Miljöinformationsrådet 29 oktober 2019 - Naturvårdsverket · 29 oktober 2019. Förslag till dagordning och hålltider ... 2019-10-29 15 Define clear and strategic institutional

Miljöinformationsrådet

29 oktober 2019

Förslag till dagordning och hålltider

10.00 Föregående möte och beredning av dagens möte

Information/diskussion om status för det nationella digitaliseringsarbetet,

eSam och DIGG deltar kl 11-12

12.30 LUNCH (ungefärlig tid)

13.00 Överenskommelse om Rekommendationer för metadatahantering

Uppföljning av gällande överenskommelser

Utökning av Expertforum till frågor om digital kundupplevelse

Informations- och it-säkerhetsfrågor

Planering av miljöinformationskonferens

Nästa möte

Övriga frågor

15.00 SLUT

2019-10-29Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2

Föregående möte och beredning av dagens möte


Information/diskussion om status för det nationella digitaliseringsarbetet

eSam och DIGG deltar kl 11-12


Bordet runt - Aktuella frågor/hänt sen sist hos deltagande

organisationer


En kort reflektion från Havs- och vattenmyndigheten

Magnus Petzäll CDO

2019-10-29

Förändringsmål, digitaliseringsarbete och

vikten av tillgänglig information

Nio inriktande förändringsmål för vart

vi* strävar i samverkan om miljöinformation

Aktörer har integrerat digitalisering i sina

ordinarie verksamhetsprocesser

Alla har rätt miljöinformation för att

kunna göra smarta miljöval

Allmänhet och företagare upplever interaktionen med myndigheter som

enkel och smidig

Allmänheten har insyn i och kan delta i

myndighetsprocesser

Beslutsfattare på alla nivåer har rätt

miljöinformation för att möta de stora

samhällsutmaningarna

Handläggare har rätt miljöinformation i sina

ordinarie verksamhetsstödsystem

Innovatörer tänker och gör nytt baserat på

miljöinformation

Myndigheter samverkar digitalt, har effektiva

verksamhetsprocesser och rättssäker

informationshantering

Myndigheter återbrukar modeller, mönster,

lösningar och information från EU, offentlig

förvaltning och civila aktörer

* Med Vi avses organisationer i offentlig sektor som har behov av att samverka om miljöinformation.

2019-10-298

Digitalt först

Styrande principer

Utföra verksamhets-

och

informationsanalys

Hantera

Informationstillgångar

Transformera

verksamheten

Samverka med

omvärlden

(Interoperabilitet)

Utföra

omvärldsbevakning

och omvärldsanalys

Verksamhetsutveckling Informationshantering

Bevarande, restaurering och hållbart

nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskeresurser

Ledarskap och arbetssätt

HaV:s digitaliseringsstrategi

Arkitekturstyrning

2019-10-29 9

Process

Information

IT-tjänster

Infrastruktur

Ju

rid

ik

Info

rmationssäkerh

et

Handlingsplan för förmågan att hantera

myndighetens informationstillgångar

• Tydlig arkitekturstyrning - Ökad standardisering och enhetlig hantering av informationen

• Verksamhetsutvecklingskompetens på alla avdelningar – fokus på process-och informations

• En enhet för miljöinformation – Verksamhetsnära hantering

2019-10-29 10

Utföra verksamhets-

och

informationsanalys

Hantera

Informationstillgångar

Transformera

verksamheten

Samverka med

omvärlden

(Interoperabilitet)

Utföra

omvärldsbevakning

och omvärldsanalys

Projekt som visar hur vi tillämpar

digitaliseringsstrategin

• Processen för fiskeritillstånd – Från papper till fullt digitalprocess med

automatiserade beslut

• Fiskerikontrollprogrammet – Från utgångspunkt i förordningar och teknik

till ”livshändelser” i fiske- och fångstresan

• Tre Skärgårdar – Innovativt utveckla utifrån lärande kring AI och stora

datamängder

• Framtidens plattform för vatteninformation (ersättare till VISS) – Från

system till arkitekturstyrd tjänsteorienterad plattform

2019-10-29 11

Den genomgående utmaningen

Beskriva och tillgängliggöra information

2019-10-29 12

Informationsdomän

xxxxxxxxxx

Fokus på förutsättningsskapande arkitektur

2019-10-29 14

Europeisk

Globalt

Nationellt

Miljöklustret

Myndighet

• Terminologier

• Begreppsmodeller

• Kodlistor

• Metadatahantering

• Informationsmodeller

• Lösningsmönster

• …

Gemensam

samordning av:

• Miljöövervakning

• Artdata

• Andra generiska

grejer

• …

Gemensam

samordning av:

Gemensamma resurser ta fram

och förvalta gemensam arkitektur

Informationsdomän

Luft

Informationsdomän

Hav & Vatten

OECD:s tydliga rekommendationer

2019-10-29 15

Define clear and strategic institutional leadership for the digital government agenda, backed by

the government’s political support. This should fit with existing vertical and horizontal structures for

policy implementation to avoid conflicting responsibilities and weak accountability.

Develop a data policy for the public sector. A whole-of-government data policy would help connect

all data efforts and elements of the data value chain under one single policy instrument. The

development of a data policy should be connected with, and support, the eventual development of an

AI strategy for the public sector. A clear and solid data policy can help identify common challenges

across public sector organisations in order to define government-wide policy priorities, and enable

greater cross-government data integration, interoperability, maturity and stewardship.

Draw upon the value of existing informal inter-institutional bodies to enable co-ordination and

collaboration, and use them as a driving force to advance the ambitions of the Swedish government

for the digitalization of its public sector.

Develop a national data infrastructure (inclusive of open data) to move forward data-driven

innovation in the country and better collaborate with specific user communities (e.g. the financial and

health technology ecosystems).

Enable the central open government data portal oppnadata.se as a platform for multi-stakeholder

collaboration and data crowdsourcing.

https://oppnadata.se/

Daniel AntonssonDIGG

17

• Frivilligt samverkansprogram

mellan 24 myndigheter och SKL

• Samverkan kring digitala

lösningar

• Finansieras med

medlemsavgifter

• Bildades 2015 efter E-

delegationen

Kort om eSam

18

eSam ska underlätta för

medlemmarna att utveckla

gemensamma digitala

lösningar för privatpersoner och

företag samt gemensamma

lösningar för medlemmarnas

digitala transformation och

effektiviseringar

Inriktning

19

http://www.skl.se/

http://www.tullverket.se/2.6e3d73401151cda416380001786.html

Vägledaren

Pådrivaren

Genom-föraren Pådrivaren agerar för det offentligas

digitalisering genom att bl.a. göra uttalanden och uppmärksamma frågor som hindrar den digitala utvecklingen.

Genomföraren utvecklar digitala lösningar kring privatpersoners och företags livshändelser/behov samt skapar och delar gemensamma lösningar som bidrar till medlemmarnas digitala transformation och effektivisering.

Vägledaren samlar kompetenser inom komplexa och gemensamma områden för att ta fram t.ex. vägledningar som skapar nytta för medlemmarna.

Roller och uppgifter för eSam

21

• Vi fångar upp gemensamma

behov

• Våra medlemmar driver

utvecklingsinitiativ i samverkan

• Våra expert- och

sakområdesgrupper analyserar och utreder frågor som behöver

lösas och tar fram vägledningar

som stöd

• Vi tar fram ställningstaganden och

rekommendationer för att driva på

utvecklingen

Om hur vi arbetar

GenomförarenGemensam digital ingång

23

En ingång till det offentliga

• Steg 1:

– Flytta till och från Sverige (t.ex. för att

jobba eller studera)

– Starta och driva företag (nya verksamt)

– 1177

• På sikt för alla livshändelser

och för företag

Nytt koncept för ett digitalt ekosystem som bygger på

• gemensamma standarder

• en uppgift en gång

• personifierad guidning genom hela livshändelsen

Visionen om ett digitalt möte i världsklass

24

• Tillgängligt - i mobilen

• En ingång till alla livshändelser som lever upp till kraven i SingleDigital Gateway

• Enkelt, globalt formspråk

• En uppgift en gång

• Kunna följa sitt ärende

• Hjälp att agera på rätt saki rätt tid

• Information på sitt språk

• Möter Sverige först – bygger förtroende.

Nytta för kunden

Gemensam ”baksida"

Ekosystems-

anpassning

/API

Förvaltnings-

gemensam digital

infrastruktur

Aktörers egna

utrymmen

Aktörers

verksamhetssystem

Livshändelseprocess

Liv

hä

nd

els

eo

be

roe

nd

e

ge

me

nsa

m b

aksi

da

Livhändelse-

specifik process

med samlat eget

utrymme

eSams utvecklingsforum

Varför målbild?Värde för privatpersoner och företag. Många kvarvarande problemområden för privatperson och företag som bottnar i stuprörstänkande skapar hinder för tillväxt och urholkar förtroende för offentlig sektor. eSam har en unik position att skapa värde genom samverkan i ett livshändelseperspektiv.

Sverige tappar placeringar för andra året i rad i jämförelse med andra EU-länder i DESI-jämförelsen ”offentliga tjänster”.

Det finns en stor potentiell samhällsnytta med direkt värdeskapande för privatperson och företag och en stor besparingspotential i offentlig sektor. Estimat:

• 2,8 mdkr/år – Starta och driva företag

• 13 mdkr/år – Flytta

Omvärldstrender medför ökade krav på ökat digitalt värdeskapande från offentlig sektor. Regerings mål är att vi ska vara världsledande!

Målbilden möter OECD:s rekommendationer (maj 2019).

Ett sätt att få tidigt värdeskapande och implementering av de rekommendationersom lämnats inom RU Säker och effektiv tillgång till grunddata samt Säkert ocheffektivt informationsutbyte.

Målbilden möter EU-krav – Single Digital Gateway (SDG) och The-once-only-principle (TOOP)

?

Varför ekosystem?

• Ett sätt att skapa värde tillsammans – bättre,

snabbare och större värdeskapande

• En stark samhällstrend/omvandling

• Datadrivet angreppssätt som skapar möjlighet

för stor innovation

• Skapar flexibilitet att möta framtiden, oavsett

hur den ser ut Förvaltnings-

gemensamma

byggblock

Privatperson

FöretagarePrivat aktör

Offentlig

aktör

Offentlig aktörprivatperson/

företagare

Tjänst

Före

Efter

Olika typer av aktörsroller i ekosystemet

Konsumerande aktör – tillhandahåller gränssnitt mot privatpersoner och företag

De gränssnitt som privatpersoner och företag ser som syftar till att skapa faktisk

nytta mot privatperson och företag.

Producerande aktör – tillhandahåller tjänster, information och data

Aktörer i form av tex en myndighet, kommun eller region som ska vara en del

av ekosystemet. Handlar främst om att tillhandahålla data, tjänster och

redaktionell information på ett sätt som kan konsumeras i ekosystemet av

många olika konsumenter.

Förvaltningsgemensam aktör - tillhandhåller gemensamma tjänster

Aktör som behövs för att hålla ihop ekosystemet, erbjuder bl.a. bakomliggande

tjänster och standarder som nyttjas av många producenter och konsumenter

men som inte riktar sig direkt till slutkund.

Samma aktör kan ha flera roller

Det krävs en hel kedja för att skapa värde mot kund

Exempel – Befintlig - Mina meddelanden

Kund: Privatperson

eller företag

Migrationsverket erbjuder att

producera meddelanden ekosystemsanpassat

KonsumerandeGemensamProducerande

Mina meddelanden (DIGG) erbjuder förvaltningsgemensam tjänst för meddelandehantering med adressering (FAR)

Kivra m.fl. erbjuder konsumenttjänst för digital brevlåda och kan där visa meddelanden från Migrationsverket

Värdeskapande i ekosystemet – Enklare hantering av meddelanden

Den gemensamma ”baksidan” gör uppskalningen kostnadseffektiv och snabb för fler livshändelsetjänster för privatpersoner och företag

Flytta

Starta

och driva

företag

Gå i

pension

Arbeta

Studera

Några få livshändelse-

konsumenter, ”framsidor”, driver

fram en gemensam ”baksida”

Den gemensamma ”baksidan”

kan sedan kan återanvändas

av resterande livshändelse-

konsumenter

Gemensam ”baksida”

Med

flera…

Olika ”framsidor” som möter kunden

33

Styrgrupp

Samordningsgrupp

Genomföraren: Utvecklar digitala lösningar kringprivatpersoners och företags livshändelser/behov samt skapar och delar gemensamma lösningar som bidrar till medlemmarnas digitala transformation och effektivisering.

Vägledaren: Samlar kompetenser inom komplexaoch gemensamma områden för att ta fram t.ex.vägledningar som skapar nytta för medlemmarna.

Pådrivaren: Agerar pådrivande på det offentligasdigitalisering genom att bl.a. göra uttalanden ochuppmärksamma frågor som hindrar den digitalaUtvecklingen.

Utvecklingsforum Utskott

Gemensamma utvecklingsinitiativ

Styrgrupp StyrgruppStyrgruppStyrgrupp Styrgrupp

Värdmyndighet

eSam kansli

Sakområdesgrupp ARK

Sakområdesgrupp JUR

Sakområdesgrupp KOM

Sakområdesgrupp SÄK

Expertgrupp JUR

Expertgrupp SÄK

Svenskt ramverk för digital samverkan

35

Syftet med Svenskt ramverk för

digital samverkan är att stödja

offentliga organisationer att

digitalt samverka och fungera

effektivt tillsammans, till nytta

för privatpersoner, företag och

samhället i stort.

Ett stöd för samverkan

36

Kortfattat beskrivet:

• EU:s ramverk för interoperabilitet är inarbetat

• Innehåller 13 grundläggande principer och 41

rekommendationer

• Ersätter E-delegationens Principer för digital samverkan

• Är tänkt att kunna användas av hela offentlig sektor

• 27 juni 2018 beslutade eSams styrgrupp att införa Svenskt

ramverk 1.0 hos eSams medlemmar.

• DIGG följer arbetet och tanken är att DIGG på sikt ska ta

över förvaltning och vidareutveckling

Svenskt ramverk för digital samverkan

Digitalisera rätt

Vägledningen Digitalisera rätt- en praktisk juridisk vägledning

Bygger samman andra vägledningar – hänvisningar

Fokuserar på praktisk tillämpbarhet

Syfte

• Stödja myndigheternas arbete med att införa en helt digital hantering av information

• Fungera som en bro mellan teknik och juridik

Målgrupp:

• Jurister

• De som måste samverka för att åstadkomma moderna och rättsenliga lösningar –

verksamhetsutvecklare, säkerhetsansvariga, arkitekter, arkivarier, etc. - och jurister

Gör så här

Ta först del av vägledning för

verksamhetsutveckling

Identifiera sedan rätt frågor med nytt stöd

• VL Digitalisera rätt, och

• Checklista för jurister

En del i ett

svenskt ramverk

DIGG:s uppgift enligt instruktion

• samordna och stödja den förvaltnings-gemensamma digitaliseringen

• ansvara för den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen

• bistå regeringen med underlag för utvecklingen av digitaliseringen av den offentliga förvaltningen

• följa och analysera utvecklingen av densamma

Ett hållbart välfärdssamhälle som möter människornas framtida behov.

• öka digitaliseringstakten.

• etablera det digitala ekosystemet

• säkerställa ändamålsenlig digitalisering.

Strategiska mål

För offentlig förvaltning ska DIGG:

EU & OmvärldenFaktorer som påverkar:

- Direktiv och krav från EU- TOOP (The once only principle)

- SDG (Single digital gateway)

- ABR (Acess to base registers)

- Digital inre marknad

- Politisk målbild, bäst i världen

Digital single market @DSMeu (Europeiska komissionen)

Single digital gateway –En gemensam digital ingång till Europa

• EU-förordning (2018/1724) trädde i kraft den 11 dec 2018

• gäller i alla medlemsländer oberoende av nationell lagstiftning

Syftet bakom förordningen

• Utvecklingen av EUs inre marknad går för långsamt

• Gemensam marknad utan handelshinder

• Enklare att bedriva gränsöverskridande verksamhet

• Digitalt och endast behöva lämna uppgifter en gång

• Digitala tjänster ska erbjudas EU/EES-medborgare på samma sätt som för medborgare i landet

Aktuella områden Digital arkitektur

• Leda det nationella arbetet vad gäller tillämpningen av arkitektoniska ramverk etablerade av EU-kommissionen

• EIF (European Interoperability Framework)https://ec.europa.eu/isa2/eif_en

Ansvaret för den svenska implementationen av EIF”Svenskt ramverk för digital samverkan” övertas av DIGG 2020 från eSamhttp://www.esamverka.se/stod-och-vagledning/svenskt-ramverk-for-digital-samverkan.html

• EIRA (European Interoperability Reference Architecture)Pilot för att testa tillämpningen av ramverket på SSBTGU skedde våren2019 tillsammans med kommissionen.https://ec.europa.eu/isa2/solutions/eira_en

https://ec.europa.eu/isa2/eif_en

http://www.esamverka.se/stod-och-vagledning/svenskt-ramverk-for-digital-samverkan.html

https://ec.europa.eu/isa2/solutions/eira_en

Digital Single Market - DESI 2019(The Digital Economy and Society Index

Deltagande aktörer Samverkansparter

UppdragsgivareRIF-myndigheterna

Situationen idag

Grunddata:

• Oklar styrning och ansvarsfördelning

• Avsaknad av standardisering

• Otydlig politisk vilja och avsaknad av reglering

• Rättsliga frågetecken och hinder

Informationsutbyte:

• Avsaknad av förvaltningsgemensamma komponenter och lösningar

• Avsaknad av standardisering

• Avsaknad av utbyte med privat sektor

• Domän och sektorsspecifika lösningar, stort tekniskt arv

• Låg grad av återanvändning

Nuläge

Nyläge

Förslag till lösningGrunddata

Förslag till lösning

Grunddata-Domän

Privatpersoner

Grunddata-Domän

Företag

Grunddata-Domän

Fastigheter

Ansvarig källaAnsvarig källaAnsvarig källaAnsvarig källaAnsvarig källaAnsvarig källa

Ansvarig källaAnsvarig källaAnsvarig källa

Regelverk

Organisation

Tjänster

Nationellt ramverk för grunddata, nationell nivå

Grunddata - principer

Principer

• Grunddata ska hämtas från källan

• Grunddata ska vara informationsklassad

• Grunddata ska leva upp till fastställda krav gällande informationens kvalitet och aktualitet m.m.

• Grunddata ska vara nationellt avgiftsfria inom offentlig förvaltning

• Grunddata ska kunna utbytas med andra EU-länder

Riktlinjer

• Tillgängliggörandet ska styras av användarbehov

• Samarbete mellan aktörer

• Godkännande inom grunddatadomänen

• Formell process för tillgängliggörande

• Gemensam nationell informationsmodell för grunddata

• Grunddataarbetet harmoniseras med EU:s arbete på området

Person

FöretagFastighet

Geografisk InformationAdress

Miljöinformation

Hälsa

Fordon

Behörighet,Licens/Förbud

Tillstånd

Terminologier

Domar

Informationsmodell

Nyttan med grunddata

Nackdelar NyttaForskning och erfarenheter från omvärlden visar tydligt att:- Det finns stora samhällsekonomiska

incitament till att frigöra och tillgängliggöra grunddata.

- Prioritering bör ske av kartor, adresser, demografiska data och officiella uppgifter kring företag och upphandlingar.

- Bara inom samhällsbyggnadsprocessen uppskattas de potentiella ekonomiska fördelarna av användning av geodata uppgå till mellan 22,5 – 42,6 miljarder kronor för det svenska samhället.

Nyläge


Förslag till lösningInformationsutbyte

AktörerPrivatpersoner, företag, organisationer och offentlig förvaltning.Aktörerna kan både producera och konsumera information i sina

verksamhetsprocesser eller livshändelser.

Förvaltningsgemensam digital infrastruktur

Tillit och säkerhet

Styr

nin

gSt

yrn

ing,

reg

leri

ng,

sta

nd

ard

iser

ing,

ar

kite

ktu

rram

verk

, fin

ansi

erin

g

Info

rmat

ion

ssäk

erh

et

Informationsutbyte Digitala tjänster

Informationshantering

Mina profil

Mina meddelanden Mina ombud *API Hantering *

Adressregister

Meddelandehantering

Metadatahantering

Tillit och säkerhet

Identitet *

Auktorisation *

Spårbarhet

Tillgänglighet

Tillitsramverk *

Indexering

* = prioriterade områden

Förslag till lösning

Nyttan med informationsutbyte

Konsekvenser NyttaForskning och erfarenheter från omvärlden visar tydligt att:

- Det finns stora samhällsekonomiska effekter och nyttor som uppkommer av ett tillgängliggörande och användande av offentlig data.

- Det finns direkta verksamhetsnyttor i form av tidsbesparingar och minskade administrativa kostnader samt effektivitetsaspekter i form av ökad återanvändning.

- Våra beräkningsexempel i rapporten visar på upp till 103 miljoner årligen i minskade IT-kostnader bara för de deltagande aktörerna och därtill samhällsekonomiska vinster upp emot 1,2 miljarder årligen.

Hur realiserar vi förslagen?

Åtgärder och nästa steg

Förutsättningar:

Myndigheterna föreslår att regeringen:

• Säkerställer en styrform för att kunna besluta om aktiviteter för utveckling och realisering av en förvaltningsgemensam digital infrastruktur.

• Inrättar ett rättsligt beredningsorgan för att säkerställa att nödvändigt långsiktigt rättsligt stöd för byggblocken och informationsutbytet tas fram.

• I samråd med DIGG beslutar om nya uppdrag och nödvändig finansiering för utveckling av byggblocken samt initiativ som främjar implementering av dessa.

Aktiviteter:

Myndigheterna föreslår att de börjar med:

•En färdplan

•Byggblocket API-hantering

•Byggblocket Identitet

•Byggblocket Mina ombud

•Etablera nationellt ramverk för grunddata

•Etablera grunddatadomäner

Nyläge


Förslag till lösningInformationsutbyte

[email protected]

0771-11 44 00

digg.se


Omvärldsbevakning - underlag för diskussion


Slutrapport Säkert och effektivt informationsutbyte

inom den offentliga sektorn

https://www.regeringen.se/4a5c4c/globalassets/regeringen/block/ko

ntaktblock/infrastrukturdepartementet/pressekreterare/slutrapport-

med-missiv---sakert-och-effektivt-informationsutbyte-190815.pdf,

• Behovsanalys

• Omvärldsanalys

• Förslag på förvaltningsgemensamma byggblock

• Förslag på åtgärder (t ex regeringsuppdrag)

https://www.regeringen.se/4a5c4c/globalassets/regeringen/block/kontaktblock/infrastrukturdepartementet/pressekreterare/slutrapport-med-missiv---sakert-och-effektivt-informationsutbyte-190815.pdf


Digitaliseringsrådets lägesrapport om digital ledning

https://digitaliseringsradet.se/aktuellt/nyheter/fyra-centrala-utmaningar-foer-

sveriges-digitalisering-summeras-i-laegesbild-om-digital-ledning/

Främsta utmaningar:

1. Förstärkt nationellt ledarskap

2. Driv på kompetensfrågan med kraft för att

främja mognad, mod, trygghet och utveckling

3. Sätt fokus på bred delaktighet i en digital tid

genom ansvarstagande, resurser och styrning

4. Se och hantera data som en strategisk resurs i

samhället

https://digitaliseringsradet.se/aktuellt/nyheter/fyra-centrala-utmaningar-foer-sveriges-digitalisering-summeras-i-laegesbild-om-digital-ledning/


OECD:s bedömning av digitaliseringen inom offentlig

sektor i Sverige

https://www.oecd.org/gov/digital-government/digital-government-review-of-sweden-2018.pdf

OECD har på Sveriges begäran gjort en utvärdering

av hur myndighetssverige hanterar data för att

effektivisera och utveckla sin verksamhet.

OECD lämnar rekommendationer till regeringen inom

tre områden:

• hur styrningen på data kan förbättras

• hur data kan användas för att klara av komplexa

analyser och främja datadriven innovation

• hur öppna data kan användas för att samverka

med nya datadrivna företag

https://www.oecd.org/gov/digital-government/digital-government-review-of-sweden-2018.pdf

En särskild utredare ska kartlägga och analysera statliga

myndigheters behov av säker och kostnadseffektiv it-drift

samt hur dessa behov tillgodoses.

Uppdragen att kartlägga och analysera statliga

myndigheters it-drift och den offentliga förvaltningens

rättsliga förutsättningar för utkontraktering med bibehållen

säkerhet, inklusive eventuella författningsförslag, ska

redovisas senast den 31 augusti 2020. Uppdraget att

föreslå mer varaktiga former för samordnad statlig it-drift

ska redovisas senast den 31 maj 2021.


Kommittédirektiv om säker och kostnadseffektiv it-drift

för den offentliga förvaltningen

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2019/09/dir.-201964/

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2019/09/dir.-201964/

En rad myndigheter och organisationer har initierat ett erfarenhetsutbyte som syftar till att ensa

och effektivisera informationsutbytet med kommunerna.


Frivillig samverkan om informationsutbytet med

kommuner; InfoKom

• Vad kan vara Rådets roll avseende det nationella digitaliseringsarbetet,

nu och i framtiden?

• Hur kan Rådet bidra till att skapa förutsättningar i genomförandet av en

nationell digital infrastruktur, t ex i hemtagandet av nationella

förutsättningar?


Frågor till Rådet


LUNCH

Överenskommelse om Rekommendationer för metadatahantering


Varför?

Göra miljödata enkla att hitta, väl beskrivna och lätta att förstå. Det är först vid

användande som information kommer till nytta.

Bidrar till förändringsmål:

• Alla har rätt miljöinformation för att kunna göra smarta miljöval

• Allmänhet och företagare upplever interaktionen med myndigheter som enkel och smidig

• Beslutsfattare på alla nivåer har rätt miljöinformation för att möta de stora

samhällsutmaningarna

• Innovatörer tänker och gör nytt baserat på miljöinformation

• Myndigheter samverkar digitalt, har effektiva verksamhetsprocesser och rättssäker

informationshantering.

2019-10-29Naturvårdsverket | Sedish Environmental Protection Agency 76

Rekommendationer för metadatahantering

Se till att all miljödata har en tydlig förvaltning • Förvalta metadata i en tydligt dokumenterad och beslutad förvaltningsorganisation.

Gör miljödata enkla att hitta • Tillgängliggör metadata om organisationens miljöinformationsmängder via en central metadatakatalog.

• Gör metadata skördningsbar via maskinella gränssnitt.

• Använd unika identifierare för organisationens informationsmängder.

Se till att miljödata är väl beskrivna och lätta att förstå • Dokumentera metadata för organisationens informationsmängder.

• Ange kvalitetsnivå på organisationens informationsmängder.

• Underlätta sökbarhet med hjälp av metadata.

Tillhandahåll miljödata och tjänster avgiftsfritt med villkor som uppmuntrar till

vidareutnyttjande. • Ange licens för vidareutnyttjande av organisationens informationsmängder i metadatabeskrivningen.

Använd etablerade standarder • Använd överenskomna standarder och profiler för metadata.

2019-10-29Naturvårdsverket | Sedish Environmental Protection Agency 77

Kompletterar rekommendationerna i Strategi för

miljödatahantering

Arbetsgrupp: Bela Thinsz, Havs- och vattenmyndigheten; Bernt Rane, Havs- och

vattenmyndigheten; Ulrika Domellöf Mattson, Naturvårdsverket; Jan Widegren,

Naturvårdsverket; Per Söderström, Länsstyrelserna; Duncan Hume, SGU

• Presentation på Miljöinformationskonferensen 2019

• Webbinarium 27 sept 2019

• Utskick för synpunkter 30 sept-21 okt 2019

• Återkoppling på remissvaren kommer att ske via telefon eller mejl

• Miljöinformationsrådet 29 okt


Arbetsprocess framtagande av rekommendationer

Övervägande positiva, ser rekommendationerna som värdefulla, användbara, väl formulerade, ett

bra komplement till Strategi för miljödatahantering, att bilagorna kompletterar rekommendationerna

på ett bra sätt och att det sammantaget ger ett bra stöd för att vidareutveckla arbetssätt och

nomenklatur kring metadata för att göra miljödata enkla att hitta, väl beskrivna och lätta att förstå.

11 svar:

FORMAS

Havsmiljöinstitutet

Havs- och vattenmyndigheten

Lantmäteriet

Läkemedelsverket

Länsstyrelserna

Riksantikvarieämbetet

Skogsstyrelsen

SLU

SMHI

Trafikverket


Remissvar på rekommendationerna

• Ett antal remissvar ser att vi behöver arbeta vidare med begreppsmodellen och

gemensamt hitta bra källor till begreppen.

• Många ser behov av ett samordnat användande av terminologier, ämnesord och

kodlistor.

• Många ser behov av att samverka mer kring sökgränssnitt.

• Vissa felaktigheter kommer att rättas (tex. en teknisk specifikation som benämnts

standard) och oklarheter stryks.

• Tydliggörande av kvalitetsnivåer, kopplingar till FAIR-principer, arkivredovisningar

och tjänster önskas.


Inkomna synpunkter

• Förvaltningsgruppen tydliggör kopplingarna till FAIR-principerna.

• Arbetsgruppen fortsätter att arbeta kring begrepp, terminologier och

sökbarhet för miljödata med utgångspunkt i rekommendationerna.

• Samverkan kring hur vi beskriver kvalitetsnivåer sker i lämpligt forum.

• Koppling till arkivredovisningar och tjänster tas i DIGG:s referensgrupp för

DCAT-AP.


Fortsatt arbete

Rådet kommer överens om version 1.0 per capsulam efter att

eventuella synpunkter hanterats. Efter en överenskommelse förvaltas

dokumentet på samma sätt som Strategi för miljödatahantering, av

samma förvaltningsgrupp. Förvaltningsgruppen uppdaterar löpande

dokumenten kring standarder och begrepp.


Beredningsgruppens förslag till Rådet

Uppföljning av gällande överenskommelser


• Förändringsmål

• Förändringsprinciper

• Arbetsbeskrivningar för löpande samverkansforum

• Strategi för miljödatahantering

• Sammanfattande förändringsplan 2019

Överenskommelserna dokumenteras i Rådets arbetsbeskrivning.

Beredningsgruppen har föreslagit att uppföljningen vid dagens möte har

fokus på de tre samverkansprogrammen och förändringsplan 2019.

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-

omrade/Digitalisering-inom-miljoomradet--Smartare-miljoinformation/Miljoinformationsradet/


Rådets överenskommelser

Förändringsplan 2019

Programledarnas samlade bedömning

Programmen har kommit en bra bit på väg; goda samtal förs som bidrar till en gemensam syn

på hur helheten bör lösas. Programledarna har utvecklat en god samverkan sinsemellan.

Några utmaningar:

• Programmens forum upplevs till viss del fortfarande som Naturvårdsverkets resp. Havs- och

vattenmyndighetens forum för att informera om aktuella frågor; programledningarna står för

större delen av mötesinnehållet.

• Relativt stor omsättning på deltagare. Överlämningen uteblir ibland, vilket innebär att

mycket tid går åt till omtag.

• Gemensamma frågor i pågående initiativ lyfts inte in i samverkan i tillräckligt hög grad.

• Samverkan sker även på annat håll (t ex Geodatasamverkan och samverkan mellan

förvaltningsobjekt), vilka samverkansfrågor ska hanteras var?

• Styrgrupperna letar delvis fortfarande efter sin roll.



Miljöskydd

Initiativ Beredning, deltagare Färdledare

(aktiva)

Status och ev kommentar

1 Strukturera värdeinformation i IED-tillståndsbeslut Miljöskyddsforum 170531

Programstyrgrupp 170608

? Samverkansidé.

Programledningen har tagit fram fördjupad beskrivning

i en version 0.1.

2 Nationellt köldmediaregister (pilot) Miljöskyddsforum 180221 kmn Behov.

Vilande projekt.

3 Statistik för miljötillståndsprövningen Miljöskyddsforum 170510, 170531, 171108, 190411

Programstyrgrupp 170511, 171009

Lst, NV Utveckling. En serie regeringsuppdrag till lst, DV och

NV.

4 NikITa – nytt verksamhetsstöd för miljöskydd Miljöskyddsforum 170531, 180508 lst Utveckling.

Lst genomför projekt.

5 Verksamhetsanalys om utbyte av miljöinformation

mellan företag och myndigheter

Miljöskyddsforum 190221 NV Utveckling.

NV genomför en verksamhetsanalys.

6 Förbättrad avfallsstatistik och spårbarhetssystem

för farligt avfall

Miljöskyddsforum 170329, 180314, 180613, 180829, 181107,

181219, 190221, 190411

Programstyrgrupp 170407, 180315, 180426, 181206, 190125

NV (lst, kmn) Utveckling.

NV genomför pilot kring spårbarhetssystem.

7 Digitalisering av tillsyn och kontroll Miljöskyddsforum 180920

Programstyrgrupp 180927

NV Planeras.

NV har tillsammans med Jordbruksverket bett om

gemensamt regeringsuppdrag.

8 NMKD – Nationell metadatakatalog för dokument

(inom IED)

Överenskommelse i det tidigare IED-programmet

Miljöskyddsforum 170510, 170531, 17110, 181011


NV (lst) Förändringsarbete.

Implementering pågår på NV och lst. En första

lösning finns framme i testversion.

9 Underrättelse om medelstor

förbränningsanläggning enligt MCP-direktivet

Miljöskyddsforum 181128, 181219, 190411


NV (lst, kmn) Förändringsarbete.

10 Modell för hantering av luftdata Miljöskyddsforum 190411

Programstyrgrupp 1903 (per capsulam)

Göteborgs stad Planeras.

2019-10-29 92

Status gemensamma initiativ i samverkan (2019-10-02)

Behov

Planeras

Utveckling

Förändringsarbete

Väntar på regelverk

Samverkansidé

Hänt sen förra rådsmötet – i urval

• Naturvårdsverket har påbörjat utveckling av en

digital lösning för spårbarhet farligt avfall. Pilot

med företag pågår. Verksamhetsutövare ska

kunna rapportera uppgifter i systemet from 5 juli

2020.

• Naturvårdsverket och länsstyrelsen lanserar i

dagarna digitala komponenter för nationell

sökbarhet om nya IED-tillståndsbeslut.

• Ett 50-tal kommuner har anslutit sig till en

nationell tjänst för underrättelse om medelstor

förbränningsanläggning i en första version. Nu

inleds utveckling av nästa version.

• Planering av framtida digital lösning för

miljörapportering har inletts, arbetet sker i

samverkan.



Natur

Statusrapport – programledning

Initiativ Beredning, deltagare Ansvarig Status och ev kommentar

1 Initiativ: Invasiva främmande arter Naturforum 4/4, 2/5, 23/5, 13/6, 28/8

Styrgrupp 5/5, 2/6

Johan W Inrapportering och larmsystem 1.0 klar.

Förstudie för Digital lösning IAS 2.0 klar.

2 Initiativ: Naturinformation kring

fysisk planering

(samhällsplanering)

Naturforum 4/4, 2/5, 23/5, 13/6, 28/8, 20/9, 18/10,

Styrgrupp 1/6-18

Johan W Överenskommen initiativbeskrivning 1.0 (1/6-18)

Arbete pågår kring MKBer, NVIer och

Friluftslivsvärdeskarteringar.

3 Initiativ: Skyddad information kring

artobservationer

Naturforum 28/8, 20/9, 18/10, 17/11 styrgr 15/9, 27/10, Johan W Vilande

4 Initiativ: Kvalitetsnivåer Naturforum 21/3, 16/5, Styrgrupp 13/4, 1/6, 7/9 Johan W Överenskommen initiativbeskrivning 1.0 (7/9) Förslag till

begreppsmodell, visualiserings experiment GVL

5 Grön infrastruktur Naturforum 10/4, 8/5, Styrgrupp 29/5 Jessica A Överenskommen initiativbeskrivning 1.0 (29/5-19).

Workshop förbereds.

6 Planeringskatalogen Jessica A Väntar på att LST återkommer med förslag

på initiativbeskrivning.

7 Begrepps-/informationsmodell kring

artdata

Liselott SS Väntar på att SLU ska hitta former för att driva initiativet.

Samverkan med kommersiella

aktörer

Johan W Pågår lågintensivt inom NV mkt i anslutning till

Miljöskyddsprogrammet aktiviteter.


Grått Planerad

Blått Genomförd - bedöms som slutförd (har gett resultat) oavsett om genomförd till 100% eller ej

Grönt Pågående

Gult Pågående med risk för avvikelse

Rött Avvikelse - parkerad, avbruten

• Samverkan kring Invasiva främmande arter utvecklas och en

gemensam behovsanalys ligger till grund för fortsatt arbete.

Inrapportering och larmfunktion i andra version i drift.

• Arbetet med miljöinformation i samhällsbyggnadsprocessen blir

konkretare. Flera olika analyserade/bearbetade

informationsmängder som Miljöbedömningar,

Naturvärdesinventeringar och Friluftslivsvärdeskarteringar

förbereds för tillgängliggörande i enlighet med de strukturer

som tagits fram inom Smartare samhällsplanering/

Geodatarådets handlingsplan. Samverkan utvecklas genom att

kunskap och erfarenheter tas tillvara i tex BoVs RU om

Digitalisering av PBL, Miljömålsrådsåtgärd och i förvaltningen

av LSTs Planeringskatalog.

• Miljöinformationslabbet Green Viz Lab har genomfört ytterligare

experiment och slutredovisat.


Hänt sen förra rådsmötet – i urval


Vatten och hav

2019-10-29 98

Status gemensamma initiativ i samverkan, sida 1(2)Nr Initiativ Deltagande organisationer Färdledande

org

Status Kommentar

1 Genomför nationell kartläggning av

informationsmängder avseende vatten och

hav

HaV, LST, NV, SGU, SKL,

SLU, SMHI

HaV Genomfört Kartläggning genomförd

2 Identifiera målgrupper/processer där

miljöinformation kan göra stor nytta


SLU, SMHI

HaV Genomfört Resulterat i initiativ nr 5, 6, 7,8 och 9.

3 Definiera gemensamma termer inom vatten

och hav


SLU, SMHI

HaV Genomfört Termkatalog framtagen

4 Gemensam strategi för att synliggöra

metadata för interna och externa målgrupper


SLU, SMHI

HaV Pågår Rekommendationer för metadatahantering tas fram

inom Expertforum.

5 Informationsförsörjning Små avlopp HaV, LST, NV, SGU, SKL,

Arbetsgrp med 9 kmn,

Referensgrp med 20 kmn

HaV Pågår Fördjupad beskrivning framtagen och förankrad.

Anpassning av miljökontorens verksamhetssystem

pågår. Nationell e-tjänst med vilken fastighetsägare

kan ansöka om tillstånd kravställs. Informations-

utbyte med kommuner utreds i bred

myndighetssamverkan. Automatiserad bildanalys

tillförs GIS-stödet. IT-tjänst för beräkning av

grundvattennivå utreds.

6 Informationsförsörjning Dricksvatten HaV, LST, NV, SGU, SKL,

SLU, SMHI

HaV Bereds Initiativförslaget revideras. Fokus på att förtydliga vem

som ansvarar för vad, vilken information som finns

och hur den hanteras (masterdata).

7 Informationsförsörjning Dagvatten Gbg Stad, HaV, LST, NV,

SGU, SKL, SMHI, Sthlm

Stad, Södertörns miljö- och

hälsoskyddsförbund, TRV

NV Bereds Initiativförslag bereds i samverkan med berörda

organisationer.

8 Utveckla datavärdskapen för Samordnad

recipientkontrolldata

HaV, NV, SGU, SLU, SMHI HaV/NV Bevakas Initiativförslag framtaget. Hanteras i bredare dialog

om datavärdskapen.

2019-10-29 99

Status gemensamma initiativ i samverkan, sida 2(2)9 Identifiera behov och möjligheter att

tillgängliggöra miljöinformation för yrkes-,

sport- och fritidsfiskare

HaV Bevakas Samverkansidé. Inventering och samordning med

pågående initiativ görs först.

10 Informationsflöden miljögifter; Genomför

Pilotstudie PFAS

NV Bevakas Initiativförslag framtaget. Genomförs i nuläget inte

inom programmet. NV bevakar.

11 Automatiserad insamling av GIS-data för

kustzonsplanering

HaV, Strömstads Kmn,

RISE

HaV Genomfört Experiment genomfört hos Strömstads kmn. Har

resulterat i IT-komponenten Databevakaren, finns fritt

tillgänglig som open source. .

12 Kustwiki – information om

kustvattenförekomster på Wikidata/Wikipedia

HaV, LST, SMHI SMHI Genomfört Information om alla kustvattenförekomster finns nu

tillgängligt på Wikidata, publicering av artikar på

Wikipedia sker löpande.

13 Kompetensplattform för avancerad rening vid

kommunala avloppsanläggningar

NV Parkerad Samverkansidé från IVL. Initiativförslag framtaget.

Förslaget parkerat pga resursbrist.

14 Informationsförsörjning avseende anlagda

våtmarker

LST Parkerad Samverkansidé, nästa steg är att presentera ett

initiativförslag. Parkerat pga resursbrist.

15 Informationsförsörjning Muddring &

Dumpning

HaV, LST, SGU, SKL HaV Bereds Initiativbeskrivning beslutad. Fördjupad beskrivning

tas fram.

▪ Information om kustvattenförekomster finns nu tillgängligt på

Wikidata/Wikipedia


Aktörer har integrerat digitalisering i sina ordinarie

verksamhetsprocesser

Alla har rätt miljöinformation för att kunna göra smarta

miljöval

Allmänhet och företagare upplever interaktionen med myndigheter som enkel och

smidig


myndighetsprocesser

Beslutsfattare på alla nivåer har rätt miljöinformation för att

möta de stora samhällsutmaningarna



Innovatörer tänker och gör nytt baserat på miljöinformation




Myndigheter återbrukar modeller, mönster, lösningar

och information från EU, offentlig förvaltning och civila

aktörer

Förändringsmål för initiativ KustWiki

▪ Helhetsgrepp taget för verksamhetsområdet små avlopp som

omfattar:

• Gemensam process-, begrepps- och informationsmodell

• Anpassning av kommunernas verksamhetssystem

• Utveckling av nationell e-tjänst för fastighetsägare, med vilken de kan

ansöka om tillstånd och se information om sin anläggning.

• Regional och nationell sammanställning av lokal information

• Utveckling av nationellt gemensamma stödfunktioner för prövning av

små avlopp


Aktörer har integrerat digitalisering i sina ordinarie

verksamhetsprocesser

Alla har rätt miljöinformation för att kunna göra smarta

miljöval

Allmänhet och företagare upplever interaktionen med myndigheter som enkel och

smidig


myndighetsprocesser

Beslutsfattare på alla nivåer har rätt miljöinformation för att

möta de stora samhällsutmaningarna



Innovatörer tänker och gör nytt baserat på miljöinformation




Myndigheter återbrukar modeller, mönster, lösningar

och information från EU, offentlig förvaltning och civila

aktörer

Förändringsmål för initiativ Små avlopp

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har

tillsammans beskrivit status Smart miljöinformation. I urval:

• Samsyn kring att vi behöver förändra våra arbetssätt, och att

det innebär både möjligheter och utmaningar

• Samsyn kring behov av fortsatt samverkan

• Hur kan vi använda förändringsmål och –principer så att de

bidrar med nytta?

• Hur ska vi samverka med övriga aktörer i offentlig sektor?

• Hur får vi saker att hända i den egna organisationen?


Status Smart miljöinformation

Hur ser Rådet på dagens samverkan? Vad fungerar bra, vad behöver vi

utveckla?


Fråga till Rådet


• Programledarna får uppdrag att inför Rådets nästa möte föreslå ny

version av förändringsplan, utifrån gemensamma behov av förändring

samt övrigt nationellt arbete.

• Beredningsgruppen får uppdrag att se över samverkansformerna inför

Rådets nästa möte. Övriga organisationer bjuds in att delta.

Utökning av Expertforum till frågor om digital kundupplevelse


Informations- och it-säkerhets-frågor


Robust informationsförsörjning för totalförsvaret

inom geodataområdet

MÅLSÄTTNING

Att med sökt projekt identifiera behovet av informationsförsörjning inom geodataområdet för totalförsvarets behov, för en robust beredskap i händelse av kris och krig.

Att ta fram en vägledning kring datautbyte, säker kommunikation och lämplig teknik.

Att skapa en robust förmåga som inte begränsas av aktörsgränser eller otydlig tillämpning.

Att aktörerna har god kännedom kring information och säkerhetsklassning av geodata, samt behandling av aggregerad data och att arbetet inriktas utifrån en aktörsgemensamt framtagen vägledning.

ARBETSGÅNG I AKTIVITETEN

1. Inventering

a) Genomför en inventering av geodata och infrastruktur för geodata, för respektive myndighet väsentlig ur ett totalförsvars behov (samhällskritisk)Här kommer totalförsvarsövning 2020 användas.

b) Genomlysa utifrån de sex olika samverkansområdens behov utifrån både operativ verksamhet men även i långsiktig strategisk planering

c) Genomlysa att de initiativ som görs inom SOTP –(Samverkansområdet Transporter) och TP SAMS – (Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar), så att de olika initiativen kompletterar varandra och inte löser samma uppgift.

2. Analys

a) En analys för vilka informationsägande myndigheter som berörs av behoven utifrån inventeringen

b) Hur säkrar vi tillgång till verksamhetskritisk geodata utifrån totalförsvarets behov, teknik, redundans m.m.

c) Hur säkerhetsklassar vi gemensam objekt/information från olika producenter

3. Resultat / effektmål

a) Dels ge stöd till myndigheter genom att ge ut vägledningar och rapporter, dels ge förslag till departement vid behov av åtgärder, dels rapport till regering över resultatet för aktiviteten.


SÄKERHETSSKYDDS- OCH

INFORMATIONSSÄKERHETS-

ANALYS

Spårbarhetslösning för

farligt avfall

Bakgrund

Skrivelse2016-09-22NV-00316-15

Skrivelse2019-01-31NV-08869-17

Förstudie Remiss

RegeringsuppdragRegleringsbrev 2015

RegeringsuppdragRegleringsbrev 2018

Fördjupad förstudie

Särskilt uppdrag 2019-05-09

Utredning av rättsliga förutsättningar

Skrivelse2019-09-05NV-02329-19

Genomförande och pilot

De juridiska förslagen innebär i korthet:


Avfallsförordningen

• Dagens antecknings-

skyldighet bibehålls och

kompletteras med digital

inrapportering

• Naturvårdsverket får

uppdrag att tillhandahålla

den digitala lösningen

Registerförfattning

• Naturvårdsverket ska föra

ett nationellt register över

uppgifter om avfall

• Reglerar direktåtkomst,

personuppgiftsansvar,

arkivansvar samt

föreskriftsrätt

Sekretessbestämmelser

• Sekretess för uppgift som

hänför sig till farligt avfall

och om enskilds affärs- eller

driftförhållanden i

avfallsregistret

• Sekretessbrytande

bestämmelser för

• Tillsynsmyndigheter

• Brottsbekämpande

myndigheter

Säkerhetsskyddsklassificerade

uppgifter

Verksamhet/uppgifter som

omfattas av ett för Sverige

internationellt förpliktigande

Ex. EU:s säkerhetsskyddsnivåer:

1. EU TOP SECRET

2. EU SECRET

3. EU CONFIDENTIAL

4. EU RESTRICTED

Säkerhetskänslig

verksamhet/uppgifter i övrigt

Tre kategorier av skyddsvärden har identifierats och bedömts

enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585)

Delas in i 4 säkerhetsskyddsklasser:

1. Kvalificerat hemlig

2. Hemlig

3. Konfidentiell

4. Begränsat hemlig

Identifiering och bedömning görs

mot Säpos matris med 5

konsekvens-kategorier och 5

konsekvensnivåer:

För sådant som inte omfattas av Säkerhetsskyddslagen har en

informationssäkerhetsanalys genomförts

Verksamhetskritiska tillgångar, informationen i sig (exempelvis affärssekretess,

personuppgifter eller andra känsliga uppgifter) och hur den hanteras för att avgöra

informationens värde och hur dess säkerhetsegenskaper Konfidentialitet, Riktighet och

Tillgänglighet kan upprätthållas.

Info

rma

tio

nssäkerh

ets

an

aly

sS

äke

rhe

tsskyd

dsa

naly

s

Säkerhetsanalyserna har genomförts i steg enligt en

strukturerad modell…

• Ansvar / roller

• Inventering

• Verksamhets-

beskrivning

Identifiera och

klassificera

• Skyddsvärden

• Konsekvenser

• Hotbild

• Sårbarheter

• Åtgärdsplan

• Implementera

åtgärder

• Testa

• Lär och

förbättra

UtvärderaInföraUtformaAnalyseraInitiera

Vad ska skyddas? Mot vad ska det

skyddas?

Hur ska det

skyddas?

Kommande aktiviteter

…av olika nyckelkompetenser inom Naturvårdsverket i

samarbete med MSB…

Intervjuer och

workshops

Informationssäkerhets-

samordnare

Informationsspecialist

Förvaltningsjurister

Informationsarkitekt

Verksamhetsarkitekt

Applikationsarkitekt

Arbetsgrupp med olika

roller och funktioner

Miljöjurist Handläggare inom

avfallsområdet

…baserat på analys av informationsflöde då aktörer lämnar

in information om farligt avfall

Aggregerad

informationBTSNA

BTAU

Anläggning

• ID

• Namn

• Verksamhetsutövar

e

• Adress

• X, Y-koordinater

• Tillstånd för

behandling (A, B)

Verksamhetsutövare

• Orgnr/pnr

• Namn

• Adresser

Avfallstransportör

• Orgnr/pnr

• Namn

• Adresser

• Tillstånd för transport FA

Användare

• Namn

• Personr

• Behörighet

• Fullmakt

Ca 1500 A- och B-

anläggningar med

tillstånd att behandla

FA.

Hantera beställning

Planera rutt

Genomför rutt / lasta

avfall

Avfalls-

transport

Ta emot avfall

Avfalls-

transport

Kontrollera avfall

Avfalls-

transportBehandla

avfall

Verksamhetsutövar

e

Avfallstransportör Behandlare Behandlare

• Avfallstyp

• Avfallsmängd

• TIdpunkt

• Lämnare &

Mottagares org.nr

• Belägenhetsadress

eller geografisk

punkt för

lämnaremottagare/i

nsamling

• Transportmedeltyp

• Avsedd

behandlingsmetod

• Avfallstyp

• Avfallsmängd

• TIdpunkt

• Lämnare &

Mottagares org.nr


eller geografisk

punkt för

lämnaremottagare/i

nsamling


• Avsedd

behandlingsmetod

• Avfallstyp

• Avfallsmängd

• TIdpunkt

• Lämnare &

Mottagares org.nr


eller geografisk

punkt för

lämnaremottagare/i

nsamling


• Behandlingsmetod

• Mängd som efter

behandling blivit

icke-farligt avfall

• Mängd som efter

behandling upphört

vara avfall

Behandlare

• Samlade

avfallstransporter

Tillsynsmyndighet

• OrgnrNamn

• Adresser

Avfalls-

transport

• Avfallstyp

• Avfallsmängd

• TIdpunkt

• Lämnare &

Mottagares org.nr


eller geografisk

punkt för

lämnaremottagare/in

samling


• Avsedd

behandlingsmetod

Sammanfattat resultat

Säkerhetsskydd

Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter:

Samråd med FM/Försvarsinspektören om totalförsvarsanläggningar

Internationellt förpliktigande:

Ingen kännedom om sådana uppgifter i dagsläget

Säkethetskänslig verksamhet:

Konsekvensnivåskala 1-5 där = 1 ej relevant för Sveriges säkerhet.

Resultat: Viss kombination av uppgifter bedöms som konsekvensnivå 2 av

5 = begränsat hemlig, kan orsaka ringa skada på Sveriges säkerhet.

Konsekvenskategori: skadegenererande verksamhet.

Informationssäkerhet

Informationssäkerhetsklassningen utgår från vilka konsekvenser brist i

informationens säkerhetsegenskaper Konfidentialitet, Riktighet och

Tillgänglighet innebär. Konsekvensnivå 1-4.

Konfidentialitet:

Mest kritiskt anses vara uppgifter som omfattas av sekretess med hänvisning

till affärs- och driftförhållanden samt personnummer.

Riktighet:

Mest kritiskt anses vara att den aggregerade mängden uppgifter är korrekt

inför rapportering till EU

Tillgänglighet:

Mest kritiskt anses vara att författningsförslaget säger att uppgifter ska

lämnas in i avfallsregistret i direkt anslutning till antecknande.

Risker

Risker har identifierats för varje säkerhetsaspekt (Konfidentialitet,

Riktighet, Tillgänglighet), klustrats och värderats. Urval av identifierade

riskkategorier:

Konfidentialitet

• Behörigetsstyrning

• Säkerhetsmedvetande

Riktighet

• Felinmatning

• Förlust av data

Tillgänglighet

• Skalbarhet och backups

Åtgärder

Strategisk inriktning för åtgäder:

1) Konfidentialitet 2) Tillgänglighet 3) Riktighet

Rekommendation för prioritering av åtgärder:

• Behörighetsstyrning och autentisering

• Tydlig kravställning på tillgänglighet: robusta system, rätt

dimensionerade efter användning

• Följa upp piloten och agera på gjorda erfarenheter, t.ex. om

integrering av system, tidskritiska ramar etc.

• Kompetenshöjande åtgärder

• Samverkan med TM om bl.a. arkivering/gallring,

informationshantering, hotbild, incidenthantering

• Stödfunktion för support och incidentrapportering

1

2

3

4

Kommande steg

• Naturvårdsverkets utvecklar APIer, e-blanketter, bastjänster och exportfunktioner

för informationsutbyte med verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter

• Samverkan krävs kring t ex

– Tekniska gränssnitt för informationsutbyte

– Arkivering/gallring, informationshantering, hotbild, incidenthantering, support

• Samverkan mellan Naturvårdsverket och verksamhetsutövare har startats upp

inom en pilot

• Samverkansformerna mellan Naturvårdsverket och Tillsynsmyndigheterna tas upp

inom Miljöskyddsprogrammet

2019-10-29 117

Den 27 september gav regeringen uppdrag

åt Myndigheten för samhällsskydd och

beredskap (MSB) att genomföra riktade

utbildningsinsatser till statliga myndigheter,

kommuner och landsting för att höja nivån

på informationssäkerhetsarbetet i offentlig

sektor.

Uppdraget ska genomföras i samverkan

med DIGG, SKL och vid behov med

länsstyrelserna.


Beredningsgruppen kontaktar MSB om behov av utbildning och

stöd, och i hur arbete kring informationssäkerhet kan ske i

samverkan.



Planering av miljöinformations-konferens


Nästa möte


Rådet kommer överens om ett av följande datum för nästa möte:

5, 19, 26 eller 27 maj kl 10-15.

Rådet kommer överens om vem som är värd för mötet.

Någon eller några centrala aktörer bjuds in, t ex

Digitaliseringsrådet kring digitalt ledarskap.



Övriga frågor



TACK FÖR IDAG

Documents

Miljöinformationsrådet 29 oktober 2019 - Naturvårdsverket · 29 oktober 2019. Förslag till dagordning och hålltider ... 2019-10-29 15 Define clear and strategic institutional