Kyrknytt 2 2012

Nr 2 2012

Ledaren•OrdlistafrånA-Ö•Korsord•Notiser•SommarensGudstjänster

KYRKNYTTFörsamlingsblad för Hultsfred Vena Lönneberga

I denna ljuva sommartid

Pilgrims- vandringTrädVårdspLaN

Sommar...

2 KYrKNYTT Nr 2 2012

LedareN

Foto: agneta Håkansson

Församlingens huvudgudstjänst på söndagar och andra helgda-

gar är det som gör en församling till en församling och till en del av Kristi världsvida kyrka.

Som allt annat som lever, så ut-vecklas gudstjänsten. Sätter vi ett blomfrö i jorden nu på vårkanten så utvecklas det, om rätt livsbetingelser finns, så småningom en blomma ur fröet. Har du sått ett solrosfrö så blir det en solros. Det växer inte en ring-

blomma eller en aster från solrosfröet. Varje frö har sin genetiska kod. Så är det också med den kristna gudstjänsten. Den har också sin genetiska kod.

Vi 50+are har redan varit med om stora förändringar i guds-tjänstlivet i Sverige. Vi är nog många som med fasa minns vår konfirmationstids långa, långtråkiga och stela gudstjänster, där predikan, som i och för sig är en viktig del, ofta hade fått bli det allt dominerande på bekostnad av gudstjänstens identitet och helhet. Man kan säga att mycket av den genetiska koden var dold. Man kan kanske jämföra med en ros. Den är avsedd att vara vacker, men om den har förlorat alla sina kronblad så är den inte så vacker längre. Men trots detta är genom Guds nåd många av oss kvar som en del av den levande Kyrkan och vi har fått vara med om hur kronbladen sakta men säkert har fått växa ut igen.

Den handbok för gudstjänster som vi har i dag är från 1986. I stort sett ända sedan dess har också ett fortsatt utvecklingsar-bete pågått. Ett av problemen sedan förra handboken kom är att den lokala mångfalden har blivit så stor att det kan bli svårt att känna igen sig om man kommer till en annan kyrka än sin egen.

I det nu snart slutförda handboksarbetet har ett av målen varit att ge utrymme för lokal särart samtidigt som det gemen-samma, identiteten, ska vara synlig och man ska känna igen sig var man än firar gudstjänst.

Man har beskrivit det här på ett bra sätt i förslaget till den nya handboken: ”Den söndagliga gudstjänsten – den vi kommit att kalla högmässa – har ett grundläggande skeende, ordo, som kan kännas igen i kyrkor över hela världen och i kyrkohistorien. Ske-endet återfinns i gudstjänstens grundläggande handlingsmönster: gudstjänsten firas på dopets grund, människor samlas på uppstån-delsedagen, ber, sjunger, lyssnar till och tolkar ordet, firar nattvar-dens måltid och sänds ut i förnyat liv och medmänsklighet.”

Det fullständiga förslaget till ny kyrkohandbok, dvs. nya ordningar för gudstjänsten och de kyrkliga handlingarna och den nya liturgiska musiken och sången, kommer att offentlig-göras till sommaren. Med början 1:a advent i år kommer sedan en försöksverksamhet att bedrivas under ett år i ett stort antal församlingar. 20 församlingar i vårt stift skall ingå i detta arbete. Hultsfreds församling är en av dessa.

I den nuvarande handboken består huvudgudstjänsten av fyra delar. Det föreliggande kyrkohandboksarbetet behåller samma struktur, där huvuddelarna nu kallas Samling, Ordet, Måltiden och Sändning. På detta sätt betonas att mässans hu-vuddelar är fyra sammanhållna skeenden.

Vi får under hösten anledning att återkomma och berätta mer om dessa fyra delar, men eftersom allas vårt gemensamma förbe-redelsearbete inför provåret med den nya handboken måste börja redan nu så vill jag säga något om den första av delarna, Samlingen. Handbokskommittén beskriver den så här: ”Samlingen sker som svar på Guds kallelse genom den heliga Anden. Vi kommer till gudstjäns-ten som individer med olika erfarenheter och förväntningar. Denna mångfald bär vi med oss in i gudstjänstens möte med Gud och varan-dra. Samlingen bygger på att varje individ är värd respekt och behöver utrymme att vara sig själv också i gudstjänsten. Samlingen uttrycks i musik och i öppna formuleringar där ingen sinnesstämning tas för given. Livet i alla dess dimensioner bejakas. I vår mångfald blir vi den aktuella gudstjänstens gemenskap. Denna kan bestå både av människor som regelbundet firar sin gudstjänst i den aktuella kyrkan, människor som deltar mer sällan och människor som deltar vid ett enskilt tillfälle. Samlingen leder in i gudstjänsten och tydliggör att gudstjänsten firas i möte med Gud i Jesus Kristus och i den världsvida kristna kyrkans gemenskap. ”

Ska vi på allvar kunna pröva och utvärdera den nya hand-boken, ja, ska vi överhuvudtaget kunna fortsätta att vara kyrka i Hultsfred så måste fler av våra döpta medlemmar ställa upp som ”frivilliga” gudstjänstdeltagare. Gudstjänsten måste bäras av en ganska stor grupp som går mer eller mindre ”regelbundet” så att de som deltar mer eller mindre sällan har en levande gudstjänst-gemenskap att fira sin gudstjänst med.

Att fira gudstjänst är det grundläggande medlemsarbete som man utför som medlem i Kristi världsvida Kyrka. På sam-ma sätt som man kanske i sin golfklubb förväntas delta i vårstäd-ningen av golfbanan eller i barnens idrottsförening förväntas delta i insamlingar och skjutsningar. Alla kan och har inte möjlighet att delta lika mycket och det kan vara olika under olika perioder i livet, men vi behöver fler som bär den söndagliga gudstjänsten i Hultsfred. Vi firar inte gudstjänst primärt för vår egen skull, utan för Guds, för varandras, för vår bygd och för vår värld.

Att vi ska vara ”försöksförsamling” ger en extra stark an-ledning till att vi redan nu börjar kraftsamla inför höstens gudstjänster i Hultsfreds kyrka. Du kommer som medlem att få inbjudan till olika sammanhang, gudstjänstgrupper m.m. där du kan rustas för att bli en av dem som då och då utgör den grupp som

”bär” gudstjänsten. Självklart kommer detta att finnas med även i de grupper som redan finns, inte minst körerna. Den nya gudstjänst-musiken är en viktig del av det nya förslaget och där behöver vi många frivilliga som kan dela ansvaret att bära församlingens sång. Det kan vara svårt att få in ett större gudstjänstengagemang i mångas redan täta tidsscheman (helgerna blir ju också allt mer inplanerade), men blir vi många så blir tidsbördan inte lika stor.

Det är också möjligt att vi kan använda den nya ordningen i våra två andra församlingskyrkor, fastän de inte är officiella för-sökskyrkor.

Önskar Er alla en välsignad sommar!

Jan Carlsson teol. dr., kontraktsprost och kyrkoherde

Framtidens gudstjänst! Framtidens gudstjänst!

KYrKNYTT Nr 2 2012 3

”Man ska ha husvagn…” ja det var livet på semestern när jag var yngre. Fyra personer skulle trängas på minimal yta under någon veckas tid. Dagarna innan det bar i väg började mamma städa husvagnen, sedan bar hon kläder och sovtäcken från huset till vagnen och gjorde storkok för att minimera matlagningen i husvagnen. Pappa fixade med förtältet, plockade ihop vår cam-pingcykel och kollade så att gasolen var tillräcklig. Därefter bar

det iväg. Jag har upplevt både roliga och mindre roliga stunder i hus-

vagn. Sovmorgnar är inte att tänka på när ytan är så liten, att få vara för sig själv finns inte heller på kartan. Däremot blir det mycket familjetid med många skratt och utflykter tillsammans. Så husvagnssemestrar har sin charm även om jag inte alltid upp-skattar dem…

Så det där med semester kan ha två sidor. Antingen tänker jag mig semester som en avkopplande period där jag får varva ner eller en period av mycket aktivitet. Jag tänker mig att semester borde kunna vara dagar där jag får njuta av att inte göra något särskilt. Att få åka till sommarstället och bara vara, läsa en bra bok i hängmattan eller sitta på bryggan med benen i vattnet och filosofera medan solen värmer. Jag tänker också att semester kan få vara en period där jag får möjlighet att vara aktiv. Arbeta i trädgården, cykla dressin, utforska min omgivnings sevärdheter, planera för en längre semestertripp med husvagnen, besöka vän-ner och bekanta.

Forskare menar att semestern är nödvändig. Dock är de inte eniga om semestern ska vara i en längre sammanhängande pe-

riod eller om flera kortare perioder är bättre. Det som det dock råder enighet om är att vi behöver tid för att varva ner, vissa lite längre tid än andra.

Jag har haft semester en gång i mitt liv, en sådan där lång semester med både oskrivna dagar och en längre semestertripp. Men för det mesta brukar jag sysselsätta mig under sommar-månaderna med mera arbete. Som deltidsanställd utnyttjar jag min semester till att feriearbeta för att få lite extra klirr i kassan. Konstigt kanske du tycker men man vet aldrig när det är dags att studera på högre nivå och så vitt jag vet så blir inte plånboken tjockare av att plugga.

Att jobba när alla andra har semester har blivit en vana för mig. Jag började tidigt min karriär som 13-åring att sälja jord-gubbar för Axelssons i Aby utanför ICA Mathuset i Hultsfred. Därefter har sommarjobben avlöst varandra. Kassörska på både ICA och Preem (nuvarande Frendo), sommarvikarie inom äld-revården och på fritidshem för att det senaste året jobba som butiksbiträde på Systembolaget och så kommer sommaren se ut även detta år.

Så det där med semester har jag bara fått smaka på. Jag kan tänka mig att det känns lite lyxigt att bara få vara hemma och att det är något att se fram emot. Rå om sig själv, göra det som faller en in. Inte behöva tänka så mycket på morgondagen utan bara få vara eller kunna göra alla de aktiviteter som jag så gärna vill men aldrig annars hinner.

Text: SANdrAÖrmANder

ANNONSer

VäxA artikel av anton Hultgren

TrädVårdSpLAN artikel av agneta Håkansson

KOrSOrd

I detta nummer

SemeSTer artikel av sandra Örmander

piLGrimSVANdriNG artikel av emma Thorén

ideNNALjuVASOmmArTid artikel av agneta Håkansson

NjuTAVLOKALAuTfLyKTSmåL artikel av sandra Örmander

KOrSOrd

påSid14

3

4

6

8

11

12

13

14

3

4

6

8

11

12

13

14

Inte behöva tänka så mycket på

morgondagen utan bara få vara

eller kunna göra alla de aktiviteter

som jag så gärna vill men aldrig

annars hinner.

Semester – vad är det för något?


HiSTOriADe första pilgrimerna i den kristna traditionen var de människor som reste till platserna där Jesus levt, dött och uppstått och än i dag är de platserna stora pilgrimsorter dit människor reser för att söka sig närmare Gud. Så småningom började kristna också resa till platser där Jesu lärjungar eller andra människor som be-traktades som särskilt heliga låg begravda. Rom är ett exempel på en sådan plats där både Paulus och Petrus sägs vila. Men även Trondheim i Norge med Olof den helige och Vadstena med den Heliga Birgitta var stora vallfartsmål under medeltiden. Under 1500-talet så försvann dock pilgrimsvandrandet från Sverige i och med att reformatorn Martin Luther inte gillade det där med att tillbe reliker och helgon. Det var i sin tur något som passade Gustav Wasa alldeles utmärkt eftersom han tyckte att det var bättre att folk stannade hemma och arbetade ihop något som de kunde betala skatt med istället för att vara ute och vandra. Därför blev pilgrimsvandring förbjudet i Sverige.

NuNu har dock intresset vaknat igen och allt fler människor ger sig iväg för att söka det heliga så som de själva definierar det. Här i Sverige har det utvecklats en särskild form av pilgrimsvandring där man går omväxlande i tystnad och omväxlande i samtal i en ram av regelbundna böner med ord från psaltaren i bibeln. En sådan vandring går oftast inte till något känt pilgrimsmål utan

kan gå lite var som helst. Det blir som Karin Boye skriver ”vägen som är mödan värd”. Genom vandringen får man en chans att ta ett steg tillbaka från sin vardag och liksom betrakta den lite på avstånd vilket gör att man kan se saker hos sig själv som man inte tänkt på tidigare. För en del blir pilgrimsvandrandet en paus från det vanliga, en möjlighet att hämta andan och komma i ba-lans. För andra kanske pilgrimsvandringen blir en möjlighet att få reflektera över ett viktigt val i livet. Pilgrimsvandringar kan givetvis se olika ut och utföras på olika sätt. Man kan vandra ensam eller i grupp, man kan gå snabbt eller långsamt, långt eller kort. Man kan vandra på en känd pilgrimsled som t.ex. el Camino som går till Santiago de Compostella i Spanien eller på en helt vanlig gata eller stig. Det som skiljer pilgrimsvand-ringen från en vanlig vandring är att den görs med ett syfte att på något sätt söka det heliga.

iVeNAOm du är nyfiken på vad pilgrimsvandring är för något så är det bästa sättet att ta reda på vad det är att prova. I sommar får du nu möjlighet till det i Vena den 1 juli. Vi samlas 13.30 vid Perstorpet och går sen ca 5 km i lugnt tempo mestadels på skogsvägar. Ta med fika, kläder och skor efter väder och något att sitta på. 16.00 är det sen friluftsgudstjänst vid Perstorpet som man är välkommen till även om man inte har varit med på pil-grimsvandringen.

Pax et Bonum – Frid och allt Gott! (Pilgrimens hälsning)

Text: emmATHOréNBilder: Colourbox.se Pilgrimsvandring

är något som allt fler människor har börjat upptäcka. De sista åren har det producerats åtskilliga böcker och tv-program om pilgrimsvandring och lite överallt återuppväcks gamla pilgrimsleder och nya skapas.

pILgrImsVaNdrINg


LITeNKYrKLIg

ordLIsTa

A-Ö

SakralLatinskt, helig avser det som har att göra med religion och gudstjänst.

Sakristia Latinskt, rum för det heliga i kyrko-byggnaden, oftast i anslutning till koret.

SanctusLatinskt, helig, lovsången i mässan.

SerafHebreiskt, himmelska väsen, änglar som omger Guds tron.

Sigill Ett stämpelavtryck av en symbol eller ett namn i vax, lera eller lack.

SkådebrödDe tolv bröd som på sabbaten lades på ett bord i templet. De som deltog i gudstjänsten fick beskåda bröden, som sedan åts upp av prästerna.

Skäppa Ett mått till mjöl som rymde ca en liter.

SmörjelseInom många religioner vanligt före-kommande. Såväl gudabilder och heliga föremål som människor kan smörjas med särskilt preparerad smörjelse eller olja.

SockenGammalt ord för ett område med människor som enligt traditionen sökte sig till samma kyrka.

StiftEtt kyrkligt område som leds av en biskop. I Sveriges finns 13 stift.

Stillaveckan Veckan före påsk som inleds med Palmsöndagen och följs av: blå måndag, vit tisdag, dymmelonsdag, skärtorsdag och långfredag.

StolaEtt brett textilband som bärs över alban eller röcklinet (två av prästens vita dräkter).

SKuTFörkortning av Svenska kyrkan i utlandet.

Synagoga Grekiska, samlingslokal, judisk guds-tjänstbyggnad.

Synod Grekiska, betyder sammankomst eller kyrkomöte kan också vara ett kyrkligt område eller distrikt.


psaLm 200

Idenna ljuva sommartid med nummer 200 i Den svenska psalmboken, får nog de flesta att tänka på skolavslutning. Den är tillsammans med ”Den blomstertid nu kommer” de två

mest frekvent använda psalmerna vid just detta tillfälle. Psalmen är ursprungligen från Tyskland och texten skrevs 1653 av Paul Gerhardt med titeln ”Geh’ aus, mein Herz, und suche Freud” även kallad ”Sommerlied”, den hade då 15 verser, men allt eftersom den har översatts och bearbetats så har den numera bara 8 verser. Den ursprungliga melodin finns det inte någon känd komposi-tör till, utan är troligen en tysk folkmelodi.

Textenöversattesförsta gången till svenska 1725, av Joachim von Düben d.ä, född 1671. Han var bror till Gustaf von Düben d.y. (mer känd som Karl XII’s intendent och hovmarskalk). Joachim von Düben var egentligen inte författare utan ämbetsman, även han anställd vid hovet hos Karl XII. Under en av kungens resor till Polen/Ryssland tillfångatogs von Düben och fick under sina 10 år i fängelse en slags petistisk religiositet som han tog med sig till Sverige och som så många andra av de tillfångatagna svenska Karoliner hade med sig hem när de frigavs. Det var efter fång-enskapen han 1725 gav ut samlingen Uthwalde andelige sångr. Det var översättningar efter tyska förlagor och han gjorde det anonymt. Det är också där den första översättningen av I denna ljuva sommartid finns. Joachim von Düben dog 1730.

1855bearbetadestexten rejält av Christoffer Olofsson Angeldorff, kyrkoherde och psalmförfattare.

Det var efter den bearbetningen som psalmen också fick den me-lodi som den idag har i vår svenska psalmbok. Det var en melodi som 1916 komponerades av dåvarande ärkebiskopen Nathan Söderblom. Det är också en melodi som används till psalmer-

Då var det dags igen, sommaren är här och jag ska hitta en lämplig psalm och dess författare att skriva om. Det blir svårare och svårare, jag vill ju att den ska passa för årstiden. Det finns dess-utom inte så många av sommarpsalmerna kvar att skriva om. Jag har ju hunnit med att skriva om några under de år jag arbetat med Kyrknytt. Det känns heller inte så motiverat att skriva om ”Mitt i vintern var det” eller ”När vintermörkret kring oss står”, när solen skiner och det är 18 grader varmt ute. Jag har i alla fall gjort en djupdykning i vår svenska psalmbok och faktiskt upptäckt att jag missat att skriva om en av de vanligaste sommarpsalmerna nämligen ”I denna ljuva sommartid” så det är den du nu ska få ta del av.

na Hur härligt vittna sjö och land, Likt vårdagssol i morgonglöd, O Gud, du mig ej överger och Lär mig, du skog att vissna glad.

Förutom Söderbloms melodi finns det också en folkmelodi från Malung av Vickes Karin Matsson och ett körarrangemang med melodi av Anders Öhrwall.

den senast textbearbetningen gjordes 1980 då ytterligare några verser togs bort och fick det antal verser vi är vana vid idag, näm-ligen 8 stycken. Det var Britt Gerda Hallqvist som tog sig an psalmen men mera känd som Britt G Hallqvist. Hon föddes 19 februari 1914, i Umeå, Västerbotten. Hon började skriva verser och dikter som 8-åring. Sina ungdoms- och studieår tillbringade Britt G. Hallqvist i Lund, där hon blev fil.mag. Hon gifte sig med Sten, som blev präst och han fick sin första tjänst i Vargön. De flyttade senare till Alingsås. 1950 utkom hennes första egna bok Rappens på Blåsopp, den följdes sedan av ett 40-tal som hon helst skrev på vers. 1958 flyttade familjen tillbaka till Lund där maken fått arbete som lärare. Britt G hade nu börjat översätta andras texter och blev en uppskattad och flitig översättare. Hon översatte allt i textväg från operan Rigoletto till musikalen Jesus Christ Superstar, Goethes Faust och De knepiga katternsas bok av T.S Eliot. Hon översatte också Barnens bibel från Holländska 1968. Som dramaöversättare var hon speciellt flitigt anlitad. Bl.a. till Dramaten i Stockholm som hon försåg med 12 översättning-ar av Shakespeare. Hon gjorde också texterna till Trolltider som sändes som julkalender i Sveriges Television först gången 1979.

Hon samarbetade mycket med Ingmar Bergman, och han lär ha myntat att G:et i hennes namn stod för: Genial. För skolbruk gjorde hon läseböcker, teaterstycken och antologier. Parallellt med översättandet skrev hon också psalmtexter, böner och an-dra liturgiska texter. Hon var vidare översättare i och ledamot av 1968 års kyrkobokskommitté och medlem i många andra olika

Text och foto: AGNeTAHåKANSSON

ljuva sommartid

I denna


kyrkliga kommittéer. En speciell insats gjorde hon också i den finlandssvenska psalmbokskommittén, som anlitade henne som psalmbearbetare och textförfattare. Hon förknippas i den fin-landssvenska psalmboken med 29 psalmer, av vilka 9 är original och 20 är översättningar.

idensvenskapsalmboken från 1986 återfinns av Hallqvist ett tju-gotal originaltexter och ett sjuttiotal översättningar och bearbet-ningar. De mest älskade pslmerna är nog Måne och sol, Blott i det öppna, Lär mig att bedja av hjärtat och Det finns djup i Herrens godhet.

Britt G Hallqvist

1

2

3

4

I denna ljuva sommartidgå ut, min själ, och gläd dig vid den store Gudens gåvor.Se, hur i prydning jorden står, se, hur för dig och mig hon får så underbara håvor. Av rika löv är grenen full, och jorden täckt sin svarta mull med sköna gröna kläder. De fagra blommors myckenhet med större prakt och härlighet

än Salomos dig gläder.

Nu växer säd för skördens tid, och ung och gammal gläds därvid och bör Guds godhet prisa, som vill i överdådigt mått oss människor så mycket gott var dag och stund bevisa.

När jag hör trastens klara sång,när lärkan jublar dagen lång högt ovan fält och backar, då kan jag icke tiga still. Min Gud, så länge jag är till för livet jag dig tackar.

5

6

7

8

Ack, är det redan här så skönt på denna jord, så härligt grönt, hur skall det då ej bliva i himmelen, där Gud berett vad ingen här i världen sett och ord ej kan beskriva. Ack, att jag redan stode där inför din tron, o Herre kär, och bure mina palmer. Jag ville då på änglars vis instämma i ditt lov och pris med tusen sköna psalmer.

Liksom ett träd i sol och regn så låt min själ i Andens hägn få växa alla dagar den sommar som av nåd jag får. Gud, låt mig bära frukt i år, den frukt som dig behagar.

Behåll mig till ditt paradis, och låt mig på de trognas vis i dina gårdar grönska. Låt mig få tjäna dig allen, i trohet sann, i kärlek ren, så vill jag mer ej önska.

Hon verkar också ha haft en speciell förkärlek till Norge genom att hon har översatt många av Svein Ellingsens texter. Hennes samarbete med tonsättaren och kyrkomusikern Egil Hovland var mycket produktivt under hennes aktiva liv.

Hon har fått ta emot många utmärkelser, bland dem märks Svenska Akademiens översättarpris, Litteraturfrämjandets stora barnbokspris och Evert Taube stipendiet. 1983 blev hon Teolo-gie hedersdoktor vid Lunds Universitet. Britt G Hallqvist dog i Lund, 20 mars, 1997, 83 år gammal.

I denna ljuva sommartid kan delas in i två delar, de fyra första verserna handlar om sommaren som en gåva från Gud och de resterande verserna riktar sig mot himmelen och paradiset.

ljuva sommartid


djurSdALAKyrKAFörsta maj stod solen högt på den blå himlen och lockade mig och min mamma ut på årets första motorcykeltur. Vi tog på oss ställen, fällde ner visiren och begav oss mot Djursdala. Vi tog vägen över Vena och Björkesbo, sedan förbi Krön och därefter svängde vi av mot vårt huvudmål Djursdala och kyrkan där. Vårens vita guld prydde ängsmarkerna när vi for förbi och fri-hetskänslan bak på motorcykeln var som Ronja Rövardotters vårskrik – befriande.

Text och foto: SANdrAÖrmANder

Njut av lokala utflyktsmål

Jag som aldrig har varit vid Djursdala kyrka blev lite smått betagen av den vackra gamla kyrkan från slutet av 1600-talet. Med en klockstapel utanför och utsikten över sjön Juttern, fåg-larna som kvittrade i vårsolen och träden som strax skulle slå ut i blom.

Ännu mer fascinerad blev jag när vi gick in i kyrkan, för vilka målningar och utsmyckningar jag fick se! Kyrkan andades verk-ligen dåtid men är så fint bevarad och kanske beror det på den restaurering som gjordes i början på 1990-talet.

Klockstapel från 1698

Kyrkan är verkligen värt ett besök

Djursdalakyrka är öppen för besök 30 april-28 augusti.

Öppettider: Mån-fred 9-16, lör-sön 10-17



Vårens vita guld prydde ängsmarkerna

Sevedeleden

SeVedeLedeNTill Djursdala kyrka kan du ta dig med motorfordon eller till fots. Förbi kyrkan har nämligen Sevedeleden dragits. Leden är 5 mil lång och går genom Vimmerby kommun. Leden är upp-delad i etapper och passerar dessutom andra natursköna platser som till exempel Norra Kvills nationalpark, så du kan själv välja hur långt du vill vandra.

djurSdALAruNdANÄr det så att du gärna vill prova på hur det kan vara att vandra är Djursdalarundan ett perfekt alternativ. I närheten av kyrkan finns start/mål vid Ungstorp eller så kan du välja att starta i Vimmerby, Snokebo. Leden är 7 km lång och går genom ku-perad terräng med många fornlämningar längs stigen… och varför då inte göra en liten kort utflykt till kyrkan när du ändå är i närheten?

Djursdalakyrka är öppen för besök 30 april-28 augusti.

Öppettider: Mån-fred 9-16, lör-sön 10-17



NoTIser

Vill man ha lösningen till korsordet kontaktar man pastorsexpeditionen.

ullaHedqvist,Silverdalen

VINNare Korsord

Visäger

graTTIs tillbokpriset!

Döpta

HuLTSfredOlivia RehnAlicia Stolt ArrheniusSelma Råsmark PhilTim DahlströmOlle LandströmTilda EdvardssonTowa EmilssonAlfons Larsson

LÖNNeberGANatanael Edvinsson

VeNA Sixten KarlssonRobert Haar

Vigsel

HuLTSfred Johanna HabbeDavid Didriksson

Begravda

HuLTSfred Maj-Britt KarlssonThomas ÅbergBengt HellgrenSvea Lundström

Ingmar IrebringIna OskarssonIngvar GabrielssonGreta AinemoMarianne LindströmSigne KarlströmSvante WaernBerta NelsonMarcus KarlehallBengt ReveljInge RogelRut AnderssonStig KonradssonRut Falk

VeNAVanja KarlqvistBirger LarssonIrma LandströmMaja ÖhrInger Larsson

LÖNNeberGAMonika IsakssonBert KarlssonGreta EkströmEvy EngströmKjell KarlssonUdo Unger

forts.→

Döpta, vigda och begravda medlemmar i våra församlingar

Februari 2012 – April 2012Om namnet inte står under den församling där förrättningen ägt rum,

beror det på att vederbörande inte är/var skriven där.

Ny personal!

Du som besöker Lönneberga

kyrkogård i sommar kommer att

möta ett nytt ansikte tillsammans

med vår vaktmästare Gustav.

Det är Hans Keränen som bor i

Silverdalen som började hos oss

i april och ska jobba till oktober.

Vi hälsar honom

VARMT VÄLKOMMEN

och hoppas att han ska trivas.Du vet väl om att vi också finns på

Facebook?

Sök efter Svenska kyrkan i Hultsfred

www.facebook.com/hultsfredspastorat

Sommarlov!

för andakterna på

Dagcentralen i Silverdalen

27 juni, 11 juli och 25 juli



”Sommarkonserti Vena kyrka”Söndagen17junikl.18

Vena Musikkår

”Orgelkonsertmed Henrik Cervin”

Söndagen5augustikl.18

Välkommen!

”LÖNNEBERGA-VECKAN 2012”

23-29juliÖppenkyrkaMåndag-onsdag kl. 14-16Andakt med musik kl.15

Kaffeservering

fredag27julikl.19Konsert med Cajsa-Stina Åkerström

Söndag 29 juli se annons för Friluftsgudstjänster

Välkommen!

LönnEbErGa KyrKa

”Musikgudstjänst”Söndagen2septemberkl.18

Rosenfors Musikkår

Välkommen!Välkommen!

HuLtSFrEDS KyrKa

LönnEbErGa KyrKa

VEna KyrKa

Söndagen24junikl.18Vid församlings-gårdens fontän

midsommardagen23junikl.12I Hembygdsparken

Söndagen1julikl.13.30Börjar med Pilgrimsvandring

vid Perstorpet

Söndagen15julikl.14Vid Ejagården i Dalsebo

Söndagen22julikl.14Vid Hagalund i Ormestorp

midsommardagen23junikl.14I Kyrkparken

Medtag kaffekorg och stol att sitta på.Vid regn i Församlingshemmet.

Söndagen29julikl.11I Hembygdsgården

Avslutning av Lönnebergaveckan

Söndagen8julikl.14Ekumenisk gudstjänst

vid Sämjan

Söndagen29julikl.14I Hembygdsparken

Söndagen12augustikl.13Vid Rallarstugan

Friluftsgudstjänster

HuLtFrEDS KyrKa

”Lunchmusik”Lördagarkl.11ijuli.

Vi börjar med kaffe och fortsättersedan in i kyrkan för en musikstund.

Voces GaudiaJesper Hättanders trioClaes Göran Gunnarsson, sångA-M Daag Albrechtsson, sångLeif Dahl, orgel och pianoBleck Out

7/714/721/7

28/7

”Musikgudstjänst”Söndagen12augustikl.18

Vox Magica

Välkommen!

Du som besöker Lönneberga

kyrkogård i sommar kommer att

möta ett nytt ansikte tillsammans

med vår vaktmästare Gustav.

Det är Hans Keränen som bor i

Silverdalen som började hos oss

i april och ska jobba till oktober.

Vi hälsar honom

VARMT VÄLKOMMEN

och hoppas att han ska trivas.



Det är onsdagen den 2 maj 2012. En helt vanlig dag på job-bet. Pollenchock över Hultsfred. Allting växer. Växande mol-nighet. Jag försöker samla material till en artikel som ska handla om att växa. Under dagen har jag två lite större samlingar som kan inbringa en del inspiration och infallsvinklar: det första är andakten på Dagcentralen i Silverdalen kl. 11:00. Alla som samlas är äldre än jag. Onekligen. Efter andakt och inmundi-gande av diverse godsaker öppnar jag upp för ett samtal som är tänkt ska handla om att växa när man blir äldre. Hur växer man på äldre dagar? På vilket sätt?

”Jag växer nog mest på bredden”, svarar en av damerna. Själv tänker jag att det nog måste bero på allt gott fika som gamla människor stoppar i sig, dagarna i ända.

”Jag växer inte alls, jag blir ju bara mindre och mindre”, sva-rar en annan. Min teori om gott fika föll samman.

”Vi två har gått en datakurs”. Kors i taket! Jag undrar varför och de säger att de är nyfikna. De har lärt sig att slå på och stänga av datorn.

Under pågående samtal om växande förs jag i min tanke till min morfar. Blomamatörfotograf som fotograferar det som växer och aldrig är blyg för att prova på att hitta nya tekniska lösningar. Senast jag hälsade på frågade han om jag ville se på semesterbilderna från deras senaste resa. Visst! Alltid kul att titta i gamla människors fotoalbum, tänkte jag. Se på riktiga bilder, inte digitala som finns på en skärm nuförtiden.

”Jag har dom på USB-minnet, så vi kan titta i TV:n”, säger han. Han slutar aldrig förvåna mig. Men givetvis krånglar tek-niken när väl stunden är inne att titta på bilderna. Teknik som krånglar tycks vara ett växande problem.

”Att du aldrig kan lära dig hur det här fungerar, att det alltid ska krångla”, jämrar sig mormor.

Det andra är gemenskapsträffen i Lönneberga kl. 14:00. Det är en vacker och solig dag och vi sitter ute för första gången i år. Allting växer. Det känns även som att människorna växer när man får sitta ute i solens sken. Jag försöker ställa ungefär samma fråga som jag ställde tidigare på dagen. Hur växer man på äldre dagar? På vilket sätt? Svaret från gruppens deltagare är en aning eftertänksamt, sedan följer ett svar:

”Oj”. Kort svar, men ett svar som rymmer så mycket. Det är en stor fråga, men svaret blir inte mer uttömligt än så. Frå-gan får ett ”oj” till svar, ungefär som när bröddegen råkat jäsa över och man överraskas över att jäsningen gick så snabbt: ”Oj”. Ändå löper samtalet på och en djup insikt växer fram:

”Så länge som man har möjlighet att använda sina händer så växer man. Man får vara lycklig så länge man kan använda sig av sina händer”.

Där någonstans landar också jag, tror jag. När lärdomsför-mågan nått sitt klimax. Då är det färdigväxt.

Text & foto: ANTONHuLTGreN

”manbliraldrigförgammalförattlärasignyasaker...”

Växa – Att lära så länge man lever

Växa

KYrKNYTT Nr 2 2012 13 KYrKNYTT Nr 1 2012 13

Kyrkogården är inte bara en sista viloplats för våra nära och kära, den ska också vara en inbjudande plats att vandra omkring på. Kanske sitta ner och bara njuta av alla vackra träd och blom-mor. Just blommor och träd sköter sig inte själva, vaktmästarna har ett späckat schema från april till oktober. Nyplanteringar ska göras, det ska rensas rabatter och klippas häck, allt för att göra våra kyrkogårdar vackra.

I februari 2010 hade våra församlingar besök av en land-skapsingenjör som tillsammans med vaktmästarna upprättade en trädvårdsplan för varje församlings kyrkogård.

Detta för att man på rätt sätt ska sköta om trädbeståndet på respektive kyrkogård och att det inte ska ske några olyckor när gamla träd finns kvar. Grenar kan ju ramla ner och skada någon eller så kan hela träd ramla ner om det t. ex. blåser kraftigt.

På Hultsfreds kyrkogård hade redan tidigare en del björkar tagits bort och ersatts av nya träd, men alla kyrkogårdar inven-

Sommaren är här med allt vad det innebär. blommor, grönt gräs och mängder av gröna träd. I kyrkan använder vi oss också av den gröna färgen under trefaldighetstiden t.ex. på mässhaken. Den symboliserar växtligheten och det är precis vad sommaren också ger oss – växtlighet. Där man mest märker av den är såklart på kyrkogården som just nu har sin vackraste period.

terades ändå och fick en bedömning över hur konditionen på trä-den var. Hultsfred fick gott beröm med många vitala träd, i Vena fanns ett antal äldre och rötangripna almar som nu tagits bort.

Lönneberga kyrkogård (den gamla delen runt kyrkan) fick några fler träd utdömda, bl. a. ett stort antal askar eftersom de var angripna av askskottsjuka. Dessutom några äldre tujor och en alm som också borde bort.

I november 2011 togs till slut de sjuka askarna samt tujorna i Lönneberga bort, det var ett arbete med stor precision eftersom man inte ville att några träd skulle falla ner över gravstenarna. Stubbarna efter träden har sedan frästs ner, mer eller mindre helt och hållet. Tanken och planen är givetvis att det ska planteras nya träd där de gamla träden stått, man vill ju inte förändra utseendet för mycket. I trädvårdsplanen föreslås att tujorna ska ersättas med ullungrönn (hösten 2012) och de övriga träden med skogslönn (2013).

TrädVårdspLaN

Trädvårdsplan

Ullungrönn ska ersätta de borttagna träden.

stubben efter ett av träden innanför grinden. märkt för att fräsas ner.

Foto: gustav Nilsson

Nedtagning av träd på Lönneberga kyrkogård.

Foto: Tage Tambour

stubbe numrerad inför bortfräsningen.

Foto: gustav Nilsson

Text: AGNeTAHåKANSSON


TäVLa om BÖCKer!För att vara med och tävla måste din korsordslösning vara redaktionen tillhanda senast (tisdag den 19 juni). Den först öppnade, rätta lösningen, vinner en bok.

Adressen är: pastorsexpeditionen,Hantverkargatan11,57734Hultsfred. Märk kuvertet ”Krysset2/12”. Lycka till!

Namn:

Adress:

Telefonnummer:


SEnaSt

TiSdAG

19juNi


pedagog/barnledare

församlingspedagogAnne-mariejensen b. 135 35, 24 95 85 E-post: [email protected]

barn-&ungdomsledareSandraÖrmander 070-851 46 65 E-post: [email protected] 24 95 90

barnledare,ingelauddman 24 95 82

barnledareSusanneåkesson b. 601 27, 24 95 82

barnledareingelaGustafsson b.418 27, 24 95 82

barnledare/Assistentfridarahmić 24 95 82 E-post: [email protected]

församlingsvärdinna/KyrkvaktmästareHultsfred

församlingsvärdinnaingridjohansson b.135 44, 24 95 81 E-post: [email protected]

Kyrkvaktmästare,förman Karl-ingeArvidsson b. 134 53, 24 95 88 E-post: [email protected]

KyrkvaktmästaremagnusSundström 24 95 88 E-post: [email protected]

KyrkvaktmästareLönneberga

KyrkvaktmästareGustavNilsson 070-270 52 81 E-post: [email protected] 407 87

KyrkvaktmästareVena

KyrkvaktmästaremalinLockström 070-441 06 63 E-post: [email protected] 601 66

KyrkofullmäktigesordförandemorganSävetun b. 411 16

KyrkonämndensordförandeullaLisedahl b. 640 28 E-post: [email protected]

bokningavsamtligalokalergörstillpastorsexpedtionen

pastorsexpedition tis-fre. 10.00-15.00 24 95 90 Telefax: 24 95 86 e-post:[email protected]

Kansli

ekonomiassistentThereséreimhult 24 95 96 E-post: [email protected]

KanslistelenorKarlsson 24 95 99 E-post: [email protected]

Kanslist,CarolineTapper(Gravärenden) 24 95 98 E-post: [email protected]: Tisdag, onsdag 9-16

präster

KyrkoherdejanCarlsson 070-821 68 85 E-post: [email protected] 24 95 94

KomministerAnetteLindblomfranzén 0730-20 92 44 (föräldraledig) 24 95 93 E-post: [email protected]

Vik.komministeremmaThorén 072-208 00 42 E-post: [email protected] 24 95 93 KomministerAntonHultgren 070-221 28 98 E-post: [email protected] 24 95 97

KomministerAnnsofiArenander 24 95 90 E-post: [email protected]

musiker

Ann-mariedaagAlbrechtsson b. 235 55, 24 95 91 (Hultsfred) E-post: [email protected]

AgnetaHåkansson b. 0474-103 28, 070-660 62 68 (Lönneberga) 24 95 82 E-post: [email protected]

HelenaLundborgSvensson 070-538 29 34, 609 15 (Vena) (föräldraledig) E-post: [email protected]

julianbishakwe 073-579 19 26, 609 15 (Vik. fr.o.m 2011-10-01) E-post: [email protected]

Ansvarigutgivare: Jan Carlsson

redaktion: Jan Carlsson Agneta Håkansson Sandra Örmander

Tryck: V-TAB Vimmerby 2012 papper: Multiart Gloss 130g

Omslagsbild: Utsikt över sjön Linden Foto: Tage Tambour

uTGeSAV:

HultsfredKyrkligaSamfällighet Hultsfred Vena Lönneberga församlingar Hantverkaregatan 11 577 34 HULTSFRED Tel: 0495-24 95 90, Fax: 0495-24 95 86 E-post: [email protected]

KoNTaKTHuLTSfredSKyrKLiGASAmfäLLiGHeTHANTVerKAreGATAN11,57734HuLTSfred

www.svenskakyrk

an.se/hultsfred

förytterligareinformationsepredikoturerna.reservationförändringar.

sommareNs gUdsTjäNsTer 2012ju

Li 1 4etrefaldighet 11.00 Mässa 13.30Friluftsgudstjänst med pilgrimsvand-ring. Start vid Perstorpet. 18.00 Mässa

8 Apostladagen 14.00 Ekumenisk gudstjänst vid Sämjan 11.00 Mässa 11.00 Gudstjänst

15 6etrefaldighet 18.00 Mässa 14.00Friluftsgudstjänst vid Ejagården i Dalsebo 11.00 Mässa

22 Kristiförkl.dag 11.00 Mässa 14.00Friluftsgudstjänst vid Hagalundi Ormestorp 18.00 Gudstjänst

29 8etrefaldighet 14.00 Friluftsgudstjänst i Hembygdsparken 11.00 Mässa 11.00Friluftsgudstjänst i Hembygdsgården

AuGu

STi 5 9etrefaldighet 18.00 Gudstjänst 11.00

18.00MässaOrgelkonsert

11.00 Mässa

12 10etrefaldighet 13.0018.00

Gudstjänst vid RallarstuganMusikgudstjänst

11.00 Mässa 18.00 Gudstjänst

19 11etrefaldighet 11.00 Konfirmation med Mässa 11.00 Mässa Sammanlyst

26 12etrefaldighet 18.00 Gudstjänst 11.00 Mässa 11.00 Mässa

SepT

embe

r

2 13etrefaldighet 11.0013.00

MässaDopgudstjänst

11.00 Mässa 18.00 Gudstjänst


16 15etrefaldighet 11.00 Mässa 11.00 Mässa 18.00 Mässa

juNi

HuLTSfred VeNA LÖNNeberGA

3 Hel.tref.dag 19.00 Sommarkonsert 11.00 Konfirmation med mässa 11.00 Mässa


17 2etrefaldighet 11.00 Mässa 11.00 Mässa 18.00 Gudstjänst

23 midsommardagen 11.00 Mässa 12.00 Friluftsgudstjänst i Hembygdsgården 14.00 Friluftsgudstjänst i kyrkparken

24 joh.döp.dag 18.00 Gudstjänst vid fontänen 11.00 Mässa Sammanlyst

näSta nummEr:

HÖST

Documents

Kyrknytt 2 2012