1 (119) - Scoutservice · 2018-10-05 · 5 (119) Mötesformalia FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR SCOUTERNAS STÄMMA 2018 1. Öppnande av Scouternas stämma Scouternas ordförande

1 (119)

2 (119)

Inledning

Scouter,

Äntligen dags för Demokratijamboree! Det är med förväntan vi ser fram emot att träffas i Karlstad

för att diskutera och besluta hur vi kan fortsätta utveckla Scouterna tillsammans. Det har varit ett

nöje att läsa och begrunda de trettio motioner som skrivits av ett drygt femtiotal personer. Fullt av

kloka tankar, idéer och förslag.

Under helgen kommer vi att bestämma hur nästa verksamhetsperiod ska se ut och hur vi tar nästa

steg i linje med vår gemensamma strategi:

”Vi vill att alla ska fa möjlighet att uppleva scouting, i vår verksamhet som är sa bra att ingen kan tänka sig något

roligare eller mer utvecklande. Vi gör det genom att överträffa scouternas förväntningar i varje möte och genom att

scouterna utvecklas till förebilder i vår gemensamma rörelse.”

Sedan strategin formulerades och antogs för fyra år sedan har vi blivit betydligt fler, faktum är att vi

har växt vartenda år. Vår verksamhet fortsätter att utvecklas i positiv riktning med ännu bättre

program, utbildningar och arrangemang där Jamboree17 är ett bra exempel på vad vi kan

åstadkomma när vi hugger i tillsammans. Vi har tagit en betydligt mer aktiv roll i vår omvärld och gör

mer för vårt samhälle, vilket tillsammans med en genomtänkt kommunikationsplattform har gjort oss

synliga och relevanta. Att vara scout är idag något att vara stolt över och vi ser hur både unga och

vuxna utvecklas till förebilder.

Något som inte diskuteras så ofta är förutsättningarna i strategin. För att Scouterna inte ska få

växtvärk behöver vi jobba på att bygga de förutsättningar som krävs för en fortsatt stabil tillväxt. Det

rör sig om många olika delar och inte minst bland motionerna så märks det att viktiga förutsättningar

engagerar, såsom Trygga möten, Scoutnet och hur vi får vuxna att känna sig mer välkomna. En

annan viktig förutsättning är en trygg finansiering som inte begränsar oss och som känns rätt utifrån

våra värderingar. Om vi lyckas på detta område så blir vår försörjning inte bara tryggare utan vi får

även möjlighet att göra vår verksamhet ännu mer tillgänglig.

På Demokratijamboree 2016 införde vi en hel del ändringar för hur själva mötet ska gå till, med syfte

att göra det enklare att påverka scoutings framtid och för att så många som möjligt ska kunna delta i

de demokratiska processerna. Även i år har det gått att bidra till verksamhetsplanen under sommaren

och det kommer att finnas möjlighet att diskutera motionerna digitalt en månad före stämman och

delta i förmöten som anordnas runt om i Sverige. Vi vill i år vidareutveckla mötet ytterligare och

inför därför beredningsgrupper som ett komplement till påverkanstorget. Vår förhoppning är att

detta möjliggör en tydlighet i hur diskussionerna utvecklas och att det blir ännu enklare att påverka.

Demokratjiamboree bjuder även på massor av aktiviteter utöver stämman. Passa på att delta på

inspirerande workshops, besök en utställning och träffa nya vänner över en fika.

Vi ses i Karlstad i november!

Scouternas styrelse

3 (119)

Innehåll

INLEDNING .................................................................................................................................... 2

MÖTESFORMALIA ......................................................................................................................... 5

FÖRHANDLINGSORDNING FÖR SCOUTERNAS STÄMMA 2018 ................................................ 7

2016 ÅRS VERKSAMHET .......................................................................................................... 13

2017 ÅRS VERKSAMHET OCH EKONOMI ................................................................................ 13

FASTSTÄLLANDE AV BALANS- OCH RESULTATRÄKNING....................................................... 14

PROPOSITIONER FRÅN SCOUTERNAS STYRELSE .................................................................. 15

Proposition 1: Verksamhetsplan 2019-2020 ................................................................................... 15

Reviderad Proposition 2: Äventyr och kompisar i en riktigt bra scoutverksamhet .................... 19

Proposition 3: Stadgerevision 2018 ................................................................................................. 19

Proposition 4: Instruktion för Scouternas valberedning ............................................................... 27

MOTIONER FRÅN MEDLEMMAR MED SVAR FRÅN STYRELSEN ............................................ 30

Motion 1: Arrangemangskatalog ...................................................................................................... 30

Motion 2: Först till kvarn .................................................................................................................. 32

Motion 3: Billigare scouting.............................................................................................................. 34

Motion 4: Utveckling av ideella på nationell nivå........................................................................... 35

Motion 5: Arbetsmiljö inom Scouternas arrangemang .................................................................. 37

Motion 6: Förstärk Trygga möten 1 ................................................................................................ 39

Motion 7: Förstärk Trygga möten 2 ................................................................................................ 41

Motion 8: Trygga möten fysiska kurser vs. webbkurser ................................................................ 43

Motion 9: Göra Trygga möten mer inkluderande .......................................................................... 45

Motion 10: Scouternas t-shirts ......................................................................................................... 47

Motion 11: Bättre kvalité på scoutskjortan ..................................................................................... 48

Motion 12: Scoutdräkten .................................................................................................................. 49

Motion 13: Ärendehanteringssystem för Scoutnet ......................................................................... 52

Motion 14: Supportportal för Scoutnet ........................................................................................... 53

Motion 15: Uppdaterade maillistor i Scoutnet ................................................................................ 54

Motion 16: Utvecklingsansvarig för framtidens digitala verktyg .................................................. 55

Motion 17: Verktyg för att stödja kåradministrationen ................................................................. 57

4 (119)

Motion 18: Enhetligt system för medlemshantering ...................................................................... 59

Motion 19: Märkessystemet .............................................................................................................. 61

Motion 20: Ickebinärt tillhörighetsmärke ........................................................................................ 62

Motion 21: Scouternas kommunikation .......................................................................................... 64

Motion 22: Lyft fram kvinnliga scoutledarförebilder ..................................................................... 66

Motion 23: Medlemsavgift för scouter under 8 år ......................................................................... 68

Motion 24: Scoutfonder .................................................................................................................... 72

Motion 25: Nej tack till spelbolagen ................................................................................................ 73

Motion 26: Ändring av förvaltningsmötets sammansättning ........................................................ 75

Motion 27: Digitalt påverkanstorg ................................................................................................... 76

Motion 28: Om policydokumentet; alkohol och narkotika ........................................................... 78

Motion 29: Värna Treklöver Gilwell-utbildningen och Gilwell-stugan ....................................... 80

Motion 30: Erbjuda möjligheter att göra alla medlemmar redo för livet ..................................... 82

VALBEREDNINGENS FÖRSLAG ................................................................................................. 84

BEKRÄFTELSE AV REVISIONSBYRÅ ....................................................................................... 105

BILAGOR FÖRTECKNING ......................................................................................................... 106

STÄMMOSPRÅK – EN LÄTT GUIDE TILL TUNGA ORD ........................................................... 107

VAD ÄR VOTEIT? ....................................................................................................................... 116

5 (119)

Mötesformalia

FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR SCOUTERNAS STÄMMA 2018

1. Öppnande av Scouternas stämma

Scouternas ordförande inleder stämman.

2. Val av mötesordförande och övriga mötesfunktionärer

Vi väljer personer som på olika sätt arbetar med att leda oss igenom stämman.

a) Val av mötesordförande

b) Val av justerare och rösträknare

c) Val av sekreterare

d) Val av övriga mötesfunktionärer

3. Fastställande av röstlängden

Vi får information om hur många ombud som är på plats och får rösta under stämman, vi tar fram en så kallad

röstlängd.

4. Fråga om kallelsen till Scouternas stämma skickats ut på korrekt sätt

Vi beslutar om kallelsen till stämman skickats till scoutkårerna i rätt tid inför stämman.

5. Fastställande av föredragningslista

Vi beslutar i vilken ordning beslut och information ska tas upp under stämman.

6. Fastställande av mötesregler och arbetsformer

Vi bestämmer om vårt sätt att arbeta under stämman.

7. Val av inflytandepatruller, redaktionspatrull och beredningsgruppspatruller

Vi väljer personer som kommer att arbeta och leda oss på påverkanstorget.

8. Presentation av verksamhetsberättelse, årsredovisning och revisionsberättelse för Scouterna 2017

samt verksamhetsberättelse för Scouterna 2016

Styrelsen presenterar Scouternas verksamhet under 2016 och 2017. De berättar vad som har gjorts under åren och

hur det har gått ekonomiskt under 2017.

9. Fastställande av balans- och resultaträkning samt beviljande av ansvarsfrihet för Scouternas

styrelseledamöter för 2017

Vi beslutar om den ekonomiska redovisningen för 2017 och beslutar om styrelsen har skött sitt ansvar under det

senaste året på ett ansvarsfullt sätt.

10. Beslut med anledning av Scouternas vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen

Vi beslutar om vad hur vi ska hantera det ekonomiska resultatet för 2017.

11. Behandling av propositioner

Vi beslutar om de förslag som lagts fram från styrelsen, så kallade propositioner.

6 (119)

12. Behandling av motioner till Scouternas stämma

Vi beslutar om förslag som lagts fram från Scouternas medlemmar, så kallade motioner.

13. Fastställande av antal övriga ledamöter i Scouternas styrelse

Vi beslutar om hur många övriga ledamöter som ska väljas in i den nya styrelsen, minst fem stycken.

14. Val av ordförande i Scouternas styrelse

Vi väljer vilka som ska vara ordförande för Scouterna.

15. Val av Internationella kommissionärer, IC:s, i Scouternas styrelse

Vi väljer vilka som ska vara Scouternas IC:s.

16. Val av övriga ledamöter i Scouternas styrelse

Vi väljer vilka som ska ingå i Scouternas styrelse.

17. Val av revisorer

Vi väljer vilka som ska kontrollera att styrelsen sköter Scouternas verksamhet och bekräftar vilken revisionsbyrå vi

har.

18. Val av ledamöter och suppleanter i förvaltningsmötet

Vi väljer vilka som ska ses och fatta beslut på Scouternas förvaltningsmöte 2019.

19. Val av sammankallande och övriga ledamöter i Scouternas valberedning

Vi väljer vilka som ska ingå i valberedningen. Valberedningen är de som ska föreslå de personer och funktioner som

ska väljas på Scouternas stämma 2020.

20. Övriga ärenden

Övriga frågor som stämman önskar diskutera.

21. Scouternas stämma avslutas

Ordförande avslutar mötet.

Styrelsen föreslår stämman

att att fastställa föredragningslistan.

7 (119)

Förhandlingsordning för

Scouternas stämma 2018

Förslag till beslut

Styrelsen föreslår stämman att fastställa förhandlingsordning för Scouternas stämma.

Inledning

I det här dokumentet beskrivs hur stämman ska arbeta för att beslutsprocessen ska vara demokratisk,

smidig och hinnas med inom tidsramarna.

Stämmans övergripande syfte

Stämman är Scouternas högsta beslutande organ. Då samlas ombud för alla scoutkårer/föreningar i

landet som gemensamt ska representera alla scouter i Sverige. Det övergripande syftet med stämman

är att besluta om inriktningen för verksamhetens kommande år och att avsluta den tidigare

verksamhetsperioden. Styrelse och andra centrala förtroendeposter ska också utses.

Stämmans flöde i stora drag

För att i demokratisk ordning fatta beslut som alla ombud kan påverka och ta ställning till arbetar

stämman genom ett antal olika steg. Tanken är att genom de olika stegen successivt förhandla fram

förslag till beslut som en majoritet kan ställa sig bakom. Under stämman arbetar vi i följande steg:

1. Stämmans inledning i plenum (d.v.s. när alla är samlade i den stora salen)

Huvudsakligt innehåll: Stämman öppnas och formalia avhandlas.

Ombuden roll: Delta genom att rösta och ev. lämna egna yrkanden i de olika formaliapunkter som

avhandlas.

2. Påverkanstorg

Huvudsakligt innehåll: Alla beslutsärenden presenteras på stationer, ombuden och övriga deltagare

kan informera sig om de olika förslagen, de som har egna yrkanden ska lämna in dem skriftligt på

påverkanstorget.

8 (119)

Ombuden roll: Informera sig om de olika motionerna och propositionerna, ställa frågor och diskutera

med andra. Lämna in egna yrkanden på de olika punkterna.

3. Beredningsgrupper

Huvudsakligt innehåll: Ombuden samlas i beredningsgrupper som är indelade utifrån olika områden.

Beredningsgruppernas uppgift är att diskutera ärendena och att behandla de yrkanden som har

kommit in. Vid beredningsgrupperna får deltagande ombud lägga nya yrkanden och även jämka

mellan de yrkanden som har lämnats in. Beredningsgrupperna ska komma fram till ett huvudförslag

till beslut på varje beslutsärende. Efter beredningsgrupperna sätts yrkandestopp, d.v.s. inga mer

yrkanden får längre läggas.

Ombuden roll: Aktivt medverka i diskussioner och förhandlingar i en av beredningsgrupperna. Bidra

till en konstruktiv dialog och att tillsammans med övriga ombud diskutera fram ett huvudförslag som

övriga ombud får ta ställning till i plenum.

4. Påverkanstorg

Huvudsakligt innehåll: Efter beredningsgrupperna öppnas påverkanstorget på nytt och resultatet av

beredningsgruppernas förhandling presenteras. Beredningsgruppernas huvudförslag anslås, och

övriga yrkanden sätts också upp.

Ombuden roll: Ombudens uppgift är att genom att föra dialog, att diskutera, ställa frågor, informera

sig om de olika huvudförslagen samt att markera de som man stödjer.

5. Beslut i plenum

Huvudsakligt innehåll: Alla ombuden samlas i plenum. Varje beslutsärende hanteras utifrån

dagordningen. Utgångspunkten är att diskussioner och förhandlingar redan har skett på

påverkanstorget och i beredningsgrupperna under lördagen. På några av punkterna ges möjlighet till

en kortare redogörelse av debatten av beredningsgruppsordförande i syfte att belysa de olika

synsätten och yrkanden som inkommit. Nya yrkanden får inte läggas. Beredningsgruppens yrkande

behandlas som huvudförslag. Övriga yrkanden som ombuden vill ska behandlas måste väckas.

Ombuden roll: Ombuden följer förhandlingen och tar ställning genom att rösta på de olika yrkanden.

Påverkanstorg i två omgångar

Det första påverkanstorgets syfte är att alla ombud ska bilda sig en uppfattning om de olika

beslutsärenden som finns på stämman, samt att lägga yrkanden på de olika motionerna och

propositionerna som finns i handlingarna.

På det andra påverkanstorget (efter beredningsgrupperna) kan ombuden se hur alla

beredningsgruppers huvudförslag lyder. Inga nya yrkanden får läggas på det andra påverkanstorget.

9 (119)

För att ett yrkande ska behandlas av plenum på söndagen krävs att det fått stöd från minst 10 % av

de närvarande ombuden. För att det ska synas hur stort stöd ett yrkande har ska alla ombud markera

på inflytandepunkten om de stöder att ett yrkande antas av stämman. Det sker genom att klistra upp

en grön plupp vid yrkandet. Pluppning sker under det andra påverkanstorget. Alla förslag som

skickats ut i handlingarna kommer att behandlas, 10 % av de närvarande ombuden behöver inte ha

visat sitt stöd för dem.

Flera ombud kan jämka (slå ihop) sina yrkanden om de är lika eller föreslår samma sak. Jämkningar

sker under det första påverkanstorget eller i beredningsgrupperna. När två yrkanden jämkas dras i

praktiken det ena yrkandet tillbaka till förmån för det andra, eller båda två till förmån för en ny

formulering. Tillbakadragna yrkanden går att lyfta igen innan det andra påverkanstorget avslutats.

DIGITALT PÅVERKANSTORG INNAN STÄMMAN ÖPPNAR

Den 29 oktober öppnas möjligheten att tycka till om beslutspunkterna till Scouternas stämma i

VoteIT, ett så kallat digitalt påverkanstorg. Det innebär att du kan kommentera punkterna samt, om

du är ombud, även lägga yrkanden. Dessa yrkanden kommer att publiceras på det fysiska

påverkanstorget. Observera att du måste vara fysiskt närvarande på Scouternas stämma för att ditt

yrkande ska behandlas. Det digitala påverkanstorget stänger för yrkanden 00:00 natten till den 9

november.

INFLYTANDEPUNKTER OCH INFLYTANDEPUNKTSANSVARIGA

Varje beslutsärende har en fysisk plats i lokalen för påverkanstorget. Platsen kallas inflytandepunkt.

När påverkanstorget öppnar innehåller inflytandepunkten det underlag som är utskickat inför

stämman och de yrkanden som inkommit under det elektroniska påverkanstorget från ombud eller

styrelse.

Inflytandepunkten bemannas av en eller två inflytandepunktsansvariga. Dessa väljs av stämman efter

förslag från styrelsen. Inflytandepunktsansvariga har ansvar för att diskussionerna förs på ett

konstruktivt sätt. De ansvarar också för att diskussionen håller sig till ämnet och att det blir allsidigt

belyst. För att detta ska fungera bra måste också alla ombud aktivt bidra till enkelhet och tydlighet.

DIGITALT BESLUTSSTÖD: VoteIT

För att det ska vara enkelt för många människor att ta del av informationen kommer vi att använda

oss av ett elektroniskt påverkanstorgssystem. Ombuden fyller i sina yrkanden elektroniskt.

Yrkandena publiceras omedelbart i systemet. Det ska också sättas upp en papperskopia på den

fysiska inflytandepunkten. För detta ansvarar sekretariatet, men för att underlätta behöver ombuden

meddela sekretariatet när nya yrkanden lagts. Alla yrkanden kommer att anslås på inflytandepunkten.

10 (119)

NÄRVARO

På påverkanstorget har alla närvarande rätt att delta i diskussionerna, men det är bara ombud,

styrelse, valberedning (i fråga om val som de förberett) och revisorer (i fråga om deras granskning)

som har rätt att lämna yrkanden.

Beredningsgrupper

Beredningsgruppernas syfte är att fördjupa diskussionen om de olika beslutsärendena och de

yrkanden som inkommit och att genom debatt och förhandling komma fram till ett huvudförslag att

föreslå stämman.

I beredningsgrupperna ingår ombud, eventuella motionärer, funktionärer i form av

beredningsgruppsordföranden/inflytandepunktsansvariga och sekreterare, representanter för

styrelsen samt ev. andra sakkunniga (exempelvis personal vid Scouternas kansli). Deltagare på

Demokratijamboree som inte tillhör någon av dessa kategorier har inte närvarorätt i

beredningsgrupperna.

OMBUDEN DELAS IN I BEREDNINGSGRUPPER

Varje ombud tilldelas en beredningsgrupp att ingå i baserat på föranmält intresse. Arrangörerna av

stämman sätter samman beredningsgrupperna så att de blir ungefär jämnstora. Varje ombud kan

endast ingå i en beredningsgrupp; det finns inte möjlighet att delta i flera grupper samtidigt.

Stämman utser på förslag av styrelsen ordförande i beredningsgrupperna. De kommer att leda

arbetet i de olika beredningsgrupperna. Deras roll är att driva arbetet i beredningsgruppen framåt och

komma till beslut inom avsatt tid. De håller i talarlistan och leder mötets beslutsfattande som sker

genom omröstning med acklamation. Stämman utser även sekreterare till beredningsgrupperna. De

kommer att hålla reda på vilka beslut som fattas i beredningsgruppen.

Ombuden diskuterar de yrkande som finns på varje beslutsärende och kommer fram till ett

huvudförslag, alltså vad de tycker att hela stämman ska besluta.

Ombud och övriga deltagare i en beredningsgrupp kan lägga nya yrkanden under mötet med

beredningsgruppen. Yrkanden kan också läggas in i VoteIT i förväg under det digitala

påverkanstorget eller på påverkanstorget.

Efter beredningsgruppens slut är det yrkandestopp. Efter det kan inga nya yrkanden läggas.

Förhandlingsordning i plenum

NÄRVARO-, FÖRSLAGS-OCH YTTRANDERÄTT

Ur Scouternas stadgar § 5.5 Mötesrättigheter och beslutsformer för Scouternas stämma har följande

personer närvaro- och yttranderätt:

11 (119)

• Samtliga närvarande medlemmar

• Observatörer utsedda av samverkansorganisation i enlighet med § 3.3

• Avgången ledamot i Scouternas styrelse i fråga om ansvarsfrihet för dennes förvaltning

Följande personer har dessutom, förutom närvaro- och yttranderätt, även förslagsrätt:

• Ombud

• Ledamöter i Scouternas styrelse

• Valda revisorer i fråga om deras granskning

• Valberedningens ledamöter i fråga om val som de förberett

Av Scouternas styrelse inbjudna gäster har närvaro- och yttranderätt. Dessa gäster kan närvara delar

av eller hela helgen. Stämman kan besluta att ge ytterligare personer närvaro och yttranderätt.

Rösträtt tillkommer ombud. Ingen har rätt att rösta i frågor som rör egen förvaltning eller eget

arvode.

MÖTESORDFÖRANDE OCH SEKRETERARE

Mötesordförandena har till uppgift att leda Scouternas stämma. De ska hålla ordning på

arbetsformerna och har ansvar för att samtliga ombud kan följa med i beslutsfattandet.

Mötesordförandena ska inte påverka vilka beslut som fattas, bara säkerställa att beslut fattas på ett

demokratiskt vis.

Sekreterarna har till uppgift att föra protokoll över stämmans beslut. Protokollet ska vara

justeringspersonerna, som valts av stämman att läsa igenom och godkänna det sekreterarna skrivit i

protokollet, tillhanda senast sex veckor efter det att stämman avslutats. Protokollet ska vara justerat

ytterligare fyra veckor efter det att sekreterarna lämnat det ifrån sig.

RÖSTNING

Ur Scouternas stadgar, § 5.5: För utövande av rösträtt och fattande av beslut i Scouternas stämma

gäller

• att varje röstberättigat närvarande ombud har maximalt en röst.

• att beslut fattas genom öppen omröstning. Stämman kan i särskilda frågor besluta om att sluten

omröstning ska ske. I fråga om personval, om någon röstberättigad eller mötespresidiet begär det,

fattas beslut med sluten omröstning.

• att som stämmans beslut gäller den mening som stöds av flest antal röstande (om inget annat regleras

i dessa stadgar, till exempel krävs 2/3 eller 3/4 majoritet vid ändring av vissa delar av stadgarna)

• att vid lika röstetal avgör lotten.

12 (119)

Beslut fattas med acklamation eller med hjälp av elektronisk omröstning i VoteIT. Vid öppen

omröstning presenteras röstsiffrorna för samtliga ombud. Vid sluten omröstning presenteras

röstsiffrorna enbart för rösträknarna och mötespresidiet. Vid sluten omröstning med fler än två

alternativ genomförs omröstning genom kontrapropositionsvotering. Om det blir diskussion om

resultatet av den elektroniska omröstningen fungerar rösträknarna som stämmans kontrollpersoner.

Rösträknarna väljs av stämman.

Vid val av grupper där det finns fler kandidater än platser tillämpas Schulzemetoden för röstning och

rösträkning. Schulze-metoden innebär att ett ombud i sin röst rangordnar kandidaterna. Om ens

förstahandsval inte blir vald kommer ens röst inte bli bortkastad - då kommer rösten användas på

kandidaten en gillar näst bäst, och så vidare i fallande ordning. Metoden garanterar att kandidaterna

som blir valda har största möjliga stöd och att inte kandidater med lägre stöd kan väljas över

kandidater med högre stöd. Se även https://sv.wikipedia.org/wiki/Schulze-metoden

OMRÖSTNING

• Acklamation – muntlig omröstning, mötesordföranden avgör om det blev ett ja eller nej.

• Votering – röstning med röstkort eller elektronisk omröstning, mötesordföranden avgör om det

blev ett ja eller nej.

• Rösträkning – röstning med röstkort eller elektronisk omröstning, rösträknarna räknar enskilt och

meddelar presidiet sitt resultat, presidiet avgör om det blev ett ja eller nej. Rösträknarna får inte

prata med varandra innan mötesordförandena redovisat resultatet.

• Röstgranskning – ombuden får en och en avlägga sin röst muntligt, rösterna kontrolleras mot

röstlängden.

Om ett ombud inte håller med om mötesordförandens bedömning kan ombudet säga ifrån och då

genomförs en noggrannare omröstning. En noggrannare omröstning begärs genom att man ropar

namnet på nästa typ av omröstning, efter en acklamation ropar man alltså votering och därefter

rösträkning.

Det finns också en omröstningsvariant som heter sluten omröstning. Det innebär att man skriver

sina svar på en lapp som rösträknarna sedan räknar utan insyn från någon annan. Stämman kan i

särskilda frågor besluta om att sluten omröstning ska ske. I fråga om personval kan beslut fattas med

sluten omröstning om mötespresidiet eller någon röstberättigad begär det.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Schulze-metoden

13 (119)

2016 års verksamhet

En av uppgifterna för Scouternas stämma är att fatta beslut om det föregående stämmoårets

verksamhet (årsredovisningen för detta år är redan godkänd och beslutad om under

förvaltningsmötet 2017).

GODKÄNNANDE AV VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

Se bilaga 3.


att godkänna verksamhetsberättelsen för 2016 och lägga den till handlingarna.

2017 års verksamhet och

ekonomi

En av uppgifterna för Scouternas stämma är att fatta beslut om föregående års ekonomi och

verksamhet.

GODKÄNNANDE AV ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Se bilaga 4 och 5.


att godkänna årsredovisning och verksamhetsberättelse för 2017 och lägga dem till handlingarna.

14 (119)

Fastställande av balans- och

resultaträkning

Se bilaga 5 sidorna 21-23.

Revisorerna föreslår stämman

att fastställa resultat- och balansräkning för 2017.

BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET FÖR STYRELSENS LEDAMÖTER FÖR 2017 ÅRS

FÖRVALTNING

Se bilaga 5, sidorna 33 och 34.

Revisorerna föreslår stämman

att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för 2017 års förvaltning.

BESLUT MED ANLEDNING AV SCOUTERNAS VINST ELLER FÖRLUST ENLIGT DEN

FASTSTÄLLDA RESULTATRÄKNINGEN

Se bilaga 5 sida 20 och bilaga 4 sidan 4-5.

Scouterna redovisar ett resultat som är bättre än budget för 2017. En mängd faktorer har bidragit till

detta. Den löpande verksamheten, inklusive personalkostnader, har präglats av en kontinuerlig

kostnadseffektivitet. Stora insatser har behövts läggas på Jamboree17, vilket har gjort att bland annat

kostnader för personal hänskjutits dit. Den så viktiga insamlingsverksamheten har nått sina mål,

vilket är mycket glädjande. Ett visst positivt resultat härstammar från att andra organisationer velat

använda sig av Trygga möten webbkurs, vilket bådar gott inför framtiden. Jamboree17 särredovisas i

den verksamhetsindelade resultaträkningen i verksamhetsberättelsen. Trots ett lägre deltagarantal än

beräknat har projektet ekonomiskt under tre år levererat ett slutresultat enligt budget. Eftersom

majoriteten av intäkterna inkommit under 2017 redovisar Scouterna som helhet ett stort positivt

resultat, som ska ställas i relation till tidigare års negativa resultat.


att 2017 års resultat om +5 744 422 kronor balanseras i ny räkning.

15 (119)

Propositioner från Scouternas

styrelse

Proposition 1: Verksamhetsplan 2019-2020

Se bilaga 10 för verksamhetsplan. Nedan finns en beskrivning av budgetförslaget för 2019-2020,

helhetsbudget ser du i bilaga 7.

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2019-2020

Styrelsens förslag till budget för 2019 och 2020 bygger på den verksamhetsplan som föreslås

Scouternas stämma. Budgeten är uppdelad i olika verksamhetsområden där både kostnader och

intäkter ingår. Styrelsen gör en revidering av budgeten vid sitt möte i mars eller april då besked om

statsbidrag, utdelning från Postkodlotteriet och ett antal andra bidrag har inkommit.

Statsbidraget till ungdomsorganisationer, som utbetalas från Myndigheten för ungdoms- och

civilsamhällesfrågor (MUCF) och baseras på antal medlemmar och antal medlemsföreningar, utgör

en viktig del av Scouternas finansiering. En del av statsbidraget finansierar Scouternas direkta stöd till

de kårer som inte är medlem i en samverkansorganisation som söker eget statsbidrag. Detta stöd

utgörs framför allt av Scouternas regionala kanslier. Resten av statsbidraget utbetalas till de

scoutkårer som ansökt om statsbidrag via Scouterna för att användas i den lokala verksamheten.

I enlighet med beslut på Scouternas stämma 2012 har budgeten kompletterats med information

rörande uppdelningen mellan stödstruktur (som finansieras och nyttjas av scoutkårer som inte är

medlemmar i en samverkansorganisation som söker eget statsbidrag) och den gemensamma

utvecklingen som sker för alla scouter i Sverige.

De projekt där vi räknar med intäkter genomförs endast om vi får extern finansiering. Projektbidrag

kan under verksamhetsperioden sökas för projekt som idag inte finns i budget men som

överensstämmer med strategins och verksamhetsplanens inriktning och mål, vilket innebär att

omsättningen kan öka på vissa budgetposter utan att resultatet påverkas.

Budgetens olika delar är kommenterade nedan. Helhetsbudgeten finns i bilaga 7.

MEDLEMSUTVECKLING

Budgeten omfattar våra regionala kanslier, som består av sammanlagt femton utvecklingschefer och

utvecklingskonsulenter. De regionala kanslierna finansieras i huvudsak av statsbidraget eftersom de

utgör stödstrukturen till de kårer som inte är med i någon av de samverkansorganisationer som själva

uppbär statsbidrag. Visst utvecklingsarbete till förmån för hela scoutrörelsen sker också på de

regionala kanslierna. På vissa ställen arbetar även distriktens personal på det regionala kansliet vilket

ger stora samordningsvinster och ytterligare möjlighet att utveckla verksamheten.

16 (119)

Medlemsutvecklingsprojekt är projekt med fokus på breddad rekrytering. Här finns det pågående

projektet ”Tillgänglig scoutverksamhet för fler” (finansierat av Svenskt Friluftsliv), projektet ”Från

flykt till trygg fritid” (finansierat av Postkodlotteriet) samt projektet ”Open up” (finansierat av

Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse).

MEDLEMSAVGIFTER OCH STATSBIDRAG

Medlemsavgifter beräknas till 11,3 mkr för 2017 och 11,8 mkr för 2020. Detta bygger på antagandet

om medlemsökning enligt förslaget till verksamhetsplan samt medlemsavgift i enlighet med

styrelsens förslag.

Statsbidrag om 15 mkr för både 2019 och 2020 budgeteras. Detta är antaganden om statsbidrag från

MUCF. Kostnaderna är utbetalningen av bidrag direkt till de scoutkårer som inte tillhör en

samverkansorganisation som söker eget statsbidrag, enligt styrelsens beslutsförslag nedan.

KOMMUNIKATION

Ledning kommunikation innehåller kostnader för ledning av kommunikationsarbetet, ideella

grupper, kompetensutveckling och gemensamma möten för dem som arbetar med

verksamhetsområdet.

Produktion och tjänster är produktion av material till projekt och verksamheter,

kommunikationsstöd till verksamhetsområden samt intern kommunikation inom Scouterna som

helhet.

Scout är Scouternas medlemstidning till alla medlemmar.

Webbutveckling/hemsida är utveckling och drift av Scouternas webbplatser, till exempel

scouterna.se, scoutservice.se och utvecklingen av kårsajter. Här finns ett behov av en fortsatt

modernisering av plattformen för scouterna.se och scoutservice.se.

Press/opinion är Scouternas påverkansarbete, inklusive bland annat stöd till nationella och lokala

talespersoner.

Marknadsföring/rekrytering innehåller framförallt rekryteringskampanjen men också andra

marknadsföringsevent. Här finns en fortsatt satsning för att bibehålla fokus på extern media och

synlighet i sociala medier. Denna kommunikation ska ge ett bra och hållbart stöd för fortsatt

utveckling och rekrytering. De senaste kampanjerna har fått mycket god feedback, gett en ökad

stolthet och underlättat rekryteringen lokalt.

UTVECKLING

Ledning utveckling innehåller kostnader för övergripande utvecklingsfrågor och gemensamma möten

för dem som arbetar med verksamhetsområdet. Vi räknar med att ett antal interna och externa

bidragsansökningar kommer att beviljas under budgetperioden som kommer att kunna bidra till

verksamhetsutveckling, främst under 2020.

17 (119)

Programutveckling innehåller verksamhetskostnader rörande det programarbete som finns definierat

i verksamhetsplanen. Vi behöver fortsatt satsa på programutveckling. Under budgetperioden finns

1,5 heltidstjänst. Vi ser stora möjligheter med ännu bättre synergi mellan programutveckling och

framtida nationella jamboreer.

Internationell verksamhet innehåller bland annat en ideell arbetsgrupp med internationellt fokus samt

tjänsten som internationell sekreterare.

Arrangemang är kostnader och intäkter för alla arrangemang som genomförs i Scouternas regi. Större

arrangemang som har intäkter och kostnader fördelade över flera år, som exempelvis

världsscoutjamboreen i Nordamerika 2019, europeisk jamboree 2020 och nationell jamboree 2021,

sorterar inte under Scouternas arrangemang utan redovisas separat. Dessa bidrar dock till viss

finansiering av personal under detta område.

Trygga möten är en prioriterad verksamhet som innehåller såväl förebyggande arbete som råd och

stöd vid uppkomna situationer.

UTBILDNING

Scouternas folkhögskola har sedan 2012 helhetsansvaret för Scouternas utbildningar och avsätter

medel för utvecklingsarbetet i enlighet med den verksamhetsplan stämman beslutar om. Målet är att

all utbildningsverksamhet ska genomföras som kurser i folkhögskolans regi. Folkhögskolans budget

och plan för detta kommer att presenteras på stämman i samband med påverkanstorget.

Under budgetperioden kommer en ökad satsning på att erbjuda utbildningar till externa parter,

exempelvis näringsliv och andra ideella organisationer, att påbörjas. Sedan tidigare erbjuder vi redan

Trygga möten webbkurs, där vi märker en stor efterfrågan. Ytterligare kurser som kommer att

erbjudas är bland annat sådana som har sitt ursprung i våra scoutledarutbildningar. Satsningen är

nödvändig för att bredda Scouternas finansiering. Idag är vi alltför beroende av medlemsavgifter,

statsbidrag och bidraget från Svenska Postkodlotteriet. Satsningen kommer i ett inledningsskede

självklart att bära med sig uppstartskostnader och nettoresultatet under budgetperioden kommer att

vara blygsamt.

Under Utbildning finns även projekten Tillgänglig scoutverksamhet samt Anpassat ledarskap som

finansieras i helhet av Svenskt Friluftsliv respektive Svenska Postkodlotteriet. Här återfinns även

ledarskapsutbildningen Värdebaserat ledarskap som i stor utsträckning är finansierad av Konungens

Stiftelse Ungt Ledarskap som ger sitt bidrag direkt till Scouterna.

LEDNING OCH STRUKTUR

Internationell scouting är kostnader för International Commissioners, deltagande i WAGGGS:s och

WOSM:s internationella konferenser med mera.

Styrelse och ledning är kostnader för styrelsen, en generalsekreterare samt en biträdande

generalsekreterare. I denna post ingår även kostnader för valberedningen och

verksamhetsrevisorerna.

18 (119)

Avgifter andra organisationer är medlemsavgifter till våra världsorganisationer, WAGGGS och

WOSM samt andra organisationer där Scouterna är medlem.

Scouternas stämma är intäkter och kostnader för Scoutforum 2019, Förvaltningsmöte 2019 och

Demokratijamboree 2020.

Externa relationer och finansiering är framför allt intäkter och kostnader för insamlingsarbete. Här

finns högt uppsatta mål om en budgeterad intäkt om drygt 15 mkr för 2019 och knappt 15,5 mkr

2020, avseende bidrag från Postkodlotteriet, huvudpartnerskap och annat insamlingsarbete.

SERVICE

Kanslidrift är HR, IT, medlems-, kår och kanslistöd samt ekonomifunktion. Detta finansieras genom

utdebitering av intern overheadkostnad på övriga verksamhetsområden. Intäkten på detta område är

främst kansliintern.

Scoutshopen är vår försäljningsverksamhet, se www.scoutshop.se. För att skapa fler stora intäktsben

att stå på kommer en större satsning på Scoutshopen att påbörjas under budgetperioden, dels i form

av ett ökat och breddat produktutbud, dels i form av nödvändig utveckling av vår e-handel. Detta

medför uppstartskostnader vilket gör att resultatet under budgetperioden är lägre än tidigare år.

Medlemsservice är kostnader för medlemsregister, kårservice, statsbidragsansökan och fortsatt

GDPR-arbete. Här tas kostnaderna för det som genererar budgeterade intäkter avseende

medlemsavgifter och statsbidrag. Avseende Scoutnet och E-tjänster kopplade till det finns här avsatta

medel för fortsatt kårnära utveckling.

FÖRVALTNING

Anläggningar rör Scouternas fastigheter: Vindalsö, Gilwell med Brittmäss, Mullfjällsstugan och

Frustuna.

Övergripande förvaltning är räntor och utdelningar kopplade till Scouternas placeringar.

Museum är kostnader för drift av scoutmuseet i Stockholm.

Arkiv är kostnader för Scouternas arkivering och bevarandeverksamhet.

RESULTAT

Budgeten före jamboreer slutar på ett resultat på 0 tkr för 2019 och -1 tkr för 2020.

JAMBOREER OCH ANDRA STÖRRE ARRANGEMANG

Under detta område finns samlat de arrangemang som sträcker sig över flera år. Ett vanligt scenario

är att ett sådant arrangemang under ett år endast har kostnader, exempelvis för planering och

anmälningsavgifter, och under ett efterföljande år har intäkter i form av deltagaravgifter. Som helhet

19 (119)

ska dessa arrangemang bära sig själva och generera ett nollresultat vilket det också budgeteras för sett

över flera år.

I denna budget är arrangemangen världsscoutjamboreen 2019 i Nordamerika, europeisk jamboree

2020, nationell jamboree 2021 och Moot Irland 2021.

RESULTAT INKLUSIVE JAMBOREER

Budgeten inklusive jamboreer slutar på ett resultat på -209 tkr för 2019 och 1 089 tkr för 2020.

Reviderad Proposition 2: Äventyr och kompisar i en riktigt bra

scoutverksamhet

Se Bilaga 12 och 13.

Proposition 3: Stadgerevision 2018


att anta stadgeändringsförslaget.

BAKGRUND

Scouternas stadgar antogs på stämman 2012 och reviderades på stämman 2014. Inför stämman 2018

finns det behov av att föreslå ett antal mindre justeringar. Ändringarna är dels för att justera ordval

på vissa ställen, dels för att anpassa stadgarna till det arbetssätt som sedan tidigare beskrivs i

Scouternas strategi och i verksamhetsplaner, både föregående och kommande.

Nuvarande skrivning Förslag ny skrivning Kommentar

§2.1

Scouternas högsta beslutande organ är Scouternas stämma. Stämmans beslut verkställs av Scouternas styrelse som även ska förvalta organisationens angelägenheter.

Scouternas högsta beslutande organ är Scouternas stämma. Stämmans beslut verkställs av Scouternas styrelse som även ska förvalta organisationens angelägenheter. Scouternas styrelse kan fatta beslut om att biträdas av en generalsekreterare.

Sedan Scouternas första styrelse valdes på stämman 2012 har inriktningen varit att styrelsen ska arbeta strategiskt och att det operativa arbetet hanteras av generalsekreteraren genom ideella grupper och anställda.

20 (119)

Generalsekreteraren ansvarar då gentemot styrelsen för den löpande förvaltningen.

Generalsekreteraren har också varit med att lägga fram och skriva under årsredovisningen. Det har således under en period legat ett stort ansvar på generalsekreteraren utan att det varit stadgefäst. För att öka tydligheten kring generalsekreterarens ansvar föreslås denna förändring samt förändring i §5.7, §5.11 och tillägg av §6.6.

§ 3.2

Samverkan med Scouterna grundar sig på att alla medlemmar inom en samverkansorganisation som bedriver scoutverksamhet ska vara medlemmar i Scouterna. Anslutning sker antingen genom individuellt ställningstagande eller kollektivt via samverkansorganisationen. Medlemskapet är dock alltid individuellt. En samverkansorganisation har rätt att sända fem observatörer till Scouternas stämma. Övriga rättigheter och skyldigheter mellan Scouterna och samverkansorganisationen regleras i avtal mellan parterna. En samverkansorganisation kan utöver kriterierna i § 3.1 själv besluta om ytterligare medlemskriterier.

Samverkan med Scouterna grundar sig på att alla medlemmar inom en samverkansorganisation som bedriver scoutverksamhet ska vara medlemmar i Scouterna. Anslutning sker antingen genom individuellt ställningstagande eller kollektivt via samverkansorganisationen. Medlemskapet är dock alltid individuellt. En samverkansorganisation har rätt att sända fem observatörer till Scouternas stämma. Rättigheter och skyldigheter mellan Scouterna och samverkansorganisationen regleras i avtal mellan parterna. En samverkansorganisation kan utöver kriterierna i § 3.1 själv besluta om ytterligare medlemskriterier.

En mindre ändring för att öka tydligheten.

§4.1

Medlem i Scouterna är den som efter aktiv handling erhållit medlemskap i en scoutkår, har betalat medlemsavgift i enlighet med § 4.3 och finns upptagen i medlemsregister i enlighet med § 4.5.

Medlem i Scouterna är den som efter aktiv handling erhållit medlemskap i en scoutkår, finns upptagen i medlemsregister i enlighet med § 4.5 och genom aktiv handling årligen bekräftar sitt medlemskap.

Dagens skrivning kan tolkas som att medlemskap endast infaller om medlemsavgift har betalats, vilket inte alltid är fallet i praktiken. Personer som avgiftsbefriats av sin scoutkår behöver alltid bekräfta sitt medlemskap varje år men det krävs i dessa fall ingen inbetald avgift.

21 (119)

§4.3

Medlemsavgiften består av följande delar: • Avgift till scoutkåren • Avgift till eventuellt scoutdistrikt • Avgift till eventuell samverkansorganisation • Avgift till riksorganisationen Varje avgift fastställs i enlighet med respektive organisations stadgar. Medlemsavgiften kan subventioneras av scoutkåren, scoutdistriktet och samverkansorganisationen. Medlemsavgiften till Scouterna är lika för samtliga medlemmar. Scouternas styrelse ansvarar för att varje medlem faktureras avgift till riksorganisation samt om kåren och eventuellt distrikt och/eller samverkansorganisation så önskar, även avgift till denna. Kåren är betalningsskyldig för registrerade medlemmars avgifter till riksorganisation och eventuellt distrikt.

Medlemsavgiften består av följande delar: • Avgift till scoutkåren • Avgift till eventuellt scoutdistrikt • Avgift till eventuell samverkansorganisation • Avgift till riksorganisationen Varje avgift fastställs i enlighet med respektive organisations stadgar. Medlemsavgiften kan subventioneras av scoutkåren, scoutdistriktet och samverkansorganisationen. Kåren är betalningsskyldig för registrerade medlemmars avgifter till riksorganisation och eventuellt distrikt.

Genom samverkansavtal och eventuella framtida subventioneringar på riksnivå är inte medlemsavgiften till Scouterna lika för samtliga medlemmar. Att styrelsen ansvarar för fakturering är en operativ fråga som inte behöver vara stadgefäst.

§4.4

Medlemskap upphör om medlem ber att få lämna riksorganisationen eller inte förnyar sitt medlemskap enligt § 4.1. Medlem som motarbetar Scouternas syfte kan uteslutas genom beslut av kårstyrelse eller av Scouternas styrelse efter samråd med scoutkåren. Beslutet ska meddelas Scouternas styrelse. Beslut om uteslutning kan överklagas till Scouternas styrelse.

Medlemskap upphör om medlem ber att få lämna riksorganisationen. Medlem som motarbetar Scouternas syfte kan uteslutas genom beslut av kårstyrelse eller av Scouternas styrelse efter samråd med scoutkåren. Beslutet ska meddelas Scouternas styrelse. Beslut om uteslutning kan överklagas till Scouternas styrelse.

Detta är en följdförändring av ändringen i §4.4. Om en medlem inte betalar sin medlemsavgift stryks inte medlemskapet automatiskt, utan vidare hantering är upp till kåren. Detta är praxis redan idag.

§5.2

Scoutkår har rätt att överlåta sin(a) röst(er) till Scouternas stämma till annan kår, distrikt eller samverkansorganisation. Överlåtelse av röst(er) ska ske genom skriftlig fullmakt.

Scoutkår har rätt att överlåta sin(a) röst(er) till Scouternas stämma till annan kår, distrikt eller samverkansorganisation. Överlåtelse av röst(er) ska ske genom fullmakt.

Denna ändring skapar möjligheter för att använda sig av digitala lösningar som underlättar för scoutkårers administration.

22 (119)

§5.7

Ordinarie möte med Scouternas stämma ska hållas vartannat år före november månads utgång på ort och tid som bestäms av Scouternas styrelse. Följande ärenden ska förekomma: 1. Val av mötesordförande och övriga mötesfunktionärer a. Val av mötesordförande b. Val av justerare och eventuella rösträknare c. Val av eventuella övriga mötesfunktionärer 2. Fastställande av röstlängden 3. Fråga om kallelsen till Scouternas stämma skett på korrekt sätt 4. Fastställande av föredragningslista 5. Föredragning av styrelsens förvaltningsberättelse, verksamhetsberättelse, resultaträkning, balansräkning och revisionsberättelse för det närmast föregående verksamhetsåret samt de två föregående årens verksamhetsberättelser 6. Fråga om fastställande av balans- och resultaträkning samt om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter för det närmast föregående verksamhetsåret 7. Beslut i anledning av riksorganisationens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen 8. Behandling av motioner och propositioner till Scouternas stämma 9. Fastställande av medlemsavgift, verksamhetsplan inklusive budget och finansiella mål för nästföljande två verksamhetsår 10. Val av ordförande i Scouternas styrelse 11. Val av övriga ledamöter i Scouternas styrelse 12. Val av revisorer enligt § 5.12

Ordinarie möte med Scouternas stämma ska hållas vartannat år före november månads utgång på ort och tid som bestäms av Scouternas styrelse. Följande ärenden ska förekomma: 1. Val av mötesordförande och övriga mötesfunktionärer a. Val av mötesordförande b. Val av justerare och eventuella rösträknare c. Val av eventuella övriga mötesfunktionärer 2. Fastställande av röstlängden 3. Fråga om kallelsen till Scouternas stämma skett på korrekt sätt 4. Fastställande av föredragningslista 5. Föredragning av styrelsens och i förekommande fall generalsekreterarens förvaltningsberättelse, verksamhetsberättelse, resultaträkning, balansräkning och revisionsberättelse för det närmast föregående verksamhetsåret samt de två föregående årens verksamhetsberättelser 6. Fråga om fastställande av balans- och resultaträkning samt om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och i förekommande fall generalsekreteraren för det närmast föregående verksamhetsåret 7. Beslut i anledning av riksorganisationens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen 8. Behandling av motioner och propositioner till Scouternas stämma 9. Fastställande av medlemsavgift, verksamhetsplan inklusive budget och finansiella mål för nästföljande två verksamhetsår

Dagordningspunkt 5 och 6 har uppdaterats i linje med kommentarerna under ändringsförslaget för §2.1 Dagordningspunkt 11 föreslås läggas till för att ge framtida valberedningar och stämmor flexibilitet i valet av styrelse. Efterföljande dagordningspunkters numrering uppdateras följaktligen. Dagordningspunkt 13, tidigare 12, uppdateras för att bättre gå i linje med den existerande skrivningen i §5.12. Dagordningspunkt 14, tidigare 13, uppdateras i enlighet med föreslagen ändring i §5.10.

23 (119)

13. Val av ledamöter och suppleanter i förvaltningsmötet 14. Val av sammankallande och övriga ledamöter i Scouternas valberedning 15. Övriga ärenden

10. Val av ordförande i Scouternas styrelse 11. Beslut om val av antalet ledamöter i Scouternas styrelse 12. Val av övriga ledamöter i Scouternas styrelse 13. Val av revisorer bekräftas (i enligt med § 5.12) 14. Val av ombud och suppleanter i förvaltningsmötet 15. Val av sammankallande och övriga ledamöter i Scouternas valberedning 16. Övriga ärenden

§5.10

Under de år då Scouternas stämma ej äger rum fattas beslut angående balans- och resultaträkning samt beviljande av ansvarsfrihet av förvaltningsmötet. Till förvaltningsmötet ska 45 ledamöter kallas. För att förvaltningsmötet skall vara beslutsfört krävs att minst hälften av de kallade ledamöterna är närvarande. Samtliga ledamöter ska vara medlemmar i Scouterna. Förvaltningsmötets ledamöter väljs av Scouternas stämma. Scouternas stämma kan välja att delegera eventuella andra ärenden till förvaltningsmötet. Mötet ska hållas senast i november månad och kallelse till mötet ska utfärdas av Scouternas styrelse senast två månader före mötet. Samtliga handlingar till förvaltningsmötet ska vara förvaltningsmötets ledamöter tillhanda och finnas tillgängligt för kårer och distrikt senast två månader innan mötet. Scouternas styrelse ansvarar för att protokoll förs. Protokollet ska justeras av mötesordförande och protokolljusterarna som alla väljs av mötet. Beslut enligt denna paragraf får om samtliga till mötet utsedda ledamöter är ense om

Under de år då Scouternas stämma ej äger rum fattas beslut angående balans- och resultaträkning samt beviljande av ansvarsfrihet av förvaltningsmötet. Till förvaltningsmötet ska 45 ombud kallas. För att förvaltningsmötet skall vara beslutsfört krävs att minst hälften av de kallade ombuden är närvarande. Samtliga ombud ska vara medlemmar i Scouterna. Förvaltningsmötets ombud väljs av Scouternas stämma. Scouternas stämma kan välja att delegera eventuella andra ärenden till förvaltningsmötet. Mötet ska hållas senast i november månad och kallelse till mötet ska utfärdas av Scouternas styrelse senast två månader före mötet. Samtliga handlingar till förvaltningsmötet ska vara förvaltningsmötets ombud tillhanda och finnas tillgängligt för kårer och distrikt senast två månader innan mötet. Scouternas styrelse ansvarar för att protokoll förs. Protokollet ska justeras av mötesordförande och protokolljusterarna som alla väljs av mötet. Beslut enligt denna paragraf får om samtliga till mötet utsedda ombud är ense

Förslaget är att termen ledamot byts ut mot ombud, vilket bättre speglar uppdraget.

24 (119)

det, fattas per capsulam (per brev, e-post eller motsvarande).

om det, fattas per capsulam (per brev, e-post eller motsvarande).

§5.11

Scouternas verksamhetsår är kalenderår. Scouternas räkenskaper ska per den 31 december varje år sammanföras i fullständigt bokslut. Årsredovisning tillsammans med övrigt revisionsunderlag ska senast den 1 april påföljande år överlämnas till revisorerna för granskning. Revisorerna ska senast den 15 maj återlämna handlingarna med berättelse över deras granskning till Scouternas styrelse. Förvaltningsberättelse med noter, verksamhetsberättelse, resultaträkning, balansräkning och revisionsberättelse ska av Scouternas styrelse göras tillgänglig för medlemmarna senast den 30 juni och framläggas för nästa ordinarie Scouternas stämma.

Scouternas verksamhetsår är kalenderår. Scouternas räkenskaper ska per den 31 december varje år sammanföras i fullständigt bokslut. Årsredovisning tillsammans med övrigt revisionsunderlag ska senast den 1 april påföljande år överlämnas till revisorerna för granskning. Revisorerna ska senast den 15 maj återlämna handlingarna med berättelse över deras granskning till Scouternas styrelse. Årsredovisningen med noter, resultaträkning, balansräkning och revisionsberättelse ska av Scouternas styrelse och i förekommande fall generalsekreterare undertecknas. Årsredovisning och verksamhetsberättelse ska göras tillgänglig för medlemmarna senast den 30 juni och framläggas för nästa ordinarie Scouternas stämma.

I nuvarande skrivning finns en oklarhet i användning av begreppen årsredovisning, verksamhetsberättelse och förvaltningsberättelse vilket nu föreslås förtydligas. I enlighet med förslaget i §2.1 har generalsekretarens roll lagts till.

§6.6

Existerar inte idag Generalsekreterare Scouternas styrelse kan utse en generalsekreterare för viss tid. Generalsekreteraren fattar då beslut i enlighet med den delegationsordningen som styrelsen beslutar. Generalsekreteraren är föredragande i styrelsen, har yttranderätt i styrelsen samt äger rätt att till protokollet föra avvikande mening.

Tillägg i enlighet med ändringsförslaget i §2.1

§8.8

Ordinarie möte med distriktsstämman ska hållas varje år på ort och tid som bestäms av distriktsstyrelsen.

Ordinarie möte med distriktsstämman ska hållas varje år på ort och tid som bestäms av distriktsstyrelsen.

Dagordningspunkt 11 föreslås läggas till för att ge framtida valberedningar och distriktsstämmor flexibilitet i

25 (119)

Följande ärenden ska förekomma. 1. Val av mötesordförande och övriga mötesfunktionärer a. Val av mötesordförande b. Val av protokolljusterare tillika rösträknare c. Val av eventuella övriga mötesfunktionärer 2. Fastställande av röstlängden 3. Fråga om distriktsstämman behörigen sammankallats 4. Fastställande av föredragningslista 5. Föredragning av distriktsstyrelsens verksamhetsberättelse, resultaträkning, balansräkning och revisionsberättelse för det närmast föregående verksamhetsåret 6. Fråga om fastställande av balans- och resultaträkning samt om beviljande av ansvarsfrihet åt distriktsstyrelsens ledamöter för det närmast föregående verksamhetsåret 7. Beslut i anledning av distriktets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen 8. Behandling av motioner och propositioner till distriktsstämman 9. Fastställande av medlemsavgift, verksamhetsplan samt budget för det närmast följande verksamhetsåret 10. Val av distriktsordförande 11. Val av övriga ledamöter i distriktsstyrelsen 12. Val av revisorer och revisorssuppleanter 13. Val av sammankallande och övriga ledamöter i distriktsstämmans valberedning

Följande ärenden ska förekomma. 1. Val av mötesordförande och övriga mötesfunktionärer a. Val av mötesordförande b. Val av protokolljusterare tillika rösträknare c. Val av eventuella övriga mötesfunktionärer 2. Fastställande av röstlängden 3. Fråga om distriktsstämman behörigen sammankallats 4. Fastställande av föredragningslista 5. Föredragning av distriktsstyrelsens verksamhetsberättelse, resultaträkning, balansräkning och revisionsberättelse för det närmast föregående verksamhetsåret 6. Fråga om fastställande av balans- och resultaträkning samt om beviljande av ansvarsfrihet åt distriktsstyrelsens ledamöter för det närmast föregående verksamhetsåret 7. Beslut i anledning av distriktets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen 8. Behandling av motioner och propositioner till distriktsstämman 9. Fastställande av medlemsavgift, verksamhetsplan samt budget för det närmast följande verksamhetsåret 10. Val av distriktsordförande 11. Val av antal ledamöter i distriktsstyrelsen 12. Val av övriga ledamöter i distriktsstyrelsen 13. Val av revisorer och revisorssuppleanter 15. Val av sammankallande och övriga ledamöter i distriktsstämmans valberedning

valet av styrelse. Efterföljande dagordningspunkters numrering uppdateras följaktligen.

26 (119)

27 (119)

Proposition 4: Instruktion för Scouternas valberedning

Valberedningen är Scouternas stämmas förtroendegrupp som ska förbereda och underlätta de val

som stämman beslutar om.

Ur Scouternas stadgar:

§ 5.9 Valberedning

Scouternas stämma väljer valberedning, bestående av minst fem personer, för kommande ordinarie Scouternas stämma.

En ledamot väljs som sammankallande.

Valberedningen ska föreslå styrelseledamöter, valberedning, ledamöter och suppleanter till förvaltningsmötet samt

revisorer till Scouternas stämma. Valberedningen arbetar i enlighet med instruktion fastställd av Scouternas stämma.

INSTRUKTION FÖR VALBEREDNINGEN

Valberedningen ska föreslå en person till varje valbar plats. Till styrelsen ska två ordförande, två

International Commissioners samt minst fem ledamöter förslås. Till valberedningen ska minst fem

ledamöter föreslås varav en ska vara sammankallande. Två verksamhetsrevisorer ska föreslås.

Beträffande förvaltningsmötet ska valberedningen föreslå 45 personer som ledamöter samt minst

fem suppleanter (10 % av antalet ledamöter).

Valberedningen ska påbörja sitt arbete direkt efter stämman. Senast i juli kalenderåret därefter ska

valberedningen ha lagt upp en plan för sitt kommande arbete avseende stämmovalen. Denna plan

ska innehålla hur valberedningen avser arbeta med:

• Samverkan med andra grupper

• Transparens och tystnadsplikt

• Spridning och inhämtning av information från medlemmar

• Planerade urvalsmetoder och verktyg för valberedning av kandidater

• Arbetsfördelning och ansvar inom valberedningen

• Tidsplan

• Budget

• Övriga punkter valberedningen anser är viktiga att ha med

Senast i januari det år då stämman hålls ska valberedningen ha påbörjat arbetet med att möjliggöra

och aktivt uppmuntra medlemmar att inkomma med lämpliga förslag till kandidater och att

kandidera själva.

Senast i maj det år då stämman hålls ska valberedningen orientera sig i den aktuella situationen inför

höstens val av styrelse. Detta gör valberedningen dels genom att fråga vilka sittande ledamöter som

ställer upp respektive inte ställer upp för omval dels genom att ta reda på hur ledamöterna uppfattar

28 (119)

att arbetet i styrelsen fungerar. Detta ska ske genom att valberedningen intervjuar alla styrelsens

ledamöter.

Stöd till kandidater

Senast i september det år då stämman hålls ska en informationsträff genomföras med syfte att

möjliggöra för kandidater att få en bild av Scouternas organisation och de uppdrag de kandiderar till.

Valberedningen ska stötta alla kandidater till stämmovalen likvärdigt oavsett om dessa ingår i

valberedningens förslag eller inte.

Styrelsens sammansättning

Styrelsens sammansättning ska följa § 6.2 i Scouternas stadgar. Den samlade styrelsen ska ha god

kännedom om aktivt scoutarbete samt Scouternas ideologi och värderingar. Sammansättningen ska

vara sådan att styrelsen speglar det svenska samhället, avseende exempelvis olika ålder, kön,

bostadsorter, kompetenser, yrken och utbildningar samt att det inom styrelsen finns god kunskap om

skilda delar av scoutrörelsen och vårt samhälle.

Scouternas styrelse ska ha en samlad förmåga att strategiskt leda organisationen. Styrelsen ska kunna

agera som goda ledare för Scouterna och dess anställda och samverka väl såväl inom den egna

gruppen som med andra delar av scoutrörelsen och det civila samhället. För att skapa bästa möjliga

förutsättningar för detta krävs en god samlad kompetens inom styrelsen samt en väl sammansatt och

fungerande grupp.

I de fall då styrelseledamot skriftligen ställt sin plats till förfogande ska valberedningen bereda ett

eventuellt fyllnadsval.

Valberedningens sammansättning

Enligt Scouternas stadgar § 5.9 består stämmans valberedning av minst fem personer varav en väljs

som sammankallande. Som stämmans förtroendegrupp måste valberedningen utses med största

omsorg. Vid sammansättning av valberedningen bör hänsyn tas till både kontinuitet och förnyelse.

Det bör även tas hänsyn till valberedningens fördelning när det gäller ålder, kön, bostadsorter,

kompetenser, yrken, utbildningar, eventuella samverkansorganisationer och sociala nätverk.

Valberedningen som helhet ska ha god kännedom om Scouternas värderingar, strategi och arbetssätt

och ha god insikt i hur de grupper som de valbereder fungerar.

Förvaltningsmötets sammansättning

De år då Scouternas stämma inte hålls fattas beslut om årsredovisning med mera av ett

förvaltningsmöte bestående av minst 45 ledamöter samt eventuella suppleanter. Sammansättningen

av förvaltningsmötet ska vara sådan att olika ålder, kön, bostadsorter, kompetenser, yrken och

29 (119)

utbildningar finns representerade samt ta särskild hänsyn till representation från Scouternas

samverkansorganisationer.

Verksamhetsrevisorernas sammansättning

Scouternas två verksamhetsrevisorer granskar Scouternas verksamhetsmässiga måluppfyllelse. Detta

kräver att verksamhetsrevisorerna ska ha mycket god kännedom om god redovisningssed,

målstyrning och egen erfarenhet av ledande positioner inom Scouterna eller eventuella

samverkansorganisationer.


att fastställa instruktionen för Scouternas valberedning.

30 (119)

Motioner från medlemmar med

svar från styrelsen

Motion 1: Arrangemangskatalog

BAKGRUND

Denna motion ger förslag till en arrangemangskatalog som gör det enklare att hitta och bjuda in till

läger och äventyr.

Dagens metod att tipsa om läger eller arrangemang bör förbättras och få en funktionalitet i stil med

Scouternas folkhögskolas kurskatalog.

Idag sker annonsering av lokala och regionala läger och arrangemang huvudsakligen via egna

hemsidor och Facebook. Användning av Facebook sjunker och det är svårt att hitta till hemsidor

man inte vet finns.

Nationella, regionala och lokala nyhetsbrev finns men har svårigheter dels med kvaliteten på e-

postlistorna och dels med att e-post hanteras som masspost eller fastnar i spam-filter.

Scoutservice finns en sida med tips om lokala läger och arrangemang,

http://www.scoutservice.se/lager-och-aventyr/lokala-lager-och-aventyr/

Den används sparsamt, när detta skrivs i augusti 2018 finns där enbart tre arrangemang, samtliga från

2017. Denna sida förutsätter även att arrangemanget har en egen webbsida med allt vad det innebär

av administration.

Detta gör det svårt att hitta nya och spännande lokala läger och äventyr och det gör det även svårt

för arrangörer att sprida information om sina arrangemang. Några större distrikt, i synnerhet de med

personal, har resurser för detta, till exempel distrikten i Skåne: http://arrangemangiskane.scout.se/

Många kårer, distrikt och motsvarigheter inom samverkansorganisationerna saknar dessa möjligheter

och kan ha nytta av en mer gemensam lösning.

DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA

Scouternas folkhögskolas kurskatalog, http://www.scouternasfolkhogskola.se/kurskatalog/,

erbjuder en katalog med utbildningar med möjligheter till bland annat urval, fylliga presentationer

utan behov av externa hemsidor, automatisk borttagning av kurser när tidpunkt har passerat, bra

möjligheter att länka till urval eller direkt till en kurs.

Kurskatalogen är en del av Scouternas wordpress som lämpligen kopieras och anpassas till en

arrangemangskatalog.

31 (119)

Det är troligt att kurskatalogen behöver justeras för att passa den uppdaterade grafiska profilen som

kommer med Scouternas nya plattform för hemsidor. Genom att utföra dessa justeringar samtidigt

som den anpassas för arrangemang bör merkostnad och utvecklingstid bli relativt låg jämfört med

andra möjliga lösningar.

Någon form av moderering och support kommer att behövas. Förslagsvis får Scouternas regionala

kanslier detta uppdrag som en del i deras stöd till lokal verksamhet. Denna möjlighet till support och

moderering bör även erbjudas samverkansorganisationernas motsvarigheter till de regionala

kanslierna

Arrangemangskatalogen bör även användas av Scouternas nationella arrangemang.

Med alla arrangemang samlade på ett ställe, som hålls uppdaterat och har bra sök- och

filtreringsmöjligheter, så blir det både enklare och roligare att hitta nya äventyr. Övriga tillgängliga

informationskanaler kan med fördel användas för att driva trafik till arrangemangskatalogen, på ett

motsvarande sätt som idag sker med kurskatalogen.

Motionären föreslår stämman

att en arrangemanskatalog tas fram baserad på funktionaliteten i kurskatalogen att länk till arrangemangskatalogen finns på startsidan när scoutservice.se uppdateras att arrangemangskatalogen driftsätts senast till hösten 2019 att support och moderering av arrangemangskatalogen hanteras av Scouternas regionala kanslier att samverkansorganisationernas motsvarigheter till de regionala kanslierna erbjuds möjlighet att

ge support och moderera arrangemangskatalogen

MOTIONÄR

Staffan Persson, Scoutkåren S:t Olof Västerås

Styrelsens svar på motion 1

Vi uppskattar förslagets syfte: att göra det enklare att hitta läger och äventyr för våra medlemmar,

vilket ligger helt i linje med vårt löfte – äventyr och kompisar.

Den på scoutservice.se befintliga sidan med tips om lokala läger och arrangemang,

http://www.scoutservice.se/lager-och-aventyr/lokala-lager-och-aventyr/, har under åren brustit i

uppdatering. Detta är något som vi så klart måste lösa.

Scouternas webbplattformar håller på att uppdateras och förnyas. Först ut är alla kårsajter men även

scouterna.se och scoutservice.se ska förnyas och det är ett bra tillfälle att på ett bättre sätt lyfta läger

och äventyr.

Läger och äventyr lyfts även i andra kanaler som sociala medier och tidningen Scout. Visst är det så

att just Facebook har en mindre målgrupp under 18 än tidigare, men det gäller flöden och inte

32 (119)

evenemang. För målgruppen över 18 år är Facebook fortfarande den överlägset största kanalen, men

många gånger behöver inlägg om evenemang marknadsföras i närområdet för att ge resultat.

Läger och äventyr ska såklart uppdateras kontinuerligt och det behöver också ske en spridning för att

nå ut med informationen om att de finns.

Styrelsen välkomnar förslaget.


att bifalla att-sats 1, 2 och 3. att avslå att-sats 4 och 5. att stämman ger Scouternas styrelse i uppdrag att utreda hur arrangemangskatalogens löpande

drift på bästa sätt säkerställs och kommer fler till del.

Motion 2: Först till kvarn

BAKGRUND

Deltagarplatserna till världsscoutjamboreen 2019 i Nordamerika fördelades med hjälp av lottning.

Detta innebar bland annat att vissa scouter som planerat och samlat pengar mycket länge inte fick

någon plats. Jag anser att antagning enligt först till kvarn-principen är ett bättre sätt att fördela platser

på, både för att de som planerat länge att delta ska kunna säkra sig platser och för att förenkla

administrationen av ansökningar.

Inför världsscoutjamboreen 2019 i Nordamerika valde den svenska kontingentsledningen att fördela

deltagarplatserna med hjälp av lottning. Detta för att alla som ansökte skulle ha lika stor chans att få

en plats, oavsett när man ansökte. Efter sista ansökningsdag (31 maj 2018) visade det sig att man fått

in 1572 ansökningar, 312 fler än antalet deltagarplatser Sverige tilldelats.

När ansökningsbeskeden sedan kom den 30:e juni blev många scouter väldigt besvikna när de själva

eller deras kompisar inte blivit antagna, vilket naturligtvis inte går att undvika när man har fler

ansökande än platser. Lottningssystemet innebar dock att vissa scoutgrupper splittrades på så sätt att

bara någon eller några i gruppen blev antagna. Många scouter och föräldrar uttryckte sitt missnöje

med detta i kommentarer på kontingentens Facebook-sida. Flera vittnade om hur scouter som sparat

pengar mycket länge, tillsammans i scoutgruppen eller själva, för att kunna åka inte fick någon plats.


Jag vill att man inför kommande arrangemang ska slippa att hamna i samma situation.

Jag förstår att man inte kan lösa detta problem genom att ge scouter som vill åka tillsammans förtur

då detta skulle vara orättvist mot de som ansöker själva. Jag förstår också att man vill att så många

som möjligt ska kunna ansöka till och delta i Scouternas olika arrangemang, även de som hör talas

om dem mycket sent.

33 (119)

Därför föreslår jag att man inför kommande arrangemang går tillbaka till att fördela platser enligt

först till kvarn-principen, så som man har gjort tidigare. Då kan de som sparat pengar och planerat i

åratal säkra sig platser genom att anmäla sig tidigt. Man kan trots detta låta en reserv-anmälan vara

öppen även efter platserna fyllts och på så sätt ge dem som anmäler sig sent möjlighet att följa med i

mån av plats.

Jag tror dessutom det är enklare att godta att man inte blev antagen om det beror på att man själv

anmälde sig sent. Det bör också förenkla administrationen av ansökningar om man utgår från först

till kvarn-principen.


att antagning till Scouternas kommande arrangemang ska ske med först till kvarn-principen som grund.

MOTIONÄR

Erik Flink, Södertälje scoutkår FA


Principen först till kvarn övergavs av Scouternas övriga arrangemang för flera år sedan, just för att

det inte bidrog till Scouternas mål och uppdrag med arrangemangen. Varje år får Scouterna tyvärr

säga nej till exempelvis upp till 50 % av de som ansöker till Explorer Belt.

Scouterna önskar inte använda sig av ett system som ger förtur till den som har informationen först,

har bättre ekonomiska förutsättningar, eller har tillgång till rätt plattform för att göra ansökan samma

sekund som den går ut. Men självklart ska vi vara transparenta om processen så att alla som ansöker

om att delta vet vad de går in i. Det är viktigt att vi inom Scouterna delar värderingen att de som får

delta inte bedöms utefter hur många dagar de varit scouter eller hur mycket pengar de har samlat in.

Scouterna eftersträvar att under arrangemang representera Sverige med en fördelning av (juridiskt)

kön, tillhörighet till samverkansorganisation och geografisk spridning. En först till kvarn-princip

garanterar inte detta.


att avslå motionen i sin helhet.

34 (119)

Motion 3: Billigare scouting

BAKGRUND

För att fler ska kunna vara med i nationella och internationella aktiviteter måste kostnaderna minskas

för den enskilde. Scouting håller på att bli en verksamhet för rika och som motarbetar integration

och allas möjlighet att vara med.

Kostnaden för den enskilde scouten för att delta i nationella och internationella aktiviteter är för hög.

Många scouter avstår från de gemensamma aktiviteterna vilket skapar splittringen inom kårer och

mellan rika och fattiga områden. Den totala kostnaden för olika aktiviteter måste sänkas, utan att den

internationella solidariteten skadas. Synen på att scouting är för dyrt delas av utländska kårer vi har

utbyte med.


Genom sänkta kostnader kommer fler scouter med olika ekonomiska förutsättningar att kunna delta.

Scouting skall vara för alla. Det är viktigare att alla kan vara med än kostsamma och häftiga

aktiviteter.


att Scouterna nationellt och internationellt skall verka för att alla aktiviteter medvetet planeras så kostnaden blir låg för de enskilda scouterna.

att deltagarkostnaden skall utgöra en av grundbultarna vid planering. att Scouterna skall driva denna fråga internationellt och ställa krav på lägre kostnader. att WSJ 2011 hade slogan ”simply scouting”, det är dags att driva detta igen.

MOTIONÄR

Per Nilsson, Täby Kyrkby scoutkår


Scouternas arrangemangsgrupps uppdrag är att skapa äventyr och upplevelser utöver det vanliga på

en nivå som är svår för lokal scoutkår, distrikt eller region att organisera eller bära den ekonomiska

risken för. Scouternas arrangemang bär sina egna kostnader. Det betyder att det är de scouter som

följer med på arrangemanget som också betalar för det, snarare än att det är alla Sveriges scouter,

alltså även de som inte följer med, som får stå för kostnaden. Ofta söker arrangemangsteamen bidrag

från fonder m.m. för att minska deltagarkostnaderna.

Scouternas arrangemangsgrupp har en ambition att kunna erbjuda arrangemang av olika slag – för

olika åldersgrupper, för olika intressen, olika längd i tid, geografisk plats o.s.v.

35 (119)

Om Scouterna bara arrangerar arrangemang som har en låg kostnad kan vi inte genomföra

kontingenter till världsscoutjamboreeer, för att ge ett exempel. Den ekonomiska planeringen är alltid

otroligt viktig i alla Scouternas program och alla kostnader granskas för att erbjuda så prisvärda

arrangemang som möjligt. Deltagarkostnader är redan en grundbult. Vi åker ofta buss genom Europa

istället för att flyga, även om resan tar flera dygn, för att det sänker kostnaden rejält. Vi lagar vår egen

mat när det går, vi bor på golv i scoutlokaler. För att kunna få ner den enskildes kostnad har vi till

exempel ibland med äldre scouter erbjudit dem att köpa sin egen (flyg)resa då det blir billigare än

gruppbiljetter. Scouternas arrangemang försöker få så mycket upplevelse och utveckling som möjligt

ur varenda krona deltagarna betalar in. Självklart gör vi inte avkall på kostnader som rör säkerhet,

såsom försäkringar m.m.


att bifalla motionen i sin helhet.

Motion 4: Utveckling av ideella på nationell nivå

BAKGRUND

Vi anser att Scouterna bör utveckla formerna för hur organisationen leder och utvecklar ideella på

nationell nivå.

Under senare år har Scouterna systematiskt arbetat för transparens och systematik i hur ideella

rekryteras till olika uppdrag på nationell nivå. Detta har varit bra men det finns fortfarande

utvecklingsområden som orsakar problem, både för berörda individer och för organisationen. Två

sådana exempel rör brist på feedback till ideella och hållbarhet:

1. Det pågår hela tiden ett flertal projekt på nationell nivå där olika ideella är involverade. Allt från

jamboreer till utbildningar och diverse utvecklingsprojekt. Många som är involverade på nationell

nivå är det i flera år och i flera olika typer av projekt. Det här är en stor tillgång för

organisationen och något som bör värnas och förädlas. Som i alla verksamheter händer det också

i Scouterna att individer inte uppfyller de förväntningar och krav som följer med ett projekt.

Tyvärr får sällan de personerna feedback på sina utvecklingsområden utan går vidare till nästa

projekt och samma sak upprepas. Förutom ett sämre resultat i slutänden i det som arbetet ska

leverera, leder detta antingen till att personen inte utvecklas eller att vederbörande slutar tillfrågas

om nya projekt utan att veta varför. Inget av alternativen får anses förenligt med scoutings syfte

och metod.

2. Ett annat problem rör hållbarhet hos de ideella. Som arbetsgivare har Scouterna ett formellt

ansvar för sina anställda och där finns det rutiner, lagar och resurser för att stötta i de fall som

anställda behöver stöd och hjälp. Detta är inte fallet för ideella, trots att det kan vara det ideella

scoutengagemanget som starkt har bidragit till en hälsomässigt ohållbar situation. Det finns

exempel på när det ansvaret har tagits men det finns också många exempel på när det inte har

36 (119)

gjorts. Det går till exempel att ha många olika ideella engagemang i Scouterna utan att någon har

den samlade bilden och därmed ge det stöd som skulle behövas. Konkret så finns det flera

exempel på individer som har sjukskrivits p.g.a. ohållbart ideellt engagemang. Även om

Scouterna som organisation inte har ett juridiskt ansvar för sina ideella så anser motionärerna att

vi skulle kunna gå i fronten för att ta ett frivilligt sådant.

Det här är bara två exempel på att det systematiska arbetet med att leda, stödja och utveckla ideella

på nationell nivå har stora brister, trots den utveckling som skett kring rekrytering de senaste åren.

De ideella i en organisation som Scouterna är den allra viktigaste resursen och bör förvaltas därefter.

Inom WOSM Europa har ett arbete skett under namnet MOVIS - Management Of Volunteers In

Scouting. Där finns strukturer, verktyg och tillvägagångssätt som Scouterna skulle kunna använda,

vilket redan idag används i utbildningen Leda kår, som riktar sig mot ledande roller i kårer och lokala

verksamheter i rörelsen. MOVIS skulle såklart behöva anpassas efter våra förhållanden på nationell

nivå i Sverige men är en bra startpunkt.

DETTA VILL MOTIONÄRERNA FÖRÄNDRA

Mot bakgrund av ovanstående skulle vi önska ett strukturerat arbetssätt för att leda, stötta och

utveckla ideella på nationell nivå inom Scouterna. Det bör bygga på det redan påbörjade arbetet med

rekrytering men även innehålla delar som rör återkoppling och utveckling, stöd och erkännande,

samt i nödvändiga fall avveckling.

Motionärerna föreslår stämman

att Scouterna tar fram ett systematiskt sätt att leda, stödja och utveckla ideella på nationell nivå, för att säkerställa kvalitet, hälsa och personlig utveckling.

MOTIONÄRER

Patrik Hedljung, Södermalms scoutkår

Magnus Blombergsson, Södermalms scoutkår

Erika Gilbertsson, Immanuelskyrkans Equmeniascoutkår i Jönköping och Vällingby Scoutkår


Styrelsen välkomnar intresset och samtalen i de viktiga frågorna om ett hållbart och utvecklande

vuxenengagemang. I föreslagen verksamhetsplan, finns en indikator under målet D.2 “Det är

attraktivt och enkelt att engagera sig i Scouterna”, vilken mäter antal som engagerar sig ideellt på

nationell nivå som känner att de får uppskattning för sitt engagemang av sin ordförande och

uppdragsgivare. Målsättningen är att 90 %under de två kommande åren ska känna så. För 2017 var

motsvarande siffra 85 %. Det är en god indikation för att insatser planeras och att vi inom Scouterna

37 (119)

värnar om engagemang som finns i rörelsen. Vi håller med motionärerna om att vi inom Scouterna

måste värna särskilt om vuxna inom rörelsen genom att på ett systematiskt sätt leda, stödja och

utveckla ideella på nationell nivå.

Styrelsen vill därför ta fram ett förslag på hur detta skulle kunna göras på ett hållbart, systematiskt

och långsiktigt sätt och där siktet är inställt på att utforma ett sådant arbetssätt under nästa nationella

jamboree 2021. Då vill vi ha uppnått ett ordentligt system för feedback och hållbart engagemang för

vuxna som ska kunna appliceras inom hela rörelsen.


att bifalla motionen i sin helhet.

Motion 5: Arbetsmiljö inom Scouternas arrangemang

BAKGRUND

Scouterna genomför varje år ett antal arrangemang, både på nationell nivå och på regional nivå, av

olika omfattning. Oftast är planerings- och genomförandeteamen “nya på jobbet” vilket medför att

man ställs inför oförutsedda omständigheter – kriser – som erfarna team undvikit. Kriserna hanteras

så gott som alltid, ofta genom hjältemodiga insatser från teamen och funktionärerna, men den bästa

krisen är den som undviks.

I vissa fall går hanteringen ut över planerad verksamhet eller så orsakar den merkostnader. Ännu

oftare går det ut över ledare och funktionärer som får jobba väldigt hårt för att rädda situationen,

ibland så hårt att det går ut över deras fortsatta engagemang inom Scouterna. Fysiska skador

förekommer också.

Det finns ledare som helt lämnat scoutlivet på grund av den här typen av händelser och många fler

som aldrig mer engagerar sig i arrangemang. Samtidigt har många läger och arrangemang svårt att

täcka sina funktionärsbehov.

Uppdragsgivarna för ett läger (t.ex. arrangemangsgruppen i Scouterna eller olika scoutdistrikt) är ofta

också “nya på jobbet” och har därför svårt att ge adekvat stöd eller upptäcka planeringsmissar i god

tid.

Motionen föreslår att Scouterna tar sig an det här problemet på ett liknande sätt som det

systematiska arbetsmiljöarbetet som finns inom arbetslivet. Genom att dokumentera, kartlägga och

utvärdera kan stöd för att förebygga återkommande problem erbjudas. Med tiden kan vi på så sätt få

bättre arrangemang med fler ledare och funktionärer. Det här är precis den typ av reflektionsarbete

som vi i Scouterna lär ut att man skall använda sig av.

38 (119)


att Scouternas styrelse ger Scouternas arrangemangsgrupp (SAG) följande uppdrag:

A. att systematisk driva ett arbetsmiljöarbete för engagerade inom arrangemang genomförda av Scouterna. Arbetet skall syfta till att förebygga skador (fysiska såväl som psykiska) på de som arbetar inom arrangemangen.

B. att samla in och förvalta dokumentation från arrangemang samt göra denna tillgänglig för framtida arrangemang. Utöver de arrangemang som SAG genomför bör även andra större eller krävande arrangemang uppmuntras att överlämna dokumentation (t.ex. distrikts- och regionsläger).

C. att regelbundet analysera insamlat material och skapa och förbättra stöd och metodik som kan användas för att förebygga problem.

att Scouternas styrelse tar fram en policy som beskriver hur detta arbete skall ingå i arrangemang inom Scouterna samt hur uppdragsgivaren för ett arrangemang (t.ex. SAG, distrikten m.fl.) skall säkerställa att policyn efterlevs.

MOTIONÄR

Erik Stenvall, Mölndals scoutkår

Styrelsens svar till motion 5

Scouternas arrangemangsgrupp jobbar så strukturerat som resurserna medger med att utvärdera och

samla in erfarenheter, bland annat genom slutrapporter för de arrangemang som anordnas av

Scouterna. Detta material får kommande team tillgång till utifrån intresse och behov. Scouternas

arrangemangsgrupp skapar, ändrar och utvecklar ständigt rutiner och material som ska förenkla för

arrangemangsledare och förbättra Scouternas arrangemang.

Med ambitionen i föregående motion vad avser utveckling av ideella vill vi ta fram ett förslag på ett

hållbart, systematiskt och långsiktigt sätt att säkra vuxenengagemanget inom rörelsen och styrelsen

anser därmed motionen besvarad.


att avslå motionen med hänvisning till motion 4.

39 (119)

Motion 6: Förstärk Trygga möten 1

BAKGRUND

Scouterna måste följa tidigare beslut och verka för att Scouternas enda obligatoriska kurs, Trygga

möten, ges som en levande kurs (IRL, Live, Öga-mot-öga, kärt barn har många namn) och att denna

kurs ges den legitimitet beslutet från 2012 stipulerar.

Trygga möten syftar i första hand på att skapa en trygg verksamhet för våra barn och unga. Det är

sedan 2013 obligatoriskt för alla ledare att gå utbildningen Trygga möten, vart tredje år. Hos

Scouterna får våra ledare kunskapen om hur man förebygger övergrepp och kränkningar, hur man

handlar om man tror att någon far illa eller hur man agerar när något inträffar. På kursen får man

också inblick i diskrimineringslagen och härskartekniker som också är viktiga delar att prata om för

att kunna stärka att Scouternas värdegrund genomsyrar kårverksamheten

På 2016 års demokratistämma fattades beslut om verksamhetsplan med lydelsen: "Erbjuder kurs i

Trygga möten genom webbkurs och med kurstillfällen med ideella utbildare, ..."

Under 2017 har styrelsen, eller tjänstemän på Scouterna då det inte finns någon anteckning i

protokoll från styrelsen, på ett häpnadsväckande sätt beslutat att alla ledare måste genomföra

webbkursen (i alla fall testdelen) för att fullgöra beslutet från 2012. Bena note, beslutet från 2012

stipulerar att alla ledare ”skall genomföra kursen på nytt var tredje år”, inte att man ska genomgå ett

test!


Vi anser att det finns många, väldigt många goda skäl att Scouterna ska genomföra Trygga möten-

kurs som en levande kurs (IRL, Live, Öga-mot-öga, kärt barn har många namn), även om vi inser att

webbkursen är bra och ett bra komplement till en vanlig levande kurs. Argumenten kan enkelt listas

såsom

• Scoutmässigt, att arbeta tillsammans i den lilla gruppen.

• Möjlighet att ta upp och diskutera konkreta egenupplevda situationer.

• Motverkar tystnadskulturen, i en grupp kan man inte gömma sig, man måste ta ställning.

• Hela ledargänget eller hela kåren diskuterar och får samma utgångspunkter. Erfarenheten är också

från många kårer att det är ett bra sätt att introducera nya ledare, en möjlighet man går miste om

vid webbutbildning.

• Möjlighet att rikta den mot t.ex. ett arrangemangs- eller lägerteam.

• Kursledarna kan genom stödjande och lyssnande ledarskap arbeta med ledarteamet, precis som på

andra kurser som Scouterna erbjuder.

I fråga till generalsekreteraren fick vi lite diffusa svar att det inte finns resurser till Trygga möten

levande kurs, att det inte finns kursledare i hela Sverige och att det har förekommit skiftande kvalitet

40 (119)

på några kurser. Dessutom kunde folkhögskolan, som ansvarar för Scouternas utbildningar, inte få

någon ekonomi i dessa korta kurser. Detta är ett märkligt sätt att hantera Scouternas enda

obligatoriska utbildning! Att möta dessa svårigheter genom att ta ett steg från scoutmetoden anser vi

inte vara rätt beslut. I stället borde satsningarna vara att stärka kursledarna för att få en god kvalitet,

lyfta vikten av att ha kursteam i hela Sverige och på detta sättet både arbeta med patrullsystemet

(ledarteamen ute på kårerna) samt med det stödjande och lyssnande ledarskapet.

Detta är den enda obligatoriska kursen som finns inom Scouterna och att vi då inte väljer att arbeta

för att få fram kompetenta kursledare och andra resurser känns otroligt orimligt. Kostnaderna för

ideella kursledare är mycket små, det handlar om ambition! Trygga möten är viktigt och har

profilerats – med rätta – av Scouterna, men ledningen anser inte att man kan prioritera en bra

diskussion kring dessa frågor. Detta kan jämföras med hur BRIS och Riksidrottsförbundet ser det

”En förutsättning för att kunna förebygga kränkningar och övergrepp i en förening är att föra en

dialog om frågorna bland ledare, aktiva och i styrelserummet.” Det finns ett stort intresse utanför

Scouterna för vårt arbete och det lyfts fram att Scouterna arbetar för att ha ledare som har kunskap

samt mod att agera. Kursen har genomförts för idrottsrörelsen och Svenska kyrkan kommer att

genomföra den för sina verksamheter. Om vi vill vara de förebilder som vi önskar behöver vi vara

modiga att ta flera steg framåt – inte bakåt.

Sedan februari i år finns det patrulledare för Trygga möten i alla delar av landet. Denna satsning ska

Scouterna värna om och se dessa som en resurs just för att kunna ansvara för att det finns en god

kvalitet ute i landet på de kurser som hålls.


att med ovan som grund uppmanar vi stämman måtte besluta. att Scouterna satsar på att ge Trygga möten-kurser i form av levande kurser med behörighet i

enlighet med beslutet från stämman 2012, då detta är Scouternas enda obligatoriska kurs. att webbkursen finns kvar som ett komplement. att om man inte omedelbart kan säkra kvaliteten gemensamt för levande kurser, ge scoutdistrikt,

regioner och samverkansorganisationer att fastställa kvalitetskriterier och ansvara för kvaliteten för Scouternas enda obligatoriska kurs.

MOTIONÄRER

Lars-Ingmar Olsson, Scoutkåren Finn

Eva Svanström, Hyby scoutkår, vice DO

Adam Arvidsson, Gripen, DO


Se samlat svar under motion 8.

41 (119)

Motion 7: Förstärk Trygga möten 2

BAKGRUND

Det är i möten öga-till-öga scouter, scoutledare, scoutkårer och scoutrörelsen utvecklas.

Tystnadskulturer bryts när det finns trygga sammanhang i vilka svåra samtal kan föras. Scouterna har

modigt börjat arbetet för trygga möten. Svenska scoutrörelsen har i internationella sammanhang

framhållits för sitt arbete att förebygga övergrepp. Tillåt inte att arbetet för trygga möten urholkas.

Ensamtittande på skärm kan inte ersätta verkliga samtal öga-till-öga. Kräv verkliga möten för samtal

om hur förebygga övergrepp.

Trygga möten syftar i första hand på att skapa en trygg verksamhet för våra barn och unga. Det är

sedan 2013 obligatoriskt för alla ledare att gå utbildningen Trygga möten, vart tredje år. Hos

Scouterna får våra ledare kunskapen om hur man förebygger övergrepp och kränkningar, hur man

handlar om man tror att någon far illa eller hur man agerar när något inträffar.

På 2016 års demokratistämma fattades beslut om verksamhetsplan med lydelsen:

"Erbjuder kurs i Trygga möten genom webbkurs och med kurstillfällen med ideella utbildare, ..."

Under 2017 har det fattats beslut om att webbkursen med skrivningar tolkats som att det är

tillräckligt om ledare går webbkursen. I brev, juni 2017, från Södra regionala utbildningsgruppen står

det:

Webbkurs Trygga möten

Detta är grunden för ALLA och är det sätt som grundläggande information och obligatorium

upprätthålls. Möjlighet att göra webbkurs i grupp är på utveckling.

Trygga möten Live

Detta är en påbyggnad av webbkursen, där gruppen uppmuntras att dela sina tankar, funderingar och

frågor samt genomför ett antal hypotetiska fallstudier (case) tillsammans.

2016 års skrivning och 2017 års beslut urholkar arbetet för trygg verksamhet. Det behöver tänkas

om. För de som glömt varför arbetet med trygga möten började behöver vi påminna:

• Övergrepp mot barn sker i det tysta.

• Tystnaden och tystnadskulturen måste brytas för att skydda våra barn.

Att byta bort obligatoriska riktiga kurser, med riktiga möten (IRL, öga-till-öga), och i stället

sanktionera ensamsittande framför skärm bryter inte tystnaden.

Tyvärr finns det ledare som vill smita ifrån samtal om hur ledare kan förebygga övergrepp och

kränkningar. De vill helst inte sitta i samma rum, se de andra ledarna i ögonen, respektive lyssna på

vad de andra ledarna säger. För smitarna är webbkursen en utväg. Att bara uppmuntra webbkursen

är att sätta skygglappar på scoutledare.

Nya skrivningar behövs för att förstärka arbetet för trygg verksamhet.

42 (119)

Att alla ledare i kåren samlas var tredje år för att samtala om hur kåren förebygger övergrepp och

kränkningar stärker arbetet för trygg verksamhet. I och med att alla befinner sej i samma rum och

hör samma saker sätts normer i kåren.

Det finns också fördelar med att ledare går på Trygga möten-kurser ihop med ledare från andra

kårer. Vid dessa tillfällen lär vi av varandra hur olika svåra situationer har hanterats och kan hanteras.

Scouterna tog tidigt tag i frågan om förebyggande arbete mot övergrepp och kränkningar. Scouterna

hade något bra och viktigt att visa upp när idrottsrörelsen skakades av avslöjanden om pedofiler

bland tränare. Scouterna hade ett föredöme att visa upp när Sverige under hösten 2017 skakades av

berättelser om övergrepp inom skolan, idrotten, teatern, vården, kyrkan, med mera.

Det vore urbota korkat att Scouterna som varit modiga att ta tag i det förebyggande arbetet plötsligt

utan diskussion kastar bort de nödvändiga Trygga möten-samtalen och synliggörande av kränkande

strukturer.

Den här motionen argumenterar för att stärka arbetet för att skapa trygg verksamhet för våra barn

och unga.

Tro inte att arbetet är över! Vi har långt kvar! Vi har bara börjat!

SYFTE OCH VÄNDANDE PÅ INVÄNDNINGAR

Grundkrav: För att skapa trygg verksamhet behöver det vara tydligt i Scouternas skrivningar att

kurstillfälle gemensamt med andra ledare är grunden och det sätt som uppfyller obligatoriet.

Komplement: Webbkursen bör ses som ett komplement, men ska inte vara tillräcklig för att uppfylla

kravet om att uppdatera Trygga möten vart tredje år.

• En invändning mot grundkravet har varit resursbrist. Det har sagts att kårerna saknar resurser för

att skicka ledare på kurs, respektive för att distrikten saknar utbildade ideella kursledare. Scouter

övervinner svårigheter! Inför en utgift måste frågan som vanligt ställas: Vad är viktigast?

Exempelvis nytt tält i kåren eller att kåren har en trygg verksamhet? Resurser handlar om

hushållning. Hushållning handlar om prioriteringar. Distrikt som saknar ideella utbildare kan göra

två saker parallellt: dels utbilda utbildare, dels be ideella utbildare från annat distrikt att göra en

längre resa för att gemensamt övervinna den akuta bristen. Södra Skåne har flera Trygga möten-

utbildare. Några är för denna viktiga sak beredda att resa långt för att stötta scouter i andra delar

av vårt avlånga land.

• Ett exempel på när komplementet är bra: Trots gediget arbete för att hitta kurstillfälle i kåren så

har en ledare, en vuxen i kåren med barnkontakt och två sjuttonåringar fått förhinder. I ett sådant

läge kan kåren välja att skicka ledare på kurs till annan kår eller att anordna ett möte där fyra, fem

personer samlas runt en dator, tillsammans går igenom webbkursen, stannar upp, samtalar, och

går vidare.

• Ett annat exempel på när komplementet är bra: Kåren får nya ledare som inte gått kursen, men

den gemensamma uppdateringen är nyss gjord. I ett sådant läge kan två erfarna ledare sätta sej

43 (119)

med den nya ledaren och tillsammans gå igenom webbkursen, stanna upp, samtala, berätta kårens

historia, och gå vidare.

• Ännu en möjlighet kan vara att be utmanarna att förbereda en eftermiddag för att samtala om

Trygga möten.

• Om kursintyg och utbildningsmoment. Än en gång handlar det som vad som är viktigast. Är det

viktigaste att en utbildad kursledare har gått igenom alla moment och att ledarna känner till

paragrafer i Barnkonventionen? Eller är det viktigaste att bryta tystnadskulturen och att få alla

ledare att förstå sitt ansvar för att barn och föräldrar kan vara trygga med scouternas möten? Om

det är det senare så behövs: regelbundna möten om vad som är schysst samtalston, vad som är

kränkande, respektive samtal om hur ledarna hanterade tidigare situationer, och hur förebygga

övergrepp.

• Scoutmetoden och arbetet för Trygga möten. Scouter träffas, gör saker gemensamt, lär sej av att

göra. Ett viktigt arbete i scouterna får inte, kan inte reduceras till ensamtittande framför skärm.

Tänk dej att det skulle gå att ta knivbevis genom en webbkurs. En absurd tanke. Tänk dej att

utmanarna anordnar ett rollspel i vilket de svåra frågorna om ledares problematiska beteende tas

upp. En utvecklande tanke.


att fatta beslut att det är obligatoriskt för alla ledare, vuxna med barnkontakt och ungdomar över 16 år, att gå utbildningen Trygga möten, vart tredje år och att obligatoriet gäller gemensamma kurstillfällen i öga-till-öga-möten.

MOTIONÄRER

Tina Lundh, Ystads scoutkår

Alba Stjärnkvist, Nacka scoutkår

Majsan Hermansson, Gärsnäs scoutkår


Se samlat svar under motion 8.

Motion 8: Trygga möten fysiska kurser vs. webbkurser

BAKGRUND

Att inte bejaka Livekurser i Trygga möten är för mig/oss oförståeligt.

44 (119)

Att bara godkänna deltagare som går webbkursen, känns väldigt trångsynt.

Från början var väl webbkursen ett komplement att ta till om man absolut inte hann gå den fysiska

kursen eller om distriktet inte ordnade dylika kurser.

Ett antal distrikt har ju utbildat kursledare för den fysiska kursen, med ideella ledare, själv har jag den

utbildningen. Jag har hållit ett antal fysiska kurser, men har ett uppehåll sedan två år av medicinska

skäl.

Jag har även gått båda kurserna vid ett flertal tillfällen och jag och många med mig anser att fysiska

kursen, med ideella ledare, ger betydligt mer än webbkursen, att få diskutera med kårkamrater och

kollegor i distriktet ger en fantastisk plattform byggd på kursledarens och övrigas input.

Det till skillnad mot den platta webbkursen.

Båda kurserna har sin funktion!

Det går inte att snacka ekonomi i sådan viktig och för Scouterna profilerad fråga.

En av de få ändringarna i Scouternas verksamhetsplan på stämman 2016 var just ett tillägg att även

livekurserna skulle vara kvar, känns dessa ställningstaganden som ett synnerligen dåligt exempel på

”Lyssnade ledarskap”, ett av scoutings utmärkande drag som ofta lyfts fram! (Alltså har styrelsen och

folkhögskolan i mina ögon gjort ett stort avsteg från beslutad verksamhetsplan.)


att livekurserna finns som ett alternativ för de distrikt/regioner som så önskar. att utbildning av kursledare till livekurserna fortsätter. För det distrikt/regioner som så önskar

och har kapacitet. att även deltagare på fysiska kursen, med ideella ledare, ska få diplom för genomgången Trygga

möten-kurs, gärna i samarbete med distrikt och vårt studieförbund Sensus. att man efter genomförd kurs, fysisk eller webb, får det registrerat i Scoutnet.

MOTIONÄR

Thomas Haskel, Sankt Olofs Scoutkår

Styrelsens svar till motion 6, 7 och 8

Styrelsen mottar med glädje det engagemang som visas det löpande utvecklings- och

kvalitetssäkringsarbete som syftar till att göra Scouterna till en ännu tryggare verksamhet. Vi delar

motionärernas vilja att fortsätta lyfta dessa frågor och stärka modet att hålla samtal om svåra ämnen.

Vi beklagar att det uppfattas som att vi inte vill stötta samtal och fysiska träffar, att mötas är nyckeln i

Trygga mötens utveckling och en ännu bättre scoutverksamhet.

För att på ett bra sätt möta det behov av att träffas fysiskt för att kunna diskutera de frågeställningar

och tankar som väcks under webbkursen har Scouterna under 2018 påbörjat en satsning att hitta och

45 (119)

utbilda patrulledare, vars uppgift är att uppdatera och förbättra det material som tidigare funnits för

att hålla workshops. Workshoparna ges nu ett dynamiskt och hela tiden målgruppsanpassat innehåll

snarare än formella utbildningar med fast kursinnehåll, vilket vi tror är ett första viktigt steg. Parallellt

med detta pågår utveckling av innehåll och upplägg på webbkursen, bland annat kring grafik,

användarvänlighet, nya aktuella frågeställningar och möjlighet till textning på fler språk. Dessutom

arbetas det för fullt med att uppdatera frågorna i sluttestet, t.ex. för att tester inte ska ha identiska

frågor eller svarsalternativ. Detta arbete är vårt sätt att kvalitetssäkra och hålla samtalen levande och

aktuella. Vi vill fortsätta utveckla detta och satsa på den lokala förankringen samt möjliggöra ett gott

stöd från regionala kanslier.

För att kunna säkerställa att samtliga ledare i hela Sverige får enkel tillgång och en likvärdig

grundläggande kompetens vill vi att webbkursen fortsätter vara basutbildningen och den

obligatoriska del som alla scoutledare genomgår. Här lär sig ledaren om grundläggande tankar,

begrepp – alla med samma material och med samma kursinnehåll. Genomförd webbkurs med

godkänt sluttest ger intyg.

Samtal eller workshops efter detta kan varieras och anpassas efter deltagarna. Innehållet i dessa blir

mer varierat och dynamiskt och kan räknas som en form av ledarutbildning. Även dessa kan ge intyg

för deltagande, men ses i dagsläget som ett påbyggnadsmoment.

Det viktigaste för styrelsen i dagsläget är att kunna säkerställa att alla ledare har genomgått den basala

träningen och fått ett intyg på godkänt sluttest, och inom en snar framtid kommer dessa intyg att

automatiskt uppdateras i Scoutnet. Vår förhoppning är att den uppdaterade webbkursen som

lanseras under höstterminen kommer att vara startskottet för ännu fler kvalitetshöjande och

aktualiserande utvecklingar.


att avslå samtliga att-satser i motionerna. att styrelsen får i uppdrag att utreda hur Trygga Möten ska fortsätta utvecklas och återkomma

med rapport till Scoutforum 2019.

Motion 9: Göra Trygga möten mer inkluderande

BAKGRUND

Den information som ges i Trygga möten är väldigt generell, och vi tror att organisationen kan vinna

på att ha med mer information om särskilt utsatta grupper.

Scouterna strävar efter att vara en väldigt inkluderande organisation, där tanken är att alla barn och

ungdomar ska kunna känna sig trygga och välkomna. Enligt Trygga mötens hemsida syftar “Trygga

Möten [...] till att alla barn ska vara trygga i sin fritidsverksamhet.” (tryggamoten.scout.se/vad-ar-

trygga-moten/ , hämtat 20/3 -18, 15:34).

46 (119)

Dock är den information Trygga möten erbjuder väldigt generell, trots att det finns grupper som är

särskilt utsatta i samhälle, skola, hem, fritidsaktiviteter m.m. (och som det är lätt att, visserligen i all

välmening, med en till synes välmenande och hjälpsam kommentar, orsaka skada).

Några sådana grupper är nyanlända (både flyktingar och andra), HBTQIA+ personer (personer som

avviker från cis- och/eller heteronormen), personer med psykiska besvär (t.ex. depression och

ångest) och personer med funktionsvariationer och -nedsättningar.


Vi tror därför att det vore givande för scoutrörelsen (och de andra organisationer som använder sig

av Trygga möten) att göra kursen mer inkluderande och med mer djup, och även ta fram resurser

och riktlinjer; samt även skapa möjlighet för att fördjupa sina kunskaper för den som vill. En

breddad kunskap och förståelse hos ledarna tror vi skapar en tryggare miljö för både den enskilda

scouten och gruppen, men även för ledare och organisationen i stort.

En riktlinje för vilka grupper som ska inkluderas skulle kunna vara diskrimineringsombudsmannens

diskrimineringsgrunder.

Motionären ställer sig till förfogande att konsultera på frågor som rör HBTQIA+.

Motionären har även kontakter inom RFSL som kan komma till nytta.


att det utvecklas och sammanställs material och resurser om särskilt utsatta grupper (bl.a. de ovan nämnda) som görs tillgängligt bl.a. via Trygga mötens hemsida.

att Trygga möten uppdateras (både webb- och liveversionerna) till att inkludera information om särskilt utsatta grupper, bl.a. de ovan nämnda.

att det, om en uppdatering inte finner bifall, utvecklas en utökad version/påbyggnad (både live- och webbversioner) med information om särskilt utsatta grupper (bl.a. de ovan nämnda).

att det utvecklas påbyggnadskurser med mer specifik inriktning på olika särskilt utsatta grupper för de som är intresserade.

att det utvecklas riktlinjer och stöd för kårer att skapa rutiner kring hur man hanterar särskilt utsatta personer (t.ex. från de ovan nämnda).

MOTIONÄRER

Tyra Markebo, Borås NSF

Maria "Dexter" Pettersson, Motala


Vi uppdaterar ständigt innehållet i Trygga mötens webbkurs. Den måste spegla de utmaningar som

finns i samhället i dessa frågor. Samtidigt är det en utmaning att ha lagom mycket innehåll så att det

47 (119)

passar i det digitala formatet och blir lagom långt för målgruppen som går kursen att ta till sig. Den

senaste större uppdateringen av Trygga möten förväntas vara klar under hösten 2019. Styrelsen

bedömer inte att vi i nuläget ska utöka grundkursen, utan den ska hållas generell.

Med det sagt är det viktigt att rörelsen aktivt arbetar med särskilt utsatta grupper. Att det tas fram

material som görs tillgängligt via Trygga mötens hemsida är ett första steg. Vi är mycket positiva till

att olika former av påbyggnadskurser till Trygga möten. Det funderas just nu kring hur olika

fördjupningar kan se ut och detta är ett viktigt område att ha med i en sådan fördjupning. Styrelsen

avser, i motionsvaret på övriga Trygga möten-motioner (8, 10, 19), att på uppdrag av stämman

utreda hur Trygga möten ska fortsätta utvecklas och återkomma med rapport till förvaltningsmötet

2019. Vi skulle vilja ta med denna motions att-satser som inspel till denna utredning.


att bifalla att-sats 1. att avslå att-sats 2, 3, 4 och 5.

Motion 10: Scouternas t-shirts

BAKGRUND

För ett tag sedan togs beslutet om att Scouternas t-shirt duger lika väl som skjortan i den formella

scoutdräkten. Som jag har förstått det så gäller det enbart orginal t-shirten och inte den med

prideflaggan. Eftersom tröjorna i princip är identiska borde de också vara lika formella. När jag

pratade med min kårs konsulent sa hon att pridetröjan inte var formell. Som jag har förstått det är

det inget aktivt val att göra den inofficiell utan mera något som har glömts bort. Då det är svenska

Scouterna som har hand om vad som räknas som korrekt scoutdräkt så anser jag att detta är något

som man bör ta upp på rikstäckande nivå. Eftersom scoutorganisationen står för likabehandling och

respekt känns det konstigt att en tröja skulle bli inofficiell på grund av de färger som klär scoutliljan.

Om motionen går igenom är det ännu ett bevis på att Scouterna delar den åsikt och de värdegrunder

som pride står för.


att den officiella scoutdräkten idag kan antingen bestå av scoutskjortan eller scout t-shirten med vit lilja.

att t-shirten med pride lilja ska ha samma status som de andra och ska vara lika officiell.

48 (119)

MOTIONÄR

Astrid Fredholm, Östersund-Frösö scoutkår


Få frågor har diskuterats så mycket i scoutrörelsen som den om scoutdräkten. I Scouternas

policydokument (B5) står det idag: ”Scoutdräkten består av Scouternas kort- eller långärmade t-shirt,

kort- eller långärmade skjorta, eller pikétröja. Färgen är petroleumblå med Scouternas logotyp väl

synlig. En halsduk hör till dräkten.” När policyn skrevs förekom det ingen annan variant på t-shirten

än den med vit scoutsymbol, men sedan dess har olika varianter tagits fram, bland annat den med

regnbågsfärger (det har även förekommit en med scoutliljan i glitterfärg). Dessa varianter har

exempelvis tagits fram i anslutning till olika arrangemang. Styrelsens uppfattning är att dessa varianter

inte ingår i scoutdräkten utan att det är t-shirten med vit scoutsymbol som är det som avses i policyn.

Dock är självklart de andra varianterna också scoutplagg som kan bäras i verksamheten.

Scoutdräkten är en av de kanske viktigaste delarna i vårt symboliska ramverk som ska förändras med

försiktighet. Styrelsen ser därför inte att en förändring av policyn är aktuell. Vi ser dock att det finns

ett utrymme för tolkning av nuvarande policy som inte var aktuell när den skrevs, och skulle därför

vilja justera texten för att tydliggöra att det är t-shirten med vit scoutsymbol som är en del av

scoutdräkten.

Sedan policyn skrevs har också Scouterna tagit fram en ny grafisk profil tagits där Scouternas logotyp

definieras som ordet Scouterna tillsammans med scoutsymbolen. Det är i policyn scoutsymbolen

som avses, varför styrelsen föreslår att göra denna förändring.

Styrelse föreslår stämman

att avslå motionen. att ändra texten i Scouternas policydokument (B5) till: “Scoutdräkten består av Scouternas kort-

eller långärmade t-shirt, kort- eller långärmade skjorta, eller pikétröja. Färgen är petroleumblå med scoutsymbolen i vitt väl synlig. En halsduk hör till dräkten.”

Motion 11: Bättre kvalité på scoutskjortan

BAKGRUND

Med bakgrund i att de nuvarande scoutskjortornas kvalité på många sätt är sämre än föregående

scoutskjortors, så önskar vi se att detta ändras på. När scoutskjortan efter bara något läger bleks och

knappar lätt går sönder så anser vi att nya scoutskjortor framöver ska vara av en högre kvalité för att

kunna vara scouten till gagn längre. En scoutskorta som håller gör att scouter som kan scouta mer.

Gör scoutskjortan slitstarkare och soltåligare, det gynnar alla.

49 (119)


att scoutskjortor tillverkas med högre kvalité än i nuläget.

MOTIONÄRER

Beatrice Hoffmann, Gustav Vasa Bredäng

Alban Kjellgren Axlund, Gustav Vasa Bredäng

Elsa Jackson Ward, Gustav Vasa Bredäng

Sofia Lindberg, Gustav Vasa Bredäng

Rebecka Schliephacke, Gustav Vasa Bredäng

Dina Lagerman, Gustav Vasa Bredäng


Scouterna ställer hårda krav på scoutskjortans kvalitet och färgbeständighet. Det har gjorts

omfattande tester kring val av infärgningen av Scouternas petroleumblå färg och även om den bästa

infärgningsmetoden är vald, är just den här färgen oerhört svår och medför en utmaning i att få

färgpigmenten att fastna på textilfibrer. Olika färger nöts olika beroende på hur färgen träffar fibern.

Den infärgade bomullsfibern i skjortan påverkas av hur mycket du använder den. Sol bleker på sikt

och salter (vilket sker när man svettas) bleker den också. Det kan exempelvis uppstå missfärgningar

när man bär ryggsäck och samtidigt svettas mycket. Ett bra alternativ i dessa situationer är att

använda den variant av scoutskjortan eller t-shirten som är tillverkad i funktionsmaterial, som tål

dessa förhållanden bättre än bomull.

Scouterna har idag högt ställda krav på våra skjortor i form av produktion, färg och kvalitet.

Scoutdräktens plagg är dessutom Fairtrade-certifierade. Ändå är det så att skjortan, med mycket och

krävande användning, på sikt tappar färg eller riskerar missfärgning. Värt att tillägga är att ännu högre

kvalitetskrav, där vi redan idag ligger högt, även skulle innebära en högre kostnadsbild för

scoutskjortan.


att avslå motionen.

Motion 12: Scoutdräkten

FAKTA

• Scoutdräkten används för att stärka vår identitet och är en del av Scouternas symboliska ramverk.

50 (119)

• Vid all scoutverksamhet bör scoutdräkt eller scoutkläder bäras.

• Scouternas Policydokument B5: Scoutdräkten

BAKGRUND

Scoutrörelsen har en lång historia. Något som funnits genom hela denna långa historia är en

scoutdräkt. Scoutskjortan har använts sedan Baden-Powells tid för att representera scoutrörelsen,

den har haft många utseenden men i Sverige är vi kända för våra blåa skjortor som använts i större

delen av svensk scouthistoria. Om du frågar gemene man är scoutskjortan en av de första sakerna

som dyker upp i hens huvud.

I Sverige har vi nu blivit mycket slappare med vår scoutdräkt, detta försvagar gemenskapen med

resten av den världsvida scoutrörelsen. Att alla har en gemensam scoutdräkt är ett tydligt

ställningstagande för att alla är likvärdiga i Scouterna.

Halsduken är ett även den en viktig del av scoutdräkten, ihoprullad under kragen med en sölja

och/eller vänskapsknop för att hålla ihop den. Att halsduken används på detta sätt är en självklarhet,

precis som att en slips måste vara under kragen på en vanlig skjorta. Att då räkna en t-shirt med

scouttryck för scoutdräkt är orimligt.

Scoutpikén och t-shirten är jättebra alternativ till scoutskjortan vid mindre officiella och ceremoniella

sammanhang, men att ge dessa plagg samma status som scoutskjortan är anmärkningsvärt. Dessa

plagg är också bra då de är billigare än scoutskjortan, ett bra alternativ till de som kanske inte är redo

att spendera de pengar som krävs för att köpa scoutskjortan.

Vid viktiga ceremonier inom Scouterna klär man sig prydligt, scoutdräkten på och en fint rullad

halsduk. Många scouter i Sverige har även på sig en petroleumblå basker med scoutliljan påsydd.

Detta bidrar ytterligare till ceremonin då många känner ett band till resten av scoutrörelsen med sin

basker. Baskern var länge en obligatorisk del av den svenska scoutdräkten och används inofficiellt

idag av delar av det svenska scoutsamfundet. Om Scouterna skulle sälja en egen basker i

Scoutshopen skulle detta bidra till en större gemenskap inom scoutrörelsen, då alla som vill ha basker

skulle ha samma form av denna.

Ett annat plagg som fasats ut med tiden i Sverige men som fortfarande används friskt utomlands är

den klassiska bruna scouthatten. Den bidrar med solskydd året runt och är även den en del av vårt

gemensamma scoutarv. En såpass viktig scoutsymbol bör säljas i Scoutshopen, så att även svenska

scouter kan känna gemenskap med inte bara oss själva, utan resten av världen.

Den svenska Scoutshopen har ett jämförelsevis lågt utbud av scoutartiklar i jämförelse med utländska

aktörer såsom det norska Speider-Sport eller det brittiska Scout Store. Detta bör åtgärdas så att

Scoutshopen bättre kan tillfredsställa det behov av produkter såsom skärp, knästrumpor, baskrar,

hattar samt övriga plagg som finns bland scouter i Sverige.

51 (119)


att texten i Scouternas Policydokument B5: Scoutdräkten ändras från ”Scoutdräkten består av Scouternas kort- eller långärmade t-shirt, kort- eller långärmade skjorta, eller pikétröja.” till ”Scoutdräkten består av Scouternas kort- eller långärmade skjorta.”.

att scoutshop.se börjar distribuera en officiell scoutbasker som passar ihop med nuvarande scoutdräkt.

att scoutshop.se börjar distribuera en officiell scouthatt som passar ihop med nuvarande scoutdräkt.

att scoutshop.se utökar sitt utbud för att bättre överensstämma med behov och utländska aktörer.

MOTIONÄR

Edvin Mårtenson, Näsby Parks Scoutkår


Enligt vår policy kring scoutdräkten har stämman beslutat att scoutdräkt och scoutkläder bör bäras

vid scoutverksamhet, inte att de ska göra det. Scoutdräkten har historiskt, precis som i dag, använts

med glädje för att stärka vår identitet och är en del av Scouternas symboliska ramverk. Scoutdräkten

består av Scouternas kort- eller långärmade t-shirt, kort- eller långärmade skjorta, eller pikétröja.

Färgen är petroleumblå med Scouternas logotyp väl synlig. En halsduk hör till dräkten. Övriga

klädesplagg som bärs till scoutdräkten är valfria.

I Scouternas strategi finns beslutade mål om att bredda vår målgrupp och inkludera fler genom att

göra scouting mer tillgänglig för fler. Vi måste fortsätta att sänka trösklar, framförallt materiella.

Scoutdräkten med dess t-shirt eller piké som alternativ till skjortan möjliggör för fler att kunna bära

scoutkläder vid verksamhet.

Att utöka sortimentet med huvudbonad är inte aktuellt då framförallt en basker tillsammans med

skjorta för många i vårt samhälle har ett negativt symbolvärde.

Scouthalsduken är den mest gångbara scoutsymbolen över hela världen och förenar scouter över hela

jordklotet. Den ingår redan i scoutdräkten.



52 (119)

Motion 13: Ärendehanteringssystem för Scoutnet

BAKGRUND

Scoutnet utvecklas idag utan att scoutkårerna ser vad som ändras eller varför. Det går heller inte att

se vad som ändrats i olika versioner av Scoutnet.

Scouterna behöver ett väl fungerande Scoutnet och för att scoutkårerna ska kunna förstå och se vad

som ändras och varför, så behövs ett ärendehanteringssystem.

På Scouterna stämma 2016 beslutades i punkt 12.24 Motion 24: Scoutnet bland annat “att

utvecklingen skall ha ett tydligt kårfokus” samt “att kansliet ges i uppdrag att på ett noggrant och

omfattande sätt undersöka rörelsens behov och önskemål kopplat till Scoutnet, verksamhetsstöd och

andra stödjande IT-verktyg”

Vad de här besluten har resulterat i är svårt att se då det inte finns ett ärendehanteringssystem där

förändringarna visas.

Scouterna behöver Scoutnet för verksamheten och för att Scoutnet ska vara användbart måste

Scoutnet utvecklas för scoutkårernas behov. Och för att de ska ske behövs ett

ärendehanteringssystem där scoutkårerna kan följa utvecklingen samt lägga förslag.


Scouterna behöver sätta upp ett öppet ärendehanteringssystem för att hantera utvecklingen av

Scoutnet, där scoutkårerna kan se alla kommande förändringar samt ge förslag på förändringar.

Exempel på system är mantisbt.org på Scouternas egna servrar.


att Scouterna sätter upp ett öppet ärendehanteringssystem för att hantera utvecklingen av Scoutnet, där scoutkårerna kan se alla kommande förändringar samt ge förslag på förändringar.

att stämman uppdrar till styrelsen att se till att åtgärderna är genomförda före 2018 års slut.

MOTIONÄR

Karl Thorén, Landvetter scoutkår


Styrelsen delar motionärens tankar och föreslår bifall på den första att-satsen. Styrelsen delar också

intentionen att genomförande behöver ske i närtid men vill inte detaljstyra genom att ange ett så

exakt datum i närtid. Styrelsen föreslår därför avslag på den andra att-satsen.

53 (119)


att bifalla första att-satsen. att avslå andra att-satsen.

Motion 14: Supportportal för Scoutnet

BAKGRUND

Scoutnet saknar en supportportal där användarna kan hjälpa varandra samt få hjälp ifrån Scouterna.

Scouternas medlemsregister Scoutnet är en central funktion som Scouterna sköter åt scoutkårerna.

Med hjälp av Scoutnet så kan vi hantera medlemmarna i våra scoutkårer på ett säkert och lagenligt

sätt.

För att en scoutkårs administratörer ska kunna använda Scoutnet effektivt och smidigt så är en

fungerande support ett måste. Idag är supporten bristfällig och utan ett supportforum så kan inte

heller scoutkårerna hjälpa varandra.

Efter att Scouterna stängde av https://getsatisfaction.com/scoutnet så finns det inte idag någon

plattform där scoutkårerna kan hjälpa varandra och ställa frågor om Scoutnet.

På Scouterna stämma 2016 beslutades i punkt 12.24 Motion 24: Scoutnet bland annat “att

utvecklingen skall ha ett tydligt kårfokus”, och en viktig del av det är att supporten måste vara bra!

Scouterna behöver Scoutnet för verksamheten och för att Scoutnet ska vara användbart måste

supporten vara smidig och fungerande.


Scouterna behöver sätta upp ett supportforum för Scoutnet där scoutkårerna kan få hjälp och även

hjälpa varandra.

En sådan plattform är t.ex getsatisfaction.com, eller phpbb på Scouternas egna servrar.


att Scouterna sätter upp ett supportforum för Scoutnet där scoutkårerna kan få hjälp och även hjälpa varandra.

att stämman uppdrar till styrelsen att se till att åtgärderna är genomförda före 2018 års slut.

MOTIONÄR


54 (119)


Styrelsen delar motionärens tankar och föreslår bifall på den första att-satsen. Styrelsen delar också

intentionen att genomförande behöver ske i närtid men vill inte detaljstyra genom att ange ett så

exakt datum i närtid. Styrelsen föreslår därför avslag på den andra att-satsen.



Motion 15: Uppdaterade maillistor i Scoutnet

BAKGRUND

Mailistorna i Scoutnet är oanvändbara för scoutkårerna då de flesta medlemmarna ej har egna e-

postadresser, samt att alla registrerade e-postadresser för en scout inte går att maila till.

Det här måste lösas så att kårerna kan använda maillistorna i Scoutnet.

Dagens maillistor i Scoutnet fungerar inte för scoutkårerna då de är enbart kan skicka mail till

scoutens primära e-postadress. Då de flesta medlemmarna i en scoutkår är barn utan egen e-

postadress så används inte den primära e-postadressen, utan det är målsmans e-postadress som

mailen ska till.

Dessutom så måste alla e-postadresser registrerade för en scout få mailen då det ofta är flera e-

postadresser registrerade.

Systemet för maillistor i Scoutnet är dessutom överkomplicerat och svåranvänt, samt att säkerheten

är dålig. Vem som helst som har tillgång till den genererade e-postadressen kan skicka mail till

maillistan!

De här bristerna har påpekats sedan maillistefunktionen infördes, men har ignorerats och ej

åtgärdats.


Ändra maillistfunktionen i Scoutnet så att alla registrerade e-postadresser för en scout kan nås, samt

att konfigurationen av maillistor förenklas.

Ändra även så att bara de som har rätt att använda en maillista kan göra det. T.ex genom att verifiera

att avsändaren är betrodd.

55 (119)


att maillistfunktionen i Scoutnet förändras så att alla registrerade e-postadresser för en scout kan nås.

att maillistfunktionen i Scoutnet förenklas så att den är användbar för scoutkårerna. att säkerheten för maillistfunktionen uppdateras så att det inte enbart räcker att ha tillgång till den

genererade e-postadressen för att skicka mail till en maillista. att stämman uppdrar till styrelsen att se till att åtgärderna är genomförda före 2018 års slut.

MOTIONÄR



Maillistor är i dagsläget det som erbjuds för kåren att kommunicera med medlemmar, föräldrar,

ledare och andra funktionärer. Scoutnet sköter alla steg i processen och agerar som egen e-

postlistserver. Andra sätt att lösa detta är att fortfarande ha kvar skapandet av mottagare i Scoutnet,

men använda sig av andra externa tjänster för själva distributionen eller helt överlåta det till den

enskilde användaren i varje enskilt fall. Ett helt annat angreppssätt är att inte alls använda sig av e-

post utan titta på en meddelandetjänst med tillhörande notifiering, som exempelvis laget.se har.

Oavsett vad som väljs så kvarstår en mängd definitioner att göra i fråga om hur mottagare ska

definieras och vilka säkerhetsnivåer som ska finnas, vilket är precis vad motionären ger uttryck för.

Styrelsen delar motionärens intention om att underlätta men kan samtidigt konstatera att att-satserna

kan realiseras på en mängd olika sätt beroende på hur man väljer tolka dem.


att avslå motionens att-satser. att styrelsen får i uppdrag att arbeta fram en lösning som underlättar för kårerna att kommunicera

med sina intressenter.

Motion 16: Utvecklingsansvarig för framtidens digitala verktyg

BAKGRUND

Alla föreningar behöver lagra uppgifter. Vi tar närvaro på mötena för att söka kommunbidrag. Vi

behöver medlemslistor för att fakturera medlemsavgifter. Vi kontrollerar att alla ledare har gått

Trygga möten, och vi följer upp hur länge de har varit ledare för att dela ut förtjänstmärken.

56 (119)

Det enda hjälpmedel vi har idag är Scoutnet. En webbaserad medlemslista. Men det är allt det är.

Man kan inte sortera i listan. Man kan inte lätt sortera ut ledare som har gått Trygga möten, och vilka

som saknar det. Man kan inte kontrollera mötesnärvaro.

GDPR slog igenom i våras, och lärde oss vikten av att sortera och städa i medlemsuppgifterna. Vi får

inte spara vad som helst, och ska kunna ta bort medlemmar som vill sluta. Men utan några

grundläggande funktioner för att söka och sortera alla kårens medlemmar, blir det en tung uppgift att

gå igenom medlem för medlem för att sortera och städa i medlemsregistret.

Vi måste fortsätta utvecklingen av Scoutnet, och kanske även ta fram andra digitala verktyg.

Utvecklingen av detta tar tid, vilket innebär att vi inte kan nöja oss med att lösa dagens problem. Vi

måste sikta på att lösa morgondagens problem, för innan utvecklingen är klar så har vi kommit dit.

Man hör om föreningar där ledarna kan ta närvaro direkt i en app, och styrelsen då kan snabbt skriva

ut korrekta närvarolistor för bidragsansökningar.

Scouterna borde vara en förebild för andra föreningar i Sverige vad gäller ledar- och kårstöd. Därför

borde vi vara med och driva utvecklingen av digitala verktyg för ideella föreningar, och inte bara ligga

ett årtionde bakom i utvecklingen.


att styrelsen utser någon som är specifikt ansvarig för utvecklingen av Scoutnet, samt andra digitala verktyg.

att den ansvariga på framtida Demokratijamboree-möten redovisar vilka framtida planer som finns och hur de kommer hjälpa oss.

att styrelsen gör en tydlig budgetpost för utvecklingen av digitala verktyg, som kan följas upp och diskuteras på framtida Demokratijamboree-möten.

MOTIONÄR

David Wernbro, Veberöds scoutkår


Styrelsens bild är att det som motionären efterfrågar i att-satserna redan finns, men inser att

kommunikationen kring detta behöver bli tydligare.


att bifalla motionen.

57 (119)

Motion 17: Verktyg för att stödja kåradministrationen

BAKGRUND

Scouterna som riksorganisation har många viktiga roller. Enligt mig är två av de allra viktigaste att

förenkla och underlätta för verksamheten samt att ta ett nationellt ansvar för frågor och områden

som bäst löses nationellt istället för att varje enskild scoutkår eller distrikt skall uppfinna sina egna

hjul.

Ett sådant område är kåradministration. Att driva en scoutkår innebär mycket jobb för ledare och

kårfunktionärer. Medlemmar skall registreras, information skall mailas ut, hemsidor skall uppdateras,

hajkanmälan upprättas, inkommande betalningar skall prickas av, närvaro skall registreras,

märkestagning dokumenteras, program skall utarbetats, målspår skall analyseras, ändringar i

programmet mailas ut, Facebook skall uppdateras, registeruppdrag skall kontrolleras... ja ni vet själva.

I princip alla scoutkårer sliter med samma saker.

Ändå är det väldigt begränsat med verktyg och stöd till kåradministrationen från Scouterna. Varje kår

får hitta sina egna lösningar. En del lyckas väldigt bra. En del gör det inte alls.

Skall vi nå våra mål enligt Scouternas strategi, om att fler skall få uppleva scouting, måste vi parallellt

med allt annat viktigt arbete vi bedriver också satsa på att göra det enkelt att vara scoutledare. Vi är

många som känner oss negligerade i vår önskan efter lättare administration och bättre verktyg.

Scouternas bidrag till kåradministrationen har hittills varit att man tillhandahåller medlemsregistret

Scoutnet (med tillhörande fakturering och statsbidragsmodul) och att man tillhandahåller en

webbplattform för kårhemsidor. Även om dessa båda verktyg är en god start så finns det fortfarande

stora pusselbitar som saknas för att på allvar börja underlätta för kårerna.

Jag saknar IT-strategin som Scouterna skulle ta fram efter stämmobeslut 2014.

Jag saknar behovsanalysen som Scouterna skulle göra efter stämmobeslut 2016.

Men framförallt saknar jag konkreta och välfungerande verktyg som stöttar scoutledaren i sitt dagliga

arbete. Jag upplever fortfarande att de få insatser som görs idag bygger på ett top-down-perspektiv.

Jag har motionerat på ämnet flera gånger tidigare. 2014 var jag ganska vag i mina yrkanden. Det var

jag för att jag ansåg att styrelsen, i samarbete med kansliet, var bättre lämpade att utforma detaljerade

projekt och hitta finansiering till dem än vad jag var. Jag räknade med att de skulle kunna fånga upp

andemeningen bakom motionen, som många kårer ställde sig bakom, och göra något konkret utav

det till kommande verksamhetsplan. Tyvärr ledde vagheten till… ingenting.

Påföljande år var jag mycket mer konkret. En av motionerna om Scoutnet, som jag var medförfattare

till, hade 11 mycket konkreta att-satser. Styrelsen föreslår då i sitt svar att att-satserna bör avslås, för

att inte bakbinda styrelsen eller detaljstyra den nya arbetsgrupp som tillsats. Stämman gick i stort på

styrelsens linje. Och som resultat blev det.... ingenting.

Jag prövar därför i år att skriva en motion som istället för att sätta tydliga utvecklingsmål fokuserar

på ändringar i metoder och arbetssätt som jag tror kommer att leda till kvalitetsförbättringar i

Scoutnet och andra verktyg. Om mina idéer verkställs ställer det krav inte bara på kansliet och

58 (119)

riksorganisationen, utan alla medlemmar som har ett intresse av verktygen ges möjlighet och ansvar

att vara med och förbättra och bygga på.


att kansliet får i uppdrag att skapa ett nätverk och en diskussionsplattform där alla användare och beställare av stödsystem, kanslipersonal och ideellt engagerade på nationell nivå, kåradministratörer, och ”vanliga medlemmar”, kan mötas och kommunicera kring behov, möjligheter, och prioriteringar.

att styrelsen/kansliet får i uppdrag att tillsätta en utredning som med hjälp av befintliga och nyskapade arbetsgrupper och forum tar fram förslag på specifika projekt som kan genomföras antingen av externa leverantörer, på central nivå (kansli/nationell arbetsgrupp), eller av intresserade ideella utan direkt uppdrag från Scouterna. Kostnaden för projektförslagen, i pengar och ideellt engagemang, ska uppskattas och allt presenteras senast fyra månader innan årsmötet 2020.

att kansliet får i uppdrag att på ett tydligt och inbjudande sätt rekrytera och engagera minst 10 nya ideella i utveckling av digitala verktyg under verksamhetsåren 2019 och 2020.

att kansliet får i uppdrag att under 2019 ta fram dokumentation och rutiner för support till medlemmar som på egen hand vill utveckla digitala verktyg som stöttar scoutverksamhet, både med och utan kopplingar till Scouternas befintliga system.

att kansliet får i uppdrag att tillse att Scoutnet har ett öppet, modernt, och säkert API som är tillgängligt för alla intresserade medlemmar senast 2021.

att kansliet ska inkludera öppna API:er i alla datasystem som medlemmarna får tillgång till, om det inte är uppenbart olämpligt eller onödigt och kansliet skall då kunna redogöra för hur man resonerat.

MOTIONÄR

Patrik Redgård, Staffanstorps scoutkår


Styrelsen delar motionärens intentioner i stort.

Styrelsens bild är att det som motionären efterfrågar i att-satserna 1, 2 och 3 redan finns, men inser

att kommunikationen kring detta behöver bli tydligare.

Angående den fjärde att-satsen är styrelsens åsikt att support, dokumentation och rutiner endast ska

tillhandahållas för utveckling av nya tjänster och verktyg som har för avsikt att erbjudas till alla

Sveriges kårer. Det arbetet koordineras genom den arbetsgrupp som motionären efterfrågar och som

också existerar.

Angående den femte och sjätte att-satsen är styrelsens bild att det sedan en tid finns möjligheter att ta

del av medlemsdata via ett API och styrelsen kan också konstatera att ett antal webbaserade tjänster

har skapats baserat på detta. Styrelsen är dock mån om att de resurser som läggs på olika tekniska

lösningar, exempelvis att utveckla, dokumentera och supporta ett API, leder till tjänster som alla

59 (119)

Sveriges kårer kan ta del av. Uppdraget att koordinera att så sker ligger hos den nationella

arbetsgruppen som välkomnar alla intresserade att ta del av de möjligheter som finns.


att bifalla att-satserna 1, 2 och 3. att avslå att-satserna 4, 5 och 6.

Motion 18: Enhetligt system för medlemshantering

BAKGRUND

För att förenkla informationsspridning, hantering av närvaro m.m. föreslår jag att Scouterna centralt

tar fram ett system likt det som t.ex. fotbollsrörelsen har för att kalla till träningar, matcher etc. Detta

möjliggör dels en smidig medlems- och närvarohantering och kan rättighetsstyras så att också kraven

i GDPR uppfylls på ett säkert sätt.

I dagsläget hanterar varje enskild kår, avdelning och patrull informationsspridningen på egna sätt.

Det kan handla om att samla och sprida information genom Word, Excel, GoogleDocs, Doodle,

WhatsApp m.fl. system. Hur informationen sprids och säkerställs, hur informationen gallras etc.

skiljer sig nog mycket åt mellan olika kårer och inom olika kårer. Genom att ha ett centralt system

som bygger på Scouternas centrala medlemsregister skulle ledare och scouter utifrån kårtillhörighet,

avdelningstillhörighet och kanske ända ner till patrulltillhörighet kunna nå rätt information och

kommunicera om rätt saker. Ett gemensamt system skulle också möjliggöra en smidig

informationsspridning mellan kårer, inom distrikten och över riket. Systemet bör byggas upp med

rättighetsstyrning och ger också scoutrörelsen möjlighet att uppfylla de krav som GDPR ställer på

både den centrala organisationen och faktiskt också varje enskild kår.


Inom idrottsrörelsen – t.ex. inom fotbollen (se applikationen Svenskalag) – finns system som

möjliggör att ledare och spelare kan kommunicera information om närvaro, matcher, träningstider

mm. Systemet som är uppbyggt kring en webblösning och mobilapplikation kan användas oavsett

om det gäller Brommapojkarna, Kalmar FF eller Gideonsbergs IF.


att Scouterna centralt under kommande år ser över möjligheten att skapa/köpa in ett gemensamt medlems- och informationssystem likt Svenskalag.se.

att Scouterna centralt senast vid nästa årsstämma redovisar hur systemet skall implementeras av kårerna.

60 (119)

att Scouterna centralt före årsskiftet 2018/19 ger ut information och riktlinjer till varje kår om hur kraven i GDPR påverkar kårens arbete och hur kåren och dess ledare bör hantera personuppgifter som erhålls i verksamheten.

MOTIONÄR

Alf Berg, Roslags Näsby Scoutkår


Många delar av det som motionären efterfrågar, rollbaserad tillgång till medlemsdata på olika nivåer,

är redan idag realiserat genom Scoutnet. Delar som kommunikation och närvaro är som nämnts i

inledningen områden som kan utvecklas och där delar styrelsen motionärens intentioner.

I fråga om GDPR finns sedan våren 2018 ett informationsmaterial på Scouternas hemsida riktat till

kårer och i samarbete med distrikt och de regionala kanslierna genomförs löpande

informationsträffar kring GDPR.

Styrelsen anser motionen vara besvarad.

Övergripande svar till motionerna 13-18

Scoutnet är Scouternas medlemssystem och är det medlemsregister som både kår, distrikt och

Scouterna arbetar i. Scoutnet är samtidigt den motor som administrerar medlemsavgifter för kår,

distrikt och Scouterna (vilket är intäkter på drygt 10 miljoner kronor per år enbart för Scouterna) och

administrerar statsbidragsansökan (vilket är intäkter på drygt 15 miljoner kronor per år).

Det är dock till föga tröst för den scoutkår som behöver verktyg och system för att enkelt hantera

kölistor, medlemslistor, kommunikation med ledare och föräldrar, närvarorapportering samt kunna

se vilka ledare som gått Trygga möten, för att ge några exempel. En del av detta finns det stöd för

idag, en del inte och allting går självklart att göra ännu mer och ännu bättre.

Scouterna har sedan 2016 samlat arbetet med detta under samlingsnamnet e-tjänster, med status som

nationell ideell grupp. Läs mer om gruppen, dess vision och strategi samt vad som hittills tagits fram

på http://etjanster.scout.se/

Gruppen kan genom att blicka tillbaka konstatera att mycket har gjorts. Däremot har

kommunikationen om att det har hänt saker varit ganska blygsam. Nya ideella medlemmar har

rekryterats men det hade kunnat gjorts mer fokuserat. Inför framtiden är därför ambitionen att satsa

på att rekrytera ideella som vill jobba med utveckling, dokumentation, information och utbildning.

Det i sin tur kommer att leda till större kunskap och insikt om vad som redan finns och vad som är

på gång och samtidigt en snabbare lanseringstakt av olika nya e-tjänster.

61 (119)

Motion 19: Märkessystemet

BAKGRUND

Motionen handlar om att man ska se över dagens märkessystem och att man ska utveckla det vidare

genom att inför fler märken.

Dagens system är för tunnsått.

Behövs en utveckling av märkessystemet som idag är för tunnsått.

Sedan sammanslagningen har utvecklingen av märkessystemet stannat av och ser nästan likadant ut

som det gjorde efter bildandet av den nya organisationen.

Inte mycket har hänt med märkessystemet på dessa 6 år som den nya organisationen funnits.

Kollar man på andra länders scoutorganisationer hur deras märkessystem ser ut så är de mycket mer

utvecklade än vårt är i dagsläget.


Vill utöka antalet märken i dagens märkessystem.


att man ser över märkessystemet och utvecklar det vidare.

MOTIONÄRER

Fredrik Jägerbrink, Ålems scoutkår


I samband med att Scouterna som organisation skapades genom sammanslagningen av de tidigare

olika förbunden, skapades ett nytt, gemensamt märkessystem. Systemet, som grundar sig i Scouternas

program och är en del av vårt symboliska ramverk, ger både scouter och ledare verktyg och

hjälpmedel för att genomföra utvecklande och spännande scoutverksamhet.

Scouternas program erbjuder både gemensamma och individuella märken. De gemensamma

markerar tillhörighet eller deltagande medan de individuella tilldelas för personlig utveckling, för

intresse, eller som bevis för en särskild kompetens. Totalt erbjuder Scouterna 62 tillhörighetsmärken,

32 deltagandemärken och 41 intressemärken, varav 3 bevismärken. Många märken är medvetet

62 (119)

gjorda för att kunna användas på flera olika sätt. Utöver detta finns också ett oräkneligt antal

gemensamma märken som skapas och används på patrull-, kår-, distriktsnivå och i samband med

utbildningar.

Scouternas utvecklingsavdelning, med Scouternas ideella programgrupp i spetsen, har sedan

märkessystemets tillkomst löpande sett över och utvecklat det. Ett antal märken har tillkommit, som

till exempel tillhörighetsmärket för ledare, men fokus har legat på att utveckla andra delar av

Scouternas program i första hand.

Under 2017-2018 driver Scouterna projektet Scouting på sjö och vatten som bland annat ser över

och uppdaterar märken för scouting i sjönära miljö. Andra märken som dels kommit in som förslag

till gruppen och dels som gruppen själva sett ett behov av kommer behandlas under 2018-2019.

Arbetet med att ta fram märken fortlöper alltså i enlighet med det som bestämts när systemet togs

fram. Förslag på märken som medlemmar tycker borde finnas välkomnas och alla förslag som

kommer programgruppen tillhanda behandlas och diskuteras.

I och med detta arbete menar vi att motionens syfte redan idag uppnås och att märken utvecklas

kontinuerligt.

Scouternas styrelse anser därför att utveckling av märkessystemet redan sker.



Motion 20: Ickebinärt tillhörighetsmärke

BAKGRUND

Då det finns personer som inte passar in i den binära könsnormen, och således kan känna att varken

pojk- eller flickscoutmärkena passar, borde det finnas ett alternativ.

Det finns personer som känner att varken WOSM- eller WAGGGS-märket passar dem, då det blivit

så att WOSM-märket har blivit pojkscoutmärke och WAGGGS-märket flickscoutmärke.

Dessutom står det om Regnbågsscouterna på Scoutservice ska de visa “[...] omvärlden att Scouterna

tar HBTQ-frågan på allvar” (www.scoutservice.se/paverka-

scouterna/scoutnatverk/regnbagsscouterna/ , 20/3 -18 15:40).

63 (119)


Således anser vi att det vore positivt och inkluderande att ha ett ickebinärt alternativ till pojk- och

flickscoutmärkena (kan vara enbart på nationell nivå, då det i all sannolikhet skulle vara komplicerat

att få till ett på internationell nivå och få det godkänt av både WAGGGS och WOSM).

En variant som vi sett som skulle kunna användas är att en person har tagit ett WAGGGS- och ett

WOSM-märke, delat båda på mitten och sedan fäst en del från varje på scoutskjortan så att de blir

som ett märke.

En annan utformning som vi sett är att den inre cirkeln av regnbågsscoutmärket har klippts ut och

använts.

Ytterligare ett sätt som märket skulle kunna designas är att det görs en variant på Scouternas märke

(det som finns på scoutdräkten), som passar in mellan Sverige- och EU märkena.

Dock känner motionärerna att det inte tvunget behöver tas beslut om designen nu under mötet.


att det ska tas fram ett alternativt märke till WOSM- och WAGGGS-märkena.

MOTIONÄRER

Tyra Markebo, Borås NSF

Maria "Dexter" Pettersson, Motala


Styrelsen uppskattar motionärens engagemang i denna viktiga fråga och delar bilden att tillhörighet

till världsorganisationerna är något som alla ska känna att de är en del av. Vi tror att denna fråga är

större än ett märke på skjortan.

WOSM och WAGGGS märken bärs på scoutskjortan för att visa att vi är en del av en större rörelse,

världsscoutrörelsen. Den historiska tolkningen att det rör sig om ett pojkscoutmärke och ett

flickscoutmärke kommer av att WOSM tidigare endast varit öppet för manliga medlemmar och

WAGGGS endast för kvinnliga. Numera så är WOSM öppet för alla medlemmar och inom

WAGGGS förs det interna diskussioner kring hur medlemmar med könsöverskridande tillhörighet

ska kunna vara med i verksamheten, en fråga som bland annat Sverige varit med och drivit då vi

bjudit in till möten och seminarier kring detta. Flera organisationer som är anslutna till WAGGGS

välkomnar idag icke-binära personer.

I Sverige har vi valt en anslutningsmodell till WOSM och WAGGGS där vi rapporterar in

medlemsantal till respektive organisation baserat på kön, vilket bekräftades genom ett beslut på

Demokratijamboree 2014 där stämman beslöt att inte registrera alla medlemmar i WOSM och

64 (119)

dubbelansluta kvinnliga medlemmar till WAGGGS utan att behålla nuvarande anslutningsmodell. I

dagsläget är detta det enda sätt som finns för oss att göra rapporteringen på.

Efter att frågan kring WOSM- och WAGGGS-märkena diskuterades på Scouternas stämma 2016

förde vi en diskussion med både WOSM och WAGGGS kring denna fråga. Eftersom logotyperna

ägs av respektive organisation har vi i Scouterna inte möjlighet att förändra eller ta fram alternativ till

dessa märken vilket var tydligt i den kommunikation vi förde. Det skulle vara mycket olyckligt om

svenska scouter inte kunde visa att vi är en del av en större global rörelse genom att bära märken för

världsorganisationerna och att ta på egen hand ta fram ett alternativt märke ser vi inte som en

framkomlig väg.

Scouterna kommer att fortsätta driva frågan internationellt och vill såklart att alla ska känna att de är

en del av den globala scoutrörelsen.



Motion 21: Scouternas kommunikation

FAKTA

• Scoutdräkten används för att stärka vår identitet och är en del av Scouternas symboliska ramverk.

• Vid all scoutverksamhet bör scoutdräkt eller scoutkläder bäras.

• Scouternas Policydokument B5: Scoutdräkten

BAKGRUND

I Scouternas interna och externa kommunikation upplever jag att många fotografier inte följer

dräktordningen. T.ex. kan det handla om att man istället för scoutskjorta, piké eller t-shirt har på sig

en tröja och jacka som inte på något sätt alls speglar den scoutdräkt som Scouterna i Sverige har.

En liknande motion som denna lades fram 2016 av Simon Ström (Scoutkåren Gustaf Vasa- Bredäng)

där styrelsens svar talade emot sig själva. Där talades det mycket om gemenskapen inom Scouterna,

något som vår gemensamma scoutdräkt bidrar till. Är inte detta något som skulle stärkas ytterligare

om vår kommunikation speglar denna gemenskap? I Scouternas policydokument skrivs det “Vid all

scoutverksamhet bör scoutdräkt eller scoutkläder bäras.”, bör inte då våra egen kommunikation följa

den simpla meningen.

65 (119)

Och om det är ögonblicksbilder av det riktiga scoutlivet som ska speglas med våra fotografier, bör vi

inte då visa verkligheten, hur vi alla är en del av en större gemenskap, hur vår scoutdräkt för oss

samman?

Det finns självklart många tillfällen som scoutkläder ej bärs under aktiviteter av olika skäl, men som

styrelsen själva sa i svaret till Simon Ström, ”Oftast är scoutdräkten på, men inte alltid.”. Oftast

betyder att i en majoritet av fallen är scoutdräkten på, så varför ser vi inte scoutdräkten i de allra

flesta av våra kommunikationsfotografier?

Det är vår scoutskjorta som vi scouter i Sverige och världen känns igen på, då är det också den som

må representera oss i kommunikation.


att kommunikationen ska spegla dräktordningen. att kommunikationen på ett mer representativt sätt ska spegla vårt symboliska ramverk samt

Scouternas anseende och rykte av gemene man.

MOTIONÄR

Edvin Mårtenson, Näsby Parks Scoutkår


Scoutdräkten är en viktig del av det symboliska ramverk som utgör en del av scoutmetoden.

Styrelsen delar därför motionärens syn på att scoutdräkten stärker vår identitet och ska återfinnas i

hög utsträckning såväl i intern- som externkommunikationen. Viktigt att komma ihåg är att

scoutdräkten är såväl skjorta som t-shirt och piké tillsammans med halsduk.

Rätt använda blir våra bilder – både stillbildsfoton och filmade inslag – ett snabbt och direkt sätt att

visa vad vi gör, hur det känns och varför det är spännande att vara scout. Därför satsar vi på att

använda allt fler bilder som förstärker de önskade associationerna spänning, gemenskap och

utveckling. Vi jobbar aktivt med mångfald, även i vårt bildspråk. För Scouterna handlar allt om att

sänka trösklar och inte fjärma. Vi ska inkludera, välkomna och kommunicera på ett modernt sätt.

Bildspråket ska spegla vår verksamhet och visa en bild av scouting som är korrekt och modern. Vid

fotografering och filmning har Scouternas kommunikation de senaste åren förändrats med följande

utgångspunkter:

• Arrangerade gruppbilder ersätts av ögonblicksbilder fångade ”i steget”.

• Bilder på vuxna ersätts av bilder på aktiva barn och unga.

• Endast scoutskjorta ersätts av en bredare variation av moderna scoutplagg.

• Yxa, kniv och knopar ersätts av närhet, lek och äventyr.

66 (119)

• Högtidlighet ersätts av glädje och engagemang.

• Gamla symboler ersätts av mångfald och minnesvärda stunder.

• Stillbilder ersätts av filmer som ger en känsla.

Denna förändringsresa anser styrelsen att vi ska fortsätta och noterar att den har fungerat väl för att

ändra den externa bilden av Scouterna på ett positivt sätt. Vi ser även att flera andra länder har

lyckats mycket väl med att kommunicera på detta sätt, exempelvis Storbritannien.

Styrelsen anser vidare att det inte finns någon motsättning i att kommunicera på ett modernt och

attraktivt sätt och att använda våra kännetecken och yrkar därför bifall på motionen. Vi vill även i

fortsättningen att det ska vara enkelt att se att det är scouter i bilderna, men vår scoutdräkt bör sällan

vara huvudbudskapet vi förmedlar. Det finns viktigare saker som gör oss till scouter än vilka kläder

vi har på oss, och det är just det vi vill fånga i bilderna.



Motion 22: Lyft fram kvinnliga scoutledarförebilder

BAKGRUND

Vi som skrivit motionen tycker att Scouterna behöver bli bättre på att lyfta fram kvinnliga

scoutledarförebilder. Som en del i detta anser vi att Luddes stipendium ska utvecklas, inte avvecklas.

I Scouterna har vi många sätt att lyfta fram gott ledarskap och goda insatser. Det kan till exempel

vara utmärkelsen Scouthjältar (som delas ut på Demokratijamboree), Scouternas förtjänstmärke,

Ledfyren, Scouternas stora förtjänstmärke, Gustaf Adolfs-märket eller Silvervargen. Flera av

utmärkelserna har en lång historia, och de är som regel väldigt uppskattade av den som får någon av

dem.

En av våra äldsta utmärkelser är Luddes stipendium. Det delas ut till en förtjänstfull kvinnlig

scoutledare, och har gjort det sedan stipendiet instiftades genom en insamling på Sveriges Flickors

Scoutförbunds stämma 1949. Det var då Gerda Bäckström, ”Ludde”, avgick som flickscoutchef efter

ett kvarts sekel i förbundets ledning. Utöver att ha varit initiativtagare till att flickscouting startade i

Sverige var hon en förebild för många av landets flickscouter i sitt varma lyssnande, stödjande och

värdegrundande ledarskap, samtidigt som hon också var en framgångsrik nationell ledare av en

rörelse under stark tillväxt. Genom åren har många kvinnliga scoutledare känt sig uppmärksammade

och uppmuntrade av att tilldelas Luddes stipendium, bland annat för att de känt sig som en del i en

lång tradition.

67 (119)

Luddes stipendium är också den enda utmärkelse som härrör från flickscoutverksamheten; alla andra

utmärkelser från tiden före samscoutingen har instiftats av pojkscoutrörelsen. Vi som skrivit

motionen instämmer i det som styrelsen säger i förordet till Scouternas strategi 2015-2025, ”Scouting

idag bygger på det arv som miljoner unga lämnat efter sig då de under mer än 100 år lovat att lämna

världen efter sig lite bättre än den var. Tillsammans bygger vi vidare på det arvet för att skapa en

modern ungdomsrörelse som förändrar fler människors liv och vårt samhälle.” Det är för att vi vet

varifrån vi kommer, som vi hittar rätt in i framtiden.

När vi tittar på Scouterna i vår egen tid kan vi se att vi inte fullt ut lyckas uppmärksamma och ge

plats för flickor och kvinnor: Vi når fortfarande fler män/pojkar än kvinnor/flickor som

medlemmar, och två tredjedelar av våra kår- och distriktsordförande är män för att ta några exempel.

Vi har uppmärksammat detta i vår strategi, där vi beskriver det som ett mål att medlemmarna i

framtiden ska spegla samhället bättre, och att alla medlemmar ska få ”samma möjlighet till makt och

inflytande och rätt till lika mycket plats på alla håll i vår rörelse”. Om det ska lyckas behöver dagens

och morgondagens Scouterna fler som Ludde, kompetenta kvinnliga scoutledare som är förebilder.

Mot den här bakgrunden tycker vi att det är beklagligt att Scouternas styrelse i november 2017 beslöt

att upplösa Luddes flickscoutfond, och efter nästan 70 år inte dela ut Luddes stipendium vidare. I

synnerhet som Scouternas styrelse uttryckt att man vill hitta fler sätt att lyfta fram kvinnliga

förebilder och att man utreder hur detta kan göras, framstår det som särskilt olyckligt att man

samtidigt väljer att avskaffa den enda utmärkelse Scouterna har som uppmärksammar just den

gruppen. Det rimmar illa med strategins ord om att vi ”lyfter fram scouter som förebilder”.


Ekonomiskt har stipendiet alltid varit blygsamt, och fonden har vid behov fyllts på med små belopp

från SSF:s/Scouternas övriga medel. Det borde inte heller vad gäller arbetsinsatsen vara särskilt

krävande att samordna nomineringar och förslag till mottagare av Luddes stipendium med de rutiner

som finns för Scouternas andra, motsvarande utmärkelser. Vi tror också att det finns många som

skulle kunna tänka sig att skänka medel eller bidra på annat sätt till utvecklingen av Luddes

stipedium.

Eftersom vi tycker att Luddes stipendium har en viktig funktion i Scouterna idag och i framtiden,

yrkar vi


att Luddes stipendium framöver ska delas ut årligen. att Scouternas styrelse får i uppdrag att fastställa stipendiets närmare utformning och storlek.

MOTIONÄRER

Fredrik Mandelin, Holmsunds scoutkår

Anders Ahlström, Norrtälje och Vässarö scoutkårer

Camilla Lindquist, Kallhälls scoutkår

68 (119)

Daniel Ågren, Sjöscoutkåren Drakarna

Elias Nyberg, Wasakåren

Erik Reinicke, Landeryds scoutkår

Fredrik Larsson, Kisa scoutkår

Håkan Sandahl, S:ta Maria scoutkår

Josefine Hellroth Larsson, Reftele scoutkår av NSF

Magnus Fahleryd, Mälarhöjdens scoutkår

Nina Fleck, Hässelby scoutkår

Patrik Hedljung, Södermalms scoutkår

Pelle Andersson, Katrineholms scoutkår

Ragnhild Fahleryd, Mälarhöjdens scoutkår


Utmärkelser, stipendier och förtjänsttecken är en viktig del av scoutmetodens symboliska ramverk

och en bra gest för att visa uppskattning till de ideella eldsjälar vi har i vår rörelse. Styrelsens

uppfattning är att vi borde uppmärksamma ännu fler personer än vad vi gör idag och har därför bett

verkställande organisationen att utreda dels hur vi kan identifiera och premiera fler unga förebilder

men också genomlysa så att vi har en jämn könsfördelning för de utmärkelser vi delar ut.

Styrelsen delar helt motionärernas uppfattning att Scouterna behöver bli bättre på att lyfta fram

kvinnliga scoutledarförebilder. Styrelsen har resonerat att detta främst borde göras genom att aktivt

jobbar med en mer representativ fördelning i utdelningen av samtliga utmärkelser och stipendier

snarare än särskilda varianter för kvinnor.

Motionärerna lyfter fram att det trots allt är olyckligt samt ger en negativ signal att avveckla den enda

utmärkelse som är specifikt för kvinnor. Vi förstår ståndpunkten och föreslår därför bifall på

motionen.



Motion 23: Medlemsavgift för scouter under 8 år

BAKGRUND

När Familjescouting infördes ingick det inte i uppdraget att hantera frågan kring medlemskap och

medlemsavgift. Idag hanterar kårerna detta på olika och ibland mindre bra sätt.

69 (119)

Eftersom Familjescouting enbart har tillgång till en liten del av Scouternas program, arrangemang,

stöd och utbildningar är det rimligt att den har en lägre nationell medlemsavgift.

Denna motion syftar till att ge familjescouterna en rättvis nationell medlemsavgift på ett sätt som

kräver minimal utvecklingsinsats på nationell nivå och ingen extra administration för kårerna.

Familjescouter består av barn plus vuxen som träffas, ofta men inte alltid, varannan vecka.

Detta innebär att om båda är medlemmar i Scouterna blir det dubbel medlemsavgift för halva

utbytet.

Familjescouting har ett, i jämförelse med andra grenar, begränsat program utan målspår och ett klart

mindre programstöd (även om det som finns är utmärkt).

Åldersgruppen finns inte heller med i Scouternas ledarutbildning kring barns utveckling eller

skapande av program.

Även om syftet med Familjescouting är skapa en bra aktivitet för unga barn är ett viktigt mål även

rekrytering. Rekrytering av Spårare underlättas om de redan är med i verksamheten men viktigast är

kanske den stora möjligheten till rekrytering av ledare och funktionärer bland de vuxna.


Avgiften bör någorlunda täcka kostnaden för hantering av faktura samt försäkring.

Övriga kostnader för framtagning av program och märken bör täckas av intäkter från försäljning

samt, om det inte räcker, från budgeten för rekrytering.

För att inte behöva ändra i stadgarna och samtidigt göra ett införande enkelt föreslås att avgiften

kopplas till åldern på medlemmen samt är en procentandel av den beslutade ordinarie

medlemsavgiften. Att koppla till typ av medlemskap, syskon/familjeavgifter, roll i kår eller andra

parametrar än ålder torde vara betydligt svårare.

Medlemsavgiften bör vara ett jämnt antal kronor så att terminsavgiften blir ett heltal.

Avgiften blir enkel att hantera vid fakturering och torde enbart kräva en mindre uppdatering i

Scoutnet när det gäller genereringen av underlag för fakturering av medlemsavgift. Även om

uppdateringen tar kort tid att utföra bör rimlig tid ges för test och kvalitetssäkring av kod och

funktionalitet. Exakt hur ålder beräknas i förhållande till fakturadatum bör överlåtas till den som styr

utvecklingen så att den blir enkel att förstå och förklara samt stabil i kod.

Samverkansorganisationer bör inte heller ha några svårigheter att redovisa antalet medlemmar under

8 år.

Detta förslag påverkar inte medlemsavgiften för den vuxne "familjescouten" då det är mycket svårt

att avgränsa mot andra uppdrag i scoutkåren.

Förslaget påverkar inte den del av medlemsavgiften som beslutas av distrikt, kår eller

samverkansorganisation, Demokratijamboree saknar befogenhet att besluta om dessa avgifter.

70 (119)


att nationella medlemsavgiften för scouter under 8 år är 20 % av ordinarie nationell medlemsavgift, avrundat uppåt till jämnt antal kronor.

att den reducerade avgiften införs från och med höstterminen.

MOTIONÄR

Staffan Persson, Scoutkåren S:t Olof Västerås


Styrelsen kan konstatera att frågan om en subvention av medlemsavgiften för en grupp framför

andra går att belysa ur många olika perspektiv. Motionären har inte fel när det konstateras att

Familjescouting inte har samma program- och utbildningsstöd som de andra åldersgrupperna har.

Detta har sin bakgrund i det beslut som fattades av Scouternas stämma 2014 när Familjescouting

etablerades. Däremot har det enskilda stödet väldigt lite med medlemsavgiftens storlek att göra. Det

är inte så enkelt att medlemmen köper en tjänst av Scouterna och att avgiften står i proportion till

vad som levereras. Medlemsavgiften är satt på en nivå för att hantera de kostnader som inte går att

täcka på annat sätt. Det som alla medlemmar får, oavsett åldersgrupp, är medlemskapet i både

Scouterna och WOSM/WAGGGS, utveckling av scouting generellt, kommunikation och

marknadsföring om scouting generellt, tidningen Scout, myndighetskontakter, försäkring, it-

lösningar, administration samt rådgivning och stöd till scoutkårer. Det senare kan avse Trygga

möten-ärenden, personkonflikter i ledarteam samt frågor kring avtal, stadgar, fastigheter, juridik och

ekonomi.

Vid införandet av en subvention är det viktigt att klargöra kostnaden för subventionen, men framför

allt är det av grundläggande intresse att subventionen träffar rätt, det vill säga att rätt grupp

subventioneras. Motionen föreslår att åldersgruppen 0-7 år ska subventioneras med 80 % av

medlemsavgiften. Det kan då vara intressant att se hur den nuvarande åldersfördelningen bland våra

medlemmar ser ut och vad de betalar idag. Nedanstående tabell visar åldersfördelningen av

bekräftade medlemmar 2017.

Ålder Direktanslutna Equmenia NSF Salt Totalsumma

0-5 år 274 241 27 1 543

6-7 år 1 769 1 292 318 12 3 391

71 (119)

8-9 år 10 824 2 250 970 175 14 219

10-11 år 9 952 2 177 881 418 13 428

12-14 år 8 541 1 322 725 437 11 025

15-17 år 4 204 580 346 115 5 245

18-25 år 3 929 817 303 82 5 131

26- år 15 147 784 900 211 17 042

Totalsumma 54 640 9 463 4 470 1 451 70 024

Siffrorna ovan visar att antal medlemmar i åldern 0-7 år var 3 934 stycken. Lite förenklat går det säga

att med motionärens förslag på subvention om 80 % behövs det fyra nya scouter för varje scout som

får en subvention för att täcka de förlorade intäkterna. Med en avgift på 50 % behövs det en ny

scout för varje scout som får en subvention. För att bibehålla en budget i balans förutsätter det att

det idag finns ett stort “mörkertal” av scouter i åldersgruppen som inte registreras och att dessa i

stora mängder kommer att registreras vid en subventionering. Att så verkligen sker går inte att

säkerställa i förväg och därför föreslår styrelsen istället en subvention på 50 %, vilket minskar risken

för ett intäktsbortfall.

Siffrorna ovan visar också att över 86 % av medlemmarna i åldersgruppen 0-7 år är 6-7 år och kan

antas gå i årskurs 1. Vi vet att många scoutkårer idag bedriver spårarscoutverksamhet redan från

första klass, och har gjort under lång tid. Familjescouting är ett relativt nytt inslag i scoutrörelsen.

Det är därför rimligt att anta att en stor andel av medlemmarna i den aktuella åldersgruppen inte är

familjescouter utan spårarscouter. Med det upplägg som motionären föreslagit, att enbart gå efter en

åldersgräns, så finns det en överhängande risk att merparten av subventionen kommer att träffa en

helt annan målgrupp än det är tänkt. Familjescouting är också tydligt definierat att minsta enhet är

minst ett barn och minst en vuxen. En grupp med femton barn som är sex år gamla och fem vuxna

föräldrar som ansvarar för gruppen är inte Familjescouting, för att ta ett tydligt exempel.

Styrelsen vill därför att kårerna själva aktivt definierar vilka som är familjescouter, genom att i

Scoutnet placera dessa medlemmar i avdelningar som knyts till en specifik åldersgrupp -

familjescouter. Åldersgruppen finns inte i Scoutnet idag men föreslås att införas. Den vuxne som

deltar betalar full avgift, helt i linje med motionärens intentioner. De under åtta år som deltar i

spårarscoutverksamhet registreras som spårarscouter och betalar därmed också full avgift. För de av

våra samverkansorganisationer som inte använder Scoutnet kommer egna lösningar för redovisning

av antalet familjescouter att behöva tas fram, exempelvis i de egna medlemsregistren.

72 (119)

Med utgångspunkt från ovanstående yrkar styrelsen

att avslå motionens att-satser. att införa Familjescouting som en åldersgrupp i Scoutnet och till denna knyta en subvention för

scouter under åtta år. att nationella medlemsavgiften för registrerade familjescouter som är under åtta år är 50 % av

ordinarie avgift. att den reducerade avgiften införs från och med höstterminen 2019.

Motion 24: Scoutfonder

BAKGRUND

Önskar ekonomisk redovisning samt kriterier för ansökan till fonder och stiftelser som administreras

av Scouterna, såsom Treklöverstiftelsen, Ljus- och valinsamlingsfonden samt Framtidsfonden till

Demokratijamboree.

Såsom medlem i kårutvecklare i Dalsjöfors Scoutkår och kassör i Boråskretsen ansöker jag ofta om

bidrag från diverse fonder till bland annat ett läger för funktionsnedsatta. Jag upplever informationen

om fonder och stiftelser som administreras av Scouterna knapphändig och inte uppdaterade

blanketter m.m.


Önskar att vi som medlemmar får tillgång till ekonomisk status på de fonder och stiftelser som det

går att söka medel från samt vilka kriterier som gäller för dessa.


att vi som medlemmar i Scouterna framöver får tillgång till all ekonomiskt samt kriterier och stadgar för ansökan avseende de fonder och stiftelser som administreras via Scouterna.

att i de fall det är möjligt fatta beslut om vad som ska ske med respektive fond.

MOTIONÄR

Marie Åsén, Dalsjöfors scoutkår

73 (119)


Styrelsen delar uppfattningen att information och blanketter om nämnda fonder varit eftersatt och

det har också pågått ett arbete under ett antal år för att avveckla en del äldre fonderingar för att det

ska bli tydligare vilka fonder som finns att söka pengar från.

När det gäller det exakta värdet på varje fond redovisas detta i Scouternas årsredovisning. Ljus- och

valinsamlingsfonden respektive Framtidsfonden har regelverk som sätts av Scouternas styrelse efter

förslag från förvaltningsgruppen. Förvaltningsgruppen tar gärna emot ytterligare engagemang i sin

grupp, exempelvis i frågan kring fonder. Treklöverstiftelsen är en fristående stiftelse som Scouterna

enbart administrerar. Scouterna kan inte påverka stiftelsens utdelning av medel.



Motion 25: Nej tack till spelbolagen

BAKGRUND

I en värdebaserad rörelse som Scouterna ska det inte vara tillåtet att bedriva scouting med hjälp av

finansiering, sponsring eller göra samarbetsavtal med spelbolag vars huvudsyfte med sin verksamhet

är att tjäna pengar.

Cirka 171 000 personer delar hushåll med någon som har ett problemspelande kopplat till spel om

pengar och av dessa är cirka 82 000 barn som har en förälder som har ett problemspelande. Barn,

anhöriga, spelmissbrukare och spelberoende finns i vår rörelse Scouterna.

Spelbolagens verksamhet bygger på att tjäna pengar och det enda sättet att bli rik på spel är att äga ett

spelbolag, detta trots att spelbolagen vill ge sken av motsatsen.

Från och med 1 januari 2019 kommer en omreglering av spelmarknaden att ske i Sverige, ett

licenssystem för att kanalisera de utländska spelbolagen som redan finns här.

I förlängningen kommer de befintliga bolagen som beviljas licens OCH de spelbolag som kommer

fortsätta bedriva ”svart” verksamhet, verka för att normalisera spel om pengar som enbart glädjefyllt

och positivt, trots att spelmissbruk och spelberoende är klassat som en sjukdom. Spelberoende är en

sjukdom likvärdigt alkoholberoende, narkotika, tobak och droger och finns från 1/1-2018 även

inskrivet i socialtjänstlagen för att ge dessa personer och närstående hjälp till vård och behandling.

74 (119)


I Scouterna är det otänkbart att ta emot bidrag, skriva sponsoravtal och/eller ingå samarbete med

företag som huvudsakligen bedriver verksamhet inom alkohol, narkotika, tobak och droger och

därför är det självklart att vi inom Scouterna inte heller ska ta emot bidrag (pengar, utrustning med

mera), ingå sponsoravtal eller ingå samarbeten med spelbolag vars främsta verksamhet är att tjäna

pengar på enskilda individers sjukdom då det är omöjligt att i förväg veta vem som utvecklar och blir

sjuk i sjukdomen som heter spelberoende.


att befintlig policy kompletteras med ”Scouterna accepterar inte heller bidrag från företag som huvudsakligen arbetar med alkohol, tobak, NARKOTIKA, SPEL OM PENGAR, pornografi eller vapen”.

MOTIONÄR

Pia Johannesson, Staffanstorps scoutkår


Styrelsen uppskattar motionärens avsikt med motionen. Vi ska ständigt reflektera över våra

samarbeten och vår insamlingspolicy. Vi arbetar därför löpande med att se över så att våra sponsorer

och samarbetspartners lever upp till de värderingar som uttrycks i den policy stämman beslutat om

och i de riktlinjer för insamling som styrelsen har fastställt. Scouterna arbetar också intensivt med att

bredda våra finansieringsalternativ för att minska den risk som finns i få och stora finansiärer.

Sedan 2005 har Scouterna av Postkodlotteriet tagit emot 94 952 356 kronor varav 31 490 000 har

tilldelats specialprojekt. Det har bidragit till vårt utvecklingsarbete med bland annat

scoutprogrammet, breddad rekrytering, stöd till den lokala verksamheten och satsningarna på Trygga

möten. Dessutom har vi kunnat driva flera specialprojekt som Värsta fördomen och Mångfald 2016

och nu Rätten till friluftsliv som annars inte varit möjliga. Postkodlotteriet har på så sätt blivit en

samarbetspartner som också bidragit till samarbeten med flera nya organisationer då vi gjort projekt

ihop. Exempel på detta är Friluftsfrämjandet, Röda Korsets Ungdomsförbund, Stiftelsen Expo,

Kvinna till Kvinna och Ungdom Mot Rasism.

Totalt har Postkodlotteriet delat ut 9,4 miljarder svenska kronor sedan 2005 till förmånstagarna och

ideella organisationer via de olika stiftelserna. Det är väsentligt större än stödet till Sveriges barn- och

ungdomsorganisationer under samma period.

Scouterna samarbetar bara med företag och organisationer som uppfyller de hårda krav och

regelverk som finns för spel i Sverige. Scouterna följer kraven från FRII (Frivilligorganisationernas

insamlingsråd), Svensk Insamlingskontroll och Charity Rating.

75 (119)

Däremot så ser styrelsen att det finns behov av att lyfta in narkotika som en del i policyn. Detta

beror på att vi nu ser en förändring i många länder där exempelvis marijuana legaliseras. Vi vill därför

tydliggöra att Scouterna inte ska ta emot bidrag från företag som arbetar med narkotika.


att avslå motionens att-satser. att befintlig policy kompletteras med ”Scouterna accepterar inte heller bidrag från företag som

huvudsakligen arbetar med alkohol, tobak, narkotika, pornografi eller vapen”. att ge styrelsen i uppdrag att fortsätta arbetet med att bredda finansieringsstödet och

insamlingskanalerna till Scouternas verksamhet.

Motion 26: Ändring av förvaltningsmötets sammansättning

BAKGRUND

Förvaltningsrätten. I dagsläget är det svårt att ta ställning vid omröstning om vilka som ska utses till

ledamöter av förvaltningsmötet med anledning av det stora antalet (51 st.). Det för att

valberedningen får ett stort ansvar men också börda i att hitta 51 kvalificerade kandidater som kan

tänka sig att åta sig uppdraget.

Uppdraget är viktigt främst utifall något dramatiskt skulle hända med exempelvis Scouternas

ekonomi eller förvaltning vilket får ses som osannolikt men oerhört viktigt vid en sådan situation.


För att lösa detta problem föreslår vi att ledamöternas antal minskas. Det är av vikt att ha ett ojämnt

antal och vi föreslår därför 21 st. ledamöter. Samt att förvaltningsmötet ska vara beslutfört om det är

21 som närvarar. Därutöver föreslår vi att det finns möjlighet att välja suppleanter.

Det för att ge Scouternas stämma möjlighet att veta vilka alla kandidater är som kommer att vara

deras representanter. Samtidigt finns det en möjlighet för bortfall då suppleanter skulle kunna kliva

in.

Detta bör underlätta valberedningens arbete att hitta kandidater och föreslå de mest kvalificerade

som ordinarie ledamöter och ett antal suppleanter som kan träda in i deras ställe.


att ändra stadgarna så att 21 ledamöter kallas till förvaltningsmötet och att förvaltningsmötet är beslutfört när 21 ledamöter närvarar.

76 (119)

MOTIONÄRER

Henrik Almén, Örnsbergs scoutkår

Mikael Ordenius, Sjöscoutkåren Drakarna


I Scouternas stadgar står det ”Till förvaltningsmötet ska 45 ledamöter kallas. För att

förvaltningsmötet skall vara beslutsfört krävs att minst hälften av de kallade ledamöterna är

närvarande.”

Det betyder att förvaltningsmötet har ett minimikrav på 23 närvarande ledamöter. Motionären

föreslår att 21 ledamöter plus okänt antal suppleanter ska väljas. Styrelsen gör bedömningen att med

motionärens förslag kommer arbetsbördan för valberedningen att bli ungefär densamma som

tidigare. Styrelsen är dock fortsatt intresserade av att hitta bra lösningar för att underlätta framtida

förvaltningsmöten och val till dessa.



Motion 27: Digitalt påverkanstorg

BAKGRUND

Under Demokratijamboree 2016 testades ett system med digitalt påverkanstorg som möjliggjorde för

kårernas ombud att på ett online-forum före stämman diskutera beslutspunkterna, publicera sina

egna ändrings- och tilläggsyrkanden samt ta ställning till andras några veckor innan det fysiska mötet

började.

Med ett digitalt påverkanstorg finns det en teoretisk chans för ombuden att diskutera andra ombuds

ändrings- och tilläggsyrkanden med sina kårkamrater (som ombuden faktiskt representerar) innan

ombudet reser till Demokratijamboree.

Jag upplevde att försöket blev lyckat och att det digitala påverkanstorget bidrog till en bättre

diskussion på själva mötet, samt att det fattades bättre och mer genomtänkta beslut. Jag tror också att

effekterna av ett digitalt påverkanstorg skulle bli ännu bättre år 2 och 3 än de vi såg första året.

Att kontinuerligt ändra på mötesformerna skapar en otydlighet för ombuden som har svårt att lägga

upp sitt förberedelsearbete inför stämman. Om ett digitalt påverkanstorg kommer finnas på årets

stämma borde t.ex. ombuden planera in för två träffar på kårplan för att diskutera stämmoärendena,

77 (119)

en när handlingarna släppts och en efter det digitala påverkanstorget varit öppet ett tag för att kunna

stämma av hur kårkamraterna ställer sig till eventuella nya förslag som dykt upp under resans gång.

Jag är positiv till all utveckling som gör Scouterna stämma enklare, tydligare och mer demokratisk.

Men samtidigt behövs också en tydlighet och en kontinuitet mot ombuden, så de kan sköta sitt

uppdrag på bästa sätt.

För att det inte skall råda några tveksamheter, eller vara upp till varje enskild stämmoarrangör att

själv bestämma, yrkar jag därför


att Scouternas stämma inför digitalt påverkanstorg som en permanent förmötesmetod. att beslutet gäller till vidare och fram tills dess att det rivs upp av en kommande stämma.

MOTIONÄR

Patrik Redgård, Staffanstorps scoutkår


Styrelsen delar motionärens bild av att försöket med ett digitalt påverkanstorg, tillsammans med de

andra förändringar som gjordes inför Scouternas stämma 2016, var mycket lyckade både sett utifrån

de diskussioner som fördes innan och under mötet såväl som utifrån besluten som fattades.

Både inför Scouternas stämma 2016 och även inför 2018 års stämma så har det funnits grupper av

ideella som haft i uppdrag att se över de demokratiska processerna och komma med förslag på hur

dessa kan utvecklas. Arbetet har vid båda tillfällena resulterat i ett antal förändringsförslag, både av

mer övergripande karaktär och av specifika detaljer, som styrelsen intresserat har tagit del av

respektive tagit ställning till. Inför Scouternas stämma 2016 var styrelsens intention att inte

genomföra några större förändringar, utan främst ta avstamp i utvärderingar och utveckla befintliga

processer, just för att bibehålla kontinuiteten. En av de största förändringarna som gjordes inför

2016 var just att införa ett digitalt påverkanstorg som öppnade innan stämman. Med ett gott resultat

från stämman 2016 i ryggen så var styrelsens uppdrag inför 2018 att titta på att utveckla

påverkanstorget som metod. Det har resulterat i förslaget om att prova beredningsgrupper som en

del i det demokratiska mötet för att sedan utvärdera resultatet och se om det är en modell att arbeta

vidare med. Det digitala påverkanstorget påverkades inte av denna förändring.

Kontinuitet i de demokratiska processerna är oerhört viktigt för att kunna föra bra diskussioner och

fatta välgrundade beslut. Styrelsen har valt att inta en försiktig hållning till att förändra stämmans

utformning, men vill samtidigt att det ska finnas möjligheter att utveckla den vidare. Idag finns inget

principbeslut om hur mötet skall vara utformat, vilket skapar möjligheter att göra förändringar

(förutsatt att det finns ett behov av detta). Om stämman fattar beslut om att permanenta vissa delar

av mötesformen skapas en situation där framtida förslag om utveckling av det demokratiska mötet

78 (119)

kan hämmas, då dessa inte kan genomföras förrän på nästkommande stämma (förutsatt att stämman

beslutar om att bifalla förändringarna). Våra demokratiska processer måste ständigt utvärderas och

förändras för att kunna bli bättre, men att ha vissa delar permanentade men andra inte skapar

svårigheter i detta arbete. Vi behöver få tillåta oss att våga prova nya vägar, och samtidigt bibehålla

en kontinuitet i vår gemensamma demokrati.



Motion 28: Om policydokumentet; alkohol och narkotika

BAKGRUND

Scouternas policydokument avseende alkohol och narkotika av 2014 är formulerat så här:

B3 Alkohol och narkotika All verksamhet inom scouterna skall kännas trygg och säker för alla

inblandade, unga som vuxna. Därför ska alla Scouternas arrangemang vara fria från alkohol. Med

detta menas både nationella arrangemang och läger samt löpande verksamhet i lokala kårer och

distrikt. Detta gäller alltså både arrangemang enbart för scouter och sådana som är öppna för

allmänheten, där Scouterna står som arrangör.

När man representerar Scouterna på aktiviteter som någon annan arrangerar får man inte dricka

alkohol. Vi är förebilder i hur vi agerar och reflekterar därför över vår syn på alkohol. Därför

uppträder man självklart inte berusad.

All verksamhet i Scouterna ska vara helt fri från narkotika.

Det är nu en del år sedan vi i SSF i mitten på 1980-talet såg oss tvungna att revidera ett liknande

beslut om totalförbud vad gäller alkohol. Totalförbudet upphävdes redan stämman efter som det

beslutades. Ett skäl var att det visade sig att beslutet inte efterlevdes. Det räcker inte med att bara

fatta beslut och sedan förvänta sig att de följs utan att vara förankrade i rörelsen.

Scoutrörelsen är en barn- och vuxenorganisation med fokus på barn och ungdom, det innebär att

scouting för våra vuxna medlemmar blir en livsstil som gäller både i och utanför möteslokalen, med

eller utan scoutskjortan.

Scouterna är i sig ingen nykterhetsorganisation, men det finns scouter som är organiserade inom

nykterhetsrörelsen och de skall respekteras för detta. Att inte dricka alkohol eller helt avstå från t.ex.

kött, läsk eller godis är i sig inget föredöme. Det visar bara att man av olika skäl vill avstå från något.

Men att visa på måttlighet och gott omdöme är däremot föredömligt. Att få tacka nej är lika självklart

som att få tacka ja och ett nej skall alltid respekteras. Vi kan inte se att ledare som har en ledarträff

eller är på ett arrangemang/tillställning med ledare och roverscouter inte skall kunna dricka

79 (119)

exempelvis öl eller vin. Det måste vara den särskilda situationen och omdömet som avgör när man

kan nyttja alkohol eller ej. Kan våra ledare inte sköta detta, då är vi illa ute. Om varje medlemskår

själva utarbetar en egen alkoholpolicy, så innebär detta att varje kår också måste skaffa sig en

genomreflekterad syn på bruket av alkohol.


att policy angående narkotika (meningen nederst i policyn ang. alkohol och narkotika) skall brytas ut som en egen punkt, skild från punkten om alkohol.

att lägga till ”med undantag för användning av narkotika som är förskriven för medicinering” sist i policyn ang. narkotika.

att första och andra stycket i nuvarande policy tas bort och ersätts med följande under rubriken Alkohol: ”Alkohol ska inte förekomma vid aktiviteter med scouter under 18 år. När man representerar Scouterna får man självfallet inte uppträda berusad, vare sig av alkohol eller andra berusningsmedel. När man representerar Scouterna bör man också beakta sin roll som förebild och ha en genomreflekterad syn på alkohol.”

att Scouterna skall rekommendera att varje medlemskår utarbetar och implementerar en egen alkoholpolicy baserat på den nationella alkoholpolicyn.

MOTIONÄRER

Thomas Haskel, Sankt Olofs Scoutkår

Björn Julius, Malmö Sjöscoutkår


På Scouternas stämma 2014 antogs en alkoholpolicy som till skillnad från tidigare syn på alkohol

inom scoutrörelsen i Sverige inte gjorde skillnad på unga och vuxna. Motionären menar att det borde

vara upp till var och en att bedöma när man som vuxen kan nyttja alkohol eller ej. Motionärernas

ståndpunkter och policyns bakgrund skiljer sig därmed genom synen på frihet. Många far illa på

grund av alkohol vilket gör att vi tycker att den frihet som vi vill uppnå i det här fallet är frihet att få

slippa, inte frihet att få dricka. Att skapa en trygg miljö för alla innebär att alkohol inte ska

förekomma i några sammanhang.

Cirka 400 000 barn och unga i Sverige beräknas växa upp i hem med vuxna som missbrukar alkohol

och många fler barn och vuxna far illa just på grund av alkoholens baksidor såväl i Sverige som i

andra länder. Styrelsen anser att Scouterna ska erbjuda en fristad för dessa barn och unga och att

deras behov ska prioriteras över behovet av att dricka alkohol i scoutverksamheten. Scouternas

alkoholpolicy syftar till att göra Scouterna till en miljö fri från alkohol.

En annan aspekt av att tillåta alkohol när samtliga deltagare är över 18 år är farhågan att det skulle

dela upp verksamheten. Under ett arrangemang eller en ledarsamling skulle det kunna krävas att det

sattes en åldersgräns på just 18 år om det fanns tankar på att det skulle serveras alkohol. Vi ser

80 (119)

väldigt få tillfällen då det skulle vara motiverat att ha en 18-årsgräns i vår verksamhet av några andra

skäl. Här ser vi att återinförandet av en 18-årsgräns skulle ha tydliga negativa effekter på våra unga.

Avseende medicinskt bruk av narkotika anser styrelsen att det som formulerats i de "frågor och svar"

som publicerades i mars 2015 är fortsatt tillämpligt i fråga om narkotiska preparat. "Det vi vill ha är

en verksamhet fri från narkotiska preparat som används i berusningssyfte. Mediciner som klassas

som narkotika innefattas inte av policyn så länge de inte används i syfte att bli berusad."

När den nuvarande policyn antogs var bakgrunden att vår verksamhet ska vara trygg och säker för

alla som deltar på våra arrangemang – både barn och vuxna. Det handlar om synen på scouting och

vilka normer vi vill ha i organisationen. Att dricka alkohol ser vi inte som en del av det, inte heller när

alla som scoutar tillsammans har fyllt 18 år. Vi tror att alkoholen begränsar potentialen i det vi kan

åstadkomma som rörelse. Det handlar alltså inte om en enskild persons rätt att dricka alkohol, utan

synen på vår interna kultur. Styrelsen ser kort sagt inte att motionen framför något argument som

gör att vi har anledning att göra något annat ställningstagande idag.



Motion 29: Värna Treklöver Gilwell-utbildningen och Gilwell-

stugan

BAKGRUND

Gilwellstugan utanför Flen har varit basen för Treklöver Gilwell-utbildningarna sedan starten 1928.

Gilwell-stugan är inte bara en historisk plats som förenar alla som gått utbildningen, den är också

viktig utifrån att den är anpassad för utbildningens behov och att allt viktigt utbildningsmaterial

förvaras där. Riksorganisationen Scouterna har beslutat att kraftigt höja hyran för Gilwell-stugan så

att Treklöver Gilwell-utbildningarna behöver betala i princip det femdubbla jämfört med tidigare. I

praktiken innebär höjningen att deltagaravgiften för utbildningen måste höjas kraftigt eller att

utbildningen flyttas till annan plats och att den historiska kopplingen och de praktiska fördelarna

därmed går förlorade. Denna motion yrkar på att den tidigare subventioneringen ska kvarstå och

förklarar varför.

I Scouternas uppdrag såsom det beslutades vid Demokratijamboree 2014 framgår att:

”Scouterna ger barn och unga från alla delar av samhället möjlighet att utvecklas till sin fulla

potential, i en trygg miljö där alla får vara sig själva.

Vi gör det med friluftsliv och den övriga scoutmetoden som pedagogisk grund och lever enligt de

värderingar som uttrycks i scoutlag och scoutlöfte.

81 (119)

Vi lovar äventyr, spänning, gemenskap och Sveriges bästa ledare.

Vi förändrar världen till det bättre – både lokalt och globalt.”

Ett sätt att bidra till Sveriges bästa ledare är genom Ledarskapsön och den genomgång av samtliga

utbildningar som nu genomförts. Ett annat är att scoutmetoden ska genomsyra allt vi gör i scouting.

Treklöver Gilwell är scoutrörelsens fördjupande ledarutbildning som genomförts i Sverige sedan

1928. Treklöver Gillwell innebär ett scoutäventyr där deltagarna får möjlighet att reflektera över sitt

ledarskap kopplat till den de är och vill vara i sin scoutverksamhet. Utbildningen har en lång

internationell tradition och har utvecklats i takt med scoutrörelsen och samhället.

När den första Gilwell-utbildningen skulle genomföras diskuterades lämplig plats. Den skulle ligga

centralt och samtidigt i orörd natur. Platsen som hittades låg vid Båvens strand och på Rockelstads

ägor. Ägarna upplät initialt marken ett år i taget. Efter några år uppstod behovet av en byggnad där

lägermaterial kunde förvaras och där kursledningarna kunde planera utbildningarna. ”1933 beslutade

regeringen att bidra med pengar från Arvsfonden för inköp eller uppförande av en huvudsakligen till

utbildningsanstalt för scoutledare avsedd byggnad” (En bok om Gilwell, 1952). Samma år fick

Scouterna marken där stugan står, 1934 invigdes Gilwell-stugan och sedan dess har den varit basen

för Treklöver Gilwell-utbildningarna.

Kopplingen mellan Gilwell-stugan och Treklöver Gilwell-utbildningarna har funnits sedan starten

1928. Nu är den hotad. Bandet mellan dagens kursdeltagare och de deltagare som under tidigare

decennier varit en del av Treklöver Gilwell-upplevelsen riskerar att försvinna och därmed en viktig

del av det symboliska ramverk som i utbildningen skapat utrymme för eftertanke och reflektion,

tillhörighet och gemenskap.

Scouternas riksorganisations beslut att höja Gilwell-stugans hyra från ca 4 000 kronor för en kurshelg

till över 20 000 kronor kommer att innebära ett svårt val för kursledarna: ska deltagaravgiften höjas

med mellan 1 000 och 2 000 kronor per deltagare eller ska kurserna sluta hållas på Gillwell? Då

deltagaravgiften redan idag är betydande innebär ytterligare höjningar att det för många kommer att

bli svårt att få den ekonomiska möjligheten att gå Scouternas fördjupande ledarutbildning.


att hyran för Gilwell-stugan även fortsatt ska subventioneras för Treklöver Gilwell-utbildningarna.

att hyran för Gilwell-stugan vid Treklöver Gilwell-utbildningarna inte ska överstiga totalt 1000 kronor per dygn.

MOTIONÄR

Magnus Edin, Wasakåren Uppsala

82 (119)


Gilwell-stugan är som motionären beskriver starkt förknippad med Treklöver Gilwell-utbildningen.

Det får dock inte glömmas bort att den historiska kopplingen främst gäller tidigare Svenska

Scoutförbundet med föregångare. Treklöver Gilwell-utbildningen har både historiskt och i nutid

arrangerats på många andra geografiska platser.

Den subventionering som motionären nämner är ett arv från Svenska Scoutförbundet och inget som

Scouterna aktivt beslutat om. Scouternas stämma har, vid ett flertal tillfällen, varit tydliga med att

målbilden är att ägda anläggningar ska vara självbärande. Det ekonomiska resultatet 2017 för Gilwell-

stugan slutade på minus 141 000 kr, trots stora ideella insatser från Gilwell-gruppen. I ljuset av det är

det mycket svårt att motivera varför en enskild hyresgäst ska subventioneras med tiotusentals kronor

varje år.

Scouterna har diskuterat frågan med Scouternas folkhögskola som ansvarar för kurserna. Vi har

gemensamt en förståelse för att det för alla enskilda kursteam alltid är en utmaning att få den egna

budgeten att gå ihop sig. Vi vet samtidigt att det inte är en omöjlighet och att såväl nationella

utbildningsgruppen och andra kursteam kan bidra med erfarenheter och tips för hur den totala

budgeten för en kurs kan hanteras, där kostnaden för hyra av lokaler enbart är en av många

kostnadsposter. Det är inte en tvungen följd att deltagaravgiften höjs för att någon av kostnaderna

förändras, i detta fall subventionen.

Båda organisationerna värnar Gilwell-stugan som en plats för utbildningar och just därför är det

extra viktigt att anläggningen har en finansiering som täcker dess egna kostnader. Alternativen är

eftersatt underhåll eller att Scouterna inte längre kan äga Gilwell-stugan.



Motion 30: Erbjuda möjligheter att göra alla medlemmar redo

för livet

BAKGRUND

Vi är en ungdomsorganisation och skall sträva efter att bli en ännu bättre ungdomsorganisation!

Scouter som inte längre kan klassificeras som ungdomar, har ett litet utrymme att genom Scouterna

likt yngre scouter kunna utvecklas som personer. Då vi beskriver oss själva som en ungdomsrörelse

verkar det finnas ett tabu att prata om ett aktivt program för ledare som inte längre anser sig vara

ungdom.

83 (119)

Vi har idag ett starkt utbud av utbildningar via Scouternas folkhögskola och det skall vi fortsätta att

ha, men så länge denna åldersgrupp inte finns med i t.ex. utvecklingsplan eller programförklaring,

vad är det som motiverar dessa att stanna kvar i rörelsen? Om våra ledare och funktionärer slutar så

tappar vi resurser som bygger vår ungdomsverksamhet.

Det är min övertygelse att Scouterna behöver personer i alla åldrar och i många funktioner, att

Scouterna som organisation skall kunna känna stolthet över alla våra medlemmars framsteg och

personliga utveckling, oavsett om medlemmen har passerat en viss ålder.

För att vi skall lyckas ännu bättre som ungdomsorganisation, behöver vi medlemmar med stor

mångfald, med olika färdigheter och kunskap. Att kunskap baseras på erfarenhet är känt av de flesta.

Erfarenhet får vi t.ex. genom att lära oss nya saker, utmana oss själva, men även genom att samverka

med andra. Nyfikenhet på livet och glädjen av att ha lärt sig något nytt är inte styrt av ålder, så varför

begränsa sig?


att Scouterna skall arbeta med samtliga medlemmars utveckling och erbjuda möjligheter att göra alla medlemmar redo för livet oavsett ålder.

att så sker utan negativ påverkan eller på bekostnad av ungdomsverksamheten.

MOTIONÄR

Per Sjöstrand, Svedala scoutkår


Scouter och ledare som är äldre än 25 är mycket viktiga i vår verksamhet – och de finns överallt i

hela vår rörelse. Det scoutprogram vi har idag är för åldersgruppen 8-25 år. Via Familjescouting

öppnas även upp för verksamhet i yngre ålder, med begränsat nationellt stöd. Det erbjuds en mängd

möjligheter att utvecklas som ideell t.ex. genom nationella arbetsgrupper, scoutdistrikt, lokalt

kårarbete och möjligheter att ta uppdrag inom tidsbegränsade projekt och uppdrag. Vi arbetar också

kontinuerligt med att erbjuda kvalitativa och relevanta utbildningar i en mängd ämnen utöver

scoutledarutbildningarna, bland annat i normkritik och anpassat ledarskap. Vi menar att det redan

idag finns många möjligheter att utvecklas för alla oavsett ålder i vår rörelse.



84 (119)

Valberedningens förslag

Valberedningen föreslår Scouternas stämma besluta

• att till ordförande välja Britta Burreau och Gustaf Haag

• att till International Commissioners välja Martin Persson och Linda Wallberg

• att som övriga ledamöter i styrelsen välja Stina Alm, Viktor Lundqvist, Marie-Louise Lövgren,

Oscar Sundås och Theres Sysimetsä.

• att till verksamhetsrevisorer välja Karolina Natt och Dag och Karl Stavaeus

• att till valberedning välja Anders Bernberg, Carl Bjelksjö, Cecilia Hansson, Oscar Karlsson, Jan

Månsson, Minna Storm och Sanna Sundell med Jan Månsson som sammankallande

• att som ledamöter på förvaltningsmötet 2019 till att börja med föreslå listade 26, varav 14 för

omval, med kompletteringar inför och på Demokratijamboree 2018 till totalt 45 ordinarie

ledamöter samt fem suppleanter.

Inledning

Valberedningens uppdrag är att ta fram förslag på kandidater till Scouternas styrelse,

verksamhetsrevisorer, valberedning samt ledamöter och suppleanter till förvaltningsmötet.

Arbetsuppgifterna har planerats utifrån den instruktion som stämman beslutade om den 20

november 2016, som bland annat föreskriver att sammansättningen av styrelsen ska spegla det

svenska samhället och ha en samlad förmåga att strategiskt leda Scouterna.

I arbetet med att ta fram förslag på kandidater till Scouternas styrelse ser vi det som oerhört viktigt

att samtliga kandidater aktivt ska leda rörelsen i enlighet med uppsatta mål och tankar i Scouternas

strategi mot 2025.

Vi ser styrelsen som ett lag av individer med personliga erfarenheter och kompetenser som har en

god erfarenhet av scouting med olika kunskaper nödvändiga i styrelsearbetet. Det är detta lag som

tillsammans ska kunna, och förstå, allt som behövs för att leda rörelsen på rätt sätt mot våra uppsatta

mål och visioner.

Då vi hösten 2016 dels valde en helt ny valberedning, dels valde en styrelse med i huvudsak en ny

förväntan och annorlunda arbetssätt inledde vi vårt arbete med att intervjua styrelsen. Från de

samtalen förstod vi att den nya styrelsen hade kommit igång med förändringsarbetet mot en mer

effektiv och lagom mötesfrekvens men hade en del kvar att göra för att få ihop ett gemensamt och

samverkande lag.

Vårt förslag till styrelse är framtaget utifrån den plan vi ser i Scouternas strategi och de krav eller

behov det ställer på Scouternas styrelse. Vi bedömer att styrelsen ska jobba vidare med att utveckla

85 (119)

det strategiska arbetet och undvika att vara operativt aktiva. Styrelsen ska leda verksamheten genom

generalsekreteraren med tydlighet och långsiktighet men också genom att omsätta medlemmarnas

och scoutkårernas behov till definierade uppdrag för de ideella arbetsgrupperna, ledningsgrupper och

kansli.

Målbilden

Valberedningen inledde arbetet med göra en behovsanalys så att vi på rätt sätt kunde värdera vilka

kompetenser och förmågor som är viktiga för Scouternas styrelse. Vår målbild bygger på hur vi, våra

medlemmar och vår nuvarande ledning vill att styrelsen ska fungera framöver. Vi har på det sättet

punktvis definierat de olika erfarenheter och kompetenser som ska finnas hos styrelsens medlemmar.

Sammantaget ser vi det som viktigt att samtliga i styrelsen har förmågan att lyssna, leda och på det

sättet styra den ena änden av en stor och komplex organisation med en mycket stark ideell prägel.

För att lyckas i sitt styrelseuppdrag anser vi att det förutsätter ett långsiktigt, stabilt och visionärt

tänkande med en tydlig inriktning på ett lagarbete där individerna ska vara väl förankrade i

scoutkårernas och scoutings alla behov och värderingar.

I arbetet att sätta ihop ett nytt lag för de kommande två åren har vi också sökt förnyelse balanserat

med stabilitet så att även nästa stämma har en möjlighet att tillsätta en lagom mix av nya och gamla.

Vi har valt att föreslå lika många som i den nuvarande styrelsen vilket har gett tre för nyval och sex

för omval.

Följande punkter ingick i den målbild vi använt för att kunna leta efter och sedan föreslå en bra och

funktionell styrelse att välja på årets stämma.

• Det är viktigt att alla styrelsemedlemmar kan förstå komplicerade skeenden och fatta svåra och

ibland obekväma beslut.

• Styrelsen leder genom andra och för att utvecklingsarbetet ska gå i önskad riktning behövs en god

förmåga att uttrycka visioner så att andra kan verkställa dem.

• Alla i styrelsen ska ha en förmåga att ta till sig och förstå information om ekonomistyrning och

andra kanske komplexare skeenden.

• Den enskilde ledamoten måste ha en förståelse för att rollen innebär att ingå i och bidra till ett

lagarbete, samt förmågan att verkligen medverka i det.

• Individerna bör ha erfarenhet av strategiskt verksamhetsansvar inklusive ekonomi- och

personalansvar med förmågan att skapa och öka värdet av våra tillgångar.

• Det är viktigt med en gedigen kunskap om Scouternas olika organisationer, strukturer och

ideologier där erfarenhet från ideell sektor är en värdefull merit.

• Styrelseledamöterna ska ha förmågan att med naturlig auktoritet kunna företräda och representera

och tala för Scouterna såväl internt som externt.

86 (119)

• Samtliga i styrelsen ska ha förmågan att förstå grunderna för ett aktivt mångfaldsarbete samt på

olika sätt kunna representera mångfalden som det svenska samhället består av.

• Styrelsen ska vara en lagom och balanserad grupp med olika personlighetstyper som till exempel

analytiska, idérika och visionära likväl som administratörer och förvaltare.

• Det är ett stort värde med individer som har goda och många relationer inom både externa och

interna kontaktnät.

Valberedningens process

BEHOVSANALYS

För att veta vad som förväntas av ledamöterna i styrelsen inledde vi arbetet med att genomföra en

behovsanalys. Den gjorde vi genom att läsa vad den föregående valberedningen hade jobbat fram,

intervjua styrelsen och ett antal nyckelpersoner samt öppna för samtal med alla som ville återkoppla

tankar och idéer under Jamboree17.

Baserat på dessa intervjuer gjorde vi i valberedningen en kravspecifikation på styrelseledamöterna

och skrev uppdragsbeskrivningar för alla de olika uppdragen vi skulle föreslå för val.

Vi såg det viktigt att alla i styrelsen ska ha förmågan att aktivt medverka i styrelsens alla samtal och

diskussioner även om alla inte måste ha full kunskap i allt som skall behandlas. Vi ser styrelsen som

ett lag med individer som alla ska bidra och tillföra kompetenser på något sätt för att utveckla och

leda Scouterna vidare framåt.

ARBETSPROCESS

I samband med att vi startade nomineringskampanjen gjorde vi en andra intervjuomgång med

styrelsen som i huvudsak bekräftade vår syn på vilka behov som förelåg. Vi fick också beskrivet ett

lag i lagom harmoni även om mer fanns att göra för att fungera ännu bättre tillsammans. Ingen såg

några akuta behov av förändringar. Huvudintrycket var att alla ville jobba vidare som nu och endast

långsamt säkerställa en stabilitet och senare succession för framtiden. Det har dock varit lite svårt att

följa upp styrelsearbetet vad avser individens insats, mycket på grund av att protokollen blir officiella

väldigt sent och är lite tunna i sitt innehåll för den typen av utvärdering. Valberedningen har bara

kunnat medverka på ett styrelsemöte, framförallt för att lite närmare förstå styrelsearbetet och

presentera valberedningens målbild. Detta skedde hösten 2017.

I januari 2018 publicerade vi uppdragsbeskrivningar för de olika rollerna på

www.scouterna.se/ideellauppdrag. Under våren 2018 gjorde vi vad vi kunde för att uppmärksamma

alla i rörelsen på att nomineringsprocessen pågår och uppmanade att nominera. Vi har använt

Scouternas alla olika kommunikationskanaler, sociala medier, nyhetsbrev och hemsidor med ett

tacksamt stöd från kommunikationsavdelningen.

Nomineringskampanjen utgick från de olika roller som skulle tillsättas; styrelsen,

verksamhetsrevisorer, valberedning och förvaltningsmötet. De två första avslutades den sista maj

87 (119)

2018, valberedningen i mitten av juli 2018 med förvaltningsmötets öppen till Demokratijamboree i

Karlstad.

När vi summerade hade vi fått dryga 50 nomineringar till de olika rollerna. Utöver detta inkom drygt

30 förslag till förvaltningsmötet. Alla nominerade fick meddelande om att de var nominerade med en

fråga om de var intresserade av att gå vidare i processen. En nominerad gick vidare genom att svara

på några frågor om hur man både ser på sig själv och vad man kan ge Scouterna.

De som svarade ja på att gå vidare blev kandidater i vår urvalsprocess. Det blev cirka 25 som

kandiderade, som alla har intervjuats. Av dessa valde vi ut 15 för djupintervjuer. Dessa femton

uppfyllde väl vår kravspecifikation och hade dessutom olika kompetenser vi såg som viktiga för att

driva Scouterna framåt.

Efter den första intervjuomgången gjorde vi ett urval av de kandidater som bäst matchade målbilden.

Några referenser togs in och utifrån dessa gjorde vi ett första utkast till hur vi ville få till en ny

styrelse.

De kandidater som nu föreslås har intervjuats av olika personer i valberedningen. Vi har även tagit

referenser och fått bakgrundsfakta verifierad. Vi har i princip även fört samma form av samtal med

de som föreslås till omval.

Efter att kandidaterna i vårt slutliga förslag tackade ja återkopplade vi till alla andra kandidater med

ett kortare samtal där vi beskrev varför personen i fråga inte kom med i årets förslag. Vi har erbjudit

mer specifik återkoppling till de som så önskar. Vi har även erbjudit möjligheten för samtliga att

fortsatt vara fristående kandidater i handlingarna till stämman.

Valberedningens förslag till Scouternas styrelse

I arbetet med att sätta samman ett förslag på styrelse så har vi fokuserat på gruppen som helhet. Vi

vill bygga ett team som utifrån var och ens olika förmågor ska komplettera varandra och kunna

arbeta bra tillsammans. Vårt förslag bör därför ses både utifrån de olika individernas kompetenser

men även utifrån den helhet som de tillsammans skapar.

Vi har prioriterat strategisk kompetens och erfarenhet av ledningsuppdrag. Vi anser att det är viktigt

att kunna samverka i ett team men vi har även tagit hänsyn till bland annat erfarenhet från scouting

på alla nivåer, kön, ålder och bostadsort.

Valberedningen föreslår att styrelsen även denna period ska bestå av nio personer, varav fem övriga

ledamöter. Vi bedömer att det är en lagom storlek och ser ett stort värde i att inte förändra antalet då

vi för närvarande inte ser en förändrad arbetsbörda för styrelsen åren som kommer.

I vårt förslag till styrelse har vi försökt balansera behovet av kontinuitet med behovet av succession.

Vi tror på att sätta upp en plan på en försiktig men planerad succession så att även nästa stämma står

inför ett lagom behov av förnyelse. I grunden innebär det att vi borde ha en plan att aldrig ersätta alla

med samma uppdrag samtidigt.

88 (119)

Vi tror också att man behöver mer än en period för att säkert kunna tillföra något och har uppmanat

de för nyval att se sitt uppdrag som minst två perioder långt, gärna längre än så. Årets förslag till

styrelse innehåller därför tre nya och sex för omval.

Valberedningens förslag till omval av bägge ordföranden syftar till att ge ett tydligt stöd i att vi ska

fortsätta den påbörjade förändringen av styrelsens roll och arbetssätt sedan föregående stämma. Vi

har resonerat på ett liknande sätt vad gäller vårt förslag till International Commissioners. Det tar tid

att komma in i det internationella arbetet men det är också ett uppdrag för två att dela på, även för

den nationella delen av det internationella uppdraget.

Britta Burreau, ordförande – Omval

Britta har med tydlighet varit pådrivande ledare för att få ett mer effektivt

styrelsearbete. Hon har en bred erfarenhet från olika delar av scoutrörelsen,

både som ideell och anställd scoutledare. Britta har lång erfarenhet av olika

ledarskap, bland annat som VD i finanssektorn och aktiv i värdebaserat

ledarskapsprogram. Valberedningen bedömer att Britta kan fortsätta att

tillföra erfarenheter från ett strategiskt ledarskap och att hon fortsatt har mycket att kunna bidra med

i utvecklingen av styrelsens arbetssätt och roll. Britta har tidigare fått pris för sin förmåga att

inspirera, förnya och ständigt ligga i framkant vilket är ett stort värde för Scouterna och Scouternas

styrelsearbete.

Britta är gediget friluftsintresserad och älskar att vara ute i skogen, på sjön och till fjälls. Gärna också

på scoutläger där intresset för naturen och synen på livet kommer från hennes uppväxt i

scoutrörelsen. Britta inspireras och både får och ger energi i möten med andra människor.

• Född: 1964

• Kår: Vässarö scoutkår

• Samverkansorganisation: Scouterna

• Bostadsort: Bromma

• Jobbar som: VD för KPA Pension

Gustaf Haag, ordförande – Omval

Gustaf har i par med Britta både utvecklat och förändrat Scouternas

styrelsearbete väl i linje med förväntan att göra det mer effektivt. Han har

också en god erfarenhet av finansiell förvaltning och kan på rätt sätt stötta

Scouterna med den bakgrunden. Gustaf har varit arrangemangsledare för

friluftskurser, hajker och stora läger och även varit aktiv i ledningen för de

senaste jamboreerna. Valberedningen anser att Gustaf har erfarenhet som behövs och dessutom

tillför kontinuitet i styrelsearbetet. Han kan fortsätta att bidra med kunskap för att utveckla

Scouternas ekonomistyrning. Gustaf är en inbiten friluftsälskare med talang för siffror. Han tycker

också att god ekonomistyrning och stabil finansiering är en förutsättning för en växande

89 (119)

scoutrörelse, vilket är en uppfattning även valberedningen har. Gustaf gillar brädspel, TED-Talks

och att sova i sovsäck.

• Född: 1987

• Kår: Tenhults scoutkår och Örby scoutkår

• Samverkansorganisation: KFUM Sverige

• Bostadsort: Stockholm

• Jobbar som: Portföljförvaltare

Martin Persson, International Commissioner – Omval

Martin Persson har förutom flerårig erfarenhet från nuvarande

styrelseuppdrag även en bred internationell scouterfarenhet genom uppdragen

som vice International Commissioner och International Commissioner.

Martin representerar Scouterna och Sverige, driver Scouternas frågor

internationellt, bidrar med erfarenheter från Sverige samt för internationella

frågor och goda exempel till Sverige och vår verksamhet.

Martin har tidigare varit aktiv som distriktsordförande och arrangemangsledare. Martin är

civilingenjör och jobbar nu som managementkonsult. Valberedningen bedömer att Martin tillför en

värdefull kontinuitet för både styrelsen och i uppdraget som International Commissioner. Martin

beskriver sig som en som delar sin tid mellan Stockholm och världen. Han tycker att möten över

gränser är bland det häftigaste som finns. Det dagliga jobbet kräver veckans alla dagar men tiden på

helger och kvällar används för scouting. Martin tycker att det coolaste med scouting är att vi finns

över hela världen och att det alltid går att hitta vänner var du än är.

• Född: 1989

• Kår: Glimåkra scoutkår



• Jobbar som: Managementkonsult

Linda Wallberg, International Commissioner – Omval

Linda har en gedigen internationell kompetens, både från sin professionella

karriär och som ideell inom Scouterna, bland annat som ansvarig ledare för

Scouternas ledarskapsutbildning Värdebaserat ledarskap samt

arrangemangsledare för World Moot i Kenya. Linda har mångårig erfarenhet

från styrelsearbete inom civilsamhället liksom jobbet som generalsekreterare i

en ideell ungdomsorganisation. I uppdraget som International Commissioner har Linda särskilt

bidragit till utvecklingen av hur partnerskapen styrs, samt kopplingen mellan de strategiska och

90 (119)

operativa delarna av det internationella arbetet. Inför kommande mandatperiod vill Linda se över

formerna för arbetet för att tillgängliggöra de internationella upplevelserna för fler inom

organisationen vilket valberedningen bedömer som viktigt. Linda har ett brinnande engagemang för

värdebaserat ledarskap och ett särskilt intresse för fredsbyggande och post-konfliktsamhällen. Med

världen som arbetsplats har hon bott i Brazzaville, Kampala, Pristina och Tierp tillsammans med

man och tre barn.

• Född: 1984

• Kår: Borgenkyrkan ung, Equmenia

• Samverkansorganisation: Equmenia

• Bostadsort: Tierp

• Jobbar som: Departementssekreterare på Utrikesdepartementet

Stina Alm, ledamot – Omval

Stina har mångårig styrelseerfarenhet från både ideell och offentlig sektor,

dels inom Scoutrörelsen från kår, distrikt och nationell nivå samt från bland

annat myndighetsstyrelse. Stina studerar till läkare och är doktorand i

barnmedicin vid Umeå universitet, där hon också är studentfackligt

engagerad. Stina var ordförande i Frälsningsarméns Scoutförbund under

samverkansprocessen och bidrar med viktiga perspektiv från det arbetet. Stina har erfarenhet av att

planera arrangemang, både nationellt men också internationellt. Valberedningen bedömer att Stina

har god förståelse av de olika samverkansorganisationerna och tillför erfarenhet av att bedriva

påverkansarbete både internt och externt. Stina ser sig som en smålänning som hittat hem i

Norrland, med närheten till fjäll, norrsken och älv. Utöver studier på läkarprogrammet arbetar hon

som doktorand med fokus på för tidigt födda barn. Hon brinner för Scouternas mål att göra unga till

aktiva samhällsmedborgare. Hon vill föra vidare den demokratiska skolning hon fick som ung inom

scoutrörelsen.

• Född: 1992

• Kår: Frälsningsarmens scoutkår i Jönköping

• Samverkansorganisation: Frälningsarméns scouter

• Bostadsort: Umeå

• Jobbar som: Student och doktorand

91 (119)

Viktor Lundqvist, ledamot – Nyval

Viktor har mestadels varit aktiv i Scouterna genom operativa uppdrag i olika

lägerledningar. Genom det senaste uppdraget som lägerchef för Jamboree17

har Viktor också fått god kunskap om Scouternas organisation och om hur

vår vision kan omsättas i praktiskt arbete. Det gav också en möjlighet att

aktivt verka för att ge fler chansen att ta del av scouting och utveckla

rörelsen. Viktor har även erfarenhet från samverkan och samarbete med andra organisationer,

framförallt genom olika uppdrag och genomförande av Global Development Village (GDV) på

World Scout Jamboree 2011.

Viktor är civilingenjör inom energisystem och var under studietiden aktiv i styrelsen för olika

föreningar med anknytning till studentlivet. Viktor arbetar nu med att koordinera och arbetsleda

underhåll på Ringhals, en form av projektledningsuppdrag.

• Född: 1985

• Kår: Mölndals scoutkår


• Bostadsort: Göteborg

• Jobbar som: Konsult, för närvarande som projektkoordinator inom teknisk utveckling

Marie-Louise Lövgren, ledamot – Nyval

Marie-Louise jobbar med socialt entreprenörskap och social innovation sedan

flera år, såväl yrkesmässigt som i Scouterna. Hon var bland annat delaktig i att

initiera Scouternas mångfaldsarbete redan för 15 år sedan och har sedan dess

fortsatt att vara engagerad i frågan om hur fler ska kunna bli scouter och

stanna i rörelsen. I olika roller har Marie-Louise ansvarat för samarbeten med

andra aktörer i samhället inom till exempel fundraising och insamlingsarbete. I den svenska

kontingenten till World Scout Moot 2017, som ansvarig för Världsförbättrarbyn på Jiingijamborii

men även i jobbet som regionchef för Venture Cup Syd ingick det att skaffa nya sponsorer och vårda

befintliga partnerskap.

Fundraising och relationer till omvärlden är frågor Marie-Louise kan och vill driva i sin roll i styrelsen

för att i linje med Scouternas strategi stärka scouternas roll i samhället och göra det möjligt för fler

att bli medlemmar.

Marie-Louise var kommunikationschef för World Scout Jamboree 2011 och har erfarenhet av

scouting både lokalt och regionalt, nationellt och internationellt inom både WAGGGS och WOSM.

• Född: 1981

• Kår: Klagshamns scoutkår


• Bostadsort: Malmö

92 (119)

• Jobbar som: Projektledare på Skånes studieförbund i samverkan

Oscar Sundås, ledamot – Omval

Oscar har god erfarenhet av scouting på både lokal, regional och nationell

nivå och har varit ledare för nästan alla åldersgrupper. I styrelsearbetet har

Oscar bland annat jobbat med samverkan med alla distrikt vilket

valberedningen ser som en viktig uppgift att fortsätta med. Oscar har varit

distriktsordförande i Dacke scoutdistrikt och tillför i styrelsearbetet

erfarenheter från ledningsuppdrag både inom lokal, regional och nationell scouting. Oscar har en

examen i kulturgeografi och arbetar strateg inom jämställdhetsfrågor samt utredare inom

kollektivtrafiken. Oscar brinner för att samverkan mellan olika nivåer i organisationen ska fungera på

ett bra sätt. Han är dessutom en stor vän av ordning och reda samt drömmer om att lära sig

esperanto. Oscar tycker också att han spenderar alldeles för mycket tid och pengar på Lego.

• Född: 1989

• Kår: Emmaboda scoutkår och Nyköpings scoutkår


• Bostadsort: Nyköping

• Jobbar som: Strateg med inriktning på jämställdhetsfrågor samt utredare inom kollektivtrafik

Theres Sysimetsä, ledamot – Nyval

Theres har en lång och bred styrelseerfarenhet, bland annat från flera olika

delar av Scouterna men även inom andra medlemsorganisationer. Hon för

närvarande ledamot av fackförbundet Unionens förbundsstyrelse och är

ordförande för organisationen Geek Girl Meetup.

Hon har en yrkeskarriär från civilsamhället och flera olika

intresseorganisationer och tar med sig god kunskap om utvecklings- och strategiarbete och mångfald

och minoritetsgrupper.

Theres är den som trivs bäst i utveckling och förändring och ser en process i nästan allt. Hon är

nyfiken och framåt och tar hellre ett nej än att låta bli att fråga. För Theres är självledarskapet och

upptäckten om vem man är i en grupp det absolut häftigaste med scouting, något hon lever efter i

hela livet och ser fram emot att få fler att upptäcka.

• Född: 1978

• Kår: Sancta Maria scoutkår



• Jobbar som: Projektledare och egenföretagare inom lärande kopplat till funktionsvariationer

93 (119)

Valberedningens förslag till Scouternas verksamhetsrevisorer

Rekryteringen till rollen som verksamhetsrevisor har följt samma process som för ledamöterna i

styrelsen och valberedningen och nomineringsprocessen gav flera kandidater med mycket relevanta

erfarenheter.

Det tar tid att sätta sig in i hela Scouternas verksamhet på det sätt som krävs för att kunna utföra en

god granskning och det finns områden att fortsätta att följa upp varför en långsam och samverkande

överlämning är viktig. Detta är också något som de nuvarande verksamhetsrevisorerna kommer att

medverka i.

Eftersom vi föreslår omval av styrelsens ordförandepar underlättas bytet av båda

verksamhetsrevisorerna, något som annars inte varit att föredra.

Karolina Natt och Dag – Nyval

Karolina har erfarenhet av olika uppdrag inom Scouterna, på lokal, regional

och nationell nivå.

Hon har varit ledamot och vice ordförande i Göteborgs scoutdistrikt och

2016 var hon delprojektledare för Demokratijamboree. Hon har ett starkt

intresse för demokratifrågor vilket bland annat kommit till uttryck i att hon

representerat Scouterna på flera internationella konferenser.

Karolina arbetar som nämndsekreterare i Göteborgs stad där hon samordnar förvaltningens underlag

till den politiska nämnden. Hon är också ett stöd för tjänstepersoner i juridiska frågor. Hon har

tidigare jobbat med kvalitetsutveckling inom offentlig sektor.

Karolina beskriver sig själv som en engagerad och vetgirig person som drivs av utmaningar. Hon

tycker om mötet med människor och ser det som viktigt att dra nytta varandras olikheter och

erfarenheter. En viktig drivkraft för henne är att revisionen ska vara högkvalitativ och göra nytta för

medlemmarna. I detta kan hon bidra med sin erfarenhet av uppföljning och kvalitetsutveckling.

• Född: 1993

• Kår: Stenungsunds scoutkår



• Jobbar som: Nämndsekreterare, Göteborgs stad

94 (119)

Karl Stavaeus – Nyval

Karl arbetar som underhållschef på ett raffinaderi i Nynäshamn. Han leder

en teknisk organisation bestående av både utförare och ingenjörer vars mål

är att säkerställa högsta tillgängliga produktion.

Han har under i stort sett hela sitt yrkesliv arbetat med att utveckla

organisationer och sätta samt följa upp mål. Han har också varit

kvalitetsrevisor i olika omgångar.

Karl började i Scouterna när han var 9 år och har haft de flesta roller som finns i en scoutkår. Han

har också varit utbildningsledare vid ett par tillfällen.

Karl är i dag ordförande i Älvsjö scoutkår, en av Sveriges största kårer och som vuxit väldigt snabbt

på senare år. Karl har genom sitt yrkesliv och sina uppdrag på fritiden fått stor erfarenhet av

verksamheter och av att utveckla verksamheter inklusive beredskap för olika situationer som kräver

olika angreppssätt. Rollen som verksamhetsrevisor ger honom en möjlighet att både arbeta stödjande

och uppföljande, vilket han ser som utmanande. Övriga fritidsintressen är huset i Dalarna, friluftsliv,

skidåkning och golf.

• Född: 1962

• Kår: Älvsjö scoutkår


• Bostadsort: Älvsjö, Stockholm

• Jobbar som: Underhållschef Nynäs raffinaderi, Nynäshamn

Valberedningens förslag till Scouternas valberedning

Även i arbetet med att sätta samman ett förslag till valberedning har vi fokuserat på gruppen som

helhet. Vi vill se valberedningen som ett team som utifrån var och ens olika förmågor kompletterar

varandra och kan arbeta bra tillsammans.

För valberedningen har vi prioriterat erfarenhet av ledningsuppdrag inom och för Scouterna. Vi har

sett det viktigt att valberedningen ska vara hela scoutsveriges valberedning. Vi har tagit hänsyn till

administrativ förmåga, scouting på alla nivåer och, så långt det går, bostadsort. Det är också viktigt

att valberedningen kan fungera som projektledning och säkerställa en rättvis och öppen process som

kan dokumenteras så att framtida valberedningar kan dra lärdomar och få hjälp.

Vi föreslår att utöka valberedningen med en person, då det kommer att krävas mer av aktiv närvaro

på lokala möten och samlingar än vad som hunnits med den senaste perioden. Det innebär sju

ledamöter, varav en sammankallande.

I vårt förslag till ny valberedning har vi också försökt balansera behovet av kontinuitet med behovet

av förändring. Vi tror på att sätta upp en plan för en försiktig men planerad succession för att

95 (119)

undvika att gång på gång välja en helt ny valberedning. Idealet vore att välja två eller tre nya varje

gång.

Vi tror också att man behöver mer än en period för att säkert kunna tillföra något och har uppmanat

de för nyval att se sitt uppdrag som minst två perioder långt. Årets förslag till valberedning innehåller

fyra nya och tre för omval.

Anders Bernberg – Nyval

Anders är en del av styrelsen i Norra Smålands scoutdistrikt med särskilt

ansvar för utbildning och verksamhetsplanering. Sedan två år är han vice

ordförande. Anders är aktiv i Vetlanda scoutkår där han varit kårordförande

och avdelningsledare för upptäckar- och äventyrarscouter under flera år.

Anders var en av två huvudansvariga för SSF förbundsstämma i Eksjö 2002.

Under världsscoutjamboreen 2011 ingick Anders i lägerledningens trouble shooting team. Anders

har en yrkesbakgrund inom försvaret, egen konsultverksamhet inom industrin, rektor och

områdeschef inom grundskolan och nu senast som miljöstrateg.

• Född: 1963

• Kår: Vetlanda scoutkår


• Bostadsort: Vetlanda

• Jobbar som: Miljöstrateg på Vetlanda kommun

Carl Bjelksjö – Omval

Carl är kårordförande och äventyrarledare i Örnsbergs scoutkår. Tidigare har

Carl även varit ledare för upptäckar- och utmanarscouter. Carl har varit

engagerad i en mängd olika arbetsgrupper, arrangemang med mera på både

distrikts- och nationell nivå vilket gör att han har en bred erfarenhet av olika

delar av Scouterna. Carl även erfarenhet från styrelsearbete i andra föreningar

och till vardags arbetar han som kommunikatör.

• Född: 1984

• Kår: Örnsbergs Scoutkår


• Bostadsort: Hägersten

• Jobbar som: Kommunikatör

96 (119)

Cecilia Hansson – Nyval

Cilla har varit medlem i Nacka sjöscoutkår sedan upptäckaråldern, och har

varit aktiv som ledare på spårar- och utmanarnivå, kårutbildare och senast

som kårordförande. Hennes tre söner är även de engagerade scouter. Hon

har ett stort intresse för scouting internationellt och har bland annat arbetat

på världsscoutscoutcentret SANGAM i Indien, och under senare år varit

funktionär på nationella och internationella läger såsom världsscoutjamboreeen 2011, Contingent

Management Team (CMT) på världsscoutjamboreen i Japan 2015, ”Listening Ears” på Jamboree17,

ledningsgrupper för Danish Challenge17 och Baltic Sea Challenge18.

Cilla som är utbildad lärare och speciallärare har arbetat i skolans värld i nästan 30 år. Hon ingår nu i

kursteam inom Scouternas folkhögskolas verksamhet. Cilla känner varmt för att skapa möjligheter

för att alla ska kunna få uppleva scouting.

• Född: 1963

• Kår: Nacka sjöscoutkår


• Bostadsort: Nacka

• Jobbar som: Speciallärare

Oscar Karlsson – Nyval

Oscar är för närvarande utmanarledare och ledamot i kårstyrelsen i

Solglimtens scoutkår i Karlstad. Oscar sitter i Nykterhetsrörelsens

Scoutförbunds internationella kommitté. Oscar har suttit i en arbetsgrupp för

utmanarscouter i Värmland, sommarjobbat och varit volontär på NSF:s

anläggning Scout Camp Ransberg. Oscar har precis avslutat gymnasiet och

börjat jobba som barnskötare på en förskola i Karlstad.

• Född: 1999

• Kår: Solglimtens scoutkår

• Samverkansorganisation: NSF

• Bostadsort: Karlstad

• Jobbar som: Barnskötare på förskola

97 (119)

Jan Månsson – Omval som sammankallande

Jan började med scouting som åttaåring. Han har varit ledare för alla

åldersgrupper, kassör i Göteborgs scoutdistrikt, ordförande i

Göteborgsscouternas stiftelse och ansvarig för Kragenäs. Åren 1986-2001

var Jan del av ledningen för Viking Venture, Stockholm Venture och Natura

93 samt ledare till World Scout Jamboree i Australien och World Moot

Australien. Med två flickor, 18 och 20 år, uppväxta i Equmenia Majorna är det där han idag har sitt

kårengegemang som kassör. Jan var under världsscoutjamboreen 2011 Head of Sales. I Japan 2015

ansvarade han för kontingentens logistik och är inför världsscoutjamboreen i USA ansvarig för allt

resande.

Jan jobbar på Mölnlycke Health Care som projektledare inom den globala varuförsörjningskedjan,

för närvarande på halvtid för att samtidigt kunna studera.

• Född: 1957

• Kår: Kungälv Scoutkår och Equmenia Majorna

• Samverkansorganisation: Scouterna och Equmenia

• Bostadsort: Västra Frölunda

• Jobbar som: Operativ projektledare inom logistik och halvtid Chalmersstudent

Minna Storm – Omval

Minna är ekonom med mångårig erfarenhet inom internationell handel,

nordiska nätverk och B2B-marknadsföring. Därtill har hon stor erfarenhet av

krävande projektledning, strategi- och affärsutveckling och

kompetensmanagement. Minna har erfarenhet av att ansvara för större läger

(som lägerchef Sjö för alla 2016), leda en kår och att ansvara bland annat för

extern finansiering inom scouting. Hon har haft ekonomi- och logistikansvar inom ledningsnivå för

både Danish Challenge 2017 och Baltic Sea Challenge 2018. Hennes tre barn är även de engagerade

sjöscouter. Minna jobbar gärna med externa relationer och finansiering och är delprojektledare för

Utställning under Demokratijamboree 2018. Hon är sammankallande för valberedningen i

Viggbyholms Sjöscoutkår samt vice ordförande i Roslagens scoutdistrikt. Minna var en del av

Contingent Management Team på världsscoutjamboreen i Japan och åker till världsscoutjamboreen i

USA år 2019 som International Service Team (IST).

• Född: 1967

• Kår: Viggbyholms sjöscoutkår


• Bostadsort: Täby

• Jobbar som: Verkställande direktör, Nordic Health Export

98 (119)

Sanna Sundell – Nyval

Sanna är utbildad statsvetare, och jobbar idag med chefer och

ledningsgrupper med förändringsledning, digitalisering, kundupplevelse och

att öka medarbetarengagemang.

Sanna har engagerat sig som facilitator och kursledare inom Scouternas

ledarskapsutbildning Värdebaserat ledarskap sedan 2010. Hon har varit

ordförande för Scouternas utbildningsgrupp under åren när det nya utbildningssystemet

Ledarskapsön togs fram. Sedan tidig ungdom har Sanna engagerat sig ideellt i olika typer av

verksamheter som bland annat ungdomsledare, men framför allt flera år inom studentvärlden och

hon har också varit med och startat en organisation som jobbar för att öka mångfald i styrelser.

• Född: 1986

• Kår: Vässarö Scoutkår



• Jobbar som: People expert inom kommunikation, affärsutveckling och ledarskap

Valberedningens förslag till ledamöter på Scouternas

förvaltningsmöte

Uppdraget att hitta alla ledamöter till nästa års förvaltningsmöte är en grannlaga uppgift. Datum och

plats är inte fastställt och valet för ett ganska kort uppdrag sker med mer än ett års framförhållning.

Valberedningen har fokuserat på ett delförslag med ganska mycket erfarenhet och kompetens från

tidigare förvaltningsmöten. Vi ser det som väldigt viktigt att få en så bred förankring i även distrikt

och samverkansorganisationer, varför det är ett värde att kunna föreslå de som på olika sätt är aktiva

i lokala ledningsroller. Av det skälet har vi huvudsakligen försökt att rekrytera bland de som nyligen

var med, sökt förslag från ovanstående organisationer och aktivt valt att inte föreslå en komplett lista

i samband med att handlingarna skall gå ut för att kunna föreslå fler under Demokratijamboree.

Vi ser ett värde i att man ska kunna nominera ledamöter till förvaltningsmötet även under

Demokratijamboree, just för att de som är nära och aktiva i demokratiprocessen ska kunna vara med

och öka värdet på förvaltningsmötet. Det gör man framförallt genom att inte bara göra det som en

nödvändig formell slutpunkt för senaste verksamhetsåret utan att just vara aktiv på och inte minst

före förvaltningsmötet.

I vårt förslag finns 26 kandidater som ordinarie ledamöter, varav 14 är för omval. Vi behöver 45

ledamöter samt fem suppleanter och kommer att jobba vidare mot ett komplett förslag fram till

nomineringen stänger, lördagen den 10 november 2018.

99 (119)

Albin Junhede - Omval

Albin är civilekonom med bred bakgrund från scouting på lokal nivå samt inom distrikt och på

nationell och internationell nivå. Idag är han aktiv i Veberöds scoutkår och bor i Malmö.

• Född: 1991

• Kår: Veberöds scoutkår


• Bostadsort: Malmö

Alexander Enkvist - Nyval

Alexander har fått så mycket under sin långa tid i Scouterna och hoppas kunna ge tillbaka genom sitt

engagemang och sin framtidstro för rörelsen.

• Född: 1993

• Kår: Krusboda scoutkår


• Bostadsort: Tyresö

Alicia Kebring - Omval

Alicia har varit scout i över 13 år och brinner för allt inom scouting. Har tidigare varit ombud på

förvaltningsmötet och tror att hon kan tillföra mycket till detta.

• Född: 1997

• Kår: Almtuna scoutkår


• Bostadsort: Uppsala

Annalena Levin - Omval

Annalena är en glad och positiv scoutledare med många järn i elden. Gillar demokrati och

ungdomsinflytande.

• Född: 1973

• Kår: Hunneberg KFUM scoutkår

• Samverkansorganisation: KFUM Sverige

• Bostadsort: Västra Tunhem

100 (119)

Daniel Berglund - Omval

Daniel (Dalle) är en glad och positiv scout, som i första hand ser möjligheter.

• Född: 1971

• Kår: Tyringe scoutkår


• Bostadsort: Tyringe

David Lindbergh - Nyval

David är en glad och social kille från norra Sverige, som flyttat ner till Stockholm. Han vill vara med

och utveckla Scouterna till en ännu bättre organisation.

• Född: 1989

• Kår: Scoutkåren Drakarna



Elsa Ramberg - Nyval

Elsa är agronomstudent med stort intresse för livsmedel och hållbarhet. Utöver studier är hon med i

Equmenias nationella scoutstag, är scoutledare, leder ett storband och är aktiv inom Ungdomens

Nykterhetsförbund (UNF).

• Född: 1995

• Kår: Valsätrakyrkans scoutkår


• Bostadsort: Uppsala

Emil Isberg - Nyval

• Född: 1976

• Kår: Sollentuna Södra scoutkår



Erik Carlsson - Nyval

Erik är scout sen minortiden (som numera kallas spårarscout), idag aktiv ledare för spårarscouter,

distriktsfunktionär samt funktionär på nationella arrangemang. Erik brinner för att ge scouter en

101 (119)

möjlighet att växa och utvecklas tillsammans, att lära sig styrkan av gruppen och att ge fler

förutsättningarna för att få uppleva arrangemang och äventyr i Scouterna.

• Född: 1983

• Kår: Bagarmossens scoutkår


• Bostadsort: Bagarmossen

Eva-Marie Johansson - Nyval

Eva-Marie är en glad och driven scout som just nu är engagerad i Contingent Support för WSJ 2019,

verksamhetsrevisor i Västbodals Scoutdistikt samt allmän inhoppare där hjälp behövs i Trollhättans

Scoutkår. 2016-2017 var hon engagerad inom Jamboree17 och funktionsansvarig för logistik.

• Född: 1980

• Kår: Trollhättans scoutkår


• Bostadsort: Kärna

Felicia Lallo - Nyval

Felicia är engagerad inom scouting på nationell nivå för Equmenia och är även med i ett

planeringsteam för scoutlägret Prisma 2019.

• Född: 1997

• Kår: Equmenia Toarp


• Bostadsort: Västra Frölunda

Hanna Wernbro - Nyval

Hanna är en aktiv scout som brinner för ungas utveckling. Numera aktiv i scoutkåren, men har

tidigare arbetat nationellt i bl.a. KFUK-KFUM Scoutförbunds styrelse.

• Född: 1985

• Kår: Veberöds scoutkår


• Bostadsort: Veberöd

102 (119)

Håkan Kvist - Omval

Håkan är både scoutledare, styrelseledamot och engagerad i distriktets lägerområde. Han håller gärna

lägerbål när han inte fastnar och gräver ner sig i scoutpapper.

• Född: 1981

• Kår: Drottningstadens scoutkår


• Bostadsort: Lund

Inger Eriksson Grahn - Omval

Inge är vice distriktsordförande. F.d. egen företagare. Scoutaktiv som bidragsansvarig på kåren och

distriktet.

• Född: 1950

• Kår: Malung-Sälens scoutkår


• Bostadsort: Malung

Jonas Brunemalm - Nyval

Jonas är scout sedan 1990 och har varit aktiv på kår-, distrikts och riksnivå. Han har deltagit i många

stämmor samt varit kursledare och arrangemangsledare.

• Född: 1983

• Kår: Älvsjö scoutkår


• Bostadsort: Skärholmen

Kerstin Aronsson - Omval

Kerstin är aktiv på scoutkåren i olika funktionärsroller, med ledarutbildningar i regionen och i Trygga

mötens nationella grupp.

• Född: 1957

• Kår: Vällingby scoutkår



103 (119)

Kristian Nyquist - Omval

Kristian är kårkassör och materialansvarig i Örnsbergs Scoutkår.

• Född: 1982

• Kår: Örnsbergs scoutkår


• Bostadsort: Hägersten

Laila Freiholtz - Omval

• Född: 1972

• Kår: Bjärke scoutkår


• Bostadsort: Sollebrunn

Leif Salmonson - Omval

Leif är Treklöver Gilwell-ledare. Ursprungligen avdelningsledare för patrullscouter (numera kallat

äventyrarscouter) i Stockholm. Flyttade till Göteborg 1980 och har varit avdelningsledare i många år

samt sekreterare i både scoutkåren och distriktet. Leif har även varit aktiv ledningen för ett

regionsläger.

• Född: 1956

• Kår: Torslanda sjöscoutkår


• Bostadsort: Torslanda

Patrik Ulvdal - Nyval

Patrik är exilvästgöte från Alingsås boende i Skåne. Mestadels engagerad på nationell nivå inom

Scouterna, senast på Jamboree17. Arbetar som skogskonsulent på Skogsstyrelsen.

• Född: 1992

• Kår: Drottningstadens scoutkår


• Bostadsort: Lund

104 (119)

Peter Romin – Omval

Peter är ledare för Smurferna (utmanarscouter i Järlindens Scoutkår, Falun). Han gillar vad vi i

Scouterna kan göra tillsammans i patruller. Eftersom det är viktigt så är han även utbildare främst för

Leda patrull och är med i Dalarnas scoutdistrikts styrelse. Han tycker att det är viktigt att man från

äventyraråldern får möjligheter att på bästa sätt lära sig leda patrullen till att lösa sina utmaningar.

• Född: 1964

• Kår: Järlindens och Falukårens scoutkår

• Samverkansorganisation: NSF

• Bostadsort: Falun

Rasmus Georgii-Hemming - Omval

Rasmus är scout sedan 12 år och brinner för det lokala perspektivet såväl som den stora

helhetsbilden. Gillar allt från knopar till stadgar.

• Född: 1998

• Kår: Equmenia Danderyd-Täby



Simon Thörn - Nyval

• Född: 1994

• Kår: Mölnlycke scoutkår

• Samverkansorganisation: Nykterhetsrörelsens Scoutförbund


Tobias Renström - Nyval

Tobias är kårordförande i Näsby Parks scoutkår som har stor erfarenhet av olika typer av årsmöten

på olika nivåer i scouterna.

• Född: 1985

• Kår: Näsby Parks scoutkår



105 (119)

Tomas Kjerf - Omval

Tomas blev scout som barn och är nu scoutledare för barn och ungdomar. Han har erfarenhet av att

vara funktionär på läger och andra arrangemang och däremellan delta på olika demokratiforum.

• Född: 1960

• Kår: Saltsjö-Boo scoutkår


• Bostadsort: Saltsjö-Boo

Ulf Ödman - Omval

Ulf är en positiv tidsoptimist som tycker att skogen är bästa platsen att tänka kloka tankar.

• Född: 1966

• Kår: Kristina scoutkår


• Bostadsort: Bankeryd

Bekräftelse av revisionsbyrå

I enlighet med Scouternas stadgar §5.12 ”Scouternas styrelse ska utse en revisionsbyrå med

auktoriserade revisorer för revision av Scouternas förvaltning. Utnämning av revisor ska bekräftas

vid Scouternas stämma.” utser styrelsen en revisionsbyrå som ska bekräftas av Scouternas stämma.


att bekräfta valet av Grant Thornton som Scouternas revisionsbyrå med Micael Schultze som huvudansvarig revisor.

106 (119)

Bilagor förteckning

Bilagorna är kompletteringar till handlingarna och bakgrund till flera beslutsförslag. För dig som vill

fördjupa dig i olika frågor kan du ladda ner dem separat på www.scouterna.se/demokratijamboree

under fliken Handlingar.

1. Överlåtelse av ombudskap 2018

2. Mandatfördelning 2018

3. Verksamhetsberättelse för Scouterna 2016

4. Verksamhetsberättelse för Scouterna 2017

5. Årsredovisning för Scouterna 2017 inklusive revisionsberättelse

6. Årsredovisning för Scouterna 2016 inklusive revisionsberättelse

7. Helhetsbudget 2019-2020

8. Slutrapporten för Jamboree17

9. Rapport till Scouternas stämma – att ge ekonomiska möjligheter att delta på jamboree

- Styrelsens kommentar

10. Verksamhetsplan 2019-2020

11. Rapport avseende beslut på Scouternas stämma 2016

12. Reviderad Proposition 2: Äventyr och kompisar i en riktigt bra scoutverksamhet

13. Återrapportering av proposition 2 2016 ”Äventyr och kompisar i en riktigt bra

scoutverksamhet”

http://www.scouterna.se/demokratijamboree

107 (119)

Stämmospråk – en lätt guide till

tunga ord

Här hittar du förklaringar till några av de ord som kan dyka upp på Scouternas stämma. Scouterna

försöker använda ett så modernt språk som möjligt när vi har möte så att alla förstår. Men vissa

krångliga ord slinker med ändå.

ACKLAMATION

Beslut kan tas med acklamation i ett demokratiskt möte. Röstning sker då med bifallsrop "Ja!", varpå

ordförande tillkännager vad mötet (enligt dennes mening) har beslutat och "klubbar" beslutet om

ingen innan dess begär votering.

Till skillnad från exempelvis sluten votering innebär metoden i princip att samtliga vet hur de andra

väljer. I praktiken är det ofta bara de mötesdeltagare som sitter närmst som exakt kan avgöra hur var

och en har röstat.

ADJUNGERA

En styrelse, eller annan grupp, kan själva utse en person som tillfälligt eller under längre tid deltar i

gruppens arbete, utan att denne är vald av stämman. I Scouterna är till exempel Scouternas

generalsekreterare adjungerad till styrelsen. Oftast har en person som är adjungerad inte rösträtt.

AJOURNERA

Att ta en paus i mötet. Den är oftast tidsbestämd.

ANSVARSFRIHET

På stämman beviljas Scouternas styrelse ansvarsfrihet. Det innebär att ledamöternas tagna beslut

under året godkänns av stämman (alltså medlemmarna) d.v.s. att styrelsen har agerat enligt

föregående stämmobeslut. Det är mycket ovanligt att en styrelse inte beviljas ansvarsfrihet.

AVSLAG

På stämman kan ombuden avslå ett förslag, en motion eller en proposition som behandlas under

mötet. Avslag betyder att ombuden är emot förslaget och håller alltså inte med. Motsatsen till avslag

är bifall.

108 (119)

BALANSRÄKNING

Visar alla tillgångar, skulder och eget kapital som organisationen har vid en viss tidpunkt, till exempel

31 december. Tillgångar kan vara pengar, hus och så vidare.

BEGÄRA ORDET

När ordförande säger att ordet är fritt viftar man med sitt röstkort om man vill säga något;

mötesordföranden fördelar sedan ordet utifrån en talarlista.

BEREDNINGSGRUPP

Beredningsgrupper är som plenum i miniformat. I beredningsgrupperna diskuteras ett mindre antal

frågor med ett mindre antal personer än i plenum. Beredningsgruppernas uppgift är att diskutera

ärendena och att behandla de yrkanden/beslutsförslag som har kommit in. I beredningsgrupperna

ska ombuden förhandla om vilket förslag som är bäst och komma fram till ett huvudförslag, d.v.s.

vad de tycker att hela stämman borde rösta för.

BEREDNINGSGRUPPSORDFÖRANDE

Beredningsgruppsordförande är den som leder arbetet i de olika utskotten. Deras roll är att driva

arbetet i utskotten framåt och komma till beslut inom avsatt tid. De håller i talarlistan och föreslår

hur man ska fatta beslut.

BIFALL

På stämman kan ombuden bifalla ett förslag, en motion eller en proposition som behandlas under

mötet. Bifall betyder att ombuden är för förslaget och håller alltså med om det. Motsatsen till bifall är

avslag.

BORDLÄGGNING

Frågan sparas till senare under stämman eller till ett annat möte.

BUDGET

Ekonomisk plan som visar organisationens förväntade intäkter och kostnader under en bestämd

tidsperiod. Styrelsen ansvarar för att budgeten följs.

DAGORDNING

En lista som visar vilka punkter som ska diskuteras under stämman och i vilken ordning det ska

göras. Kallas även föredragningslista.

109 (119)

DELEGERA

Att överlåta rätten att ta beslut inom en viss fråga till en person eller en grupp som är specialiserad på

ämnet.

DEMOKRATIPATRULL

För dig som inte har en ombudsgrupp att ansluta dig till innan stämman och vill jobba i grupp testar

vi i år en möjlighet att vara med i en demokratipatrull på plats på stämman.

Du blir indelad i en grupp i patrullstorlek och tillsammans arbetar ni i patrullform under hela helgen.

Ni är gemensamt ansvariga för att alla i gruppen förstår vad som händer under helgen, har roligt och

känner sig trygga. Vi eftersträvar att varje demokratipatrull får en mentor som varit med på ett par

stämmor förut. Mentorns uppgift är att finnas till hands och ge opartisk stöttning till patrullen om

och när så önskas. Om du väljer att gå med i en demokratipatrull kommer du att få reda på din

tillhörighet samt mötesplats och tid strax innan stämman. Vi rekommenderar inte att du är med i

både en demokratipatrull och en ombudsgrupp samtidigt då det blir svårt för dig att hinna med båda.

Du anger i din anmälan att du vill vara del av en demokratipatrull.

FIRMATECKNARE

Personer som utsetts av styrelsen för att företräda Scouterna och skriva under avtal för Scouternas

räkning.

FÖRVALTNINGSMÖTE

Scouternas stämma hålls vartannat år. De år vi inte har stämma hålls istället ett förvaltningsmöte där

minst 45 ledamöter tar beslut angående balans- och resultaträkning samt beviljande av ansvarsfrihet.

GENERALSEKRETERARE

Generalsekreteraren är Scouternas högsta tjänsteman och ansvarar bland annat för kansliet och alla

anställda. Generalsekreteraren rapporterar till Scouternas styrelse.

INTERNATIONAL COMMISSIONERS (IC)

Scouternas styrelse har två personer som är International Commissioners (IC). De ansvarar för

kontakterna med de två världsorganisationerna, WAGGGS och WOSM, och våra relationer med

scoutorganisationer i andra länder.

INFLYTANDEPUNKT

På påverkanstorget finns en fysisk plats tilldelad för alla frågor som tas upp på stämman, till exempel

motioner, propositioner och budget. På påverkanstorget finns inflytandepunktsansvariga som ser till

110 (119)

att diskussionerna flyter på vid de olika inflytandepunkterna och som hjälper ombud att hitta

gemensamma lösningar, till exempel att skriva gemensamma ändringsförslag.

JUSTERARE

På stämman väljs en eller flera personer som kontrollerar att protokollet stämmer överens med vad

som beslutades på stämman. När de gjort det skriver de under och då justeras protokollet vilket

innebär att det blir giltigt.

JÄMKNING

Om två förslag är lika varandra kan de som lagt förslagen prata ihop sig och föreslå ett nytt förslag

som båda kan ställa sig bakom och rösta på, då har de gjort en jämkning.

LEDAMOT

Alla som sitter i Scouternas styrelse är ledamöter. En ledamot kan även ha specifika uppdrag som

ordförande, IC eller dylikt. Styrelseledamöterna är valda på två år, fram till nästa stämma.

LÄGGA TILL HANDLINGARNA

Skriftliga rapporter brukar läggas till handlingarna, det innebär att detta beslut skrivs in i protokollet

och att själva rapporten läggs som bilaga till protokollet.

MAJORITET

I omröstningar gäller oftast enkel majoritet, det vill säga att mer än hälften av ombuden håller med

om beslutet. Det finns även något som kallas kvalificerad majoritet och med det menas oftast att 2/3

eller 3/4 av ombuden ska hålla med om beslutet. Vissa ändringar i stadgarna kräver även två beslut

på olika stämmor för att de ska gälla.

MOTION

Alla medlemmar i Scouterna kan lämna in skriftliga förslag till Scouternas stämma. De kallas

motioner. Motioner måste skickas in senast tre månader innan stämmans öppnande. Alla motioner

som skickas in behandlas av stämman. Även Scouternas styrelse kan lämna förslag till stämman, då

kallas det proposition.

NOMINERING

Att föreslå en kandidat till något, till exempel styrelsen eller valberedningen.

111 (119)

OMEDELBAR JUSTERING

Om ett särskilt viktigt beslut fattas på stämman kan ombuden begära att stämman omgående justerar

den punkten i protokollet. Det beslutet blir då omedelbart giltigt. Jämför justerare.

OMRÖSTNING

Efter påverkanstorget har vi förhandling i plenum, det innebär att vi röstar om bland annat motioner

och propositioner. I omröstningen utgår vi från beslutsunderlaget. Om ett ombud anser att

mötesordförande inte korrekt bedömde vilket förslag som vann omröstningen kan ”votering”

begäras, då räknas rösterna på ett mer noggrant sätt.

ORDFÖRANDE

Med ordförande kan menas två olika saker:

1. Mötesordförande kallas de som leder Scouternas stämma

2. Stämman väljer också två ordförande som leder Scouternas styrelses arbete till nästa stämma.

ORDNINGSFRÅGA

Detta är frågor som handlar om formen för mötet, till exempel i vilken ordning olika förslag tas upp

vid beslut eller om mötet ska ta en paus. Om något ombud vill ta upp en ordningsfråga får den

företräde framför den fråga som diskuteras för tillfället eftersom en ordningsfråga kan handla om det

som just då diskuteras. Ordningsfrågor är viktiga verktyg för att räta ut frågetecken så att alla kan

delta i diskussionen på lika villkor.

PARAGRAF

Paragraf är en del i ett kapitel av stadgarna eller ett avsnitt i ett protokoll. De är alltid numrerade och

är lätta att hänvisa till.

PLENUM

Scouternas stämma genomförs dels som plenum, dels som påverkanstorg. I plenum sitter alla ombud

i samma rum och där sker beslutsfattarprocessen. Då leds förhandlingarna av mötesordförande.

PRESIDIUM (PRESIDIET)

Med presidium kan menas två olika saker:

1. De som leder stämman, det vill säga mötesordförande och sekreterare.

2. Scouternas båda ordförande, samt Scouternas generalsekreterare.

112 (119)

PROPOSITION

Inför Scouternas stämma lämnar Scouternas styrelse ett antal skriftliga förslag. De kallas

propositioner och publiceras tillsammans med handlingarna. Alla propositioner diskuteras och röstas

om på stämman. Även medlemmar kan lämna förslag, då kallas det motion.

PROPOSITIONSORDNING

Den ordning ordföranden tar upp olika delförslag när stämman ska rösta. Oftast är det bara för eller

emot ett förslag men ibland konkurrerar vissa förslag med varandra och då behöver omröstningen

ske i flera steg.

PROTOKOLL

Protokollet skrivs av sekreteraren och ska dokumentera vilka beslut som stämman fattar. Protokollet

kontrolleras av justerarna. På mindre formella möten kan det även kallas minnesanteckningar.

PÅVERKANSTORG

På påverkanstorget har varje punkt som stämman ska besluta om en fysisk plats där den diskuteras.

En sådan plats kallas inflytandepunkt. Under påverkanstorget får alla medlemmar tycka till, ställa

frågor och komma med ändringsförslag. Alla ombud markerar vilka förslag de håller med om och

utifrån det sammanställs ett beslutsunderlag av redaktionspatrullen. Påverkanstorget gör att det blir

enkelt för alla att komma till tals, och det blir väldigt enkelt att tillsammans ta fram förslag så att de

passar så många som möjligt.

RESERVATION

Det ombud som inte accepterar stämmans beslut kan reservera sig mot det. Det betyder att personen

inte är ansvarig för beslutet. Reservation brukar vanligen ske som en slags protest, bara för att ett

ombud röstat nej till något betyder det inte att man normalt sett reserverar sig.

RESULTATRÄKNING

Resultaträkningen visar resultatet av organisationens intäkter och kostnader under verksamhetsåret.

REVISION

Revisorns granskning av organisationens resultat- och balansräkning, löpande bokföring, samt

styrelsens förvaltning d.v.s. att styrelsen hållit sig till stadgar, budget och förra stämmans fattade

beslut.

113 (119)

REVISOR

Person som utsetts att utföra revisionen i organisationen. Revisorn väljs av stämman.

REVISIONSBERÄTTELSE

Årlig redogörelse (av revisor) som meddelar resultat av revisionen, samt uttalar sig om

balansräkningen och frågan om ansvarsfrihet för styrelsen.

RÖSTGRANSKNING

Om ett ombud vill ha en mycket noggrann bedömning av omröstningen på en särskild punkt begär

ombudet röstgranskning. Då avges rösterna i frågan efter upprop från den gällande röstlängden.

RÖSTKORT

Alla ombud får ett röstkort med ombudsnummer på. Det kan användas vid omröstningar, men

används framförallt när ett ombud vill begära ordet för att mötesordföranden ska veta vem det är

som vill säga något. Röstkortet kan också användas när man vill lämna in ett förslag på

påverkanstorget.

RÖSTLÄNGD

Lista över hur många ombud som är med på mötet och har rätt att rösta.

RÖSTRÄKNARE

Rösträknare är de personer som räknar röster vid en omröstning på ett möte. Man brukar välja minst

två rösträknare för att de ska kunna jämföra sina resultat. Se även omröstning.

RÖSTRÄTT

Alla personer som är utsedda till ombud har rösträtt på Scouternas stämma. Det innebär att de får

vara med och rösta om besluten. Andra personer som deltar i mötet, som inte är utsedda av sin kår

eller distrikt till ombud har inte rösträtt.

SAKFRÅGOR OCH SAKUPPLYSNINGAR

Inlägg i debatten som rör fakta, till exempel frågor och upplysningar som är till för att alla inblandade

ska veta så mycket som möjligt så att de kan fatta ett välgrundat beslut. Sakfrågor och

sakupplysningar bryter som regel talarlistan och behandlas direkt.

114 (119)

SAMVERKANSORGANISATION

Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, KFUM Sverige, Frälsningsarméns scouter, Salt och Equmenia

har avtal med Scouterna som gör att de organiserar en del av scoutrörelsen i Sverige.

SEKRETERARE

Den person som skriver protokoll på mötet.

SLUTEN OMRÖSTNING

Sluten omröstning sker genom att ombuden skriver sitt val på en röstsedel. Till exempel kan detta

ske vid personval om det finns flera personer som kandiderar till en post.

STADGAR

Grundläggande bestämmelser för Scouterna.

STRECK I DEBATTEN

Streck i debatten innebär att debatten ska sluta inom ett visst ämne. När ett ombud säger ’’streck i

debatten’’ under en debatt så beslutar stämman tillsammans om detta ska gälla. Om det blir streck i

debatten får alla en chans att skriva upp sig på talarlistan för att göra ett sista inlägg på punkten i

fråga. Efter att talarlistan har gåtts igenom går mötet vidare till beslut och senare till nästa punkt.

STÄLLA MOT AVSLAG

I omröstningar ställs alltid slutförslaget mot avslag så att både ja-sidan och nej-sidan ska ha en chans

att lägga sin röst.

SUPPLEANT

En ersättare som tillfälligt kan axla rollen som ombud om den ordinarie är frånvarande.

TALARLISTA

Lista som mötesordföranden eller tillförordnad ansvarig för över vems tur det är att tala. Man skriver

upp sig på talarlistan genom att begära ordet.

VALBEREDNING

Valberedningen förbereder val av bland annat styrelse. De personer som valberedningen föreslår till

olika poster ska alltid vara tillfrågade först. Valberedningen utses av stämman.

115 (119)

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Skriftlig redogörelse för vilka aktiviteter och beslut som fattats i organisationen under

verksamhetsåret.

VERKSAMHETSREVISORER

Personer som granskar att styrelsen har följt organisationens stadgar och stämmobeslut.

Verksamhetsrevisorerna utses av stämman.

VOTERING

Se omröstning.

VoteIT

Är ett datorprogram som ska hjälpa till att göra besluten mer förståeliga och du ska även lägga upp

dina yrkanden i programmet. Se mer under rubriken ”Vad är VoteIT?”.

VÄCKA FÖRSLAG

I beslutsunderlaget står vilka förslag som fått stöd av minst 10 % av ombuden. De förslagen tas inte

automatiskt upp till omröstning men ombuden kan begära att de tas upp, det kallas att väcka förslag.

YRKANDEN

Ett yrkande är ett annat ord för förslag som lämnas in under pågående stämma, det vill säga inte i

förhand som motioner och propositioner.

YTTRANDERÄTT

På Scouternas stämma har alla närvarande medlemmar rätt att yttra sig. Särskilt inbjudna personer

kan också ges yttranderätt.

WAGGGS

WAGGGS är en förkortning av World Association of Girl Guides and Girl Scouts. Det är en av de

två internationella scoutorganisationerna och de har cirka 10 miljoner medlemmar. Alla scouter i

Sverige som identifierar sig som tjejer är anslutna till WAGGGS.

116 (119)

WOSM

WOSM står för World Organization of the Scout Movement. Det är en av de två internationella

scoutorganisationerna och de har cirka 50 miljoner medlemmar. Alla scouter i Sverige som inte

identifierar sig som tjejer är anslutna till WOSM.

ÅRSREDOVISNING

Visar organisationens ekonomiska resultat (resultaträkning) och ställning (balansräkning) samt

beskriver verksamheten som bedrivits under ett år. Styrelsen ansvarar för att upprätta en

årsredovisning.

Vad är VoteIT?

VoteIT är ett digitalt system som Scouterna använder på sin stämma. VoteIT-systemet drivs och

utvecklas av den ideella föreningen VoteIT i vilken Scouterna är medlem tillsammans med andra

ideella organisationer.

VoteIT är ett väldigt heltäckande system som stödjer såväl helt digitala som fysiska möten och

hanterar dagordningar, handlingar, yrkanden, kommentarer, omröstningar, talarlista och visualisering

av beslutsunderlag på storbild.

Hur används VoteIT på Scouternas stämma?

VoteIT kommer att användas för det digitala påverkanstorget före stämman, för att yrka och

genomföra omröstningar. I VoteIT finns alla handlingar, alla yrkanden och alla huvudförslag på en

plats och uppdateras i realtid. VoteIT är uppdelat som mötets föredragningslista och fyller funktion i

plenum, på påverkanstorget och i beredningsgrupperna.

På påverkanstorget skrivs yrkanden i VoteIT och när ett yrkande publicerats i systemet skrivs det ut

och sätts upp på det fysiska påverkanstorget där det diskuteras.

I beredningsgrupperna är det VoteIT du kan se alla yrkanden som är uppe för debatt. Det kommer

sedan att markeras i VoteIT vad som blivit beredningsgruppens huvudförslag.

Efter det andra påverkanstorget stängt används VoteIT för att markera de yrkanden som fått minst

10 % av ombudens stöd. Det är bara dessa som kommer behandlas under stämmans andra dag, där

alla beslut fattas.

117 (119)

Under söndagen används VoteIT i plenum för att på storbildsskärm kunna visualisera alla alternativ

som ombuden kan välja mellan i en omröstning. Vissa omröstningar kommer också att genomföras i

VoteIT. Ombuden kan också följa med på vilka beslut som blivit fattade, vilka yrkanden som man

ännu inte har fattat beslut om samt vilken dagordningspunkt man är på - i realtid genom sin egen

dator.

Hur får jag tillgång till systemet?

Alla medlemmar i Scouterna som registrerar sig kan läsa och diskutera handlingarna i VoteIT. Du

registrerar dig själv på scout.voteit.se, om du inte har ett konto sedan tidigare. Ombud som även ska

ha behörighet att yrka kommer tilldelas denna automatiskt i slutet av oktober. Då skickas ett e-

postmeddelande ut till den e-postadress man angivit vid anmälan. Adressen till VoteIT kommer

publiceras på www.scoutservice.se och andra kanaler i samband med att systemet öppnar.

Vad är ett digitalt påverkanstorg?

Den 29 oktober öppnas möjligheten att tycka till om beslutspunkterna till Scouternas stämma i

VoteIT i ett så kallat digitalt påverkanstorg. Det innebär att du kan kommentera punkterna samt, om

du är ombud, även lägga yrkanden. Dessa yrkanden kommer att publiceras på det fysiska

påverkanstorget. Observera att du måste vara fysiskt närvarande på Scouternas stämma för att ditt

yrkande ska behandlas. Det digitala påverkanstorget stänger för yrkanden kl. 00:00 natten till den 9

november.

Vad krävs för att använda VoteIT?

VoteIT-systemet går att nå via en webbläsare och internetförbindelse. Det är därmed möjligt att

använda såväl PC, Mac, surfplatta eller mobil. Alla ombud ska ha med sig en egen enhet, då det är

svårt att tillgodogöra sig mötet fullt ut utan tillgång till VoteIT. För bästa upplevelse av VoteIT och

ökad möjlighet till överblick rekommenderas en enhet med stor skärm. Bärbar dator är att föredra,

medan små mobilskärmar fungerar, men inte rekommenderas.

Kommer det finnas wifi i möteslokalen?

Ja, det kommer finnas wifi i möteslokalen. Det är i första hand reserverat till ombud. När vi är så

många på samma plats kommer det inte vara möjligt att ansluta flera enheter, till exempel både

mobiltelefonen och datorn samtidigt. P.g.a. störningsrisken ber vi er att inte ta med mobil router eller

sätta upp mobil hotspot inne i plenumlokalen.

118 (119)

Jag har inte tillgång till någon bärbar dator eller annan mobil

enhet?

Ombud som inte har tillgång till egen enhet bör i första hand få hjälp och stöd ifrån scoutkåren man

representerar. Om varken ombud eller scoutkår har tillgång till en bärbar dator eller mobil enhet som

kan användas ber vi er kontakta [email protected] senast 1 november.

119 (119)

Den 9-11 november arrangeras Demokratijamboree och Scouternas stämma i Karlstad, på Karlstad CCC.

Demokratijamboree genomsyras av temat FNs globala mål för hållbar utveckling, vilket både inspirerar helgen

och Scouternas strategiarbete.

Vi ser fram emot årets största demokratihändelse

– en spännande helg full av engagemang, gemenskap och framtidsvisioner!

scoutservice.se/demokratijamboree

Documents

1 (119) - Scoutservice · 2018-10-05 · 5 (119) Mötesformalia FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR SCOUTERNAS STÄMMA 2018 1. Öppnande av Scouternas stämma Scouternas ordförande