Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationerErfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården

Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Stockholm.

11 Mars 2009Pernilla Pergert 2

Façading in Transcultural Caring RelationshipsHealthcare Staff and Foreign-born Parents in

Childhood Cancer Care

Pernilla Pergert

Solvig Ekblad, Psykolog, DocentInstitutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Migration och hälsa/Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet

Olle Björk, Leg. Läkare, ProfessorBarncancerforskningsenheten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

Karin Enskär, Leg.Sjuksköterska Docent Institutionen för omvårdnad, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping.

Bakgrund

Pernilla Pergert 4

Transkulturell omvårdnad

Transkulturell omvårdnad inkluderar att vårda över kulturgränser med målet att ge en kulturellt

passande vård, vilket innebär att man är lyhörd så att vården passar kulturen hos den

individuella familjen.

Leininger, M. & McFarland, M (2002). Transcultural nursing: Concepts, theories, research and practice. New York, McGraw-Hill, Medical Pub. Division.

Pernilla Pergert 5

Transkulturell omvårdnad

Ett formellt område för teori och praktik som fokuserar på en omvårdnad (caring) som

jämför skillnader och likheter i tro/övertygelse, värderingar, och mönster i

livsväg hos olika kulturer för att ge en kulturellt överrensstämmande,

meningsfull, och välgörande vård till människor.

Leininger, M. & McFarland, M (2002). Transcultural nursing: Concepts, theories, research and practice. New York, McGraw-Hill, Medical Pub. Division, egen översättning, sida 5-6.

Pernilla Pergert 6

Kultur

inlärda och delade värderingar, trosuppfattningar och livsvägar bestämd eller speciell grupp överförs mellan generationer influerar tanke och beteende mönster dynamisk och inte statisk

Leininger, M. M., & McFarland, M. R. (2002). Transcultural nursing: Concepts, theories, research and practice. New York: McGraw-Hill, Medical Pub.Division.

Pernilla Pergert 7

Hälso- och sjukvårdslagen

Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.

Hälso- och sjukvården skall: vara av god kvalitet och tillgodose patientens

behov av trygghet i vården och behandlingen, främja goda kontakter mellan patienten och

hälso- och sjukvårdspersonalen.

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Pernilla Pergert 8

Barncancervården

Mycket intensiv och krävande behandling Överlevnaden är nära 80 % i Sverige

“Över 85 % av barncancer fallen finns i låginkomst länder och de använder < 5% av världens resurser.”

Yaris, N., Mandiracioglu, A., & Buyukpamukcu, M. (2004). Childhood cancer in developing countries. Pediatric Hematology and Oncology, 21(3), p. 237.

Pernilla Pergert 9

Familjer med utländsk bakgrund

Sverige - 19 % Stockholms län - 28 %

Från ca 200 länder

SCB. (2009). http://www.scb.se

Pernilla Pergert 10

Syfte

Att utforska situationen för familjer med utländsk bakgrund inom i barncancervården.

Att få kunskap om: Vårdpersonalens erfarenhet av att

vårda familjer med utländsk bakgrund.

Metod

Pernilla Pergert 12

Design

Grundad teori

Syftar till att upptäcka informanternas huvudangelägenheter och hur de hanterar dem

Glaser, B. G., & Strauss, A. L. (1967). The discovery of grounded theory: strategies for qualitative research. New York: Aldine.

Pernilla Pergert 13

Datainsamling

5 fokusgrupps intervjuer har genomförts med personal inom barncancervården inkluderande (n:4-10, N;35); • 3 grupper med sköterskor• 1 grupp med läkare• 1 grupp med konsultsjuksköterskor

5 enskilda intervjuer med sjuksköterskor

ResultatStudie I: Personalens angelägenhet

Pernilla Pergert 15

Studie I: Personalens angelägenhet

“Men det man saknar tycker jag är den nära kontakten … de blir mer åsidosatta just för att man kan inte komma dem nära.”

“Familjen är inte en partner i samarbetet på samma sätt, de är inte lika välinformerade och tajta som svensktalande familjer.”

Transkulturella vårdrelationer

Pernilla Pergert 16

Studie I: Personalens angelägenhet

Transkulturella vårdrelationerHinder

Pernilla Pergert 17

Språkliga Kulturella & Religiösa Sociala Organisatoriska

Hinder för transkulturella vårdrelationer

Studie I: Personalens angelägenhet

Pernilla Pergert 18

Studie I: Personalens angelägenhet

Tolkberoende trepartsrelation brist på informationskontroll kompakt information

Brist på vårdande konversation & småprat Brist på omvårdnadskommunikation

Språkliga hinder

Pernilla Pergert 19

Studie I: Personalens angelägenhet

Brist på omvårdnadskommunikation

”Ja, omvårdnaden… det är sällan man har tolk för den biten, det är mest det medicinska och diagnosen.”

”…så en svensk familj får hela tiden ja fortlöpande information. Inte direkt så här att man sätter sig ner utan hela tiden när man går in och kopplar dropp och vad man än gör. Den här familjen som inte kan språket får ingenting…”

Språkliga hinder

Pernilla Pergert 20

Språkliga hinder

Brist på vårdande konversation och småprat

”Men det man saknar tycker jag är den nära kontakten, för man kan aldrig småprata eller komma in och bara vara med dom, med familjen.”

Småpratet är inte bara ett sätt att förmedla information utan har en rituell funktion som innefattar tillit och befrämjar sammanhållning.

Studie I: Personalens angelägenhet

Eriksson, K. 1988. Vårdprocessen. Stockholm: Nordstedts Förlag AB.

Pernilla Pergert 21

Studie II: Hantering av hinder

Transkulturella vårdrelationerHinder

Att överbrygga hinder

Pernilla Pergert 22

Studie II: Hantering av hinder

Kommunikationsverktyg Transkulturella verktyg Organisatoriska verktyg

Verktyg för att överbrygga

Pernilla Pergert 23

Studie II: Hantering av hinder

Icke-verbal kommunikation tecken och “charader” skriftligt informationsmaterial vårdande beröring

Kommunikations verktyg

Pernilla Pergert 24

Kommunikationsverktyg

Vårdande beröring

”Att vi kan ge värme, alltså jag tror att dom ändå kan känna att vi vill väl och att man kan utrycka mycket bara genom..., alltså kroppsspråk och

med ögon och så.”

Studie II: Hantering av hinder

Pernilla Pergert 25

Studie II: Hantering av hinder

Icke-verbal kommunikation tecken och “charader” vårdande beröring skriftligt informationsmaterial

Tolkberoende med förtroende

Kommunikations verktyg

Pernilla Pergert 26

Studie II: Hantering av hinder

Tolkberoende med förtroende

“Man borde ha en timmes tolk varje dag ellernågot, att man bokar in en tolk varje dag oavsettom det är någonting… det finns alltid något somman kan informera om.”

Kommunikations verktyg

Pernilla Pergert 27

Studie II: Hantering av hinder

Tolkberoende med förtroende

“Man borde ha en timmes tolk varje dag ellernågot, att man bokar in en tolk varje dag oavsettom det är någonting… det finns alltid något somman kan informera om.”

Använd tolk, inte bara för medicinska informationssamtal utan även för att skapa

förtroendefulla relationer till patienten och familjen.

Kommunikations verktyg

Pernilla Pergert 28

Verktyg för att överbrygga hinder för Transkulturell vårdrelationer

Kommunikationsverktyg Transkulturella verktyg Organisatoriska verktyg

Studie II: Hantering av hinder

Pernilla Pergert 29

Transkulturella verktyg

Transkulturellt lärande • Kulturell kunskap

Studie II: Hantering av hinder

Pernilla Pergert 30

Kulturell kunskap Man får inte bli så upptagen av patientens

kulturella bakgrund att man glömmer bort individuella skillnader. Ingen ska tvingas till att representera sin kultur.

Individ Grupp

Hanssen, I., A. W. Percy, et al. (1999). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund, Studentlitteratur, s.21.

Studie II: Hantering av hinder

Transkulturella verktyg

Pernilla Pergert 31

Kulturell blindhet Stereotypning

Pernilla Pergert 32

Transkulturella verktyg

Transkulturellt lärande • Kulturell kunskap • Kulturell självkännedom

Studie II: Hantering av hinder

Pernilla Pergert 33

Kulturell självkännedom

”Om man kan reflektera och titta på sig själv lite granna ur ett annat perspektiv så kan man ju lära sig jätte mycket på det.”

”…vi i Sverige gör inte alltid rätt, det är inte vi som normala i världen och det tror jag är viktigt…”

Studie II: Hantering av hinder

Transkulturella verktyg

Pernilla Pergert 34

Kulturell självkännedom

Undersöka och utvärdera sin kulturella och professionella bakgrund för att bli medveten

om sina egna fördomar och förutfattade meningar om individer som är annorlunda.

Campinha-Bacote, J. (2002) The Process of Cultural Competence in the Delivery of Healthcare Services: A Model of Care. Journal of Transcultural Nursing. Vol. 13 No. 3, July. s. 182.

Studie II: Hantering av hinder

Pernilla Pergert 35

Kulturell självkännedom

1. Hälsar2. Accepterar3. Hjälper4. Hjälper – informerat5. Försvara

Andrews, M.M., Boyle, J.S., (2003) Transcultural Concepts in Nursing Care. Lippincott Williams & Wilkins, Philadelphia.

Pernilla Pergert 36

Transkulturella verktyg

Transkulturellt lärande• Kulturell kunskap • Kulturell självkännedom

Transkulturellt reflekterande

Studie II: Hantering av hinder

Pernilla Pergert 37

Transkulturella verktyg

Transkulturellt reflekterande

”Mm, och sen självreflektion… det var någon muslim som inte ville äta griskött och som stod och

inspekterade… någon korvgryta eller vad det var, och då var det någon som i all välmening sa att det är nog bara väldigt lite gris i så fall. Och det var väl snällt menat men egentligen är det som

att vi skulle åka till Kina och någon serverade oss och sa att det är bara väldigt lite hundkött i den här grytan, då skulle vi känna en väldigt stark

motvilja för det ändå.”

Studie II: Hantering av hinder

Pernilla Pergert 38

Transkulturella verktyg

Transkulturellt reflekterande

”…så det finns säkert en tradition till, eller en grund till den här traditionen att man ska göra sig av med den döda kroppen så fort som möjligt. Och den traditionen har hon ju levt med då när hon är uppvuxen under dom omständigheterna och, så det var ju logiskt för henne att reagera på det

här viset men sen när då hon såg att man faktiskt kunde göra annorlunda så kunde hon ta till sig det också, och det är ju väldigt stort att

kunna göra det.”

Pernilla Pergert 39

Transkulturella verktyg

Transkulturellt lärande• Kulturell kunskap • Kulturell självkännedom

Transkulturellt reflekterande Transkulturell länk

Studie II: Hantering av hinder

Pernilla Pergert 40

Transkulturella verktyg

Transkulturell länk

”… det är nyttigt att få sådana kommentarer från en Iransk kvinna … det att jag säger att hon har blivit svensk det är ju att hon kan förstå hur vi tänker… ”

Studie II: Hantering av hinder

Pernilla Pergert 41

Verktyg för att överbrygga hinder för Transkulturell vårdrelationer Kommunikationsverktyg Transkulturella verktyg Organisatoriska verktyg

Studie II: Hantering av hinder

Pernilla Pergert 42

När en organisation eller enhet tillhandahåller nödvändiga resurser och anpassar policys och rutiner för att ge en transkulturell vård.

Tids tilldelning Utbildning

Organisatoriska verktygStudie II: Hantering av hinder

Sammanfattningsvis

Pernilla Pergert 44

Implikationer

Hälso- och sjukvårds personal samt utbildare behöver bli medvetna om: Hinder för transkulturella vårdrelationer Verktyg och kombinera dem på lämpliga sätt

Utbildningen behöver ge tillfälle för: transkulturellt lärande transkulturellt reflekterande självkännedom–vara medvetandegörande

Pernilla Pergert 45

En vård med respekt för alla människors lika värde innebär inte lika behandling utan snarare en vård som är anpassad för de behov den individuella patienten har, oavsett bakgrund.

Pernilla Pergert 46

“To be one of heart is better than to have a common tongue”

(Rumi 1994, p37)