Upload
others
View
7
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
För dig som möter mÀnniskor med funktionsnedsÀttning
i fokus
Num
mer
2 2
019
Nycirkusdirektör som Àlskar att ta risker
Könsdysfori vanligare hos unga med autism
Smarta klÀder för dövblindaSÄ NPF-sÀkrar du skolrasten
TILDE BJĂRFORS GER PLATS Ă T ALLA
19 sidorSamtidiga diagnoser
VĂRLDEN VĂ XER NĂR MAN
2. FUNKTION I FOKUS 2.2019
InnehÄllSPANING4 Artificiell intelligens ska bli tillgÀnglig för alla.
NOTERAT6 Personal inom daglig verksamhet, LSS-boenden och LSS-hÀlsan utbildas för att kunna stötta deltagare i kursen HÀlsan spelar roll.
7 Barnkonventionen blir lag vid Ärsskiftet. Det innebÀr stora utmaningar för kom-munerna.
MĂTET8 Tilde Björling kunde ha blivit virtuos pĂ„ lina. I stĂ€llet grundade hon Cirkus Cirkör, en nycirkus dĂ€r alla fĂ„r ta plats och funktions variationer ses som en tillgĂ„ng.
I FOKUS SAMTIDIGA DIAGNOSER16 Att ha flera funktionsnedsÀttningar
Àr inte ovanligt och mÄnga utvecklings-neurologiska avvikelser innebÀr ocksÄ ökad risk för ohÀlsa och sjukdom.
24 Noah Brandel, 6 Är, har tre diagnoser: sprÄkstörning, autism och taldyspraxi. Tack vare Ären i sprÄkförskola kan han nu gÄ i en vanlig förskoleklass.
28 En bra krisplan kan rÀdda liv. Barbara Stanley, professor vid Columbia univer-sitetet, har utvecklat en evidensbaserad metod för sjÀlvmordsnÀra personer.
31 Personer med könsdysfori lider av att deras könsidentitet inte stÀmmer med det kön som de tilldelats vid födseln.
FRà GA HABDOKTORN 36 HabiliteringslÀkaren Annika Brar svarar pÄ medicinska frÄgor som rör habiliteringens mÄlgrupper.
BĂTTRE LIV38 Specialpedagogen Joanna Lundin tipsar om hur du NPF-sĂ€krar skolrasten.
SĂ GĂR VI40 PĂ„ Logopedkliniken vid Danderyds sjukhus ingĂ„r numera en dietist i teamet.
FORSKNING42 Smarta klÀder ska hjÀlpa dövblinda att kÀnna av omvÀrlden.
FORSKNING Pà Gà R44 Vad hÀnder i mötet mellan hÀsten och barn med autism?
Nr.2
448 Möt Tilde Björfors, konstnĂ€rlig ledare för Cirkus Cirkör, som ser funktionsÂvariationer som en tillgĂ„ng.
42
3. FUNKTION I FOKUS 2.2019
FOTO
: SU
SAN
NE
WA
LSTR
ĂM
Inledning
Ett ord kan betyda sĂ„ mycketâNĂR JAG FICK det pĂ„ papper sĂ„ firade jag och mamma med tĂ„rta. Vi hade alltid vetat att jag hade nĂ„got mer utöver CP-skadan.â Det sĂ€ger Moha Frikraft, förelĂ€sare, författare och influencer med cerebral pares (CP) om att hon sĂ„ smĂ„ningom Ă€ven fick diagnoserna adhd och autism.
Moha Àr intervjuad pÄ sidan 21 i temat för numret som Àr samtidiga diagnoser, en saklig och korrekt term som kan omfatta bÄde funktionsned sÀttningar, kroppsliga sjukdomar och psykisk
ohÀlsa. Inom medicinsk forskning och sjukvÄrden talar man ofta om samsjuk-lighet (efter engelskans comorbidity). Begreppet Àr inte fel om du har depression och hjÀrtkÀrlsjukdom men dÀremot om du har adhd och beroende-sjukdom. En funktionsnedsÀttning Àr ingen sjukdom.
Varför Àr det dÄ sÄ viktigt att hÄlla isÀr begreppen? Jo, orden vi anvÀnder speglar inte bara ett synsÀtt, de pÄ verkar
ocksÄ vÄr verklighetsuppfattning. Ett aktuellt exempel Àr en vÀxande patientgrupp som söker vÄrd för könsdysfori, dÀr autism Àr vanligare Àn i befolkningen som helhet.
Diagnosen köns dysfori innebÀr ett psykiskt lidande som beror pÄ att det kön som personen tilldelats vid födseln inte stÀmmer med köns identiteten. Genom att tilltala personen pÄ ett sÀtt som bekrÀftar könsidentiteten bidrar du till minskat lidande. PÄ sidan 31 kan du lÀsa mer om hur du bemöter personer med könsdysfori pÄ ett respektfullt sÀtt.
God lÀsning önskar Gunilla Eldh, chefredaktör
â Orden vi anvĂ€nder speglar inte bara ett synsĂ€tt, de pĂ„verkar ocksĂ„ vĂ„r verk lig- hets upp fattning.â
Funktion i fokus ges ut av Habilitering &
HĂ€lsa, Region Stockholm. Tidningen sprider aktuell kunskap, forskning och erfarenhet till alla som i
sitt arbete möter personer med funktions nedÂ
sÀttning. Det Àr gratis att prenumerera och den
finns ocksÄ pÄ webben, funktion.se.
ADRESSHabiliteringens
resurscenterOlivecronas vÀg 5113 61 Stockholm
REDAKTION
GUNILLA ELDHChefredaktör 08Â123 350 58
MARIA BYGDà S Redaktör
08Â123 350 [email protected]
KATARINA KINDWALL Redaktör
08Â123 350 [email protected]
ANSVARIG UTGIVAREJoakim Lavesson
ART DIRECTION à sa Widén, Kate
LAYOUTSigrĂĂ°ur Hulda
SigurĂ°ardĂłttir, Kate
REPROMatilda Boström,
BT Studio
OMSLAGS FOTOSusanne Kronholm
TRYCKDanagĂ„rd LithoĂdeshög 2019
Lyssna pĂ„ podden Funka olika: âAtt tala om funktionsnedsĂ€ttningâ.
M in vision Àr att framtidens teknik kommer att ge mÀnniskor med funktions nedsÀttning betydligt
större möjligheter att leva utifrÄn sin egen vilja och kapacitet. Det kan handla om allt ifrÄn att ut veckla dagens bio sensorer, som lÀser av kroppen, till att öka mobiliteten med hjÀlp av förarlösa bilar.
Om visionen ska bli verklighet behövs en mer inkluderande designprocess. Bara sÄ kan vi utveckla teknik som möter mÀnniskors behov, inte för att den Àr cool.
Vi Ă€r bara i början pĂ„ den fjĂ€rde industriella revolutionen dĂ€r AI kommer att för Ă€ndra sam hĂ€llet i grunden. ĂndĂ„ lever vi till stor del kvar i den första industriella revolutionens tĂ€nkande. Den stora utmaningen nu Ă€r att göra tekniken tillgĂ€nglig för dem som behöver den, inte minst genom hĂ„llbara affĂ€rsmodeller och implementerings processer.
För att kunna anvÀnda den nya tekniken effektivare mÄste vi sluta att prata om triple-helix, det vill sÀga samarbete mellan akademin, sjuk vÄrden och industrin. Nu mÄste vi ocksÄ fÄ in medborgarinnovatören, det vill sÀga patienten, i processen. Patienterna har unik kunskap av att leva med sin kropp 24/7.
De som redan har stora svÄrigheter Àr alltid de som Àr skörast i stora samhÀllsomvÀlvningar och tekniska framsteg. Om vi inte ser upp kommer den nya tekniken enbart gagna redan resursstarka grupper. För att göra den nya tekniken tillgÀnglig för alla som behöver den, krÀvs etiska över vÀganden och politiska beslut. För mig Àr detta ödesfrÄgor som avgör om vi alla ska fÄ en bra framtid.
AI för alla en ödesfrÄga
Spaning
Artificiell intelligens (AI) kommer att förÀndra samhÀllet i grunden. Den stora utmaningen Àr att göra tekniken tillgÀnglig för alla som behöver den, anser Lina Sors Emilsson.
LINA SORS EMILSSONLina Sors Emilsson, pro jekt ledare vid Upp tech, Upp sala universitet, har deltagit i ett forsknings sam-arbete om bland annat rehab robotar och robotstödd inlÀrning.
Hennes syn pÄ livet förÀndrades radi kalt nÀr hon fick en tumör sjukdom och var tvungen att ha assistans under lÄng tid.
FOTO
: AN
NA
MO
LAN
DER
5. FUNKTION I FOKUS 2.2019
Noterat
Tre frÄgor till
Emma Schött, ny stroke- och hjÀrnskadevÀgledare i Region Stockholm
1 Varför behövs en vÀgledare för stroke och förvÀrvad hjÀrnskada?
ââDĂ€rför att de hĂ€r personerna ofta har ett livslĂ„ngt behov av stöd i och med sina kognitiva nedsĂ€tt ningar. De behöver vĂ€gledning i vĂ„rden och det hĂ€r Ă€r ett försök att ge en vĂ€gvisning om vart de och deras anhöriga kan vĂ€nda sig.
2 Vad hoppas du Ästadkomma under ditt första halvÄr?
ââJag hoppas det blir kĂ€nt att den hĂ€r rollen finns och att jag dĂ€rmed nĂ„r ut till patienter och nĂ€rstĂ„ende, det Ă€r det viktigaste. De ska kunna ringa eller be att fĂ„ boka ett besök för att trĂ€ffa mig om frĂ„gor som rör allt frĂ„n sjukvĂ„rden till personens situation och vardag. Jag hoppas att jag blir nerringd!
ââSen vet jag att i den hĂ€r typen av tjĂ€nst kan det vara svĂ„rt att nĂ„ dem som mest behöver hjĂ€lpen, de som inte kan ringa sjĂ€lva eller har nĂ„gon som kan hjĂ€lpa dem att ringa ens. Jag försöker hitta kontakt-vĂ€gar via rehabiliteringsaktörer, patientföreningar och andra forum dĂ€r patienter och nĂ€rstĂ„ende finns.
3 Vilka utmaningar ser du i din nya funktion? ââDet finns bra resurser och en vĂ€lfungerande
vÄrdkedja för patienterna egentligen. Men det Àr komplext och det hÀnder att patienter faller mel-lan stolarna. En sÄdan hÀr funktion, som informerar vÄrdgivare och andra aktörer om möjligheter som finns till hjÀlp för patienter, kan minska risken.
(HB)
Emma Schött hoppas att primÀr vÄrden ska anvÀnda henne som kunskapskÀlla.
FOTO
: AN
NA
MO
LAN
DER
Texter: (A-B S) Anna-Britta StÄhl, (HB) Helena Bjerkelius, (GE) Gunilla Eldh
O RD E T
HjĂ€rntrötthetHjĂ€rntrötthet (mental trötthet eller fatigue) Ă€r utmattning och orkeslöshet som Ă€r kraftigare Ă€n vanlig trötthet. HjĂ€rntrötthet Ă€r ett vanligt symtom efter förvĂ€rvad hjĂ€rnskada, neuroÂ
logiska sjukdomar och utmattningsdepression.
Varmprata pÄ dejten!SmÄpratet Àr en viktig del av mÀnskligt umgÀnge men ofta övergÄr smÄpratet i kallprat. För den som har autism eller autistiska drag kan det kÀnnas obekvÀmt och meningslöst, rent av plÄgsamt. LikasÄ om man Àr olycklig eller deprimerad.
Med initiativet Varmprat vill förening-en Mind uppmuntra till djupare samtal mellan mÀnniskor i vardagen. Varmprat Àr samtal med substans som ger utbyte för bÄda parter. Det behöver inte alltid handla om svÄra pro-blem, bara om livet som det faktiskt Àr.
Ladda ner frÄgorna: mind.se/kampanj/varmprat
50avsnitt av podcasten Funka olika finns nu pĂ„ habiltering.se/funka_olika. Temat för jubileumsavsnittet Ă€r att prata om funktionsÂnedsĂ€ttning.
VĂ R D B E S Ă K120â072 var antalet vĂ„rdbesök första halvĂ„ret 2019 inom Habilitering & HĂ€lsa, Region Stockholm.
%
Fysiska besök
Distanskontakt
86
14
â Att leva Ă€r fucking bökigt och stökigt.âBrad Pitt i Dagens Nyheter
6. FUNKTION I FOKUS 2.2019
Glada Hudik drar till New YorkGlada Hudik-teatern, kĂ€nda för succĂ©er som förestĂ€llningen Elvis och lĂ„ngfilmen Hur mĂ„nga lingon finns det i vĂ€rlden? siktar högt igen. PĂ„ agendan stĂ„r en film om en egen catwalk i New York dĂ€r Emma Ărtlund, som har en funktions-nedsĂ€ttning, fĂ„r uppfylla sitt livs dröm och vara foto modell.
Allt började med att teaterns grundare PÀr Johansson fick ett brev frÄn Emma dÀr hon bad om hjÀlp att fÄ synas och ta plats i samhÀllet.
ââJag blev vĂ€ldigt berörd av Emma Ărtlunds brev och kĂ€nde
direkt att jag ville hjÀlpa henne. Varför ska du inte kunna bli fotomodell om du har en funktionsned-sÀttning, sÀger han.
Drömmen slog in och Emma Ărtlund och skĂ„de spelare frĂ„n Glada Hudik-teatern Ă„kte till New York och intog cat-walken. Med pĂ„ resan var ocksĂ„ designern Frida Jonsvens som skapar kreationerna.
Filmen Catwalk planeras ha premiÀr i början av 2020.
(A-B S)
NoteratFO
TO: S
HU
TTER
STO
CK
+LĂ€s mer:gladahudikteatern.se
HĂ€r gĂ„r Emma Ărtlundsdröm i uppfyllelse.
PremiÀr för kursen HÀlsan spelar roll Under hösten har de första deltagarna gÄtt kursen HÀlsan spelar roll. Syftet Àr att motivera personer med intellektuell funktionsnedsÀttning och/eller autism till hÀlsosammare levnadsvanor. Personer med intellektuell funktionsnedsÀttning och/ eller autism har sÀmre hÀlsa Àn befolkningen i övrigt.
ââDet finns inget som sĂ€ger att man inte kan fĂ„ ökad medvetenhet om hĂ€lsosam livsstil bara för att man har till exempel en intellektuell funktionsned sĂ€ttning. DĂ€remot mĂ„ste det folkhĂ€lsoarbetet fĂ„ pĂ„gĂ„ under lĂ€ngre tid och göras sĂ„ konkret som möjligt, sĂ€ger Eva Flygare WallĂ©n, projekt an svarig vid Aka demiskt PrimĂ€rvĂ„rdscentrum i Region Stockholm.
HĂ€lsan spelar roll omfattar 37 lektioner och pĂ„gĂ„r under 12â18 veckor. Kursmaterialet innehĂ„ller inspirations-
filmer dÀr teori varvas med praktiska övningar. Deltagarna fÄr bland annat rÄd om hur man
fÄr in mer fysisk aktivitet i vardags livet och mer grönsaker pÄ menyn.
ââStort fokus ligger pĂ„ att stĂ€rka indi videns tro pĂ„ den egna förmĂ„gan och
att hÀlsa Àr en resurs för sjÀlvstÀndighet och delaktighet, sÀger Eva Flygare Wallén.
Kursledarna som arbetar inom daglig verk samhet, LSS-boende eller LSS- hÀlsan, gÄr en webbutbildning för att kunna ge deltagarna rÀtt stöd..
(GE)
HÄlla i rodret viktig livsstrategi Personer med Ushers syndrom ll an vÀnder olika livsstrategier för att hantera sin funktionsnedsÀttning, enligt en ny studie av Mattias Ehn, doktorand och psykolog inom Hab ilitering & HÀlsa, Region Stockholm.
Ushers syndrom ll Àr en Àrftlig sjukdom som leder till döv blindhet.
ââPersoner som har dövblindhet beskrivs ofta som sĂ„rbara eller med sĂ€mre livskvalitet och hĂ€lsa. FrĂ„n en klinisk syn vinkel Ă€r det viktigt att balansera den bilden med ökad kunskap om livsstrategier, sĂ€ger Mattias Ehn.
Ett övergripande tema Ă€r âBeing at the helmâ (att hĂ„lla i rodret) som handlar om att aktivt, kognitivt och emotionellt kunna styra över de omrĂ„den som man anser viktigast. Studien Ă€r publicerad i International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being (vol 14, 2019).
â Jag har inte gĂ„tt ut öppet med min diagnos för att gömma mig bakom den, utan för att jag vet att mĂ„nga okunniga mĂ€nniskor fortfarande betraktar den som en sjukdom eller nĂ„got negativt.âGreta Thunberg i The Guardian
7. FUNKTION I FOKUS 2.2019
+LÀs mer:Socialstyrelsens rapport Uppföljning av barn konventionens genomslag vid tillÀmpning av LSS (2019)
Mer Ă€n hĂ€lften av landets kommuner saknar rutiner för samordning och samverkan kring barn som har in satser enligt LSS. Det visar en kartlĂ€ggning som Socialstyrelsen gjort pĂ„ uppdrag av regeringen.Omkring 20â000 barn och unga upp till 22 Ă„r har insatser enligt LSS. Flertalet har intellektuell funktionsnedsĂ€ttning eller autism.
ĂndĂ„ saknar mĂ„nga LSS- hand-lĂ€ggare tillrĂ€cklig kunskap om funktions-ned sĂ€ttningar och hur man kan kommu-nicera med personer som har nedsatt kommunikationsförmĂ„ga. I mer Ă€n hĂ€lften av kommunerna har personalen
inte tillgÄng till nÄgra former av kommunikationsstöd, sÄsom tecken- eller bildstöd, nÀr de talar med barn som har behov av detta.
ââVi ser att handlĂ€ggarna stĂ„r inför stora utmaningar nu nĂ€r barnkonven-tionen blir lag. MĂ„nga behöver höja sin kompetens kring barnrĂ€ttsfrĂ„gor. Samtidigt finns ett stort engagemang i mĂ„nga kommuner, sĂ€ger Karin Flyckt, samordnare av funktionshindersfrĂ„gor vid Socialstyrelsen. (A-B S)
Nya lagen utmaningför kommunerna
FOTO
: BEN
WIC
KS/
UN
SPLA
SH
LSS-handlÀggare behöver höja kompetensen i barnrÀtt, enligt Socialstyrelsen.
FOTO
: PRI
VAT
LĂ€rarlyft för elever med NPFTre av fyra lĂ€rare saknar tillrĂ€cklig kunskap om neuro psykiatriska funkÂtionsnedsĂ€ttningar, och enligt tvĂ„ av tre lĂ€rare klarar inte deras skola av att möta behoven hos dessa elever.
Det visar en ny studie frĂ„n Karolinska institutet, som omfattar 4800 pedaÂgoger vid totalt 68 skolor.
Ann Lindgren Ă€r projekt ledare för ett nytt lĂ€rarlyft i NorrtĂ€lje som erbjuder kollegial handÂledning kring elever med autism och adhd. Hon Ă€r inte för vĂ„nad över resultaÂtet. Hon vill se en lĂ€rar Âutbildning som ger peda gogisk personal kompetens inom omrĂ„det.
ââLĂ€rare mĂ„ste kunna göra anpassningar utifrĂ„n elevernas funktionsnedÂsĂ€ttningar. Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att se deras styrkor eftersom elever med NPF ofta kan ha svĂ„rt för en sak och lĂ€tt för en annan.
ââOm lĂ€rarna arbetar före byggande utifrĂ„n elevernas behov sĂ„ behöÂver de lĂ€gga mindre tid pĂ„ att slĂ€cka brĂ€nder. Det minskar deras arbetsbeÂlastning, och samtidigt slipper fler gĂ„ miste om sin utbildning pĂ„ grund av skolans överkrav.
(A-B S)
8. FUNKTION I FOKUS 2.2019
Mötetâ
9. FUNKTION I FOKUS 2.2019
Tilde Björfors, konstnÀrlig ledare för Cirkus Cirkör, vet hur mycket man vÀxer som mÀnniska nÀr man slÀpper den perfekta balansen.text: IA WADENDAHL foto: SUSANNE KRONHOLM
Hon Àlskaratt ta
10. FUNKTION I FOKUS 2.2019
Mötet
A lby. Hon tar ett steg framĂ„t pĂ„ den aningen slaka linan. âJag Ă€r inte riktigt i formâ, sĂ€ger hon och skrattar till. Hennes armar rör sig sakta i luften nĂ€r hon strĂ€ck-er fram den andra foten för att ta
Ànnu ett steg pÄ linan som nu svajar till.Kanske Àr det inte sÄ konstigt att Tilde
Björfors förĂ€lskade sig just i konsten att gĂ„ pĂ„ lina nĂ€r hon upptĂ€ckte sin passion i livet â den grĂ€nsöverskridande nycirkusen. För att gĂ„ pĂ„ lina handlar inte bara om balans utan om att vara i en stĂ€ndig rörelse framĂ„t. Att vĂ„ga, att slĂ€ppa rĂ€dslan, Ă€ven om det Ă€r nĂ„got okĂ€nt och osĂ€kert man ger sig in pĂ„.
â Försöker man hĂ„lla fast balansen faller man. Det Ă€r nĂ„got man kan överföra direkt pĂ„ livet. Vi vill ju alla försöka ha sĂ„ mycket glĂ€dje i livet som vi kan, men försöker man hĂ„lla fast glĂ€djen faller man, sĂ€ger hon och ser nĂ€stan ut att svĂ€va i luften.
â Det Ă€r just sĂ„nt hĂ€r vi hela tiden jobbar med pĂ„ Cirkus Cirkör, att utmana och under-söka sĂ„dant som vi mĂ„ste hantera för att kun-na leva och vara mĂ€nniska. Som trapetsartist kommer du att misslyckas minst 200 gĂ„nger innan du kommer dit du ska. Misslyckande-na blir en del i processen och en guldgruva av information för att komma vidare.
HON HOPPAR NER och fortsÀtter prata medan vi gÄr mellan studsmattor, stora röda bollar, klÀtterlinor, trapetser och jonglerringar. PÄ en blÄ hoppmatta ligger tvÄ cirkusartister och gullar med sin bebis. Folk gÄr in och ut frÄn de glasade rummen, skratt och nÄgra hundskall hörs. Det Àr bÄde harmoniskt och livligt pÄ samma gÄng.
Vi följer med Tilde Björfors uppför en trap-pa nĂ€r hon letar efter en plats dĂ€r vi kan sitta och prata. Till slut landar vi i en röd sammets-soffa med lila kuddar pĂ„ en avsats utanför kontorsrummen â hĂ€rifrĂ„n ser man allt som hĂ€nder i Cirkus Cirkörs trĂ€ningshall.
Ytligt sett verkar Tilde Björfors vara en helt orÀdd person som Àlskar att kasta sig ut i det okÀnda.
â Haha, jag Ă€r egentligen en vĂ€ldigt rĂ€dd person Ă€ven om folk sĂ€ger att âdu kan ju inte vara rĂ€dd, du har gjort bĂ„de det hĂ€r och det dĂ€râ. Men det Ă€r ju just för att jag Ă€r rĂ€dd som jag gjort det. För att kĂ€nna vad som hĂ€nder,
kÀnna att jag vÀxer nÀr jag kan, sÀger hon och strÀcker fram sin ena arm för att visa hur fjunen reser sig.
â Och vĂ€rlden vĂ€xer nĂ€r man gör det, jag fĂ„r gĂ„shud bara av att sĂ€ga det till dig, men sĂ„ stor Ă€r upplevelsen.
NYCIRKUSEN FĂDDES i studentrevolternas Frankrike under 1970-talet. BĂ„de tradi-tionella cirkusartister och skĂ„despelare drevs av lusten att vara med och förĂ€ndra samhĂ€llet och att möta mĂ€nniskor pĂ„ andra scener Ă€n teatern och cirkustĂ€ltet. En av de mest kĂ€nda nycirkusgrupperna, Archaos, kom till Stockholm pĂ„ den tiden nĂ€r huvud-staden fortfarande hade en vattenfestival. Tilde gick dit och blev helt tagen av förestĂ€ll-ningen dĂ€r motorcyklar, flygande trapetser och rockband blandades pĂ„ scenen. DĂ„ för-stod hon inte att det var just nycirkus utan trodde att det var ett unikt teaterkompani.
TILDE BJĂRFORSFödd: i Lund 1971.Gör: regissör och konstnĂ€rlig ledare för Cirkus Cirkör.Bakgrund: flyttade till Stockholm som 16-Ă„ring. Var med och drev Sveriges första fria gymnasium som blandade konst och vetenskap.Familj: sonen Laban, 14 Ă„r.
Bildade Slåva- teatern 1988 tillsammans med vÀnner. Jobbade under tidigt 1990-tal med Drama tiska institutet.
Reste till Paris 1993 för att studera Peking-opera pÄ Theatre du Soleil och kom dÀr i kontakt med ny-cirkusen. Grundade Cirkus Cirkör 1995 till sammans med unga cirkusartister.
Initiativtagare till ett cirkuscentrum i Alby i Botkyrka och en treÄrig högskoleutbildning i nycirkus vid Dans- och cirkushögskolan i Stockholm.
â Jag har ett nĂ€stan religiöst förhĂ„llande till kunskap, det Ă€r det vackraste som finns.â
Tilde Björfors trivs i trÀningshallen.
11. FUNKTION I FOKUS 2.2019
Tilde Björfors fÄr gÄshud nÀr hon berÀttar hur det kÀnns att vÄga utmana sin rÀdsla.
12. FUNKTION I FOKUS 2.2019
För Tilde Björfors Àr misslyckanden en guldgruva.
13. FUNKTION I FOKUS 2.2019
â Det var egentligen min första stora kick. Allt var möjligt, det fanns inga grĂ€n-ser. Det var rockân roll och poesi pĂ„ en och samma gĂ„ng.
NÀr hon var i Paris nÄgra Är senare insÄg hon hur stor ny-cirkusen var i Frankrike. Det fanns en cirkushögskola och en statligt tillsatt organisation som arbetade med att sprida
information om nycirkusen. Och alla ny-cirkusgrupperna erbjöd förestĂ€llningar i stort sett varje vecka â ofta pĂ„ öppna scener i nedlagda biosalonger. Tilde och hennes nya cirkuskompisar trĂ€nade och gick pĂ„ före-stĂ€llningar hela tiden.
â Det var en total upplevelse. I stĂ€llet för att festa gick man ut och var kreativ. Det var sĂ„ inspirerande, och dessutom mycket roliga-re Ă€n att dricka öl, sĂ€ger hon och viker huvu-det bakĂ„t nĂ€r hon brister ut i ett stort skratt.
HON VALDE ATT starta konstformen ny cirkus i Sverige framför att dedicera fem Är av sitt liv till att bli virtuos pÄ lina. Efter att hon grundat Cirkus Cirkör initi erade hon ett cirkus gymnasium och en högskole-utbildning i nycirkus. I Botkyrka kommun, dÀr Cirkus Cirkör har sin lokal, kan bÄde smÄ och stora barn testa prova-pÄ-cirkus och lÀra sig rÀkna med hjÀlp av jonglering.
Undervisningen i svenska skolor under-skattar den fysiska intelligensen och
âkunskapandetâ â konsten att ta in ny kun-skap med bĂ„de hjĂ€rnan och kroppen â och förvandla den till sin egen upplevelse, anser Tilde Björfors.
â Jag har ett nĂ€stan religiöst förhĂ„llande till kunskap, det Ă€r det vackraste som finns men mĂ„nga kĂ€nner sig utestĂ€ngda och fĂ„r inte chansen att upp leva kĂ€nslan av âkunskapandeâ i den vanliga skolan.
BARN SOM INTE kan sitta still ses som pro-blem, och de som inte kan ta in ordens kun-skap blir utdömda, menar hon. Unga med funktionsvariationer har det extra svĂ„rt. Kreativitet och lek Ă€r underskattat i skolan anser Tilde, och pekar pĂ„ att mĂ„nga ofta sĂ€ger âde leker ju baraâ. Just ordet âbaraâ under skattar lekens betydelse.
â Men leken Ă€r ju den mest geniala platsen för att utveckla eget skapande, fantasi och samarbete! Om vi höjde statusen för de kreativa processerna i skolan skulle vi ocksĂ„ kunna trĂ€na oss för det dĂ€r kaosmomentet som uppstĂ„r nĂ€r vi ska lĂ€ra oss nĂ„got nytt.
Kaos Àr egentligen nÄgot bra, om man bara trÀnar för att klara sig igenom det, sÀger hon. Det gÄr att göra genom ofarliga konst nÀrliga processer, som artisterna pÄ Cirkus Cirkör och studenterna pÄ cirkus-gymnasiet gör.
â Ju mer man trĂ€nar desto fler verktyg fĂ„r man för att klara kaosmomentet, sĂ€ger Tilde Björfors.
Det vÀrsta som kan hÀnda, menar hon,
UTMĂRKELSEREtt 30-tal priser för sitt progressiva ledarskap, bland annat Ă rets Stockholmska 2000, Framtidens Ledare 2003, Ă rets Anti Jante- person 2003, Curt Nicolin-priset 2006, Anders Walls pris 2008, Expressens Teaterpris och Teaterkritikernas pris 2016. 2017 fick hon Svenska Europa-rörelsens utmĂ€rkelse Ă rets europĂ©.
â Om vi höjde statusen för de kreativa processerna i skolan skulle vi ocksĂ„ kunna trĂ€na oss för det dĂ€r kaosÂmomentet som uppstĂ„r nĂ€r vi ska lĂ€ra oss nĂ„got nytt.â
Mötet
14. FUNKTION I FOKUS 2.2019
â Alla kan och alla kroppar behövsâ
UR har tagit fram fem filmer om rörelse för unga med funktionsÂvariation, i samarbete med Cirkus Cirkör och Habilitering & HĂ€lsa, Region Stockholm.
Filmerna vÀnder sig till grundsÀr skolans hög stadium med inriktning pÄ elever i trÀ-ningsskolan. Sedan tidigare finns det rörel-sefilmer för barn i förskole Äldern. Syftet Àr att fÄ igÄng lusten att röra sig, stÀrka sjÀlv-tilliten och utveckla den sociala förmÄgan.
â Det Ă€r viktigt att de lite Ă€ldre barnen fĂ„r filmer med en enkel, inte sĂ„ barnslig miljö och att övningarna Ă€r lĂ€tta att ta till sig. De riktar sig bĂ„de till barn som anvĂ€nder rull-stol och barn som har svĂ„rt att röra pĂ„ sig, sĂ€ger Oskar Löfkvist, pedagogisk koordi-nator hos Cirkus Cirkör.
I rörelsefilmerna, som Ă€r tĂ€nkta att visas i klassrummet, visar tvĂ„ cirkusartister övningarna mot varierande bakgrundsmil-jöer. Filmerna Ă€r kompletterade med hand-ledning till pedagogerna â dĂ€r beskrivs ocksĂ„ den vetenskapliga grund som öv-ningarna vilar pĂ„.
Alla kan och alla kroppar behövs, Àr Cirkus Cirkörs motto. Pedagogiken
för unga med funktionsvariation anpassas efter respektive individ och funktionssÀtt. Man kan behöva
dÀmpa vissa saker och stÀrka andra, för klarar Oskar Löfkvist.
â Om man till exempel har en funk-tionsvariation som innebĂ€r att man Ă€r vĂ€l-digt stark kan man bli lite vĂ€l modig och dĂ„ Ă€r det nĂ„got att jobba med.
För en ung person med autism kan trÀningen lÀra en att fungera bÀttre tillsammans med andra.
â Alla har en punkt som man kan utveck-las frĂ„n, sĂ€ger Oskar Löfkvist.
text: Ia Wadendahl
Ă€r att skolan ser ett misslyckande som ett stopp i utvecklingen â i stĂ€llet borde det vara nĂ„got man lĂ€r sig av, om och om igen.
TILDE VĂXTE SJĂLV upp med tillĂ„tande förĂ€ldrar. De satte henne i Waldorf skola, och hennes mamma, som var sĂ€rskol-lĂ€rare, sĂ„g till att hon fick trĂ€ffa barn som var annorlunda. Det har prĂ€glat henne, och i nycirkusen trĂ€ffar hon hela tiden mĂ€nniskor som inte passar in.
â Jag kunde se redan dĂ„ att de hade en massa styrkor. Det Ă€r en bra start för att sen jobba med cirkus. Jonglörerna som kan vara lite Ă„t det autistiska hĂ„llet, akrobater-na som inte kan vara stilla. Mitt jobb Ă€r att fĂ„ de olika personligheterna att samarbeta utan att krocka hela tiden.
E tt av Tilde Björfors forsknings projekt har handlat om att hitta djupare kun-skap om hur man arbetar med att hantera riskerna och behoven hos oli-ka cirkusarbetare â rĂ€dsla, tillit, miss-lyckande, balans och möjligheter. Ett
samarbete med hjÀrnforskare och djup-intervjuer med ett hundratal cirkusartister har gett henne en massa aha-upplevelser och en bÀttre grund för jobbet som ny-cirkusdirektör.
â Det bygger ju pĂ„ att förvandla risker till möjligheter. Att medvetandegöra olik-heterna. Vissa vill först tĂ€nka ut saker, medan andra vill börja testa direkt. BĂ„de jag och artisterna fick sĂ„ bra förstĂ„else för de olika behoven vi har.
ATT FYSISK AKTIVITET kan hjÀlpa barn och ung-domar med funktionsnedsÀttning att han-tera oro och fÄ en bÀttre koncentrationsför-mÄga Àr vÀlkÀnt. Cirkus Cirkör har under mÄnga Är arbetat med en pedagogik för unga som ger bÄde rörelseglÀdje och utveckling av motoriken. Rent socialt leder nycirkustrÀ-ningen ocksÄ till att sjÀlvförtroendet stÀrks och ungdomarna lÀr sig att utveckla sitt eget sÀtt att lÀra, lyssna och samarbeta.
NĂ€r Tilde Björfors gĂ„r ut pĂ„ lina ser det faktiskt ut som om hon bĂ„de tĂ€nker efter och testar direkt â en egenskap som antag-ligen gör henne till den perfekta nycirkus-direktören.
CIRKUS CIRKĂRCirkus Cirkör ger inte bara förestĂ€llningar, de har Ă€ven en om-fattande peda gogisk verksamhet och be driver forskning.
Cirkus Cirkörs pedagogiska verk-samhet rymmer i dag ett cirkus gymnasium och olika utbildnings-verksam heter som Ă„rligen nĂ„r cirka 30â000 personer.
Under hösten har man bland annat del tagit i World Cultures Festival i Hongkong och inlett ett samarbete med UR och Habilitering & HÀlsa i ett filmprojekt om rörelse.
Mötet
Funka olikaPodden för dig, om dig, med dig
habilitering.se/funkaolika
Hur funkar livet med funktionsnedsÀttning? Lyssna pÄ personliga samtal och rÄd frÄn experter.FUNKA OLIKA Àr en podd om allt frÄn diagnoser och behandlingar till relationer, kommunikation och hÀlsa. I podden vÀnder vi oss frÀmst till dig som har en funktionsnedsÀttning och dina nÀrstÄende. Med Funka olika vill vi ocksÄ bidra till att nÀtverk och yrkes verksamma fÄr ökad kunskap.
FOTO
: AN
NA
MO
LAN
DER
Programledarduon Susann Smedberg och Ă sa Melin Mandre.
16. FUNKTION I FOKUS 2.2019
I fokusâ âș Samtidiga diagnoser
17. FUNKTION I FOKUS 2.2019
en blirNĂ€r
fleraMoha har CP, autism och adhd, Kim har könsdysfori och asperger, Noah har sprĂ„kstörning och autism â att ha flera funktionsnedsĂ€ttningar Ă€r inte ovanligt. En del diagnoser innebĂ€r ocksĂ„ en ökad kĂ€nslighet för sjukdomar och ohĂ€lsa.
18. FUNKTION I FOKUS 2.2019
EN EXTRA SĂ RBAR hjĂ€rna, en genuppsĂ€ttning som kodar för flera funktionsnedsĂ€ttningar, konstant stresspĂ„slag, ohĂ€lsosam livsstil eller extrema pĂ„frestningar pĂ„ kroppen â det Ă€r nĂ„gra av orsakerna till att personer med funktionsnedsĂ€ttning kan ha flera diagnoser samtidigt och en ökad risk för kroppslig och psykisk ohĂ€lsa.
Begreppet samtidiga diagnoser anvĂ€nds ocksĂ„ nĂ€r man har en funktionsnedÂsĂ€ttning och samtidigt kroppsliga eller psykiska sjukdomstillstĂ„nd som Ă€r vanliga vid just den funktionsnedsĂ€ttningen.
svÄrighetkommer sÀllan ensam
En
Att ha en funktionsnedsÀttning ökar risken för psykisk ohÀlsa och kroppsliga sjukdomar. MÄnga har Àven flera funktionsnedsÀttningar.text: GUNILL A ELDH illustration: JENS MAGNUSSON
Kroppsliga sjukdomar och psykiskohÀlsa Àr vanligt hos personermed funktionsnedsÀttning.
Att vissa sjukdomar Àr vanligare kan ibland vara en del av en genetisk avvikelse som ligger bakom funktionsnedsÀtt ningen. Utvecklingsneurologiska avvik elser som omfattar hjÀrnan gör ocksÄ hjÀrnan mer sÄrbar för sjukdomar.
Andra funktionsnedsĂ€ttningar, sĂ„som cerebral pares (CP) och flerfunktions nedÂsĂ€ttning, innebĂ€r ofta stora pĂ„frestningar pĂ„ kroppen som kan leda till sjuk liga förÂĂ€ndringar i muskler och skelett.
LIVSSTILSFAKTORER BIDRAR OCKSĂ till den ökade sjukdomsrisken. Att leva med funkÂtionsnedsĂ€ttning kan innebĂ€ra ett konstant stresspĂ„slag, ofta sömnproblem, kanske mindre hĂ€lsosamma matvanor och brist pĂ„ fysisk aktivitet som i sin tur leder till övervikt. Samtliga Ă€r riskfaktorer för sĂ„vĂ€l psykisk ohĂ€lsa som kroppsliga sjukdomar.
Diabetes och högt blodtryck Ă€r exemÂpelvis vanligare vid autism och Downs syndrom. VĂ„rd och omsorgspersonal kan bidra till att minska risken genom att motivera till hĂ€lsosammare matvanor och regel bunden fysisk aktivitet. Screening för prediabetes och högt blodtryck Ă€r andra insatser som kan bidra till att dessa persoÂner fĂ„r rĂ€tt behandling i rĂ€tt tid.
EN ANNAN GRUPP som har sĂ€mre hĂ€lsa Ă€n befolkningen i övrigt Ă€r personer med dövblindhet eller hörselnedsĂ€ttning. En förklaring kan vara att deras funktionsÂnedsĂ€ttning leder till just ökad sĂ„rbarhet för stress och trötthet.
En svĂ„righet kommer sĂ€llan ensam, i synnerhet inte nĂ€r det gĂ€ller utvecklingsÂneurologiska avvikelser. Autism, adhd, sprĂ„kstörning, intellektuell funktionsnedÂsĂ€ttning och motoriska koordinationssvĂ„Â
â Psykisk ohĂ€lsa och sömnsvĂ„righeter kan ha större pĂ„verkan pĂ„ funktion och livskvalitet Ă€n sjĂ€lva funktionsÂnedsĂ€ttningen.â
Hans dagar upptogs av tvĂ„ng och ritualerDet började med en bubblande kĂ€nsla i barndomen. LĂ„ngt senare konstaterades att han hade Tourettes syndrom, en funkÂtionsnedsĂ€ttning som utmĂ€rks av tics.ââJag hade kolsyra i stĂ€llet för vatten i kroppen. Jag var extremt blyg som barn men mitt i blygheten
kom plötsligt sjok av bubblor. Det var som en energikick, sÀger författaren och förelÀsaren
Pelle Sandstrak. KĂ€nningarna, de sensoriska ticsen,
syntes inte utanpÄ, men Pelle gav o cksÄ ifrÄn sig pruttljud och kunde lÄta som
en val. Att passera en tröskel kunde ta tid eftersom det mÄste ske enligt en sÀrskild ritual.
NÀr han var elva, tolv Är började tvÄngstankarna ocksÄ komma. TvÄngssyndrom (OCD) Àr vanligt hos personer med tourette. I Pelles fall yttrade det sig bland annat i att han samlade pÄ pappersbitar som absolut mÄste ligga i en speciell hög.
ââOm nĂ„gon tog bort en pappersbit blev jag vĂ€ldigt arg. Jag hade symmetritvĂ„ng, det Ă€r det mĂ„nga som har. MĂ„nga med tourette tycker att tvĂ„nget Ă€r det jobbiga.
Som ung vuxen levde han i perioder i samhÀllets utkant.
ââJag bodde en tid i en gammal bil och dagarna upptogs av tvĂ„ng och ritualer. Jag samlade pĂ„ allt och sparade till och med min avföring.
SÄ smÄningom flyttade han frÄn hemlandet Norge till Sverige och fick kontakt med en neurolog som konstaterade att han hade tourette. Pelle Sandstrak var en av de första patienterna i Sverige som fick kognitiv beteendeterapi (KBT) för tics och tvÄngssyndrom.
ââI dag mediterar jag tvĂ„ gĂ„nger per dag för att sortera tankarna och för att ticsen inte ska ta över för
mycket. Jag vet nĂ€r âkolsyranâ kommer och nĂ€r jag ska slĂ€ppa fram den dĂ€r bubblande kĂ€nslan. Man fĂ„r ju mer sjĂ€lvinsikt med Ă„ren, sĂ€ger han. text: Gunilla Eldh
PELLE SANDSTRAK
Gör: Skriver böcker och dramatik, hÄller föredrag.
à lder: 54 Är.Bor: I Linköping.
Familj: Johanna Sandstrak och barnen Edvard, Ofelia
och Vincent.
19. FUNKTION I FOKUS 2.2019
20. FUNKTION I FOKUS 2.2019
righeter förekommer ofta samtidigt hos ett och samma barn. Ju tidigare de upptÀcks desto större möjlighet att barnet fÄr rÀtt insatser i rÀtt tid.
DET PĂ GĂ R ETT paradigmskifte inom hĂ€lso och sjukvĂ„rden, frĂ„n synsĂ€ttet dĂ€r varje diagnos Ă€r ett eget âstuprörâ till att se tidiga symtom som en signal pĂ„ att barnet behöÂver utredas mer förutsĂ€ttningslöst.
Autism kan ocksĂ„ innebĂ€ra en rad samtidiga svĂ„righeter, sĂ„som adhd, sprĂ„kstörning eller intellektuell funkÂtionsnedsĂ€ttning. Ăven epilepsi, fobier och tvĂ„ngssyndrom (OCD) Ă€r vanligare, liksom andra Ă„ngestsjukdomar, depression och sjĂ€lvmord.
Att diagnostisera och behandla psykisk sjukdom hos en person med till exempel autism kan vara en utmaning för psyÂkiatrin. Det uppmĂ€rksamma des vid den inter nationella autismÂkonferensen i september, Autism Europe International Congress.
â Ett intressant tema pĂ„ konfeÂrensen var att psykisk ohĂ€lsa och sömnsvĂ„righeter kan ha större pĂ„verÂkan pĂ„ funktion och livskvalitet Ă€n sjĂ€lva funktionsnedsĂ€ttningen. I flera lĂ€nder arÂbetar man med att skapa autismanpassade verktyg och metoder för att diagnostisera och behandla exempelvis Ă„ngest och deÂpression hos mĂ„lgruppen, sĂ€ger Annika Brar, habiliteringslĂ€kare, Habilitering och hjĂ€lpmedel, Region Stockholm.
ANDRA DIAGNOSER SOM ofta förekommer samtidigt Ă€r beroendesjukdom och adhd. Bakom bĂ„da tillstĂ„nden kan finnas brister i impulskontroll och konsekvenstĂ€nk ande, men alkohol och droger kan ocksĂ„ vara sjĂ€lvmedicinering för personer med obeÂhandlade adhdÂsymtom.
MĂ„nga med funktionsnedsĂ€ttning har ocksĂ„ problem med mat och Ă€tande. Bulimi och hetsĂ€tningsstörning Ă€r vanligare hos personer med adhd Ă€n i befolkningen som helhet. Restriktiv eller selektiv Ă€tstörning (ARFID) Ă€r en problematik som nĂ€stan uteslutande tycks finnas hos personer med autism. DĂ„ kan ofta en dietist och logoped i samverkan med till exempel beteendeanaÂ
lytiker vĂ€nda trenden. Behandlingen gĂ„r ut pĂ„ att vĂ€nja sig vid att stĂ„ ut med matsituaÂtionen: lĂ€gga upp maten, lukta, smaka, tugÂga och svĂ€lja mat med varierad konsistens, doft, smak och fĂ€rg.
SĂMNSTĂRNINGAR ĂR EN del av problemÂbilden vid flera funktionsnedsĂ€ttningar som omfattar nervsystemet. Orsaken kan vara en annorlunda omsĂ€ttning av sömnÂhormonet melatonin. Fysisk aktivitet, sömnrutiner, tyngdtĂ€cke och behandling med melatonin kan hjĂ€lpa. Genom att föra sömndagbok kan man se vilka insatser som fungerar.
I dag vet man ocksĂ„ att kronisk smĂ€rta Ă€r vanligare hos barn och unga med neuroÂpsykiatriska symtom.
â Man mĂ„ste ha det i Ă„tanke nĂ€r man trĂ€ffar patienterna. Det kan ju rĂ€cka
med att man stÀller en frÄga som kan ge en indi kation och sedan fÄr man gÄ vidare dÀr ifrÄn, sÀger Rickard Wicksell, docent i psykologi vid Karolinska institutet.
ORDFĂRKLARINGARSamtidiga diagnoser innebĂ€r att en person
har tvÄ eller flera funktionsnedsÀttningar och/eller sjukdomar.
Komorbiditet, samsjuklighet, innebÀr att en person har mer Àn en sjukdom samtidigt. Samsjuklighet Àr inte ett korrekt begrepp nÀr det gÀller flera funktionsnedsÀttningar, eller funktionsnedsÀttning och sjukdom, eftersom funktionsnedsÀttningar inte Àr sjukdomar.
Dubbeldiagnos Àr ett begrepp som i mÄnga sammanhang kommit att betyda beroende-sjukdom samtidigt med nÄgon annan psykisk sjukdom eller utvecklingsneurologisk avvikelse.
FlerfunktionsnedsÀttning innebÀr en kombination av mÄttlig till grav intellektuell funktionsnedsÀttning och grav rörelsenedsÀtt-ning, vilket leder till stora omvÄrdnadsbehov.
FĂREKOMST Tics/Tourettes
syndrom: 0,5â1 procent (betydligt vanligare hos barn).
TvÄngssyndrom/OCD: cirka 2 procent.
Intellektuell funktions nedsÀttning: cirka 1,5 procent.
Adhd: 5â8 procent av barn, 2â4 procent av vuxna.
Autism: 1â1,5 procent (i Stockholms lĂ€n hade 4,1 av ton Ă„ringarna en autism diagnos 2018).
SprÄkstörning/ dyslexi: cirka 5 procent.
Motorisk koordinations störning: cirka 5 procent av barn.
I fokusâ âș Samtidiga diagnoser
21. FUNKTION I FOKUS 2.2019
+LÀs mer:synligfastosynlig.se Bloggen Assistans med frikraft nouw.com/assistansmedfrikraft Tre böcker i serien Synlig fast osynlig och en fjÀrde bok pÄ gÄng.
Hon har bÄde synliga och osynliga diagnoser
N Ă€r Moha Frikraft föddes trodde lĂ€karna att hon varÂken skulle kunna sitta, gĂ„
eller tala. Men Moha har aldrig lĂ„tit funktionsnedsĂ€ttningen hĂ„lla henÂne tillbaka. I dag Ă€r hon en influenÂcer, förelĂ€sare och författare.
NĂ€r Moha var 24 Ă„r fick hon ockÂsĂ„ de neuropsykiatriska diagnoserÂna adhd och autism.
â NĂ€r jag fick det pĂ„ papper sĂ„ firade jag och mamma med tĂ„rta. Vi hade alltid vetat att jag hade nĂ„got mer utöver CPÂskadan.
NĂR MOHA BLEV stressad eller kĂ€nde sig missförstĂ„dd under uppvĂ€xten hamnade hon ibland i ett tillstĂ„nd som hennes mamma kallade âkaosâ eller âtiltâ. Det lĂ„ste sig för Moha, bĂ„de fysiskt och verbalt, och ibland fick hon panik Ă„ngest. Det hĂ€nde ofta pĂ„ kvĂ€llarna efter en lĂ„ng skoldag.
â Ingen trodde pĂ„ mamma, alla sĂ„g ju bara att jag var glad i skolan.
Skolans och sjukvĂ„rdens fokus lĂ„g i stĂ€llet pĂ„ att Moha hade CP. Hon upplever att CP fortsĂ€tter att vara hennes âhuvud diagnosâ i mötet med sjukvĂ„rden och myndigÂheter. Hon delar upp sina diagnoser i tvĂ„ delar: synliga och osynliga.
â Vissa ser mina fysiska
handikapp och har en fÀrdig bild av mig. Det Àr svÄrare med mina osynliga handikapp, det Àr lÀtt att missförstÄ mig.
NPF-DIAGNOSERNA HAR ĂNDĂ gjort skillnad i Mohas liv.
â Förr var jag en jobbig skitunge, nu förstĂ„r mina assistenter varför jag beter mig som jag gör. Jag Ă€r rak i min kommuni kation, kanske lite för Ă€rlig ibland, och det Ă€r alltid full fart i mitt liv.
Moha Frikraft, 29 Ă„r, har cerebral pares (CP). I vuxen Ă„lder fick hon Ă€ven diagnoÂserna adhd och autism.
ââMĂ„nga ser fortfarande bara min rullstol och inget annat, sĂ€ger hon.
FOTO
: AN
NA
MO
LAN
DER
Moha Frikraft firade med tÄrta nÀr hon fick diagnoserna autism och adhd.
Moha Frikraft har en stark vilja och hon vet vad hon behöver. Mötet med habiliteringen i samband med de neuropsykiatriska diagnoserna blev en besvikelse.
â Det var sĂ„ styrt med en massa ramar för vilket stöd och hjĂ€lp man kan fĂ„. Det passade inte mig. I dag fĂ„r jag hjĂ€lp hos en privat adhdÂcoach, hos henne kan jag bĂ„de tala ut och fĂ„ verktyg som gör mitt liv enklare, sĂ€ger hon.
text: Anna Bratt
MOHA FRIKRAFTGör: Influencer, författare och förelÀsare.à lder: 29 Är.Bor: I NorrtÀlje.Familj: Mamma, tre hundar, tvÄ katter och en kanin.
22. FUNKTION I FOKUS 2.2019
F örÀldrarna hade lÀnge anat att deras son inte bara har Downs syndrom, men det Àr först nÀr han deltar i en
forskningsstudie vid habiliteringen i Uppsala som alla bitar faller pÄ plats. Han har Àven autism och det Àr han inte ensam om. Av 41 barn med Downs syndrom som deltar i studien visar sig 17 Àven ha autism och 14 adhd.
â Vi kĂ€nde att vi mĂ„ste göra nĂ„got för den hĂ€r gruppen och genomförde dĂ€rför en
Lyckad insats för barn med Downs syndromMÄnga barn med Downs syndrom har Àven autism och/eller adhd.
ââVi kĂ€nde att vi mĂ„ste göra nĂ„got för den hĂ€r gruppen, sĂ€ger Marie Ă berg, special pedagog vid habiliteringen i Region Uppsala.text: ANNA BRIT TA STĂ HL foto: L ARS HALLSTRĂM
Marie Ă berg, specialpedagogvid habiliteringen i Region Uppsala.
23. FUNKTION I FOKUS 2.2019
inter vention dÀr vi satte upp individuella mÄl, be rÀttar Marie à berg, specialpedagog vid habiliteringen i Region Uppsala.
â De flesta av barnen hade svĂ„righeter med kommunikation och aktiviteter pĂ„ fritiden. NĂ„gra av del tagarna fick exempelvis utökat bild stöd för att kunna kommunicera bĂ€ttre. Andra fick en Ipad med appen Fotokalendern som hjĂ€lpte dem att berĂ€tta vad de varit med om under dagen.
NĂR MĂ LEN FĂLJDES upp tre mĂ„nader senare visade det sig att flera till stor del var uppÂfyllda och att förĂ€ldrarna var positiva. Ett exempel Ă€r en av pojkarna i studien som hade som mĂ„l att kunna följa med och handla.
â Han fick i uppgift att panta familjens flaskor. DĂ„ behövde han inte följa med in i affĂ€ren men kunde Ă€ndĂ„ kĂ€nna sig delaktig.
EN ANNAN POJKE, som helst satt ensam pĂ„ sitt rum pĂ„ fritiden och lyssnade pĂ„ musik, fick uppdraget att gĂ„ ut med familjens hund varje kvĂ€ll. Som morot serverades kvĂ€llsÂfika efterĂ„t.
+LĂ€s mer:svenskadownforeningen.se
FORSKARE VILL SE SCREENING FĂR SAMTIDIGA DIAGNOSERMer Ă€n vart tredje barn
med Downs syndrom har autism, enligt studien som letts av Ulrika Wester Oxel gren, över lÀkare i barn neurologi pÄ Aka demiska sjuk huset i Reg ion Uppsala.
Forskarnas rekommendaÂtion Ă€r att alla barn med Downs syndrom ska screenas för adhd och autism vid tre respektive fem Ă„rs Ă„lder. Barn som har bĂ„de Downs syndrom och autism bör ocksĂ„ erbjudas autismintervention med utbildning och trĂ€ning.
Studien visar ocksĂ„ att den intellektuella funktionsÂnedsĂ€ttningen Ă€r svĂ„rare hos barn med Downs syndrom Ă€n man tid igare trott, och att den ökar nĂ€r barnen blir Ă€ldre. DĂ€r för bör alla barn med Downs syn drom be dömas pĂ„ nytt inför hög stadiet sĂ„ att
under visningen kan an passas till rÀtt nivÄ.
Studien: Oxelgren et al: Prevalence of autism and attention-deficitâ hyperactivity disorder in Down syndrome: a population-based
study, Developmental Medicine and Child neurology, 2016.
Alla förĂ€ldrar tyckte att vardagen fungÂerade bĂ€ttre efter interventionen, inte minst för att barnen kunde vara delaktiga pĂ„ ett annat sĂ€tt Ă€n tidigare.
â FörĂ€ldrarna lĂ€rde sig ocksĂ„ att stĂ€lla lagom stora krav pĂ„ barnen. âVi sĂ€tter upp delmĂ„l nu, i stĂ€llet för att se allt som ett missÂlyckandeâ, som en förĂ€lder uttryckte det.
ALLA SOM KOMMER i kontakt med barn som har Downs syndrom, behöver dels mer kunskap om autism och adhd, dels ta reda pĂ„ vilket stöd varje barn behöver, underÂstryker Marie Ă berg. Det gĂ€ller allt frĂ„n lĂ€Âkare till anhöriga och personal i skolan och inom habiliteringen.
â En del barn kan inte prata sĂ„ bra och för mĂ„nga med autism rĂ€cker det inte med ett förenklat teckensprĂ„k. De behöver ha ett alternativt och kompletterande kommuniÂkationssĂ€tt, AKK. Det Ă€r viktigt att de fĂ„r rĂ€tt hjĂ€lp tidigt.
SVENSKA DOWNFĂRENINGEN, SOM med verkat i forskningsprojektet, har rest landet runt för att informera om studien.
â Det finns sĂ„ mycket kunskap om autism i dag och ju fler som kĂ€nner till att barn med Downs syndrom Ă€ven kan ha autism, desto större chans att de fĂ„r genomgĂ„ en utÂredning, sĂ€ger Marie Ă berg.
I fokusâ âș Samtidiga diagnoser
â De flesta av barnen hade svĂ„righeter med kommunikation och aktiviteter pĂ„ fritiden.â
24. FUNKTION I FOKUS 2.2019
SmÄ barn med svÄra sprÄkstörn ingar har ofta Àven andra svÄrigheter. Det
kan vara en sen eller ute bliven sprÄkutveckling som gör att bÄde autism och sprÄkstörning upptÀcks.
â Det behöver inte vara sĂ„ att de uppfyller en formell dia gnos, men de kan ha symtom inom olika omrĂ„den, sĂ€ger Carmela Miniscalco, forskare och logoped vid Drottning Silvias universitets sjukhus i GöteÂborg och verksam vid GillbergÂcentrum, Göteborgs universitet.
Det gĂ€ller till exempel barn som har kommit i gĂ„ng med sin sprĂ„kÂutveckling och sedan tappat ord, sĂ„ kallad regression.
â De kan ha ett ordförrĂ„d vid 12, 15 mĂ„naders Ă„lder och sedan vid 18 mĂ„nader plötsligt sluta prata.
ETT ANNAT TECKEN pĂ„ sprĂ„k störning Ă€r om barnet har ett mycket annorÂlunda sĂ€tt att uttrycka sig. Carmela
Sent sprÄk kan vara ett tecken
Miniscalco berÀttar om en pojke hon mötte vars första ord var skiftnyckel.
â Det Ă€r ett mycket specifikt ord. I vanliga fall Ă€r de första orden âtittaâ eller âlampaâ. SjeÂljudet Ă€r svĂ„rt och kommer i regel sist i barnets sprĂ„kutveckling.
SAMSPELET MELLAN SPRĂ KSTĂRNING och andra funktionsnedsĂ€ttningar Ă€r komplext och grĂ€nserna svĂ„ra att dra.
â För förĂ€ldrar ligger det ofta nĂ€rmare till hands att oroa sig för hur barnets sprĂ„k utvecklas. Dels kan man jĂ€mföra med andra barn, dels finns det tydliga milstolpar för hur barnet ska tala vid ett Ă„rs Ă„lder, vid tvĂ„ Ă„r och sĂ„ vidare, sĂ€ger Carmela Miniscalco.
Normalvariationen nÀr det gÀller motorik och för mÄga
att kommunicera Àr mycket större. Vad som inte Àr normalt Àr dÀrför mÄnga gÄnger svÄrare att
definiera.â Kommunikation Ă€r sĂ„
mycket mer Ă€n tal. KroppsÂsprĂ„k, tempo, gester, tajmning â allt det har barn med autism svĂ„rt att samordna.
CARMELA MINISCALCO MENAR att sprÄkstörning fortfar ande Àr ett r elativt okÀnt problem. Hon betecknar den som en dold funktions nedsÀttning som ibland kan vara svÄr att upptÀcka.
â Den kan mĂ€rkas tydligt om det handlar om svĂ„righeter med
Barn med sprĂ„kÂstörning har ofta andra utvecklings neurologiska svĂ„righeter. Sen sprĂ„kutveckling kan vara ett tecken pĂ„ samtidig autism, enligt Carmela Miniscalco, forskare vid Göteborgs universitet.
I fokusâ âș Samtidiga diagnoser
expressivt sprÄk, det vill sÀga det som kommer ut ur munnen. Men för mig som logoped Àr det ett mycket större problem om barnet inte förstÄr eller inte har nÄgon vilja att kommunicera.
FĂR NĂ GRA Ă R sedan genom fördes ett forsknings projekt i Göteborg med syfte att sĂ„ tidigt som vid 2,5 Ă„rs Ă„lder identifiera barn med autism.
Nu pĂ„gĂ„r ett nytt samarbetsÂprojekt i Göteborg och Stockholm, dĂ€r man undersöker om det Ă€nnu tidigare gĂ„r att hitta de barn som riskerar att fĂ„ en sprĂ„k störning.
â Det gĂ„r inte att bota en medÂfödd sprĂ„kstörning eller kommuÂnikationsstörning, men genom att samarbeta med förĂ€ldrar och andra i nĂ€tverket kring barnet kan man utveckla barnets sprĂ„kliga förmĂ„gor och mildra konsekvenÂserna av sprĂ„kstörningen. Det finns till exempel evidens för att ett responsivt förhĂ„llningssĂ€tt, att man lockar och stödjer barnet att uttrycka sig och ta fler kommunikaÂtiva initiativ, kan bidra till att barn utvecklar sitt talade sprĂ„k, sĂ€ger Carmela Miniscalco.
text: Ninni Jonzon
â För förĂ€ldrar ligger det ofta nĂ€rmare till hands att oroa sig för hur barnets sprĂ„k utvecklas.â
25. FUNKTION I FOKUS 2.2019
Barn med sprÄkstörning fÄr ofta fler diagnoser
Med tidig trÀning fÄr barn med sprÄkstörning bÀttre start pÄ sin skolgÄng.
text: NINNI JONZON illustration: JENS MAGNUSSON
Noah har fyllt sex Är och gÄr sedan skol starten i en vanlig för skole klass dÀr han trivs och fÄr extra stöd, men
vÀgen dit har varit lÄng. Fortfarande fÄr hans mamma Char lotte Brandel kÀmpa för att Noah ska kunna leva sitt liv med samma rÀttigheter som andra barn.
â Jag mĂ„ste fĂ„ alla att förstĂ„ att Noah har
tre diagnoser som överlappar varandra, sÀger Charlotte Brandel.
Det började med sprÄkstörningen. NÀr Noah var runt tvÄ Är fattade Charlotte misstankar men pÄ BVC var det svÄrt att fÄ nÄgon att lyssna.
â I stĂ€llet försökte de lugna mig och uppÂrepade: âDet kommer, det kommer.â
26. FUNKTION I FOKUS 2.2019
SPRĂ KÂFĂRSKOLORDet saknas överÂgripande statistik pĂ„ hur mĂ„nga sprĂ„k för skolor det finns i Sverige.
SprĂ„k skole Âföreningen, som Ă€r ett rikstĂ€ckande nĂ€tverk för sprĂ„kÂskolor i Sverige, har 30 av delningar runt om i landet som med lemmar.
Kraven för medÂlemskap Ă€r Ă„tta barn, tre förskollĂ€rare och en logoped, alternativt sex sprĂ„kbarn plus sex barn utan sprĂ„kÂstörning pĂ„ en inteÂgrerad avdelning.
I fokusâ âș Samtidiga diagnoser
Charlotte Brandel anade ocksĂ„ att det kunde finnas ytterligare nĂ„gon svĂ„righet. Hon reagerade pĂ„ att Noah rörde sig annorÂlunda och uppfattade ljud pĂ„ ett ovanligt sĂ€tt.
NOAH BĂRJADE I vanlig förskola men fick snart gĂ„ över till sprĂ„kförskolan Rud sÂĂ€ngen. DĂ€r trĂ€ffade han logopeden Stina Johansson tvĂ„ gĂ„nger i veckan. De andra dagarna trĂ€nade han med för skole pedaÂgog erna. Det var ocksĂ„ pĂ„ Rud sĂ€ngen som Noah fick diagnosen taldyspraxi och sĂ„ smĂ„ ningom Ă€ven autism.
â Till slut hade vi tur och trĂ€ffade en lĂ€kare pĂ„ BVC som jobbat med autism i 20 Ă„r. Det var helt avgörande.
Noah fick gĂ„ kvar pĂ„ RudsĂ€ngen Ă€ven efter autismdiagnosen. Han fungerade i gruppen och personalen kunde fokusÂera pĂ„ taldyspraxin som innebĂ€r att den motoriska styrningen av talet Ă€r pĂ„verkad. Logopeden Stina Johansson beskriver det som att man inte viljemĂ€ssigt kan fĂ„ fram
ett ljud utan mÄste trÀna aktivt för att det ska fungera.
à ren pÄ sprÄkförskolan har lagt grunden till att Noah kan gÄ i en vanlig för skoleklass. Vid sin sida har han personal som kan tolka och han kommunicerar ocksÄ via sin lÀsplatta. Han kan gÄ undan och vara för sig sjÀlv ibland, och för att slippa för mycket intryck gÄr han i förvÀg till skolmatsalen innan lunchrasten börjar.
I GĂTEBORG FINNS sprĂ„kförskolan Findus. Hit kommer barn med en konstaterad sprĂ„k störning. PĂ„ sikt fĂ„r en del av dem ocksĂ„ andra neuropsykiatriska diagnoser, till exempel autism.
â De hinner i regel inte fĂ„ nĂ„gon ytterÂligare diagnos nĂ€r de gĂ„r hĂ€r men ofta finns en misstanke som visar sig stĂ€mma, sĂ€ger Kerstin Eires, förskollĂ€rare pĂ„ Findus.
Hon har arbetat som förskollÀrare i 40 Är, varav de senaste tio Ären pÄ Findus som Àr Göte borgs enda sprÄkförskola. HÀr finns
Noah Brandel trÀnar tillsammansmed logopeden Stina JohanssonpÄ sprÄkförskolan RudsÀngen.
FOTO
: LIS
A O
LAIS
ON
27. FUNKTION I FOKUS 2.2019
tre för skollĂ€rare pĂ„ heltid, en logoped som jobbar deltid â och Ă„tta barn.
BARN SOM HAR autism eller nÄgon annan neuropsykiatrisk diagnos som bedöms vara primÀr, tar man inte emot pÄ Findus, men med lÄng erfarenhet och ett trÀnat öga kan man ÀndÄ se att mÄnga Àven har andra svÄrigheter Àn sprÄkstörning, menar Kerstin Eire.
â De barnen har ofta svĂ„rt för övergĂ„ngar och nĂ€r det hĂ€nder nĂ„got utanför ramarna. Det kan ocksĂ„ yttra sig i en annorlunda perception som gör att de inte tycker om blandad mat eller mat med viss konsistens, eller att de aldrig vill ha strumpor pĂ„ sig. De kan ocksĂ„ ha svĂ„rt att förstĂ„ andras perÂspektiv och att interagera med andra i leken.
FĂRUTOM TECKEN PĂ autism kan det handla om adhd, add och epilepsi.
â Alla gör en resa hĂ€r, det som hjĂ€lper ett barn med sprĂ„kstörning hjĂ€lper ocksĂ„ ett barn med autism, sĂ€ger Kerstin Eires.
Trots de goda resultaten stÄr inte barnen i kö för att gÄ pÄ sprÄkförskolan.
â TyvĂ€rr Ă€r medvetenheten om sprĂ„kÂstörning ganska lĂ„g, sĂ„ det tar för lĂ„ng tid innan den upptĂ€cks. Vi kan fĂ„ in femĂ„rÂingar som inte har nĂ„got sprĂ„k över huvudÂtaget. Det Ă€r sorgligt att de ska behöva gĂ„ sĂ„ lĂ€nge i en vanlig förskoleverksamhet, sĂ€ger Kerstin Eires.
Förutom att kunskapen generellt Ă€r lĂ„g kan det ocksĂ„ ta tid för förĂ€ldrarna att förÂstĂ„ och acceptera barnets funktionsnedÂsĂ€ttning.
â Det Ă€r en sorgeprocess. Vissa köper det direkt, andra behöver mer tid pĂ„ sig.
â Det som hjĂ€lper ett barn med sprĂ„kstörning hjĂ€lper ocksĂ„ ett barn med autism.â
HallĂ„ dĂ€rMarianne Bengtsson, logo ped vid HabiliteringÂens resurscenter, Region Stockholm, som ger rĂ„d, stöd och behandling till barn och vuxna med sprĂ„kliga svĂ„righeter.
Vilken typ av svÄrig heter har era patienter?
ââDet kan vara allt frĂ„n inget eget tal alls till lĂ€ttare uttalssvĂ„righeter. MĂ„nga har ocksĂ„ svĂ„rt med ordförstĂ„else, ordförÂrĂ„d, menings byggnad och att berĂ€tta och beskriva. Vilken typ av material anvĂ€nder ni?
ââDet kan vara pedaÂgogiska spel som finns i leksaksbutiker eller barnÂbokhandlar, till exempel KaninÂmemo, men för mĂ„nga barn kan man behöva förenkla spelen. Vi kompletterar ofta fĂ€rÂdigt material med en ordÂlista med tecken eller en kommunikationskarta.
NĂ€r det gĂ€ller att be rĂ€tta och beskriva anvĂ€nder vi bilder som ska ordnas i ett hĂ€ndelseÂförlopp sĂ„ att det blir en meningsfull berĂ€ttelse. Det kan variera frĂ„n ett par tre bilder till mer avanÂcerade, komplexa och innehĂ„lls rika berĂ€ttelser: Vad hĂ€nder i början, vilka Ă€r aktörerna? Vad hĂ€nder i mitten? Hur ser slutet ut, varför blev det sĂ„?Hos er kan man ocksĂ„ fĂ„ lĂ„na sprĂ„ktrĂ€ningsÂmaterial. Vilka material Ă€r mest populĂ€ra?
ââEtt av vĂ„ra mest
utlĂ„nade pedago giska material Ă€r âJeu de couleursâ, ett spel som man kan spela i grupp eller enÂtillÂen. Man lĂ€r sig bygga en enkel mening genom att spelarna har varsin figur som ska klĂ€s pĂ„ samt tvĂ„ tĂ€rningar, en med fĂ€rger och en med plagg. Man kan ocksĂ„ förenkla spelet genom att anvĂ€nda lösa bilder och kommunikationskarta som stöd till tal eller tecken.Vad Ă€r viktigast för att sprĂ„ktrĂ€ning ska ge resultat?
ââSprĂ„kövningarna ska kĂ€nnas lustfyllda, positiva och meningsfulla för bĂ„de barnet och den vuxna, eller för behandlaren och samtalspartnern. SamÂtalspartnern bör ocksĂ„ vara en tydlig modell sĂ„ att den som behöver sprĂ„ktrĂ€ning kan spegla sig. Alla Ă€r inte vana att delta i barnens aktiviteter. DĂ€r har vi logopeder ett viktigt uppdrag att visa förĂ€ldrar hur de kan bli modeller för att hjĂ€lpa sitt barn. text: Gunilla Eldh
+LĂ€s mer:habilitering.se/resurscenter
28. FUNKTION I FOKUS 2.2019
E n krisplan handlar om att i förvÀg skriva ned varningssignaler, olika sÀtt att hantera en kris samt vilka personer
och sociala sammanhang som kan utgöra en livlina.
â Det Ă€r lite som sĂ€kerhetsinformationen i stolsfickan pĂ„ flygplan. Om kabintrycket faller och maskerna trillar ut sĂ„ klarar man inte av att tĂ€nka ut om man ska ta pĂ„ sig sin mask först eller om man ska ge barnet sin mask; man tĂ€nker inte klart i en sĂ„dan situa tion. Samma sak Ă€r det med personer som Ă€r i en akut sjĂ€lvmordskris, de tĂ€nker
inte heller klart. DĂ„ kommer krisplanen vĂ€l till pass, sĂ€ger Barbara Stanley som nyligen förelĂ€ste vid Svenska lĂ€kaÂresĂ€llskapet i Stockholm.
DET ĂR NU vĂ€l belagt att ett sjĂ€lvmordsbeteende kan delas
upp i tvĂ„ olika komponenter. Dels Ă€r det den lĂ„ngsiktigt förhöjda risken som kan bero pĂ„ utvecklingsneurologiska svĂ„rigÂheter som autism och adhd, eller psykisk sjukdom som depression, drogmissbruk eller bipolĂ€r sjukdom. Dels Ă€r det den akuta krisen i vilken den sjĂ€lvmordsbenĂ€gna
Krisplanen kan vara en livlinaUtvecklingsneurologiska svÄrigheter ökar risken för depression och sjÀlvmord. Barbara Stanley, professor i medicinsk psykologi vid Columbiauniversitetet i New York, har utvecklat en effektiv krisplan.
I fokusâ âș Samtidiga diagnoser
Suicide Zero Àr en av flera organisationersom arbetar för att förebygga sjÀlvmord.
riskerar att gĂ„ frĂ„n tanke till handling. Den akuta krisen Ă€r ganska hastigt överÂ
gĂ„ende och kan pĂ„gĂ„ i minuter eller timÂmar för att sedan avta, om den sjĂ€lvmordsÂbenĂ€gna inte agerat under krisen.
EN KRISPLAN MED efterföljande uppföljning via telefon minskar sjĂ€lvmordsbeteendet med 45 procent, enligt en studie ledd av Barbara Stanley som publicerats i medicinÂtidskriften Jama Psychiatry, 2018.
â Vi utvecklade metoden lite av misstag. Krisplanen var frĂ„n början en sĂ€kerhetsÂ
KONTAKT Nationella hjÀlp linjen:
020Â22 00 60Mind: SjĂ€lvmordlinjen 90101, chatt: mind.se
SPES (Riksförbundet för suicidprevention
och efterlevandes stöd): spes.se Telefonjouren: 020Â1818 00
Jourhavande kompis: 020Â22 24 44
Bris: 116â111, bris.se Vuxentelefon: 077Â150 50 50
Ă„tgĂ€rd i en studie av nĂ„got helt annat, men efter studien kom patienterna och sa att det var det hĂ€r som hjĂ€lpte dem, inte det vi egentligen studerade. Ett stort antal patienter har sedan vittnat om att krisÂplanen har rĂ€ddat deras liv, sĂ„ den verkar fungera, sĂ€ger Barbara Stanley.
KRISPLANEN FUNGERAR OCKSĂ bra för persoÂner med autism och Ă€r sannolikt till Ă€nnu större hjĂ€lp för dem, sĂ€ger Tatja Hirvikoski.
â Personer med autism upplever sjĂ€lva att de saknar verktyg för att hantera ganÂska vardagliga stressfaktorer, sĂ„ nĂ€r det handlar om riktigt svĂ„ra livskriser blir det definitivt Ă€nnu svĂ„rare för dem, sĂ€ger hon.
Att ha en plan att hÄlla sig till Àr ocksÄ nÄgot som passar personer med autism.
â MĂ„nga med autism Ă€r bra pĂ„ att följa instruktioner. Om man har bestĂ€mt nĂ„got sĂ„ följer de det, sĂ€ger hon.
text: Fredrik Hedlund
Personer med autism utan intellektuell funktions nedsÀttning löper sju gÄnger sÄ hög risk att försöka ta sitt liv och 13 gÄnger sÄ hög risk för fullbordat sjÀlvmord.Allra störst risk för sjÀlvmordsbeteende har kvinnor med autism utan intellektuell funktionsnedsÀttning och samtidig adhd. Risken för sjÀlvmordsförsök var tio gÄnger högre Àn för kvinnor i normalbefolkningen och risken att genomföra ett sjÀlvmord var mer Àn 14 gÄnger sÄ hög.
Det visar en stor registerstudie dÀr svenska forskare har analyserat data för över 50 000 personer med autism och jÀmfört med över 270 000 kontroller.
ââEn faktor som var tydligt kopplad till risken för sjĂ€lvmord var psykisk ohĂ€lsa, som Ă€r vanligt vid autism, och Ă€nnu van ligare om man har bĂ„de autism och adhd, sĂ€ger Tatja Hirvikoski, FoUUÂchef inom Habilitering & HĂ€lsa, Region Stockholm,
och författare till studien.Det finns gemensamma genetiska kopplingar
mellan autism, adhd och depression men autism och psykisk ohÀlsa ökar ocksÄ risken var för sig.
ââDet finns ocksĂ„ riskfaktorer i det omgivande samhĂ€llet. Personer med autism hamnar ofta i utan för skap tidigt i livet. De fĂ„r inte det stöd de behöver för att klara skol gĂ„ngen eller för att finna en plats pĂ„ arbetsÂmark naden och kĂ€nner sig inte del aktiga i samhĂ€llet.
En person som mÄr vÀldigt dÄligt kan ofta inte se att det finns hjÀlp, att andra bryr sig och att saker och ting kommer att bli bÀttre.
ââGenom att agera kan du göra skillnad och rĂ€dda liv, sĂ€ger Tatja Hirvikoski. text: Fredrik Hedlund
Studien: Individual risk and familial liability for suicide attempt and suicide in autism:
a population-based study. Hirvikoski et al, Psychological Medicine, 2019.
FOTO
: PED
ER B
JĂRL
ING
â Genom att agera kan du rĂ€dda livâ
SĂ„ ser en effektiv krisplan ut Krisplanen görs tillsammans med vĂ„rdÂpersonal för att anvĂ€ndas av patienten vid akut risk för sjĂ€lvmord. Krisplanen Ă€r individuell för varje patient men har samma huvudrubriker.
Steg 1. Varningssignaler. Steg 2. Egna sÀtt att hantera problem utan att kontakta andra. Steg 3. Personer och sociala sammanhang som kan distrahera mig. Steg 4. Personer som jag kan be om hjÀlp. Steg 5. LÀkare, andra professionella och vÄrdmottagningar som jag kan kontakta vid en kris. SÄ gör jag min omgivning sÀker. Saker som Àr viktiga för mig och vÀrda att leva för.
KĂ€lla: Barbara Stanley
SĂ KAN DU GĂRA SKILLNAD
Ta alltid sjĂ€lvmordsÂtankar eller sjĂ€lvmordsÂ
planer pÄ allvar.
VÄga frÄga och vÄga lyssna om du Àr orolig
för nÄgon.
Uttryck din oro, visa empati och döm inte.
SjĂ€lvmord Ă€r ofta impulsÂhandlingar.
SjÀlvmordsnÀra mÀnniskor tvekar ofta
in i det sista och det gÄr att pÄverka dem.
En sjÀlvmordsnÀra person behöver trÀffa
nĂ„gon frĂ„n psykiatrin. I akut situation ring 112 eller Ă„k till en psykiatrisk akutmottagÂning. Följ med och lĂ€mna inte personen ensam.
KĂ€lla: Tatja Hirvikoski
1
2
3
4
5
29. FUNKTION I FOKUS 2.2019
30. FUNKTION I FOKUS 2.2019
31. FUNKTION I FOKUS 2.2019
Könsdysfori vanligare bland
unga med autismAutism och annan neuropsykiatrisk
problematik Àr vanligare bland personer som söker könsbekrÀftande vÄrd. En av dem Àr Kim, 18 Är, som varken identifierar sig som tjej eller kille och har Aspergers syndrom.
text: GUNILL A ELDH illustration: JENS MAGNUSSON
Y vonne Ă€r en medelĂ„lders transÂkvinna som har problem med hĂ„ravfall och att hitta snygga klĂ€der
som passar. Det kan tyckas som smĂ„saker jĂ€mfört med att kĂ€nna sig som en frĂ€mling i sin egen kropp, men Ă€ndĂ„ â om hon fĂ„tt könsbekrĂ€ftande vĂ„rd tidigare hade hon förmodligen sluppit situationer som vĂ€ckÂer kĂ€nslor av könsdysfori Ă€n i dag. Kanske hade ocksĂ„ familj och vĂ€nner haft lĂ€ttare att vĂ€nja sig vid det nya namnet och att sĂ€ga hon och henne i stĂ€llet för han och honom.
Loui föddes som tjej men kÀnde sig som
kille inombords redan som barn. KÀnslan att vara i fel kropp förstÀrktes i puberteten nÀr brösten började vÀxa. Som ung vuxen mÄdde Loui allt sÀmre och bröt till sist ihop och berÀttade för sina nÀrmaste. Det stöd han fick blev början till ett nytt liv.
KIM ĂR EN ickeÂbinĂ€r artonĂ„ring som vill bli omtalad som âdenâ, varken han eller hon, och absolut inte âhenâ eftersom det begreppet relaterar till han och hon. Den Ă€r lĂ„ng och svartklĂ€dd, pĂ„fallande smal och tystlĂ„ten, med kastanjebrunt lockigt
I fokusâ âș Samtidiga diagnoser
32. FUNKTION I FOKUS 2.2019
sÀger Bozena Fatyga, leg. psykolog vid BUP Team för könsidentitetsutredningar, Region Stockholm.
PĂ SENARE TID har patientgruppen med könsÂdysfori och samtidig NPFÂdiagnos uppÂmĂ€rksammats eftersom den stĂ„r för en stor del av ökningen av remisser till specialistÂmottagningarna för könsbekrĂ€ftande beÂhandling. Av de som söker vĂ„rd vid BUPs mottagning för könsidentitetsutredningÂar har omkring hĂ€lften minst en neuroÂpsykiatrisk diagnos eller psykisk ohĂ€lsa, sĂ„som depression, Ă„ngesttillstĂ„nd eller Ă€t störning.
â DĂ„ kan man behöva anpassa informaÂtionen, till exempel anvĂ€nda bildstöd och vara vĂ€ldigt konkret, och vara noga med att förbereda patienten inför nĂ€sta besök. Vi kan ocksĂ„ behöva trĂ€ffa patienten vid fler tillfĂ€llen Ă€n vanligt och ha lĂ€ngre observationstid, sĂ€ger Bozena Fatyga.
hĂ„rsvall och utmejslade ansiktsdrag. Ett androÂgynt utseende som sĂ€tter fantasin i rörelse mot sagor och myter, popscenen och mode vĂ€rlden. Kim har ocksĂ„ Aspergers syndrom.
BĂ DE YVONNE OCH Loui har fĂ„tt stöd och behandling av hĂ€lso och sjukvĂ„rden. YvonÂne tillhör den patientgrupp som utgör omÂkring tre fjĂ€rde delar av alla som söker vĂ„rd för könsdysfori. SĂ„ stor Ă€r andelen som gĂ„r hela vĂ€gen frĂ„n remiss till fullbordad beÂhandling. Louis könsidentitetsutredning Ă€r inte helt klar men han har hunnit geÂnomgĂ„ mastektomi, borttagande av bröstÂvĂ€vnad, som Ă€r en del av den könsbekrĂ€fÂtande behandlingen i transitionen frĂ„n kvinna till man.
För Kim ser det annorlunda ut. Barn och unga under 18 Är med en ickebinÀr könsidentitet som söker för köns dysfori kan inte fÄ till exempel pub ertetsstoppande behandling. Det hade Kim önskat för att slippa utveckla köns specifika drag.
â Det beror pĂ„ att det Ă€nnu inte finns evidens för könsbekrĂ€ftande be handÂling för den hĂ€r patientgruppen. De som kommer till oss pĂ„ remiss för könsÂidentitets utredning och visar sig ha en ickeÂbinĂ€r köns identitet, kan vi bara hĂ€nvisa till andra vĂ„rdgivare för stöd, till exempel ungdomsmottagningar eller HBTQÂung,
I fokusâ âș Samtidiga diagnoser
â Om du har autism och könsidentitetsproblem kan det vara svĂ„rare att fĂ„ rĂ€tt vĂ„rd.â
SĂ BEMĂTER DU PERSONER
MED KĂNS-DYSFORI:
Remittera patienter som har frÄgor kring sin
könsidentitet till nÄgot av de specialist team som
utreder könsdysfori. FrÄga vilka termer
personen anvÀnder för att benÀmna
kroppsdelar och anvÀnd dessa i samtalet och i dokumentationen av
kontakten. Kropps under sökningar som för knippas med födelsekönet upplevs
ofta som pÄ frestande. Du behöver dÀrför avsÀtta
mer tid Àn vanligt. Undvik att fokusera pÄ
könsdysfori nÀr personen söker kontakt av nÄgon annan orsak och sjÀlv
inte tar upp Àmnet.KÀlla: Socialstyrelsen
33. FUNKTION I FOKUS 2.2019
Att autistiska drag och könsdysfori ofta förekommer hos samma personer innebĂ€r att vĂ„rden mĂ„ste anpassa sitt bemötande av den hĂ€r patientÂgruppen, menar Kyriaki Kosidou, överlĂ€kare vid Centrum för epiÂdemiologi och samhĂ€llsmedicin, (CES).
â Om du har autism och könsidentiÂtetsproblem kan det vara svĂ„rare att fĂ„ rĂ€tt vĂ„rd. Du kan ha svĂ„rare att uttrycka dig och vĂ„rdpersonal kanske Ă€r mer be nĂ€gen att bedöma dina symtom som en del av autismen.
â VĂ„rden behöver ocksĂ„ utveckla bĂ€ttre diagnostiska instrument sĂ„ att man kan faststĂ€lla om det verkligen rör sig om könsÂidentitetsproblematik eller Ă€r om det Ă€r en allmĂ€n identitetsproblematik.
ĂVEN NĂR DET gĂ€ller sexuell orientering skiljer sig gruppen med autistiska drag frĂ„n befolkningen i övrigt. Omkring en av fem
HÀlften av unga som söker vÄrd har NPF eller psykisk ohÀlsa
Könsdysfori (i diagnosmanualen DSMÂ5) eller transsexualism (i ICDÂ10) innebĂ€r ett lidande pĂ„ grund av att ens upplevda/uttryckta könsidentitet inte stĂ€mmer med det kön man tilldelades vid födseln.
Könsidentiteten har inget med sexuell orientering att göra. En person med könsdysfori kan vara hetero sexuell, homosexuell, bisexuell, asexuell eller ha nÄgon annan sexuell lÀggning.
Omkring hĂ€lften av alla som söker för könsdysfori har samtidigt en neuroÂpsykiatrisk diagnos, frĂ€mst autism och/eller adhd, eller psykisk sjukdom, sĂ„som depression, Ă„ngestsyndrom, Ă€tstörning eller posttraumatiskt stres syndrom (PTSD).
Omkring en femtedel av de som har könsdysfori i barndomen vill senare ha könsbekrÀftande behandling.
En kvinna som tilldelades manligt kön vid födseln kallas transkvinna. En man som tilldelades kvinnligt kön vid födseln kallas transman.
Om könsdysforin förstĂ€rks i puberteten Ă€r det sannolikt att man uppfyller diagnos kriterierna för könsdysfori/transsexualism. DĂ„ kan man behandlas med pubertetsÂstoppande hormoner för att slippa utvecklingen av köns typiska drag, sĂ„som manlig skĂ€ggvĂ€xt eller kvinnliga bröst.
Medicinska könsbekrÀftande ÄtgÀrder Àr den behandling som har störst evidens vid könsdysfori, och tidiga insatser ger betydligt bÀttre prognos.
Det finns tolv specialist team för köns identitets utredningar i Sverige, varav sex för barn och ungdomar upp till 18 Är.
De senaste tre Ären har antalet remisser fördubblats varje Är. Andelen sökande som tilldelades kvinnligt kön vid födseln Àr betydligt högre (71,5 procent) Àn de som tilldelades manligt kön vid födseln (28,5 procent).
KÀlla: BUP Team för könsidentitetsutredningar, BUP Konsultenhet, Karolinska universitets-
sjukhuset och ANOVA.
34. FUNKTION I FOKUS 2.2019
+LĂ€s mer:psykiatri.sll.se
med autistiska drag anser sig inte passa in i nĂ„gon standardkategori för sexuell lĂ€ggÂning, varken heteroÂ, homo eller bisexuell.
â Begreppet bisexuell Ă€r passĂ©, sĂ€r skilt bland personer som inte accepterar den binĂ€ra könsordningen. Pan sexuell Ă€r ett mer relevant begrepp, sĂ€ger Kyriaki Kosidou.
KĂNSDYSFORI HANDLAR OM könsidentiteten och inte om sexualiteten men upplevelsen av inkongruens mellan kroppen och könsiÂdentiteten kan pĂ„verka sexlivet.
â MĂ„nga kĂ€nner obehag kring sin egen kropp och det Ă€r klart man inte vill ha sex om man upplever att man har fel kön. DĂ„
kan könskorrigerande behandling göra att Àven sexlivet blir bÀttre.
Det kan vara en utmaning att prata om könsidentitet och sex med personer som har en annan syn pÄ kön, pÄpekar Kyriaki Kosidou.
â Man mĂ„ste vara medveten om att mĂ„nga med autism inte accepterar binĂ€ra kategorier, indelningen mellan tvĂ„ kön, manligt och kvinnligt. Var âopen mindedâ, öppen för andra benĂ€mningar, andra definitioner.
Studien Brief Report: Sexual Orientation in Individuals with Autistic Traits: Population Based Study of 47,000 Adults in Stockholm
County, Rudolph Ces, Lundin A, Ă hs Jw, Dalman C, Kosidou K, Journal of autism and developmental disorders 2018;48(2):619-624.
ORDFĂRKLARINGAR Cisperson Ă€r en person vars kön s-
identitet och kropp samstÀmmer med det kön personen till delades vid födseln.
FTM Àr en förkortning av female- to-male, vilket beskriver transitions-riktningen för en transperson.
IckeÂbinĂ€ra identiteter Ă€r köns-identiteter dĂ€r en person inte definierar sig inom det binĂ€ra systemet: âman eller kvinnaâ. (Begreppet binĂ€r Ă€r lĂ„nat frĂ„n matematiken dĂ€r binĂ€ra tal antingen Ă€r 1 eller 0.) Det finns mĂ„nga begrepp för utom icke-binĂ€r, som intergender, agender, bigender, genderqueer, genderfluid, neutrois. Personer kan till exempel identifiera sig utanför de binĂ€ra könen, identifiera sig med bĂ„da, vĂ€xla mellan bĂ„da eller flera, med mera.
Juridiskt kön Àr det kön en person har i folkbok föringen. Det baseras pÄ det till delade könet vid födseln tills individen ansöker om ny faststÀllelse av juridiskt kön i samband med transition.
KönsbekrÀftande behandling Àr olika former av behandling för transpersoner som gjort en könsutredning och fÄtt diagnosen könsdysfori. Behandlingarna syftar till att Àndra pÄ kroppen sÄ att den samstÀmmer mer med könsidentiteten. Det kan innefatta hormonbehandling, kirurgi, röst- och kommunikationstrÀning eller permanent hÄrborttagning.
Könsdysfori betyder att en lider av eller upplever hinder i sin var dag pÄ grund av att ens könsidentitet inte stÀmmer överens med det kön en blev tilldelad vid födseln. MÄnga trans personer, men inte alla, upplever könsdysfori.
Könsidentitet sitter i hjÀrnan, inte i kroppen. Din könsidentitet kan samstÀm-ma med eller skilja sig frÄn det kön du tilldelades vid födseln. Köns identiteten Àr upp till var och en att sjÀlv definiera. Den definieras inte av hur andra tolkar dig.
Könsinkongruens innebÀr att köns-identiteten inte stÀmmer med det kön som en person tilldelades vid födseln.
MTF Àr en förkortning av male-to- female.
Tilldelat kön syftar pÄ den bestÀmning av kön som gjordes vid en persons födelse.
Transition Ă€r det begrepp som numera anvĂ€nds i stĂ€llet för âkönsbyteâ eller â könskorrigeringâ. Transitionen kan delas in i social transition, medicinsk transition och juridisk transition.
Transkvinna/transtjej Ă€r en tjej som tilldelades könet âpojkeâ som nyfödd.
Transman/transkille Ă€r en kille som tilldelades könet âflickaâ som nyfödd.
Transperson Àr ett paraplybegrepp som samlar en mÀngd identiteter, grupper och personer som pÄ olika sÀtt identifierar sig med begreppet trans. Gemensamt för transpersoner Àr att ens könsidentitet och/eller könsuttryck inte stÀmmer överens med det juridiska kön en blev tilldelad vid födseln. Trans handlar om könsidentitet, inte sexualitet eller sexuell lÀggning.
KĂ€lla: RFSL
I fokusâ âș Samtidiga diagnoser
â Begreppet bisexuell Ă€r passĂ©, sĂ€rskilt bland personer som inte accepterar den binĂ€ra könsordningen.â
Vi fĂ„r det att fungera. Habilitering innebĂ€r att utveckla förmĂ„gor som inte kommer av sig sjĂ€lv. Vi möter barn och vuxna med exempelvis neuropsykiatriska diagnoser som autism och adhd, men ocksĂ„ dövblindhet, intellektuell funktionsnedsĂ€ttning och rörelsenedsĂ€ttning. PĂ„ vĂ„ra 30 specialistmottagningar finns arbetsterapeuter, logopeder, psykologer, fysioterapeuter, socionomer och specialÂpedagoger. Vi bedriver egen forskning och arbetar tvĂ€rprofessionellt tillsammans med nĂ€rÂstĂ„ende och nĂ€tverk för att fĂ„ vardagen att fungera.
Du kan bli en av oss! habilitering.se/jobb
âNĂ€r vi började med bildstöd förĂ€ndrades hela vĂ„rt liv. VĂ„r son fick en egen röst och kunde berĂ€tta nĂ€r
han var törstig eller hade ont.â
BQ_SL128_190x250_Habilitering_Funktion.indd 1 2019-11-04 16:31
36. FUNKTION I FOKUS 2.2019
FOTO
: SU
SAN
NE
WA
LSTR
ĂM1 Vad innebĂ€r ditt jobb som
habiliteringslÀkare? Mitt övergripande uppdrag Àr att bidra till bÀttre medicinsk vÄrd för vuxna med funktionsnedsÀttning i hela lÀnet. Det innebÀr bland annat att jag Àr konsult i medicinska frÄ-gor till medarbetare och ledning i Habilitering och hjÀlpmedel.
Jag jobbar ocksÄ med att förbÀttra samarbetet mellan habilitering och andra vÄrdgivare kring vÄra patien-ter, och med att sprida kunskap i hÀlso- och sjukvÄrden om funktions-nedsÀttningar och habilitering. Det Àr ett fantastiskt roligt och varierat jobb som aldrig tar slut. Vissa saker gÄr att pÄverka ganska snabbt medan annat tar lÄng tid att förbÀttra.
2 Du fÄr mÄnga frÄgor frÄn patienter, anhöriga och
personal inom vÄrd och omsorg. Kan du nÀmna nÄgra exempel?Egentligen Àr det inte meningen att jag ska svara pÄ frÄgor direkt frÄn patienter och anhöriga men det hÀn-der sÄklart ÀndÄ. DÄ handlar det ofta om att hitta rÀtt i vÄrden. Personal i vÄrd och omsorg har ofta liknande frÄgor, det finns en osÀkerhet Àven bland dem om vem som ska göra vad. Det kan ocksÄ komma riktigt svÄra frÄgor frÄn primÀrvÄrdslÀka-re, som gör allt för att ge god vÄrd
till komplexa patienter trots svĂ„ra förutsĂ€ttningar. Hur gör man om en patient inte gĂ„r med pĂ„ nödvĂ€ndig prov tagning eller behandling? Vem kan vara med och fatta beslut i vĂ„r-den â patienten, boendepersonal, anhöriga eller god man? Hur skriver man ett intyg som FörsĂ€kringskassan âgodtarâ?
3 Kan du ge exempel pÄ Àmnen som du kommer att ta upp i
FrÄga habdoktorn i Funktion i fokus och pÄ habilitering.se?Jag tÀnkte börja med nÄgra av de vanligaste frÄgorna. Till exempel om nÀr, var och hur man kan söka hjÀlp med utredning dÄ man kÀnner igen sig i sina barns problematik, hur man fÄr de intyg man behöver, hur man kan underlÀtta för intygsskrivande lÀkare, och den viktiga frÄgan om att fÄ rÀtt hjÀlp vid psykisk ohÀlsa.
text: Gunilla Eldh
Annika Brar, specialistlÀkarei psykiatri och habiliterings-lÀkare i Region Stockholm.
Hon gör det lÀttare hitta rÀtt i vÄrden Annika Brar, habiliteringslÀkare i Region Stockholm, fÄr mÄnga medicinska frÄgor frÄn patienter, anhöriga och vÄrdpersonal. I Funktion i fokus besvarar hon ett urval av de vanligaste frÄgorna.
FrÄga habdoktorn
37. FUNKTION I FOKUS 2.2019
â Ge inte upp â det finns bra hjĂ€lp att fĂ„â
? Jag har lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning och
har kontakt med en kurator pÄ ett habiliteringscenter. Den senaste tiden har jag kÀnt mig vÀldigt trött och nere, Àr orolig och kan inte sova. Jag berÀttade det för kuratorn som sa att jag skulle ringa vÄrd centralen. Men dÀr sa de att jag tillhör habiliteringen och ska fÄ hjÀlp dÀr. Vad ska jag göra?
Svar: Bra att du berÀttade för din kurator hur du mÄr, sÄ att du kan fÄ hjÀlp! Men inte bra att du sedan blev hÀnvisad fram och tillbaka. SÄdant kan göra att man ger upp nÀr man mÄr dÄligt. Men ge inte upp, det verkar som att du har gjort rÀtt och att vÄrden har gjort fel hÀr.
Alla mÀnniskor som mÄr psykiskt dÄligt bör i första hand söka hjÀlp pÄ vÄrdcentralen, precis som din kurator sa och som du försökte göra. VÄrd-centralen mÄste först av allt kolla om det finns nÄgon fysisk orsak till att du mÄr dÄligt, till exempel vitaminbrist.
De ska ocksÄ bedöma om det finns nÄgon form av psykisk ohÀlsa, som till exempel depression, Ängest eller sömnstörning. I sÄ fall kan behand-lingen bestÄ av samtal, medicin eller bÄde och. Om det inte rÀcker med behandling pÄ vÄrdcentralen kan de remittera till specialistpsykiatrin. Precis samma sak gÀller för alla mÀnniskor, Àven de som har intel-lektuell funktionsnedsÀttning, autism eller en annan funktionsnedsÀttning.
Habiliteringen har ett annat upp-drag. DÀr ska du fÄ stöd för att din vardag ska fungera med din funk-tionsnedsÀttning. Det kan handla om hjÀlp att fÄ rÀtt stöd i skola, jobb och boende för att ditt liv ska bli lagom utmanande, utan för mycket stress. Det kan ocksÄ handla om samtals-stöd för att förstÄ din funktionsned-sÀttning och att gilla dig sjÀlv precis som du Àr.
DÀremot ska inte habiliteringen utreda och behandla nedstÀmdhet, Ängest och annan psykisk ohÀlsa. Men det vet faktiskt inte alla som arbetar i vÄrden, en del tror att habili-teringen ska göra nÀstan allt för dem som har kontakt dÀr. Det Àr alltsÄ fel och nÄgot vi jobbar med att förbÀtt-ra. Alla i vÄrden ska veta vem som gör vad. Alla ska ocksÄ kunna ge information och ha samtal pÄ ett sÀtt som gör att man som patient bÄde förstÄr och kÀnner sig förstÄdd.
Nu nÀr det blev sÄ krÄngligt för dig tycker jag du ska prata med din kurator igen. Be hen om hjÀlp med en remiss sÄ att du fÄr hjÀlp att mÄ bÀttre. För det finns bra hjÀlp att fÄ, och jag tror att du kommer att bli pigg, glad och kunna sova igen!
VÀnliga hÀlsningar,Annika Brar, habiliteringslÀkare,
Region Stockholm
Lyssna! pÄ podden Funka
olika om bland annat intellektuell funktionsÂ
nedsÀttning.habiltering.se /funkaolika
FrĂ„gor om samhĂ€llets stödPĂ„ Habilitering & HĂ€lsas frĂ„getjĂ€nst finns socionomer som kan svara pĂ„ frĂ„gor om samhĂ€llets stöd vid funktionsÂnedsĂ€ttning. Det finns möjlighet att förboka telefontid pĂ„ 1177.se.
VĂ€gledare NPFHabilitering & HĂ€lsa har en vĂ€gledare för neuropsykiatÂriska diagnoser. VĂ€gledaren kan ge fördjupad information och samtala om diagnoserna autism och adhd. Telefontid förbokas alltid pĂ„ 1177.se.
IntygsguideAtt fĂ„ ett intyg om sin funkÂtionsnedsĂ€ttning kan vara ett stort problem för patienter och anhöriga. I eÂut bildningen Möta patienter med funktions nedsĂ€ttning pĂ„ kunskapsguiden.se finns en sĂ€rskild intygsguide. Den Ă€r framtagen för att underlĂ€tta huslĂ€karens arbete med svĂ„ra intyg, till exempel för aktiviÂtetsersĂ€ttning eller god man.
+LĂ€s mer:habilitering.se/vagledare
+LĂ€s mer:kunskapsguiden.se
+LĂ€s mer: habilitering.se/fragetjanst
38. FUNKTION I FOKUS 2.2019
Joanna Lundin, specialpedagog med inriktning pÄ neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, ger tips om hur rasterna kan ge alla elever möjlighet till lek, lÀrande och ÄterhÀmtning.berÀttat för: GUNILL A ELDH illustration: JENS MAGNUSSON
BĂ€ttre liv
SÄ NPF-sÀkrar du skolrasten
1
2
74
5
9
39. FUNKTION I FOKUS 2.2019
1Se rasterna som en del av elevens hela skoldag. Rasten Àr en viktig del av
lÀrandet och mÄste ha struktur, tydlighet och förutsÀgbarhet.
2 Ha en organiserad rastverksamhet i hela grundskolan, dÀr vuxna har
ansvar för att ordna aktiviteter tillsammans med barnen.
3 Rastverksamheten Àr ett gemensamt ansvar för alla som jobbar i skolan.
För lÀrarna Àr rasterna ypperliga tillfÀllen att lÀra kÀnna andra elever Àn de egna. Samarbeta med personalen pÄ fritids; de ser saker som skolpersonalen inte ser.
4 Tvinga inte alla elever att vara ute pÄ skolgÄrden pÄ rasten. UtgÄ frÄn vad
eleven behöver för att ÄterhÀmta sig och koppla av. Se till att det finns alternativ: öppet bibliotek, nÄgonstans dÀr man kan lyssna pÄ musik i lugn och ro, spela spel eller bara hÀnga.
5 Alla barn har inte behov av att vara med andra hela tiden. FrÄga den som
ser ut att vara utanför om det Àr sjÀlvvalt. En del barn föredrar bredvidlek.
6 Skapa smidiga övergÄngar mellan raster och klassrum. Alla mÄste inte
ut samma tid. Undvik trÀngsel i korridorer och kapprum.
7 Förbered eleverna pÄ vad som finns att göra ute. Ett sÀtt Àr att göra instruk-
tionsfilmer om olika aktiviteter och koppla dem till en QR-kod som finns pÄ vÀggen i korridoren. Vissa behöver ritprat och bildstöd om bÄde pauser och skolarbete.
8 HjÀlp eleverna att avsluta sin lek i tid. Att inte fÄ bli klar med det man pÄ-
börjat kan skapa oro. AnvÀnd tidsstöd, till exempel stora time-timers pÄ skolgÄrden och timglas vid populÀra aktiviteter.
9 Skapa naturliga mötesplatser för vuxna och barn, till exempel kaffe-
automater pÄ skolgÄrden.
10 Se över skolgÄrd och pausrum sÄ att de Àr inbjudande. Vem kollar
att grejerna fungerar, ser till att det som Àr trasigt lagas och köper in nytt?
11 Ge gÀrna elever ansvar för en aktivitet pÄ rasten, det stÀrker
sjÀlvförtroendet. Var noga med att upp-giften Àr tydlig, kolla att eleven vet vad som förvÀntas och att aktiviteten Àr nÄgot som andra elever uppskattar.
12 Se till att nÄgon har ansvar för att utvÀrdera rastverksamheten
regelbundet.
SÄ NPF-sÀkrar du skolrasten
3
8
40. FUNKTION I FOKUS 2.2019
VID LOGOPEDKLINIKEN pÄ Danderyds sjukhus sÄg man ett stort vÀrde i att samarbeta med primÀrvÄrdsdietister kring barn med ÀtsvÄrigheter, men det var en tidskrÀvande utmaning att fÄ tag pÄ varandra över telefon. Det blev ocksÄ mÄnga besök för patienter och anhöriga, och ibland fick de mot stridiga rekommendationer.
ââArbetsvillkoren för dietister i primĂ€r vĂ„rdsrehab kan ocksĂ„ pĂ„ verka möjligheten till samarbete kring patienten. Man fĂ„r till exempel inte ersĂ€ttning för telefonsamtal sĂ„ det blir svĂ„rt att hinna med, sĂ€ger Ă sa Sidibeh Zetterlund, dietist.
ââAlla dietister inom primĂ€rvĂ„rden har heller inte sĂ„ stor erfarenhet av patientgruppen, eftersom den Ă€r spridd pĂ„ mĂ„nga olika vĂ„rdgivare, sĂ€ger Helena Johansson, logoped.
INOM DĂ VARANDE STOCKHOLMS lĂ€ns landsting sĂ„g man för nĂ„gra Ă„r sedan över vĂ„rden för barn med Ă€tÂsvĂ„righeter. Flera aktörer var med i arbetet och som gott exempel lyftes den modell man anvĂ€nde i Region SkĂ„ne. Den visade att gemensam mottagning med logoped och dietist kunde effektivisera vĂ„rden och samÂtidigt skapa en bĂ€ttre arbetsmiljö för personalen och ett bĂ€ttre omhĂ€nderÂtagande av patienterna.
Sofia Norrman, enhetschef vid Logopedkliniken, föreslog att man skulle söka projektmedel frÄn arbetsmiljö lyftet för att pröva en liknande modell i projektet.
ââTack vare det gjordes en omstrukÂturering inom organisationen för att kunna prioritera att anstĂ€lla en dietist pĂ„ 50 procent, sĂ€ger Sofia Norrman.
ââVĂ R UPPLEVELSE Ă€r att patienterna kĂ€nner sig tryggare och följsamheten har ökat, vi har fĂ€rre Ă„terbesök och professionerna behöver inte jaga varandra lĂ€ngre. Jag Ă€r sĂ„ stolt att vi har rott det hĂ€r i hamn, sĂ€ger Sofia Norrman.
ââJag har lĂ€rt mig mycket av Ă sa om den hĂ€r patientgruppen, som bland annat kan ha avvikande kĂ€nsel sĂ„ att de fĂ„r aversion mot viss mat, sĂ€ger Helena Johansson.
Ăven nĂ€r det gĂ€ller psykosocial arbetsmiljö finns vinster med teamÂarbetet.
ââFörĂ€ldrarna kan ofta kĂ€nna sig pressade och det kan bli rĂ€tt tunga besök med mycket tĂ„rar och frustraÂtion. DĂ„ Ă€r det skönt att vara tvĂ„, sĂ€ger Helena Johansson.
Barn med Ă€tsvĂ„righeter behöver multiÂprofessionell vĂ„rd. Logopedkliniken anstĂ€llde
en dietist. Resultatet Àr tryggare patienter, effektivare vÄrd och bÀttre arbetsmiljö.
text: GUNILL A ELDH foto: ANNA MOL ANDER
SÄ gör vi
Dietist i teamet löste problemet
P RO B L E M E T P RO C E S S E N R E S U LTAT E T
41. FUNKTION I FOKUS 1 .2019
âLogo ped kliniken pĂ„ Dande ryds sjuk hus tar bland annat emot patienter med Ă€t- och svĂ€lj svĂ„righeter.
âEn vĂ€xande patient grupp Ă€r barn och unga med Ă€t svĂ„righeter som inte beror pĂ„ dysfagi.
âMed en dietist i teamet kan familjen fĂ„ hjĂ€lp att bryta den onda cirkel som ofta uppstĂ„r nĂ€r barnet inte Ă€ter.
Teamet
Helena Johansson, logoped, Sofia Norrman, enhetschef och Ă sa Sidibeh Zetterlund, dietist.
42. FUNKTION I FOKUS 2.2019
D et finns hjÀlpmedel för personer som Àr döva som utgÄr ifrÄn att de kan se. Det
finns Àven hjÀlpmedel för blinda som bygger pÄ att de kan höra.
â Men om man Ă€r dövblind blir det vĂ€ldigt mycket svĂ„rare, sĂ€ger Nasrine Olson, lektor vid Hög skolan i BorĂ„s och projektle-dare för det treĂ„riga EU-projektet SUITCEYES (uttalas som suitcase).
DET VAR UPPRINNELSEN till projektet dÀr man utvecklar klÀder som ska hjÀlpa dövblinda att uppfatta och kommunicera med omvÀrlden. KlÀderna ska anvÀnda sig av sÄ kallad haptisk kommunikation, vilket Àr den teknik med tecken pÄ ryggen eller armarna som assisten-ter till dövblinda anvÀnder i dag.
â Det Ă€r en stor utmaning att anvĂ€nda huden som informations-mottagare för att fĂ„nga upp data, sĂ€ger Jan Nolin, professor vid Hög-skolan i BorĂ„s och ansvarig för ett av Ă„tta arbetsomrĂ„den i projektet.
Första steget i projektet har varit att skapa en prototyp som ska bevisa att konceptet fungerar.
â VĂ„r ambition Ă€r att lyckas
överföra 100â200 meddelanden, men sedan kan detta utökas till att efter likna ett sprĂ„k, möjlig-het för bĂ€raren att kommunicera med plagget och hjĂ€lp till tvĂ„ vĂ€gs-kommunikation till exempel, sĂ€ger Nasrine Olson.
Projektet omfattar forskare i sju
EU-lÀnder som tillsammans tar fram de olika delmomenten som behövs för att det ska fungera. Det handlar om sensorer som kan kÀnna av hinder, sensorer för ansikts-, föremÄls- och miljöigen-kÀnning, och förstÄs tekniken för att styra motorerna i plagget.
Smarta klÀder ska hjÀlpa dövblindaKlÀder med inbyggda sensorer och motorer för dövblinda utvecklas nu i ett EU-projekt dÀr Hög skolan i BorÄs deltar.text: FREDRIK HEDLUND
Plagg för haptisk kommunikation
Forskning
Matris av punktÂformiga element, med fĂ€sten pĂ„ plaggets insida kan skapa upplevelsen av taktila tecken motsvarande teckning i handen.
Textila plagg Ă€r perfekta för Ă€ndamĂ„let eftersom de tĂ€cker större delen av huden. Tyget har sĂ€rskilda egenÂskaper som gör att sensorer kan placeras var som helst pĂ„ plagget.
De gröna sömmarna Àr elektriska lednings banor för ström försörjning sÄ att inga störande kablar behövs pÄ insidan.
Ny teknik gör det möjligt för dövblinda att lÀsa av omvÀrlden.
ILLU
STR
ATI
ON
: SIG
RĂĂ
UR
HU
LDA
SIG
URĂ
ARD
ĂTT
IR /
KA
TE
43. FUNKTION I FOKUS 2.2019
Berit Höglund, barnmorska och lektor, forskar pÄ gravidi-tet och barnafödande bland kvinnor med intellektuell funktions nedsÀttning.
Vid den internationella kongressen IASSID 2019 i augusti höll du tvÄ presentationer. Vad handlade de om?
ââDen ena var en registerÂstudie av först föderskor med intellektuell funktionsÂnedsĂ€ttning som visade att de oftare var tonĂ„rsför Ă€ldrar, rökare, överviktiga och ensamstĂ„ende.
ââDen andra presentationen handlade om en interventionsÂstudie dĂ€r ungdomar pĂ„ sĂ€rÂskolegymnasium utbildades i förĂ€ldraskap och fick pröva att ta hand om en baby simulator i tre dygn hemma. De flesta tyckte att det var jobbigt och ville vĂ€nta med barn, men nĂ„Âgon tyckte att det var underÂbart att fĂ„ kĂ€nna sig som en mamma.PĂ„ vilket sĂ€tt tror du att din
forskning kan bidra till att den hÀr mÄlgruppen fÄr bÀttre vÄrd och stöd?
ââMĂ€nniskor med intellekÂtuell funktionsnedsĂ€ttning har svĂ„rt att formulera sina behov, bland annat inom sjuk vĂ„rden. Min forskning gĂ„r ut pĂ„ att ta reda pĂ„ mer och fĂ„ en fördjupad kunskap om detta. Ju mer vi vet desto bĂ€ttre kan professionella bĂ„de förstĂ„ och be möta mĂ„lgruppen pĂ„ ett adekvat sĂ€tt.Varför har det gjorts sĂ„ lite forskning om den hĂ€r gruppen?
ââAntagligen för att det Ă€r ett tĂ€mligen ungt forskningsÂomrĂ„de som inte har varit intressant och hög prioriterat. Kvinnor med intellektuell funktionsnedsĂ€ttning Ă€r förbisedda inom bĂ„de vĂ„rd och vetenskap.
text: Fredrik Hedlund
Studier: Olson et al (2019). Sensor Technology, Gamification, HapticÂInter faces in an Assistive Wearable.
Korn et al (2018). Empowering Persons with Deafblindness.
HalvvÀgs i projektet hölls ett symposium dÀr forskarna presen-terade hur lÄngt de hade kommit.
â Vi har nu algoritmer som Ă€r ganska sĂ„ sofistikerade, som kan kĂ€nna igen miljöer, mĂ€nniskor och saker. Via en kamera pĂ„ plagget kan de identifiera rum, bord, stolar, vatten flaskor, koppar, datorer, mobiler och personer. Den kan till exempel sĂ€ga att hĂ€r finns tre personer varav du redan kĂ€nner en, sĂ€ger Nasrine Olson.
FORSKARNA KUNDE OCKSà presentera tvÄ prototyper av plagg med motorer i ryggen. NÀsta steg Àr att fin slipa tekniken tillsammans med per soner med döv blindhet.
â Tanken Ă€r att anvĂ€ndaren ska kunna vĂ€lja mellan olika lĂ€gen pĂ„ plagget, dĂ€r ett lĂ€ge Ă€r samtal. Ett annat Ă€r scanning av miljön, dĂ€r man fĂ„r information om mĂ€nniskor i rummet och hinder. Ett tredje lĂ€ge Ă€r att söka efter nĂ„got, sĂ€ger Jan Nolin.
Men dÀr Àr man inte Ànnu, mÄnga utmaningar ÄterstÄr.
â Vi har kvar att utveckla den sprĂ„k liga delen och tvĂ„vĂ€gs-kommunikationen, sĂ€ger Nasrine Olson.
Projektet avslutas i december 2020.
Babysimulator anvÀnds i interventionsstudie
Plaggen kan designas efter bÀrarens smak, personliga behov och situation.
Elever i sÀrskolegymnasiumfick ha en babysimulatorhemma i tre dygn.
FOTO
: ISA
BELL
SA
RRIA
AXM
AN
/ K
ATE
44. FUNKTION I FOKUS 2.2019
Vad hÀnder i
med hÀsten?mötet
Mulen, de stora ögonen, kroppsvĂ€rmen och den rytmiska rörelsen som fortplantas frĂ„n djur till ryttare â hĂ€sten tycks hitta vĂ€gen till barn med autism.Ett exempel Ă€r en flicka som har svĂ„rt att gĂ„ utan as-sistans och lĂ€tt blir frustrerad. Efter ett
Ärs hÀstunderstödda insatser klÀr hon pÄ sig sjÀlv nÀr hon ska till stallet och dÀr kan hon gÄ sjÀlv. Hon Àr ett av mÄnga barn med autism som utvecklat fÀrdigheter i kontakten med hÀstar, enligt Pia Tillberg, legitimerad fysioterapeut och verksamhetsansvarig vid Stiftelsen Hippocampus.
â NĂ€r barnen möter hĂ€sten i stallet vĂ€cks deras nyfi-kenhet. De fascineras av mulen och de stora ögonen. HĂ€sten Ă€r dessutom sĂ„ stor att de kan klappa den utan att behöva umgĂ„s nĂ€rmare med den, sĂ€ger hon.
I mötet med mÀnniskor hamnar barnen lÀtt i situa-tioner dÀr de inte förstÄr hur de ska bete sig.
â I kontakten med hĂ€sten och i den ofta strukturera-
de miljön i stallet lÀr de sig snabbt hur det ska gÄ till. Barn med autism kan ocksÄ ha svÄrt att röra sig funk-
tionellt, till exempel att gĂ„ och samtidigt se sig omkring.â De mĂ„ste stanna om de vill titta pĂ„ nĂ„got. NĂ€r de
sitter pĂ„ hĂ€stryggen bĂ€r hĂ€sten deras rörelser och de kan lĂ€gga mĂ€rke till saker under tiden â âtitta, en fĂ„gel!â â eller frĂ„ga vad det Ă€r som lĂ„ter nĂ€r de hör suset i trĂ€d-kronorna. De Ă€r ofta uppe i varv och dĂ„ kan hĂ€stens rytmiska rörelser vara lugnande.
HÀsten tycks ocksÄ kunna hjÀlpa barn med autism att förstÄ andra perspektiv Àn det egna. En flicka som red hos Pia Tillberg ville gÀrna mata hÀsten med kirskÄl som hon plockat och blev vÀldigt frustrerad nÀr hÀsten spottade ut den.
â Under ett halvĂ„r fick hon stĂ€ndiga utbrott efter-som hĂ€sten inte Ă„t det hon ville ge den. Vi pratade om att hĂ€sten sa âuschâ om vissa saker och âgottâ om andra, och till sist förstod och accepterade hon att hĂ€sten mĂ„ste fĂ„ vĂ€lja vad den vill Ă€ta.
Utblick
text: ANNA- BRIT TA STĂ HL foto: SUSANNE WALSTRĂM
45. FUNKTION I FOKUS 2.2019
Barn och unga utvecklar sina fÀrdigheter i kontakt med hÀsten.
46. FUNKTION I FOKUS 2.2019
47. FUNKTION I FOKUS 2.2019
HÀsten vÀcker nyfikenhet hos barn och unga.
HÀsten tycks ocksÄkunna hjÀlpa barn medautism att förstÄ andraperspektiv Àn det egna.
HÀstens kropps-temperatur Àr omkring fem grader varmare Àn mÀnniskans.
48. FUNKTION I FOKUS 2.2019
Behandlings ridning Àr effektiv vid r örelse nedsÀttningBalansen blir bÀttre, musklerna slappnar av och empati förmÄgan stÀrks. Det Àr nÄgra av de positiva effekterna som behandlingsridning har pÄ barn med rörelsenedsÀttning. För barn med autism Àr insatsen Ànnu inte evidensbaserad men forskning pÄgÄr.
ââKĂ€nslan av att kunna styra ett sĂ„ stort djur Ă€r fantastisk, sĂ€ger Karin Shaw, sjukgymnast vid Habilitering & HĂ€lsa, Region Stockholm.
Behandlingsridning för barn med rörelsenedsÀttning kan ha god effekt pÄ den posturala kontrollen, det som gör att vi kan hÄlla oss upprÀtta, och ÄterfÄ balansen om vi tappar den. Det gÀller framför allt barn med cerebral pares, CP, en diagnos som Àr vanlig samtidigt med utvecklingsneuro logiska svÄrigheter.
ââMan har Ă€ven sett att barnen kan bli mer avslappÂnade eftersom hĂ€stens kroppsvĂ€rme, som Ă€r omkring fem grader högre Ă€n mĂ€nniskans, sprider sig till muskÂ
lerna. FörmÄgan till empati stÀrks ocksÄ nÀr de mÄste ta hÀnsyn till hÀsten, sÀger Karin Shaw,
sjukgymnast vid Habilitering & HĂ€lsa, Region Stockholm och aktuell med en reviderad rapport om behandlings ridning för barn med rörelse nedsĂ€ttning.Flera habiliteringscenter i Region StockÂ
holm er bju der behandlingsridning för barn med rörelsened sÀttning, eftersom det Àr för den gruppen som behand lingen har evidens. Utöver det finns flera privata ini tiativ med behandlingsridning för barn med autism.
I dag vet man att assistanshundar kan ha en lugnande effekt, men exakt vilken betydelse kontakten med hÀsten har för barn med autism lÄter sig inte ringas in sÄ lÀtt.
ââDet Ă€r svĂ„rt att forska pĂ„ omrĂ„det. Alla barn Ă€r individuella och hĂ€starna skiljer sig ocksĂ„ Ă„t. Det gĂ€ller att matcha personen med rĂ€tt hĂ€st, sĂ€ger Karin Shaw.
För barn med autism undersöks oftast beteendeÂförĂ€ndringar vid behandlingsridning men kvalitĂ©n pĂ„ studierna Ă€r generellt lĂ„g.
ââDet Ă€r jĂ€tteviktigt att sĂ€rskilja evidensen för de olika funktionsnedsĂ€ttningarna. Man kan inte generalisera om man ska hĂ€nvisa till forskningen, men det pĂ„gĂ„r flera studier pĂ„ behandlingsridning för barn med autism som vi följer med stort intresse, sĂ€ger Karin Shaw.
De stora ögonen och den mjuka varma mulen gör att barn med autism hittar vÀgen till hÀsten.
49. FUNKTION I FOKUS 2.2019
PÄ kunskapsguiden.se fÄr du bÀsta tillgÀngliga kunskap inom omrÄdena funktionshinder, psykisk ohÀlsa, barn och unga, missbruk och beroende, Àldre, ekonomiskt bistÄnd, vÄld och evidensbaserad praktik.
PĂ„ kunskapsguiden.se hittar du:âą Information om olika Ă€mnen.âą Kunskapsstöd, ïżœ lmer och poddar.âą Webbutbildningar. âą Nyheter och möjlighet att prenumerera
pÄ Kunskapsguidens nyhetsbrev.
Inom omrÄdet funktionshinder hittar du bland annat:⹠Information om hur du kan ge stöd till
personer med funktionsnedsÀttning.⹠Stöd till yrkesintroduktion för
baspersonal som arbetar med personer med funktionsnedsÀttning.
Stöd och vÀgledning för dig och din verksamhet
Utgiven av: I samverkan med:
AD
HD
AU
TISM
DĂ
VB
LIN
DH
ET
DĂ
VH
ET
FĂRV
ĂRV
AD
HJĂ
RN
SKA
DA
GR
AV
SPR
Ă K
STĂ
RN
ING
INTE
LLEK
TUEL
L FU
NK
TIO
NSN
EDSĂ
TTN
ING
RĂR
ELSE
NED
SĂTT
NIN
G
NĂ
RST
Ă EN
DE
NĂ
TVER
K
Nio habiliterings center för barn Ă Ă Ă Ă Ă Ă Ă Ă
Ă tta habiliterings center för vuxna Ă Ă Ă Ă Ă Ă Ă Ă
Adhd-center Ă Ă
Autismcenter smĂ„ barn Ă Ă Ă Ă
Dövblindteamet Ă Ă
Dövteamet Ă
Center för sinnes stimulering â Korallen och Lagunen
Ă Ă Ă Ă
Habiliteringens kurs- och kunskapscenter Ă Ă Ă Ă Ă
HjĂ€rnskadecenter Ă Ă Ă
Kris- och samtals mottagningen för nÀrstÄende
Ă
Motorik- och trĂ€nings center Ă Ă
Safiren â boende för barn
TaltjĂ€nst Ă
Tittut spĂ€dbarns verksamhet Ă Ă Ă
VUB-teamet Ă
Habiliteringens resurs center â kommunikativt och kognitivt stöd samt information och rĂ„dgivning om funktionsnedsĂ€ttningar och samhĂ€llets stöd
Ă Ă Ă Ă Ă Ă Ă Ă Ă Ă
30 mottagningar i lĂ€netHabilitering & HĂ€lsa erbjuder rĂ„d, stöd och behandling till barn och vuxna med funktionsÂnedsĂ€ttning i Stockholms lĂ€n. Vi ger ocksĂ„ rĂ„d och stöd till nĂ€rstĂ„ende och personal i nĂ€rmiljön. habilitering.se
RING 08-123 350 10Habilitering & HÀlsas frÄgetjÀnst Àr öppen för alla. FrÄga om vÄra mottagningar, habilitering och sam hÀllets stöd vid funktionsnedsÀttning. habilitering.se/fragetjanst
1177 VÄrdguidens e-tjÀnster nÀr det passar dig
Med 1177 VÄrdguidens e-tjÀnster kan du se personlig vÄrd information och kontakta vÄrden pÄ ett sÀkert sÀtt, dygnet runt. Du kan till exempel
lÀsa i din journal, boka, om- och avboka tider, förnya recept och hÄlla koll pÄ dina lÀkemedel. Har du barn under 13 Är kan du utföra deras Àrenden.
Logga in pÄ 1177.se och se vilka tjÀnster din mottagning erbjuder. LÀs mer pÄ 1177.se/e-tjanster
Annons 1177 E-tjanster 168x202mm.indd 1 2019-10-17 15:32