1920.83:e årgången.

Häfte N:r 4

-- 279 --

Några erfarenheter från världskriget och det fasta kustförsvaret.

Föi'Ccll'ag J1 åll<'t i Kungl. örlogsnw.nmtsällsk~pet den :3 mat·~ .1020

a Y ledamoten H a lJ e.

I regeln vill ingen byggherre nedlägga stöne kost­nader än nöden för tillfället kräver. Mer än eljes gäller detta vad det fasta försvaret beträffar. Oftast är det därför fästningsbyggaeen som har att rätta sig efter ut­\'ecklingen av anfallsmedlen och finna på motåtgärder mot dessa, sällan tvärtom. Sådana motåtgärder måste numera ofta sökas utom byggarens speciella fack

Inom el e t område, varom här nännare är fråga, är för niirvaranrle att särskilt taga hänsyn till deu utveck­ling anfallsmedlen vunnit i följande avseenden, nämligen

det svåra fartygsartilleriets oerhörda skottvield och ve ekan,

dess avsevärda träffsäkerhet även vid eldgivning mot e lt Jrån fartyget osynligt mål,

de betydande nedslagsvinklar de miltals ifrån kom­mande pro j eldilerna besitta,

luftvapnets storartade utveckling och auvänclbarhet samt

användningen av giftiga gaser såsom anfallsmedeL I elen koustgjorcla cliinbilclningen har slutligen fram­

kommit ett uytt n>perligt taktiskt hjälpmedeL

'l'iclskl'i(t i Sjöviisendet, 19

-280 -

Fiirlygsal'!illel'is ll 'iifl'<ik e l'lt e t Yid indire kt skjulllitl l-' oc h obse rYaliu11 hån Juf'l e n luu jag sjiih · va1·it i tilHäll e al t konstate1·a uneler den stucli e ,·esa till de11 1nakedonisku krigss kådeplatsen , i vilke n jag fi c k cleiLaga. L"ncl e l' d e llll <l fäedades s tueli e kommissionen i slutet av janua t· i 1 ~) l ~ med ji.imväg från staelen Xaplhi i det dåYal'and e lmlga­riska lmstlancl e l Yicl .\giiiska ht1. ,·e t. till llimo tika . l "nd cr rä ,·d e n gjo rd e läget upp e håll Yid e n sta lioll. cliir e n gTe ll­bana feån elen uäebeWgna hamne n Decl eagats c ll tillstiil.l e. Micir ken e f1e1' g" l' Oft g ra uatsplitte1' uppl iick tes dii r tt e 11 st a­tionsbygg nad. Dessa uppgåvus YcU'a minnen efl e1' e n be­skjutning aY s ta tionen <.W e nl e ntefai'Lyg. Sl a tion e u, i sto rl e k som e n ruinclt·e sYensk station ph lcuHishygd e il. ligge 1· omk1·ing l km. l"dw ha,·et och 11 ågm lio la l m e te r ÖYer detsamm a sam ! iir s kyclcl a cl aY ic ke sil ub e lyclli ga höjd e r . Skjutniuge n m.äs le d i.i l'i'iir hava ii g t rum J'rå11 c ll aYseYä d a \·sti'i.ll d med ubse i'Htlio n från luft eu .

Frtu1 samma teakl e e äro andra exempel alt h i.irnl u fråu Dardanellerföt·etugeL. Den 5 och 6 mars 1915 b e­sköt exe mpelvis Queen I ~ Jizabe th med sina 38 cm. kauo­n er Kilid Ballt· och Chanakbatlet· ierna l'eän SarosbukLe n r ä tt öve t· den 200--350 ro. höga Gallipolihalvön från av­stånd av omkring 18,000 m. Nedslagen iakttog-os a \· fl y ­gare och f r ån i Darclanellerna Yarand e fartyg. Mot a u­läggningarna vid Kilicl Bahr eehöllos vi.\1 samlad e ned slag. vilka li.i1·a Yiici.;;L bekymme r hos I'örsYaJ'at'lla, men på de 11 asiatis k a s ida n blev resultatet sämee p å g ruucl a y ogy 11 -sammare obse t·vationsmöjlighete l' . rl'riiffar a v avgöra w l c betycle l::;e uppnåddes d ock ic ke å någotdem s li.ill e t.

Den 27 apeilläe cläeemot Queeu El izabe th lyckats alt f1' ån Sal'Osbukl en i teeclje skottet sänka e tt s tod turkis kt ll'anspol'lfal'tyg utanför Maidos inne i Dardanell e rna. Dc turkis ka sjöt ransporte m a i suucl et synes i.iYeu i avseYiinl mån hava stöds genom elylik indieekt b es kjutnin g .

Y tte l'ligare exempel s tå all h äm la ft'ån Dove t· Patrol ~ Leägna b eskjutning aY el en av t yskarna b efi.i s tacl e b elg is ka kust en med dess hamna !'.

- 281-

Enl igt en i Journal of th e L S. Art ill e l'Y införd uf'l'i ­r·i elJ redogö r else för de tys ka Jmstba lt erie rna i Belg ie n bar cleL strax söder om Oste nd e liggande batte ei rl'il'Jlitz Yi ltnesbörcl om att de t mer· än a lla de a ncll'l:l b a tt e l'i e ,·n a ntsalls för b es kjutnin g . Batte riet , bestycka t mecl .'\- s l. l8 cm . kanone r av åt· 1911. låg o1n kTing e n km . t'1·ån ,.;[ 1·anclen p å. e l t ö pp e t J' illt. \ ' icl s täe ncl e plan sch ul giil' e tt l'i in;ök Lill r e kon s trukti on av batte ri e t e ft e r eu i en amira l Hncon s a 1·be le, rl'h e Dove t· P al r ol , bel'int.lig fl ygarfnlog l·afi ,;amt bilder och uppgift e r i de u nyss niinmda um e t'ik a ns kn redogii r elsen. Mot in syu :f r å n sjöll skyddades del m ed ~. tö r sta sannolikhet av dyn erna, vilk as kr ön si.\gas i r egeln l igga omkring 12 m. över m e cl elYatt e nytan. l ~ nli g t ame­rikanarnas bilcle1' uch uppg ifte 1· h ade tys ka run n edlag t mrcken möda på alt vid mask e 1·a 1Jat te1·ie l lik som sina i.l,;r iga anläggningar. Den vi't so mm tu·en '1916 tag na och i "'' l' he 1J ove 1' P a tl' ol ' . J'ep,· ocl u ce rade flyg a l'i'otogTal"iel. Yi!-iar (lock batte t·i e ls ut seende utomord entli g t s karp! oc h l~·cl li g-L Antinge n h ade tys ka l'lla Yicl de nna lidpunkt ii.uun ic ke Yicltag it sit g mnclli ga mns ke l'ingst'tl giird e l' som sede l'­mera ell er uck had e m as ke,·in gsmate1·i a let \Täkts bort Yi<l rle 11 l\l·afl iga b es kjutning· su m nyss fiinrt i.igt rum.

Nn säges i den am e1·ik a ns ka ,· edogiil' else ll a lt ba tt e ri Tirpitz autagligeu få ll m otlaga fl e ra gTa ll a le r ii11 n itgo l HLH~ a l balte1·i fl' ån sj ös tyrkor·. Uranathå leu \ "O l'< i ori.~ kn e­liga. splitte r· h ade tr i.iffa t kanoll e rn a oc l1 de dem omg i,·att ­<le sl\öldarna. Beto nge n vid pji.isplals el'lla ba1· i.is e n spå l' alL haYa träfl'ats. Doc k fauus intet t ec ken alt. någo u all­Yal'lig· skada ås tadkommits ge nom b es kjutni11 ge1L

~>\v yacl am iral Baco n a nl'ör· i s ilL a rb e te ,.rl' h e DoY e1· Pal ,·ol .. svn es det kunua stal'i\.l iJ,·ågasi.dtas, om d en e nge l­,;ka s jöstJ: rka n i kanal en någonsin allvarlig t b es kjulil bat­te ei rl'i rpitz , å tminstone unel e r Bacons befälslid . Ellge ls­mi.i. unens huvudn1ål va t· då h amnanläggnin gar· i O::;Lencl e oclt Zeebri.'tgge . Batteriet , som h ad e län g ee skol!Yiclcl , :35,1101) yard s tn ed l tw gsp e ls proj eldil , ä n cl e e ngels ka 38

l l l l

10 'l:: ~

l

't ·._v-

' ~~ l+

~ l '· '' ~ ·

l~: l

: ~,:: • )!

~

'

/l

:·t

·.:1 .1·

· ~ ·· 1." 1: l · '

: l l

' . ~

- 282-

\

/j ;:::::

l

- 283 -

en1. mouiloret·na med bloll :25.uon r<u·ds. var dock e11 sYår· nagel i ögat. på engebmännen. L' nd e r· sommat· en 1 \l Hl monterade de di.lr·fur i land e n 30 cm. kanon för Hlt komma till tals med rl'i l'pitz, :27.000 yards J'r·å 11 batte­r·iel. Med denna kanon. som il\·en uucler·stiiddes fiX n{tgra ft·auska 21 :ot·. vilka dock Tirpitz inom kod L\·ang att giva sig av. uppnåddes e tt fledal goda l.t·iiffar, bl. a . i bl'öst­viirne u framfiit· kaHon))l'unmu·na såsom framgtu· av fly­gal'fotografie t. Bacon uppgivet· att tYå pjiisee i ' l'it·pitz a ntagligen sattes m· anvii.ndbad skick föe någt'a dagar. Om så vat·it fallet, synes mig anledninge n d~i.l'Lill uäl'mast Htt'a alt sö ka nLi at l vid tl'äfTarna frttn br·öslvämen n ed ­ramlade betongblock hindrade pjäsel'Has kt·ing\Ticlning .

Hesultatet av denna beskjutning fann Bacon tiksäl liiga hoppingivaude. Bästa tillvägagåugssätlet ansåg han däd'ö r bliva att monLel'a fl era kauone t· i land och hålla <lent i res en ·, tiiJ dess cte ,·id en blivaucl e l't•amstöt längs kusleH i rätl ögoublick kund e begagnas att skada 'l'irpitz. ' l' id skulle el å ej stå till buds föt' r epara t iou e t·. iuuan de a llierades truppet· Yllt'O öve r· battel'iet. Stt had e uiippe­ligeu e rl sjö1nan handJal oclt yttmt sig. IJI.ll ha lt c t·i e l hade Yerksamt ].;:unnat bekämpas frttll sjötl.

Bacuns r ecto gö r· else fur n~·s s adwndta<le beskjutning av batteri 'l'irpilz g ive r· Yid hand en . Yilket utumoJ·ctentligt gott sl;;yclclsmeclel e l t bal teei llae i snabbt uc h ändamåls­enligt ,.e1·kande dim - och rökbildningsa nol'dniugal' . ' l'yskarna förbältt·arle sina tilhägagängssätl härutinnan nndau föe uncl aa och sm{lllingom bl eY all ubset·Yaliun av mäleu umöjlig. stt suart dimbildningen böl'jaL. SYäl'ig­heten att beskjula as e n dim.- och rökmas k s kyld a fadyg itt' sjLllYfall et minst lika sto r. rl'ill b eYis på hum dimbild­ningen invecklat· s kjutförfarandeL mi1 en av Bacon anförd metod att i laml skjuta in sig mot ett dimbildande mål hät· omnämnas. Så nära som möjligt intill riktlinjen till målet från clet batteri, som s kall utföra Yerkningsskjul­ningen. uppsökes et t skm·pt hegt·i"insat fiil' e mål att tjäna

-284-

till hjälpmåL Dimbildning kring detta måste vara ute­sluten. Bakom batteriet uppställes en pjäs av samma slag som pjäserna i batteriet och så att avståndet im hjälpmålet överensstämmer med avståndet från batteriel till det verkliga målet. Genom att skjuta med batteriet­mot det verkliga målet och med elen enstaka pjäsen mot hjälpmålet på exakt samma tid skulle man då kunna anse sig erhålla rätta korrektioner för en verkningsskjutning· mefl ledning av nedslagen kring hjälpmi\let. ·

Sedan batterierna rrirpitz och Kaise1· \Vilhelm II ( 4 st. 30, 0 cm . k uorr om Zeeb ri.igge vid Knocke ) trät L i verksamhet, utförde de engelska fartygen sina sl~jutnin­gar städse under skyeld av eu elim-och rökmask. F'rån tle eldgivande fartygen kunde mau alltså icke se strauclen och målen. Riktuingeu skedde mot en sti·ålkastm·e å ett 10-15 km. bakom de skjutande fartygen ffirankrat skepp. Alla observationer utfördes av flygare.

Ett mål, som med förkäl'lek besköts, var slusspor­tarna i Zeebri.igge. En flygarfotogTafi visar synuerligen vackra träffbilder, men de uppskattningsvis 15-20 m. breda slussportarna hade man dock icke räkat. Dock lågu träffar i deras omedelbara närheL Omdömet i1. engelsl.;: sida var: "Skjutningen var god, men ga\· icke tillräcklig anledning till förhoppning om båda portarnas försti:iring· utan otillbörlig slitning av kanoue1·na".

Elden mot Ostendes· hamn gav stön·e ulbyte. Dä1· skadades bland aunat en större flytdocka samt en sluss­port , i följd var·av hamnbassängeu tömdes till lågmtten­s lålHI.

Bacou säger, att hans eld dels tvungit tyskarna att upphijra aH auvi.incla Ostende smn hamu för annat än 11ågTa u-båtar rlels iuskriiilld deras bruk av Zeebriigge såsom bas och clt·ivit dem upp till Bri.igge. Dessa hans uppgifter tOL·cle böra upptagas med en viss försiktighet , synnerligast vad Ostende beti·ä fJar .

- 285-

Här torde även böra anföras Bacons refl exin11 e ft e 1· tlel llau för första gåugen val'it i batteri 'l'irpiLz synuei'­l igc tt vi:ilriktade eld: " Mina åsikter om gagnlösilelen aY eldgivning mot mål i land (bombard ) Jrån fartrg und e r el (l f,·ån modernt svårt ·artille1·i , vilka föent gl'Unclal.s på 1 en rier, blevo nu på det påtagligas Le bestyrkla. "

A ett annat sWlle a.11märker hau, att beskjutuiug fl·iiu c;jijn ulfiiees lättare moL onJI'åclen ii n mol skaqJI begt·ti Il­sade m[tl. l-Jan antyclei· även, atl eu heskjuiiJiug iW etl dylikt rniil med i land uppställda s våm fadrgskauoiJet· ä,. l' iir euacl mecl vissa svårighetee, enär eldgivningen måste ske jämförelsevis långsamt för att ej pjäsen alltföJ' fod ska ll taga slul. Htteigeuom skulle skjnt11iugeu pä grund nY Yiixlande atmosfe1·iska fiii·htdlaiJden foi'flea ett aYseväl'l merantal skott för att e e hålla avgörcwcle triifl'. ii n om t len knw le utfijras snabbt.

Av striderna vid belgiska kusten srJi es mig havö r,·amgillt cl et si.OJ'a och rent av utslagsgivande viinl e l aY all vid försvaret av eu öppen kusL äga svät·a kusthattei·iei' med längsta möjliga skottvidd. l jiimfö1·else 1ned de ,.;\ttra kauonen1a s~·uas alla andra föt'sYat·salltH'duillgtll' i la nd av sekundtir betydelse. De lp;ka: haLtei'iCI'Jia lli.,cl ­gade engelsmännen atL tillgripa allt gr·öHe fat·trgspjäsei' t1ch att skjuta pil. maximlavsländ uneler skyddet a,· rök­och climbilcluing. '.rilll\.omslen av eLt nyLL svi:'tl't batteri, Kaiser \Vilhelm II Yid I\nucl~e , synes haYa tJmint etgjorL Yarj e lanke på utförandet av en r'eclan planerad Jancls!ig­n iug vid Zeeb eiigge.

Krigshändelserna giva vidare ett starkt inLl'yc k ttY

a tt gynusamma tillfäll en för beskjutni11g av mål i. laucl. ,;om s kyeldas av tidseuliga lmstförsval'Sct illli'lillitlgar·, icke fö rekomma så särdeles ofta. Himmelen och sikte'n mttstc båda va1·a klara för flygarobsei·vationernas skulJ, laber pålawlsviucl måste blåsa om dimbildningen skall gh,·a av­;;edcl nytta och sjöhävningen bör va1·a ringa, åtminstone om fartyg av elen engelska monilodrpen skola atiYäuclas.

- 286 -

ll e tysk a n-bålaena fr,,·hiillu sig ovel'ksamma vid

engelsmänue iJ s elrl öYC I'fall mol de11 belgisJ;:a kn s len. d~ir­

till tvingade av det rin ga valte1tdjupeL ( 10-20 n1. ) och

de talr·ikt fii1· e kommand e g l'nndbanka m a. vilka fii;. dem

medfö1·cle de s löesta fa 1'0 I'. Bacon. som e nli gt ege u upp­

gift varit inspektör fi'ir· det engelsl;: a u-båtsvapnet. vii.u­

tade dock ett ingripande av dem ulifd\.n Not·ds j ön. S ki·ii c­

ken för u-båtarna fö i'anleclcle engelsmännen a.lt till eu

början draga ut med en armada på 100 fad.yg för a ll ff'\

2 monitore 1· i eld. En ' 'ze1·iba" ay skycl dsnä l utlades o.

s. v. Sedermera blevo de djärvare och uLeslöto ui.i.lcn.

Med h i-iusy tt lill cle ff11· d en b e lgi ska kusten ege ndomlig n

djupl'iii·h ål la iid e na n1. m. liin1 u;;g,·a välgmndade slnlsa l­

se i' ,.;·ll'<wde n-hålariHts vii1·de som hj älpmed el vid kusl­

föT·sval'el ick e kunna <lt·agas l'ri'ltl hii1· l' ef e i' e l' a de kl'i gs­

l1änd e lse i'. Bacon t'l·amhållcl' emell e l'tid vid rl e r a till­

fäll e n det·as slo 1·a lämpl igheL som bevakningsfadyg nat­

tetid. Nyt.tan av att i:iga väl ulb i ldacl e och s la l'k a lnflsli·id s­

krafler framsLår skal'p t och obestridli g t i ljuset fl' å n liiin­

delsenta Yicl belgiska kusten. De ä1·o etL huvudYillkr)l' fi1l'

en framgångsri k skjutni ng mot farLyg bakom dimmas ker ,

för att kuuna avvisa fientliga eldobse t·vatö t· e r och barnh­

kastare m. m. Mot .farLyg, va l' e s ig lill sjö ss ell e r i ha mn.

synas dock anl'all med fallb omber icke hava ås tadkommit

svå t· a 1·e skaclo1·. utan huYuclsakligeu varit av m·oancle n a­

tur . Så bleY t. ex. i Di.inki1'chen s hamn en das t en e nda

enge lsk trälare träfl'ad tt·ots 50 luftanfall nncl er E\0 på

var a ndra följ ande el aga1'; Det tyska fas ta luftförsva,·et fht· e l'a ll e t· at l hant gju l'l

gocl ll)'ll a och b aYa ic ke si'i lite t fiirs\ 'tti 'at de i I' egeln , sy11 ec;

det. ijyei· Jägs na eugels ka luflsii·idskt·artel'l1as upptriidaiHl e.

l det anfiinla h al' jag sö kt påYisa någt·a e rfaee nh etct· .

· som synts mig kunnat tagas f 1·am från Yissa krigsh i"i ncle l­

ser uneler elen nu avslutade väldiga kam peu. l anslutning

h ärtill nu f(j,~st någr·a ord om ä lde e kustb efäs tnin ga t' av

-287 -

de u lyp. som 1' 81H'ese til e l'n s av d·el dn11ska .VI idd elg i'lll!(ls­

t'or·tel och vissa aY våm eg ua anläggninga l' . F'ör moderna och med behöYliga hjälpmedel i iiH ig l

fö i·seclcla artillerifartyg synes mig det låmp li gas t e lill­

vägagåugssättet vicl beskjutning ay elylika fo l'l vat·a a lt

utföt·a denna på längsta möjliga håll , om möj ligL flan­

kerande eller nwt forte ts J'yggsicla. SYåeigh eterna alt

få in projektilerna inom ett sådant l'orL läea icke kuuna

anses vara särdeles s Lo ea med resultal.e.n fr{tn Os l e n d c och

Zeebl'ligge för ögone n. Huntclvillkot·eL to rd e va 1'a a ll ill­

,;kj ulningsskollen hinna avgivas, innan fMlet hunnit om­

hölja sig med dimma, som här bäst tot·d e bi) J•a a lsL t·as

l'l'f'tu båtar. e.niir fol'l ets luYa d sicla elj es biir kunn a be­

stti mmas genom cle11 cläestädes upps låend e climba nk e 11 .

Endas!. keevaclerua av de v~i.ldiga g ra na lerna inom !'ode t

iiro h elL säke 1· L nog fi ir aLt clt·int boet bel.jäniugsmanskapet.

l'l'i'w alla öppn a ntllgångsbatleeiet'. Eefarenhele11 ft·ån

nat•danellerna beslyd;a de lta. Yid tt ·äffa t• i lllUI'\'el'k

].;()mm a ]Jroj e klil ern a på gTuucl ay si 11 a be lydli ga ll ecl ­

...,lagsY iukJm· ( 4·0 °) al l gTipa rätt vi:il. A lJYCu'liga s kado 1·

kuHna di.i.rfö t· fii l'Yän las uppslå å sådana iiJd1·e fol'l. ,·id

Yill;:as kon s truktiou rnan enel ast haft en ren l'r·outal kort ­

dislansbeskjutning föt· hgonen. Mot ea sådan torde f!.·au­

ska god molståndskraft likT~il ä nnu vara för llanclell. Cllii l'

JH'oje ld.il erna j de flesta fa ll Iii 1·a g lidel av Jl kt gnu1d a,· de

smrt anslags Y i uklaen a. .\1·o väl kan ou se ,·vise t'Ha bul'La, liie man i f1·unleu

hava J'i:LLt sä sl.or h a ndlingsfr ih et. De iJna ka 11 exem pe t,·is

begagnas t ill att med medelsväet adilleri och f allb umiJ e ,·

fö r·gasa forteL , då strid sförmågan hos fot'ladilleriet lä t'

iiiutu rnem nedsättas. Gasmas ker na hindra jn aygi,·nll­

det a\· muuLJiga kommandon, förminska sy ns kärpa n o.

s. v. L ud e t· kt·iget ha1· oc k gasbes kjutning va !'i t e ll det

1\rafl igaste medel a lt sii tt a ar·tiller i Ul' s pele t.

Kt·igs ltiiud else l'na utvisa likYiil. a tt clel vill nwcke11

lur· l il l. om ii w n de n biis l ntffi!'(la adilleT' ib es kjuLuiug~ ,;kall

- 288-

leda till avgörande resultat. En sttdau tur hade icke engelsmännen under något av siua anfall mot. de tyska kustbefästningarna och hamnarna i Belgieh. Det synes mig därför kunna ifrftgasättas , huruvida man kan hoppas al t genom ett artill8r.ianfall kunna så fhr:;__löra i fol'tet till­ii.ventyrs inrymda kraft- och tämlstatione1· m . m., all ~eke eu fadeelsforcering förbi detsamma blir för enad med alltför ::; to r fara .

Yillkuret fhr, aLt ll'en I"ÖI'::;vara.ncl e skall kunna hop­pas att elylika anläggningars vitala delar skola förbliva intakta, ::;ynes mig vara, att cle icke J.:mma dir ekt beskjuta.s på uära. håll med svårt artilleri, förr än de anfallande far­tygen kanunit in i de mineringar, som anneras från for­tet , samt att. a11läggninganm i uch fiir sig äga eu tidsenlif( l'ortifikalo1·isk styrka och i iiHigt ti.l'O liimpligl utfi'Jrcla. Xr så förh td landel , lär den unfallaucle nödgas att sätta sig i besittning av fodet genom lamlstiguingsavclel­Hinga.t·. Detta. bör därför hava en säclan besättning ocl1 sådan utrustning att en sLo!'lnning framgängs 1·ikt kan mötas.

ALt helt slo1J a fort av den dock föråldrade typ, varom hör va1·it tal, synes mig därför ick e obetingat va1·a nöd­vändigt. Såsom närstridssti'Jdjepunkte1· i.iga cle nämligen a.lit fortfarande värde. F'ör alt hiija detta kunna icke allt för dyrbm·a förstärkningsarbeten å dem fortfm'ancle Yara herättigacle. Däremot kunua vi:il alla vara ense om, att de1'as ticl såsom uppställningsplats för svårt a1·tilJ eri för länge seelan iir ute. rl1 ill och med bestyckning för far­leds- och minfältsflanl\eriug lät· väl bättre uppställas uton1 äu iuon1 dem. Efter erfarenheterna från lJa.rda.nel­lerstl·iclerna vill det synas, som om det vore av fördel att göra huvu'dclelen av för dylika ändamål avsett a.l'Liller i . rörligt , måh~inda lämpligast automobilisemt, då det i re­geln lät· kuuna uppställas undandraget fjärrbeskjutniug llclt fallbombe1· och i.i.ndocJ.: snabbt kunna intaga lämpliga förberedda ställningar.

- 28~) -

Vid kus thefäs t ningar· liksom vid lanthefii.s tniuga1· lta l' · ' e nbetsfodet" blivit ett oting. l:<.:n uppcleluing av strids­med len på skilda anläggningar· mecl Yat· sitt särskida äll · damiii läree därför böra genomföras i den mån det ej ee· dan är gjort även vid kustfästninga.rna.. De nutida eld­leclningsa.norclningarna uneleelätta ju ocl;;: detta.

Nu till några feågor rörand e dagens kustbefästning-a t' . I det föregi'tencle hae jag betonat, att ojämfi1rligt Yik­

t.igare än alla a.ndea anläggningar i land ti.ro de svi'tm bat­teeierna. Dessa böra och kunna i de flesta fall vi.il ocks;\ anläggas fullständigt undandragna upptäckt och insyu från sjön. Uteslutande flygarobset'veeacl eld it1· då att vänta mot dem. Att döma efter de anförda krigserfaren­heterna lär man alltså icl;:e hava att frukta annat iin till­fällighetsträffar, men å and ra siclan är·o dessa av keafti­gasLe ad. Mycket svära fallbomber kmma numer·a i.iYen väntas; dock tyckes dessas träffsäkerhet än så länge ej kunna skattas såsom stor. Med hänsyn till dessa förhål­landen och till den sannolika framtida utvecklingen böra t'ör· det första pjäserna hållas väl i sär från ·varandra -tyskarna placerade vid en del batteriet' i Belgien pjäseena i hörnen på en romboid med 400 m. och 150 m. sidoe ­och för det andra ammunitionsföuäclen och eldlednings­lokalerna. väl skyddas, åtminstone vid permanenta an­läggningar. 'l'y vid clet fasta kustföt'svaret ät· ju det met· itn eljes ett önskemål , att så mycket av elen tunga ammu­Hitiouen som möjligt redan i fred finnes i pji.isernas ome­tlelbam närhet till undvikande av besv~idiga och ticlskrä­vancle transport- och rustningsar·beten m. m. Yid impro­visentcle batterier kan man kanske som engelsmänne u våga aLt i det fria lägga upp häcle projekl.iler och laddnin­gar i förlitande på att goda dimbildningsanordningar skola <~möjliggöm eu inskjutning mul batteriet. 'l'yskarua gåY(I laken å sina ammunitionsförråd vid batleeien1a i Belgieu en tjocklek av 2-3 m. järnbetaug och cli.imtöver, ofta med jorcltii.ckning ovanpå. . Då intet tak träffats av någo11

- 2~0-

svår furtygsgranat, sakmts liksäl erfaeenhe l om en stt be­skatracl täckning kan anses betrygga11de. l.:tt av Kilid Bahr-battel'iel'na vid Dardauellenta lär trdt sitt ammuni-­tionsmagasin sprängt i luften genom h es kjuLni 11g. men i avsaknad av uppgifter om tnaga:oinels kiJuslJ·ukl ion I)Clt

teäffens läge och beskaffenhet knn 1m ju uppl~·suiugal'

därav ej vinnas. rl'illsviclare torde clet kmwa antagas. alt en täcl<ning av 4-5 m. gott berg vid en högsta spänn­videl av 5 m. eller 3,"-4 m. järnbetung vie! en högsta spännvidd av omkring 3 m. bör va1·a tillfyllest. umlet· förutsät tning att taket äe ändamålsenligt kousLruet·at med hiinsyn till elen sa nnolil~a huvudskottriktniugeu, så alt projektilernas av glidning främjas. Sidoväggnarna i el e tyska magasinen hade en största betongtjocklek av 2 nL Y id pe1·manenla anläggningar Lord e el e t La vara väl litet: 3, 5 m . lär vam det n:tinsta tillrådliga.

Skola sådana våleliga täckningar uppmm·as i siu hel­het ovan jord, g iva de en betydaucle konstruktionshöjd. olämplig med hänsyu till anläggningens silhuett och ma­skering. Det äe därför önskvärt att ammunitionsföt·t~å­dem; golv läggas så djupt som förhållandena på platsen tillåta. Därav följer, att pjäsel'na böra nppstöllas i brun­nar, euät· förrådsgolvet och laddningsplanet helst böra ligga på samma höjd till undvikande av mekaniska hiss­anordningar för projektilerna. N eclspri.ingas förråd och brunnar i plant b erg, bliva de senare mycket djupa och vida, om förråelen skola få den önskade täckningen. Kost­naden för dylika batterier bliver därför avsevärd, men skyddet vall am.munitionsfönåclen angär också förstklas­sigt. Skyddel för servisen kan höjas genom aLt förs e pjäserna med ett lätt pansadak. Manskapet böe då kun­na förrätta sitt arbete ostört av splitterskurar från i när­heten kreverande gl'anater och f'allbomber.

Batteri rl1 irpitz utgöt• ett exempel på en batteribygg~ nacl pä s[tclan mark , att cljupat·e nedschaktning icke kan komma i fråga. Brunnarna i.i.ro därför jämförelsevis

-281-

g-J'lltHia. vilket giYee stur konstL·uktiuw-;hijjd ptt anmluni­liousförgåcJen. Ladcluingsplanet är så avpassat. all Jll'ojel-::-1 il vagnen löper på naturliga marken. Sorn syues ä m pj~i­

serna omgivna av pansal'lntval'. 'J'jocklek e u hos pausar·et lär hava varit 6 cm.

Fiii' att elden skall kuuua forlgä ä\·en om trakten kring ett batteri blir förgasad och gasskyeld alltså måste . påtagas, böra anordningar vara träffade fö1· elclkomnlan­tlollas avgivande på optis l\. väg. Hät'föe skulle, liksom r·a ll e l synes hava varit i de tyska batterie1·na, kunna an­vi.iwla:--, semaforet• i form av Lntmmoi' med stora ~~ ' clliga.

tecken, vilka vid behov böra kunna sl.::arpt belrsas. Med den, som sköter semaforen, bör ju telefonfö t·binclelse trot s gasntasken kunna ordnas till och feån elcllecluingsplalsen. . ~nclra sätt finnas ju även. Det torde t. ex. nu vaea mijj­llgt att konstruera så pass högtljudande telefoner att ge­nom dem förmedlade kommandon uppfattas utan repete­rare oaktat stridslarm uch gasskycldsanorclningar . Från skjutborclsrummen, där arbetet vid skjutbol'det och tele­roueringen måste ostört kunna forlgä, är nödvii.ncligt att kuuna helt utestänga gasen. Dessa rum måste cläeföi' kunna slutas gastätt, med ett ord de måste ordnas i över­ensstämmelse med en u :båt och förses m ed luftfiltar. syreapparater o. s. v.

Fönttom cle sedvanliga lokalförsvat'sauoJ·dniugal'na: .iii.rntråclsnät med flankerande kulsprutor u. s. v. -måste varje batteri av betydenhet numera fiirses med luft­Yi.iJ·nsp jäser samt goda anordningar för climbilclning. U et la s istnämnda jämförelsevis nya hjälpmedel synes mig Yi.irt all uppmärksamhet och att arbete nedlägges på dess utveckling och fullkomnande . Det kan nämligen icke l'ömekas, att stora svårigheter möta att numem unelan­draga ett s. k. skyddsföremål bombardering. som mot ciyi lbyggnacl er ju har elen mest förhärjande v~rkan vare s1g elen sker från sjön, luften eller land. Näst efter egen eld samt egna luft- och sjöstridskrafters - över eller unrlen-attens allt efte t· omständigheterna - ingripande

- 292-

lär·er väl intet medel vara mera skyddande ii tt en effeldi\· dimbildning. J~n utstril.ckt användning av detta skYdds-medel föeefaller därför höra framtiden tilL ·

Yicl en sjöstyrkas anfall mot en lmstpositiurt iir·u ju företag i första hand att förvänta mot framskjutna uhset·­vationsstatione r·. Att med fartygseld tysta svåra skylda batterier i lancl lär näppeligen låta sig ghra. De~sas " ögon'·, mät- och observationsstationerna med föebinclel­ser·, utan vilka ett sådant batteri ä1' blint och stumt, hant rlär·för vunnit oerhört i betydelse såsom anfallsfhremål. Mer än förut bfll' man alltså räkna mecl företag mot rh·­lika stationer. Lämpliga nya anfallssätt mot dem syn~s mig vara för·gasning av det område, där man vet ellee har anledning tro att e n station befinner sig. samt i umlantagsl'all climbildniug frmnfiir dem. F1·eclsspinnagel lär kunna giva den ledning, sum behöves f ii r el e detalj­rekognoseeingae, vilka kunna er·fcwd r·as för elen anfallande. lJå förgasning kan omöjliggijr·a lelefonering frän statio ­nerna, bi'~t·n dessa var·a utrustade åtminstone med ljud­telegeaf. Fh1· alt siikerställa mål- och ob~rvatio!lstjii rt­steus oavbrutna funktion lär icke finnas annat medel föe den försvarar1rle iin att äga tillgång till eu mängel sta­tioner. som kmma er·sätta var·andea. Detta fordrar· eH talrik mätar·per·sonal och -mateeiel samt icke minst t::Jl­rika fl~·gare , vilka v id behov ].;:unna överlaga de fasta sta­tinnemas uppgifter'. någoL som ju måste ske. då t'arln;;~n ny l t j a el im- och rö k mas k er.

I fortifikatoriskt hänseeucle synas mig dessa statio­uer kunna ordnas mycket enkelt. Deeas bästa sl~ycld

Lorcle var·a en lätt utförd och god maskering frän både sjön och luften. I motsaLs härtill hade de tyska mätsta­tionerna i Belgien betongtak av betydlig tjocidek av ända upp till 2 m. och eu konstruktionshöjd understunelom aY 4-5 m. att clöma efter de i Journal of the U. S. Artiller·v repr·oducerade fotografierna. Belägenheten i dynerna ....-a'e dock förstklassig ur maskeringssynpunkt Ingen station

- 293-

i Belgien lär hava visat spå.r av någon projektilleäff. Amiral Bacon uppgh·er dock, att han beskjutit dem .

Direkt riktande batterier kunna, om de icke äro allt­för svåra att upptäcka, utan större svårighet tystas av fartygseld enligt erfarenheterna från ösel och Dardanel­lerna. Fasta batterier, med uppgift att beskjuta mrtl pit sjön på nära håll , bör·a därför anläggas på platse r, soni. framför allt ej falla elen anfallande i ögonen, samt i övrigt anordnas så, att de si'\. väl som möjligt gå ihop med ter­rängen. Pjäserna böra därjämte ställas på stom aYStåncl feån varandra för att erhålla spridning på fartygselel en samt hindra att samma krevad kan störa två pjäsers eld­givning. De lavettage. som arwänclas i dylika batteriet·. böra hava stor elclhöjcl, på det att betjäningsmauskapet må kunna beredas gott skydd. De fortifikatoriska anorcl­rtingarna kunna inskränkas till ett bröstvärn. helst med k1·önet sammanfallande med den naturliga marken. skyclclsmm av enklaste slag fiir sen·isen samt ett mindre ammunitiousi'önåd i närhelen av pjäsen. Kraftigare skyeld i tak och v~i.ggar än mot ruedel svåra projektil er toe­d e ej vara erforderligt. Ej siUlau t ord e terriingen tills lä el j a urspr·ängning av kanonbrunnar för en jämföeelseYis billig kost.uacl. Härtill l;;omma cl e vanliga anordningarna för uärstricl samt till skyeld mot överraskande uppträdande lanclsLigningsanlelningar jämte möjligen rök- och elim­b i l d ni ngsutrustning.

Yacl slutligen beträ1Iar strandbefästningar mot lancl­stiguingsföreLag, hade tyskama i Belgien a11lagt stoear­lade st\claua. Hela stt'arHlen var späckad med hind e r· och skytle YtLt'n. och i clynerna YOl'O talr ika flatJkeringspjii ser· utbyggda. S. k köeba1·a pansarlaYetter syllas hän-id fuu­tJit arwicinclning. ;\se11 mo t anfall fräu ]all(lsiclau voro ttl­gtirder vicltagr1a lill sl.;)·cld fijr kuslbatlel'iermt.

Bulgal'er·m:t hade Yicl Yissa delar ax .\p;i~iska b;:n-ets strand. Yarest Jauclslingningsfiirsiik kunde viinta s. t. ex.

TidRknft i 8Jöviisendä. 20

- 294-

mitt emot ön ']'hasos, ano1·dnal ett s lrandfijrsYar. ~\ve11

clär fanns en främ:,;(a hindee- uch skyttevii.rnsl inj e ome­delbart intill cleu öppna uch rJacka sieanclen. Kubprntn1· och lätta artil1erip jiis e1· i kiirbarn paHsarlcwetler. "!.la iii­byggda i slutna verk, flallke1·acl e Jiujema. J-lmucl,.;ti:Ul­Llill ge'L var dock förlagd Iiitlgt·e i u i land med stöd a Y där befintliga höjclfoemationer , som medgåva att del tyugre artilleriet liksom infanteriets lmYuclkrafter hmde nj)JJ­ställas dolda i mot direkt fartygseld skyddade sl~111Hiuga,·, från vilka motanfall mot fienlliga avclelninga1>, som till­äventyrs fiitt fasl fot i land, kunde utgi'L

1 vårt land tillsttidja lelTttngförhåJlandena nfla ick e att använda de vanliga fältbefiistningsfunnerua vid för­~. tärka.ndet av ett stmnrlområcle. Den anslagsbeviljande statsmaktens njugghet. då det gäller att lämna medel iiven till elen 1nest behövliga krigsmateriel. gö r uppgiften all skapa ett belrrggancle st r andförsvar ännu svttra.re. ·

Yicl auordna.nllet av sh·anclbefästningar bör upp­märksamhet därför egnas synne digast åt fla.nkeringsan­läggninga.r, regelhiuder samt skyddsrum. av vilka mau knappast kan få fö1· många. Av vild synes mig ock Ya.ra att kustförsvarsinfanteriet förses med talr.ika. liitta gra­natkastare (projeldilvikt. omkriug 5 kg. ) för att kunna förstärka arilleriets eldkraft vid a.Ygivande av ~pänelll

O. S. V.

8åsom en sammanfattning av vad jag anförl , v ill jag äu eu gång framhålla. , hurusom enligt erfa.renheterua. från elen Belgiska. kusten 1914- '1918 cle svåra kanallbatte­rierna synas utgöra clet utan jämförelse viktigaste ele­mentet vid försvaret av en öppen kust. Underslödela av goda och talrika flyga.rforma.Lioner kunna de hinclra ellet· tttminstone avsevärt försvåra. nöra nog Yarje art av stöne fientlig a. föret ag.

I fortifikatoriskt litinseend e ligger därför hunHIYiJ.;­teu ]Jå skyddet av de svi"tra. batteriernas ammunitions- och

- 295

sl;julhurds nm1 ,;amt <W <l e fii1· lliid'ilt'~nu · el \·ikliga krarl­ve rkCIL täudslatione,·ua m. m. Fiir r1\Tigl hi'11·a llCll li:uuua de l'ul'lifika.t OL'iska anorcluiuganJa vid el e l fasta k u si fiir­s\ut·el giiras e nkla . euiir· liimpligt liige. gud nluskorill!-j ]iitnl e gocla. rlimbildllill gsmii jligh eler skydela biillre ~iu ljuckt llllll'Yel·k.

-296-

Organisation och krigsberedskap.

(Forts . fr . sic!. 270 l1ilf t. 3. )

ö r l o g s d e p il e J' n a.

Mellan r!lnfattningeu av Götebo t·gs örlogsdepå och Slackholm s örlogsstation l'ihlel' f. u. en skillnad, som knappast synes Yara befogad med hänsyu till de bådH basernas inböreles strategiska betydelse. Då någon ut­Yeckling av Göteborgsdepån icke synes \'ara påtänkt. trots det att ett stöne antal fartyg - utan besättningar? - avses att förläggas till platsen, har det här kunnat ifrågasättas, som ovan anförts, att nedbringa anli:lggniu­gan1a i Stockholm till samma minimum och i ÖYrigt repliera på orten ifråga.

Organisationen av tjänsten Yicl cle bi:igge rlepået•tta synes också i stort J.;uuna ske eftee samma linjer. Om­fattningen av anläggningarna i fredstid måste sikLa främst på fredsbehovet. YaJ'jämte det måste vara i detalj plan­lagt , huru allt skall ordnas vid mobilisering. F 1·edsan­läggning~:una böra därför bestå aY en mimlee verkstad . till vilken i Slackholm torpedbåtsslipen ev. anknyter sig . samt artilleri- , torped- och minammunitionsförråd be­lägna antiugen i omedelbar närhet av depån ell e1' i lämp ­liga krulhu:o m. m. tt annan plats. delvis i förbindelse med minrlee veekstaclsanläggningar. Oavsett om Yaxholln:-; fi_istning l ~i.mpl i gen bör bibehållas undee sjöförsvare t ell er

-- 297-

ej. kan det kans ke vara fördelaktigt flytt.a minverkstad.eu till denna ort, enär ju minförråden ligga 1 omedelbar nar ­he t av densamma. Förutom ett mindre antal goda bog­serbåtar och pråmar m. m. ävensom l\o l- och olj eupplag å lämplig plats, synes uågra anläggningar i övrigt icke strängt erford erliga. Vinsten av att hava ytt erl igare de­lar av materielförrådet i såväl Stockh olm sum Göteborg torde mer än väl uppvägas aY de nackdelar i form av iikade förvaltnings- och avlöuiugskostnader, som härige­nom skulle uppstå. Men vi_d torde det kTävas vissa för­l'ihler avsedela att tagas i anspråk först Yid mobilisering, i nnehållanc!e bl. a. beklädnad för inrycl.;ancle resen· er och Yärnpliktiga ävensom rnateriel för utnl s lning av handels­ra d y g för krigsbruk. M en dessa förråd skola icke röra s Hndet· fredstid och behöva härunder vissedigen tillsyu men kräva föga förvaltningslwstnader. De häeför er­foNlel'liga förråd slokalema behöva ej heller befinna s ig i depåns omedelbara närhet, utau kan samarbete, . nm så erfordras, sökas med å orten befintliga förråder tillhöran­de häreu. Ju mindre som ä e färdigt i fredstid desto billi­gm·e. men oc ksä av desto stiirre vild. alt allt hi r planlagt på bästa sätt f hr övergång l ill krigsfot. Denua plaulägg­ning i detalj bi)t· vila på es kadercheferna. i vilkas staber just föreslagits ingå officemre u ch ved e dikar med huvud~ saldig uppgift ägna sig åt depilns skötsel och avsedda att vid mobilisering bilda käl'nan i depåns fäl'valtning och stab till den flaggman ell er kommendör i r eserveH, som d;l skall övedaga befälet å plaLseu.

Vid förekommande samövning m ellan någou av r e­serveskadrarna i Stockholm och Götebol'g och aktiva flot ­lan vid vilket tillfälle eskad erchefen och samtliga eska­der~1s reg.-off. lämna depån, torde här omhandlad officer ur reseeven lämpligen b er edas tillfälle utöva tjänst i si 11

mobiliseringsb efattning . Beträffande de nuvarande eller under byggnad va­

l'ande anläggninganw å Stocld10lmsvarvet syn es det lämp-

- 298-

li g l all. i likh e l med Yarl SlJlll a\·ses skr med heln i·!l·logs­

depän vid Uuslut'svik, uthrra den unde1· bygK Jlad \·aralHie

dockau med ve,·kstaclsanläggningaJ' till enskil t bolag:

samma ttl.gi:iJ'ci loJ·dc ii ve u Ya ra möjlig att Jijretaga med

Gale,·vaJ'Ysdockeu .incL YeJ'kstacl. Hiievidlag har jn sta tcu

i s in makt att e rhåll a lämpli ga gaJ'anli e J' så,·ii.l betl'iiffandr

fö ,·im·sJ'iill lill dockMnas begagnande som bet,·iiffanrlr

koslnadel'na J'öe r eparatio neJ'o; utfnrall(le. ' l'ill de l [(ym·­

·va,·amle omr;\clet tt UalenctJ'Yet h els t nlökal med omdulcl

mrllaJl ,\[[,iiJTCt ociJ .Allmiin11a gJ'iind. i'IYE'J'i'i~·llas liirnpli­

gcn \'tl<l som c l'i'ordJ·as J'!'tl!l SkeppshulmssidaJJ. c;ttsom d e!

aY ifJl'p ecld c pctrleme Jdet. e\. öveJt del aY mindepa,·lemeu­

lel , Yi1J',iiirnle r, de JJllHl J'ilJJd e galerskjule11s plats mm·k e­

tenleri och grm Jln sl ikhtt s HlllJJ'tiJJas. Al'lille1'i- ociJ

ingc u,iiird epa,·teme JJ[ e JJ UJJd eJ'gtt Yiic;eJJtligFt miJJ s kuiJI ­

ga J' och boJ'igf\ c;um d epal'leme JJI. lJygg·JJadc;rlepal'lemeJJ­

Iet fiiJ'sYiutJE'J' hell ociJ IJållel lik so n1 ekipagedcpal'te-.

rn e nl e l. J\lll HHI l'lrfo(Hlpllel augi\1· synes bii1·u lfi ­

gii J·u s i'J'ttn depi\n ociJ l'iiJ·I'I~·Itns till c 11 moderll rtn~sta ­

IJoJJ , kililsk e saJUlllctJJslagelt lll E' d moisnu·aud e Ullill'llniJJ­

gfi J' l i IJ IJ i'H'i:llH iC' il ii l' e l l. Or-l\·c;e ll all e;-ckadeJ'clirl·e,t m ed ltoJJIJlll 1111del'lntHJHie

pe i'SIIIlill' ttlr,,·a,· ledJJiJlgE'JJ nY dc pt111. lor rlc de l il\ ~ kono­Ini ska skiil ntJ'il liimpligl nll \iss s pec ialutbildad pe 1·su 11 at ­

r,· å n Hlllil'illilelcl l. ex. iol'p ed - 11cl1 lllillillge nji)J' CI' jitm ­

s id es m r rl l,j i_i nsl e ll diiJ'stiid es . ii YCII lj i\ Ji s lgiira tt <lepå 11 .

Besiillniug-al'na 1t drpiteJ'llas bogseJ'h<'\lcu· II ClJ ['i) 1·

mni,·nlilclel e J' I'ord e ,·ligi:l (IJ'doJwnse,· aYscs all und er

l't· eds tid upptagas tt J' eSJI. rskadnu·s l'uJ'l~·g. L. JHi e r ociJ

eft e r Jll(lbili se J'illg l'iil'liigges dep t!IJS pc ,·soua.l till priYal.u

ell e 1' kommmtalu. h~·gguadeJ' e ll e r logemeJJisfal'lrg fJ· tu1

h a JHielsflollan. De [J i'\e t'ttas ci\·ilu p e l·sotJal nY alln gTH­

der n c rlh,·ingas till de n m i n sia miijliga.

DC'11 l'iir ec;lag11a (JlllliiggLlingen ay Yerl\samll c le u Yid

fi 'aml'iiralll ~locli:holms iiJ'logsslaliou m edt'iiJ' Halul'liglyis

Yissa nac kd e la l' . Men d e l mäsl e b eaktas all en mobil i­

sering knn siig<:ls besl it a\· IY8tli1 E' dela!'. Den e t1u iir pe1'-

-- 2\!0 -

,; 1111 aleJJs inkalland e. hckl~iclaudc uciJ distJ·ibu e J' <:Utde lill

l'aJ'l~·ge ll. elen and1·a tir fadygeus uppb1·inganclc i stJ'icls­

l'iirdigt skick Den föna delen bi'i1' f. tt. gå 1nrck e l liill.

den senar e går icke alls inom t'imli g lid ; Yicl de u fiiJ'C­

slagna OJ'ganisationen gtu' cle11 se na1'e och Yildiga,·e rlele11

J·elatiYI lätt, elen fnna clelen kan genont miunliösl pla­

'' e rade mobiliseringsåtgi:iJ'deJ' dJ'iYas lå ng! mecl aYsee ncl e

pa sl!abbhet . Obser·ye,·as bi1t' al l armen mt1ste mohili­

c;era hela si11 landslm'm i proYisoriska lokal er 111. m.

Uel to,·<ie måhälHia i:lY del l'iiJ'ep}teHdc ha I'J•amgåll

all nitg,·a särs kilcia kucl el lfcu·trg icke iiru h e J'iikna cl e. Ak­

liYa flottans pansad'ad~·i">· e ll e1' 11'lemi.ng uch Psiland e1'

kUllllEI. SfJlbaJ'ligen. icke tn ·ses ]li\rfÖJ' OC IJ J' eSe l'Yes kadl'aJ' ­

Jii:lS pansarbåtar aYses ic ke fiir liin gTc sammanll~i.Jtgauclr

e.\pecliliouer. Kad et tutbildnin ge n s~·nes em elle r -

1 id iiYe JJ elen \·ara m ogell f ii J' vissa omliiggni ngar. 1•' . 11. rio­

minew li:adetl e rnn s utbildning ;·1\ltiJJgspltJJtC'II i ilii g gn1d.

Yil\.;et m enligt kan iuYe1·ku p tt de 11s tmmw 1111ricJ· det all i

sliille t kacleltulbildningeu sy nes bi'il'tl iJtaJ'h elas i tlett i)\­

J'iga ulbilcluingen e ft er L ex . fiil.iaude p\aJJ. l•:rt e J' gctwJtl­

gå ngen t'eki'ylutbildning i la1Hl emlnu·I\ E' J'a kHdell e l'lla t1 Cll

t l\' aktin1 fiolLans kJ·rssct J' C, L 11. 1•'~- l g ia, \·iJk c tt sm11·asl nt­

gå J' till främmand e Yatt e ll , ya,·e,;t d e tt h ·a ,·staullttJ' .iJilill

slu let av följand e sommar. d[t l'arlyge l böJ' deltaga i sam­

iivningcll'lla. Sii htnge kol r)J·iseJ'JIU ulondancls st.iilla sig be­

l rd lig l lii.gTe än i 8\·el'ige finn es de l ttämligeu i 1li e t rim­

ligt ski\l låt a detla fal'iyp; h emkomma l'ecla n i ap1·il mtt­

llad: i'JYttingal'na uucler gång behöva ju ej nöchitncliglvis

hedJ'iY<b i sliirre ulstJ•iic kuiug å fdimmattde lmst ä11 h

tlen egna. ~f1 e 1· genomgången kw·s i lancl e mba,·k e 1·a

:2 :a åJ'skm'seJts kadett el' tt eH a Y J' ese J'Yeskad r·aruas tOI'ped­

l\l'yssa,· e . Y i l k en k1·rssar es kad e J·besii l l.lliug jämt e kad e l­

lema i st{JJ'i torde Ya1·a 11.og l'i1!' l'tu·t~·ge ls skiHseL ÖY-

- 300 -

ningal'll a m ecl detta fartrg bö r a fo rtg{t till hi.iste u samma å r och helt imikla !:iig pi't kadettemas utbildning. 3 :e i'teskuesens k adettet· kommencler·as efter ofl'iceesexame n på vål'en till aktiva flottan och e r·håll a därstäcle!:i e u ute­:-;lutancle pmktisk nlbilclning å oli ka fartyg m ed beak­tande av möjlighel e l'lla alt under· tid e t· av sv{u'a officees­vakansel' lå t a denna tll' !:i km·s fö rTätla fänriksljänsl i vis!:i utslräckniug. Det tol'cle UJ' el enn-a srnpu nl\ t kunna ifråga­:-;ättas att hel t c)J'(lna u l bildningen eft e r· lysU mönste r· med et l åes sammanhi.ingande s kola i land. va r·ige nom sista år!:ikurse ll und er h eJa övningsåre t kunde avses Jör sjötjänstgöring. Komm encleriu g ti ll skj uts kola höt· i så fall följa efter kur·sen i land annan; innan utnämning till fämik äger rum i slulet av oktobe r·. Yisserligen får· chefen för sjökt·igsskolan icke dir'eld lillfälle .följa kael e l ­teenas utbildning ombonl, n1.en denna oläge uh cL dela r' han m ed sina kolleger inom de flesta mar i uer.

I detta sammauhaJJg torde böra påpekas, alt då sj ö­krigsskolan genom " holmamas" försiUjning ke i.i ve r· ny lt etablissement, detta m åste göras så omfattanrle. a tL del disciplinunclel'gr·iivande i nackoJ·der·ingssyst emet ka ll för ­svi nna och kadette l'na inkvart ems ge nom kr·ona ns för­:-;ot·g. önskvi.i.r·d h el e tt av a lt fot'lfa r·artrl c kunlla r · e kr·~ · t era med söner till den ekonomis kt betr-rcl\la i:lmbebmanna­klassen talat· för samma t:Ugär cl. Om det bef inn es lämp­ligt kan n og erforcled igL kase l'l1nlrymme uppb t'i llgas i Kaelskrona (jmfr sid. 269 ) .

BelrätTande s k eppsgossar nas utbildning i Ya d berör strid sfad ygen, synes enelast d e11 omläggningen krä­Yas att iiJdsta års kul'sell !:i poj J, a r kvarstå tt J\l·yssar·e n även i!ver sommar·en, emedan annaes detta fartyg ej ka n vaea på sammanhängand e expedition till f r iimmaucl e vatten i d e t föl'eslagna lrefj äecled els åee t. Hänrid vinnes i:i ven a tt någon däcksbemanning med und antag av föd1.anclsfolket icke behöver bet'äknas fö r· detta fartyg. I el en m ån !:ikeppsgossek åren blir fu llt a lig . måste bea ktas a tl i.Ucl sta.

J f

-301-

;-11 ·sku1·sen icJ.-e rymmes [t eu kt'y!:isar e. A lt )Tkesutbilcl­niugen måste uppskjut as till hösten tir kn appas t a lt b e­[l·alda !:iOm någon olägenhet.

Behovet av yr·kesskolnt· sy nes k u nna insk6inka ,.;ig till fyt·a. nämligen skjut-. s ig nal - . toepecl- och u-båts­skola. Utbildning i mintjänst måsle bibr·ingas å cle fl es ta ral'tyg och lorde kunna ske nl.an ·allt för m ån ga an t>r·d­ningar, seelan yj lyckli gen k omnril. lwl'l frän deu an­lik,·e r·ade båtmineringen. Maskinskolan - e n utesJuLan­de pt·aktisk skola -- ersättes automatis kt gellom a ll all maskinper sonal städse fullgör jnst clenna JH'akti ska tj äns l. '\i.tt' handelsflottans mi:i n börja koi.mua a ll kr·ii Ya dylik skola för sin a bliYancle maskiniste r· kau det mhjligen Yara på tiden att ev. upptaga frågan till fö1·nyacl di sku s!:i iOII.

Yrkesskolornas plats är p å resen·es kadra m a : de 11 himpligaste ticlen tord e för sarulliga skulor ntra p t1 höst en. sedan uncl eroffi ceJ'sskolan aYslutal s . fl . v . :-;. und er sep­tember och oktob er mtmader·.

Fi"trdelningeu kan Jtimplif!,Cit ske e 1dig t nedau s lå­r nfl e:

S kjul s kola J'i.ir nLbildning a \· ri ldal'e till sY. ttch msY. p j ä se r an o l'clnas t1 far·lyg l i llhöra nd e r esen ·eskacl e r n i N Lo ckholm ; förliigguingsplals Htu·~f j ärd en . .\ de unu :;kola an ordnas e r·forcl e rliga c ldl ednings kur'set·.

S kjulskola för· utbildning av riklare till W.lla pjii.s er clltot·dnas ä fartyg tillhör'ande r'eserveskacler·rt i (H.itebo r·g. med beaktande av a tt an tal e t r·ikt a r·e genom aYfö r a ncl et av lätta lJjäser hii gs t vi:isentlig l mins kas. Yarigenum be­hovet kan f yllas a \' sk eppsgossar. av vilken kal egur i i aJl a fall samtliga und e r· utb ildning till a l'till e rimal.ro !:i varand e böra - oavsetl behoYeL - givas denna gnwdliiggand e ntb ilclning . Det föT·utsäL les a lllså, al t ic ke va1·e s ig Ypl. eller J ~ontraktsans tällda påkostas ulbildnillg lill rikt a r e ,·id lätta pjäser; av de kontrakl~ansti:illda kommer i sinom lirl möj ligen ett mindee antal att behöva utbildas till 1·i U~u· e vid msv. ar t.

- 302-

SigJJal-. tor'p cd- och 11-llrdsskola födiigg cs Ii/l de11

i I\adskr·otn1 lJ erintJiga resen·cskade r·n och l\tlllllllrnd eras

lill go uomgåertd e Q\' lor'p od - ocl1 u-bålsskula bland annal

de offi ce r·ar e. som ur1dor rtästkommancle iiYnings ti r' tn·­

ses fi)r· tji\nsl Yicl cl essa ,·u pen u ch Yil k a icke fhrut ge­

rtomgiHt skolcUL ifr' ttga. Signabkola !:iflles i\Ye 11l edes knu­

na förJi\ggas ä akliYB !lollan. fht' a lt uuciYika alll l'iir strmr

och or1hdiga rubbnin gar· lJiand d ess h ostittningar·.

Et! 11iid\·i\ rHiigl Yillkor· fi"1 1' a ll en orgn.nisatioJJ bas c­

l'acl p t1 f'af'lrgsljiills[ en ska ll klllll1H l"unge r·a ii r H[ [ H\' l ii­

Il i n g s b c s l ii m m e l s c l' " a 111 Hleq:(ft ert Yiilh ehiiYlig r· e­

Yicl c r'illf\. Uc e11 ge lskö h esli\mm elser·ua synas diin·id biir·n

h ea kla s. All någn rt ex lr·a ndii 11iug i c ke blir· utgå till p er' ­

souHl ell <'l r esc r·Y es knrlr<HLHl. di\ dessas l'ar'trg li gga Yid

J' e;.;p. ba se r· s ~-nes ll a lur'li g l . m e11 Yiil k1111 ma11 1 ~\nka ;.; i p·

H{tgO il i"OI'Ill H \" lilJ t\gp;saYi ij llitlg UIHI C I' YE' rkli ga g{wgdaga l' .

DeL rn {rsl e bli,·u eskaderch cf'e r·rw s sa k al t sil tJI'(ItHl lj iill­

sl ell . cill densanuna i rke känn es tru g r·e ~iu der1 liUYCHa ncl e

landljii rtsle ll . !)el ~\ r· ft'iimsl rl ell nllmiirllla löne uiYån som

m irsi r hiij as och dän·icl ])l'irJgHs u pp i hii jd med Jii r·m;'\­

HeJ·rra tr haiHi el sra r·Ln~·e rr.

Liiu ebestiimmels c r·IJa ln<bl e g iir·as cnklure. n ii mli ­

gen sil e11kl a all nll ulr·iik11irrg, m ed nrHiardug l"iir' pell ­

sinll ;.;- och liknand e a\'< lr·ag. k li tt sk e rJmbor'd . J\llts t1

ir1 ge 11 skr' ii'(yiix liug· hi\d'iir' m ed slalionskofll(!f'el. Yilk ets

ru·b c l shiit' <i a I!CIJ diiri gc llrJIJl per·sonalb c iHJ \' mirtskas. !<: 11

a lln an s~-llpu rJkl. som kau kon11n a lill si11 r·iil l genom l"iit· ­

c nkliuge ll if l'ttga. i\r utt \·ar·je HHIII skall kullrH-t b esliirnl

Yel<l. linr·n m~-cket ha11 llt'll' i HYii'JrtirJg". Lii11 e11 m trsl o sit­

ledes utgtt pr ml\11ad och i11r1 el'alta fiii'UIIJm tm\·ar·aud c

må11adsliirl ii\·e n danwlii ning ( rJch sjiilillii gg ) saml 'HIJ'U

.iiiml delbur m ed 30. Yar'.itiml e alla lilliigg bii r'a ul gå pr·

mtura<l n1r·c si g det giill e1· uppmunlt'iugs per111ingcu ell er

d e l' or·l fat·a nd e eft edysla tillti gge n fnr )T I\esskickli ghe l.

Det iir' ,·idare en Yi ss skil111 ad p<'\ alL siiga at.l ou ka l'l hu f'

HO k1· . i m ånael en och i.\.r fr·ilt klädel nch l"ii dd 1not atl si\.ga

-- ~J03 _:

al l l rall har ~ l Il kr. i m itii i:H iell sam[ tiger att rnol el t l:l\- ­

drag a\· :l. kr ·. rJm dage tt erhåll a god ocl1 11iin1nd e fnda

san d mol e rl ~igga ud o a\· e 11 aYb c taluing a\· li l kr·. i ndt-

11 adcu orlt td l a SllYf2.ga ldiicl er· . M eu l'iir· slnlsYer·l,et upp­

slttr i r· eal il eten i11 gon skillnad .

Y i el iiYe r·sl agsbe r·ii kllingar ay p e r· s o 11 a l b e Il (J Y o l

l1 an1 i huYudsak älclre. i t'egL l'iir· ma e i 11011 upptagn a b e­

si\llrlirtgsli stor m ås t li gga till g nmcl. ym·l'iir sm i:ine l'elak­

l igh ct er· . som dock knappast lorde Yar a i stå neJ ntt l' i'it' I'YOka

slulresult at et. kunna[ insmyga sig. PersollaiLillgu ugeH

kan beJ'äknas fr'åu ol ika ulgtulgspullkt ot'. \ -id uppdra­

ga rtd el av riklli njer' Hir· en iinskYiil'fl or'ganisat.iou giu· det

dock ej att l abor·er·a med slnnde ns sifl'roe. ntan har· Ynlls

den per sonallillgå11g. som e11ligt 1020 t1r·s si at skulJ c fill ­

rws och Yilken det iir· slalsmakl or·11 as lla,\'\·i sli ga s k~-ldigll et

sii kn nppeätlh[dla. Fi1t'cfiutligh elerl <W slnnr \·a kanse r'

kmum er· fii rYi ss o all riYn slol't i111'lrtund c p [t d el siitt p it

Y il kel (JI'ga ni sa l iou ert frti 11 hii r·juH kan tilli\mpas.

B eriikninganm Yi'ia fiiJjancle fr'eclsbehoY:

l gli l ~ ~ l rl l ~R l U2

l t-< ::: :.:: '-< ~ o 8 Anmärkn . .,.. o ~·g. 3

l ~ l

be _l l l l Aktiva flottans

hov .... .. .............. 108 8 G 10 45G 2090 2678 + J (JO skeppsg.

Reservfiottan;; be- l

hov .... .. .. ............ 10 1 11 111 9 504 1535 2171

Ersättningsperso na l w l 11 I i l l 4G I 2091 2G3j + JO skeppsg. för akti va flottan ..

Summa behov förl l l l l l l t jänsten ombord .. . 2 19 20 18 ::!0 lO OG 3884 5112 + 110 skeppsg.

' l.'illgång av stam och vpL enL 1920 års

35-! 55 7!J 17 + 30 14lil 3725 79241 stat .................

' +2281

Disponibelt för tj än- ~ ·l l l sten i land ......... 135 35 61 21 1 4061 2172128 121

M ecl de lta iiYer'skoll skull e alll sä per' :;onalbeho,·e l i

l l l l. l 1· J f' 11 " (:e rr nm en klokt Ullol'flii ~HI Ull( llllCC I' l' e(S I( y uS. •

- 304-

J'e~ervorganisal.ion, omfattande persunal av alla slag fyl­les behovet i krigstid med beakta11de av alt en stor del av elen personal, som i fredstid tjänstgö1· i land. då kan· dispoueras ombord. (J~x. GO-skolans befäl och elever. ;;keppsgossel;:årens befäl, KSHS ej att förglömma ) .

En nii1·mare gran::;kning: a\· dessa siff1·or visa1· föl­jand e.

Av de 1-'t-0 officerarna kt·äver amiralitetet si 11 an­pad, val'vid ::;åsom ledning må allföras att 1919 åt·s !'Ulla upp tog 3 8 officerare aktivt t j än s tgörauci e i ii vers ty­relseu. Sjöki·igshögskolan och sjökrigsskolan taga ett ej 1·inga antal. Sjökarteverket mu.ste däremot hänvisas att c·.öka sitt officet·sbehov utanför den aktiva officerskåren. Seclan ett mindee autal stamofl'icera1·e avsetts för flyg­väsendet, kan alltså återsloden disponeras för tjänsten i Karlskrona krigshanm. Det föl'ei'aller icke uteslutet att ett mindre överskott skulle uppstå i kaptensgraden. var­jämte genom stockholmsstationens recluceeing en n~insk­uing med ett par kommenclöd'"aplener likaså syues möjlig.

Inom mariningenjörkåeen torde tillgång och eftee­frågan väga ungefär lika även om vissa befattnings­innehavare såsom stations- och verkstadsingenjö1·er ;'\ Stnckholms varv bliva överflödiga.

Marinintenclenturl~ål'en visar ett stort överskott över behovet omboecl be1·oende pä recluce1·ingen av Stockholms station och var·v. Minskningen böe gå ut ijver de mellersta graderna enär stabsintendenterna i lik­het mecl stabsingenjörerna b1Jra hava regementsofficers l .i ö nsteställning.

storleken av marinläkarkåeen torde vara lämp­lig, huruvida organisationen kräver änd1·ing, kau disku­teras.

Då behovet av unclerofficeeare för tjänstgöt·ing inom amiralitetet ej är stort, s imlie man med siffran

-305-

!l07 för ögonen kunna tänka sig fullbema1ma äTen ee­sel'Vflottan beträffande UO. men detta förefaller onödigt och dyrbart, om UO-frågan delvis löses efter mönste1· r1·ån hären. På så sätt nämligen. att årligen ett antal UO av 3 :e gr., vilka icl\e i första hand anses böra komma ifråga till UO aY 2. gr. f1 stat eller vilka icke önska sådan beställning, i st. utnämnas till UO av 2. gr. i reserven med vissa förmåner avpassade efter skyldigheten att fullgöra viss tjänstgöring und er fred sticl. En icke oväsenllif!· minskning av antalet på stat varande UO synes alltså ge­nomförbar.

överskottet bland korpraler och meniga angives uppgå till omkeing 2,1 70. Om man beräknar ele­verna i UO-skolan. instruktionsunderbefälet vid skepps­gossekåren och det som med ett gemensamt namn kan kallas för stationstjänst till c :a 520, vilket ej torde vara för lågt, erhåller man ett överskoLt av 1,650 man. Med denna siffra skulle, uneler förutsättning att stammanska­pet vore komplett. elen i tjänst varande delen av värn­pliktskontingenten kunna nedbringas och kvar skulle eu­clast stå omkring 630 man.

Vid detta f'örhållancle synes det som om idealurga­nisatioueu - en organisation som i likhet med elen engel­ska och nordamerikanska icke byggde på värnplikt -vore uppnåelig. Vid en elylik oeganisation skulle, genum l ag om avpassad t j änsteticl för stan1men, reserveus s to r­lek briugas i lämplig proportion till den i Ljtinst varande personalen. En given förutsättning för eu elylik organi­sation är dock alt garantier finnas för att stammanskapet 'eekligen finnes och ej blott stiir på papperet, m . a. o. cless avlöning måste bringas upp i .iämnhöjd mecl Yad som bjudes inom andra yrl~en. Få Yi behålla deu ettåriga l'reclstjänstgöeingeu för de Yärnpliktiga. torde det emel­lertid Yara skäl acceptera densamma ur s~ikerhetssyu­punkt. varvid å1·skontiugenlen till freclstjiiustgöring in­kallade giires beroende aY antalet Yakanser b1aud stam-

-306-

lllilllskupel \'id i)Y itiugsärcls bi!r·.ia 11. }~Led ii 1rd a npp till !l() '/o YakaHS CI' blaue! slammanskapet skulle d e 11 till tji.im;lgiiriug inkallad e kunti11genl e u nppg·;\ till (i31\ + -1:0% aY 3,725 eller i a llt :2.130 mau. l~ n dyJik ·ab i11JI'nt ntkaw;sif'fra mtrst e emell e l'lid l'iirbi1Jd1·as iiY en m· d e 1t synpunkten. atl cleL i löngd e 11 l'iir· sLatsYer·kel iL I' biJJiga1·e med eu låg [trskcmLingelil vpl. och fuillalig , viii ay]i'inad stam äu mecl nmssu1· av Ypl. och sYng 'stam. .VIal e r'i e leu erhttll e r bi.ittre. omsorgsfullare vru'ci. mindre behov upp­slå!' aY l'epat·ationet' ä \'i:ll'V. dessas c isila at'betskraf­Le t· knuna minskas och ko s lnad sminskniugat' el' nås. Möjlighet att gallt•a bland d e n disponibla vi.implilds­l\ontinge nlen är tiseu m· audt ·a srnpunkLet· föi'Cl e laktig. Genom att frikalla clL antal vpl. fr å n fr e dstjiins1-göring och i s l. låta dessa betala en säeskild skall, ökas möjligbeterna avlöua i tjätJstgiiri ng vat·a ucl e ' 'P l. bi:ittre. än va el Hu ii,, fii l'lu'\ Iland et. U ett a LM d c va1·a ab­solut nöclvi.iucligt, om ic ke biirdau aY i11kallebe n i jäm­förelse med hi:lrens vpl. skall k ii nnas fÖl' tung. U e nom d e u fiil'eslagua organisationen fall e r d e l as sig sj i.i.h· al t om vakanser saknas d eL blit' främst katego rie n .. slal.ions­ljänsL .. , s om icke inkallas ell e l' som avföres fr ån flulla1t. IJeuna J.;alegori iie d el r. c!. itYen ur disci]llinät· sy ttpunkt f' öre! e laktig t avfiira; nö(h ii n d i g h e len av att el ess a v p l. s na­r a.s L e i'L e1' inkallelse n ftr l'ull gö ra nyttigt al'lJele g ,), ·. all de1·as r ent militära nlbilcining blir eftersatt , d en nii.r'a b e­t·i)ri u gen med \·a t·v ens w·he ta l's lam im· e r], a t· d ess u lom l'iiga lyckligt.

För att e t'JI H e n e iT e kliYt ut·ganiset'ad min s v e p­n i n g s t j ii u s t m e d rin ga ko sluad för s lalsve t·kel synes d e l önskligt kunna J'dw den l iinga tjänslgö t·ingen i ft·eds­lid befr·ia Yissa Lrakle r s kustbefolkning ell er cl ela t· av d e n­sam ma. trakter Yalcl a m ed hii.nsp1 lill bel'intli g h elen flät'­sliicles aY för mins\·epning liimparl Jal'lygsmalet·iel. l) e n säluncla fl·ikallade lJ e t·sotral en skulle lhimpligen iiYc rJ'Iyt­las till flottans r eserv sam ! i likhet m e d kustsi g na lvitse n­d els pe1'sonal fr ån Jot sve t'ke t genumgtt 0 11 kot•l nlbilcl~

- 307-

niugsku r s. förlagd l ill l'iit' oden passande l id. Hii.I'Lill skulle komma skrlcli g ll e l d eltaga i e tt mi 1Hlre a 11l a l min­;.;,·e pningsöYningm' om l. es. en v ec l\ as ulslri\ c kllinf!,:. .\{itlsYepuiugsljii tr slen skr.dle Yid behov m)·c ke l liilt kunna lt'iida i funldiotr. sedall e l'i'tll'(l e rligt befi.iL nrAiliilldu del­vis r e k rrtel'a.t fr· ä n umlu:wrll ad personalgt·up p. a 1 il ii 11 t till oden i fr[rga. \ ' iss e t·lige u fi11gc orgatJisali11 11 e 1r e 1r Yiss tuilisar·1arl pricigel. m en d e t ~ir· ju inge11 atrlcdn i1r g inp1· essa a ll ot•gauisation i samma fonnel' . Och si.irskilt i d e tta l'a ll. dA lji\nsten forcit'a t' hm·ucl sakligen sjönr.anskap. Det lorde böra uud e eslrykas. a tt ruinskat b ehuv vid kt·igs lid a.Y Jullt utbildad e vpl. iivetliedes här·igeuum e m ås. :\ack­delen genom frikall els eena - at l icke rik e ls h e la vapen­l'ör·a befolkning övas i vapnens bruk - ftu· tagas på köpet. Det kan va1·a ski.il pnpeka att viss e l'lige n i oi'l'eds­tlaga.r nationens hela kl'ai'L skall tagas i anspt'iH::. n1en att rliiTför icke alla bör·a Lagas i anspråk unde1' fanot·na. Det e konomiska liv e t måst e ii v en fungera och e j mi nsl under kt·igstid.

På liknande säll mttsle f. ö. ä,-(m ku s tsi g ua.h-i:i se nd e t ot·ganiser'as, cliil'est man icke kan nöja sig med alt häYföt' laga personal utesluLaml e från lotsverket och ft· å n f. d. stamanställda eller' ick e i tjänst val'ande vpl. Tr att lr t\. Jla p e r·scmal i tjär1sL hi\d'ör skulle l\omplic e r·a organi­sationen och iika m a nskapsb ehovet i laud. vilk e t jusl m;\ste undvil.;as.

Yakanta platse r bland s lammen måste b esiittas med n1iwlr'e kYalific e r ad peJ'sonal och får d e t h e t'o p c'\ g l'acl e n a v nlbildning ho s d e nna om vid mobilise r·ing ombyt e s kall ske mot f. d. sLamansttillda. Gi,-et ä 1' att d e u a ktiva fl o t­lan i möjligaste mån m us le \·at'a fullt bemannad med b ·a­lificerad per·sonal. men d enna stå ndpunkt f'A1· e j deivas stt ltrngt atl resen·eskadm['l]a s t il h elt ulan. Ombyte virl tnobiliset'ing å aktiva flotlan får dock e j ske. F'örltå l­landeua å r ese l'v es kadrat·na komma, cl å slot·a vakanser l'i.lt'efinnas, att bliva mycket lika de. som un d tcla å de 1'1 est a av arm ens l nrppfiirband , d. v. s . s l or a sv ttr·igh e t e t·

-308-

kmnma atl finuas att rätt s köta tj änsten, men dessa sYä­r~.gheter ofinnas cleu dag i dag är. ehuru de skjutas undan. for att sa mycket mera komma i dagen vid krigstillfälle." Med cleu föt'eslagna oeganisationen komma clär·em~L" Yå­kan~siffi.'()J'JHI. f1·amstå tydligare. Det äe skillnad på om che1en for 4 . matr·oskompaniet rappoderar 80 % Yakan­ser bland arilleeimatroserna mot om es kaderchefen föt· en reserveskader· rapportel'ar att av eskaderns 65 riJ,tare felas 52 . Yill nationen hava Yaluta för sina å sjöför­svare t nedlagda ko stuader. måste c!å också motåtgär·cl e r· m ed kraft Yicl tagas.

De gjoecla i)vel'slagsberäkniugarna hava ytterst aY ­sett att. YJ Sa att ökning av pel'soualstaterna icke kriiYes . 'l'Yärtorn! En at man väg vore ju tänkbar, nämligen at l kompl e tt era UJJJJ besiiltningarna jJå uågon rese t·\·eskaclet' till full!, meu detta åter fordrae åtminstone inom officer s ­kåretl kaderökning m ed tr å tfö1j all(l e kosluarlel' . l)e 11

föreslagna organisationen torde i alla fall , Yad kl'igsbe­reclska]Jen angår, vara el en nuvan1nde i\vel'li:lgsen ..

Yi:il må det sy"nas tröstlöst att diskulera tjänst om­bord och övni.ngar i den skala här skett. m en vi må ste a l\.La oss för att bygga vapnets fr·amtid efter ciagem de­pression. ö v ~1 i n g s a n s l a g e t är abnormt litet tilltaget m ed hansyu tJll de ofantligt öl,::acle kol prisen. Den kom_ p~nsatio~J .. sOl~ erhålles , räcker icke att på långa vägar· t~cka pnsokm~1garna. Härvidlag får icke ansvaret läggas P~ representatwnen, ty vi måste ihågkomma, att om d e t är nagot anslag under 5 :e huvudtiteln, mot vilket riksdao'en städse ställt sig välvillig, så äl' det betriifTamle övnin~'S ­anslaget. Yacl Konungens r ådgivare tillstyrkt har· ri~s­da.gen bifall et. Hela anslaget synes f. ö . moget att för­~vmna oc~ d e ko stnader, som nu drabba " anslaget till flottans kngsberedskap och övningar·' uppdelas på en del andra anslag. 'l'y ytterst skola Yäl alla anslag inom cle11 forna 5. huvudtiteln, del I Marinen, syfta till målet · ·fl ni t ans kr·igs bered skap". De n nu vara nd e Qnslagsfiir-

- 309 --

cle11Jillgen måsle g iYa Yid hanel en a ll ÖYlJiHgar och alltsi't tjäns t ombord ~tr något Yicl sidan, något som icke är ab­solut nö(häncligL under· d et att denna cl el av tjänsten i själva verket är och måste Yara elen centrala. Sålunda böra alla Jcostnacler för sjöavlöning föras å aylöniugs­a nslaget ; en elylik öYerfiir ing Yore med tanke på de s tora ll esparingar, som uppkomma å detta anslag jämfört med i1 vniugsauslagets cEdiga ställning, befogat denna dag . 1\o::-'.lnacl en föe l;:oL m. m. bör föras å samma anslag som bekostar upjwännniug i la ncl, ko stllacl e n för artilleriam­munition sammmLföras med andra lwstnaclel' för artille­r·i et. Diet- och m essp cuga t· synes h elt naturligt böra föras ä samma anslag. so m helt bestrider manskapels och d el Y is. genom p o d i o n se rsi.i ttninge t r. und eroiTic erarnes be­sp isning ombord. liksom del fi)refaller som om kostnad e rt l'iir med sjiikommencleri ng föranl edcia rosot' bord e fijeas i't anslage t J' i) r· r ese- och traldam e nl;.; e t·s ii tining och ej i"L i·,yuing:oanslagct . Alt Yacl sum ombord konsum eras l:lY

skrinnaterialier ll elt s kal l fhra.s på anslaget till sk,·inua­lerialiet' och C:XJlense r ~ir i i\Yet·en~o;liimmebe m otl sammu princip, liksom a Il sj ö s I.~Tke bcfiil haYarna b ii ra . d is]HlHera Ye clerb(irliga anp art er aY unslngeu till cliYe r·s e behoY och lrycJ.; uings kustmul cr . Lål uss l;:umma in i deu tanke ­gången . alt alla ko s ltwtlcr för briinsle flinl es å en och samma til eJ, nue sig do giugo iit för · att likvicl e l'a kol l'tt ett ~ till aliggaml e ell e r uneler g[mg Yur·nnrl e fartyg, för att b etal a uppYitrmninge n i e11 l;:asärn ell er de ul g ingo som del i hyl'all fijr· e ll ce ntr·alt iimb ets ,·or·k. S kuJl e Yi icke då beLralda Yarje kl'IJJiu , som liJtöcligtYis icke kom Ljäu­steu ombo rd till go cl11 :-:.um en stiild fl'tlll flottall och Ynre icke e lt si'Lclaul bclnddelsesä tt del r·idla? l,'iirsl Yirl e ll sådant sält att se sakerna kfJmmer JJollarL d. Y. s . yl ters t 1mtiuucn. att EL lull \·al ul a f i! r ut girl er u a.

Y il ka l itltu· som ~·llcr·st skiJla p[tför·as kus lnad e r·rra f ii t' f lottans httllamle i krigscluglied ;.;l.;iek iir ju dock ej deL all!'<:J Yikl iga;.;tc . llmmbukcu ii1· ut l l\! d 11C'lt ammnnili11rt

21

-- 310 -

s ItUl es liJJ de olika s,ji1sl~ l'kol'llas J,il'fogall(l e i bc trdligl sliirTe omfatltting. ii 11 \·nd som ku1mat ske U11d e 1· d e se ­liitsl e t\ J' en.

Helntklar nuuJ e 11d asl ··iiHiiugsanslu.t-;el·· kiii)Jil.leJ' d e 11 hii1· skiss e 1·ad e Ol'!-\'i:l llisu l iol!CII all ställa sig he lrdligt dYf'ai'C iin den llUYal·;:utd c . .Vle11 dels iit· d e l icke 1\uslLta­derna i och för sig, som skola jiimföras, ulan ko s luarl e ,·na sedda i samband m ed d e u c f'l' e i\L som u[yj !lues, d els måste d e b csparingae inom a ncl1·a områden. som stå alL \·iuna, ic ke förglömmas. Dessa b espm·ingar äro. som lnl'( le r,·a m­gått av det föregåend e. a tt söka del s inom aYliilli ngsan­,.Iage 11 s Litla1·, d e ls in om d e n slo 1·a geupp a\· anslag, som ii1·o sammanförcia UlJ(I e ,· m1n)IJe[ "anslaget till flottans 11ybyggnad ( ! ) och uud e t·h ttl l ' .. En studi e av , . Ligga1· e i·,ve 1· d e i riksstaCell uppfö1·da anslag i l'eml e lnt vudtiteln l'ö1' i'l 1· 1920' ', speciell j vad a n gå1· stale1·na 3.S och 39 samt varvens m·b e lspla11 el'. ve rkar ganska uppkla ra . .llcle p å begreppet. ·Möjlig h e lema till avseväl'da b espa 1·in g a,· 1' 1·amslå då också tydligt.

F1·åga11 om hi.mpligas te o q:~;auisationen a\· d c u p e l'­sonal, som behöves för al t bemanna de för iil'logsflnltans ope rationsbasers lokala skydd nödviincliga fasta fi.i,·svaJ'S­ano f·dningarna, tränge1· iiveu till sin lö sning. Att häe m e1·a än som antytts iul'ymma denna ft·åga ii.1· IJgöl'ligl , men väl torde vara skäl peka på de stora b e:;pa,·[uga,· i förvaltningskostnaclet· , som s l& alt vin11a genum e n upp­d elning av det nuvarand e kustart.illeriet. :;[t all d e 11 pe rs o­nal , som kTäv es för kustfäs tning arnas miueriuga1· även ­som för Karlskrona och Älfsbo rgs sjöfronte r h elt l'ij,·cles till fl ottan och uppginge i dennas kårer och s latm· , tmd e 1· det aLt återstoelen överfö rd es till häeen. l<.: n inom sjö­försvar et olycklig duali sm skulle hä1·igenom J'ii,·:;,·j una.

- 311 -

.\11 d eu llii1· l'iir eslag llU organisaliune 1t ih·c u Il a t· sina 11 ac kd elar itl' ju g i\ e l. m e n d eu urgauisaliun. Sllll t enrlas l lltl.l' fördelar, hi.t·e ,· e j s tå alt uppbl'in ga, um ic ke Lu edeb­li ll gångeu iir nh egTiiusad. De t giil ler att Yiiga l'ii1·d e la1· uch 11liige tth eter mol Yi:l i'HIHlra. Om Yi icke miikla hiir·a en d11bb el urgauisatiou - och d e l. ghra \·i ic ke -- mitste \'i lämpa or ganisal.iuue 1t nuliuge n cfl e r !'red u c il skolor cli CI' e fter krig. f\a11 Yal e L dtt blint sn'lt· l '!

Slucklllilm i jaiiUHI'i l D~U.

Göstn J:'hr(' JlSVt.ird.

-312-

Pedagogiken till sjöss till häst''?

"en sjöman

l 'J'id s l\t·ift l'ii 1· sjöYi:lsendel, 12 :ie häft. ·i 919. sid. G2G ff. hm· löjtnan t l ~ . 'l.'hoebnrH lämnat en ~-a11'il'a ofull­s tändig. flm· städes missvisande och starkt pessimistisk framställning av innehållet i den peclagogisl-;a kursen aY oktober '19'1 9, och därtill fogat nägra antydningar till bittra betraktelser . *) Då det är mig bekant, att löjtnant 'rhorburns artikel Yäckt li dig tillfreds ställel se blanc! ett mycket stort antal aY cle yngee officerarna, kanske icke minst bland dem, so m enelas t känna kursen genom han:.; framställnin g, och även bland åtskilliga ä ldre, om än ä \·en bland dem. (att döma efter ka11ten G. Y\'ahlslr~:Jms au­märkningar, anf. bäft. sill . 63i ) cluck några ay rle J'I"iimstn haft e n motsall uppfattning, så skull e uml e l'lecl-;uad icke Yilj a låta el en samma stå obesYarnd. Dänned sl-;:all emel­lel'ljd fö lj ande fr amställning icke Yara e tt genmäle i YtllJ ­ljg 1nening. .Tag iins kar redan frän början lmYa b et emaL aLL jag ät· ax samma mening som hr Thorbunt i själYa 11riuciperua, i organisa lionsfrågan. Hacle jEig ic ke ome-

• ) TYYilt'l' lo l'< le denna at·Likul kli e i allmän!Jet lm J,ummit till re~p.

('iYila Iöt·l'lä~aJ·rs känncJlom ; för i1lminston r trP a \· "'' ilru· d vss lillYcti'"

il'kP Yal'il JH·kant fli1Tän h elt nylif'Cl1. Mal1iilllla Ilat' lll1Lkrl<H•·nlll't<'n <lll lilld<~' JT ii lta o~s <~lll il<·n ijy;ulc kt·itiken bcl'otl pä rent Jöt'IJisP<·ntl•·. J;ansb·

r•tksa tläl'p<t. alt man insl'tt, alt Yi Iiit·eliisai'L' l'nllasl tll'lYi' iit '" <t ll,Y<ll'if'~" t'i.it· km·s1·n,; g·•· slalt ning.

- 3!3-

del bart efte e kursens slut n eesj ul.;nat , slmll e _jag nog ämlrl ,;i:ikt framföra nedan anförda synpunkter. .Tag griper em ellertid med tacksamhet tillfäll e t att få svara. och hoppas, trots elen rätt tydliga m otviljan mot "civila före­läsare" . att min framställning kan påräkna det intresse , ,; om saken förtjij nar. - Nä1' jag nu yttrar mig, sker det c•me ll e l'ticl helt uch håll et för egen riikuing . Att j ag sYa­r·a J>, ffiridaras till nttgon del di:it'a\', att jag, elmm r edan ,; enhösten 1918 cumwclad att J' öi·eläsa j 1\ arlskrona. fastiiit ·len saken av rent militära anledningar kom att uppskju­las. icke i någon form haft tillfäll e att yttra mig över den uppgjorda kursplanen, medan b etänkandet icke bara gav fo rm åt organi sationen, utan ocl,så för föreläsuing e t't er t'ij r eläsning angav innehållet av vad som skull e framföras.

Av löjtnant rl1 horburns framställning frmngår att km·sen från sjömilitärt håll framgick ur en öus kau att skapa en handledning för oH'icerare som utövare av befäl ' enligt elen sid . 626 anförda m otiveringen till nådigt be­,.;lu t av 26 sept. '19'18 ) . Jag vet faktiskt , att detta varit huvuclaYsikten för dåvarande s tatsråde t och chefen för ,;jöförsvarsclepartementet. Men jag lmn Li.ven intyga, att därjämte förekom önskemålet att bereda sjöofficemrne tillfäll e till orientering rörand e elen för all ins truktion Yik tiga undervisnings - uch fråg eställningskonsten , varom ( ;eneraldir ekUiren för Skolöverst)T else iL d :r Beegq,·ist , medlem av kommitten. författat ett synnerligen högt ,;lmttat arbete. Därjämte har det föe mig omtalats, att aYs ikt en ocksit vore, att det skull e meclclelas deltagarna ell allmiinbildaml e översikt över fys iologi, psykologi och mo­J'alpedagogik m. m . Jag tror mig icke förråda någon hemlighet, om jag säger, att psykotekniken, eller tillämp­ningen av fysio logiska och psykologiska rön på det sjö­m ilitiirt eknj ska området först senare kom in i planen, 11ch aldrig fick elen plats i föreläsningsse i'ien . som cle u, på gruucl av tillämpnings t ä n k b a r h e t e n på det sj ö­militära omTåcl et , men icke på gnmd av nå g mi nämn-

- 3L4-

väed betydelse fiir konsteu att "s kijLa fo lk' ', on e kligen bord e ha haft r edan från b ö ej an. .J ag uiidgas el ii d ii r hem­ställa, att man beaktar, att elen anförda motiveringen en­dast d el vis uttrycker h ela elen k o m p 1 e x a v m å 1, sorn kommitten avsåg att vinna. Redan clärför blir hr 'l'hor­burrts framstä llning och värd ering skev. Vore det i an­förda mening angivna målet det enda, så hade nog ocksi1. vi ··ci,·ila fiie el i:isare·' satt oss uer·. uclJ, om mall fiidi'lt e r· del clr·astiska uttrycket, r·ivit oss i huvudet och undrat. mycke t ijver föreläsuingaruas rl et al j era t angivna i nnehi'lll.

"YI:eu rälmar man således mecl dessa olika syften , siir·­sk ilt allmi'iubildu iuge r1 , så kan det kuappas lue kas till , alt kursens ]Jlau var förhälland evis användbar. Vi "civila f öreläsare" visst e ju, alt efter Yår framställning skulle följa en sj1imili!iir t illämpuingskurs Ui r· a ll a el e olika ve­tenskaper. i vilka vi för· eliciste. Av löjtnant. 'rhorburns referaL (sicl. G30) synes nu f r·amgå, att de nna kurs emel­lertid avlli:1llcl la l a r·b etsve te r1sk ap (si'l bl. a . 'l'ay lurs y::;te­m e t och speciell t u r>gaui sationsfl'i1gor ur industrien ), vil­ke u uhec kl at sig ube r·uencl e av psykologi och fysiologi , Yidare matemalisk sLa lis lik, d emou str eranclet av kouto r· s­maskiner sam t slulli gen synpunkter pi:'L personalens upp­fmilnut och vtu·d. Jag ka11 i det h ela ick e uud e rlrycka deu re l"l ex ioneH. att mecl e11 siu lu r1 sarnmansii.l t lling n v till ­liinl]Jliiugshu'se ri . m ed sä mycl,el material J'eån industriell r!l'ganisat iun och kuuLursarhete. tl eu kanske ofl'ivilligt n1 e t' kommee a tt lrjiiJpa sjöufficerat·e at l finn a ans liilluinga r· som aebetscllefe r· vid ir Jclu ;; tri ell a l"i iretag, än g ijru nytta fiit· den sj1 imilitära Lji:insteu . Men därom kan jag icke huva n ägun hesiiimeJ m euing, bl. a . d ~i r·fhe, att jag ick e Ye l. ,·ad d ii r· i i'hr· e kum. arlll a l ii n ge nom löjlr1 ant 'Jllwrlmr·ns f"J·umsliillniug. uch jag har sjiilY UiLt UJlpl eva hu r· ol"nll­släucli g d e r1 iit·. Hmuvicla i cleuua sjömilili.i.t·a cl el Lilliim1 J­ni11g fiir e lagits av vad som förut av oss teoretiskt fram­stil lil s är· mi g bttlnncla obekauL. Fiir· miu ege n del Yill jag· hlutt säga, a lt har så ick e skett, kan i vaeje fall ansvaret

-315-

däl'för icke gäma lr ·iiffa de c iYil a fi:ire lii.sarna. Icke ens undervisnings r·egler kuncl e ju gäen a ay oss fonnuleras, då ju den kunskap, som skull e meddelas "beträffande de vid manskapets uncl e t'Yi snin g brukliga läeoböcker'na sa mt sät­tet för deras begagnande", genom lär'ohöckernas egen al'l nvillko l'ligen överflyttades lill tillämpningsknl'scu.

'l'ill detta vill jag emellertid foga, att jag icke är i stånd at l inse, hur clet av en sj önf'ficee rim ligen skall Jnm­rl a begä ras, att han skall giva en shelan allsidig ti llämp­nings kurs, för såviLL han icke genom eget forsknings­a r b e t e ( inom våra teoretiska discipliner ) hmmit för­Yärva sig verklig velenskaplig erfarenhel och uppfatt­ning. f1'ysiologi , psykologi och psykoteknik lmnna ej jämföras mecl er1 förltitllanclevis snabbl ä rd kur·s i. liH oss säga algebra, analytrisk geometr'i i 3 dimensioner' e ll er dylikt, som jag fi!reslällee mi g kan leda till formler' , cläe man ba r' a behi!Yer· sticka in e t t iakttaget ell e r skattat vä.rcle Jör· alt fi nna kommanclooeclet till en elevation.

Hm·uvida u n imiktni n gen på al1mii.nbilclningen varit läm]Jlig ell er ic ke, iir en helt a nn a n fl'ttga . Man hat· frän b/tele sjöoffi cer shåll uch b lawl ci\· ila fh r rnif<·. sum cl iit·um näs la u fullständigt saknar erfar enh et. belonaL, att många sjöofficerare s kull e 1eYa ett i n ägo n m[w isolerat liY, och att cläl'J"ör kanske en sådau allmä nna re OJ' ie nt er ing vo r e behövlig. ,lag är nu för m in del iugen vi.i.n av s. k. all­mänbi ldning, utau ansel' , att nö r· det gäll e1' fullvuxna med c tL [H'aJdi s ld Fke, vari verkligen i c l ~e litet matematik och matematis k naturve lenskap j i.1mte t\llämpningar ingår. bör· a llmänbil cl uin ge 1J \·ara e tt angeliigenh e t. so m de ha rittt att sköta sjiilva . J ag ansee det otvivelaktigt havö Yat·it Jrckligar·e , om, såsom hr· 'l'horbuen yrkar, lmesen bli v i t mycket m e 1·a inr·ildacl pä hesUimd a måL mer·a JH'a k­lisk u. s·. \' . Jag h at' ro at mi g m ed att söka 1iinka ut, hur en såda n e l'fektiYar e kur·s bord e vara ordnad. Den borde bestå av moralpsykologi , av unclervisniug i befälsföring . ex perimentalpsykologi och psy kote knik samt allmän di-

- SIG-

daklik ; Yidare ay e n aY:-> lulawle kurs ay ;.; jiioll'icc r·. inne­hållande talrika konkreta tillämpningar av det förut teo­retiskt meddelade. Rörande ·detalj erna häri kunde man kanske enas om följande punkter.

B e f ä l f ö r i n g s u n el e r v i s n i n g e n synes mig ovillkodi ge n böra ligga i hiindema på en sj öoffice r, var­ken fö r· ung ell er för gammal, som verldigen själv har r·ik ed'at'euh e t av befälsntövning. Kunskaper)la häri bor­de meddelas pral\liskt. ombor·d (sålund a lösas från kur­sen på land !) . mecl exemple ts makt. böra meddelas åt d e m. som J'ed au varit u Le som befälhavare (alltså n ii p p e­liger 1 td ungdomar. som i.i. J'o allt fö t' nyutnämnda ) . Så­lund a: dessa kuns kalJet· hii1'a meddelas p raktisJd , ty de 1·efera sig lill en fi:i1·digh e t; och för dem borde en sådan kut's kunna ha \ 'i\ckand e oc ll samlawi e kaea kliir , l' rll'ai1 leda m e ni ngsnthyte el c. J stt rl ana Ii ng ä t' edare nheten huvud­saken. Jag har den beslämcia uppfattningen. atl kanll·at­lig godhjäl'tad öppenhet i lämpliga situatiouer undet'stun­dom hat· gjort mycket m er nytta. än någonsin eu h el kurs kan giva. Jag har höd så mönga intressanta, delvis rätt vat'ierancl e, både humoristiska och bittra allmänna om­dömen över peestationet· i den vägen , att etL samat·bet e mellan äldre officerare med uödväncligheL synes mig böra leda Lill mycket värdefulla resultat. Sjöoffi cerama lära j u oc ksi.'t faktiskt känna va t'a nd ea så nära som. få andra yrkesutövare , och Cl eras pt·a kti s ka m änniskokännedom sttu· cläl'för oJta r edan J'1· å n ungdomen gansl.;:a högt. Att jag emellertid giSSifr mig till , att en särsl.;:ilcl ku1·s s kull e löna sig b eror därpå, a LL nog den kamratliga skou sam ­heleH och takten em ell fuH'H hindmr full efT eklivit e l i de l J'eu l p raktiska samarbetet , och att man emellanåt finner qffice,·a,·e, som sakna fön11åga alt. komma till rii Lt a just med elen siclan av tj än s ten, medan de i anch·a avsee nd en kUllila Vll!'a synnerligen J'J·amsliiencle. Bes tämda s l.:: äl li gga naturligtvis också ba kom ht· Stalsråclels sä r· skilda betoning av detta motiv till ku,·seJL Härdning ii t' bra ; utom av vi ss t slag. Låt oss inte tala om det. J ag 1illiHel'

-317-

m ig nu ft·ån allmänna psykologiska synpuukl e 1· a lt lill­higga. att ,som hel.;:anl , ju skickliga1·e man ptt g nmd aY na lnrligt anlag ä1· uti en fär di ghet , desto mindre kan man vanligen sjölv formulera r eglern a fö1· hancl­l ingssi.i tt e1. t~· man b a r· del gTatis. l~n av dem, so 111 f ått aebela sig till sin fii,·cl igh et och ski.cldighet i at t b ehandla rolk, skull e säkerl bli va de tt bttsle nHd enisa J' CII. - - Meu de tla iir· ju eu lekm a ns omdöme.

Att cl eu gä ngse srnåbarnspedagogi. ke m; mo1·aliska ,;yupunkt er föga lämpa sig Yid a rb et et med sjövapu ets viil'llpliktiga borde även smil barnen kunna falla . Dess psyko logi är ofla a \· atl lätt fmntinlme,·saldigl slag. Meu l!nder el e se uast e 1 O å 1·e n ha de anglosachsiska !'ulke ns ~~~· Ur·a männi;.;konppfa ltr1in g , ntom att den haft tillfii.ll e all visa siu suveräna e ff e klivil c l. uckstt val'il i lilll'iill e at! 1-!·iva psykologisk vete nskaplig ryggt'ad tli ga11ska tn iw ga ,;ido t· av en sunt r ealis tisk mäuniskouppfalLuing. .l ag kau sUt lill tj änst m ecl bestämda litleraturaJlvisniu gat· åt dem ,.:om sä ön slm. Jag lror dä 1·jämte att Yi ssa synput1ktet· ptt kat·aktärer o. el. fl'i'1n de psykiatri:-> ka a1·be le ua skull e kunna hj älpa sjiioUice t' en att fatta m~i11ni s kolrp er a \ ~är­

,;kilt ~vårhanlerlig a l'i. om Yilka lwns kan11·alnm giirtge nld 1·i g någonsin kan giva honom ed'ar· e nh et uch kunska­per, meu som uucl e1·slundom möta houum i ha ns ljänsL IJCh \ 't\lla öve rflödiga komplikalionet' och misst'ii r· ståncl. .lag ha1· hört officerare Jdaga i!ver , a tt 11 ilgn u i'hreläsat·e ·hcd 1·ivit studier på Kom·ac! sberg för atl U!Hi e r·Yisa sj ö­

fJ !fice t·a r e .. ; kauske kan hä1· a nföi'Cla omsliiudighel do c k belysa det riktiga chi.J' i. De l synes mig rl ä r'fi'H' . al l psrku­logiunclenisuingen i kueseu IJUJ·cle kompl e tt e ras .i a\· mig Hnfönla häuseeucl e. och småbal'nssynpunkt eru a lämnas i"1s idu. Mot den bakgrunden b ör enligt min mening elen p l'ukliska befälsund eevisniugen i enskild a d ela 1· ställas.

Y ad b eträffar p s y k o l o g i e n , om vilken jag kan­"'ke får yttra mig med s lörre detalj och på gnwcl av sär­,.;kild erfarenh et. så böt· undervisningen dä1' omfatta, del s allmänna metodiska syupu11kt er , dels sådatJa special-

-318 -

nmei\rl e 11 . "''rn kuwtu ~i ga lilliimpligl1 et på d e l sji'im ili läJ'Il

område!. Me11 lm1· i all Yäl'lcl e n ::; kall p sykologe 11. som

i 1·ege l ii1· .. i myc ke t hög g rad ci\·i·l ". ha n ågo 11 miijl ig h e l

a H v e la , Yad som har lillitmpniiJgsYii.l·d e? l~ lt och a nna t

ka n han · fiieut se s kall vm·a rikli g t, t. ex. att n attb liucl ­

Jt e tells f ennme11 , d ess vanliga fiie ekoms t på f a rtyg e ll e 1·

]J la nd sj öm ö 11. så1·skilt efte1· n ed sa L1 kost . bör· vaea b e kan l.

.Jag lyckl e mig i"iuna. a lt däi'Om \" 0 1'0 ic ke i"å, it\·ell blund

mi na illrl1· e tiltiil' a i'O. i c kr und eniiltad e. Yr e 11 l'ölTes lc n '!

Hnr skall ll a 11. si:il'skill i d e n psykot ekniska cl e le 11 av s i11

fl'amslällniug, l\Ulllla liim11a rikti ga fakla, som kunna an­

Yän d a;-; fii1 · a lt fi1u1 a ,. ei\.lt jll'tl(lukl .. i olika \·e r·ksamheler·'!

Nt\ h a 1· jag prin1lim lJliYil liJlfl'i\ gad . Yilk eu fii.eg l'lam­

m e n Yicl 11a1llig s kjul ni ng biir lw f'iit• att Htra minst ::;yH lig.

och Yilken fiirg såda na la mp o 1· ombord , som i mins ta m å n

s k ola Yara S)' IJJi ga u tif1·å n . Uen 1"1·ägan ha!' jag b es nu·al ,

och r esulat en av si:i i·s l-:.ilcla s kjulö\·ningat· hava så Yitt mig

be kant b e kr· iiJtaL sva1·e!s rikti g h e t ; k a n s ke iiv en o n och

a nnan iakttagelse t'l·å 11 f'r·ämm a ncl o ma1·ine 1· . Kan s ko

Jiu11s d e t fl e 1· ex e m11 e l. som Ii ka lii t t ku11ua b esYal'as. Men

ll tt!' llli:tlJ så komm e 1· till psyJ\o l e lmik e11s f1·ågo1' a ng . 2)

.. rä tt metod .. fiir · e l.t Eli 'h e te s nlf'iii'allrl e, 8) .. r iiLI pe r· son­

Ya l .. fii1· c u \·iss nppgifl. fr. o. 111. e 1r AO e ll e r· s kiil ;:u· e aY

Yi~ sa irtsll'llmeu l 1 märse n l. ''· m. ai'LiJl e i·ib e Ljiiuiu g. sig­

u a lmal r·ose r· ( e ll e r· \·ad rle ll e ta·1 ) . g-uislle leg l'Llfist e J· m. fl ..

så se t· jag inge n a ull a ll lus ni u g . ii n at L p sy kolo ge n f å 1· fiilja

med allra mins t nå gTa Yeckor på e n a y d e s loea biHai' IW

1rägol mill(lr e ptl en a \· d e s 1ntt. *) uch a tt ha11 f[u· laga kii11 ~

I te rlom um d e <ub e t o rt , som ntriit·as. • *) ( De mu1·ina h e m­

ligh e t e i· ua fttl' m an väl hemlighä lla för honom e ll e !' m ed ­

dela i uiidi g nlsli'ti c knin g allt e fl e !' Ji:impligll e tssynpullk­

t e J· , o1u Yilka jag natul'ligl\·is ick e kau tiga kii.un e dom. )

Hau s kall ju \·i-sse di ge n ick e gii1·a tillämpnillgEl l'lW. m e 11

· ) HP:-;l'l' YCnt Lid l' D t· aLL lt fll1 /1 in n l'!' Iii r a sic;· (jn•n·inna il\· en sa

f' /cm entiint IJCS\·ärligh etcr so m sjösjukan!

.. ) Analogt gii iiPt' ju Ya t·\· nc/1 at·till t• t·iaYd t·lnin f! i land 1

- 31~)-

J1uH s ka ll jn ii rHltt m e dd e la d en leu ri. som dert militliee

lilliimpar·en s kaiJ lillämrm! Siir·skiH h a 1· hu11 ju a tl lag11

känn edom om, Yarest. maximulpr·eslatiouer fö1·eligga:

med dem bö1·a ju cle fiirsta föt·sii l(etl fiirel agas . Om sjii­

ofl'ice t·arue då Yerldigen laga h a nd onl h onom och han

få1· d ellaga i b ttcle Yat·dagsarb e t e och s i ridsövn ingar, h a n

;-;eda n får tid på s ig alt tiinJ-:a igenom s tm·a gebi l av sia

egc rt Yeleuskap Jltli'all clH med s in nynuma e l'f'ar e nh e l, i

de 11 sji'llllililiim lill e r·a lure u laga l ~iiuued om om d e pl'O­

llielll. so m d ä r b e h a nd las. oc h smälla a lltsammar J, så b ii i'

ha u. o m 11 a n ii " e J' h u " n d h ii r l i l l d e m, s u m s c

p r· o JJ l e m . ku11na hi Il a i c ke sä 1't1 uppgi ft er. ( IJ e l siiger·

sig ;.;jiilYI. all Il tJg ul d~· l i kl ]J ii e iiYe ll fysiolo go rt h a miijli g h e t

lill. ) St\. t. ex. liinli: e l' j ag mig, a ll lik s nll! ps~· kolug i e 11

.' ~·sslar· mecl syu\·ilJOJ' och diYe i·so skallningar aY o b,i e kl i l

l il l 8 dim en sio11 c r. o c il l i kscJLn d o l Y id a u Hiys e r· ;w sp[u·­

ntg llsl'iirar· e s a 1·b e le Yisal sig. a tt dessa ii r· o utsa lla fi)t· säi' ­

;-;k ild a, a \· s in maskins a1·belssält och omgivning fr ain­

kallade syuYillot'. sii es kilt felskattningcu· El\' YinklttJ' , aY­

sltuH I ''· (i .. så ka usl' e lmn finn e!' lale ika sådana iiY e u i

sjiiYa pne ls a r·bele, Yill, as s tol'lek l1an kan miU a, och l'i'lt'

,.il kel ltar1 l\ llll angint kor ·r· e ld io11 e r . StJ mycke! ombm·d

ptt e ll krigsfa i· Lrg iir· jn ock iW maskine ll nalue , all iugen­

jiiJ'spsykole kni ska Ol'fa i' e iJhe lo r· sannol ikt ilga lilliimp ­

uingsoJJll'ltdell ombord, p [t \'UJ'\ e n o . s . Y. Men d e l ii 1· ju

klal'l. a tt ba i' il tiltancl e i c ke l e d e!' lå ng t. H a n kan ju ic ke

Yela. om et\' honom gjorda ia kttagelser e ll e r funna UJJ ]J ­

;-; Ia.g ti.r· o ax \·ii. ed e. Ha11 m äs te cläd'ill' h a tilUiH! e att för e­

laga siln; kild a pu s pec. !JI 'obl ems lösniug inTikl a cl e under­

c;ii l,ninga l' fii1· a l L kunu a b e döma . Yad som itl' a\· Yi ld e ll e t·

ick e . IJ e lla ii i' e u bl'i s l. som ijye i'Jmnul Yidlärle r d e 1t i all

lii ts t lidrtin gspoJmltit' \·orcln.a psykul e k~tik e u. \·ill\ Oll ol'lii

auuon se1·as iW folk. ~· ilka a ldri g 1.dfÖI'I e rJ p s ~ · kulog i,;k uu­

<leJ·sii kniu g, sunt ej kunna tolka e n m asJ\inri luin g e ll e r·

kiiliJl<l d e e uklasl e r egle!' ua fö1· b ediimancl e ay e tL r e sullal:-:

tilll'iir·litlighel. De l r· e klam e ra s som gällde d e t en pat e nt -

- 3:20 -.

medi c iu. elle1· miljonvinsl e 1' l'iir ilHlu s [J'in. eller t'inna11det uv si\J•skilcla sp ecialb egåvninga1· hus vare nda incli,·id . Skall l1 ela s trävand et ljö.na n i1go L till. f il1' man sanHeJ'lig-e n lära tt~s killiga p sykologe r lit e t m e1· insikt nm sina b egTiins ­Jungar än de nu äga. Jag ä r nu b es lämt övertygad om. att d essa ung cl om soaeter, om de än just nu sitta som · ii ggs ka l på den nyldii.ckt a kyc klingen . s kol a så sm å uiu gom ramla bod. Och därför tror j ag. a ll de t löime mhd an a Lt gö ea fhr sö ke L. Seclau k ommer el en elem entäea undee­Yis ningeu no g att bli bra, alld eles av sig själv. .Yi en cft er­s~Jn J)S :\~~colo~·en ald1'ig kan bli riktigt sakkunnig inom det :-iJOllldLtara fack e t, bl. a . cläl'i'ö e, att han ick e kan li.i1'a sig· själv utföra. e us e ft er å ra lal. alla cl e veJ'ksamhe le J' ha~1 iigua 1· siua studi e !' å L så biir <.l euua aiWJ'dning kompl e tte­ras m ed, att å l lämpliga sjöofficerare h eeedes tillfäll e att inhiin1la g t· u 11 d J i g a kun skap er och tillräckli gt omfat­tande J'orskni ngse l'J'areuh et inom p sykologien. ALl cl e11

utbildningen b ~i s L kunde förvärvas vid e tL av ingenjöl'er l ~ Lt p srkut ekniskt inslilul siige l' sig sj i:ilYI. t. ex. vid ingen­.JOI'sve te nskapsakad emiens i nslilul, om e tt s[tdant kommer till sltllld , a!Jl'a h~il s t. (.Jag i.\1· djiiev uog a tt pt1sl.å detta av en om uwl e J·I eckJiad händ e lsevis råka1· vara den. som UUt 11ppdrage t all föl'b e1·eda e tt sådant. ) L·wi e J•vi s ­JI~Hge Jt vid uuiveJ'sit eten i psykologi m tts le ii.nd tt gå ul pa h elt aud1'a syne n - fij1· s t och främ s t alt fijJ'b er eda l_Jumur~ist e r fö1· de J·as JäJ'a J· gärning i våm g ymnasie J' i lJlosofi~ k Jlrop edeYlik . . Jag skattar· säluuda psrkilt ekni­l~ e JJs. bad e omedelbam och framlidsväecl e avsevärt högee HLl lo.Jl11ant 1'hodJUJ'n; om jag i känslan av vikt en av det stora mål , eft e1· vilke t såväl vi civila som militäree sl1'ä~a , få r till ål a mi g e tt Fkand e. så gå r· det ob e li 11gat ut pa. att man la1' sikte på e tt m ål a\· hät· anförd typ. De L sage 1· s1 g själv! . att denna psykologikut·s m ås te vcu·a td­följcl av laborationer. Blott i förbigå end e e J'inrar jag om. att kt_L_L' SelJ cläJ·med väsentligen förlänge s - och förcly 1'as.

"'ven på d etta område vill j ag hava b etonat alt el en OJ'ga ni satione n, i. varje fall i biil' jan ftw (som ja~ ha1· an-

- 321 -

ledning a tt tro, oc kså plane t'as L' eclan vi d e t L upprepand e ) . främst arb eta m ed officera r e av i allmänl}et kaptenerna s och de äldre löjtnanternas i'dcl er . Att å a ndra sidan ute ­sluta sådana av de yng r· e. som till äventyl's känua s ig loc kade a Y uppg iftee as denu a typ . Y o r e siiked o1·i klig l. J ag vill ock b etona . a tt äve n ULl der d e se uas t föeeva mncl c förh äll anclena j ag m ed glädj e kunnat allteckna mycke t välkomna sp onta na hji.ilpanbud ay un ga fiini 'ikae lill de ­mo ns lJ'ation er och dylikt. de dagar. vi had e appa eat e t· att visa.

Otvivelakti g t YcU' de l seuas t ett slOJ'[ mis s tag. att d id a ktik e n fann så lit e t b eaktand e. J ag h a t· f öt·ut an fii l'l. a tt tillämpuingsonuåde l Y<H sj ömilil i.i.rt: j ag böt· tillägga. att j ag ick e tror så 1nycket ]Jå e n p edagogis k km's . som ic ke omcrl elba l'l lillii.mpas på sitt b es liimclu ma LeJ' ial. l~ fl edd h a L' jag em.ell edicl fä ll en ldaeaL'C upp ­fat tning aY, i vilke n b etyda nd e ut sträckning t. ex . på sjii­gosseulbildningeus och i.ixen r e kJ'ytutbildninge us unuåcl e Hllcle n ·is ningeu m ås t e b e J' Ör a ganska ci\·il a t ing: had e jat< ve la t de t cl å , h acl e jag . i rl en m {tn ticl e 11 de l Lillii.t. rlriYil b[t­de fr ågekon s te ns och elen i)\Tiga did aklik e 11s teori på mina förc li\sningar. .Yl e n man l;an s ke erinrm· sig· . a tt för eläs ­JJingsa nl alet j i.iml e a llt ale t limmar för d em onstra tion Y at'

m~-ckc l b egriinsa l: och de l b e J' odcl e i cke på fur eläsare u. lJc u, som här näs t, om cl e t blir något h i't m äs t, få r utföra den uppgift eu Hir id e f il und erl åta a lL m edel eJa såda11 lllH ic L·\·isning . Men deu b ör no g m edd elas i samband m ed praktis ka uYuingar m ecl just del li.iejungem a leeia l. sake n gi.Uler. J ag vftgar icke y ttra mig om , lmmYicl a det ii.r h\nqlligL a lL ma n söker u l en fö r s t a l' a n ge u s p e­d a g 11 g för att gisa såcl ct ll ha ndl edning me cl tillhörande leori. eller om m a n dela r oc kså denua kurs i en t eu t· e ti sk del. so m kunde gå in uncl e1· psy kolog ikuJ•sen och e n Jll'ak­lisk uYniugsseric. S lw la dc se naee övningarna t j äna n å­got. l ill. så lä r a dc f i't utföras som ijvuin g:-; - och pt'oYlc k­Lionc J'. me el k1· i l il ;: . oc h m ecl go tt om lic! till förfogande.

- :-3:22 -

])eL fnunglir Yiil av deL httt' anförda, uLL jag i r i:iLL i:>å vösenlliga hänseenden delar löj tuanl rl'iloebu t'Jb i:>yHpnnk­te t· fllt kursens OJ'ganisatiou. ,J ag har hät• försi)kl art teckua eu nilgo l'luuda effcldiY ut·ganisalion av densamma. Rörande en och annan ol'ganisalot·isk ojiimnhet vid deu föPsLa lml'sen finuer jag otJöcligt att Up]lhttlla mig, d tt jag iir föl'\'issad om, att sådana uncle!' alla förhållanden skola Yara eliminerad e, då elen till ii.Ye1ttyrs g iYes hi)l'lliisl. -.lag bchiiYer Yi:il icke siiga, at! jag liYli gl inser. att de lta ät· framLiclsmusik. Men även stt tJ·ot· jag. vågat· jag hoppas , att löj Lnant rl'horburn och jag icke ä.ro siiedeles långt av­lägsna från varancll'a i principsynpunld. Jag tillåter mig att - i ot·alot·isk stil - göea ett sådanl antagande.

. Men då , beer 'l'horbUJ'lL föruLsatl sählllda all Yi hade enat.~:\ - och med oss kanske icke så få av herrar oilice­rare - om en i clen11a riktning revidet·arl kursplan -hur i:>kulle det mt'mne ha gtrtl, om man ft·amlagt planen till e u sådan anordning r edan från början? Jag troe, att den hade haft ganska små utsikter till framgäng , på •Yruncl av alla dem. i:>Om ttuclock icJ,e ltacl e laa·it t· ecla på t") ' u

det helas mening, och alla clem, son1 gripas av unelediga sensationer, när de tro att deras yrke skall - förlät den förskräckliga tysk-svenska roLvälskan - ' 'förpedagogi­seras". Det fömtseenclel lät· åtminstone mig. alt den första kursen allt hat· haft sitt mycket sto ra värde i:\Om det första steget på väg mot ett mål, som Yi kanske icke iiro alldeles oense om. Förlåt barnet, att cl et icke blev rött fullvuxet! Littom oss därför hoppas på, atl el et fin­uer mera hjälp fö1· sitt unga liv i fortsättningen. Ett sätt f'ijr lilen att bli i:lto r är väl äudå det, alt successivt ge­uomf'öt'a en omvandling i eu riktning, som jag har antytt. Och civila faddrar kan väl barnet ändå fä ha, även oni det skall bli eu högst militärisk sjömanspojke?

- 320-

.l ag fortsid Le r med ett Jl~ ' tt JH'aldiskL yl'kancle, Yar e ,;ig ht· rrhorbum blir med eller icke - mAlle kut·sen även i å r komma till ständ. och e n 1-nnläggning i m·an tu1fö t·cl ri ktning påböejas!

Sedau komn1 e 1· jag lill de punkte r , diit· jag Yill e tt ,;um la vii nda mig mot h t· 1'horburns framstiillning. Sär­skiii vot·e det mig käl't, om det hade förekommit en rik­lig pt·oportion i refer·atet av vad som i föt' elibningi:\s e ei e ll verkl igeu förekom, och Lin met', om jag hade blivit för­,.;tåcld en smula. Men över det seuare skall ju eu p edagog icke ha rätt att klaga. Skilcleingeu aY uttagnings­JII'OCeduren av den amet·i kauska armen ~i t· alldeles fel­akt igt återgiven. Yad som beLecknas med appara­t er för psykotekniken äeo vanliga psykologiska appara­ter. Det antydes, att laborationer vat·it öni:>k.Yiircla . .lui:>t min tanke, men hue anordna laboratiottet· , då l118J.l

ilar till förfogande blott en apparat av vad slag - och Yii:lst +O åhörare, laboratori et blev ledigl från medicinsk uneleevisning kl. t2 , föreläsningar pågingo f't•[m ( l eller ) 2 till 4 och två timmars snabbföreläsning ( jämte demon­stration ) pr dag i ett ämne som psykolog i, även oavsett hehoYe l av föt'bet ecl elser till niista dag, yan ligen kt'äYet· ,;i u man? Att pr·aktik vari L relativt lätt alt ordna tillåtee c;ig därföt· kursledm·en att fötneka; eeclan själva besläm­niugal'llas natur betingar, att kurs e n så skulle tagit otrolig l id . Ha d e emell er· t i el laboratione t· begärts, st't ha el e j ag na­lur·lig'l\'is s tällL mig till föt'fo gancle i tillri:icklig utsträck­lling, med de medel vi had e. Att 2 barn clemoustl'eracles hct·odcle natmligtvis icke pä, att de i och för sig hade attgot intresse föl' sjöYapnet, • ) utan dät·på al t med hjälp

• ) Herr Thorbums kritik här ii r lika missYisandc som l1ans J; lago­lttal iiHJ' gro<liJjärtan oeL1 kaninlungo,· (sid. 632 ) . i\len Yicl den senare lillkonllnc t· den lustiga inatlYertcnscn, att han (sid. 628 ) IJ etcektHU' tl e­ntonslrntion HY t) I'Odh j ~irtan od1 kaninlungor som ··,·n YälllchöYiig t'Pp eti­lion" III' allmänlJildningssynpunkt ) . :-:äg mi g. Il e t'!' Til o t·IJut·n , Yilk c t­d••,·a Ya t· det rg·en t l igen : Yiilh cllöYJ i;..:t c Ile r bara löjligt'?

-3:24 -

av d essa fursi."d-: CtJ praktisk m e tod och ft·amfi",ra lll cl e s:::

snttt e t·ligen geu e t·ella allrnämnetocliska. pi't Yissa rna l e ­

n~ a t j s k a grund e t· beroe nd e giltighel fiit· fd\gor riit • ~:~nd·e p e t·sonYal i.iYe rlmYud kund e d emons tre n t.s . - Lill c ralut·

Yat· aY mig i tillgängli g omfattniug ft·amlagd ( e tt

fyrtiotal arbeL e n ) . (he t· ps~· kul e knik fanns n~islaJJ b a t·a

ticlskt•iftsuppsal,.;er. - Enelast på danska har seclau ut­

kommit ett sammattfaltaJJd e ;:u·b et e . Alft· e cl L e hmau :

Sti"lt' si ntbylt e l och IL I\bhYn 1!)10 . som h iirm ed m it nna r e \;o.mmcnd e t·at. J•:hut·u d e l blutl omfa lla t· Yi ssH

d elrlt' aY itmtt CI, lrnr jag em ellel'lid al L si=\xskill :l :dt·a

d ele n erbjud e t· m~·c k e l 11Y iulr esse fiit· sjiiofficerat·c . P å

a ndnt språ k finnas iiunu in ga niimnYät·da, ni'lgo t ,.; i\ ni\t•

tillf re dss lö iland e ;wlw l en n Y sa mmattt'a tl aud e ,.;lag .

.Jag cm lec kn a t· slulli ge u m ed gli\clj e . att lö jtnant

rrhorlmrn anser d e l Yot·e kl o kt. om nägn n ( sjöoffi cer )

finge i uppcleag a LL f ölja psykol ek n il\ c u. som "kan sk e li\ng t·e fram k an komma all bli ay ,-ä rd e fi ir oss ··. ::-.r en

j n s t d e lta yisar h ä n. euli g l min m eHing. JH1 e l t fe l i h au s

J\-rilik. rry m an k an alclt•ig Yänta s ig Yä l'd efull a J' e ,.;uJla (.

om man i~ke sj i.iJY m·bet a r m ed, och att den sjömilit ä l't

rikLi g a p sykotekniken ·i ulla ncl e t i fr amticlen skull e rned

i.il s kviird inl e rrwlinnalit e t g r· a t i s s t i.ill a~ till Ytu·t fi,t ·fo ­

g-a nd e j Lid s kl'irt e t• lll . m. Jl til' d e n erb j ud e t• u rtgn l aY Yi.i r dc .

~·åga r id:e cl eu ciYil e fut·eli.lsat· en h oppas . Han h al' någon

edarenhet aY, hut · sy[u·t cl c l ä r a lt Yinu a kiitttJ cdom L 11 . m.

om d en industriell a p syk o l eknil~en i dess a nYänclnin g h us

e ns ki lda inclus Lt·iella f ö l' e ln g. De sjömili tära p sy ko te k­

nis ka r esulta t en fl yta ic ke i land som mino rna. som Yi

bunt a fän ga Yid d 'tra kusl c t• , och Yilka s ll e mli gl1 e lc r Yi

sä komma i b csi LLuiu g aY. rl'ill slut y j]! j ag bl u l l e rima um. a LL d en e kon omiska

s id a tt a ,. sa l~e 11 b egränsad e f ii r eläsningat·uas antal , a ll be ­

g l'iitt sniugen i l'iir eli.isuings unlal framlnw g ~mabbl'ii r e lii s­

llill g, di.ir impulserna och id 6e t'llU m<h t e blint lmYtHisa kc u.

oc h a tt und erYi s ttinge u dödii t· icke lmnd e ge stal la,; nlJ su ln l

- 325-

elementärt , ell e e tillfäll e till peaktik g i,·as (utom uY oYall

ang ivna skäl ) ; att fackbildad a ssis tent ic ke stod t ill fö r­

fogande ; att d e sYen ska ius tituten icke f örfoga iiYe t· no g·

apparat er ; att f ö t· mån g a tusentals kron o t· j 1'ys klaucl b e ­

ställda apparat e t· icke kommit, ( och till s lön·e d eleH ic ke

ä n i dag leYet'e eats ); att på geuncl av cl e ll korta fö i'!Je t· e ­

cl els eticl en f ör kUJ·sen encla s L n ågot hundt·atal scioptikon­

bilcl e t· ku11nat iorclni11ggöras: och att el e L dock gälld e alt

g iva en fi:Jr es täll11in g um h ela t•ikeclom e n aY cl euua Yc len­

s kap; att tillämpningskurs e n skull e följa eft erät: sam t att

en för eläsare nalnl'ljglYis hnJlpas. a tt haus tthiit•at ·e fö l'­

res ten sjäha skola mät·ka e lt stod anLal tillämpttings ­

m öjligheter. d em ha11 ick e auat·. - .J ag kuucl e uug forl­

sätta ä1111U e u stund . m e n m ed d e t sagd a få r, f ii t· l il\ fiillel

å tmin stone, Yat·a Jt og. Blott tillttl e t· ja g mi g li.ll slut aLL b e luua, att cl enna

a rtikel eudasL ultryckel' miu pel'sonliga uppfatlniug, och

a tt d en iJtgenslädes . ic ke e ns där jag h e t· ö t· anmät·kni.ngar

m o t d elat' a y kut·s e u, d em jag icke sj ~d,- ltaft m ed al l g öt·a.

uttrycker någ utt auuan c isil fiil'elictsal' es cll e t· någon HY de

sakkunniges synpunkter. s<l Yilt jag Ye l. Jag hal' i ck e

e ns m ed n i'tgou av dem diskut el'al d essn mina sytt(lUttldel' .

Götebol'g- de t1 l m at·s lD:?il .

(; . . \. Jw.'!lerholm .

Tidskrift i Sjönisendet.

- 02fi -

Den militära hälsningens innebörd. iiYCJ'siitlninct a\· J. S c h n e i dl" r.

l decemilerttllllll'l'l !"lir l OUJ aY L. ttil ed ~[ales ::\an:ll

lllsl ilul e i>t'iJ(· ec diJl~,; f'iuucs e 11 arlik e l ay C'IJ11llll<ll!d e 1· H.

B. \Vyganl beniim11cl: ··~\nklagcbe l'(ir stwbbYiilrle. aulnl­

ningat· om m e dle11 fiir d ess ulJ'()taJHle smnl JJefiilch ~lll­

SYar·· . Den del en art ik eln . som JJ e lwlldlcll ' ntht·ik e 11 s

fö 1·s la cleL lui'(IC Immet'i:l sakmt aktualilcl i d'tt·l land.

~~rlikeltts seua t· e d e l iit· ägnad ät dell militiit·a discipline 11

.t a llmanhel och siit•skill lliilsniuge tts iHu C' J>iit ·d. IICil tu 1·de

del icl~e sakua iuL1·ess e all liira l\iimta dc11 nppfaltnitJf!,

som hanliJJlJHIJl fi.Jt·efitJJlCs illillll ri C' tl s lon1 d e m 11 kt·illi s bt

t· cpubli ke tl.

Fiiesl uch l"riimsl l'iit';l,·as d e l. l"ranllt{tllct· fiit·l"allarcn.

~-lot · 1Jl1l:--;ut·g Yirl uppfuslrcw a\' s[t,·ill b c fiil sum nHtuskap

~OJ' JJtbnllgande ay Cll J'äLl åskådniJJg·. Siit•s kill bii 1· uuga

tl1sknrpas ttödYitlJ(ligh e leu <l Y IJYillkudig ]~· duad. r esp e kt

fur 1 J\"e~·ordn<:~d e samt p eJ•sutJlig sllrgghel och (JJ'dniug.

luslruldwne r 1 cles::;a a\·see ud o tJ ::;kula icke h egTänsas till

r~ hylnlbildnillgsiid c n. utan nrra fiiremAl fur uppt· cpad e

Jl~U1l iJJ ~teL'iC J'. St1 . . t. ex. blir manskap , som p c t·m i l lents.

olla pum.IIIltas om att d e r epresent era ;;[t ,· i_l[ floltau i <l oss

h elhet sum det fart~·g d e lillhöt·a och iJII elt gu ll npplt·ä­

datHie brtngar h edet'. nnd e1· del alt mulsalscH dt·ager

skam e.1 e tHi asl iiYcr iniliYirlett utuu ;;,-e,· i fi"11 ·sln hand

-- 324

fa drgc l IIClJ t!iird!el' Yi.IJlllC{ i dess iJ eJ IJ e !. lJi\ isiuJJ 'i­

o ffiCei'Cll'llH bi"JJ 'U 111"!a l'iit· s itt nwnsknp retlug i.JI'H fiir lt iils­

Jii llf.(ells i lll1Chii!'ll.

1' nd c t· Yid oliku l illf'iillcn l'i',!'C lugnu fiJt·hi.Jt' med tmtlt ­

skap . s111ll UtHi et'l i'tl it alt hälsa. hnt· d e l Yis<J'l s ig nit lllFlJJ .

!llCd ledttillg u,- s\·<trcn kun itHl elu si'ulanl tlH\Ilskctp i lYtt

klasser. u ~\mli ge n de. som icke sc lt deu lliilsttittgsberii!ti­

gade. och si'lcl tmn. som m edYeicl "iikl l1ttda tii!rug-a sig

ll~i.lsnittgetl aY mut,·il.ia fiir densc1mma. Hetriifl'uude dell­

Ita sena r e kategori lti:ll' del Yisul sif!". all i dc fl es la rall

anledningen lill hi\ls11ingsuYiljan i.i t· a ll s l1ku i ht·istDttrl e

inslrukli.on om ll i.ils llingen s innobrircl. Om matJsl\ttpel

e lldasl fi11g e klart J'ijr si f!.· hiil sningons Ye t·ldi gtl i lltlelliird.

skull e del i sliillel Y81'H e 11 kftlla till stollh et alt ftt h älsa.

l1 c lllta hiilstti11ge ns ittnchijnl biir· med andra ord

hi\tlr·e studera;; aY si'rYiil ll efid sum mau s l,a p. Ue u. 'iill1l

midE' I' CU i.JYei'IIJ'dlltHJ. bi')!' tiiuka: " lTitJ' iit• e 11 i"IYCI'OI'rlnacJ

i 1111 111 d e [ H kl H d C Ytl Jl CLI. SIJ lll Y i ])/ula [ ililti11'CI. * ) .J ag är

.;tu lt alt ltiilsn de11 nttihn·m ha11 bii t· . l~ - dett J' e preseutet·ar

il e 11 my1tdigh c l. som ,iag iir sk~·ldig ntl i enli glJC' t med

l<titdch. a,· f o l ke l s! i flad e Jagat·. J~·<ia. l del jag ltiilsat·

lwi liga r j el f' l)f'l'eulligl min ll)·JJning till 'tu· f'laggu... IJ [t

!lett ,.,\-e t'IIJ' ciLtHtl c eiYiJJ 'ltl'. lliit' huu ltinka: "J hit· i.ir eu 'i iJlll

l ill lliit• samma aklttingsYärcla Yap e ll som jag. Hatt hiil ::;ar

dC' 11 uuiftn•m jag: lJiir p[t gnllld a\· dec;s itttt ehijJ'tl. Sttsom

l1iit·a r c HY tl o11na tmif'Mm är jag stoll al l llosntt·a lJ iils­

lJit lg Cll: .iag g iYe l' jl i\ SHJllllHl g{tllg Jlli[[ CJ'I\iitlllallti C i\[

d<• tJ lti.ilsatHies lojatit e l 1)('11 gi\·et· c ll ii}IJIL'i nl!t·ycl\ itl Yit t'

!..!"l' m ensamhel. "

Lttl oss l'i't bol'l d eu lnmlJHW JJli ck. Slllll ofta [tlfiiljer

ltiils tliltgCll, iiYeliSIJDl d e l Y{t l'Chliisa I)Clt sJappa sii[{ J'ÖI '

lno111 :\lt tt •t·ika:-; Fi\r, •nlrl ~tttll ' t' !ik~oJJt i l'IPt'it andt·a l~lnrlt•t· ilt'

!iill,nin .~~[di l;l o • n /ll · ~· l ·i[n,-.ad till do·JII. '''III lilllii.>J";t '"llllllil lill\.lllhifol il\"

l' i-~t·:--:.y a l't•! d. \". :-;. ~ll'I Jl!. !l j•) )f·!' · !11( U 'iflt ' Jl.

-828-

hesYaraiJcle ay hälsning. Yilket ma11 ofla fiJu1e 1· hos JIC! ' ­

soner. som ej gjort sig reda fiir hälsningens innebi:iJ'il. Denna uppfattning kan icke bibringas i etl sia!.(:

h~rf?r fordras oavlåtlig uppmäeksamhet. och uppt·epa 1.ie pamltuwl ser. Den f ö rutsätter tillfred s ställ els e me el t j tiJJ­sten och e u 6 s 11 r i t d e c o l' p::>. som del bör Yara fram­fiit' allt of'l'ice1·arnas uppgift. att skapa och unclerhH.lla.

Inom flottan ttt' betydelsen a Y Jler·sunalen ofa ntligl stor, det är i själva verket personaleus egettskapet·, fl·an,J­för allt hecleeskänsla. disciplin och pliktkiiusla, som ElY­

göra seget· eller nederlag. De kraftigaste kaJwne1·. de förträffligaste fartyg, cleu mest grundliga binnedom on1 strategi och taktik bliYa Yäedelösa. om urssni_imll( la egen­skaper icke finnas. De personliga förhållamiena är1; till stor .. cl~l baserade på takt, och hurn l i te u hänsyn tage." lll,:.yal Icke till utvecklallClet av denna egeuska11 Y id 11fT i_ cersu lbilclningeu!

Vad förstås då med begreppet takl? I hiit· fiirelif.!-gamle a\·seencle torde takt kunna lJete••lc11a.~ o

v, ·" SHSIJlll " konsten alt umgås mecl andra utau att n lt<'icliglYis gi,· 11 anleclniiJg till förargelse'·.

Ett taktfullt uppträclaude behö,·et· ej iunebiil'D ett ständigt a /t\·ändaucJe ay :·\'Hl' god" och "tackar s{t Jll\T­

ket", men det skall visa sig i ansiktsuttrycket och Jigg~a i t·osten; framför allt fordras sjbi1Ybehärsk11i11g.

Ett taktfullt, men på samma gåug bestämt llauclha­vancle ay disciplinen, stället· sto1~a forcl 1·ingar pH. alla. fr t111

elen högsla till deu lägsta. Yi måste alla ei'lerst t·äHt cleu högsta ståndpunkt i avseende på uppföraucle, ptt hö,·isk-het och på yttre uppb·i_iclancle. .

Om Yi se på fö 1·hållanc!et mellan ij,-e1·- nch undei'­Ol'dnacle . så är det utan tvivel mången gång ::>om elen ii;-e 1·­

ordnacle icke kan undgå att bli ursiuuig och giYa ullt'Yck för sin förat·gebe, men dessa tillfällen böra nu·a ,;itll­synta, ly effekten ax ett Yredesutbrott millskas vid upp­repande. J iaHt Yi icke litet var sett tillfö.llen, dtt sttclana

-329-

ulbrutt sytds ovut·diga. ja, till ueh med li'>jliga'? .\Yen lti~·jamlet av rösten för att fästa uppmä1'ks~n1hel.en po{t e.tt fe l eller för aLt giva en förebl'åelse är eJ allbel pa sm plats. Det gives utan tvivel tillfällen clå en. hi1geiistacl tillsägelse är nödvändig, men huru mycket verksammare iii' icke oftast den dämpade tonen. Jag påminuee 1~11g från segelfartygsticlen en viss sjöofficer, vilkeu p~t stna ntkter i regel gav sina befalluingar med lugn och dampad ri'1sl. :Men om han någou gång riktigt klämde i t·östen då blev det ocl.;:så fart; clet Yal' ingen tYekan om ntt icke

,; kYndsamhel var av nöden. · Vidare böt' man lägga band på strängheten Yiil till-

rättaYisande av fel, som kunna vara beroende på okun­nighet eller oförmf\ga. I förra fall~t hhr matmen i i' l.'{tga iustn1er as. i det sena1·e förflyttas hll en eHklare betail­ning eller ,avslzedas. Felet bör nämligen i dessa fall .icke Uirläggas till den felande utan till dem, som e.J tt:ll:aek­ligt insteu erat mam1en. eller till dem. som ;uJde1·1atlt.·att fi'JJ·säk ra sig otn. huruvida manne11 \'at' 1 staneJ att sl,l!ta

deu befattning llat1 erhållit. Paul .Jones hal' i ett av sina benm!J·a usYttrda b1·cy

framhållit vikten av takt uch överseeucle. Om det finnes någo11 gnmdacl au1ecluiug lH Js dem,

sum ].;:ritisera oss, torde elt begnutdan(le av cle S)"llpu nk­ler, som här ovan framlagts , och eu allvarlig fiiresats att bm;teliminera vad som angivits såsom skadligt och att uppmuntra förbättringar vara det bästa sättet att bod­ar beta alla anledningar till keitik.

Det återstår seelan för oss att i tal och skTift samL med exen1 plets makt bekämpa de illasinnade m issfiit·­

ståncl, för vilka vi äro utsatta.

-· ;J:-)0 -

Meddelande från främmande . m arm er.

England. _\. \". 1:. J:J·!II sid. W .

. \l l allli1· FIPi·ls l.t·_ys.slli ll !J. _\{lallll"l"ll;tn IJ<·sJ;t,·nd<· a1· <tlli' ''"~"·sk<'l'l'· f' n liill kri' SSiU"<·. lr·di"n . iit .~·; u·,. sarnl 1"-'Ta 11 - ilal"r· •)('lr •' il 1"1, ·.~-~~,.l"ll"arl~-~ ffi. III. Jt <-l l' tilll/1 ' 1' fl'}liTid!'i !ll illl ild I !Hf! 1' .\I'!Ti:--; 111'11 i'l\'llill!..!,ill' \'id ~/'<ltlil'll .... orl1 l'rll'lu,c;·;tfs l>rrsl•·r· .

\"i1l alt•r·kn!llslr ·n lill ll •·r·t·lriil'••n d• ·n 1!1 llliii'S sk11 l l• · sl,·i•lssk.ittl ­llin .~· ;~r tJ{f'i'H'il:-; lllt'd :--;la.~· skt·Jqwn . \,!J,·;uttt ' lllllll!t ~allt! :--:\,·irl~ttr·~· ~;~.~~~~'' !ltd!.

IJL•ss r1 . f';Jr·J., ·i-!· liitd·'' n\· slilJH'III !'I'SII. iii' l~ltHi ilt'lt 1~10:{ .

. -\. s. (;_ 1:1•!(1 'id. 1111.

Fo i O!JI'a l" isk anli•ln in !J l'ii r· """'i"" " · l·:n .~<·lskil illltir·itlil•·l••l . lr;11· fi> r· a\·:~·;il\ 1 all ;-;l.;nJIH 1'11 f'qlogTal'isk H\'1/l'lnin!!· f'i'~t· llt;u·in 1·n. l·~ n l'lt•·r · ri·w dl'nna ill-di •lnin,!.!·. il-k•· rrnil•'l' lil ' lllt•n"nls ntu.!.!·. skall illl'i'd j;, l "ill'i/,• r·;, iii. liöFsl<· lH·I"ci!l~;,, · iu·<·ns slalJ< ·r· fiir· _\ llitnl k - 111"ir .\lt-d•·!l,a,· ,;!"l"ll"r·r~;t. 1 '''"'il aYth •lnin;.:·ar skola !r;"·" li/1 llf'jJf<"il"l ;rll l"i.ll'rri"Jil l"t•l" .~· r·irf, • r·irJ .~ iii" lriin ­ilr, ls. ·r· iii" nllrniinl inlr·' ''"' !"i·,,. ,.,,.,,,f'.S\'i'!•ll•·l ,. id ,;Jr ·ii!sskjrrlnin_oill" i"' 1"•11" ­gTal"isk l'ii ,!.!· r,·nnrsliillil siir·skil•l<i lriiiT- ,,..,, n•·•lsln!-'·sJ>ilil•·r·.

:\ . .\1. H l!r111 sid. 11:: 11 . l~• '• .

1-'i"<r·rrl<•lll B<·llr•,·"l"l"ll. ~Il("''"''· lnil••lllila!ilt · .,,.,, lnr!··~ii>l•·. Yilk;, lidi;.:·; "·· · llli>.iutlits till salu. l1a1·a nrr ciY•·n ~:l \"in,·• ·nl. r:"lling"-""''- "''J!­Lmw. ll i •r·,·rrl•·s. Cnlnssrrs. lllijiLII'lliill' :-<il ll rl . \' •'lll'l'iililo· l i JIJII'i.ll·ls J>il l"i>r·­s äl.inin .~· siis{;~n .

N .. \ 1. H. 1~111! sit!. 111.

l·~nli ,: .. !'l .\'u\·aJ and .\ l ilil cu·~ · Ht't'rH'd l:it· l 'll dPI av dr· :--;,ii.rtdTit ' f'l'i i J'r·. ~•Hil J•a ,L!'f'll!ld a\· tl1·n t'll,!..!'r•l:-;ka [lollr·t· •lrtr·r'l'i !l ,!.!"r·n ni'~ d !-!'i l :-i < I Y~';l. i l\ .~1'.'"' /'iir· krdr~­nialt_ji\ n sl•·n.

- ~tJ t -

i>t' lll' .

Yillarr :-:1-;:olrl h: g-~:a:-; .

LnfU' InLtan skall lwsl;t "'"

1-'n·' \antl !t i ll ' r;·d.i l .\11i •·­..a~~~·Y i lrl \'l'tllll ' t ' t"a sil t

,[nra llll'lkr,·,;s;u ··· •·.i

1,J mw ,qrH1ilrnns. fi'djan<\1' , 111 ratlninf!· : T tn l l •nir l'n a l';t l1Jftsl,Tkurnn

Jnili;' ll: a tta SI \Uatlr"ns . 'lk:;npoL<1nliPn: tr· •· ,;qllarlr"n' .

J .: .~· ".- iJlt • n: ~.i u squadt·on::-;. , ·,-r,·d~·rn t•! t :-;l'<lpi;U1• '. .,, 1 .\1 <' \antlriil: '\Talta. iislra .\ l•' tl clll aYI'l :.;am

Amer ika.

l' l'( )l'.

~ f aL'iiO:-'I'kl'i'l r ' l'(l..l't'' ll

1''"'-'"·antl t'l il\' lrrrtkr~· ss;u···· . . ' TYi.l :--·L:· ··I\r-n rnudl'rl'ar·L:"t!'

JIP \1;1\"il 1'11 \itl1)'·tJ lluf! hlan tl.

[ijr· fl;-• .!..!·tl t<t:·d..::\n t't' ;·ll'D

a,. ~.no r .. l >'<11111 Il l:illl

lllltil'l' ,,,·.~·f!" l1 ;\ll \' id

,·n_rrh'rtt ~-~,no tnn ~ .

332-

l'!·oc·. l !WI ~id . 281.

En f'ahr ik t'iit· lil!Yc t·.kning il\. lot·pcdet· lwt· uppf'iit·b i :\ l< ' xandria yjl( l'otomct,· H. iYel'. ll•·n ~:· sscl~iittcr J.:itll.l per~"ll f' t' ~ :ltnl ~kall Yar·a i ~tand al.l Je\.C t'('J'a alla loqwdet· per d)·l"n .

Pr·o c: . l ~ltO ~id . ~S:i .

1". :-: .. \ . ~lli p ping BoH.rJ Ilar· utt'i1r·d:ll r n uk: ts CJ! tt al t a arn<·r·ikanskfl fart :·g ntl'd en ' Lo t·il'k aY 'dlOO to n:; tl. ,,._ Jä c·.i anstf.i!Ja~ mlllut lJr fäl än H nlt' t'i l\nn:-:1\ o t JJ lt'r !!)t ,,·.~·a J' t'.

. -\. ~- li. 1 !1~11 sid . .1~1:1. Japan.

En ,iapnnsk aYtklnin1'· hL•sl itc tJd f' a\· kt·ys~at· tw T uki\\"a orlt :\ zunr a !tar unrler viiren aYiagt l1 csök i Li< ' < ' lii' ") 'L' i~ka farntlln,' n. \ "icr::unira l Ho r iud t i iit· Jw fälllaYa t·• · i'<Yc t· d1·nna aY<lr-lnin.c;·.

Proc . .1 !120 sic!. Jlti.

Japan säges j T~·sl; l ant l lt :na IJcs t.llll l l Ya st :·c, k t' n lu ft k t')ssn r·r' a \· största typ cnli e;t Sc lln r ntc-Lan t?. s:·stcmd. liP sko la i T ~·sklan<l J'ö!'sr s med fu ll utt·us tning samt b om lmtskjutnin g·~"P!J :l t'a l et·. l .t rl"t sk r ppcn skola sänclas ti ll .Japan i rlem nn tc t·a t ~kick.

Proc. HJ20 sid. '277.

Det japansk a n .'·iJyggn at b p t·og r· amtt ret ulll f'ilttar· lill~ :lllllnans ~ r, f at·­tyg. Det b estår a y 4. slagskepp . . \ slagkr: ~sat·r·. 20 !lill a kr:. ssar·0. 8'2 jagare. 75 u-båtar samt 30 spec ialfar·tn;-. D 0nna ukn ing ay d•' n japanska f lottan ska ll Yara verks l äl!cl u ndt:'t' :u·en .1~20-1 !1~7. K (l ~tn ad en l tärföt· ber äknas uppgä till 761 .000,000 Ycn .

Le T. J J m ur s l!l~U . Canada.

8 nli g t lorcl .Tcllicocs förs lag Ilar· en depu t cr<Jd j k alltlllctr·cn m ol io­n cr· at om att Ganaclas f l otta höt· omfatta ful,jancle antal t'a t·tn;·.

:i lätta kr:·ssa r e. J2 tot'peclbåtar.

1'i unclenattensbäLa r .

rf(·potfartyg, fUrutom en del mindr· r• fart~ c··

- 333-

Tyskland.

.·\. :'\. l. i . 1 ~120 sid. J !,~l. .. .. .,. 1 len enc:·,• iska [lottan sum ar-Fj'orton ol'f'it:et'<U'C, Lilllw rand t~ s,t\cl ' ~ . • ,. L' J ~ ·y~saren

'Jj m ars t tll Hclgnl ,<nrl (ltllbord pa il en l.tt_,,. ~ t .. ·. men , anlände elen - · .. ..

1 1 . . IJrfiis tnin "·a r·ml. tl:tr~ tactr~ . Coven tr:· för att 0 .. \" Pt'Yaka forston<nr r .l\ "

Proc. 1020 sid. :102. (' ' 't ll 'tlliH.YHI'\·r t i • l ' 2 l' '" . l i""il'·"·"·d,·s pa ,, t ' \"ä!' idens största 1.1-lmt. l.]- . 1 • ,u 1

,.. • "'' ' .. .. . • . , ·

fiii li Pils i to!l Ct' ar o l u lp ncl t: · Kiel J9J9 . C ml erYcttten~J; r)·s sa~·rns

LJ.ngd: 320 fot.

Brerlcl : :~ 1 ' l , fnl. ..

l Clt· '>?t\5 t i necl sänkt i<L!.!; C' . ] JCp (ll'€1ll l . ~ . ' , . • tY 'i. t , .. d. v t o·iJ.no· Cl t'i YeS densamma el\ < ~ .• V J ,l O D

t . l~lt' l . i i't\.,,,.,·al Lc nslilg·e.

srxr~· ii n llr i ~k>l l l irsP itn otnr·rr

om Yat·ctem :1,000 Hkr. Fru· t: ·JR J' no p. si . •·1··1' l t·i sl'< t lll" I<H'•• t• n m var-n edsi-ink t läge <l r ivPs den av 1\"<t

tlr r a J,:·!Oo Hkr. Far t: t\ ' / , J;nop. .. . ·. ~ll ttl ttt <'d ··n l':~rt aY r, l L hil. tcns ol jc tanl"tt' r :·mma '<. JO \.lltb oi .) .J . . , .

. · L"o nsr adi P. ,1, . t ii.IHIO ttltllttl.• t. J- n 0 1~, .. ·i ver fart~· gp l en '"' " 1

• ' • • • :· n lt 'llf'l• •n m a.skinl'n ll,. ' " . ... . . . . t\B m an. v: tr:l\ n1' r .t • J3 esät tnrngen ll tgu t e s il.\ l , , ] i' t' n i'! t l ya rH· m. k a-.·.·, ... f lllt' J1f'tlit t)H't'. !) llt JII I Bestsckn in f( cn nL,.: Il t Ps '1' '

non er .

Utdrag ur förteckning över under året 1919 till ­kommen litteratur i Kungl. Sjökrigs­

högskolans biblitotek.

.! c llieot· . Tl 11· ~'' ' ' "' " 1' 11'1·1.

Lyhf'('k . . \l l 111 :in sji'tl" 'i !'s l li sL" I'i ;L 1.

Lufii'•Hlm·ll'. .\l ein ,• 1\ 1·i l'f!' ' '' l'i " 111 • 1 ·1111~1 ' 1/ . Fishe1·. .\ "'"'" L' i<'s.

Ti1·pilz. ":r inm·,·un .c!'L' /1.

Baeon. TIH· J IOI't' l' P;, Lrr .J.

Fish!'!'. 11<'1'<11'1!,.; .

Cle•·•··Ha111pal. l,a lll <ll ' illl ' l' r a n ,.,. , ,··" ' 1' '' 11<1 1' 111 1

\'. Bas1·.. ll i1· lwidl' /1 \\'l 'i "rn \ ' ilfl;. ·1·.

l>a,·sc,·aJ. l ~a llii l ai JI ,. nn,·n 11• du .111ll ;11 1rl.

;1 ,!...!. l 'i llld t• .~.t ll t>JTt'.

lla111illon. l·'i 'HIIkL' i k f• 111' 11 'l' \'skla n1l 11'6G-- IKI'I.

Ji"ou r·ni er·. La l' !o ll t) !l (' l' P:.;sa iL't'. (;a,·a a\· kt l Jl1Jl ll 'tlf lii r· l·~ fl .!.!. :·dr· ii tJJ Colllnlelldf•nt Z .. . •·l Il . llonU·elianl. l ~ ,.; s ai de s t 1 ·;~L 1 ·· ~· i 1 · llii\';tl 1, Ii :" ' · \Vesleoll. .\l R. II<I/1 1111 fi<L\ 'HI \ \ 'il l'l' ; 11 ·1•. .

:-;lill'kl ll illll i llliii'S 1!1211.

f: . Elll·,. ,~," · ii•·d.

Hillli11) 1 ·i; ;~ l·i1 ·.

-335-

Innehåll i åtskilliga maritima och krigsveten­skapliga tidskrifter år 1920.

,.\d illct·i o d t k11HI n lpt' n .

~lu<lCl'll l1 :l\'<ll !''llnll i 'L'Y

Strateni oeli lalilik.

Tlle Mecli lf' rran ean s i t uation ........ .... .. ... ..

Sjölii·insliisltll' ia 111 . n• .

l·' ra .l ' 11 a ncl-sla1,!e t

Ot•ytulisalion oth hud!tl'l.

!Je for0 neclf' s l at et·s m arin 0pol i li lz .... .... ..... ..

F at• l nJShcsl.r•i \ ' ll ill!J(l1' , skeppsh,\' !JU eJ•i Of' IL

l' al'! ~' !J Smask iii PI'.

. \t sea in tl1 c ··.r-roo il"

:\'al'igatioll.

TIJ<• t'<<n.>:rf inde l' i n n a\' ip-at ir1n

l ' ll d PITallen,;hålat·, loq1edcr· orh lllillOl' m. 111.

'l\ sk uncterYannsbåts iJYf!'P'll in !-!· und Pr J;l' i,!.!Prl

l'aLe of t11r l l-bna ts

Sjöl'al'i.

Vo t• llanclelsflaa tes f rem ti ll f3L'itisll shi p ping , mm· inr in sur;ln ec and

rrc ights

N-. E. , sicl. ~'i.

~. :\I .R. 1919. sill. :--n

K. T. f. ::i .. sirl. :31.

K. 1~ .• sill. 13 .

::i. G., sid. 5:>7.

K T . f. S., ~iLl. Ii'.

l .'\. E .. s id. 6.

11

i, K . T . f . ::i., s icl. <' .

Il ::i. G. ,

-036-

Sj öolyel<u r· .

.:\ot·sk s.ioui~·J;kt'slatislik for· I!IJx

U i l"f' I'St'.

~Iat·in ens lJOYNisLasjon et l r Ull t lr·r·

Lim barometer i m i l ibar·s. Ö. i:tl'

! N.

x x

T. f. s.

T. I. ~ - -T. f. 8 ..

~id. i i.

sid. l.

sid. :!D.

- 337-

Kungjorda patentansökningar.

Datum Uppfinningens art. l n~:~~r l --+------"i-------------------

1

21 2-20 3626:18 Hullare för sjökort or Il dylikt. F. R. Ccden ·all ~«

Söner, Götel)org.

13/3-20 137Gf 17 :.Vled fl!·Lkrop par förs edd li\Täddningsanor·clninft. F.

l'. I ng ram, Fa i rligll t, J~ss o r , England.

:!6,11 t l9 ~'latarinsättning för automatiska olclYapen. Rllc i­

nisdl e :\1etall\Yaaren- uncl ~raschinenfabrik.

Di.isselclod-Derenclorf.

Anordning Yid kokapparater för öppna hålar. .J. A.

\Yircle. Götrborg.

526 15 undervattensbåt. som clriYcs med ånga Yid öYCt'- 1

Yattensgfmg. Friocl. Kr u p p Akti ongesellscllat"t l Gcrman ia\\·crft, Kiel-Gaar(len.

288/19 F1Llkll1jul för lllolorsircn. Allmilnn a Sven~ka rilekl- !

riska .\kti cho laget. \'~lstcra~. [