen visade att de kunde vinna kriget. Ententen tog då beslutet att anfalla den svagaste

fienden, nämligen Osmanska riket som ligger i dagens Turkiet i avsikt att bryta det militära

dödläget och hjälpa Ryssland som nu stred mot både Tyskland, Österrike-Ungern och

Osmanska riket. Ryssland hade råkat ut för enorma förluster på östfronten, den ryska armen

var stor men dåligt beväpnade. Vissa av soldaterna hade inte ens vapen att strida med.

Osmanska riket blev hårt pressad av Storbritannien men den brittiska offensive misslyckads.

Italien deltog 1915 i kriget i löfte om att de skulle få territorier om de gick över till Ententens

sida i kriget. Italien anföll Österrike-Ungerns Italiensk talande områden som italienska

nationalister hade benämnt Italia irredenta vilket betyder det ännu icke förlossade Italien.

England, Frankrike och Tysklands kolonier drogs in i kriget. Delar av koloniernas

urbefolkning skickades till Europa för att bl.a. arbeta i industrier men i vissa fall strida på

fronterna. Japan deltog också på Ententens sida i kriget men anföll de tyska kolonierna i

Kina. Japan hade blivit lovad av Ententen makterna att få behålla de landområden de

erövrade.

Precis som britterna försökte få missnöjda nationalistiska araber att göra uppror mot

Osmanska riket så försökte

tyskarna att få muslimska

grupper i Englands och

Frankrikes kolonier att göra

uppror. Det var en krigslist

från båda sidorna att väcka

uppror i fiendes kolonier men också att lova neutrala nationer territoriella vinster ifall de

stred.

Frågor:

13. Varför attackerade Storbritannien Osmanska riket?

14. Varför hade Ryssland så svårt i kriget?

15. På vilket sätt fick man de neutrala staterna att gå med i kriget?