1

Milsbosjöarnaett pilotprojekt inför arbetet med åtgärdsprogram inom

EU:s Ramdirektiv för vatten

Malin Spännar

Länsstyrelsen Dalarna

Milsboåns arvinningsområde

Milsboåns avrinningsområde

2

Vårflod i Milsbo mars 2007 Foto: Stöt Ulrika Andersson

Milsbosjöarna

• Övre Milsbosjön

– Otillfredsställande status

– Uppskattad bad- och fiskesjö

– 16-31 µg P/l

• Nedre Milsbosjön

– Dålig status

– Algblomningar, kraftig till ä t tt ä ttillväxt av vattenväxter

– Otjänlig för bad

– 50-144 µg P/l

3

Milsboprojektet – helhetsgrepp om ett avrinningsområde

• Samverkan!

• Intervjuer av lantbrukare

• Inventering av enskilda avlopp

• Vattenprovtagning

• Jordprovtagning

• Noggrann höjddata

• Flödesmodell – FyrisQ

• Källfördelningsanalys – FyrisNP

• Förslag till åtgärder

Milsboåns avrinningsområde

• 9,4 km2

• 38 % jordbruksmark

• Hög djurtäthet

• Mo/mjäla

• Ytavrinning dominerande transportväg för fosfor

4

Resultat – Intervjuer

• Hög andel vall (76 %)

• Ca 30 % av arealen60,00

70,00

• Ca 30 % av arealen plöjs årligen

• Hög andel höstplöjning

• Mineralgödsling endast med kväve

• Stallgödsel överskrider åd t b h

0,00

10,00

20,00

30,00

40,00

50,00

Vå löj i S löj i Hö t löj i

An

tal h

a p

löjd

mar

k

2005

2006

2007

områdets behov Vårplöjning Sommarplöjning Höstplöjning

Lantbrukarnas iakttagelser

Ytavrinning Erosion

5

Vattenkemi

10000

100000

40

5015

16

17

10

100

1000

10000

To

t-P

µg

/l

10

20

30

40

Q (

m3/v

ecka

/km

2 )

17

18

19

20

23

24

25

26

27

28

1

feb-

05m

aj-0

5se

p-05

dec-

05m

ar-0

6

jul-0

6

okt-0

6

jan-

07

apr-0

7au

g-07

nov-

07

0

28

29

30

25B

Modellerat Q

Smutsvattensvamp Milsbo punkt 18

6

• Relativt god överensstämmelse

ll l h

Jordprovtagning

mellan gammal och ny markkartering

FyrisNP

• En beräkningsmodell för kartläggning av transport och källfördelning av kväve och fosfor från ett avrinningsområde

• Indata

– Vattenprovtagning

– Markanvändning per delavrinningsområde

– Typhalter = specifika P-koncentrationer i avrinningsvatten från olika markanvändningar

Markkartering– Markkartering

– Punktkällor, t.ex. enskilda avlopp

– Flöde

7

FyrisNP

• Kalibrering av modellen• Antog en punktkälla i delavrinningsområde 18

G d ö tä l ll ätt h d ll d• God överensstämmelse mellan uppmätta och modellerade fosforkoncentrationer

1000

10000

100000

(µg

P/l

)

Uppmättakoncentrationer

Modellerade värdenmed punktkälla (Nash

1

10

100

jul-0

6

aug-

06

okt-0

6

nov-

06

jan-

07

feb-

07

mar

-07

maj

-07

jun-

07

Ko

nc.

med punktkälla (Nash& Sutcliffe eff: 0,838)

Modellerade värdenutan punktkälla (Nash& Sutcliffe eff: -0,011)

Fosforbelastning och källfördelningenligt FyrisNP

Övre Milsbosjön Nedre Milsbosjön

• 190 kg P/år • 375 kg P/år

12%

1%

3%

8%

21%

20%

1%

4%

12% 0%

55%

3%

63%

8

Åtgärdsbehovet i Milsboåns avrinningsområde- en sammanfattning

• Fosforbelastningen bör minska med – 60 kg P/år till Övre Milsbosjön

220 k P/å till N d Mil b jö– 220 kg P/år till Nedre Milsbosjön

• Åtgärder krävs som – stryper källorna till fosfor – minskar transporten av fosfor från mark till vatten

• Maximal reduktion från jordbruket– 77 kg P/år till Övre Milsbosjöng j– 154 kg P/år till Nedre Milsbosjön

• Åtgärdad punktkälla i delavrinningsområde 18 – minskning av ca 100 kg P/år till Nedre Milsbosjön

Åtgärder

• Åtgärda punktkällor

– Enskilda avlopp

Id tifi h åt ä d– Identifiera och åtgärda okänd punktkälla

• Markkartering och växtodlingsplan –behovsanpassad gödsling

• Jordbearbetning

Vårplöjning– Vårplöjning

– Reducerad jordbearbetning

• Bevuxna vattenvägar Generellt fosforgödslingsbehov utifrån markens fosforstatus och normalskörden av den gröda som 2006 odlades på skiftet

9

Bevuxna vattenvägar

• Anpassade skyddszoner för att minska ytavrinning och erosion

• Permanent ogödslad vall som ej bearbetas

Vårflod i Avesta april 2009

10

Bevuxna vattenvägar

• Gröna stråk anger beräknade ansamlingar av vatten vid höga flöden

• Kartan används som underlag, lantbrukarnas lokalkännedom är viktigast

Hur föll projektet ut?

• Mycket positivt med samverkan

– ”Ju fler gånger vi träffar er desto mer vettigt tycker vi att ni har g g g yatt säga”

• Åtgärder

– Vi var lite väl tidigt ute

– Punktkällan åtgärdas

– Små förändringar i brukningsmetoder

11

Hur arbetar vi vidare i framtiden?

• Länsstyrelsen Dalarna kommer att fortsätta att arbeta med metoden som togs fram i Milsboprojektet

• Prioriterade avrinningsområden

• Helhetsgrepp

– Samverkan

– Enskilda avlopp och övriga punktkällor

– Källfördelningsanalys – diskussionsplattform

Å• Åtgärder inom jordbruket

– Demoprojekt ”Lokal åtgärdsplan”

Tack för visat intresse!Tack för visat intresse!