1 Renässans och kungamakt - NE

Historia 7–9 › Europa i en ny tid › Renässans och kungamakt 1

Det här är offlineversionen av Renässans och kungamakt. Följ länken för att komma åt ytterligare material som övningar, interaktiva element, filmer med mera.

https://laromedel.ne.se/material/reader/202/8836

Renässans och kungamaktAntiken blir det nya idealet Efter Västroms fall levde arvet från antiken kvar, till exempel genom den romerska rätten, latinet som kyrkans språk och förhoppningar om ett nytt europeiskt kejsarrike. Andra inslag från antiken, såsom texter, levde främst vidare i islam, en religion som uppstod under 600-talet efter Kristus och som snabbt utbredde sig i Asien och norra Afrika.

Under senmedeltiden återupptäckte västeuropéerna antiken. Denna nya idévärld kom att kallas renässansen, ett ord som betyder ungefär 'pånyttfödelse', 'återupptäckande'. Liksom de gamla grekiska filosoferna lärde man sig att ifrågasätta och själv söka sanningen.

Stora delar av Europa leddes under perioden 1300–1750 av starka kungar och furstar. Nya upptäckter och uppfinningar såg dagens ljus och tekniken gjorde nya geografiska upptäckter möjliga. Erövringar och utökad handel även utanför Europa berikade furstarna och gjorde det lättare för dem att styra sina länder. Det började i de italienska stadsstaterna Venedig, Genua och Florens. En ny ekonomi utvecklades. Ett nytt samhälle tog form, pengasamhället.

Precis som romarna under antiken byggde upp sitt välde kring Medelhavet skulle européerna nu under de närmaste 500 åren göra en stor del av världen till sitt imperium. Den här femhundraårsperioden kallas också för "Nya tiden".

Historia 7–9 › Europa i en ny tid › Renässans och kungamakt

BRIDGEMAN ART LIBRARY/IBL

� Mona Lisa av renässanskonstnären Leonardo da Vinci. Under renässansen blev konsten världslig, från att tidigare mest haft religiös anknytning.




Ord och begreppOrdlista: Renässans och kungamakt

Antiken kallas perioden 800 före Kristus till 500 efter Kristus i Grekland och romerska riket.

Latin är det språk som talades i forntidens Rom och som blev huvudspråket i det stora romerska riket.

Medeltiden är namnet på en period i Europas historia, mellan antiken och den ”nya” tiden, cirka 500–1500 efter Kristus.

Renässans kallas en period i historien som har setts som en övergång mellan medeltiden och nya tiden.

Filosofi är den vetenskap som studerar de grundläggande villkoren för tillvaron, vetandet och moralen.

Furste kan betyda kung, drottning, kejsare eller liknande.

Stadsstat är ett land som består av en stad och området närmast runt staden.

Ekonomi är sådant som handlar om att skaffa, förvalta och använda pengar och andra värdefulla saker.

Imperium är en stormakt som erövrat flera andra stater.

Nya tiden kallas tiden efter cirka år 1500 (i Sverige efter 1521).

Observation är en noggrann och uppmärksam iakttagelse.

Experiment betyder vanligen ’vetenskapligt försök’ eller ’tekniskt försök’.

Ett empiriskt bevis grundar sig på erfarenhet, till exempel en iakttagelse.

Tribut var en sorts skatt som en makthavare kunde kräva från till exempel en fiende som besegrats.

Byteshandel är en form av handel som innebär att man byter varor med varandra utan att blanda in pengar.

Ränta är en kostnad för att låna pengar.

Kvarn är en anordning som delar sönder större ämnen till mycket mindre och används bland annat för att mala säd till mjöl.

Länsherre var en person som fått ett län att styra över i utbyte mot militära tjänster, men det kan också syfta på den som delade ut länen.

Ämbetsman var en person som hade en hög position inom staten.

Legosoldat är en krigare som värvas för betalning.


Vetenskapen vaknarMellan 1300 och 1750 inträffade stora förändringar som ledde fram mot vårt moderna samhälle. Den allra största är att vetenskapen fick en självständigare roll då den inte längre var lika beroende av kyrkan som den hade varit förut. Det nyväckta intresset för antiken ledde till att man insåg att för att få ny kunskap måste man göra systematiska undersökningar. I stället för att resonera sig fram till hur saker och ting fungerar börjar man att bygga kunskap på erfarenhet, observationer och experiment. Detta kallar vi i dag för empiriska bevis.

Människor i Europa lärde känna alltmer av världen utanför Europa. Resor gjordes till Asien och Afrika. Européerna upptäckte en för dem ny kontinent: Amerika. I många fall innebar mötet med européerna stora nackdelar för människor i Afrika, Asien och Amerika. För att ta Sydamerika som exempel beräknas stora delar av indianbefolkningen ha dött efter européernas ankomst, antingen på grund av våld, hårt arbete eller sjukdomar som européerna förde med sig.

Under medeltiden hade folk levt i små länssamhällen. Det fungerade ungefär som om våra landskap skulle vara egna länder och styras av lokala stormän. Samtidigt fanns en dröm om att Europa skulle förenas till ett enda stort kristet rike, styrt av en kejsare under kyrkan och påven.

ANGELO HORNAK/CORBIS/SCANPIX

� Dogepalatset, varifrån stadsstaten Venedig styrdes. Många av dagens ekonomiska termer kommer från italienskan, till exempel firma, banco, konto och giro.


Pengasamhället växer framUnder 1300–1700-talen skapades stora och starka länder i Europa som Spanien, Frankrike, England, Ryssland, Danmark och Sverige. Men länderna enades aldrig till ett enda kristet Europa utan var självständiga nationer och stred ofta om makten med sina närmaste grannar.

Länderna var tecken på att en ny samhällsform hade växt fram i Europa. Tributsamhället med dess byteshandel ersattes under 1300–1700-talen med ett pengasamhälle.

Nyheten inom försörjningens område var användandet av pengar. Kyrkan motsatte sig länge att man lånade ut pengar mot ränta eftersom den som lånade pengar blev utnyttjad. Det var först judar som fick ta hand om bankväsendet, men när handeln tilltog fick även kristna börja låna ut och låna pengar mot ränta. Pengarna skapade i sin tur nya maktförhållanden och ett nytt sätt att organisera samhället när kungarna blev starkare och förvaltningen växte i storlek.

ERICH LESSING/IBL

� Venus födelse av konstnären Sandro Botticelli. Han var verksam i Florens och färdigställde denna målning omkring 1485. Botticelli hyllar livets glädjeämnen som en kontrast till medeltidens moraliska och religiösa budskap. Motivet kommer från den antika mytologin, inte från Bibeln eller från helgonlegender.


Handeln växerGrunden för pengasamhället hade lagts redan under 1000-talet då Europas befolkning ökade. Jordbruket förbättrades och enkla maskiner som kvarnar kom till användning och handeln ökade. Folk träffade mer och mer varandra över länsgränserna och även över riksgränserna. I och med den större rikedomen och de större avstånden som varor forslades över började pengar användas.

Mäktiga regenter Tiden 1400–1750 var de mäktiga regenternas tidsålder. De gamla storfurstarna förvandlades till kungar med makt över större områden i storlek som dagens länder.

De stora makthavarna i Europa hade förut saknat pengar att avlöna sina medhjälpare med, men nu strävade de efter att förvandla länsherrarna ute i riket till lydiga ämbetsmän. De fick lön i form av pengar och inte som förut mark att bestämma över. En ämbetsman kunde till exempel vara domare till yrket.

Vid krig hade storfursten tidigare varit beroende av länsherrarnas soldater. Nu minskade härskaren sitt beroende av länsherrarna och samlade makten i sin egen hand. Vid krig hyrde han legosoldater i stället för att förlita sig på länsherrarnas tjänster. Arméerna växte sig allt större och dyrare.

Regenterna fortsatte att stärka kontrollen över sina områden. De gamla lagarna och bestämmelserna som förut varit olika i olika landskap försökte de att byta ut. Precis som romarna ville de ha en lag för hela riket.

DEAGOSTINI/GETTY IMAGES

� Alla länder, många städer och enskilda personer slog egna mynt. Penningväxlarna var därför tvungna att väga och kontrollera myntens guld- och silverhalt för att räkna ut deras rätta värde. Förfalskningar var vanliga. Målningen Penningväxlaren och hans hustru av Marinus van Reymerswaele är från 1539.


Människorna formas av sin tid

I 1500-talets Frankrike firades midsommar med att man brände upp tolv katter i en säck på stadens torg. Vi kan ha svårt att förstå kattmassakern, men andra företeelser i vår tid påminner oss om att även vi kan roas av andra typer av skådespel. Några av dessa hade säkert 1500-talets fransmän inte kunnat förstå. Men de i publiken var människor som du och jag, men levde i en annan tid med delvis andra värderingar och tankesätt. Eftersom de levde i en annan tid hade de andra värderingar som format dem.

Detta lär oss att varje tid har sin syn på livet och tillvaron.

BRIDGEMAN ART LIBRARY/IBL

� Elisabet I var drottning av England 1558–1603. Hon var bildad, talade många språk och hade stor politisk talang. Man brukar se hennes 45 år vid makten som en guldålder. På målningen vilar Elisabet handen på en jordglob. Det är ett sätt att visa hur England under hennes regeringstid utsträckte sin makt över Atlanten och började grunda kolonier i Amerika.

GIANNI DAGLI ORTI/CORBIS/SCANPIX

� Under 1500-talet enades Spanien under Karl V och blev Europas mäktigaste land. Han var även tysk-romersk kejsare 1519–1556. Karl V härskade över stora delar av Europa och strävade ständigt efter att utvidga sitt territorium.


SammanfattningRenässans och kungamakt

• Under senmedeltiden återupptäckte västeuropéerna antiken och perioden brukar kallas renässansen, ett ord som betyder ungefär 'pånyttfödelse'.

• Antikens texter hade bevarats i det islamiska riket som uppstod i Asien och Nordafrika på 600-talet.

• Perioden efter cirka år 1500 kallas nya tiden.• Vetenskapen började använda sig av observationer och experiment.• Europeiska upptäcktsresande tog sig till Afrika, Asien och Amerika,

där kolonier grundades.• Ett handelssystem baserat på pengar i stället för byteshandel växte

fram.• Regenterna blev mäktigare och i flera länder infördes envälde.

Det här är offlineversionen av Renässans och kungamakt. Följ länken för att komma åt ytterligare material som övningar, interaktiva element, filmer med mera.




Documents

1 Renässans och kungamakt - NE