2016

SELMA LAGERLÖFS LITTERATURPRIS 2016

TILLDELAS

Sara StridSberg» … för en intensiv och vackert slipad berättarkonst som sjunger det bräckliga livets lov

och med öppna ögon återupprättar de utsatta och tystade.«

Ellen Mattson

forts.

Foto

: Ca

rolin

e a

nd

erSS

on

Sara Stridsberg (f. 1972) är en av sin författargenera-tions starkaste röster. Hennes lyriska prosa är spra-kande och mörkt glittrande. Hennes ämnen – kärlek, mörker, besatthet, sexualitet, frihet – skildras med både psykologisk känslighet och politisk glöd. Friskt och sjukt, skönhet och våld, oskuld och sönderfall, ställs i hennes diktning aldrig i motsättning utan tillåts alltid vara både och. Med sina romaner och sin dramatik har hon skapat ett Stridsbergsland där man som läsare vill vistas om och om igen. Ett sagoland i grått och smuts-rosa. En encyklopedi över livet, döden och kärleken.

»Livet i det här samhället är – i bästa fall – skittråkigt, och ingen aspekt av det är överhuvudtaget relevant för kvinnor. För civiliserade, ansvarstagande, spännings-sökande kvinnor återstår det bara att störta regeringen, eliminera det ekonomiska systemet, införa total auto-matisering, och förstöra det manliga könet.« Så inleds Valerie Solanas SCUM manifest i Sara Stridsbergs över-sättning från 2003. Med översättningen blev Strids-berg en förgrundsgestalt för den tredje generationens Bang-läsande och queerteoristuderande feminister. I okammade blonda peruker och med utsmetat läppstift krävde Stridsberg och hennes medsystrar i författarkol-lektivet s.k.a.m. i ett litterärt manifest att få skriva om sina erfarenheter på sina egna villkor och att tjejer inte skulle få »fett med skit så fort de ger ut en bok«.

Fett med skit kan man däremot knappast hävda att Stridsberg själv fått. Debuten Happy Sally (2005) hyl-lades och den mångfaldigt prisbelönta andra romanen Drömfakulteten (2006) valdes av svenska kritiker i en omröstning i Sydsvenskan till decenniets bästa bok.

I Stridsbergs skrivande pågår en ständig dialog med historiens kvinnor. Långdistanssimmerskan Sally Bauer, som mitt under brinnande krig korsar Engelska kanalen; Valerie Solanas – författaren, manshataren, stjärnstudenten, horan, geniet; konungaflickan Kris-tina som vägrar sina plikter som kvinna och drottning

Sara Stridsberg

Albert Bonniers Förlag | Box 3159 | 103 63 Stockholm | 08-696 86 20 | www.albertbonniersforlag.se

men ändå vill härska, en desperat samtids-Medea dömd till världslitteraturens mest tragiska öde och flickbruden Dolores och alla hennes medsystrar från Vladimir Nabokovs kultroman Lolita, är öden hon diktat vidare på. Diktat, ska betonas. För Stridsberg är en fiktionsförfattare. Hon har ingen lojalitet mot verkligheten i dokumentär mening utan skildrar istäl-let en universell sanning om vad det innebär att vara människa i ett patriarkat.

Stridsbergs kvinnor är missanpassade, ensamma, obe-kväma, skitiga. Olycksdöttrarna som varken Daddy’s Girls eller Big Daddy vill ta i. De är de längtande dött-rarna och de flyende mödrarna. Antihjältinnorna som brinner av högfärd och inte tänker göra sig mindre än de är, men likväl är dömda att gå under.

Stridsbergs berättande rör sig i cirklar. Motiv uppre-pas, bilder och fraser återkommer i hennes verk. Hen-nes fragmentariska och lyriska språk har gjort henne till en ofta utsedd representant för det tidiga 00-talets experimenterande och upplösta prosa. I efterordet till Medealand och andra pjäser (2012) pekar Steve Sem-Sandberg också på en annan tradition som han ser tar sin början med Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga, den om »en lång, vindlande historia av rus och över-dåd i svensk prosa; av skildringar av det onyttiga, inåt-vända och samtidigt måttlösa«. Stridsbergs karaktärer, menar Sem-Sandberg, är just måttlösa på samma sätt som kavaljererna på Ekeby är det. Med Lagerlöf, kan man tillägga, delar Stridsberg också den obönhörliga tron på människan och på kärlekens kraft. Och, får man väl också säga, en viss fäbless för att ibland balan-sera på gränsen till vad som kan kallas »kitsch«.

Precis som hos Lagerlöf har naturen och landskapen en central plats i Stridsbergs författarskap. Ofta vistas vi, som i den tredje romanen Darling River (2010), i (mar)drömmens Amerika och färdas genom ökenlandskap under röda himlar. Stridsberg placerar gärna sina ka-raktärer nära havet. Som Stora och Lilla Edie – återi-gen en mor och dotter-skildring, baserad på verkliga öden – i sin förfallna East Hamptons-villa i dramat Konsten att falla (2015). Eller för den delen i Strids-bergs enda barnbok, bilderboken Mamman och havet (2012), illustrerad av Anna-Clara Tidholm. I den se-naste romanen, Beckomberga (2014) är platsen men-talsjukhuset med samma namn. Den stora folkhems-byggnad som stod för drömmen om, som Stridsberg skriver, »en ny värld där ingen skulle lämnas utanför«, men som också »representerar det ofullkomliga i oss: misslyckandet, svagheten, ensamheten«.

Stridsberg har också fortsatt att vara verksam som översättare, förra våren till postpunkgruppen Joy Divi-sions låttexter, som framfördes i föreställningen Kärle-ken kommer skilja oss åt. Den här våren spelas American Hotel, som först publicerades som novell i tidskriften Granta, på Stockholms Stadsteater. Här möter vi en ung kvinna och två tvillingbröder som inleder ett förö-dande triangeldrama i en övergiven amerikansk stor-stad efter finanskraschen och bilindustrins konkurs. Här finns för Stridsberg återkommande teman – svek, destruktivitet och obotlig ensamhet – men också, som alltid i hennes värld: kärlek och hopp även i under-gången. Lina Samuelsson

2015 Stewe Claeson

2014 Lotta Lotass

2013 Kjell Johansson

2012 Klas Östergren

2011 Ellen Mattson

2010 Jan Lööf

2009 Lars Gustafsson

2008 John Ajvide Lindqvist

2007 Barbro Lindgren

2006 Lars Jakobson

2005 Birgitta Stenberg

2004 Sigrid Combüchen

2003 P C Jersild

2002 Peter Englund

2001 Agneta Pleijel

2000 Torgny Lindgren

1999 Kristina Lugn

1998 Göran Palm

1997 Per Olov Enquist

1996 Rolf Edberg

1995 Ulla Isaksson

1994 Stig Claesson

1993 Georg Henrik von Wright

1992 Tove Jansson

1991 Lars Gyllensten

1990 Lars Andersson

1989 Kerstin Ekman

1988 Lars Ahlin

1987 Göran Tunström

1986 Astrid Lindgren

1985 Sara Lidman

1984 Birgitta Trotzig

SelMa lagerlÖFS litteratUrPriS

tidigare PriStagare

Selma Lagerlöfs Litteraturpris delas ut av en stiftelse med samma namn. Den har sitt säte i Sunne och bildades 1983 av Sunne kommun,

dåvarande Hotell Selma Lagerlöf och Fryksdalens Sparbank. Huvudsponsor är Rottneros AB. Övriga sponsorer är Länsförsäkringar Värmland och företag i Sunne kommun. Region Värmland lämnar bidrag till marknadsföring och programverksamhet.

Stiftelsen kom till för att vidga informationen om Fryksdalen och lyfta fram de kulturella traditioner och miljöer i sunnebygden, som spelat så stor roll bland annat i Selma Lagerlöfs och sedermera Göran Tunströms författarskap. Stiftelsen leds av en sty-relse. Ordförande är Ulla Norrman, Gettjärn, Sunne.

Om uppdraget står det så här i stiftelsens stadgar: Stiftelsen avser att främja författarskap i Selma La-gerlöfs anda genom att dela ut ett litteraturpris till författare för ett eller flera verk på svenska språket; rikssvenska och finlandssvenska författare är således jämställda. I anslutning till prisutdelningen genom-förs Kulturveckan i Sunne som anordnas av stiftel-sen. En prisnämnd, som utses av stiftelsens styrelse, beslutar om pristagare.

Om regler för utdelande av priset sägs följande:Selma Lagerlöfs Litteraturpris är avsett som belö-ning för framstående författare i Selma Lagerlöfs anda. Detta kriterium får ges vidsträckt innebörd. Visserligen bör priset i första hand tillfalla en prosa-

författare och epiker vars verk är förankrat i svensk eller annan nordisk miljö och litterär tradition, men uppmärksamhet bör också ägnas åt författare av barn- och ungdomslitteratur. Facklitterära för-fattare med verk av betydande litterär kvalitet bör därjämte komma i fråga. Priset kan ges för ett särskilt verk, men bör främst vara en belöning för ett samlat författarskap. Den av styrelsen fast-ställda prissumman får inte delas.

Prisnämnden består av ledamöter utsedda dels av stiftelsen, dels av Mårbackastiftelsen, Selma Lagerlöf-sällskapet och Kungliga biblioteket.

Prisnämnden består av följande personer:Lars Andersson, författare, ordförande Ellen Mattson, författareStefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning Lina Samuelsson, fil.dr i litteraturvetenskap Lena Carlsson, litteraturvetare Martin Kylhammar, professor i Tema Kultur och Samhälle.

Birgitta Trotzig mottog det första priset 1984. Stewe Claeson fick det 2015.

Lördagen den 13 augusti delas Selma Lagerlöfs Lit-teraturpris ut – för trettiotredje gången – under Kul-turveckan i Sunne. Prissumman är 100 000 kronor.

StiFtelSen SelMa lagerlÖFS litteratUrPriSen PreSentation

Mer information om årets Pristagare och Stiftelsen Selma Lagerlöfs Litteraturpris finns på www.kulturveckanisunne.se

– några hålltider

Fredag 12 augusti 19.00 Litterär afton med årets pristagareBroby Gästgivargård, Långgatan 25 Bokförsäljning och signering.

lördag 13 augusti 15.00 PrisceremoniFrykensalen, Sunne bibliotek Selma Lagerlöfs Litteraturpris 2016– det trettiotredje i ordningenTal och musik. Söndag 14 augusti11.00 Högtidsgudstjänst i folkton Östra Ämterviks kyrkaFolkmusikgruppen SunnlåtTal och kransnedläggning vid Selma Lagerlöfs gravKyrkkaffe.

18.00 Björnen på Gurlita KlättStallet, MårbackaEtt spex i löjtnant Lagerlöfs anda.

20.00 Kulturveckan avslutas i GräsmarkKonsert i Gräsmarks kyrkaFackelregatta och fyrverkerier.

SelMa lagerlÖFS litteratUrPriS 2016

7–14 augusti 2016

StiFtelSen SelMa lagerlÖFS litteratUrPriSBox 301 • 686 26 SUNNE

Ordförande Ulla Norrman +46 (0)703 65 30 78 ulla.norrman@kulturveckanisunne.se

www.kulturveckanisunne.se

Producerat av KM IDÉ • Gunnerudstorp 26 • 686 96 Östra Ämtervik • 0565-303 20 • kjell@km-ide.se

Med stöd från

Företag i Sunne kommun

St i F tare oCH SPonSorer