NYBRO PASTORAT

Kyrknytt2-20

19 T

EM

A

för Svenska kyrkan i Bäckebo, Hälleberga, Kristvalla, Kråksmåla, Madesjö, Nybro - S:t Sigfrid, Oskar och Örsjö församlingar

Fastan, att avstå eller inte avstå- är det frågan?

2 K Y R K N Y T T 2 - 2 0 1 9

Ansvarig utgivare: Lars StrömRedaktion: Thomas Hård af Segerstad, Henrik Jonsson, Kristina Meyer, Åsa Modig, Marie AnderssonKontakta Kyrknytts redaktion: nybro.kyrknytt@svenskakyrkan.sePostadress: Nybro Pastorat, Box 124, 382 22 Nybro. Tel. 0481-429 00Besöksadress: Kyrkogatan 5Hemsida: www.svenskakyrkan.se/nybropastorat

Framsidesbild: Ett val i fastanFramsidesfoto: Thomas Hård af SegerstadForm: Lasse Peterson, VIBRATryck: Lenanders Grafiska, 111815Vid uteblivet Kyrknytt: Kontakta Åsa Modig, 0481-429 03 mån-fre.Nästa nummer: 30 mars 2019

Kyrknytt Kyrknytt ges ut av Nybro Pastorat med 10 nummer per år och delas ut till alla hushåll. Vid utebliven Kyrknytt, kontakta Åsa Modig 0481-429 03, mån-fre.

Apor besegrar Akademiker

I skrivandes stund håller jag på att läsa en mycket fascinerande bok som heter ”Fact-fulness”. Den är skriven av Hans Rosling 2018. Han har hållit folkbildningsföre-drag för politiker och företagsledare i hela

världen. I början av boken ställer han några kryssfrågor till oss läsare. Det är samma frågor som han brukade ha i sina föredrag. Här är två exempel:

1) Hur många av världens barn har idag vid ett års ålder vaccinerats mot någon form av sjukdom? a) 20% b) 50 % eller c) 80 %.

2) Under de senaste 20 åren har andelen människor som lever i extrem fattigdom i världen: a) nästan fördub-blats b) Förblivit i stort sett densamma eller c) Nästan halverats

Vad tror du? Svaren är i båda fallen faktiskt c)! Hans betonar att vi lever i en värld som är så mycket bättre än den var en gång. Medellivslängden i hela världen var t.ex. bara drygt 30 år vid 1900-talets början. Nu är den 72 år! Vi har svårt att inse dessa faktum. Schimpanser som har gjort Roslings test har (genom slumpen) fått 33% rätt, mer än professorer och nobelpristagare brukar få! Hans visar i boken hur vi är fångade i gamla tankemönster och pekar på vad som påverkar oss så att vi håller fast vid en föråldrad världsbild. Så – låt oss glädjas över att vi lever i en bättre värld!

Ändå är den långt ifrån bra. Man kan likna tillvaron i världen vid ett barn i kuvös som långsamt blir bättre. Låt oss fortsätta att tillsammans kämpa för en bättre värld och för den mänsklighet som vi alla är en del av! I kyr-kans fastetid (Askonsdag 6 mars till påskafton 20 april) tycker jag att vi inför Gud ska försöka fasta och avstå från saker för egen del så att det kommer någon annan till godo. Ge av dina pengar! Ge av din Tid! Ge av din Kärlek!

Jesus sa” Mitt bud är detta: att ni ska älska varandra så som jag har älskat er. Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner” (Joh 15:13)

Göran Madeland,

komminister

K Y R K N Y T T 2 - 2 0 1 9 3

Kom och berätta din berättelse!

Text: Thomas Hård af Segerstad

Har du en livsberättelse som du vill dela med dig av?

Eller en episod, en händelse ur livet som har betytt mycket för dig?

Kom och berätta!

Via stiftsstyrelsen i Växjö stift har Nybro pastorat ur familjen Kamprads fond

beviljats medel för att sjösätta ett projekt som vi kallar ”Livsberättel-ser”. Projektet ska vara gemenskaps-främjande och nätverks-byggande, rikta sig till äldre på landsbygden och görs i samverkan med föreningar runt om i pastoratet. Egentligen är vi intresserade av varje berättelse. Hur har livet i våra bygder varit? Hur har det varit att leva här? Att flytta hit? Vilka hantverk och industrier vill du lyfta fram? Har fromheten föränd-rats? Finns det särskilda mans- och kvinnoroller som du vill lyfta fram?

Vid ett antal tillfällen kommer vi att finnas på olika platser i bygden (se nedan!). Med filmkamera doku-menterar vi din berättelse. Kanske du inte kan komma till oss vid den tid då vi finns i din närhet? Kontakta oss då för att komma överens om tid och plats då vi kan få lyssna till dig. Och kanske du känner till någon som

du absolut tycker vi borde lyssna till! Som känner till historier och skeen-den som bara inte får missas. Sådana tips tar vi gärna emot!

Under sommaren och hösten kom-mer berättelserna att redigeras och sammanfogas för att sedan visas för allmänheten under slutet av året. Med filmens hjälp sätts din och an-dras berättelser in i ett sammanhang. Vårt gemensamma sammanhang. Om vi tidsmässigt hinner och har tillräck-ligt med material kan det också bli några kortare filmer med särskilda tema, t ex om olika hantverk, om industri (glas och möbel m fl), om invandrande grupper, om kvinnosys-slor, om jordbruk och skogsbruk.

Projektansvarig är Thomas Hård af Segerstad. Inspelningssamordnare är Vanja Roshagen. Thomas nås på 0481-429 11 eller thomas.hard.af.segerstad@svenskakyrkan.se och Vanja på 070-879 81 07. Följande dagar och tider hittar du Vanja på en plats nära dig:

Vi kommer att finnas i Församlingshemmet i:

Alsjöholm, Oasen i Alsterbro, Församlingshemmet i Bäckebo, Muggebo Orrefors, Kyrkskolan Duvetorp, Madesjö Prästgård, Folkets Hus Målerås, Klockaregården S:t Sigfrid och Församlinshemmet Örsjö under våren.

Datum och tid meddelas via hemsidan eller kontakta Vanja eller Thomas.

Det är inte nödvändigt med någon föranmälan inför intervjun! Bara kom förbi som du är och berätta!

Kom och berätta din berättelse!Text: Thomas Hård af Segerstad

Har du en livsberättelse som du vill dela med dig av? Eller en episod, en händelse ur livet som har betytt mycket för dig? Kom och berätta!Via stiftsstyrelsen i Växjö stift har Nybro pastorat ur familjen Kamprads fond beviljats medel för att sjösätta ett projekt som vi kallar ”Livsberättelser”. Projektet ska vara gemenskapsfrämjande och nätverksbyggande, rikta sig till äldre på landsbygden och görs i samverkan med föreningar runt om i pastoratet. Egentligen är vi intresserade av varje berättelse. Hur har livet i våra bygder varit? Hur har det varit att leva här? Att flytta hit? Vilka hantverk och industrier vill du lyfta fram? Har fromheten förändrats? Finns det särskilda mans- och kvinnoroller som du vill lyfta fram?

Vid ett antal tillfällen kommer vi att finnas på olika platser i bygden (se nedan!). Med filmkamera dokumenterar vi din berättelse. Kanske du inte kan komma till oss vid den tid då vi finns i din närhet? Kontakta oss då för att komma överens om tid och plats då vi kan få lyssna till dig. Och kanske du känner till någon som du absolut tycker vi borde lyssna till! Som känner till historier och skeenden som bara inte får missas. Sådana tips tar vi gärna emot!

Under sommaren och hösten kommer berättelserna att redigeras och sammanfogas för att sedan visas för allmänheten under slutet av året. Med filmens hjälp sätts din och andras berättelser in i ett sammanhang. Vårt gemensamma sammanhang. Om vi tidsmässigt hinner och har tillräckligt med material kan det också bli några kortare filmer med särskilda tema, t ex om olika hantverk, om industri (glas och möbel m fl), om invandrande grupper, om kvinnosysslor, om jordbruk och skogsbruk.

Projektansvarig är Thomas Hård af Segerstad. Inspelningssamordnare är Vanja Roshagen. Thomas nås på 0481-429 11 eller thomas.hard.af.segerstad@svenskakyrkan.se och Vanja på 070-879 81 07. Följande dagar och tider hittar du Vanja på en plats nära dig:Alsjöholm, församlingshemmet: 21 mars 13.30 – 16.00 Alsterbro, Oasen: 1 mars kl 14.00 – 16.00 Bäckebo församlingshem: 27 mars kl 14.00 – 16.00 Orrefors, Muggebo: XX mars kl XX - XXKristvalla (Duvetorp), Kyrkskolan: XX mars kl XX - XXMadesjö Prästgård: 11 mars kl 9.00 – 11.00Målerås, Folkets hus: XX aprilS:t Sigfrid, Klockaregården: XX aprilÖrsjö församlingshem: 28 februari kl 9 – 11.30

Det är inte nödvändigt med någon föranmälan inför intervjun! Bara kom förbi som du är och berätta!

4 K Y R K N Y T T 2 - 2 0 1 9

Nu är det karnevalstid! I södra Europa och andra delar av världen firas fast-lagen med maskerader och karnevaler. Fastlagen är tre dagar lång. Fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen. Det är kalasdagarna före den stillsamma fastan. I Skandinavien, Finland och Baltikum är det tradition att under fastlagen äta fastlagsbullar eller semlor under de här dagarna.

I Norge och Danmark innehåller sem-lorna sylt i stället för mandelmassa och ibland även vaniljkräm. Semlans väg går med all sannolikhet via den så kallade hetväggen. Sådana åts i städerna bland de mer välbärgade och är kända sedan 1700-talet. Hetväggen serverades gärna i en skål med varm mjölk.

Ibland påstås den svenske kungen Adolf Fredrik ha dött av alltför mån-ga hetväggar fettisdagen 1771. I verk-ligheten dog han av slaganfall, efter en i vår tids ögon enorm måltid som avslutades med just hetvägg. Semlan, bakad med vitt mjöl med vispgrädde och mandelmassa, började bli vanlig först under 1900-talets början. Ordet semla kommer från latinets ”simila” som betyder fint vetebröd.

Fastlagsriset med sina fjädrar är en trevlig sed för alla som inte är allergiska. Det är festligt med de granna fjädrarna, och fest är ju just vad det skall vara dessa sista dagar före den långa fastetiden. Att pryda riset med brokiga fjädrar är en sed som uppstod för ungefär hundra år sedan. Det fanns ju inga blommor att tillgå utomhus, men man kunde färga fjädrar och pryda det med.

När jag var barn hörde det till att vi på fastlagssöndagen gjorde en utflykt och plockade björkris. Sedan på kväl-len satte vi oss och pyntade kvistarna med fjädrar. Riset ställde vi i ett stort höganäskrus och fanns som prydnad i huset fram till påsk. Men då byttes det ut mot björkris som drivits i kake-lugnsvrån så att det var fullt med små ljusgröna ”musöron” till björklöv.

Fastlagen var förr en tid för upptåg och lekar. Man spelade fastlagsspel och klädde ut sig. Ett annat ord för fastlagens festligheter är karneval. På flera håll i världen firas fortfarande fastlagen med pampiga karnevaler. En av de mest kända av karnevalerna är den i Venedig. Den är omtalad för sina fantasifulla kläder och masker. En annan känd karneval är karneva-len i Rio. Den är ett stort upptåg i sambatakt där deltagarna uppträder i vackra, påkostade dräkter.

I kyrkorna är fastlagen en vänd-punkt. Med fastlagen börjar vi van-dringen upp mot Jerusalem där Jesus av kärlek utger sig för världens liv. Fastlagen är djupast sett en möjlighet att förbereda hjärtat, tanken och handen. Varje resa behöver planer-ing, och under fastlagen får jag tänka igenom hur jag vill möta den kom-mande fastan.

Fastan är en period av lugn och eft-ertanke. Det är en tid en tid då vi sär-skilt tänker på de fattiga och utsatta i världen – fastekampanjen börjar. Och vi kan själva välja att avstå från något, exempelvis tv-tittande, Face-book eller något annat.

Fastlagen – semlor och karneval!

Text: Henrik Jonsson

Fastlagen – semlor och karneval!

Text: Henrik Jomsson

Nu är det karnevalstid! I södra Europa och andra delar av världen firas fastlagen med maskerader och karnevaler. Fastlagen är tre dagar lång. Fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen. Det är kalasdagarna före den stillsamma fastan. I Skandinavien, Finland och Baltikum är det tradition att under fastlagen äta fastlagsbullar eller semlor under de här dagarna. I Norge och Danmark innehåller semlorna sylt i stället för mandelmassa och ibland även vaniljkräm. Semlans väg går med all sannolikhet via den så kallade hetväggen. Sådana åts i städerna bland de mer välbärgade och är kända sedan 1700-talet. Hetväggen serverades gärna i en skål med varm mjölk. Ibland påstås den svenske kungen Adolf Fredrik ha dött av alltför många hetväggar fettisdagen 1771. I verkligheten dog han av slaganfall, efter en i vår tids ögon enorm måltid som avslutades med just hetvägg. Semlan, bakad med vitt mjöl med vispgrädde och mandelmassa, började bli vanlig först under 1900-talets början. Ordet semla kommer från latinets ”simila” som betyder fint vetebröd. Fastlagsriset med sina fjädrar är en trevlig sed för alla som inte är allergiska. Det är festligt med de granna fjädrarna, och fest är ju just vad det skall vara dessa sista dagar före den långa fastetiden. Att pryda riset med brokiga fjädrar är en sed som uppstod för ungefär hundra år sedan. Det fanns ju inga blommor att tillgå utomhus, men man kunde färga fjädrar och pryda det med. När jag var barn hörde det till att vi på fastlagssöndagen gjorde en utflykt och plockade björkris. Sedan på kvällen satte vi oss och pyntade kvistarna med fjädrar. Riset ställde vi i ett stort höganäskrus och fanns som prydnad i huset fram till påsk. Men då byttes det ut mot björkris som drivits i kakelugnsvrån så att det var fullt med små ljusgröna ”musöron” till björklöv. Fastlagen var förr en tid för upptåg och lekar. Man spelade fastlagsspel och klädde ut sig. Ett annat ord för fastlagens festligheter är karneval. På flera håll i världen firas fortfarande fastlagen med pampiga karnevaler. En av de mest kända av karnevalerna är den i Venedig. Den är omtalad för sina fantasifulla kläder och masker. En annan känd karneval är karnevalen i Rio. Den är ett stort upptåg i sambatakt där deltagarna uppträder i vackra, påkostade dräkter. I kyrkorna är fastlagen en vändpunkt. Med fastlagen börjar vi vandringen upp mot Jerusalem där Jesus av kärlek utger sig för världens liv. Fastlagen är djupast sett en möjlighet att förbereda hjärtat, tanken och handen. Varje resa behöver planering, och under fastlagen får jag tänka igenom hur jag vill möta den kommande fastan. Fastan är en period av lugn och eftertanke. Det är en tid en tid då vi särskilt tänker på de fattiga och utsatta i världen – fastekampanjen börjar. Och vi kan själva välja att avstå från något, exempelvis tv-tittande, Facebook eller något annat.

Fastlagen – semlor och karneval!

Text: Henrik Jomsson

Nu är det karnevalstid! I södra Europa och andra delar av världen firas fastlagen med maskerader och karnevaler. Fastlagen är tre dagar lång. Fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen. Det är kalasdagarna före den stillsamma fastan. I Skandinavien, Finland och Baltikum är det tradition att under fastlagen äta fastlagsbullar eller semlor under de här dagarna. I Norge och Danmark innehåller semlorna sylt i stället för mandelmassa och ibland även vaniljkräm. Semlans väg går med all sannolikhet via den så kallade hetväggen. Sådana åts i städerna bland de mer välbärgade och är kända sedan 1700-talet. Hetväggen serverades gärna i en skål med varm mjölk. Ibland påstås den svenske kungen Adolf Fredrik ha dött av alltför många hetväggar fettisdagen 1771. I verkligheten dog han av slaganfall, efter en i vår tids ögon enorm måltid som avslutades med just hetvägg. Semlan, bakad med vitt mjöl med vispgrädde och mandelmassa, började bli vanlig först under 1900-talets början. Ordet semla kommer från latinets ”simila” som betyder fint vetebröd. Fastlagsriset med sina fjädrar är en trevlig sed för alla som inte är allergiska. Det är festligt med de granna fjädrarna, och fest är ju just vad det skall vara dessa sista dagar före den långa fastetiden. Att pryda riset med brokiga fjädrar är en sed som uppstod för ungefär hundra år sedan. Det fanns ju inga blommor att tillgå utomhus, men man kunde färga fjädrar och pryda det med. När jag var barn hörde det till att vi på fastlagssöndagen gjorde en utflykt och plockade björkris. Sedan på kvällen satte vi oss och pyntade kvistarna med fjädrar. Riset ställde vi i ett stort höganäskrus och fanns som prydnad i huset fram till påsk. Men då byttes det ut mot björkris som drivits i kakelugnsvrån så att det var fullt med små ljusgröna ”musöron” till björklöv. Fastlagen var förr en tid för upptåg och lekar. Man spelade fastlagsspel och klädde ut sig. Ett annat ord för fastlagens festligheter är karneval. På flera håll i världen firas fortfarande fastlagen med pampiga karnevaler. En av de mest kända av karnevalerna är den i Venedig. Den är omtalad för sina fantasifulla kläder och masker. En annan känd karneval är karnevalen i Rio. Den är ett stort upptåg i sambatakt där deltagarna uppträder i vackra, påkostade dräkter. I kyrkorna är fastlagen en vändpunkt. Med fastlagen börjar vi vandringen upp mot Jerusalem där Jesus av kärlek utger sig för världens liv. Fastlagen är djupast sett en möjlighet att förbereda hjärtat, tanken och handen. Varje resa behöver planering, och under fastlagen får jag tänka igenom hur jag vill möta den kommande fastan. Fastan är en period av lugn och eftertanke. Det är en tid en tid då vi särskilt tänker på de fattiga och utsatta i världen – fastekampanjen börjar. Och vi kan själva välja att avstå från något, exempelvis tv-tittande, Facebook eller något annat.

K Y R K N Y T T 2 - 2 0 1 9 5

Text: Kristina Meyer

Från solens uppgång till dess nedgång- samma gudstjänst firas runt hela jorden samma dygn den första fredagen i mars.Samma gudstjänst i Nya Zeeland, Australien, Asien, Afrika, Europa, Amerika ända bort till Hawaii. En syskonskara som omringar hela vår jord - i förbön för fred och kristen enhet. Böner beds på mer än 1000 språk med början när gryningen kommer i Tonga och slutar 40 timmar senare i Alaska. I Sverige har vi varit med över 80 år – sedan 1931 – och samlas på ca 400 platser.Kollekten efter gudstjänsten, går i Sverige i huvudsak till utbildningsstipendier för unga kvinnor i utvecklingsländerna samt till kvinnoprojekt och aidsbekämpning. Stipendierna delas ut i samarbete med svenska samfund, stift och missionsorganisationer.Varför just kvinnornas böndag?Ett enkelt svar är att det började bland kvinnor och spontant inte minst under de senaste decennierna engagerat ständigt nya kvinnogrupper. Men den allt vanligare tillskriften Världsböndagen anger en vidare syftning än till en dag då just kvinnor aktiveras. Alla intresserade inbjuds vara med. Vilka står bakom programmen?Det är Internationella böndagskommittén som vid sina konferenser fastställer teman för närmaste femårsperiod. Teman och grundprogram är alltså samma i hela världen under Världsböndagen. Programmet ställs till dem som är ansvariga för Världsböndagen i olika länder. Varje år kommer alltså ett nytt program på engelska - som sedan översätts till olika språk och kompletteras med inhemska inslag, t.ex. i form av förslag till sånger och psalmer i anslutning till ämnet.Varje program har ett samlande tema och förslag till böneämnen utifrån aktuella behov eller bibelord. Allmänt kan tanken bakom böndagen uttryckas sålunda: Med utgångspunkt i det egna landets aktuella situation ber man om förbön för egna förhållanden, påminner om bönens möjligheter, uttrycker sin tacksamhet över gemenskap över alla gränser av ras, nation och samfund genom den övergripande tron på Kristus och slutligen formuleras en vilja att genom denna dag lyfta fram och stärka den kristna enheten.Historia:1887 började Mary Ellen James, USA som då var ordförande i Presbyterianska kvinnoförbundet att samla kvinnor till förbön. Detta för immigranter som kommit från Europa. Initiativet växte och blev så småningom en nationell, ekumenisk böndag. På 1920-talet började kvinnorna i Nordamerika sprida programmet för böndagen till kvinnor i missionsländer utöver världen.1931 firades böndagen för första gången i Sverige. Detta ägde rum i S:t Peters Metodistkyrka i Stockholm och det var Svenska Missionsrådets kvinnokommitté som hade ansvaret.1959 bildades Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd – SEK – som då blev ansvariga för Böndagen. 1967 flyttades dagen från fastan till första fredagen i mars varje år.

Rutta: Världsböndagens motto:

”Informed prayer – prayerful action”Vilket översatt till svenska blir ungefär:

Världsböndagen –Första fredagen i

VärldsböndagenFörsta fredagen i mars

Text: Kristina Meyer

Från solens uppgång till dess nedgång- samma gudstjänst firas runt hela jorden samma dygn den första fredagen i mars.

Samma gudstjänst i Nya Zeeland, Australien, Asien, Afrika, Europa, Amerika ända bort till Hawaii. En sys-konskara som omringar hela vår jord - i förbön för fred och kristen enhet. Böner beds på mer än 1000 språk med början när gryningen kommer i Tonga och slutar 40 tim-mar senare i Alaska. I Sverige har vi varit med över 80 år – sedan 1931 – och samlas på ca 400 platser.

Kollekten efter gudstjänsten, går i Sverige i huvudsak till utbildningsstipendier för unga kvinnor i utveckling-sländerna samt till kvinnoprojekt och aidsbekämpning. Stipendierna delas ut i samarbete med svenska samfund, stift och missionsorganisationer.

Varför just kvinnornas böndag?Ett enkelt svar är att det började bland kvinnor och spontant inte minst under de senaste decennierna engag-erat ständigt nya kvinnogrupper. Men den allt vanligare tillskriften Världsböndagen anger en vidare syftning än till en dag då just kvinnor aktiveras. Alla intresserade inbjuds vara med.

Vilka står bakom programmen?Det är Internationella böndagskommittén som vid sina konferenser fastställer teman för närmaste femårsperiod. Teman och grundprogram är alltså samma i hela världen under Världsböndagen. Programmet ställs till dem som är ansvariga för Världsböndagen i olika länder. Varje år kommer alltså ett nytt program på engelska - som sedan översätts till olika språk och kompletteras med inhemska inslag, t.ex. i form av förslag till sånger och psalmer i anslutning till ämnet.

Varje program har ett samlande tema och förslag till böneämnen utifrån aktuella behov eller bibelord. Allmänt kan tanken bakom böndagen uttryckas sålunda: Med utgångspunkt i det egna landets aktuella situation ber man om förbön för egna förhållanden, påminner om bönens möjligheter, uttrycker sin tacksamhet över gemenskap över alla gränser av ras, nation och samfund genom den över-gripande tron på Kristus och slutligen formuleras en vilja att genom denna dag lyfta fram och stärka den kristna enheten. Historia:

1887 började Mary Ellen James, USA som då var ordförande i Presbyterianska kvinnoförbundet att samla kvinnor till förbön. Detta för immigranter som kommit från Europa. Initiativet växte och blev så småningom en nationell, ekumenisk böndag. På 1920-talet började kvin-norna i Nordamerika sprida programmet för böndagen till kvinnor i missionsländer utöver världen.

1931 firades böndagen för första gången i Sverige. Detta ägde rum i S:t Peters Metodistkyrka i Stockholm och det var Svenska Missionsrådets kvinnokommitté som hade ansvaret.

1959 bildades Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd – SEK – som då blev ansvariga för Böndagen. 1967 flyttades dagen från fastan till första fredagen i mars varje år.

Världsböndagens motto:

”Informed prayer – prayerful action”Vilket översatt till svenska blir ungefär:

”Lär känna – be – handla”

6 K Y R K N Y T T 2 - 2 0 1 9

Fastan i nutidText: Thomas Hård af Segerstad

Jag står i köket och ser ut över den fallande snön. Jag vill skriva något om vad den kristna fastan kan innebära och betyda för den moderna svensken. Ett

och som dyker upp medan blåmesarna ivrigt invaderar fågelmataren, är abstinens. Ett ord som nog säger väldigt mycket, när det handlar om att fasta. Jag upplever ordet lite olustigt. Men visst, fasta hör ihop med abstinens. Så då börjar vi där.

Vad är abstinens?Enligt NE, Nationalencyklopedin, kommer ordet av latinets abstinentia som helt enkelt betyder avhållsam-het, att undvika något. Och NE fortsätter: Abstinens kan betyda att en person upphör att använda medicin, droger, tobak och alkohol. Men också att välja bort viss invand verksamhet såsom regelbundet arbete (!), viss föda, utövande av fysisk träning och sexuell aktivitet. Absti-nensens effekt ska vara att man starkt saknar upplevelsen av medlet eller verksamheten som man avstår ifrån. Sedan radar NE upp en mängd symptom som kan uppstå när man försöker vänja sig av med vissa beroende, men vi lämnar det därhän. Men uppenbart är, som jag förstår det, att abstinens – och därmed också kristen fasta, om man tar avhållsamheten på allvar – åtminstone till en början upplevas som ganska obehaglig. Ett inre sug. Ett begär. Som gör något med oss. Med kroppen. Sinnet. Humöret. Vad ska det vara för vits med avhållsamhet? Gör det oss till bättre kristna? I den protestantiska kyrkan har nog svaret oftast varit nej. Kristna är vi för det som Jesu en gång gjorde och gör, inte för vad vi själva förmår. Likväl var fastan en grundpelare för de första kristna. Fastan, den regelbundna bönen och att regelbundet ge allmosa till behövande. Och kanske att dessa tre hör ihop.

Att under fastetiden, de fyrtio dagarna som kommer före påsk, öva sig i att be lite mer och att tänka lite extra på behövande är en god regel. Men både bönen och att ge till behövande får sig nog en extra skjuts av avhållsamhet. Avhållsamheten hjälper oss att bli mindre beroende av det materiella, och lär oss också hur fast vi är i vissa vanor. När kroppen fastar får själen näring. Sedan är det också ett sätt att uttrycka solidaritet med hungrande människor i världen. Fastan är en sak mellan mig och Gud. Inte att brösta upp sig med inför andra. Jag tror det är det som är en anledning till att fastan hamnade i dåligt rykte hos oss protestanter. En rädsla att vi genom fastan skulle jämföra oss och visa oss duktigare än andra. Jesus varnar ju för det. När sidor av fromheten blir status, typ. Som riskerar att bli till hyckleri. Därför ska vi inte vitt och brett prata om vad vi avstår från under fastan, det som ger oss absti-nens. Åtminstone vara lite försiktiga med det. Men inte

desto mindre, prova! Vad händer när jag avstår? Och det jag kan avstå från är det som jag absolut inte behöver. Det skapar en längtan i mig, så att jag, när påsken kommer, också kan få fira Jesu seger med min kropp och mitt sinne. Och kan jag inte avstå under fyrtio dagar – avstå då en dag i veckan. Eller två. Eller tre. Långfredagen och askonsda-gen har alltid räknats som särskilt viktiga att fasta på. T ex från:

Sociala medier via mobil eller dator. Istället kanske jag kan ringa/besöka någon.

Tv-serier och annan Tv-underhållning om jag brukar följa det. Istället en god bok, rent av ett kapitel om dagen ur bi-beln. Eller en promenad där vi övar oss i att upptäcka allt fantastiskt i skapelsen.

Kaffe. Det kan ge huvudvärk, så vill du slippa den får det räcka med att minska med någon kopp per dag. Eller bara avstå vissa dagar.

Tobak och alkohol. Avstå helt eller möjli-gen ett litet glas vin på lördagskvällen. Om du blir sugen, drick vatten och umgås för en stund med Gud i bönen.

Godis, kakor och chips (snacks). Föru-tom att vi kan skänka det vi sparar in på detta till behövande, kan vi köpa oss en extra fin lokalt tillverkad chokladbit och belöna oss med på Uppståndelsedagen. Mitt lidande när jag avstår är ganska litet i jämförelse med det som Jesus led på Golgota.

Det som belastar klimatet. Mindre kött. Mindre bilkörning. Mindre konsum-tion överhuvudtaget. Bara, bara köpa det jag behöver, åka dit jag måste Detta kan låta enkelt. Men för den som står vid snabbmatstället och beställer sin grönsal-

lad när man längtar efter en dubbelburgare med extra ost och bacon, så är steget kort till att falla.

Faller gör vi alla. Inte minst den som försöker fasta. Bara Jesus själv förmådde leva ett liv utan att falla. För att vår gemenskap med honom ska växa får vi ändå under fastans tid en möjlighet att göra ett tappert försök. När du faller, reser han dig upp.

K Y R K N Y T T 2 - 2 0 1 9 7

Under hösten ville RIA Nybro ha bidrag till sitt nya personalkök och vill nu rikta ett stort tack till alla som gjort det möjligt. Nu är en del av lokalen ombyggd och nästan allt är nu på plats. Det ger mycket bättre möjlighet till samlingar och en mer funktionell miljö för praktikanter och de som arbetstränar på RIA. Ett särskilt tack till de som jobbat rent praktiskt med ombyggnad och installationer i köket. Många har lagt mycket av sin lediga tid på detta och resultatet har blivit fantastiskt bra.

PÅ GÅNG PÅ RIA

Kom till RIA – träffen!Torsdagar mellan 9 och 12 i

Equmeniakyrkans lokaler med ingång från Västra Magasinsgatan.

Ett ställe att gå till när man behöver och behöver man inte kan man

gå dit i alla fall

Stöd ett kloster i MinskDen 26/3 kommer personal från ett

nunnekloster i Minsk, Ukraina till RIA Nybro och kommer där att sälja en

del av sitt handarbete.

RIA jobbar hela tiden med att hålla både verksamheten och butiken funktionell och lättillgänglig för alla. Gåvor och bidrag tas tacksamt emot och kommer till nytta för dem som har det svårt i vårt när-område. Kom gärna och titta in i butiken, sortimentet ändras lite hela tiden och det finns alltid något spännande att fynda.

Banérgatan 7 är adressen och öppettiderna är 10-17:30 tisdag till fredag och 10 – 14:00 på lördagar.

8 K Y R K N Y T T 2 - 2 0 1 9

GUDSTJÄNSTER

Söndag 24 februari Sexagesima

Mässa, Kråksmåla kyrka 10:00 Präst: S Erixon Musiker: K Jonsson som också medverkar med solosång idag. Enkelt kaffe.

Gudstjänst, Oskars kyrka 10:00 Gudstjänst med utdelande av doplöv till de barn som under året döpts i Oskars kyrka. Präst: T Hård af Segerstad. Musiker: V Roshagen. Kaffe/saft med semla i kyrkan.

Högmässa, Sankt Sigfrids kyrka 10:00 Präst: M Fischer. Musiker: I Jonsson. Kyrkkaffe i kyrkan.

Högmässa, Nybro kyrka 10:00 Medverkan av: Nybro Kyrkokör. Präst: L Ström. Diakon: E Creelman. Musiker: A Palmqvist. Kyrkkaffe i kyrkan.

Enkel mässa med bönevandring, Madesjö kyrka 14:00 Präst: H Jonsson. Diakon: B Priem Haglund. Musiker: Ann Palmqvist. Kyrkfika i kyrkan efter mässan.

Johannesmässa, Nybro kyrka 18:00

Onsdag 27 februariMorgonmässa, Mariakapellet Nybro kyrka 08:30

Söndag 3 mars Fastlagssöndagen

Gudstjänst med Små & Stora, Hälleberga kyrka 10:00 De som döpts under året särskilt välkomna! Medverkan av Tonfiskarna, Diamanterna och Hällebergakören. Präst: G Madeland. Musiker: A Welinder. Diakon I Graaf. Syföreningen serverar semlor och säljer lotter i församlings-hemmet till förmån för Svenska Kyrkans internationella arbete.

Högmässa, Nybro kyrka 10:00 Präst: C-M Söderholm. Musiker: I-L Gustafsson. Kyrkkaffe i Ansgarsgården. Försäljning av Semlor till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete.

Mässa, Kristvalla kyrka 10:00 “Som det bröd vi delar” – afrikansk mässa (med svensk text) Kyrkokören, Lamine Cissokho, från Senegal, spelar djembe-trumma. Präst: A Geyer. Musiker: P Nilsson. Kyrkkaffe med semlor i Kyrkskolan. Lamine spelar på den västafrikanska harpan “kora”. Vi får också lyssna till Eva Traore Dahlberg som berät-tar om ett projekt som Torslunda församling bedriver i Burkina Faso (Väst-Afrika). Projektet ger föräldralösa flickor möjlighet att gå i skolan.

Högmässa, Bäckebo kyrka 11:00 Körsång. Präst: S Erixon. Musiker: K Jonsson. Kyrkliga syföreningen inbjuder efter mässan till kaffe med semlor i församlingshemmet .

Himlaliv, Madesjö kyrka 14:00 Himlaliv- en enkel gudstjänst med barnen i centrum. Vi hjälps åt med att: - ringa i klockorna - sjunga - tända ljus - upptäcka vad som finns i det hemliga skåpet - be - ta upp kollekt. Himlaliv varar ca 40-45 minuter. Avslutas med fika i kyrkan Gemensam sång i kyrkan från kl.13.50 Medverkan av Gospel-kids Präst: H Jonsson. Musiker: I-L Gustafsson.

Mässa med Små&Stora, Örsjö kyrka 14:00 De döpta under året är särskilt välkomna! Hemliga klubben sjunger. Präst: G. Madeland. Musiker: K Björkander-Peterson. Kyrkkaffe med semlor och lotteri i församlingshemmet.

Johannesmässa, Nybro kyrka 18:00 - 20:00

Onsdag 6 marsAskonsdagsmässa, Mariakapellet, Nybro kyrka 18:30 Präst: C-M Söderholm. Musiker: Ann Palmqvist .

Söndag 10 mars 1:a sönd i fastan

Högmässa, Oskars kyrka 10:00 Präst: T Hård af Segerstad. Musiker: V Roshagen. Kyrkkaffe i kyrkan.

Högmässa, Sankt Sigfrids kyrka 10:00 Präst: J Thelin. Musiker: I Jonsson. Kyrkkaffe i kyrkan.

Gudstjänst, Kråksmåla kyrka 10:00 Gudstjänst med körsång. Präst: H Jonsson. Musiker: K Jonsson. Efter gudstjänsten inbjuder Café-träffen till kaffe och semlor i Klockaregården.

Högmässa, Nybro kyrka 10:00 Präst: L Ström. Diakon: E Creelman. Musiker: A Palmqvist. Kyrkkaffe i kyrkan.

Enkel mässa med bönevandring, Madesjö kyrka 14:00 Präst: T Hård af Segerstad. Diakon: B Priem Haglund. Musiker: A Palmqvist. Kyrkfika i kyrkan efter mässan.

Johannesmässa, Nybro kyrka 18:00 - 20:00

Onsdag 13 marsMorgonmässa, Mariakapellet, Nybro kyrka 08:30

Söndag 17 mars 2:a sönd i fastan

Högmässa, Nybro kyrka 10:00 Präst: C-M Söderholm. Musiker: I-L Gustafsson. Kyrkkaffe i kyrkan.

Enkel mässa med bönevandring, Madesjö kyrka 14:00 Präst: T Hård af Segerstad. Musiker: I-L Gustafsson. Kyrkfika i kyrkan efter mässan.

K Y R K N Y T T 2 - 2 0 1 9 9

Mässa, Bäckebo kyrka 11:00 Präst: S Erixon. Musiker: I Jonsson. Kyrklunch.

Johannesmässa, Nybro kyrka 18:00

Onsdag 20 marsMorgonmässa, Mariakapellet Nybro kyrka 08:30

Samtal i Passiontid, Klockaregården, Sankt Sigfrid 18:30 Präst: Mildred Fischer. Musiker: I Jonsson. Kaffe och smörgås.

Söndag 24 mars Jungfru Marie bebådelsedag

Mässa med Små&Stora, Hälleberga kyrka 10:00 Medverkan av Diamanterna och Tonfiskarna, Präst: G Mad-eland. Kantor: A Welinder. Diakon: I Graaf. Kyrkkaffe med våfflor serveras i församlingshemmet av syföreningen.

Mässa, Kråksmåla kyrka 10:00 Idag firar vi mässa med önskepsalmer. Välkommen med dina psalmförslag! Enkelt kaffe. Präst: S Erixon. Musiker: K Jonsson.

Gudstjänst, Oskars kyrka 10:00 Präst: T Hård af Segerstad. Musiker: V Roshagen. Kyrkkaffe i kyrkan.

Högmässa, Nybro kyrka 10:00Präst: C-M Söderholm. Diakon: E Creelman. Musiker: A Palmqvist. Kyrkkaffe i kyrkan.

Bymedverkansgudstjänst, Kristvalla kyrka 10:00 Medverkande byar: Östingstorp, Sjöbo, Morebo och Körnings-ven. Vi får lyssna till musik av och med musikern Christian Smedström från Östingstorp som rör sig mellan musikscenerna i bl a Berlin, Los Angeles och Atlanta. Präst: A Geyer. Musiker: P Nilsson. Kyrkkaffe med våfflor och program i Kyrkskolan.

Enkel mässa med bönevandring, Madesjö kyrka 14:00 Präst: H Jonsson. Diakon: B Priem Haglund. Musiker: A Palmqvist. Kyrkfika i kyrkan efter mässan.

Mässa, Abbetorps församlingshem 14:00 Sång av Kerstin Jonsson. Tjänstgörande präst är Stig Erixon. Kaffe med dopp!

Tystnad, Tankar, Toner, Örsjö kyrka 17:00 En stilla gudstjänst i en stressad tid. Medverkan av Hervor Gustavsson, cello. Präst: G. Madeland. Musiker: V. Roshagen. Kyrkkaffe i vapenhuset.

Johannesmässa, Nybro kyrka 18:00

Onsdag 27 marsMorgonmässa, Mariakapellet, Nybro kyrka 08:30

Söndag 31 mars Midfastosöndagen

Pastoratsmässa, Sankt Sigfrids kyrka 11:00 Medverkan av Pastoratskör under ledning av våra musiker. Kyrkkaffe i Klockaregården. Pastoratets präster, musiker och diakoner.

Onsdag 3 aprilMorgonmässa, Mariakapellet, Nybro kyrka 08:30

Söndag 7 april

Gudstjänst, Brunnsgården, Kristvallabrunn 10:00 Sång av barn. Präst: A Geyer. Musiker: P Nilsson. Kaffe.

Högmässa i Nybro kyrka 10:00 Präst: C-M Söderholm. Diakon: E Creelman. Musiker: A Palmqvist. Kyrkkaffe i kyrkan.

Enkel mässa med bönevandring, Madesjö kyrka 14:00 Kyrkfika på stående fot i kyrkan efter mässan.

Sinnesrogudstjänst Bäckebo kyrka 14.00. Präst: S Erixon. Musiker: ?

Johannesmässa, Nybro kyrka 18:00

GUDSTJÄNSTERPÅ SÄRSKILT BOENDENStrandvägen, Nybro Gudstjänst Tisd 5 mars och 2 april kl 14.00Mässa Tisd 19 mars kl 14.00

Fröjdekulla, Alsterbro Mässa Torsd 7 mars kl 14.00 Gudstjänst Torsd 21 mars kl 14.00Mässa Torsd 4 april kl 14.00

Gläntan, MadesjöGudstjänst tisd 26 feb, 12 mars kl 14.30Nattvardsgudstjänst tisd 26 mars kl 14.30

Almen, Nybro Gudstjänst Torsd 14 mars kl 15.00Mässa Torsd 28 mars kl 15.00

Stallgården, Orrefors Andakt 6 mars kl 14.00

GUDSTJÄNSTER

10 K Y R K N Y T T 2 - 2 0 1 9

Musikcafémed

VåghalsarnaLördag den 2 mars kl.15.00- ca 16.15

i Madesjö prästgård

”Kärlek kan förändra allt” – från Bellman till Gärdestad

Musikkryss för både barn och vuxen, kakbuffé, gemenskap.

Kostnad: 50 kr, fika ingår. Barn 2-10 år 30 kr, under 2 år gratis.

Välkommen!

MUSIK

Orgelbaguette kl. 12.15Nybro kyrka torsdag 14 mars Kerstin Karlsson

Lunchbaguette och kaffe/te 25 kr serveras från kl 12.00

MÖTESPLATSER

Titta In i Madesjö PrästgårdTorsdagar 9-11

Du kan läsa tidningen, dricka kaffe och/eller prata en stund – det kostar inte något.

Och nu har vi stickkafe´ också!Kan du inte sticka? Här får du hjälp att komma igång!

Nu är vävstugan igång Torsdagar 10 -11.30

finns Mary Bjerstedt på plats för att visa och berätta hur allt fungerar. Då kan du ställa dig

på kö för någon väv och kan du inte väva får du lära dig av Mary.

Övriga tider för vävning finns anslagna i vävstugan.

Varmt välkommen!

SyföreningarHälleberga kyrkliga syförening, Hälleberga församlings-hem Tisd 26 feb 12 mars, 26 mars kl 14.00-16.00

Abbetorps syförening, Församlingshemmet Abbetorp 18.30 Torsd 21 mars

S:t Sigfrids kyrkliga syförening, 5 mars kl 14.00-16.00

NYBRO PASTORAT

MUSIKGUDSTJÄNST Med barnkörer från Växjö stift

Nybro kyrka lördag den 30 mars 2019 kl. 16.00

Linda Färdigh, piano • Sara Karinsdotter, dir.

Välkomna!

Rör vid min själKonsert med Nybro Manskör

Örsjö kyrka Lördag 16 mars kl 18Andakt

PastoratsmässaS;t Sigfrids kyrka 31 mars kl 11.00

Medverkan av pastoratskör under ledning av våra musiker. Kyrkkaffe i Klockaregården.

Pastoratets präster, musiker och diaskoner.

K Y R K N Y T T 2 - 2 0 1 9 11

Dagledigträff, Alsterbro Folkets hus 13:00 - 14:30Tisd 26 feb. Dagledigträff i Folkets hus, Alsterbro (Parkvägen 11) Idag ser vi på film från «Nybro i gamla tider» Kaffe och smörgås (20 kr) Medarrangör: SensusTisd 26 mars: Idag gästas vi av Gertrud Johansson, författare från Nybro, som berättar om sina böcker. Gertrud är aktuell med sin åttonde bok, romanen «Tills döden skiljer oss åt». Kaffe och smörgås 20 kr Medarrangör: Sensus

Mötesplatsen Gullaskruv Folkets hus 13:30 - 15:30Tisd 26 feb och 26 mars. Kyrkan är på plats på Mötesplats Gullaskruv dessa gånger. Fika, samtal och sång.

Tisdagsträff i Muggebo, Orrefors 16:00 - 18:3026 feb, 5 mars, 12 mars, 19 mars, 26 mars och 2 april

Gemenskapscafé Ansgarsgården Nybro 15:00 - 19:0027 feb, 6 mars, 13 mars, 20 mars, 27 mars och 3 april

Kaffet e´på, Örsjö församlingshem 09:00 - 11:30Välkomna till gemenskap kring en kopp kaffe i församlingshem-met bredvid kyrkan. Drop in & Drop outTorsd 28 feb, 7 mars, 14 mars, 21 mars, 28 mars

«Kaffedags» Oasen, Alsterbro 14:00 - 16:00Fred 1 mars, 8 mars, 15 mars, 22 mars, 29 mars och 5 april. Välkommen till en stunds gemenskap runt kaffebordet! Obs ny tid: kl 14.00-16.00. Kom när du vill under den tiden och stanna så länge du vill.

Finska gruppen 13:00 - 15:30Måndag 25 feb, 11 mars,

Dagledigträff, Bäckebo församlingshem 12:30 - 14:00Onsd 27 feb «I huvudet på en präst» minnen och tankar från ett yrkesliv med Stig Erixon.Onsd 27 mars: Vi sjunger tillsammans med dagens gäst.

Mat å Prat, Målerås folkets hus 12:30 - 14:30 27 feb, 13 mars och 27 mars. Alla välkomna till mat och ge-menskap, samtal och sång i Målerås Folkets hus. Matanmälan senast två dagar innan samlingen till Solveig ”Sollan” Olovsson: 070 – 951 23 46. Maten kostar 50 kr. Svenska Kyrkan i samar-bete med Vuxenskolan

MÖTESPLATSER

VARDAGSTRÄFF Madesjö Prästgård Hermanstorpsvägen 6 Tisdagar 11.00-13.00

5 mars; En musikalisk exposé med rötter i vår egen mylla; Ann Palmqvist, musiker i Nybro pastorat, presen-terar sig i ord och ton.

19 mars; Sorgen och glädjen de vandrar tillsam-mans; Stig Erixon, präst och terapeut, berättar från sitt yrkesliv om konsten att leva och modet att dö. Vi delar tankar och erfarenheter kring livets viktiga frågor.

2 april; Senaste nytt från Mikaelskyrkan i Es-tland; Anita Titus är tillbaka och vi får veta om den svenskspråkiga församlingens fortsatta utveckling med kunglig glans!

Efter programmet serveras kaffe/te med smörgås för 25 kr och den som vill är välkommen att stanna på det.

Hur tar man sig till Madesjö Prästgård? Med Närtrafiken fram till dörren, beställ senast dagen innan, tel. 010-21 21 000 knappval 3.

Caféträff, Oasen, Alsterbro. 14:00 - 16:006 mars och 3 april

Moder Theresas diakoni- och missions-grupp. Jutegården. 13:30 - 15:001 mars. Vi får besök av Walla Carlsson, pastor i Equmeniakyr-kan och missionär i Litauen. Walla berättar om sitt arbete i Lit-auen, dit Moder Theresagruppen skänker filtar och barnkläder. Filtarna som Moder Theresagruppen gör går till ålderdomshem och barnkläderna till barnhem i Litauen.

Gemenskapsträff Kyrkskolan, Duvetorp, Kristvalla 13:00 - 15:00 Tisd 12 mars Andakt, kaffe och lotteri. Program: Hemlig gäst.

Sång-Ord-Soppa, Jutegårdden Nybro 11:30 Fred 8 mars, 22 mars och 5 april

Matlagningsträff, Bäckebo församlingshemTorsd 14 mars kl 17.30 Tema för kvällen: «Laga mat, äta och prata.» Kostnad: 40 kr. Anmälan senast 11 mars till Sigbritt Hellström, tel. 0481-541 82.

Sopplunch i Örsjö 12:00 Torsd 4 april Välkomna på en tallrik soppa och lunch-gemenskap i Örsjö församlingshem.

Fem föreningar i samverkan bjuder! Frivillig gåva till hjälparbete

12 K Y R K N Y T T 2 - 2 0 1 9

MÖTESPLATSER

Samvaro och sång på

MADESJÖGLÄNTANVarannan söndag kl. 14-16

3 mars • 17 mars31 mars

2019 års temakvällar

Om att vara människa Fortfarande 3 intressanta kvällar kvar att ta del av!

Måndag 25 februari Tomas GunnarssonHan är ledande expert på hur bilder kan förändra

världen och har förändrat Gävlebornas sätt att se på sig själva! Bilden har makt att befästa normer som inte finns

- eller frigöra.

Måndag 11 mars Helle Klein Hon är långt ifrån lite av varje men helgjuten i det som har utvalts att få hennes engagemang. Chefredaktören för Dagens Arbete talar utifrån underrubriken ”Fräl-

sning är att bli människa”.

Kl 18.30 Madesjö Prästgård, Hermanstorpsvägen 6, Nybro

Entré 50 kr inkluderar fika.

Grand FinaleMåndag 25 mars kl 18.30

Teatermiddagmed Martin Luther och hans hustru Käthe.

Paret Luther underhåller med humor, dramatik och halsbrytande historier från barndomen, klosterlivet,

familjelivet mm. och husmusikanten Conrad Cordatus förgyller supén med

medeltida musik och leder oss i sång och dans i föreställningen med namnet

En kristen människas frihetStaffan GerdmarHelena Gerdmar

Erik Ask Uppmark

Biljetter 150 kr endast förköp, kan beställas på församlingsexp. tfn. 0481 – 429 00.

Intäkterna går till Svenska kyrkans internationella arbete.

Ge bort en biljett till någon du vill glädja!

Lyssna gärna på morgonandakterna i Radio Nybro!På fredagar är det Nybro pastorat som ansvarar.

De sänds kl 6.00 med repris kl 7.00 och 8.00.

89.9 • 98,1 MHz

Radio NybroRadio Nybro

BINGOSyföreningen i Hälleberga inbjuder till BINGO till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete. Andakt, kaffe

och hembakat, lotterier och Bingo!

Den 16 mars kl 14:00 i Folkets hus, N Måleråsvägen 6 i Målerås (intill Handlar’n).

Den 30 mars kl 14:00 i PRO-lokalen, Bruksplan vid Orrefors glasbruk.

Varmt välkomna!

Syföreningsdag för alla syföreningar i Nybro pastorat, torsdag 21 mars kl. 11:00 – 14:00. Kristvalla kyrka och församlingshem.

Dagen börjar med en missionsbön i Kristvalla kyrka, varefter det blir middag och program i församlings-hemmet.

Vi får besök av Maria Polback, diakon och missionär, som kommer och berättar om Tanzania.

Anmälan till Henrik Jonsson innan den 14 mars, tfn 0481-429 70.

Meddela eventuella allergier. Dagen är kostnadsfri.

Välkomna!

UPPTÄCKTER OCH FÖRDJUPNING

K Y R K N Y T T 2 - 2 0 1 9 13

UPPTÄCKTER OCH FÖRDJUPNING

DU MISSAR VÄL INTEResan i Luthers fotspår 6-10 maj 2019?Med Tomasbuss reser vi bekvämt – med både påstigning och avstigning i Nybro, till de fantastiska vin- och borg-distrikt där Martin Luther levde och verkade. Grundpris 5.495:- för dig som tillhör någon av pastoratets församlingar.

Anmälan snarast på www.exodusresor.se Mer info finns på pastoratets hemsida: www.svenskyrkan.se/nybro eller kontakta Thomas Hård 0481-429 11

BibelstudiumTorsdagar i jämn vecka kl. 15-16.30

7 mars, 21 mars, 4 april osv.

Ansgarsgården, Kyrkogatan 5, Nybro

Upptäck bibeltexterna tillsammans i grupp!Ledare Carl-Magnus Söderholm

tel. 0481- 429 71 Ingen kostnad

Varmt Välkommen!

Fördjupningsdag ”Försoning”Är du körsångare, kaffekokare, affischtillverk-are eller har annat engagemang som en av pas-

toratets ca 400 ideella medarbetare?

Välkommen till en heldag i Madesjö Prästgård lördag den 6 april. Peter Wickström, kyrkoherde i Vetlanda, leder oss i sam-tal och undervisning kring det spännande och centrala ämnet ”Försoning”. Vi börjar 9.30 med drop-in-fralla och avslutar med mässa 18.00.

Anmäl dig senast onsdagen den 27 mars till den ledare eller kontakt du har för ditt ideella arbete, eller till pastorsexpeditionen 0481-429 32 eller nybro.pastorat@svenskakyrkan.se Ange matintolerans.

Är du inte ideell medarbetare ännu? Anmäl ditt intresse till Birgitta Priem Haglund 0481-429 32 eller Eeva Creelman 0481-429 10

Resa till Det Heliga Landet 2020Är du intresserad av att följa med på en åttadagarsresa i Jesu fotspår i slutet av april 2020? Vår förre biskop och stor kännare av det Heliga Landet Jan-Olof Johansson blir vår reseledare. Alla resor, transfers och utflykter, all mat (utom på planet), alla inträden och all dricks i det ganska dyra landet ingår. Pris för närvarande: 18.000.

Lämna intresseanmälan (ej bindande!) till Göran Madeland, 0481-429 30, goran.madeland@svenskakyrkan.se. Se reseupplägg på vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/nybro

THE SHACKVälkommen att se, och kanske dela en kommentar

till denna speciella och gripande film från 2017. Underlaget är boken från 2007 som låg etta på

New York Times bestsäljarlista.

Plats: Örsjö församlingshemTid: Torsdag 14 mars kl. 18.30

Gratis. Vi serverar popcorn och läsk till självkostnadspriss

FIL

MK

VÄ

LL

14 K Y R K N Y T T 2 - 2 0 1 9

UPPTÄCKTER OCH FÖRDJUPNING

Upptäck psalmernas tillkomst!Hur kom egentligen våra kära psalmer under kyrkoåret till? Vilken var situationen? Hur tänkte författarna – och tänker du? Fördjupa din psalmupplevelse och var med och sjung nya och gamla psalmer med anknytning till bl a fastan, Marie Be-bådelsedag, påsk- och sommartiden. Har du en särskild psalm som du vill veta mera om? Hör av dig till Pia.

Plats: Kristvalla församlingshemTid: tisdagarna 9 mars och 23 april, 18.30-20.00Ledare: Pia NilssonAnmälan: Behövs ej, kom de dagar du kan!

Upptäck Bönen!Egentligen är bön väldigt enkelt. Det är vårt hjärtas samtal med Gud. Ändå finns det så mycket att upptäcka i bönens värld! Så många djup och så mycket välsignelse! Under kvällarna kommer vi att studera, samtala om och praktisera olika typer av bön. Och lära känna Herrens bön bortom formuleringarna ”Fader Vår eller Vår Fader”

Plats: Källarplanet ”Pysrummet” i Ansgarsgården, Nybro OBS!!!Tid: onsdagarna 13 mars, 20 mars och 27 mars 19.00-20.30Anmälan: Senast 11 mars 2019 till goran.madeland@svens-kakyrkan.se, 0481-429 30

UPPTÄCKARGRUPPERI vår bjuder vi in till ett antal spännande upptäckar-

grupper! Tag chansen att vara med – i höst byter många grupper teman… Oavsett var du bor i vårt pastorat

är du välkommen! Deltagande är kostnadsfritt.

Upptäck Luthers teologi!Gäller ”simul justus et peccator” dig? Luther trodde det! Lär dig, och samtala om, hur detta begrepp och andra klassiker som ”Sola Christus” och ”Sola Fide” kan inspirera och befria till ett rikt kristet liv! Frågan är också om en kristen murare bygger en bättre kyrka än en som inte är troende… Kursen är perfekt för dig som tänker följa med på pastoratets Tysklandsresa i år!

Plats: Örsjö församlingshemTid: 27 feb, 13 mars, 27 mars. 18.30–20.00Ledare: Thomas Hård af SegerstadAnmälan: Behövs ej. Kom de onsdagar du kan!

Upptäck Helgonen! Har helgonen en plats i vår lutherska kyrka, förmer än att vara maskätna träskulpturer i gamla kyrkor? Absolut! Lär känna några helgon och lär dig om deras spännande liv och leverne - förhoppningsvis kan de inspirera oss till ett liv i Jesu efterföljd.

Plats: Oasen, AlsterbroTid: 28 feb, 14 mars, 28 mars. 18.30–20.00Ledare: Carl Magnus SöderholmAnmälan: Behövs ej. Kom de torsdagar du kan!

OBS! Ny tid och ny plats!

K Y R K N Y T T 2 - 2 0 1 9 15

UPPTÄCKTER OCH FÖRDJUPNING

Upptäck Sellergren!Visste du att en av södra Sveriges mest betydelsefulla präster under 1800-talet ligger begravd under eken vid Hälleberga kyrka? Han var den talangfulle men försupne prästen som ingen församling ville ha, men efter omvändelsen kom folk gåendes 10-15 mil för att ta del av hans predikan och själavår-dande råd. Lär känna Peter Lorentz Sellergren! I samarbete med Hälleberga hembygdsförening.

Upplägg: Tre samlingar: 1) Visning av saker samt samtal i Sellergensrummet i Hembygdsmuseet. 2) Sellergens psalmer. Sångstund med körmedverkan i Hälleberga kyrka. 3) I Seller-grens fotspår. Vi besöker platser i Hälleberga församling som är knutna till Sellergrens liv. Samling utanför Hälleberga för-samlingshem. Medtag kaffekorg denna gång.

Tid: torsdagarna 28 mars, 4 april och 11 april. 18.30 – ca 20.00Ledare: Göran Madeland samt Sellergrenskännarna och författarna till böcker om S´s liv: Christian Braw och Olle Mad-eland. Anmälan: Behövs ej, kom de dagar du kan!

SETT OCH HÖRT

Gemensamt symöte för Nybro och Sankt Sigfrids syföreningar, Ansgarsgården, tisdagen den 22 januari. Anna Larsen berättade om sin syster som är nunna och hennes sociala arbete bland barn i Bardejov, Slovakien.

Här är vi som övar inför lucia i Folkets hus och Bäckebo kyrka!

LE

NA

ND

ER

S.S

E ·

11

18

15

Min syrra fick mest...Som syskon är man noga med att dela lika. Det är viktigt att det blir rättvist, eller hur?En till dig och en till mig, en till dig och en till mig...Nästan lite av en ”naturlag”...Jesus vänder ofta upp och ner på allt vi tycker är självklart och visar på ett annat sätt att tänka eller göra...Han säger ungefär, att om någon vill ha något från dig, så ge honom eller henne extra mycket.(Matt. 5:40)Undrar just hur världen skulle bli om vi gjorde så? Kanske något att pröva...

Lycklig avslutning på skattjakt i Kråksmåla kyrka. Familjegudstjänst med Lars i spetsen.

Jesus hjälp mig att tänka på ett nytt sätt och upptäcka glädjen i att ge.

Ingrid

Min bön: