2015-09-16 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015. · 2015-11-22 · 2015-09-16 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos

1 2015-09-16 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga tio kommuner. Information om befolkningens storlek samt åldersstruktur är viktig för att kunna planera inför framtida beslut både för länet och för varje kommun. Viktigt att påpeka är dock att en befolkningsprognos som sträcker sig så långt som till år 2050 blir osäkrare ju längre fram i tiden man tittar. Demografiska prognoser, som en befolkningsprognos, präglas ofta av en ganska liten osäkerhet. Fertilitetsantaganden och antaganden om dödlighet är ofta stabila över tid. Det som kan göra en befolkningsprognos osäker är framförallt uppskattningen av flytt- och flyktingströmmar. Flyktingströmmar uppstår främst vid krig och konflikter, men även vid social oro och naturkatastrofer. Det är omöjligt att förutspå att, när eller var, väpnade konflikter, miljökatastrofer, eller andra händelser som ger stora befolkningsrörelser kommer att uppstå. Desto säkrare är prognoser över hur många individer som kommer vara i arbetsför ålder, samt hur många individer som kommer att klassas som äldre eller yngre. En befolkningsprognos har högst träffsäkerhet under de första två åren, men efter ytterligare några år kan det vara svårare att uppskatta hur stor befolkningsökningen blir och i vilka områden den sker. Antaganden om befolkningen och om framförallt flyttningar kan alltid förändras, vilket också förändrar utkomsten av prognosen (ex. ett eventuellt prognosfel ökar för varje år prognosen sträcker sig). Därmed inte sagt att det är irrelevant att prognostisera långt fram i tiden, det ger en bild idag om var utvecklingen är på väg. Rapporten innehåller en befolkningsprognos för Gävleborgs län fram till år 2050, följt av alla länets tio kommuner i bokstavsordning. Länet och varje kommun har fem egna figurer över de senaste årens utveckling samt den prognostiserade befolkningsutvecklingen i framtiden: Figur 1) Befolkningsutvecklingen, år 2006-2050: illustrerar den totala befolkningsutvecklingen i antal individer från år 2006 till år 2050, med första prognos år 2015. År 2014, år 2030 samt år 2050 är markerade med total befolkningsmängd för respektive år. Figur 2) Befolkningsförändringen, år 2006-2050: illusterar den årliga förändringen av antalet individer från föregående år i befolkningen. Figur 3) Befolkningsutveckling efter kön, år 2014-2050: illustrerar befolkningsutvecklingen i antal män och kvinnor, år 2014-2050. År 2014, år 2030 samt år 2050 är markerade som referenspunkt. Figur 4) Differens: antal män jämfört med kvinnor i befolkningen, år 2014-2050, illustrerar differensen mellan totala antalet män jämfört med kvinnor i befolkningen. År 2014, år 2030 samt år 2050 är markerade som referenspunkt. Figur 5) Åldersgrupper efter andelen av befolkningen, år 2014-2050: illustrerar hur stor andel individer 0-19 år, 20-64 år, samt 65- år eller äldre som kommer finnas fram till år 2050. År 2014, år 2030 samt år 2050 är markerade som referenspunkt. För länet presenteras också en figur som visar försörjningskvoten mellan år 1970-2050. Sist i rapporten presenteras rikets befolkningsprognos, med total befolkningsmängd befolkningsmängden uppdelat efter kön, samt åldersgrupper efter andel av befolkningen tillsammans med försörjningskvoten mellan år 1970-2050.


Prognosantaganden för Gävleborgs län och kommunerna Inledning Innan den deskriptiva statistiken för länet och kommunerna presenteras ges här en kort genomgång av de underliggande antaganden som ligger till grunden för prognosen. Detta för att läsaren ska ges bästa förutsättning för att tolka prognosen presenteras här de antaganden för fruktsamhet, dödlighet, samt inflyttning och utflyttning, var och en med en kort motivering. Fruktsamhet Fruktsamhet antas följa variationerna i riket enligt SCB:s riksprognos under prognosperioden, år 2015-2050. För länet görs en regional justering genom att se på fruktsamhetsutvecklingen under de senaste sex åren (år 2009-2014), och därför används genomsnittet jämfört med riket (1 procent över rikets nivå). Detta eftersom fruktsamheten varierat mellan att vara relativt konstant, eller ha viss variation, under de senaste åren, utan att visa på en tydlig sammantagen trend. Sex år visat sig vara ett stabilt värde som är att föredra i dessa fall. För kommunerna Ockelbo, Hofors, Ovanåker, Gävle, Bollnäs och Hudiksvall har likadana justeringar använts, som för länet, men baserat på respektive kommuns fruktsamhetsantagande. För kommunerna Nordanstig, Ljusdal, Sandviken och Söderhamn har likadana justeringar använts men dessa är baserade på de tre senaste åren, 2012-2014. Detta eftersom en tydlig trendförändring skett de senaste åren, som inte ser ut att bero på tillfälliga svängningar. Genom att använda ett medelvärde för en kortare period fångas denna trend. Dödlighet Dödligheten antas följa variationerna i riket enligt SCB:s riksprognos under prognosperioden, år 2015-2050. Dödlighet anses vara stabila värden som bör beräknas utifrån längre tidsintervall. När modellen utvecklades specificerades detta till tio år. För dödlighet används därför perioden 2005-2014. Det beror på att dödlighet beräknas utifrån sannolikheter (per ålder och kön), till skillnad från inflyttningen som beräknas som absoluta tal (baserat på medelvärdesberäkningar). Hur många som beräknas dö varje år beror alltså på den befolkningsmängd, köns- och åldersfördelning som prognostiserats det aktuella året, utifrån startårets befolkning och övriga antaganden. I alla kommuner, utom Gävle kommun, varierar dödsriskerna mycket från år till år för individer i åldern 20-64 år. Dödligheten för dessa nio kommuner baseras därför på dödligheten för Gävleborgs län, eftersom länets värdet kan antas vara mer stabilt. Dödsriskerna för åldersgruppen 65-90 år är stabila för alla kommuner utom Ockelbo, därför baseras dödligheten för denna grupp på respektive kommuns dödsrisker, utom i Ockelbo som baseras på länets dödsrisker. Inflyttning Inrikes inflyttning Liksom för fruktsamheten vill man fånga upp de senaste årens trender. SCB väljer då enligt liknande resonemang som för fruktsamheten vilket tidsintervall som antagandet ska bygga på för varje region. Baserat på observerad inrikes inflyttning åren 2005-2014 har följande antaganden använts: • Glidande medelvärde för inrikes inflyttning under åren 2009-2014 för Gävleborgs län samt

kommunerna Hofors, Gävle, Söderhamn och Bollnäs. • Glidande medelvärde för inrikes inflyttningen under åren 2012-2014 för Sandvikens kommun. • Medelvärde för inrikes inflyttning under åren 2009-2014 för kommunerna Ockelbo, Ovanåker,

Ljusdal och Hudiksvall. • Medelvärde för inrikes inflyttning under åren 2012-2014 för Nordanstigs kommun.


Glidande medelvärden är användbara då man ser högre eller lägre inflyttningstal under en period (3-6 år) som man vill fånga upp men inte låta ökningen fortsätta under hela prognosperioden. De glidande medelvärdena fångar upp ökningar/minskningar och ökar/minskar de första åren för att sedan stabiliseras vid ett lägre/högre värde som dock är lägre/högre än det konstanta medelvärdet för perioden. Utrikes inflyttning Enligt SCB:s riksprognos väntas höga antal asylsökande till Sverige under de kommande åren, därefter en minskning. Då det skett en ökning av antalet utrikes inflyttningar även i Gävleborgs län de senaste åren kan man anta att länet även i fortsättningen kommer att följa rikets mönster. I denna prognos har antagandet för utrikes inflyttning varit att beräkna Gävleborgs läns andel av Sveriges immigranter under 2012-2014 och sedan använda denna andel (2,36 procent) i förhållande till det förväntade antalet immigranter till Sverige enligt SCB:s riksprognos. Baserat på observerad utrikes inflyttning åren 2005-2014 har följande antaganden använts: • Antaganden justerat för respektive kommuns andel under åren 2009-2014 för kommunerna Hofors,

Ockelbo och Söderhamn. • Antaganden justerat för respektive kommuns andel under åren 2012-2014 för kommunerna Gävle,

Ovanåker, Nordanstig, Ljusdal, Sandviken, Bollnäs och Hudiksvall. Utflyttning Utflyttningsantagandet för Gävleborgs län under prognosperioden har baserats på de observerade inrikes och utrikes utflyttningsriskerna för kommunen per ålder och kön för åren 2009-2014. Motsvarande antagande, anpassat efter respektive kommuns utflyttningsrisk, används för kommunerna, med tillägg för observerade utflyttningsrisker till andra kommuner i länet.


Gävleborgs län hade en befolkning på totalt 279 991 år 2014. Trenden i befolkningsutvecklingen har varit positiv sett till de senaste tio åren och prognosen visar på en relativt kraftig uppgång år 2015-2050. I den vänstra figuren ovan illusteras denna prognostiserade befolkningsökning. Fram till år 2020 kommer befolkningen att öka med 12 156 individer till 292 147 invånare. Därefter, fram till år 2030, kommer länet att öka till 304 225 invånare, för att vid år 2050 vara totalt 312 479 invånare. Skillnaden i antal mellan år 2014 och år 2030 är 24 234 individer, och skillnaden mellan år 2014 och år 2050 är 32 488 individer. Befolkningsutvecklingen är som starkast de närmaste tio åren, och ökningen fortsätter, men mattas av därefter. År 2026 kommer länet att passera 300 000 invånare. Den tidigare prognosen (med första prognosår 2011) över befolkningsutvecklingen i Gävleborgs län visade också befolkningsökning över tid, men den ökningen var inte alls lika påtaglig som den i nya prognosen. Enligt den tidigare prognosen skulle länets befolkning totalt vara 284 242 år 2030, vilket alltså är 19 983 individer färre jämfört med den nya prognosen. Det som framförallt har förändrats under dessa år är att prognoserna för flytten till Sverige från annat land har räknats upp, något den tidigare prognosen alltså inte lyckades fånga. Den högra figuren ovan illustrerar befolkningsförändringen över tid genom förändring i antal individer per år. Även om utvecklingen generellt varit positiv, finns några år innan och strax efter år 2010 där befolkningsförändringen var negativ i länet. År 2017 kommer ökningen att avta, vilket betyder att befolkningen fortfarande kommer att öka fram till år 2050, men förändringar jämfört med tidigare år kan vara negativa. Den absolut tydligaste förändringen väntas ske nu inom den närmaste 15-årsperioden, därefter kommer förändringen, mellan åren 2035-2050, att stabilisera sig strax under 500 individer per år. Detta har en stark koppling till antalet individer som förväntas komma till Sverige och Gävleborgs län under dessa år. Befolkningsförändringen följer det förväntade mönstret i en befolkningsprognos med den här relativt långa prognoshorisonten: trender brukar stabilisera sig över tid och framförallt längre fram i prognoserna.


Den totala befolkningen i länet bestod år 2014 av totalt 140 263 män och 139 728 kvinnor. I länet finns det fler män än kvinnor, ett faktum som kommer förstärkas inom de närmaste 35 åren (vilket illustreras i den vänstra figuren ovan). Till år 2030 kommer antalet män i länet att ha ökat med 12 995 för att totalt bestå av 153 258 individer, medan kvinnor kommer öka med 11 239 för att totalt bestå av 150 967 individer. Till år 2050 blir skillnaden större, män kommer då bestå av totalt 157 748 individer och kvinnor 154 731 individer. Den högra figuren ovan illustrerar differensen mellan totala antalet män jämfört med kvinnor i befolkningen mellan år 2014-2050 (det vill säga gapet mellan de två linjerna i den vänstra figuren). År 2014 fanns totalt 535 fler män än kvinnor i Gävleborgs läns befolkning. Differensen växer mellan år 2014-2030 till 2 290, senare växer den ytterligare mellan år 2030-2050 till 3 017. Sett till denna befolkningsprognos, med första prognosår 2015, har tillväxten i antalet män och kvinnor förändrats jämfört med den tidigare prognosen med första prognosår 2011. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet män i länet 1 463 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet män vara 10 533 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 13 394 fler år 2050. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet kvinnor i länet 1 364 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet kvinnor vara 9 450 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 12 978 fler år 2050.


När befolkningen förändras, ändras också åldersstrukturen. Information om framtidens åldersstruktur är viktig vid planering och beslut i de flesta samhällsfrågor, bland annat hur behovet av bostadsbyggande eller behovet av skola och omsorgstjänster kommer att se ut. I den vänstra figuren ovan illustreras befolkningsutvecklingen som andelar av åldersgrupper; individer 0-19 år, individer 20-64 år samt individer 65 år eller äldre. I länet finns en större andel äldre, 23,2 procent, jämfört med yngre, 21,4 procent, en skillnad som kommer att öka till år 2030 då befolkningen kommer bestå av 24,9 procent äldre och 23,1 procent yngre. Till år 2050 kommer skillnaden mellan äldre och yngre växa genom att andelen äldre ökar till 25,8 procent, och andelen yngre minskar, till 22,4 procent. Samtidigt finns en negativ trend i utvecklingen av andelen individer 20-64 år för år 2014-2050. År 2014 bestod befolkningen till 55,3 procent av individer 20-64 år. Fram till år 2030 har andelen minskat till 52 procent, för att sedan minska något till 51,8 procent år 2050. Försörjningskvoten beskriver antalet individer i grupper som behöver försörjning (yngre i åldrar 0-19 år samt äldre i åldrar 65 år och uppåt) i förhållande till antalet individer i arbetsförålder (20-64 år). Resultatet visar hur många en person i arbetsförålder måste försörja utöver sig själv. Enkelt kan man säga att ju högre försörjningskvot desto större press ligger på förvärvsarbetarna att producera varor och tjänster. Riket har idag en försörjningskvot på cirka 73 personer och fram till år 2050 antas denna kvot ha ökat till 83 personer med en topp runt år 2040 då kvoten beräknas ha stigit till 85. I Gävleborgs län har försörjningskvoten fluktuerat runt 75 från år 1970 fram till år 2008, vilket illustreras i den högra figuren ovan. Därefter har försörjningskvoten börjat stiga, och det är framförallt äldrekvoten som ökar. År 2014 var försörjningskvoten 81, två enheter under rikets högsta förväntade topp, och förväntas öka med tio enheter till 91 år 2050, med en topp runt år 2040 då kvoten beräknas ha stigit till 95. Vad detta innebär är att 100 personer i arbetsför ålder idag också bidrar till försörjningen av 81 personer som inte är i arbetsförålder. Mellan åren 2032-2040 beräknas denna försörjningsbörda ha ökat så att 100 personer i arbetsför ålder bidrar till försörjningen av ca 95 personer i icke arbetsför ålder. Under år 2012 var första gången äldrekvoten var större än yngrekvoten, det vill säga fler äldre än yngre försörjdes av de arbetsförda i Gävleborgs län. Denna andel antas öka fram till år 2042. Därefter beräknas den relativa andelen äldre ligga kvar på ungefär samma nivå.


Bollnäs kommun hade en befolkning på totalt 26 237 år 2014. Befolkningsutvecklingen har fluktuerat de senaste tio åren, men trenden har varit svagt positiv och prognosen visar på en ökning mellan år 2015-2050. I den vänstra figuren ovan illusteras denna prognostiserade befolkningsökning. Fram till år 2020 kommer befolkningen att öka med 1 127 individer till 27 521 invånare. Därefter, fram till år 2030, kommer Bollnäs kommun att öka till 28 617 invånare, för att vid år 2050 vara totalt 29 325 invånare. Skillnaden i antal mellan år 2014 och år 2030 är 2 223 individer, och skillnaden mellan år 2014 och år 2050 är 2 931 individer. Befolkningsutvecklingen är som starkast de närmaste tio åren. Mellan åren 2035-2050 kommer befolkningsökningen att vara mindre än 50 individer per år. Den tidigare prognosen (med första prognosår 2011) över befolkningsutvecklingen i Bollnäs kommun visade också befolkningsökning över tid, men den ökningen var inte alls lika tydlig som den i nya prognosen. Enligt den tidigare prognosen skulle Bollnäs kommunens befolkning totalt vara 27 393 år 2030, vilket alltså är 1 224 individer färre jämfört med den nya prognosen. Den högra figuren ovan illustrerar befolkningsförändringen över tid genom förändring i antal individer per år. Även om utvecklingen generellt varit positiv, finns några år innan och strax efter år 2010 där befolkningstillväxten var negativ i Bollnäs kommun. Dessutom kommer befolkningsökningen att avta, alltså att vissa förändringar jämfört med året innan är negativa. Den absolut största förändringen väntas ske nu inom den närmaste tioårsperioden. Befolkningsförändringen följer det förväntade mönstret i en befolkningsprognos med den här relativt långa prognoshorisonten: trender brukar stabilisera sig över tid och framförallt längre fram i prognoserna.


Den totala befolkningen i Bollnäs kommun bestod av totalt 13 177 män och 13 217 kvinnor år 2014. I Bollnäs kommun fanns det fler kvinnor än män, något som kommer förändras de närmaste åren då män ökar snabbare i antal jämfört med kvinnor (illustreras i den vänstra figuren ovan). Till år 2030 kommer antalet män i Bollnäs kommun att ha ökat med 1 246 för att totalt bestå av 14 423 individer, medan kvinnor kommer öka med 977 för att totalt bestå av 14 194 individer. Till år 2050 blir skillnaden större, män kommer då bestå av totalt 14 866 individer och kvinnor 14 459 individer. Den högra figuren ovan illustrerar differensen mellan totala antalet män jämfört med kvinnor i befolkningen mellan år 2014-2050 (det vill säga gapet mellan de två linjerna i den vänstra figuren). År 2014 fanns totalt 40 fler kvinnor än män i Bollnäs kommuns befolkning. Differensen växlar därefter till att män blir fler än kvinnor, och år 2030 är differensen 229, därefter växer den ytterligare mellan år 2030-2050 till 407. Sett till denna befolkningsprognos med första prognosår 2015 har tillväxten i antalet män och kvinnor också förändrats jämfört med den tidigare prognosen med första prognosår 2011. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet män i Bollnäs kommun 24 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet män vara 668 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 763 fler år 2050. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet kvinnor i Bollnäs kommun 17 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet kvinnor vara 557 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 704 fler år 2050.


När befolkningen förändras, ändras också åldersstrukturen. Information om framtidens åldersstruktur är viktig vid planering och beslut i de flesta samhällsfrågor, bland annat hur behovet av bostadsbyggande eller behovet av skola och omsorgstjänster kommer att se ut. I figuren ovan illustreras befolkningsutvecklingen som andelar av åldersgrupper: individer 0-19 år, individer 20-64 år samt individer 65 år eller äldre. I Bollnäs kommun finns en större andel äldre, 25,1 procent, jämfört med yngre, 20,9 procent, en skillnad som kommer att öka något till år 2030 då befolkningen kommer bestå av 26,7 procent äldre och 22,4 procent yngre. Till år 2050 kommer skillnaden mellan äldre och yngre växa genom att andelen äldre ökar till 27,1 procent, och andelen yngre minskar, till 21,6 procent. Samtidigt finns en negativ trend i utvecklingen av andel individer 20-64 år för åren 2014-2050. År 2014 bestod befolkningen till 54 procent av individer 20-64 år. Fram till år 2030 har andelen minskat till 51 procent, för att sedan öka något till 51,2 procent år 2050.


Gävle kommun hade en befolkning om totalt 98 314 år 2014. Befolkningsutvecklingen har varit positiv de senaste tio åren och prognosen visar på en ökning mellan år 2015-2050. I den vänstra figuren ovan illusteras denna prognostiserade befolkningsökning. Fram till år 2020 kommer befolkningen att öka med 6 163 individer till 104 477 invånare. Därefter, fram till år 2030, kommer Gävle kommuns befolkning att öka till 111 244 invånare, för att vid år 2050 vara totalt 117 478 invånare. Skillnaden i antal mellan år 2014 och år 2030 är 12 930 individer, och skillnaden mellan år 2014 och år 2050 är 19 164 individer. Befolkningsutvecklingen är som starkast de närmaste tio åren, och ökningen fortsätter, men avtar, därefter och fluktuerar omkring 250 individer runt år 2035-2050. Den tidigare prognosen (med första prognosår 2011) över befolkningsutvecklingen i Gävle kommun visade också befolkningsökning över tid, men den ökningen var inte alls lika påtaglig som den i nya prognosen. Enligt den tidigare prognosen skulle Gävle kommunens befolkning totalt vara 103 936 år 2030, vilket alltså är 7 308 individer färre jämfört med den nya prognosen. Den högra figuren ovan illustrerar befolkningsförändringen över tid genom förändring i antal individer per år. Generellt har befolkningsutvecklingen varit positiv, Gävle kommun har inte haft och prognostiseras inte att ha några år fram till 2050 med negativ befolkningstillväxt. Däremot kommer ökningen att avta, alltså att vissa förändringar jämfört med året innan är negativa. Den absolut tydligaste förändringen väntas ske nu inom den närmaste tioårsperioden. Befolkningsförändringen följer det förväntade mönstret i en befolkningsprognos med den här relativt långa prognoshorisonten: trender brukar stabilisera sig över tid och framförallt längre fram i prognoserna.


Den totala befolkningen i Gävle kommun bestod år 2014 av totalt 48 752 män och 49 562 kvinnor. I Gävle kommun fanns år 2014 fler kvinnor än män, ett faktum som kommer att kvarstå men försvagas de närmaste åren då män ökar snabbare i antal jämfört med kvinnor (illustreras i den vänstra figuren ovan). Till år 2030 kommer antalet män i Gävle kommun att ha ökat med 6 710 för att totalt bestå av 55 462 individer, medan kvinnor kommer öka med 6 220 för att totalt bestå av 55 782 individer. Till år 2050 blir skillnaden mindre, männen kommer vara totalt 58 664 individer och kvinnor 58 814 individer. Den högra figuren ovan illustrerar differensen mellan totala antalet män jämfört med kvinnor i befolkningen mellan år 2014-2050 (det vill säga gapet mellan de två linjerna i den vänstra figuren). År 2014 fanns totalt 810 fler kvinnor än män i Gävle kommuns befolkning. Differensen minskar därefter, när män ökar mer jämfört med kvinnor, till år 2030 där differensen är 320, senare minskar den ytterligare mellan år 2030-2050 till 150. Sett till denna befolkningsprognos med första prognosår 2015 har tillväxten i antalet män och kvinnor förändrats jämfört med den tidigare prognosen med första prognosår 2011. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet män i Gävle kommun 608 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet män vara 3 627 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 4 337 fler år 2050. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet kvinnor i Gävle kommun 686 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet kvinnor vara 3 680 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 4 829 fler år 2050.


När befolkningen förändras, ändras också åldersstrukturen. Information om framtidens åldersstruktur är viktig vid planering och beslut i de flesta samhällsfrågor, bland annat hur behovet av bostadsbyggande eller behovet av skola och omsorgstjänster kommer att se ut. I figuren ovan illustreras befolkningsutvecklingen som andelar av åldersgrupper; individer 0-19 år, individer 20-64 år samt individer 65 år eller äldre. I Gävle kommun finns en mindre andel äldre, 19,8 procent, jämfört med yngre, 22,4 procent, en skillnad som kommer att öka något till år 2030 då befolkningen kommer bestå av 21,2 procent äldre och 24 procent yngre. Till år 2050 kommer skillnaden mellan äldre och yngre växa genom att andelen äldre ökar till 23,4 procent, och andelen yngre minskar, till 22,9 procent. Samtidigt finns en negativ trend i utvecklingen av andelen individer 20-64 år för åren 2014-2050. År 2014 bestod befolkningen till 57,7 procent av individer 20-64 år. Fram till år 2030 har andelen minskat till 54,8 procent, för att sedan minska till 53,7 procent år 2050.


Hofors kommun hade en befolkning om totalt 9 431 år 2014. Befolkningsutvecklingen har varit negativ de senaste tio åren och prognosen visar på en minskning mellan år 2015-2050. I den vänstra figuren ovan illusteras denna prognostiserade befolkningsminskning. Fram till år 2020 kommer befolkningen att minska med 61 individer till 9 370 invånare. Därefter, fram till år 2030, kommer Hofors kommun att minska till 9 269 invånare, för att vid år 2050 vara totalt 9 038 invånare. Skillnaden i antal mellan år 2014 och år 2030 är -162 individer, och skillnaden mellan år 2014 och år 2050 är -393 individer. Befolkningsutvecklingen är som svagast de närmaste åren, och minskningen fortsätter, men avtar, därefter och fluktuerar under 20 individer mellan år 2020-2040. Därefter väntas minskningen avta ytterligare fram till år 2050. Den tidigare prognosen (med första prognosår 2011) över befolkningsutvecklingen i Hofors kommun visade också befolkningsminskning över tid, men den minskningen var mer påtaglig jämfört med vad den nya prognosen visar. Enligt den tidigare prognosen skulle Hofors kommunens befolkning totalt vara 9 021 år 2030, vilket alltså är 248 individer färre jämfört med den nya prognosen. Den högra figuren ovan illustrerar befolkningsförändringen över tid genom förändring i antal individer per år. Generellt har befolkningsutvecklingen varit negativ, Hofors kommun har inte haft och prognostiseras inte att ha några år fram till år 2050 med positiv befolkningstillväxt (med undantag för år 2017 då befolkningen väntas öka med 2 individer). Däremot kommer minskningen att avta, alltså att vissa förändringar jämfört med året innan är positiva. Den absolut största förändringen väntas ske nu inom de närmaste åren. Befolkningsförändringen följer det förväntade mönstret i en befolkningsprognos med den här relativt långa prognoshorisonten: trender brukar stabilisera sig över tid och framförallt längre fram i prognoserna.


Den totala befolkningen i Hofors kommun bestod av totalt 4 836 män och 4 595 kvinnor år 2014. I Hofors kommun fanns det fler män än kvinnor, ett faktum som kommer att kvarstå men först förstärkas och runt år 2020 börja försvagas något då kvinnor i befolkningen minskar i mindre takt jämfört med män (illustreras i den vänstra figuren ovan). Till år 2030 kommer antalet män i Hofors kommun att ha minska med 63 för att totalt bestå av 4 773 individer, medan kvinnor kommer minska med 99 för att totalt bestå av 4 496 individer. Till år 2050 blir skillnaden mindre, män kommer då bestå av totalt 4 638 individer och kvinnor 4 399 individer. Den högra figuren ovan illustrerar differensen mellan totala antalet män jämfört med kvinnor i befolkningen mellan år 2014-2050 (det vill säga gapet mellan de två linjerna i den vänstra figuren). År 2014 fanns totalt 241 fler män än kvinnor i Hofors kommuns befolkning. Differensen ökar därefter när män minskar mindre jämfört med kvinnor fram till år 2020, men börjar därefter minska igen. År 2030 är differensen 277, därefter minskar den mellan år 2030-2050 till 239. Sett till denna befolkningsprognos med första prognosår 2015 har tillväxten i antalet män och kvinnor också förändrats jämfört med den tidigare prognosen med första prognosår 2011. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet män i Hofors kommun 7 stycken färre i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet män vara 162 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 150 fler år 2050. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet kvinnor i Hofors kommun 33 stycken färre i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet kvinnor vara 86 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 137 fler år 2050.


När befolkningen förändras, ändras också åldersstrukturen. Information om framtidens åldersstruktur är viktig vid planering och beslut i de flesta samhällsfrågor, bland annat hur behovet av bostadsbyggande eller behovet av skola och omsorgstjänster kommer att se ut. I figuren ovan illustreras befolkningsutvecklingen som andelar av åldersgrupper; individer 0-19 år, individer 20-64 år samt individer 65 år eller äldre. I Hofors kommun finns en större andel äldre, 25,6 procent, jämfört med yngre, 20,6 procent, en skillnad som kommer att öka till år 2030 då befolkningen kommer bestå av 28,7 procent äldre och 21,5 procent yngre. Till år 2050 kommer skillnaden mellan äldre och yngre minska genom att andelen äldre minskar till 27,9 procent, och andelen yngre står stilla på 21,5 procent. Samtidigt finns en negativ trend i utvecklingen av andelen individer 20-64 år för åren 2014-2050. År 2014 bestod befolkningen till 53,7 procent av individer 20-64 år. Fram till år 2030 har andelen minskat till 49,8 procent, för att sedan öka något till 50,6 procent år 2050.


Hudiksvalls kommun hade en befolkning om totalt 36 924 år 2014. Befolkningsutvecklingen har varit svagt negativ de senaste tio åren, men prognosen visar på en ökning mellan år 2015-2050. I den vänstra figuren ovan illusteras denna prognostiserade befolkningsökning. Fram till år 2020 kommer befolkningen att öka med 989 individer till 37 913 invånare. Därefter, fram till år 2030, kommer Hudiksvalls kommun att öka till 38 746 invånare, för att vid år 2050 vara totalt 38 859 invånare. Skillnaden i antal mellan år 2014 och år 2030 är 1 822 individer, och skillnaden mellan år 2014 och år 2050 är 1 935 individer. Befolkningsutvecklingen är som starkast de närmaste tio åren, och ökningen fortsätter, men avtar och innehåller år mellan 2037-2044 med negativ tillväxt. Den tidigare prognosen (med första prognosår 2011) över befolkningsutvecklingen i Hudiksvalls kommun visade också befolkningsökning över tid, men den ökningen var inte lika stor som i den nya prognosen. Enligt den tidigare prognosen skulle Hudiksvalls kommunens befolkning totalt vara 37 558 år 2030, vilket alltså är 1 188 individer färre jämfört med den nya prognosen. Den högra figuren ovan illustrerar befolkningsförändringen över tid genom förändring i antal individer per år. Generellt har befolkningsutvecklingen varit positiv och Hudiksvalls kommun prognostiseras att ha en positiv befolkningstillväxt fram till år 2050. Undantag sker mellan år 2037-2044 då befolkningen minskar med som mest 7 individer per år. Däremot kommer ökningen att avta, alltså att vissa förändringar jämfört med året innan är negativa. Den absolut tydligaste förändringen väntas ske nu inom de närmaste åren. Befolkningsförändringen följer det förväntade mönstret i en befolkningsprognos med den här relativt långa prognoshorisonten: trender brukar stabilisera sig över tid och framförallt längre fram i prognoserna.


Den totala befolkningen i Hudiksvalls kommun bestod av totalt 18 387 män och 18 537 kvinnor år 2014. I Hudiksvalls kommun fanns det fler kvinnor än män, ett faktum som kommer att kvarstå men försvagas de närmaste åren då män ökar snabbare i antal jämfört med kvinnor (illustreras i den vänstra figuren ovan). Till år 2030 kommer antalet män i Hudiksvalls kommun att ha ökat med 963 för att totalt bestå av 19 350 individer, medan kvinnor kommer öka med 859 för att totalt bestå av 19 396 individer. Till år 2050 blir skillnaden något större, män kommer då bestå av totalt 19 396 individer och kvinnor 19 463 individer. Den högra figuren ovan illustrerar differensen mellan totala antalet män jämfört med kvinnor i befolkningen mellan år 2014-2050 (det vill säga gapet mellan de två linjerna i den vänstra figuren). År 2014 fanns totalt 150 fler kvinnor än män i Hudiksvalls kommuns befolkning. Differensen minskar därefter, när män ökar mer jämfört med kvinnor, till år 2030 där differensen är 46, senare ökar den igen mellan år 2030-2050 till 68. Sett till denna befolkningsprognos med första prognosår 2015 har tillväxten i antalet män och kvinnor också förändrats jämfört med den tidigare prognosen med första prognosår 2011. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet män i Hudiksvalls kommun 125 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet män vara 706 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 654 fler år 2050. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet kvinnor i Hudiksvalls kommun 30 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet kvinnor vara 481 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 589 fler år 2050.


När befolkningen förändras, ändras också åldersstrukturen. Information om framtidens åldersstruktur är viktig vid planering och beslut i de flesta samhällsfrågor, bland annat hur behovet av bostadsbyggande eller behovet av skola och omsorgstjänster kommer att se ut. I figuren ovan illustreras befolkningsutvecklingen som andelar av åldersgrupper; individer 0-19 år, individer 20-64 år samt individer 65 år eller äldre. I Hudiksvalls kommun finns en större andel äldre, 24,1 procent, jämfört med yngre, 21,5 procent, en skillnad som kommer att öka fram till år 2030 då befolkningen kommer bestå av 26,9 procent äldre och 22,4 procent yngre. Till år 2050 kommer skillnaden mellan äldre och yngre växa ytterligare genom att andelen äldre ökar till 27,4 procent, och andelen yngre minskar, till 21,8 procent. Samtidigt finns en negativ trend i utvecklingen av andelen individer 20-64 år för åren 2014-2050. År 2014 bestod befolkningen till 54,3 procent av individer 20-64 år. Fram till år 2030 har andelen minskat till 50,6 procent, för att sedan öka något till 50,8 procent år 2050.


Ljusdals kommun hade år 2014 en befolkning om totalt 18 949. Befolkningsutvecklingen var negativ mellan år 2006-2012 och därefter svagt positiv fram till idag. Prognosen visar på en ökning mellan år 2015-2050. I den vänstra figuren ovan illusteras denna prognostiserade befolkningsökning. Fram till år 2020 kommer befolkningen att öka med 703 individer till 19 652 invånare. Därefter, fram till år 2030, kommer Ljusdals kommun att öka till 20 033 invånare, för att vid år 2050 vara totalt 20 046 invånare. Skillnaden i antal mellan år 2014 och år 2030 är 1 084 individer, och skillnaden mellan år 2014 och år 2050 är 1 097 individer. Befolkningsutvecklingen är som starkast de närmaste åren, och ökningen fortsätter, men avtar och innehåller år mellan 2036-2046 med negativ tillväxt. Den tidigare prognosen (med första prognosår 2011) över befolkningsutvecklingen i Ljusdals kommun visade på en generell befolkningsminskning över tid, vilket skiljer sig från den nya prognosen som visar på en befolkningsökning. Enligt den tidigare prognosen skulle Ljusdals kommunens befolkning totalt vara 18 774 år 2030, vilket alltså är 1 259 individer färre jämfört med den nya prognosen. Den högra figuren ovan illustrerar befolkningsförändringen över tid genom förändring i antal individer per år. Generellt har befolkningsutvecklingen varit positiv och Ljusdals kommun prognostiseras att ha en positiv befolkningstillväxt fram till år 2050. Undantag sker mellan år 2036-2046 då befolkningen minskar med som mest 6 individer per år. Däremot kommer ökningen att avta, alltså att vissa förändringar jämfört med året innan är negativa. Den absolut tydligaste förändringen väntas ske nu inom de närmaste åren. Befolkningsförändringen följer det förväntade mönstret i en befolkningsprognos med den här relativt långa prognoshorisonten: trender brukar stabilisera sig över tid och framförallt längre fram i prognoserna.


Den totala befolkningen i Ljusdals kommun bestod av totalt 9 548 män och 9 401 kvinnor år 2014. I Ljusdals kommun fanns det fler män än kvinnor, ett faktum som kommer att kvarstå och förstärkas fram till år 2050 då män ökar snabbare i antal jämfört med kvinnor (illustreras i den vänstra figuren ovan). Till år 2030 kommer antalet män i Ljusdals kommun att ha ökat med 774 för att totalt bestå av 10 322 individer, medan kvinnor kommer öka med 310 för att totalt bestå av 9 711 individer. Till år 2050 blir skillnaden något större, män kommer då bestå av totalt 10 428 individer och kvinnor 9 618 individer. Den högra figuren ovan illustrerar differensen mellan totala antalet män jämfört med kvinnor i befolkningen mellan år 2014-2050 (det vill säga gapet mellan de två linjerna i den vänstra figuren). År 2014 fanns totalt 147 fler män än kvinnor i Ljusdals kommuns befolkning. Differensen ökar därefter när män ökar mer jämfört med kvinnor, och år 2030 är differensen 612, därefter ökar den igen mellan år 2030-2050 till 810. Sett till denna befolkningsprognos med första prognosår 2015 har tillväxten i antalet män och kvinnor också förändrats jämfört med den tidigare prognosen med första prognosår 2011. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet män i Ljusdals kommun 37 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet män vara 749 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 819 fler år 2050. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet kvinnor i Ljusdals kommun 70 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet kvinnor vara 511 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 581 fler år 2050.


När befolkningen förändras, ändras också åldersstrukturen. Information om framtidens åldersstruktur är viktig vid planering och beslut i de flesta samhällsfrågor, bland annat hur behovet av bostadsbyggande eller behovet av skola och omsorgstjänster kommer att se ut. I figuren ovan illustreras befolkningsutvecklingen som andelar av åldersgrupper; individer 0-19 år, individer 20-64 år samt individer 65 år eller äldre. I Ljusdals kommun finns en större andel äldre, 25,9 procent, jämfört med yngre, 20,9 procent, en skillnad som kommer att öka fram till år 2030 då befolkningen kommer bestå av 27,8 procent äldre och 21,8 procent yngre. Till år 2050 kommer skillnaden mellan äldre och yngre växa ytterligare genom att andelen äldre ökar till 28,1 procent, och andelen yngre minskar, till 21,4 procent. Samtidigt finns en negativ trend i utvecklingen av andelen individer 20-64 år för åren 2014-2050. År 2014 bestod befolkningen till 53,2 procent av individer 20-64 år. Fram till år 2030 har andelen minskat till 50,4 procent, för att sedan öka något till 50,5 procent år 2050.


Nordanstigs kommun hade år 2014 en befolkning om totalt 9 493. Befolkningsutvecklingen var negativ mellan år 2006-2013 och därefter svagt positiv fram till idag. Prognosen visar på en ökning fram till år 2028, därefter minskar befolkningen något fram till år 2045 för att sedan öka något till år 2050. I den vänstra figuren ovan illusteras denna prognostiserade befolkningsförändring. Fram till år 2020 kommer befolkningen att öka med 126 individer till 9 619 invånare. Därefter, fram till år 2030, kommer Nordanstigs kommun att öka till 9 666 invånare, för att vid år 2050 vara totalt 9 578 invånare. Skillnaden i antal mellan år 2014 och år 2030 är 173 individer, och skillnaden mellan år 2014 och år 2050 är 85 individer. Befolkningsutvecklingen är som starkast de närmaste tio åren, därefter avtar ökningen och blir negativ under ett antal år. Den tidigare prognosen (med första prognosår 2011) över befolkningsutvecklingen i Nordanstigs kommun visade på en fluktuerande befolkningsutveckling med ökningar och minskningar inom ett intervall på 100-150 individer. Enligt den tidigare prognosen skulle Nordanstigs kommunens befolkning totalt vara 9 543 år 2030, vilket alltså är 123 individer färre jämfört med den nya prognosen. Den högra figuren ovan illustrerar befolkningsförändringen över tid genom förändring i antal individer per år. Generellt har befolkningsutvecklingen varit positiv, Nordanstigs kommun prognostiseras att ha en positiv befolkningstillväxt fram till år 2050 jämfört med år 2014. Men mellan år 2028-2045 är befolkningstillväxten negativ, för att sedan bli positiv fram till år 2050. Befolkningsförändringen följer det förväntade mönstret i en befolkningsprognos med den här relativt långa prognoshorisonten: trender brukar stabilisera sig över tid och framförallt längre fram i prognoserna.


Den totala befolkningen i Nordanstigs kommun bestod av totalt 4 906 män och 4 587 kvinnor år 2014. I Nordanstigs kommun fanns det fler män än kvinnor, ett faktum som kommer att kvarstå men försvagas över tid fram till år 2050 då kvinnor ökar mer i antal jämfört med män (illustreras i den vänstra figuren ovan). Till år 2030 kommer antalet män i Nordanstigs kommun att ha ökat med 87 för att totalt bestå av 4 993 individer, medan kvinnor kommer öka med 86 för att totalt bestå av 4 673 individer. Till år 2050 blir skillnaden mindre, män kommer då bestå av totalt 4 943 individer och kvinnor 4 635 individer. Den högra figuren ovan illustrerar differensen mellan totala antalet män jämfört med kvinnor i befolkningen mellan år 2014-2050 (det vill säga gapet mellan de två linjerna i den vänstra figuren). År 2014 fanns totalt 319 fler män än kvinnor i Nordanstigs kommuns befolkning. Differensen ökar därefter knappt till år 2030 där differensen är 320, därefter minskar den mellan år 2030-2050 till 308. Sett till denna befolkningsprognos med första prognosår 2015 har tillväxten i antalet män och kvinnor också förändrats jämfört med den tidigare prognosen med första prognosår 2011. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet män i Nordanstigs kommun 11 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet män vara 14 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 99 färre år 2050. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet kvinnor i Nordanstigs kommun 15 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet kvinnor vara 109 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 104 fler år 2050.


När befolkningen förändras, ändras också åldersstrukturen. Information om framtidens åldersstruktur är viktig vid planering och beslut i de flesta samhällsfrågor, bland annat hur behovet av bostadsbyggande eller behovet av skola och omsorgstjänster kommer att se ut. I figuren ovan illustreras befolkningsutvecklingen som andelar av åldersgrupper; individer 0-19 år, individer 20-64 år samt individer 65 år eller äldre. I Nordanstigs kommun finns en större andel äldre, 25,7 procent, jämfört med yngre, 21,2 procent, en skillnad som kommer att minska något fram till år 2030 då befolkningen kommer bestå av 27,3 procent äldre och 23 procent yngre. Till år 2050 kommer skillnaden mellan äldre och yngre vara oförändrad med 27 procent andel äldre och 22,7 procent andel yngre. Samtidigt finns en negativ trend i utvecklingen av andelen individer 20-64 år för åren 2014-2050. År 2014 bestod befolkningen till 53,1 procent av individer 20-64 år. Fram till år 2030 har andelen minskat till 49,7 procent, för att sedan öka något till 50,3 procent år 2050.


Ockelbo kommun hade år 2014 en befolkning om totalt 5 765. Befolkningsutvecklingen har varit negativ de senaste tio åren och prognosen visar på en minskning mellan år 2015-2050. I den vänstra figuren ovan illusteras denna prognostiserade befolkningsminskning. Fram till år 2020 kommer befolkningen att minska med 17 individer till 5 748 invånare. Därefter, fram till år 2030, kommer Ockelbo kommun att minska till 5 716 invånare, för att vid år 2050 vara totalt 5 614 invånare. Skillnaden i antal mellan år 2014 och år 2030 är -49 individer, och skillnaden mellan år 2014 och år 2050 är -151 individer. Befolkningsutvecklingen är som svagast de närmaste åren, och minskningen fortsätter, men avtar, därefter och fluktuerar under -10 individer mellan år 2020-2050. Närmare år 2050 avtar minskningen för att istället närma sig noll. Den tidigare prognosen (med första prognosår 2011) över befolkningsutvecklingen i Ockelbo kommun visade en befolkningsökning över tid, vilken då skiljer sig från den nya som visar på en befolkningsminskning. Enligt den tidigare prognosen skulle Ockelbo kommunens befolkning totalt vara 6 194 år 2030, vilket alltså är 478 individer fler jämfört med den nya prognosen. Den högra figuren ovan illustrerar befolkningsförändringen över tid genom förändring i antal individer per år. Generellt har befolkningsutvecklingen varit negativ, Ockelbo kommun prognostiseras inte att ha några år fram till 2050 med positiv befolkningstillväxt (med undantag för år 2016-2017). Däremot kommer minskningen att fluktuera genom att avta och öka mellan olika år, alltså att vissa förändringar jämfört med året innan är negativa eller positiva. Den absolut tydligaste förändringen väntas ske nu inom de närmaste åren. Befolkningsförändringen följer det förväntade mönstret i en befolkningsprognos med den här relativt långa prognoshorisonten: trender brukar stabilisera sig över tid och framförallt längre fram i prognoserna.


Den totala befolkningen i Ockelbo kommun bestod av totalt 2 921 män och 2 844 kvinnor år 2014. I Ockelbo kommun fanns det fler män än kvinnor, ett faktum som kommer att kvarstå och förstärkas fram till år 2026, därefter kommer skillnaden att minska då antalet kvinnor minskar mindre än män (illustreras i den vänstra figuren ovan). Till år 2030 kommer antalet män i Ockelbo kommun att ha minska med 24 för att totalt bestå av 2 897 individer, medan kvinnor kommer minska med 25 för att totalt bestå av 2 819 individer. Till år 2050 blir skillnaden mindre, män kommer då bestå av totalt 2 826 individer och kvinnor 2 788 individer. Den högra figuren ovan illustrerar differensen mellan totala antalet män jämfört med kvinnor i befolkningen mellan år 2014-2050 (det vill säga gapet mellan de två linjerna i den vänstra figuren). År 2014 fanns totalt 77 fler män än kvinnor i Ockelbo kommuns befolkning. Därefter ökar differensen knappt när män minskar marginellt mindre jämfört med kvinnor fram till år 2030 då differensen är 78, och mellan år 2030-2050 minskar differensen till 38. Sett till denna befolkningsprognos med första prognosår 2015 har tillväxten i antalet män och kvinnor också förändrats jämfört med den tidigare prognosen med första prognosår 2011. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet män i Ockelbo kommun 43 stycken färre i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet män vara 183 färre år 2030 än i tidigare prognos, och 319 färre år 2050. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet kvinnor i Ockelbo kommun 100 stycken färre i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet kvinnor vara 295 färre år 2030 än i tidigare prognos, och 428 färre år 2050.


När befolkningen förändras, ändras också åldersstrukturen. Information om framtidens åldersstruktur är viktig vid planering och beslut i de flesta samhällsfrågor, bland annat hur behovet av bostadsbyggande eller behovet av skola och omsorgstjänster kommer att se ut. I figuren ovan illustreras befolkningsutvecklingen som andelar av åldersgrupper; individer 0-19 år, individer 20-64 år samt individer 65 år eller äldre. I Ockelbo kommun finns en större andel äldre, 25,8 procent, jämfört med yngre, 18,7 procent, en skillnad som kommer att öka till år 2030 då befolkningen kommer bestå av 31,8 procent äldre och 18,5 procent yngre. Till år 2050 kommer skillnaden mellan äldre och yngre öka genom att andelen äldre ökar till 32,2 procent, och andelen yngre minskar till 18,2 procent. Samtidigt finns en negativ trend i utvecklingen av andelen individer 20-64 år för åren 2014-2050. År 2014 bestod befolkningen till 55,5 procent av individer 20-64 år. Fram till år 2030 har andelen minskat till 49,8 procent, för att sedan minskar något till 49,7 procent år 2050.


Ovanåkers kommun hade år 2014 en befolkning om totalt 11 432. Befolkningsutvecklingen var negativ mellan år 2006-2013 och därefter svagt positiv fram till idag. Prognosen visar på en ökning fram till år 2026, därefter minskar befolkningen något fram till år 2050. I den vänstra figuren ovan illusteras denna prognostiserade befolkningsförändring. Fram till år 2020 kommer befolkningen att öka med 143 individer till 11 575 invånare. Därefter, fram till år 2030, kommer Ovanåkers kommun att öka till 11 628 invånare, för att vid år 2050 vara totalt 11 315 invånare. Skillnaden i antal mellan år 2014 och år 2030 är 196 individer, och skillnaden mellan år 2014 och år 2050 är -117 individer. Befolkningsförändringen är som starkast de närmaste fem åren, därefter avtar ökningen och blir negativ fram till år 2050. Den tidigare prognosen (med första prognosår 2011) över befolkningsutvecklingen i Ovanåkers kommun visade på befolkningsminskning under hela prognosperioden. Enligt den tidigare prognosen skulle Ovanåkers kommunens befolkning totalt vara 10 821 år 2030, vilket alltså är 807 individer färre jämfört med den nya prognosen. Den högra figuren ovan illustrerar befolkningsförändringen över tid genom förändring i antal individer per år. Generellt har befolkningsutvecklingen varit negativ och Ovanåkers kommun prognostiseras att fortsätta ha en negativ befolkningstillväxt fram till år 2050 jämfört med år 2014. Men mellan år 2014-2027 är befolkningstillväxten positiv, vilken sedan blir negativ fram till år 2050. Befolkningsförändringen följer det förväntade mönstret i en befolkningsprognos med den här relativt långa prognoshorisonten: trender brukar stabilisera sig över tid och framförallt längre fram i prognoserna.


Den totala befolkningen i Ovanåkers kommun bestod av totalt 5 827 män och 5 605 kvinnor år 2014. I Ovanåkers kommun finns det fler män än kvinnor, ett faktum som kommer att kvarstå och förstärkas över tid fram till år 2050, då kvinnor minskar i antal jämfört med män som ökar något (illustreras i den vänstra figuren ovan). Till år 2030 kommer antalet män i Ovanåkers kommun att ha ökat med 147 för att totalt bestå av 5 974 individer, medan kvinnor kommer öka med 50 för att totalt bestå av 5 655 individer. Till år 2050 blir skillnaden större, män kommer då bestå av totalt 5 829 individer och kvinnor 5 486 individer. Den högra figuren ovan illustrerar differensen mellan totala antalet män jämfört med kvinnor i befolkningen mellan år 2014-2050 (det vill säga gapet mellan de två linjerna i den vänstra figuren). År 2014 fanns totalt 222 fler män än kvinnor i Ovanåkers kommuns befolkning. Differensen växer fram till år 2030 och är 319, därefter växer den ytterligare mellan år 2030-2050 till 343. Sett till denna befolkningsprognos med första prognosår 2015 har tillväxten i antalet män och kvinnor också förändrats jämfört med den tidigare prognosen med första prognosår 2011. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet män i Ovanåkers kommun 154 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet män vara 495 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 542 fler år 2050. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet kvinnor i Ovanåkers kommun 93 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet kvinnor vara 313 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 364 fler år 2050.


När befolkningen förändras, ändras också åldersstrukturen. Information om framtidens åldersstruktur är viktig vid planering och beslut i de flesta samhällsfrågor, bland annat hur behovet av bostadsbyggande eller behovet av skola och omsorgstjänster kommer att se ut. I figuren ovan illustreras befolkningsutvecklingen som andelar av åldersgrupper; individer 0-19 år, individer 20-64 år samt individer 65 år eller äldre. I Ovanåkers kommun finns en större andel äldre, 26,8 procent, jämfört med yngre, 20,4 procent, en skillnad som kommer att öka fram till år 2030 då befolkningen kommer bestå av 29,9 procent äldre och 22,4 procent yngre. Till år 2050 kommer skillnaden mellan äldre och yngre minska något med andelen 29,1 procent äldre och andelen 22,2 procent yngre. Samtidigt finns en negativ trend i utvecklingen av andelen individer 20-64 år för åren 2014-2050. År 2014 bestod befolkningen till 52,8 procent av individer 20-64 år. Fram till år 2030 kommer andelen att minska till 47,7 procent, för att sedan öka till 48,7 procent år 2050.


Sandvikens kommun hade år 2014 en befolkning om totalt 37 833. Befolkningsutvecklingen har varit svagt positiv de senaste tio åren och prognosen visar på en ökning mellan år 2015-2050. I den vänstra figuren ovan illusteras denna prognostiserade befolkningsökning. Fram till år 2020 kommer befolkningen att öka med 2 542 individer till 40 375 invånare. Därefter, fram till år 2030, kommer Sandvikens kommun att öka till 43 303 invånare, för att vid år 2050 vara totalt 45 907 invånare. Skillnaden i antal mellan år 2014 och år 2030 är 5 470 individer, och skillnaden mellan år 2014 och år 2050 är 8 074 individer. Befolkningsförändringen är som starkast de närmaste tio åren, och ökningen fortsätter, men avtagande. Den tidigare prognosen (med första prognosår 2011) över befolkningsutvecklingen i Sandvikens kommun visade också befolkningsökning över tid, men den ökningen var inte alls lika stor som den i nya prognosen. Enligt den tidigare prognosen skulle Sandvikens kommunens befolkning totalt vara 38 055 år 2030, vilket alltså är 5 248 individer färre jämfört med den nya prognosen. Den högra figuren ovan illustrerar befolkningsförändringen över tid genom förändring i antal individer per år. Generellt har befolkningsutvecklingen varit positiv, Sandvikens kommun prognostiseras inte att ha några år fram till 2050 med negativ befolkningstillväxt. Däremot kommer ökningen att avta, alltså att vissa förändringar jämfört med året innan är negativa. Den absolut tydligaste förändringen väntas ske nu inom den närmaste 5-årsperioden. Befolkningsförändringen följer det förväntade mönstret i en befolkningsprognos med den här relativt långa prognoshorisonten: trender brukar stabilisera sig över tid och framförallt längre fram i prognoserna.


Den totala befolkningen i Sandvikens kommun bestod av totalt 19 078 män och 18 755 kvinnor år 2014. I Sandvikens kommun fanns det fler män än kvinnor, ett faktum som kommer att kvarstå och förstärkas de närmaste åren då män ökar snabbare i antal jämfört med kvinnor (illustreras i den vänstra figuren ovan). Till år 2030 kommer antalet män i Sandvikens kommun att ha ökat med 2 767 för att totalt bestå av 21 845 individer, medan kvinnor kommer öka med 2 703 för att totalt bestå av 21 458 individer. Till år 2050 blir skillnaden större, män kommer då bestå av totalt 23 213 individer och kvinnor 22 694 individer. Den högra figuren ovan illustrerar differensen mellan totala antalet män jämfört med kvinnor i befolkningen mellan år 2014-2050 (det vill säga gapet mellan de två linjerna i den vänstra figuren). År 2014 fanns totalt 323 fler män än kvinnor i Sandvikens kommuns befolkning. Differensen ökar därefter, när män ökar mer jämfört med kvinnor, till år 2030 där differensen är 387, därefter ökar den ytterligare mellan år 2030-2050 till 518. Sett till denna befolkningsprognos med första prognosår 2015 har tillväxten i antalet män och kvinnor också förändrats jämfört med den tidigare prognosen med första prognosår 2011. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet män i Sandvikens kommun 409 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet män vara 2 664 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 3 657 fler år 2050. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet kvinnor i Sandvikens kommun 470 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet kvinnor vara 2 584 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 3 560 fler år 2050.


När befolkningen förändras, ändras också åldersstrukturen. Information om framtidens åldersstruktur är viktig vid planering och beslut i de flesta samhällsfrågor, bland annat hur behovet av bostadsbyggande eller behovet av skola och omsorgstjänster kommer att se ut. I figuren ovan illustreras befolkningsutvecklingen som andelar av åldersgrupper; individer 0-19 år, individer 20-64 år samt individer 65 år eller äldre. I Sandvikens kommun finns en mindre andel äldre, 19,8 procent, jämfört med yngre, 22,4 procent, en skillnad som kommer att öka något till år 2030 då befolkningen kommer bestå av 21,2 procent äldre och 24 procent yngre. Till år 2050 kommer skillnaden mellan äldre och yngre växa genom att andelen äldre ökar till 23,4 procent, och andelen yngre minskar, till 22,9 procent. Samtidigt finns en negativ trend i utvecklingen av andelen individer 20-64 år för åren 2014-2050. År 2014 bestod befolkningen till 57,7 procent av individer 20-64 år. Fram till år 2030 har andelen minskat till 54,8 procent, för att sedan minska till 53,7 procent år 2050.


Söderhamns kommun hade år 2014 en befolkning om totalt 25 456. Befolkningsutvecklingen har varit negativ mellan år 2006-2012, därefter har befolkningen ökat något fram till idag. Prognosen visar på en ökning fram till och med år 2027, därefter kommer befolkningen att minska fram till år 2050. I den vänstra figuren ovan illusteras denna prognostiserade befolkningsförändringen. Fram till år 2020 kommer befolkningen att öka med 442 individer till 25 898 invånare. Därefter, fram till år 2030, kommer Söderhamns kommun att öka till 26 002 invånare, för att vid år 2050 vara totalt 25 318 invånare. Skillnaden i antal mellan år 2014 och år 2030 är 546 individer, och skillnaden mellan år 2014 och år 2050 är -138 individer. Befolkningsutvecklingen är som starkast de närmaste fem åren, och därefter övergår ökningen till en minskning år 2026. Den negativa befolkningstillväxten stabiliseras och avtar fram mot år 2050. Den tidigare prognosen (med första prognosår 2011) över befolkningsutvecklingen i Söderhamns kommun visade också befolkningsminskning över tid, men den minskningen föregicks inte av en ökning vilket är fallet i den nya prognosen. Enligt den tidigare prognosen skulle Söderhamns kommuns befolkning totalt vara 24 335 år 2030, vilket alltså är 1 667 individer färre jämfört med den nya prognosen. Den högra figuren ovan illustrerar befolkningsförändringen över tid genom förändring i antal individer per år. Generellt har befolkningsutvecklingen varit negativ och Söderhamns kommun prognostiseras att fortsätta ha en negativ befolkningstillväxt fram till år 2050 jämfört med år 2014. Men mellan år 2013-2027 sker en befolkningsökning. Däremot kommer ökningen att avta, alltså att vissa förändringar jämfört med året innan är negativa. Från och med år 2027 börjar befolkningsminskningen, som pågår fram till år 2050, dock avtagande även den. Befolkningsförändringen följer det förväntade mönstret i en befolkningsprognos med den här relativt långa prognoshorisonten: trender brukar stabilisera sig över tid och framförallt längre fram i prognoserna.


Den totala befolkningen i Söderhamns kommun bestod av totalt 12 831 män och 12 625 kvinnor år 2014. I Söderhamns kommun finns det fler män än kvinnor, ett faktum som kommer att kvarstå och förstärkas över tid fram till år 2050, då kvinnor både ökar långsammare (fram till år 2027) och minskar snabbare (år 2027-2050) i antal jämfört med män (illustreras i den vänstra figuren ovan). Till år 2030 kommer antalet män i Söderhamns kommun att ha ökat med 387 för att totalt bestå av 13 218 individer, medan kvinnor kommer öka med 159 för att totalt bestå av 12 784 individer. Till år 2050 blir skillnaden större, män kommer då bestå av totalt 12 944 individer och kvinnor 12 373 individer. Den högra figuren ovan illustrerar differensen mellan totala antalet män jämfört med kvinnor i befolkningen mellan år 2014-2050 (det vill säga gapet mellan de två linjerna i den vänstra figuren). År 2014 fanns totalt 206 fler män än kvinnor i Söderhamns kommuns befolkning. Differensen växer fram till år 2030 och är 434, därefter växer den ytterligare mellan år 2030-2050 till 571. Sett till denna befolkningsprognos med första prognosår 2015 har tillväxten i antalet män och kvinnor också förändrats jämfört med den tidigare prognosen med första prognosår 2011. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet män i Söderhamns kommun 178 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet män vara 853 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 790 fler år 2050. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet kvinnor i Söderhamns kommun 178 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet kvinnor vara 813 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 882 fler år 2050.


När befolkningen förändras, ändras också åldersstrukturen. Information om framtidens åldersstruktur är viktig vid planering och beslut i de flesta samhällsfrågor, bland annat hur behovet av bostadsbyggande eller behovet av skola och omsorgstjänster kommer att se ut. I figuren ovan illustreras befolkningsutvecklingen som andelar av åldersgrupper; individer 0-19 år, individer 20-64 år samt individer 65 år eller äldre. I Söderhamns kommun finns en större andel äldre, 26,4 procent, jämfört med yngre, 19,8 procent, en skillnad som kommer att minska något fram till år 2030 då befolkningen kommer bestå av 28,7 procent äldre och 22,4 procent yngre. Till år 2050 kommer både andelen äldre, 28,4 procent, och andelen yngre, 22,1 procent, att minska något, men skillnaden kommer vara oförändrad från år 2030. Samtidigt finns en negativ trend i utvecklingen av andelen individer 20-64 år för åren 2014-2050. År 2014 bestod befolkningen till 53,8 procent av individer 20-64 år. Fram till år 2030 kommer andelen att minska till 48,9 procent, för att sedan öka till 49,5 procent år 2050.


Den totala befolkningen i riket år 2014 bestod av totalt 9 113 257 invånare, vilket illustreras i den vänstra figuren. Till år 2030 växer befolkningen till 11 385 133, och därefter fortsätter den växa till 12 429 252 år 2050. Uppdelat mellan män och kvinnor fanns 4 523 523 män och 4 589 734 kvinnor år 2014. Det finns alltså fler män än kvinnor i riket, ett faktum som kommer förstärkas inom de närmaste 35 åren (som illustreras i den högra figuren ovan). Till år 2030 kommer antalet män i riket att ha ökat med 1 198 862 för att totalt bestå av 5 722 385 individer, medan kvinnor kommer öka med 1 073 014 för att totalt bestå av 5 662 748 individer. Till år 2050 blir skillnaden större, män kommer då bestå av totalt 6 257 195 individer och kvinnor 6 172 057 individer.


När befolkningen förändras, ändras också åldersstrukturen. Information om framtidens åldersstruktur är viktig vid planering och beslut i de flesta samhällsfrågor, bland annat hur behovet av bostadsbyggande eller behovet av skola och omsorgstjänster kommer att se ut. I den vänstra figuren ovan illustreras befolkningsutvecklingen som andelar av åldersgrupper; individer 0-19 år, individer 20-64 år samt individer 65 år eller äldre. I riket finns en mindre andel äldre, 19,6 procent, jämfört med yngre, 22,7 procent, en skillnad som kommer att minska något till år 2030 då befolkningen kommer bestå av 21,4 procent äldre och 24 procent yngre. Till år 2050 kommer andelen äldre vara större än yngre med 23,3 procent mot 22,9 procent. Samtidigt finns en negativ trend i utvecklingen av andelen individer 20-64 år för åren 2014-2050. År 2014 bestod befolkningen till 57,7 procent av individer 20-64 år. Fram till år 2030 har andelen minskat till 54,7 procent, för att sedan minska något till 53,8 procent år 2050. Försörjningskvoten beskriver antalet individer i grupper som behöver försörjning (yngre i åldrar 0-19 år samt äldre i åldrar 65 år och uppåt) i förhållande till antalet individer i arbetsförålder (20-64 år). Resultatet visar hur många en person i arbetsförålder måste försörja utöver sig själv. Enkelt kan man säga att ju högre kvot desto större press ligger på förvärvsarbetarna att producera varor och tjänster. Riket har idag en försörjningskvot på cirka 73 personer och fram till år 2050 antas denna kvot ha ökat till 83 personer med en topp runt år 2040 då kvoten beräknas ha stigit till 85. I riket har försörjningskvoten fluktuerat strax ovanför 70 från år 1970 fram till år 2008, vilket illustreras i den högra figuren ovan. Därefter har försörjningskvoten börjat stiga, och det är framförallt äldrekvoten som ökar. År 2014 låg försörjningskvoten på 73,3, prognosen för år 2030 är en försörjningskvot på 82,9, och 85,8 för år 2050.



Documents

2015-09-16 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015. · 2015-11-22 · 2015-09-16 Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos