2019-04-02

Politikerutbildning

Ekonomi

Agenda

Kommunernas ekonomi

God ekonomisk hushållning

Ekonomiska styrprinciper/årshjul

Ekonomistyrning som politiker

Kommunernas ekonomi

- Kommunen/koncernens storlek ekonomiskt

- Skatteintäkter och utjämningssystem

Tibro kommunen/kommunkoncern

Vad tror du kommunen/kommunkoncernen omsätter?

Vad tror du balansomslutningen är – hur stora är tillgångarna i kommunen/kommunkoncernen

Resultaträkning - omsättning

Balansräkning – Tillgångar (bfv )

SkatteintäkterKommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan för kommuner

Tibros skattesats är 21,21 %

Skatten tas ut på inkomst av tjänst

Skatteunderlaget växer:

- Om löneökningarna är stora, men…

- Om fler kommer i arbete och/eller arbetar fler timmar

Skatter, statsbidrag och utjämning

Utfallet baseras på antalet invånare 1/11 året innan budgetåret.

Generellt motsvarar en invånare i snitt cirka 54 tkr

Att höja/sänka skatten med 1 kr motsvarar ca +/- 23 mkr

Skatteintäkter

Skatteunderlaget i Tibro - ca 84% av rikssnittet

Om skillnader i skatteunderlaget skulle tillåtas slå igenom fullt ut så skulle skillnaderna i uttag av skatt bli stora för att uppnå samma verksamhet

Inkomstutjämningen

Alla kommuner garanteras upp till 115% av rikets medelskattekraft

Staten skjuter till pengar

Endast ca 15 kommuner som ligger över 115%

Mycket långtgående utjämning jämfört med andra länder

Utjämnar inkomstskillnader till 97-99%

Kostnadsutjämningen

Utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan kommuner.

Den är en ren omfördelning mellan kommunerna och syftar till att utjämna skillnader mellan kommunerna så att de ska kunna tillhandahålla en likvärdig service.

Kostnadsutjämning

Utjämning sker dock inte av kostnadsskillnader som beror på vald servicenivå, effektivitet, kvalitet och avgiftssättning.

De kommuner som relativt sett har ogynnsamma strukturella förhållanden får ett utjämningsbidrag, medan de kommuner som relativt sett har gynnsamma strukturella förhållanden erlägger en utjämningsavgift.

Bidraget/avgiften motsvarar skillnaden mellan kommunens strukturkostnad och den strukturkostnad som gäller för genomsnittskommunen i riket.

Hur ser Tibro ut jmf riket…?

Förutsättningar

Relativt väl fungerande utjämningssystem

Utreds/justeras med jämna mellanrum

Förslag om justeringar kostnadsutjämning på remiss.Troligen tidigast från 2021Tibro prel. något bättre utfall, ca 4-5 mnkrPolitiska kompromisser/införanderegler

Kommunsektorns utmaningar…

God ekonomisk hushållning

- Lagrum som reglerar ekonomin

- Resultatnivåer

Lagar kommunal ekonomi

Kommunallagen 11:e kapitlet

Lag om kommunal bokföring och redovisning

God redovisningssed

Rådet för kommunal redovisning

Alltmer att kommunerna följer den privata ”normeringen” men med hänsyn till den kommunala särarten

God ekonomisk hushållning (KL 11:1)

God ekonomisk hushållning (wikipedia )

Ekonomi (från gr. oikos, "hus" och nomos, "lag") är läran om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Med knapphet menas att tillgängliga resurser är begränsade i förhållande till totala önskemål och behov. Vi måste lära oss att hushålla med de resurser, de tillgångar som finns

Hushållning kallas den planering som görs för att förbrukningen inom ett visst område skall hållas inom önskade gränser, med avseende på bland annat ekonomi och miljö. En enskild persons eller familjs resurser kan anpassas till behov och ekonomisk förmåga med hjälp av en så kallad hushållsbudget.

God ekonomisk hushållning

Fastställa mål och redogöra för om kommunen uppnått god ekonomisk hushållning

Lite klurigt begrepp…

Finansiella mål

Verksamhetsmål

Men varför anses ett visst mål/nivå vara god ekonomisk hushållning…

Resultatnivåer - BalanskravetKL 11:5 Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna

Balanskravet är en miniminivå som innebär att Kommunen inte får gå med underskott ett enskilt år.

Om det uppstår underskott så finns ett ”regelverk” med syftet att återställa det underskott som kommunen gjort.

Att ligga runt balanskravsnivån är inte förenlig med god ekonomisk hushållning.

Resultatnivåer – den förvaltande nivån

SKLs rekommendation om 2% av skatter och statsbidrag har blivit ett slags norm (motsvarar cirka 13 mkr för Tibro)

Att det egna kapitalet inflationssäkras.Jmf riksbankens inflationsmål 2%

Resultatnivåer – den utvecklande nivån

Kommunen ökar sitt handlingsutrymme för framförallt investeringar om man lägger sig ytterligare lite högre i resultatnivå.

Investeringsnivån är just nu hög i kommunsverige och allt fler kommuner antar mål med resultatnivåer över 2%.

Ekonomiska mål

Handlar inte bara om resultat

Balansräkningen

Sund långsiktig ekonomi med ”lagom” investeringar

Ekonomiska styrprinciper +

årshjul

Ekonomiska styrprinciper

Reglerar roller/ansvar, processer mm runt kommunens ekonomihantering

Saknas sådant dokument i Tibro men precis påbörjat arbete med att ta fram

Årshjulets tre delar

Budget

Uppföljningar/delårsrapport

Årsredovisning

Finns viss reglering av tider mm i Kommunallagen + Lag om kommunal bokföring och redovisning

Kommunallagen om budgeten

Budgeten

Budgeten är kommunens instrument för resurs-fördelning och planering av verksamheten

Kommunfullmäktige fastställer budgetenAnslagsbindningsnivå - nämnd

Historiskt en utveckling från detaljerade anslags-budgetar till rambudgetar och ersättningssystem.

Detta innebär också att ansvaret för budget och verksamhet förflyttats längre ut i organisationen.

Budgeten fördelas mellan flera nivåer KF-Nämnd-Område-Enhet

Resursfördelningssystem

AnslagKontroll på kostnadenSvag koppling till vad som utförs/behoven

ErsättningarKontroll minskarFöljer volymutvecklingenIncitament producera ökarProduktivitet istället för effektivitet?

Tibros budgetprocess

Februari: Förutsättningar och uppdragsramar

Februari-April: Nämnderna arbetar med uppdragsramen

April-Juni: Dialog och Beslut om KF-mål, nämndernas ramar, skattesats och investeringsbudget

Oktober: Avstämning förutsättningar

November: Budgetdokument med nämndernas mål

Vad vill vi ”fånga” i budgetprocessen

Nuläget

Kostnadsutveckling

Volymförändringar

Omvärldsfaktorer (lagar, bidrag…)

Kvalitetsförändringar

Politiska prioriteringar!

Budget - förhållningssätt

”Budgeten är bara en prognos”

eller

”Budgeten är ett styrinstrument”

Uppföljningar

Uppföljningar (eller prognoser) med förväntat ekonomiskt utfall för budgetåret

Jämfört med privat sektor mindre fokus på ”bokslut”

Frekvens varierar mellan kommuner och nämnder

I Tibro lämnar nämnderna två prognoser (april och augusti) till Kommunstyrelsen.

Nämnderna har tätare uppföljningar – ej reglerat.

Prognoser - förhållningssätt?

För att följa utfallet?

För att kunna påverka utfallet?

Årsredovisning

Hur gick det? Målen vht/ek?

Ekonomistyrning som politiker

Kännetecken för ej framgångsrik kommun/nämnd

Tar inte nödvändiga beslut i tid

Dålig uppföljning och utvärdering

Budgeten är inte ”rätt”, ett spel

Man skyller på lagar och myndighetsutövning (offer)

Otydliga roller mellan politiker och förvaltningen

Oklara krav resp. befogenheter för resultatansvariga

Pratar besparingar istället för att utveckla det befintliga

Felaktig ”kultur”

Aktivt förhållningssätt!

Budget”Sy ihop” Lösa faktiska problem i tid

Uppföljning”Visa-följa” Åtgärda under året

Bokslut”Förklara” Lära av och göra förändringar

Diverse reflektioner

Ekonomi är en rad beslut som fattas i organisationen

När beslut fattas lära sig att alltid relatera till ekonomin

Jobba med marginaler – ha ett handlingsutrymme

I uppdrag och i budgetar

Relatera (över tid, andra kommuner)

Tack!