Samhällsplanering SKÅNE I UTVECKLING 2006:8

Hushållning med åkermark?

Uppföljning av åkerexploatering i Skåne och Halland samt analys av planerad exploatering i Skåne.

Titel: Hushållning med åkermark? Uppföljning av

åkerexploatering i Skåne och Halland samt analys

av planerad exploatering i Skåne. Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne Län

Författare: Karin Kallioniemi

Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne Län Strategiavdelningen 205 15 MALMÖ Tfn: 040-25 20 00 lansstyrelsen@m.lst.se

Copyright: Länsstyrelsen i Skåne län

Upplaga: 80 ex

Rapportserien Skåne i utveckling: Rapport 2006:8

ISSN: 1402-3393

Layout: Länsstyrelsen i Skåne län

Omslagsbild: Bild s 7 (färskpotatis): Bild s 7 (rapsolja): Bild s 30:

Karin Kallioniemi Staffan Andersson (www.bjarehembygd.se) Erik Karlsson Johan Andersson

3

Förord Länsstyrelserna arbetar på uppdrag av regeringen med uppföljning av de regionaliserade miljömålen. För att mäta förändringar över tid och bedöma om målen kan nås eller ej har sedan tidigare ett stort antal indikatorer tagits fram. Länsstyrelserna har också i uppgift att bidra till utveckling av nya indikatorer. Den här rapporten redovisar resultaten från ett projekt med målet att utveckla nya indikatorer för uppföljning av hur den särskilt värdefulla åkerjorden exploateras. Miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö formulerar båda vikten av att hushålla med åkermarken som produktionsresurs. Projeket har genomförts i samarbete mellan länsstyrelserna i Skåne och Halland och finansierats av Regionala uppföljningssystemet (RUS). Sveriges bästa jordbruksmark finns i Skåne vilket ger Skåne en särskild roll i bevarandet av den goda åkerjorden. Samtidigt är Skåne en expansiv region. Den historiska tätortsexpansionen på högt klassad åkermark har tidigare presenterats i rapporten Skåne i utveckling 2001:45. Även Halland har mycket produktiva jordar och ett högt exploateringstryck. I föreliggande rapport presenteras en metod för årlig uppföljning av hur åkerjorden exploateras. Metoden har genomförts för Skåne och Halland för de tre åren 2002-2004. I rapporten presenteras även en analys av hur mycket åkermark som kan komma att tas i anspråk framöver enligt de skånska översiktsplanerna. David Lindegren, Länsstyrelsen i Skåne län, har varit projektledare. Metodutveckling har utförts av Karin Kallioniemi, Länsstyrelsen i Skåne län. Utöver dessa har arbetsgruppen för projektet bestått av Peter Bager från lantbruksavdelningen, Stefan Malmberg från plan- och bostadssektionen och Kent Skoog från IT/GIS vid Länsstyrelsen i Skåne län samt Marie-Helene Bergstrand från lantbruk/miljömålsuppföljning vid Länsstyrelsen i Halland. / Bo Strömgren, Chef för Strategiavdelningen, Länsstyrelsen i Skåne län

4

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att utveckla indikatorer för att förbättra uppföljningen av miljömålen God bebyggd miljö och Ett rikt odlingslandskap avseende hushållande med åkermarken som produktionsresurs. Både genomförd exploatering och planerad exploatering studeras. Förhoppningen är att ny kunskap om åkermarkens användning ska bidra till de avvägningar som måste ske för att å ena sidan möjliggöra samhällsutbyggnad och å andra sidan producera nödvändigheter som livsmedel och energi. Användningen av vår åkermark är en framtidsfråga. Utgångspunkten har varit att uppföljning av genomförd exploatering ska kunna ske regelbundet för att möjliggöra trendanalyser. Den föreslagna metoden har tillämpats för Skåne län och Hallands län för de tre åren 2002-2004. Metoden är utformad för att kunna tillämpas på alla län i Sverige och presenteras på nationell, regional och lokal nivå. Exploatering för regionalt vägnät ingår inte i analyserna. Som ett mått på jordens värde ur produktionssynpunkt delas jorden in i och redovisas utifrån jordgraderingsintervall – klass 1-3, klass 4-5, klass 6-7 samt klass 8-10 där klass 8-10 är den allra bördigaste marken. Beräkningarna har genomförts med GIS-stöd. Uppföljningsmetoden innebär i korthet att ett startvärde för åkermarkens storlek fastslås. Exploateringen beräknas sedan för ett år i taget utifrån nybildade fastigheter med taxering för annat ändamål än lantbruk. Dessa fastigheter överlagras med åkermarken och arealerna exploaterad åkermark beräknas. Av resultaten framgår att 831 hektar (ha) åkermark har exploaterats i Skåne och Halland över de tre åren. Båda länen har haft en ökning av åkerexploateringen över de studerade åren. I Skåne exploateras de bästa jordarna i snabbare takt än övriga jordar. I Halland är det jordar klassade 4-5 som exploateras snabbast. Av resultaten framgår också att exploatering bara är en av flera faktorer som påverkar åkerarealens utbredning. Samtidigt väcker siffrorna över hur mycket åkermark som exploateras frågan hur stora arealer av annan mark som exploateras samtidigt. För att få en uppfattning om planerad exploatering av åkermark har de skånska översiktsplanerna analyserats. 44 procent av de utbyggnadsarealer som markerats i översiktsplanerna ligger på åkermark. 8 900 ha åkermark kan därmed komma att exploateras under de närmaste 20-30 åren. Närmare hälften av denna areal tillhör de allra bästa jordarna. Exploatering för regionalt vägnät och järnvägnät ingår inte i analyserna vilket innebär att den totala planerade åkerexploateringen är större än här redovisade siffror.

5

Innehållsförteckning

Inledning ............................................................................................................. 7

Syfte och målsättningar ................................................................................. 8

Avgränsningar och definitioner ...................................................................... 9

Avgränsning i tid ..................................................................................... 9

Rumslig avgränsning .............................................................................. 9

Tematisk avgränsning............................................................................. 9

Definition av den särskilt värdefulla åkermarken................................... 10

Översiktlig beskrivning av beräkningsmetoder............................................. 12

Genomförd åkerexploatering ....................................................................... 12

Schablontillägg...................................................................................... 12

Kalibrering av schablontillägg ............................................................... 13

Felkällor ................................................................................................ 13

Exploatering för huvudvägnät ............................................................... 14

Planerad exploatering.................................................................................. 14

Felkällor ................................................................................................ 14

Jordgradering .............................................................................................. 14

Kostnader för genomförande .......................................................................... 15

Kostnader för årlig uppföljning av exploaterad åkermark............................. 15

Indata.................................................................................................... 15

Arbetstid................................................................................................ 16

Kostnader totalt..................................................................................... 16

Planerad exploatering .............................................................................. 16

Resultat ............................................................................................................. 17

Åkermarkens utbredning före år 2002 ......................................................... 17

Exploaterad åkermark.................................................................................. 17

Planerad exploatering på åkermark............................................................. 26

Resultatanalys ............................................................................................. 29

6

Diskussion och förslag.................................................................................... 30

Källor ................................................................................................................. 33

Tryckta källor ............................................................................................... 33

Muntliga källor ............................................................................................. 33

Kartkällor ..................................................................................................... 33

Databaskälla................................................................................................ 34

Bilaga 1 – Metod för beräkning av exploatering på åkermark

Bilaga 2 – Metod för bearbetning av jordgraderingsdata

Bilaga 3 – Tidåtgång för genomförande

7

Inledning Landskapet ska räcka till för många mänskliga behov – boende, arbete, rekreation, produktion av livsmedel, produktion av bioenergi, recipient för näringsämnen… Dessutom ska det ge utrymme för olika typer av ekosystem. Den här studien har fokus på åkermarken som produktionsresurs och har syftet att förbättra uppföljningen av hur vi hushåller med denna resurs för kommande generationer. Under 1970-talets fysiska riksplanering var hushållning av åkermarken som produktionsresurs en angelägen fråga. För att underlätta långsiktiga ställningstaganden kring hur marken skulle utnyttjas genomfördes därför i hela landet en gradering av åkermarken utifrån ett produktionsperspektiv1. All åkermark tilldelades ett värde från 1 till 10 där 10 avser marken med den högsta produktionskapaciteten (Kungl Lantbruksstyrelsen 1971). Enligt miljöbalken är jordbruk av nationell betydelse (Miljöbalken 3 kap. 4 §):

Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

1 Den nationellt genomförda graderingen var mycket översiktlig varför de regionala lantbruksnämnderna arbetade vidare med den. Efter inventeringar i fält och intervjuer med personer med lokalkännedom fick graderingen större noggrannhet och landskapsanpassning. Det är denna justerade gradering som avses när jordgraderingen från 1970-talet nämns i rapporten.

8

Jordbruket har dock inte status av riksintresse. Det innebär att planeringsansvaret för hushållande med jordbruksmarken ligger hos kommunerna, och ingen central myndighet bevakar vilken jordbruksmark som skyddas från exploatering. Behovet av att hushålla med åkermarken framhålls också i miljömålen (Prop. 1997/98:145):

• ”…jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas …” (Ur miljökvalitetsmålet för Ett rikt odlingslandskap)

• ”Byggnader och anläggningar skall lokaliseras … så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.” (Ur miljökvalitetsmålet för God bebyggd miljö)

Det finns inga nationella delmål som preciserar hur hushållandet med marken skall ske. Skåne har inte heller något regionalt delmål för det. I Halland finns dock ett regionalt delmål till Ett rikt odlingslandskap som säger att en strategi ska tas fram för skydd mot exploatering av god jordbruksmark där lokaliseringsalternativ finns. År 2001 publicerade Länsstyrelsen i Skåne en studie av tätortsexpansion och utbyggnad av infrastruktur på högt klassad åkermark (klass 8-10) från 1962-2000. Rapporten pekar på att 13 000 ha2 av den mest värdefulla åkermarken i Skåne exploaterades under perioden (Länsstyrelsen i Skåne 2001).

Syfte och målsättningar Syftet med detta projekt har varit att förbättra uppföljningen av miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Ett rikt odlingslandskap. Projektets målsättning har varit

• att utveckla och beskriva metoder för uppföljning av genomförd och planerad exploatering av den särskilt värdefulla jordbruksmarken

• att metoderna ska resultera i indikator som visar förändringen de senaste åren

• att producera kartdata som visar hur den särskilt värdefulla jordbruksmarken har exploaterats respektive riskerar att exploateras enligt kommunernas översiktsplaner.

2 Rapporten redovisar utvecklingen sedan 1962. Jordgraderingen skedde dock först år 1971 och de regionala inventeringarna år 1974. Jordar som redan var exploaterade innan 1970-talet har alltså aldrig blivit graderade. I redovisade siffror ingår ändå exploaterade 8-10-jordar från gamla Malmöhus län, eftersom jordgraderingskartan där gjordes heltäckande, även över tätorterna. För gamla Kristianstad län saknas dock större delen av de åkerarealer som exploaterades innan 1974 eftersom de i regel inte finns med på jordgraderingskartan.

9

Metoden ska vara möjlig att genomföra regelbundet vilket innebär att datakällorna måste vara av återkommande karaktär, och av en kvalitet som kan förväntas bestå.

Avgränsningar och definitioner

Avgränsning i tid Utgångspunkten har varit att åstadkomma en uppföljningsmetod för exploaterad åkermark som kan genomföras årligen för att möjliggöra trendanalyser. Årligt genomförande ställer ytterligare krav på datakällorna – nämligen att de måste uppdateras varje år. Uppföljning med glesare intervall ger möjlighet att utnyttja andra datakällor och andra beräkningsmetoder. Vid uppföljning med femårsintervall ligger det till exempel nära till hands att utnyttja SCB’s tätortsavgränsningar vilka uppdateras vart femte år. Analysen blir då också betydligt enklare och billigare att genomföra. I det här projektet tillämpas den föreslagna metoden för de tre åren 2002-2004. Tillgång till och kostnad för beställning av indata har fått styra omfattningen. Beslutet om miljömålen fattades 1999, och det kan därför vara lämpligt att komplettera uppföljningen så att den täcker in tiden från 1999 och framåt. Det är fullt möjligt att göra en sådan komplettering. Jordbruksverket genomför under 2006 i samarbete med SCB en egen studie av exploatering på åkermark. Denna kommer att ha ett betydligt längre tidsperspektiv och betydligt fler datakällor kan därmed utnyttjas (Jordbruksverket 2004). När det gäller analyserna av planerad exploatering är avgränsningen i tid flytande. Alla gällande kommuntäckande översiktsplaner och fördjupningar ingår varav vissa har 15 år på nacken. Perspektivet framåt i tiden varierar också i planerna. I fördjupningarna kan det handla om 10 år från antagandet medan de kommuntäckande översiktsplanerna har upp till 40 års perspektiv.

Rumslig avgränsning Projektet innebär en fallstudie för Skåne län och Hallands län. Metoden är dock utformad för att kunna tillämpas på alla län i Sverige. När det gäller planerad exploatering har analyserna genomförts endast för Skåne, beroende på att en digital sammanställning av översiktsplanekartorna inte rymdes inom projektets budget.

Tematisk avgränsning Projektet fokuserar på förändringar i arealen åkermark, och följer inte upp förändringar vad gäller betesmark. Som åkermark räknas all mark som lagts under

10

plog för att odlas med spannmål, oljeväxter, grönsaker, frukt och bär etc. Här ingår även odling av vall, samt bete som ingår i växtföljden och som alltså förväntas plöjas upp igen. Metoden för beräkning av exploaterad mark fångar upp all exploatering för bebyggelse, parkeringsytor, gatu- och parkmark i anslutning till tätort samt ny järnväg. Med bebyggelse avses här alla byggnader utom lantbruksbyggnader. Exploatering för större vägar fångas inte upp av föreslagen metod, men det finns möjlighet att komplettera med separat metod för det. Det har inte funnits utrymme att utveckla den metoden inom det här projektet. Under de studerade åren har inte några mer omfattande nybyggnadsprojekt för vägar genomförts i Skåne och Halland. Beräkningarna av planerad exploatering innefattar nya bebyggelseområden (ej utredningsområden), nya områden för fritid, rekreation och grönstruktur samt parkeringsytor, flygplatsytor och rastplatser. Det kan diskuteras huruvida nya områden för fritid, rekreation och grönstruktur ska räknas som exploatering eller ej. Här har bedömningen gjorts utifrån att det finns stora skillnader i hur kommunerna redovisar nya bebyggelseområden. I kommunomfattande översiktsplaner räknas ytor för närparker etc ofta in i bebyggelseområdena, medan de gärna specificeras i fördjupningar. Underlaget blir därför mer homogent om ytor för fritid, rekreation och grönstruktur räknas med. Denna mark är inte heller möjlig att bruka rationellt eftersom den är insprängd i tätorterna. Även planerade golfbanor finns med i underlagsmaterialet. Nya regionala vägar och järnvägar räknas inte med eftersom kommunen inte är primärkällan för den informationen. Dessutom redovisas vägar och järnvägar ofta som ”vägreservat” eller ”vägkorridor”, vilket gör informationen svårbedömd. Det har visat sig svårt att från Vägverket och Banverket få geografisk information om infrastruktursatsningar med det långa tidsperspektiv som översiktsplanerna har. Analyserna av planerad exploatering innefattar därför inte vägar och järnvägar.

Definition av den särskilt värdefulla åkermarken Varken miljöbalken eller de nationella miljömålen definierar den särskilt värdefulla åkermarken. I Skåne avses ofta klass 8-10 enligt jordgraderingen från 1970-talet, men denna avgränsning är väl snäv ur nationellt perspektiv. För Halland är det lämpligt att räkna alla jordar med klass 6 och uppåt som särskilt

11

värdefulla, men en sådan definition är olämplig i Skåne eftersom större hänsyn bör tas till jordar med klass 8-10 än till dem med klass 6-7. Det kan ifrågasättas om jordgraderingen är relevant som mått på åkermarkens värde. En synpunkt är att graderingen är föråldrad och att utvecklingen inom lantbrukssektorn (tekniskt, ekonomiskt, politiskt) medfört att det som var mest värdefullt på 70-talet inte är det idag. Paradexemplet är de lätta Halländska jordarna som inte är högt klassade, men som med modern bevattningsteknik ger lika god avkastning som lerjordar, och som dessutom är mer lättarbetade. Ett annat exempel är högt klassade lerjordar vars värde har förändrats till det sämre över åren på grund av packningsskador. Ett alternativt mått är jordbruksfastighetens taxeringsvärde. Det har dock nackdelen att all mark i anslutning till tätorter är högre taxerad, oavsett värde ur produktionsperspektiv. Hushållningssällskapet i Halland har genomfört en studie med syfte att hitta en ny metod för jordgradering, men har inte funnit någon metod som direkt kan tillämpas. Den metod som här föreslås följer upp all exploatering av åkermark. Som ett mått på jordens värde ur produktionssynpunkt delas jorden in i och redovisas utifrån jordgraderingsintervall – klass 1-3, klass 4-5, klass 6-7 samt klass 8-10 (figur 1). Jordar av okänd klass hanteras som ett eget intervall. På det viset kan utvecklingen följas även utifrån jordgraderingssynpunkt.

Figur 1. Jordgraderingen för Halland och Skåne uppdelat på de fyra jordgraderingsintervallen. För Halland finns bara en del av jordgraderingskartan digitaliserad och resten av länet är därför vitt i kartan.

¯¯

TeckenförklaringJord klass 1-3

Jord klass 4-5

Jord klass 6-7

Jord klass 8-10

12

Det är viktigt att påpeka att all åkermark är värdefull. Jordgraderingen kan ge den felaktiga uppfattningen att jordar med låg klass är oviktiga, men lägre klassade jordar kan fylla viktiga funktioner för lantbrukare som även har jordar av högre klass, speciellt med tanke på djurhållning och spridningsytor. Jordgraderingen fyller dock en viktig funktion i kommunernas översiktsplanering genom att den pekar ut områden som har större eller mindre värde för långsiktig resurshushållning.

Översiktlig beskrivning av beräkningsmetoder Areaberäkningarna i den tidigare nämnda studien av exploatering på åkermark i Skåne bygger helt och hållet på analoga mätningar med planimeter i karta. Den indikator som här presenteras bygger i stället på digitala mätningar och utnyttjar de möjligheter som erbjuds i form av GIS – geografiska informationssystem. Det innebär att andra källor utnyttjas än i nämnda rapport och därmed även i viss mån att andra definitioner görs.

Genomförd åkerexploatering Metoden innebär i korthet att ett startvärde för åkermarkens utbredning fastslås. Sedan beräknas exploateringen för ett år i taget och de exploaterade arealerna dras från startvärdet för åkermarkens utbredning. För beräkning av exploatering görs antagandet att den så gott som alltid föregås av fastighetsbildning. Fastighetsbildningen är starkt knuten till planläggningen av ett nytt område och sker därmed innan den egentliga exploateringen startar. Vidare görs antagandet att om en ny fastighet bildas över åkermark, och den nya fastigheten är taxerad för annat ändamål än lantbruk så kommer fastigheten att exploateras. Alltså räknas all åkermark som exploaterad om den täcks av en nybildad fastighet som är taxerad för annat ändamål än lantbruk. Metoden beskrivs utförligt i bilaga 1.

Schablontillägg Nybildade fastigheter täcker inte alltid in all mark som exploateras. Gatu- och parkmark kan knytas till en redan befintlig kommunal fastighet och kommer då inte att synas som nybildade fastigheter. För att få exploateringstal som mer svarar mot de totalt exploaterade ytorna sker därför ett schablontillägg. Ny gatu- och parkmark etc anläggs i första hand när ett område med sammanhållen bebyggelse exploateras. Enstaka exploateringsfastigheter på landsbygd för däremot inte med sig motsvarande kringexploatering.

13

Schablontillägget knyts därför till exploateringsfastigheter som ligger nära tätorter. Visserligen kan enstaka fastigheter exploateras strax utanför en tätort utan att ny allmän platsmark anläggs, liksom sammanhållen bebyggelse kan föras upp en bra bit från tätort, men distinktionen fyller ändå en funktion i det att förhållandet mellan tätortsnära bebyggelse och landsbygdsexploatering får en inverkan på schablontilläggets storlek. Även schablontillägget beskrivs i bilaga 1. Schablontillägget ska ses dels som en kompensation för eventuella gator som inte annars finns med i materialet, dels som en kompensation för andra samhälleliga markanvändningar (framförallt parkmark) som exploateringen för med sig, men som inte nödvändigtvis hamnar på en ny fastighet. De arealer som läggs till de exploaterade ytorna i och med schablontillägget är alltså i första hand generella schabloner, och bara i andra hand knutna till den fastighet de är beräknade efter. För Skåne län motsvarar schablontillägget i föreliggande rapport 18 % av den exploaterade arealen medan den är 20 % för Halland3. Detta kan jämföras med att huvudgator, parker, etc utgör cirka 40 % av arealerna i fördjupningen av översiktsplanen för Linero-Norränga i Lund (Holmgren 2005). Då är inte lokalgator medräknade. Det är dock inte önskvärt att nå schablontillägg av den storleken, eftersom det trots allt är många gator som finns på egna fastigheter, och därmed inte kräver något tillägg.

Kalibrering av schablontillägg De ytor som framträder som exploaterade genom denna metod kan kalibreras mot till exempel utvecklingen av SCB’s tätortsavgränsningar som revideras vart femte år. Efter sommaren 2006 förväntas en ny version vara klar, tätorter 2005, och denna kan då jämföras med tätorter 2000. Tätortsexpansionen på åkermark under dessa år divideras med fem och jämföres med årsmedelvärdet för exploaterad åkermark inom 500 m från befintliga tätorter enligt här redovisad metod. Om avvikelsen är stor kan schablontillägget då justeras, antingen genom att buffertzonens bredd anpassas, eller genom att arealerna skrivs upp eller ner utan att det anges vilka ytor som exploateras.

Felkällor Förutom nämnd exploatering som sker på mark som läggs till befintliga fastigheter finns ytterligare en felkälla i de nybildade fastigheterna som indikator på exploatering. Om en fastighet avstyckas för exploatering, men arrenderas ut 3 I denna studie är dock schablontillägget genomfört för tre år samtidigt. Det innebär att ytor som borde ha blivit schablontillägg under ett år i vissa fall redovisas som exploateringsfastighet ett senare år. Schablontilläggets andel av de totala exploaterade arealerna skulle alltså ha blivit någon procentenhet större om beräkningen gjorts för ett år i taget.

14

och fortsätter att brukas under ett eller flera år kommer den att taxeras som lantbruksfastighet. När typkoden för fastighetstaxering sedan ändras för att fastigheten ska exploateras kommer det inte att synas i beräkningarna om det inte samtidigt sker en nybildning av fastighet. Ofta sker dock fastighetsbildningen i flera steg, och det är därför ganska stor chans att även denna mark visar sig som nybildning av fastighet vid avstyckning av enskilda tomter.

Exploatering för huvudvägnät Exploatering för vägar ingår inte i metoden. Det är dock fullt möjligt att komplettera med beräkningar av hur mycket åkermark som åtgår för vägbyggnad. Det föreslås i så fall ske genom att den yta som huvudvägnätet upptar vid ett visst datum beräknas utifrån data om bland annat vägbredd ur Nationella Vägdatabasen (NVDB). Arean beräknas sedan för ett senare datum och differensen mellan de två areaberäkningarna utgör nyexploaterad mark. Denna yta kan överlagras med åkermarksdata enligt samma metoder som redovisas i bilaga 1.

Planerad exploatering Beräkningarna av hur mycket åkermark som kan komma att exploateras enligt översiktsplanerna bygger på att plankartorna finns digitalt sammanställda. Ett alternativ är att endast sammanställa den kartinformation som direkt rör exploateringsprojekt. Analysen är en enkel överlagring. Det är viktigt att ingående skikt är topologiskt korrekta så att inte exploateringsytorna överlappar varandra. För resonemang kring indata gällande åkermarkens utbredning och jordgradering, se bilagorna ett och två. Det är lämpligt att använda så aktuell åkermarksdata som möjligt. För genomförda analyser har använts markdata från 2006.

Felkällor Eftersom flera av översiktsplanerna har några år på nacken innehåller materialet stora ytor som i verkligheten redan har exploaterats. Dessa ytor innefattar både före detta åker och andra typer av mark. Eftersom analysen är gjord utifrån ett aktuellt åkermarksskikt, kommer det inte att synas om redan genomförd exploatering har skett på åker eller ej. Räknat från varje enskild plans antagandedatum bör därför den planerade åkerexploateringen vara större än vad som redovisas.

Jordgradering Beräkningarna kan tillämpas med eller utan jordgradering eller annat mått på jordens värde. I denna rapport utnyttjas jordgraderingen från 1970-talet. Skillnader i kartering mellan de gamla jordgraderingskartorna och aktuella

15

åkermarkskartor medför att en del av dagens åkermark, tillexempel strängar längs åkergränsen, blir utan åkergradering. För att kunna klassificera all åkermark, oavsett den fanns med på kartorna när jordgraderingen genomfördes eller ej, har den gamla jordgraderingen interpolerats till heltäckande jordgraderingskartor över de två länen (se bilaga 2). Interpolation innebär att värdet för en plats på kartan beräknas utifrån kända värden från omkringliggande platser. Interpolationen förutsätter dock att jordgraderingskartorna finns digitaliserade. Kartorna i figur 1 visar den interpolerade, heltäckande jordgraderingen. Om det finns skäl att använda något annat mått på åkermarkens värde än jordgraderingen kan det interpoleras enligt samma metod för att ge heltäckande data.

Kostnader för genomförande Alla redovisade kostnader gäller för år 2006 och exkluderar moms.

Kostnader för årlig uppföljning av exploaterad åkermark

Indata Den huvudsakliga datakällan är fastighetsregistret. Det uttag ur fastighetsregistret som föreslås kostar 3400 kr/beställning + 50 öre per fastighet. Om data för flera år beställes samtidigt kostar det ytterligare 900 kr att få dem levererade för ett år i taget. Antalet fastigheter som nybildas under ett år går inte att förutsäga, men under de senaste åren har ca 15 000 fastighetsförrättningar skett per år i hela landet, och då ger inte alla av dem nybildning av fastigheter. Antalet nybildade fastigheter har alltså varit under 15 000. För Skåne innehöll leveransen gällande de tre studerade åren drygt 7100 fastigheter, dvs nästan 2400 fastigheter/år. För Halland var motsvarande siffror drygt 2200 fastigheter för tre år eller drygt 700 fastigheter/år. Om blockkartan utnyttjas i stället för fastighetskartans markdata krävs även skiftesdata för motsvarande år, vilket beställes från jordbruksverket. Kostnaden för detta är inte medräknad. Övrig indata förväntas utföraren ha tillgång till utan extra kostnad. Den ytbildade fastighetskartan är en dyr produkt. Länsstyrelserna har ett gemensamt licensavtal med Metria för den.

16

Arbetstid Om jordgraderingsdata ska användas krävs interpolation av digitaliserade jordgraderingskartor. Ingen kostnadsberäkning är gjord för digitalisering. Interpolationen bör genomföras för ett län i taget för att kunna anpassas till karteringsteknik och tar ca 4 timmar/län. Kostnad för interpolation är inte inräknat i den totala summan. Att genomföra indikatorn för alla län tar ca 29 timmar exklusive kartproduktion, se bilaga 3. Arbetstiden värderas till 50 tkr per 4x40 timmar, vilket ger en kostnad på 9063 kr för 29 timmar.

Kostnader totalt Fastighetsregisteruttag, fast avgift 3400 Fastighetsregisteruttag, rörlig avgift 7500 Personalkostnad, 29 timmar 9000 Summa 19900 kr Det är lämpligt att budgetera minst lika mycket för löpande finjusteringar av metod, kalibrering etc. Om komplettering ska göras med exploatering för större vägar kostar det cirka 30000 att utveckla metoderna för det.

Planerad exploatering Förutsatt att lämplig åkermarksdata finns tillgänglig krävs inget inköp av indata. Analyserna är enkla och tar cirka 10 timmar att genomföra, inklusive topologiredigering och summeringar. Innan analyserna kan genomföras måste dock plankartorna sammanställas och det är ett tidkrävande arbete. Kartorna skiljer sig mycket åt från kommun till kommun både i innehåll, struktur och i vilket format de levereras. Beräknad tidåtgång blir därför högst schablonmässig. En kommuntäckande översiktsplanekarta tar cirka 15 timmar att föra in i sammanställningen medan en fördjupning går på i snitt 5 timmar. Tid för insamling av data ingår liksom byte av koordinatsystem, formatkonvertering och digitalisering om plankartan inte finns tillgänglig digitalt. Om inte en fullständig sammanställning önskas, utan endast de kartobjekt som berör exploaterings-projekt, går det på halva tiden. Att sammanställa plankartorna för 250 kommunomfattande översiktsplaner (alla kommuner utom de skånska) tar alltså cirka 3750 timmar och kostar över en miljon kronor, eller cirka hälften om inte hela kartmaterialet tas med.

17

Resultat Analysresultaten över exploaterad åkermark redovisas på nationell, regional och lokal nivå, med exempel från både Skåne och Halland. Både utvecklingen över tid och den geografiska fördelningen redovisas. Exploaterad åkermark relateras också till åkermarkens utbredning före det undersökta tidsintervallet, det vill säga före år 2002. Planerad exploatering redovisas på regional och lokal nivå, och endast för Skåne.

Åkermarkens utbredning före år 2002 Startvärdet för åkermarkens utbredning har beräknats utifrån Fastighetskartan från september 2001. Enligt beräkningarna var åkerarealen i Skåne då 468 000 ha och i Halland 123 000 ha. Enligt Sveriges officiella statistik över jordbruksmarkens användning hade Skåne 457 454 ha åkermark år 2001 medan Halland hade 115 340 ha (Statens jordbruksverk 2002). Skillnaderna i arealer beror på olika karteringsteknik och uppdateringsrutiner. Den officiella statistiken grundar sig på lantbrukarnas stödansökningar och är alltså starkt knuten till brukandet av marken och de stöd brukandet berättigar till. Fastighetskartans data kommer från flygbilder och fältstudier och är producerad för att i karta återge hur landskapet ser ut. Uppdatering av markanvändning för områden som inte ligger i anslutning till vägar eller tätorter sker förhållandevis sällan. Fastighetskartan är därför inte lämpad för att följa hur åker planteras med skog. Däremot ger fastighetskartan en bra bild av vilka markytor i anslutning till tätorter och vägar som är åker vid ett givet tillfälle. För beräkningen av åkermarksexploatering har det liten betydelse att de totala arealerna inte stämmer med den officiella statistiken, eftersom den åkermark som exploateras förväntas ligga i sådana områden där Fastighetskartan har god aktualitet för odlad mark. I de fortsatta analyserna bör dock läsaren vara medveten om varifrån de redovisade åkerarealerna är hämtade. I Skåne utgjorde år 2001 jordarna av klass 8-10 nästan hälften av de återstående åkerjordarna och i Halland dominerade jordarna av klass 6-7 där klassen är känd.

Exploaterad åkermark Den nationella skalan representeras här av Skåne och Halland tillsammans. Under 2002 exploaterades i de båda länen 220 ha åkermark, under år 2003 exploaterades 238 ha och under 2004 exploaterades 373 ha åkermark. I figur 2 presenteras utvecklingen över tid med ackumulerade värden vilket innebär att stapeln för 2004 innehåller summan av exploateringen under åren 2002 till 2004.

18

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

2002 2003 2004

Ha

Klass okändKlass 8-10Klass 6-7Klass 4-5Klass 1-3

Figur 2. Exploaterad åkermark i Skåne och Halland. Staplarna redovisar ackumulerade värden, vilket innebär att stapeln för 2004 redovisar summan av exploateringen under åren 2002 till 2004 Diagrammet visar också den exploaterade marken uppdelad på de fyra jordgraderingsintervallen.

663

169

160 ha exploaterad åkermark,fördelning i klasser enligt nedan

Teckenförklaring

169 Exploaterad åkermark angiven i ha

Klass 1-3Klass 4-5Klass 6-7Klass 8-10Klass okänd

0 20 4010 Kilometer ¯

Figur 3. Exploaterad åkermark i Skåne och Halland till och med år 2004 räknat från och med år 2002. Cirkeldiagrammens storlek återspeglar de exploaterade arealerna medan uppdelningen i tårtbitar representerar jordgraderingsintervallens andelar av de exploaterade ytorna.

19

Diagrammet visar också den exploaterade marken uppdelad på de fyra jord-graderingsintervallen. Cirkeldiagrammen i figur 3 visar hur exploateringen fördelar sig geografiskt mellan de två länen. Cirkeldiagrammens storlek återspeglar storleken av de exploaterade arealerna, medan uppdelningen i tårtbitar representerar jordgraderingsintervallens andelar av de exploaterade ytorna. I Skåne exploaterades 174 ha år 2002, 189 ha år 2003 och år 2004 exploaterades 300 ha åkermark. Mer än hälften av den exploaterade åkermarken består av jordar med klass 8-10 (figur 4). Exploateringen under de tre åren innebär totalt en minskning av jordar av klass 8-10 i Skåne med 382 ha eller 0,18 %. Hur den exploaterade åkermarken fördelar sig bland Skånes kommuner visas i figur 5. Det finns en tydlig tendens att kommunerna i väster och söder exploaterar mer åkermark än kommunerna i nordost. Detta förklaras både av stor aktivitet i dessa kommuner, och av att de består till mycket stor del av åkermark. I dessa kommuner är det svårt att exploatera utan att åkermark tas i anspråk.

0

100

200

300

400

500

600

700

2002 2003 2004

Ha

Klass 8-10Klass 6-7Klass 4-5Klass 1-3

Figur 4. Exploaterad åkermark i Skåne. Staplarna redovisar ackumulerade värden, vilket innebär att stapeln för 2004 redovisar summan av exploateringen under åren 2002 till 2004 Diagrammen visar också den exploaterade marken uppdelad på de fyra jordgraderingsintervallen.

20

18,1

16,5

6

63

0,7

53

1,7

8,1

4,7

4,4

3,9

62,4

27,6

32,9

15,97

27,2

60,1

41,4

10

8,7

28

3,6

12,4

1,4

7,8

6,6

68,3

6,2

21,5

12,4

12,7

8,230 ha exploaterad åkermark,fördelning i klasser enligt nedan

Teckenförklaring

27,9 Exploaterad åkermark angiven i ha

Klass 1-3Klass 4-5Klass 6-7Klass 8-10

0 20 4010 Kilometer

¯

Figur 5. Exploaterad åkermark i Skånes kommuner till och med 2004 räknat från och med år 2002. Cirkeldiagrammens storlek återspeglar de exploaterade arealerna medan uppdelningen i tårtbitar representerar jordgraderingsintervallens andelar av de exploaterade ytorna.

Teckenförklaring

0 10 205 Kilometer

¯

Exploaterad åkermark till och med 2004som procent av åkerarealen i september 2001.

0,02 - 0,060,07 - 0,170,22 - 0,290,33 - 0,641,04 - 1,24

Figur 6. Exploaterad åkermark i Skånes kommuner till och med år 2004 som procent av åkerarealen i september år 2001.

21

Den procentuella minskning av åkermark som beror på exploatering kan beräknas genom att de exploaterade arealerna under de tre åren relateras till åkerarealerna 2001. Minskningen är 0,14 % för båda länen över de tre studerade åren. I Skåne är spridningen mycket stor mellan de enskilda kommunerna, med allt från 0,02 till 1,24 procents minskning till följd av exploatering (figur 6). Malmö och Burlöv är två kommuner som exploaterar mycket åkermark och som inte har så stora arealer kvar. Samtidigt finns andra kommuner som inte behöver ta av åkermark för att exploatera, till exempel Höör, Hörby, Kristianstad. Sedan finns kommuner med ganska mycket exploateringsaktivitet på åker, men där de återstående åkerarealerna fortfarande är så pass stora att exploateringen som andel av åkermarken totalt ändå blir ganska låg. Det gäller till exempel Trelleborg, Ystad och Simrishamn. Utvecklingen över tid när det gäller den procentuella minskningen av åkermark i Skåne presenteras i figur 7. Diagrammet har samma utseende som diagrammet i figur 4 förutom att exploateringen redovisas som procent av de totala arealerna i stället för som absolutbelopp.

0,000

0,020

0,040

0,060

0,080

0,100

0,120

0,140

0,160

2002 2003 2004

%

Klass 8-10Klass 6-7Klass 4-5Klass 1-3

Figur 7. Procentuell minskning av åkermark i Skåne till följd av exploatering. Staplarna redovisar ackumulerade värden, vilket innebär att stapeln för 2004 redovisar den totala minskningen under åren 2002 till 2004. Diagrammen specificerar också vilka jordgraderingsintervall den exploaterade marken tillhörde.

22

Den lokala skalan i Skåne representeras här av Ängelholms kommun. År 2002 exploaterades knappt 6 ha åkermark i Ängelholm, år 2003 var siffran 19 ha och år 2004 exploaterades nästan 38 ha. Totalt under de tre åren exploaterades alltså 62 ha (figur 8).

0

10

20

30

40

50

60

70

2002 2003 2004

Ha

Klass 8-10Klass 6-7Klass 4-5Klass 1-3

Figur 8. Exploaterad åkermark i Ängelholm. Staplarna redovisar ackumulerade värden, vilket innebär att stapeln för 2004 redovisar summan av exploateringen under åren 2002 till 2004 Diagrammet visar också den exploaterade marken uppdelad på de fyra jordgraderingsintervallen.

Teckenförklaring

Exploaterat tom 2004

¯

0 10 205 KilometerTätort

Figur 9. Exploaterad åkermark i Ängelholms kommun till och med år 2004, räknat från 020101.

23

Figur 9 visar läge och utbredning för den exploaterade åkermarken i Ängelholms kommun. De största ytorna ligger i eller i anslutning till en befintlig tätort, men det finns också spridda småytor ute i landskapet. Dessa återspeglar enskilda avstyckningar för annat ändamål än lantbruk. I Halland exploaterades 46 ha åkermark år 2002. År 2003 var siffran 49 ha och 2004 exploaterades 73 ha åkerjord. Av exploaterad åkerjord med känd jordgradering i Halland dominerar jordarna av klass 4-5 (figur 10). Den exploaterade åkermarkens rumsliga fördelning följer ett liknande mönster i Halland jämfört med Skåne. Det är kustkommunerna i väster som står för de största exploaterade åkerytorna medan Hylte i öster dels har mindre exploateringstryck och dels har mindre andel åkermark (figur 11). I Halland finns ingen kommun som exploaterat mer än 0,28 procent av sin åkermark sedan 2001. Kungsbacka har störst procentuell exploatering, och det beror på en ganska hög exploatering av åkermark i absoluta tal och samtidigt har kommunen mindre åkerarealer än de övriga kustkommunerna. I Hylte är åkerarealerna inte heller särskilt omfattande, men exploateringen på åker är också låg, vilket ger en låg procentuell åkerexploatering (figur 12).

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

2002 2003 2004

Ha

Klass okändKlass 8-10Klass 6-7Klass 4-5Klass 1-3

Figur 10. Exploaterad åkermark i Halland. Staplarna redovisar ackumulerade värden, vilket innebär att stapeln för 2004 redovisar summan av exploateringen under åren 2002 till 2004 Diagrammet visar också den exploaterade marken uppdelad på de fyra jordgraderingsintervallen.

24

3,2

28,7

52,7

21,9

27,9

34,1

23 ha exploaterad åkermark,fördelning i klasser enligt nedan

Teckenförklaring

27,9 Exploaterad åkermark angiven i ha

Klass 1-3Klass 4-5Klass 6-7Klass 8-10Klass okänd

0 10 205 Kilometer

¯

Figur 11. Exploaterad åkermark i Hallands kommuner till och med 2004 räknat från och med år 2002. Cirkeldiagrammens storlek återspeglar de exploaterade arealerna medan uppdelningen i tårtbitar representerar jordgraderingsintervallens andelar av de exploaterade ytorna.

Teckenförklaring

0 10 205 Kilometer

¯

Exploaterad åkermark till och med 2004som procent av åkerarealen 2002-01-01

0,080,090,120,210,28

Figur 12. Exploaterad åkermark i Hallands kommuner till och med år 2004 som procent av åkerarealen i september år 2001.

25

Falkenberg representerar den lokala skalan för Halland. I Falkenberg exploaterades 2,6 ha åkermark år 2002, år 2003 var siffran 8,2 och 2004 exploaterades 18 ha åkermark. Totalt exploaterades alltså 29 ha åkermark under de tre åren. Åkermark med klass 4-5 dominerar bilden (figur 13). Även i Falkenberg finns de största exploaterade ytorna i närheten av tätorterna. Jämfört med i Ängelholm står dock den spridda exploateringen för en större andel i Falkenberg (figur 14).

0

5

10

15

20

25

30

2002 2003 2004

Ha

Klass okändKlass 8-10Klass 6-7Klass 4-5Klass 1-3

Figur 13. Exploaterad åkermark i Falkenberg. Staplarna redovisar ackumulerade värden, vilket innebär att stapeln för 2004 redovisar summan av exploateringen under åren 2002 till 2004 Diagrammet visar också den exploaterade marken uppdelad på de fyra jordgraderingsintervallen.

TeckenförklaringTätortExploaterat tom 2004

0 10 205 Kilometer

Figur 14. Exploaterad åkermark i Falkenbergs kommun till och med år 2004, räknat från 020101.

26

Planerad exploatering på åkermark Översiktsplanen är det dokument där kommuner redovisar hur olika allmänna intressen ska vägas mot varandra. I översiktsplanen pekar kommunen ut vilka områden som kan komma att ianspråktas för bebyggelse, vägar etc samt vilka områden som ska skyddas från exploatering. Planeringen ska syfta till att mark- och vattenområden används för det ändamål de är mest lämpade. Företräde skall ges sådan användning som medför en god hushållning (Plan- och bygglagen kap 2 och kap 4). Åkermarken är ett allmänt intresse som vägs mot andra. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande och det är därmed osäkert hur mycket av de planerade utbyggnadsområdena som faktiskt kommer att exploateras. Det är också möjligt att exploatering sker utanför de utbyggnadsområden som utpekas i översiktsplanen. Den åkermark som kan komma att exploateras enligt de skånska översiktsplanerna visas i figur 15.

TeckenförklaringPlaneradåkerexploateringTätort

0 20 4010 Kilometer

¯

Figur 15. Åkermark som enligt de skånska översiktsplanerna riskerar att exploateras.

27

Tabell 1. Planerad exploatering enligt de skånska översiktsplanerna, både åker och annan mark. Arealer i ha.

Kommun Åker Ej åker Total yta Andel åkerkl 1-3 kl 4-5 kl 6-7 kl 8-10 totalt

Bjuv 0,0 0,0 272,0 74,0 346,0 77,0 423,1 82 %Bromölla 74,0 49,6 19,4 18,9 162,0 170,9 332,9 49 %Burlöv 0,0 0,0 0,0 138,3 138,3 73,3 211,6 65 %Båstad 27,2 99,1 114,8 11,3 252,4 351,1 603,6 42 %Eslöv 0,0 7,3 102,1 260,2 369,6 91,3 460,8 80 %Helsingborg 0,0 0,0 32,8 496,9 529,7 526,0 1055,7 50 %Hässleholm 60,4 157,9 50,5 0,0 268,8 761,8 1030,7 26 %Höganõs 22,6 20,1 135,0 68,6 246,3 72,7 319,0 77 %Hörby 6,9 22,5 77,1 0,0 106,6 58,5 165,0 65 %Höör 0,0 132,5 27,6 0,0 160,2 461,8 622,0 26 %Klippan 59,6 145,1 534,5 0,0 739,2 1904,7 2643,9 28 %Kristianstad 100,8 91,6 61,8 24,6 278,7 639,1 917,8 30 %Kävlinge 0,0 0,0 57,4 113,8 171,2 188,6 359,8 48 %Landskrona 0,0 0,0 30,3 93,2 123,5 72,0 195,5 63 %Lomma 0,0 0,4 0,0 61,3 61,6 117,4 179,0 34 %Lund 0,0 121,9 154,0 493,8 769,8 441,0 1210,8 64 %Malmö 0,0 0,0 27,6 502,1 529,8 841,5 1371,3 39 %Osby 19,9 2,2 0,0 0,0 22,1 216,0 238,2 9 %Perstorp 22,5 29,2 1,2 0,0 52,9 1194,8 1247,7 4 %Simrishamn 12,9 42,4 58,4 68,6 182,3 107,2 289,5 63 %Sjöbo 21,3 170,5 277,9 0,0 469,8 602,0 1071,8 44 %Skurup 0,0 6,2 66,8 139,6 212,6 72,6 285,2 75 %Staffanstorp 0,0 0,0 0,0 289,9 289,9 77,7 367,6 79 %Svalöv 0,0 0,9 24,4 61,3 86,7 107,7 194,4 45 %Svedala 0,0 7,1 431,0 265,2 703,3 508,6 1211,8 58 %Tomelilla 43,1 110,9 33,2 33,0 220,3 136,4 356,7 62 %Trelleborg 0,0 0,0 0,1 252,8 252,9 52,0 304,9 83 %Vellinge 0,0 0,0 0,0 186,5 186,5 90,8 277,4 67 %Ystad 0,0 54,0 67,1 285,7 406,8 116,2 523,0 78 %Åstorp 4,7 0,0 9,5 173,7 188,0 197,4 385,3 49 %Ängelholm 1,3 83,1 52,5 57,4 194,2 367,5 561,7 35 %Örkelljunga 76,7 6,3 0,0 0,0 83,0 442,4 525,4 16 %Östra Göinge 4,4 8,4 87,2 0,0 100,0 180,2 280,3 36 %

Summa Skåne 558 1369 2806 4171 8905 11318 20223 44 % De analyser som genomförts utifrån de Skånska kommunernas översiktsplaner visar att drygt 8 900 ha åkermark kan komma att exploateras. Det är 44 % av de utpekade utbyggnadsområdena, vilka uppgår till 20 223 ha totalt (tabell 1). De totala utbyggnadsområdena innefattar drygt 550 ha planerade golfbanor varav drygt 170 ha återfinns på åkermark.

28

Av den planerade åkerexploateringen utgör nästan hälften (4171 ha) jordar av klass 8-10 (tabell 1). Om exploatering enligt nu gällande översiktsplaner genomförs inom 20 år ger det en årlig minskning av dessa jordar med 209 ha. Detta kan jämföras med att 13 000 ha av åkermarken graderad 8-10 exploaterades under åren 1962-2000, i snitt 342 ha per år (Länsstyrelsen i Skåne län 2001). Figur 16 visar hur den planerade åkermarksexploateringen fördelar sig rumsligt över länet. Lund, Klippan och Svedala är de kommuner som har de största arealerna utbyggnadsområden på åkermark i sina översiktsplaner. Klippan redovisar förhållandevis stora utbyggnadsområden i översiktsplanen och avgränsningen visar på möjlig utbyggnad snarare än trolig utbyggnad. För Lund och Svedala är god planberedskap en förklaring till de höga siffrorna medan kommunernas markförhållanden med stor andel åkermark är en annan.

279

269

22

87

470

83

100

770

107

194

182220

739

407

530

253

160

53

252

213

162

370

703530

171

246

187

124

346

290

188

62

138

Teckenförklaring

630 ha planerad exploateringav åkermark, fördelning i klasser enligt nedan.

Klass 1-3Klass 4-5Klass 6-7Klass 8-10

¯

0 20 4010 Kilometer187 Planerad åkerexploatering i ha

Figur 16. Planerad åkerexploatering i Skånes kommuner. Cirkeldiagrammens storlek återspeglar arealerna planerad åkerexploatering i respektive kommun medan uppdelningen i tårtbitar representerar jordgraderingsintervallens andelar av ytorna.

29

Andelen åkermark av de utpekade utbyggnadsområdena visar i vilken grad kommunerna ser möjligheter att exploatera annan mark än åkermark. Det kan röra sig om skogsmark, impediment, gammal industrimark, hamnområden etc. Skillnaderna är mycket stora mellan kommunerna i hur stora andelar av planerad exploatering som planeras till åkermark, från fyra % för Perstorp till 83 % för Trelleborg. De högsta andelarna återfinns på sydkusten medan de lägsta finns i de nordligaste delarna av Skåne. Många av kommunerna längs västkusten ligger förhållandevis lågt, med tanke på att detta är kommuner som till stor del utgörs av åkermark (figur 17).

Resultatanalys – genomförd och planerad exploatering Både i Skåne och i Halland märks en svag ökning av åkerexploateringen mellan 2002 och 2003 och en lite kraftigare ökning mellan 2003 och 2004. Detta mönster illustreras på den lokala nivån av Ängelholm och Falkenberg. Båda kommunerna har en dramatisk ökning av exploateringstakten över de studerade åren. I Skåne har drygt hälften av exploateringen skett på jordar klassade 8-10 medan dessa jordar utgör knappt hälften av de återstående jordarna. De bästa jordarna

30

26

9

44

36

64

65

35

80

6362

45

28

78

50

83

16

26

4

58

42

75

49

39

48

77

67

63

82

79

49

34

65

TeckenförklaringÅkerexploatering som andel avtotal planerad exploatering.Kommunvis

0-20 %21-30 %31-50 %51-70 %71-100 %

¯

0 20 4010 Kilometer67 Procenttal

Figur 17. Planerad åkerexploatering som andel av respektive kommuns totala utbyggnadsområden

30

exploateras alltså i snabbare takt än övriga jordar. I Halland står jordar klassade 4-5 för den största andelen av åkerexploatering. Jordar med klass 4-5 är näst vanligast av den totala åkermarken. Här är det alltså jordarna klassade 4-5 som exploateras snabbare än övriga. Malmö, Ängelholm och Sjöbo ligger högt när det gäller genomförd exploatering av åkermark. Analyserna av översiktsplanerna för dessa kommuner visar dock en delvis annorlunda bild. Malmö och Ängelholm har lägre andel åker i utbyggnadsområdena än snittet för hela Skåne, medan Sjöbo har samma andel som länet i sin helhet. När det gäller Malmö är det troligen det stora antalet förtätningsprojekt och Västra hamnen som håller nere siffrorna. Den procentuella minskningen av åkermark till följd av exploatering under de tre studerade åren ligger på 0,14 % i båda de studerade länen. I snitt blir det alltså en minskning med knappt 0,05 % per år. Minskningen av Skånsk åkermark klassad 8-10 var 0,18 % för alla åren, eller 0,06 % per år. Detta kan jämföras med exploateringen av åkermark i Skåne under den stora urbaniseringsvågen. Då exploaterades i snitt 0,17 % av jordarna klassade 8-10 varje år (Länsstyrelsen i Skåne län 2001). Om exploatering enligt nu gällande översiktsplaner genomförs inom 20 år innebär det att åkermark med klass 8-10 kommer att minska med cirka 0,09 % per år. Den minskning av åkermarkens utbredning med 0,14 % som beror på exploatering kan jämföras med Sveriges officiella statistik där minskningen av åkerarealerna i Skåne uppgår till ca 3900 eller 0,9 % från juni 2001 till juni 2004 (Statens jordbruksverk 2001 respektive 2004). Även om det handlar om olika mätmetoder är det tydligt att minskningen av åkerarealerna bara till en liten del kan förklaras genom exploatering.

Diskussion och förslag En miljömålsindikator ska ge möjlighet att över tid följa hur vi lever upp till miljömålen. Idag är det ingen som vet hur stora arealer åkermark som kommer att behövas för att försörja framtida generationer. Nyligen presenterade framtids-beräkningar antyder att det skulle behövas en dubblering av den svenska åkerarealen jämfört med toppåret 1927 för att enbart ersätta dagens svenska konsumtion av diesel och bensin med drivmedel från åker (Helmfrid & Hagen, 2006).

31

Vi vet med säkerhet att åkermarken är en ändlig resurs och att exploatering av åkermarken förbrukar dess värde för biologisk produktion. Med de beräkningsmetoder som här presenteras blir det möjligt att följa genomförd och planerad exploatering av åkermark på landskapsnivå och att summera arealerna på lokal, regional och nationell nivå. Beräknade arealer kan utnyttjas till två indikatorer – en över genomförd åkerexploatering och en över planerad åkerexploatering. Metoderna ger också möjlighet att utnyttja jordgraderingen eller annan typ av markvärdesfaktor för att särskilja exploatering på särskilt värdefull åkerjord. Jordgraderingens roll diskuterades i det inledande kapitlet. Det kan finnas anledning att överväga en aktualisering eller ett annat mått på markens produktionsförmåga. Det är oklart hur många län som har 10-gradiga jordgraderingskartor digitalt. Eftersom det är kostsamt att digitalisera kan en lösning vara att inte visa arealer uppdelade efter jordgradering i den nationella skalan, och att endast göra det när data finns lättillgänglig för den regionala och lokala skalan. De siffror över genomförd exploatering och planerad exploatering som räknats fram har redovisats på olika sätt:

• som absolutbelopp (arealer i ha) • som andel av total åkerareal (visas endast för genomförd exploatering) • som andel av total exploatering (visas endast för planerad exploatering)

Förslagsvis används absolutbelopp i stapeldiagrammen som visar utvecklingen över tid, och ett relativt mått när samma siffror ska åskådliggöras i kartform. Vilket relativt mått som används är en smaksak. Åkerexploatering som andel av total åkerareal föreslås utnyttjas i samband med miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Det måttet kan enkelt användas både för genomförd exploatering och för planerad exploatering, även om det i rapporten bara redovisats i samband med genomförd exploatering. Åkerexploatering som andel av total exploatering föreslås för uppföljning av hushållningsaspekten av miljömålet God bebyggd miljö. Metoden för uppföljning av genomförd exploatering är utformad för att identifiera exploatering av åkermark, men kan utvecklas till att följa även exploateringen av annan mark så att andelen åkermark kan beräknas. Begreppet exploatering får dock en annan innebörd i förhållande till fastighetsbildningen om det appliceras på redan exploaterade ytor och en diskussion krävs därför om hur förtätning ska hanteras.

32

Tabell 2. Förslag till relativa mått för indikatorerna utifrån vilket miljömål som följs upp.

IndikatorGenomförd Planeradåkerexploatering åkerexploatering

Miljö- mål

Ett rikt odlingslandskap Andel av total åkerareal Andel av total åkerareal

God bebyggd miljö Andel av total exploatering Andel av total exploatering

När det gäller analyser av planerad exploatering är det dock mycket enkelt att få fram andelen åkermark av de totala utbyggnadsområdena. Om förslaget ovan tillämpas fullt ut blir resultatet alltså att var och en av de två föreslagna indikatorerna redovisas med två relativa mått, anpassat till respektive miljömål (se tabell 2). Ytterligare information om indikatorn kan presenteras för nedladdning på miljömålsportalen. Det kan till exempel vara shapefiler över åkerexploatering, kommunvisa kartor som visar de faktiska exploateringsytorna, länskartor med pajdiagram etc. Det är lämpligt att respektive indikator förvaltas av en aktör som genomför beräkningarna för hela landet. Indikatorn över genomförd exploatering kan till exempel förvaltas av en länsstyrelse, RUS eller Jordbruksverket. Det är viktigt att förvaltande aktör har tillgång till fastighetskartans ytbildade fastigheter och till någon typ av åkermarksdata. Jordbruksverket har följt projektet, men har inte tagit ställning till frågan om förvaltning. Indikatorn över planerad exploatering bör också förvaltas gemensamt, och utöver ovan nämnda aktörer är Boverket en lämplig kandidat. Boverket har inte varit inblandat i projektet. Även dennaa indikator förutsätter tillgång till någon form av åkermarksdata. Av resultaten framgår att exploatering bara är en av flera faktorer som påverkar åkerarealens utbredning. Det vore värdefullt att kunna jämföra exploatering av åkermark med vilken inverkan andra faktorer har, till exempel beskogning eller avveckling av annat skäl. Det vore också intressant att se vilken inverkan skiftesstorlekar och fragmentering av landskapet har för brukandet av marken. Även om dessa faktorer kan försvåra brukandet av marken är det dock endast exploatering som innebär ett irreversibelt ianspråkstagande av marken som biologisk produktionsresurs.

33

Källor

Tryckta källor Helmfrid, Hillevi & Haden, Andrew. (2006). Efter oljetoppen – Hur bygger vi beredskap när framtidsbilderna går isär? Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och Sveriges lantbruksuniversitet. Jordbruksverket (2004): Datakällor och metoder för studier av nedlagd jordbruksmark. Rapport 2004:18 Kungl Lantbruksstyrelsen (1971): Översiktlig gradering av åkermarken i Sverige. PM 1971-2-11 Länsstyrelsen i Skåne (2001): Skånes värdefulla jordbruksmark. Tätortsexpansion och utbyggnad av infrastruktur på högt klassad åkermark – Från 1960 till nutid. Rapportserie Skåne i utveckling, 2001:45 Miljöbalken, Svensk författningssamling 1998:808 Plan- och bygglagen, Svensk författningssamling 1987:10 Prop. 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Statens jordbruksverk (2002): Åkerarealens användning i juni 2001. Publikation JO 10 SM 0201, Sveriges officiella statistik, även publicerad på hemsida: http://www.sjv.se/amnesomraden/statistik/statistiskameddelandenseriejoarkiv/arealer.4.7502f61001ea08a0c7fff102825.html Statens jordbruksverk (2005): Jordbruksmarkens användning 2004. Publikation JO 10 SM 0501, Sveriges officiella statistik

Muntliga källor Holmgren (2005): Telefonintervju med Lars-Eric Holmgren, utredningssekreterare, stadsbyggnadskontoret i Lund

Kartkällor Kartdata från Lantmäteriverket: Fastighetskartan 2001, markdata Fastighetskartan 2001, kommungränser

34

Fastighetskartan 2006, ytbildade fastigheter Översiktskartan 2004, tätorter Röda kartan 2001, Sveriges kommuner med kustlinjer Åkermarksgraderingskartor för gamla Malmöhus län, gamla Kristianstad län samt Hallands län

Databaskälla Metria (2006) Uttag ur fastighetsregistrets tabeller 01 (Registerenheter) och 40 (Taxeringsenheter)

1

Bilaga 1 – Metod för beräkning av exploatering på åkermark

Indata

Startvärde för åkermarkens utbredning Det är viktigt att åkermarksdatan har en aktualitet som ligger längre tillbaka i tiden än den data som ska anlayseras. Här har utnyttjats objekttypen ”odlad mark” ur fastighetskartans markdata (version från 2001-09-27). Ett alternativ är att utnyttja jordbruksverkets blockkarta. Används blockkartan behövs även skiftesdata från motsvarande år samt jordbruksverkets grödkodstabeller ur Anvisningar till stödansökningsmaterialet (SAM) för identifiering av de block som innehåller åkermark. Bearbetning av detta material är inte beskrivet i rapporten, men följer samma princip som redovisad bearbetning av fastighetsregisteruttag.

Exploatering Indata för exploatering utgörs av ett uttag ur fastighetsregistret av alla fastigheter nybildade under aktuellt år som innehåller någon taxeringsenhet med typkod större än 199. Uttaget kan tidigast göras ett helt kalenderår efter det år som ska följas upp. Uttaget ska ha datumet första januari och ska endast innehålla levande fastigheter och samfälligheter. Leverans sker i Access databasformat (mdb). Om beställningen gäller flera år ska dessa levereras som en databas per år. Från och med 1 januari 2004 är det möjligt att bilda fastigheter på höjden. Ett 20-tal 3D-förrättningar genomfördes under året. 3D-fastighetsbildning är dock bara aktuellt inom bebyggelse och det bör inte påverka analysen om den innehåller ett antal 3D-fastigheter. Fastighetsregisteruttaget matchas mot Fastighetskartans fastigheter, ytbildad, uppdaterad samt med fastighetsnyckel. Om fastighetsskiktet inte är ytbildat för hela fastighetskartan kompletteras detta med fastighetspunkter och fastighetsavgränsningar för de områden som saknas. Denna data kan levereras av de kommunala lantmäterierna.

Tätortskarta Vid den rumsliga analysen av exploaterade arealer behövs en tätortskarta. Det kan vara SCB´s tätortsavgränsningar eller Översiktskartans tätorter. I föreliggande studie har översiktskartans tätorter från 2004 använts.

2

Jordgradering Analys utifrån jordgradering förutsätter ett heltäckande jordgraderingsskikt. Interpolation av jordgraderingsdata beskrivs i bilaga 2.

Kommungränser En polygonkarta med kommungränser enligt fastighetskartan behövs för att tilldela kartobjekten kommuntillhörighet.

Kommunkarta och länskarta För presentationen är det lämpligt med en kommunkarta i lägre upplösning. Denna bör innehålla även länsnamn/länskoder för enkel summering av objekten.

Bearbetning av fastighetsregisteruttag Från fastighetsregistret kommer två tabeller – registerenheter (regenh) och taxeringsenheter (taxenh). Regenh är grundtabellen där varje fastighet är en post, och där fastighetsnyckel, fastighetsbeteckning, kommun, län etc finns angivet. En fastighet kan bestå av flera taxeringsenheter och dessa redovisas därför i en egen tabell. Taxenh har en post för varje taxeringsenhet, med arealuppgift, typkod för fastighetstaxering, taxeringsvärde etc samt fastighetsnyckel så att taxeringsenheterna kan knytas till respektive fastighet.

Om flera år analyseras samtidigt Om flera år ska analyseras samtidigt är det lämpligt att först lägga till en kolumn för årtal i varje tabell, och fylla denna med aktuellt år. Tabellerna från de olika åren klipps sedan ihop så att det finns en regenh och en taxenh med alla analyserade år.

Typkodsgruppering Innan taxeringsuppgifterna knyts till fastighetskartan måste databasen bearbetas, så att det bara finns en rad per fastighet, men den raden ska innehålla information om vilket/vilka ändamål fastigheten är taxerad för. Typkoderna för fastighetstaxering delas därför in i olika grupper: bostäder (typkoder 200-320), verksamheter (typkoder 321-450), allmännyttiga (typkoder 480-499 samt 800-890), elproduktion (typkoder 700-799), täkter (typkoder 600-699), jordbruk (100-199) samt övriga (typkoder 900-999). Var och en av grupperna behöver en egen kolumn i tabellen dit arealuppgifterna kan föras. De nya kolumnerna kommer att ersätta informationen i de befintliga kolumnerna för typkoder och areal. Bearbetningarna genomförs i ArcGIS. Med hjälp av ArcToolbox konverteras först tabellen taxenh till dbf-format. I tabellen skapas sedan de nya kolumnerna och benämns efter typkodsgrupp (”bostäder”etc). Sedan förs arealuppgifterna över till den kolumn som motsvaras av taxeringsenhetens typkod. Det går till så att för en

3

typkodsgrupp i taget väljs alla taxeringsenheter ut som tillhör gruppen. Sedan beräknas värden för valda objekt i kolumnen (= arealvärdet). När detta är genomfört för alla typkodsgrupper summeras utifrån fastighetsnyckel arealerna för alla typkodsgrupper. Resultatet blir en tabell med en rad för varje fastighet, och med information om vilken eller vilka typkodsgrupper den innehåller, men utan de ursprungliga typkoderna. Tabellen kallas hädanefter taxeringstabellen. Antalet poster i taxeringstabellen för Skåne och Halland under de tre åren 2002-2004 är 9342 att jämföra med antalet poster i reg enh som 9495. Det ger ett oförklarat bortfall på 153 poster/fastigheter eller 1,6 %. Av de 9342 fastigheterna ligger 7111 i Skåne och 2231 i Halland.

Bestämning av fastigheternas utbredning Taxeringstabellen måste sedan kopplas till ett fastighetsskikt så att fastigheterna kan placeras på kartan och arealbestämmas. Fastighetskartans ytbildade fastigheter behöver kontrolleras så att det inte finns luckor i anslutning till tätorterna. I de fall det finns luckor utnyttjas fastighetspunkter och fastighetsavgränsningar i stället. För de två studerade länen har två kommuner kompletterats med fastighetspunkter, Kristianstad och Varberg.

Matchning mot fastighetskartans ytbildade fastigheter Fastighetskartans ytbildade fastigheter förenas med taxeringstabellen utifrån fastighets-nyckeln. Eftersom fastighetskartan innehåller ett mycket stort antal fastigheter tar föreningen lång tid för programmet att genomföra. De fastigheter som får en träff söks ut och exporteras till ett skikt med exploateringsfastigheter. Även sökningen och exporteringen är tidkrävande.

Matchning mot fastighetspunkter För de kommuner som inte är heltäckande ytbildade i fastighetskartan förenas fastighets-punkterna med taxeringstabellen utifrån fastighetsnyckeln. De fastighetspunkter som får en träff exporteras till separat punktskikt. Eftersom det kan finnas fastigheter som ger träff både i det ytbildade fastighetsskiktet och i punktskiktet måste det matchade punktskiktet jämföras med exploateringsfastigheterna. Med hjälp av till exempel förening eller överlagring identifieras fastigheter som redan är representerade med ytbildad fastighet. Eventuella dubbletter tas därvid bort ur punktskiktet. Fastighetsavgränsningarna utnyttjas till att skapa ett polygonskikt. Detta förenas utifrån geografi med attributen från punktskiktet. Fastighetspolygonerna tilldelas attributen för punkter som faller inom dem, och vid flera punkter tilldelas högsta värdet. Endast numeriska attribut följer med, vilket innebär att fastighetsnyckeln först måste sparas över till ett numeriskt fält för att följa med.

4

Innan de matchade fastigheterna ur detta skikt söks ut och klistras in i skiktet med exploateringsfastigheter måste attributtabellen harmoniseras med målskiktets attributtabell. Attributnamn och format måste vara desamma för alla attribut som ska följa med objekten. När fastigheterna förts över i skiktet med exploateringsfastigheter är det bra att se till att uppgift om kommuntillhörighet finns med även för fastigheterna från punktmatchningen. För att åtgärda eventuella överlappningar som beror på att skiktet nu innehåller data från flera källor krävs någon form av topologisk analys, exempelvis som topologiredigering i geodatabasformat.

Andel lyckade matchningar För att få ett mått på hur stor andel fastigheter som fått en lyckad matchning jämförs antalet fastigheter i fastighetsregisteruttaget (antalet poster i taxeringstabellen) med antalet fastigheter i skiktet exploateringsfastigheter. Eftersom fastigheter i fastighetskartan kan bestå av flera kartobjekt löses objekten i skiktet upp utifrån fastighetsnyckel. Antalet objekt i det resulterande skiktet motsvarar antalet matchade fastigheter. För Skåne har 7097 av 7111 fastigheter matchats, det vill säga 99,8 %. För Halland har 1988 av 2231 fastigheter matchats, det vill säga 89,1 %. Den betydligt lägre matchningsgraden för Halland förklaras troligen av att uppdateringen av fastighetskartans fastigheter inte hängt med lika bra i Halland. Det upplösta skiktet används inte till några vidare analyser.

Uteslutning av lantbruksfastigheter Skiktet exploateringsfastigheter innehåller information om alla fastigheter som nybildats under aktuellt år. De som fortfarande brukas som jordbruksmark är inte intressanta för fortsatta analyser. Många fastigheter innehåller arealer både inom typkodsgruppen för lantbruk och inom andra typkodsgrupper, t ex bostäder eller verksamheter. Dessa utesluts ur de fortsatta analyserna om arealen för lantbruk är större än 1. På det viset missas alltså en del mark som exploateras, men eftersom det inte går att bestämma utbredningen på taxeringsenheterna finns ingen möjlighet att se vilken del av fastigheten som är taxerad för jordbruk och vilken som är taxerad för något annat. Anledningen till att gränsen sätts vid ett och inte vid noll är att ett litet antal fastigheter innehåller en taxeringsenhet för lantbruk som anges till 1 m2. Detta är en indikation på att den verkliga arealen inte är känd. En granskning av dessa fastigheter visar att de alla har taxeringsenheter för andra ändamål som uppgår till större delen av arealen, medan upp till ca 100 m2 kan utgöras av jordbruksmark. Eftersom andelen jordbruksmark på dessa fastigheter är liten bortser jag från att

5

de innehåller en taxeringsenhet för jordbruk, och räknar dem som exploaterade fastigheter.

Rumsliga analyser Skiktet med exploateringsfastigheter innehåller nu hela ytan av de nybildade fastigheter som är taxerade för annat ändamål än lantbruk. För att se hur mycket åkermark som går åt vid exploatering av fastigheterna krävs vidare analyser. Dessa sker i flera steg och beskrivs nedan.

Linjeanpassning För att undvika smala remsliknande objekt som beror på bristande överensstämmelse i kartering överlagras exploateringsfastigheterna med åkermarken och en klustertolerans på 2 meter tillämpas. Det innebär att linjer och brytpunkter som ligger närmare varandra än 2 meter slås ihop. Fastighetskartans fastigheter och fastighetskartans markdata har båda en noggrannhet på 2-10 m, och klustertoleransen är alltså inom felmarginalen för de ingående skikten4. Överlagringen sker genom förening. På det viset slås de två skikten ihop och alla ytor tilldelas attributen från båda skikten. Objekten i det resulterande skiktet kan delas upp i tre grupper:

1. objekt som innebär exploateringsfastighet utanför åkermark (och som alltså inte har något värde i attributen från åkermarksskiktet)

2. objekt som innebär exploateringsfastighet på åkermark (och som alltså har värden i alla attributfält) samt

3. objekt som innebär åkermark utan exploateringsfastighet. Utifrån denna indelning exporteras grupp 1 och 2 tillsammans, sparas som exploatering och utnyttjas vid beräkning av schablontillägget nedan medan grupp 3 sparas som åkermark.

Schablontillägg Schablontillägget beräknas på exploateringsfastigheter som har areal > 0 för någon av typkodsgrupperna bostäder och verksamheter och som ligger inom 500 m från tätort. Gränsen 500 m är satt utifrån granskning av kartdata, och med tanke på att den tätortskarta som används kan ha några år på nacken. Runt dessa fastigheter läggs en buffert på tio meter. Bufferten gör att villaområden framstår som heltäckande exploatering, i stället för som enskilda exploaterade tomter på en ickeexploaterad matta. I de fall gatumarken redan ligger

4 Klustringen innebär dock en försämring av noggrannheten för hela datasetet. Det är därför olämpligt att göra upprepade klustringsanalyser på dessa överlagrade skikt.

6

på en fastighet som är nybildad och finns med i registret får bufferten inget genomslag för marken mellan villafastigheterna. Däremot adderas alltid 10 meter runt om området. De buffertytor som bildas löses upp så att de inte överlappar varandra. Därefter exploderas skiktet så att inte ett objekt består av flera delar som inte hänger ihop. Buffertobjekten ska sedan överlagras med exploateringsskiktet. Det sker genom förening (klustertolerans 0 m). I det skikt som bildas identifieras de ytor som utgör tillägget, det vill säga de ytor som inte har några värden i attributen från exploateringsskiktet. Tilläggsobjekten tilldelas rätt år i årtalsattributet samt värdet 1 i kolumnen för arealer för allmänna nyttigheter. De kan därmed enkelt sökas ut i efterhand. Det resulterande skiktet utgör nu de totala exploateringsytor som används för vidare analyser.

Beräkning av exploatering på åkermark Nu är det dags att genomföra den överlagring som visar de totala exploaterade arealerna på åkermark, samt återstående arealer åkermark. Överlagringen genomförs som en förening (klustertolerans 0 m) mellan de totala exploateringsytorna (efter schablontillägg) och det åkermarksskikt som sparades vid linjeanpassningen tidigare. Återigen går det att dela in objekten i det resulterande skiktet i tre grupper:

1. exploateringsyta utanför åkermark 2. exploateringsyta på åkermark samt 3. åkermark utan exploateringsfastighet.

Grupp 1 är inte intressant för vidare bearbetning när det gäller exploatering på åkermark5. Det fortsatta arbetet gäller i stället grupp 2 (exploaterad åkermark) och grupp 3 (återstående åkermark). Attributtabellen kompletteras med ett fält för area och arealerna beräknas för alla objekt.

Jordgradering och kommuntillhörighet Både för den exploaterade åkermarken och den återstående åkermarken är det av intresse att komplettera attributen med jordgraderingsdata. Det sker genom geografisk förening av jordgraderingsskiktet till attributtabellen för det nyss

5 Om det finns behov kan dock metoden utvecklas för analys av nybildade fastigheter oavsett tidigare markanvändning. I stället för åkermarksskiktet utnyttjas då ett markanvändningsskikt som innehåller flera typer av markanvändning. Grupp 1 i den här analysen motsvarar alla markanvändningar som inte är åker.

7

skapade skiktet med exploaterad och återstående åkermark. Varje objekt kan beröras av mer än en jordklass och när det inträffar tilldelas det högsta värdet. Information om kommuntillhörighet saknas för de exploateringsobjekt som härrör från schablontillägget samt för åkermarken. Detta åstadkommes enklast genom en överlagring som förening med ett polygonskikt som följer fastighetskartans kommungränser.

Slutlig bearbetning av objektsdata Om en analys önskas av vilket ändamål den exploaterade marken är taxerad för krävs ytterligare bearbetning av attributen. Arealerna som anges under typkodsgrupperna syftar på hela fastigheten, medan den exploaterade åkermarken oftast bara utgör en del av en fastighet. Värdena under typkodsgrupperna måste därför ersättas med objektens beräknade arealer. För objekt som härrör från en fastighet med flera taxeringsenheter måste dessutom ett förhållande mellan areorna av dessa räknas fram, innan objektets totala area kan fördelas mellan de förekommande typkodsgrupperna. Föreliggande rapport ägnar ingen ytterligare uppmärksamhet åt typkodsgrupperna för fastighetstaxering utan fokuserar i stället på markens värde utifrån jordgraderingsklasserna. Från det kombinerade skiktet exporteras den exploaterade åkermarken för sig och den återstående åkermarken för sig6. Objekten med exploaterad åkermark innehåller nu information om typkodsgrupp för fastighetstaxering, jordgraderingsklass, kommun och area. Om inte år för exploatering tidigare lagts in är det dags att göra det nu.

Summering och tabellförening Resultaten ska redovisas på nationell, regional och lokal skala och måste därför summeras. Summeringen genomförs för både den exploaterade åkermarken och den återstående åkermarken. Innan summeringen markeras objekten för ett jordgraderingsintervall i taget (0, 1-3, 4-5, 6-7 och 8-10). Sedan summeras utifrån kommuntillhörighet arealerna av markerade objekt. Resultatet blir en tabell för varje klassintervall med kolumnerna kommun och area. Dessa tabeller förenas sedan utifrån kommunnamn med tabellen för det kartskikt som ska användas för presentationen. I denna skapas en kolumn för varje klassintervall. Motsvarande

6 Om data från flera år hittills bearbetats samlat är det dags att separera dem och att spara skikt för ett år i taget. Exploaterade arealer analyseras ackumulerat, vilket innebär att data för ett år ska innehålla alla objekt som exploaterats till och med det året. Även för återstående åkermark måste ett skikt sparas för varje år.

8

summeringar genomförs också på länsnivå och resultatet förenas med en länskarta. Vid föreningen är det viktigt att kommunnamnen är likadant formaterade i båda tabellerna. Till exempel måste versaler och gemener användas likadant och å, ä och ö vara korrekt återgivna.

Presentation som kartor och diagram Kartskiktet med cirkeldiagram åstadkommes i ArcGIS genom att under egenskaper och symbologi välja tabeller och diagram. För stapeldiagrammen öppnas kartskiktens tabellfiler (dbf) i excel och sparas om som kalkyldokument. Där sker sedan vidare bearbetningar och summeringar efter behov.

Upprepade analyser När data från ett nytt år ska infogas i analysen sker bearbetning av fastighetsregisteruttag och matchning mot fastighetskartan enligt beskrivningen ovan. Samma indata för åkermarken kan användas år efter år. Om det finns anledning att byta till nyare versioner är det viktigt att inte åkermarkskartan är nyare än den exploateringsdata som används. Den rumsliga analysen följer också det schema som beskrivits fram till och med beräkning av schablontillägget. När analysen nått fram till det steg som kallas beräkning av exploatering på åkermark är det dags att infoga exploatering från tidigare år i analysen. Det sker genom att slutskiktet med exploaterad åkermark från föregående år ingår i överlagringen tillsammans med de totala exploateringsytorna för aktuellt år och åkermarksskiktet. I denna överlagring har exploaterad mark från tidigare år högst prioritet, det vill säga alla objekt som har värden för de attribut som hör dit fortsätter att räknas dit. Objekten delas därför in i följande fyra grupper:

1. exploaterad åkermark enligt analyser tidigare år 2. exploateringsyta utanför åkermark 3. exploateringsyta på åkermark samt 4. åkermark utan exploateringsfastighet

Arealerna beräknas. Attributen för grupp 1 och 3 samlas i gemensamma fält och årtalet anges för de nya exploateringsytorna. Sedan exporteras dessa två grupper och sparas som exploaterad åkermark medan grupp 4 sparas som återstående åkermark för aktuellt år och analyser och bearbetningar följer sedan det som beskrivits.

1

Bilaga 2 – Metod för bearbetning av jordgraderingsdata I de två pilotlänen finns tre gamla jordgraderingskartor att ta hänsyn till – gamla Kristianstad läns karta (gamla l län), gamla Malmöhus läns karta (gamla m län) samt Hallands läns karta. Två av dessa, gamla l och m län, är digitaliserade sedan tidigare. De ser dock helt olika ut beroende på att olika metodik användes vid inventeringen i början av 1970-talet. De ger därför olika förutsättningar för att användas i projektet. Delar av åkergraderingen för n län digitaliserades i samband med projektet, medan övriga delar av länet i projektet hanteras utifrån att jordgradering är okänd. Digitalisering av jordgraderingskartor beskrivs inte nedan, utan förutsätts vara avklarat. Jordgraderingen för gamla m län utgör en närmast heltäckande karta med gränser för de olika jordgraderingsklasserna, medan kartorna för gamla l län och Hallands län utgörs av en åkermarkskartering där varje åkerskifte graderats för sig. Dessa behöver alltså interpoleras för att bli heltäckande och därmed gälla även för åker som inte täcks av de gamla kartornas åkerskiften. Jordgraderingskartan för gamla m län behöver korrigeras topologiskt för att kunna användas tillfredsställande i analyser.

Interpolation Jordgraderingsskiktet över gamla l län innehåller även skogklassificering. Skogsobjekten tas bort så att ett rent åkergraderingsskikt åstadkommes. Sedan tas de minsta objekten bort i skikten från både gamla l län och Hallands län för att göra data mer hanterbar. Gränsen för vilka de minsta objekten som ska tas bort dras utifrån granskning av de båda skikten var för sig. Areorna för objekten i skikten beräknas och fördelningen av dem granskas. Även kartbilderna granskas och den rumsliga fördelningen av de små objekten. Utifrån denna granskning dras gränsen vid 6 ha för gamla l län (ca 25 % av objekten tas bort) och vid 1 ha för gamla Hallands län (ca 35 % tas bort). Interpolationen som beskrivs nedan genomförs sedan för ett län i taget. Interpolationen sker i ArcINFO-upplagan av ArcGIS och de verktyg som beskrivs finns där.

Topologiredigering Innan interpolationen inleds korrigeras topologin. Det sker lämpligen som topologiredigering som geodatabasformat.

2

Punkter för interpolation Interpolation sker lämpligen utifrån punkter, varför de digitala polygonerna måste omvandlas till punkter. Det är inte lämpligt att göra en punkt av varje objekt och placera den i tyngdpunkten eftersom en stor yta då får lika lite inflytande som en liten. Det är bättre att placera punkter längs med objektens avgränsningar. Eftersom två objekt kan ha samma avgränsningslinje är det dock inte lämpligt att ha punkterna precis i linjen utan hellre precis innanför. Därför skapas en negativ buffert för hela skiktet, vilket innebär att alla objekt får en egen avgränsningslinje innanför den verkliga avgränsningslinjen. Formen för de minsta objekten är avgörande för vilken buffert som kan användas. För gamla l län väljs bufferten minus 10 m. Buffertytorna behåller attributen från de ursprungliga objekten. Buffertpolygonernas brytpunkter omvandlas sedan till punkter (med hjälp av verktyget ”Feature vertices to points”). Det är möjligt att välja mellan att bara använda startpunkter, slutpunkter, mittnoder eller allihop. För att få bra fördelning av punkterna krävs att allihop utnyttjas. En alternativ metod att åstadkomma punkter är att rasterisera de ursprungliga objekten med lämplig cellstorlek, och sedan konvertera till punkter i centrum av varje cell. Det ger en jämn fördelning av punkter över kartan och om punkterna ligger tillräckligt tätt bör det ge ett bra underlag för interpolation. Denna metod ger dock onödigt många punkter – och därmed onödigt tröganlayserad data – i och med att punkter fördelas även över polygonernas inre, där de inte behövs.

Interpolation Eftersom det inte är en glidande skala som efterfrågas utan en gradering av hela länen i de ursprungliga 10 klasser passar det bra att göra Thiessenpolygoner. Coverage Toolbox har ett verktyg för Thiesseninterpolation av punkter i coverageformat. Punkterna konverteras därför shapeformat till coverage. Vid konverteringen finns det möjlighet att ange klustertolerans för att slå samman punkter som ligger nära varandra. Längs de kurvor som bildades vid den negativa interpolationen ligger punkterna mycket tätt. Det är därför lämpligt att göra sig av med de överflödiga punkterna genom att ange lämplig klustertolerans. För gamla l län väljs 10 m och för Hallands län väljs 1 m. Thiessenverktyget kräver att data först bearbetas med verktyget Build. Sedan interpoleras punkterna till Thiessenpolygoner. Eftersom Thiessenpolygonerna sträcker sig långt utanför det aktuella länets geografiska utbredning är det lämpligt att sedan beskära det interpolerade skiktet till lagom utbredning. Det finns även ett script som gör Thiessenpolygoner ifrån punkter i shapeformat att ladda ner gratis från ESRIS hemsida. Detta script ger Thiessenpolygoner med ID-nummer så att polygonerna kan länkas till punkterna och därigenom tilldelas

3

klassattributet från desamma. Scriptet heter Create Thiessen. Detta script verkar dock inte fungera tillfredställande på ett stort antal punkter.

Efterbearbetningar Skiktet innehåller nu onödigt mycket data, eftersom det på många ställen ligger flera objekt intill varandra med samma värde. Skiktet löses därför upp utifrån åkerklassning. Sedan konverteras data åter till shape och exploderas för att inte innehålla multipartsobjekt. Det interpolerade skiktet överlagras (förening) därefter med det ursprungliga skiktet, modifierat så att det inte innehåller småobjekt och så att det är topologiskt korrekt. Eftersom det är onödigt att förändra åkergraderingen för de ursprungliga objekten får dessa en högre prioritet vid bearbetningen av det resulterande skiktet. Alla objekt som ligger mellan de ursprungliga objekten tilldelas värdet från det interpolerade skiktet. Efteråt löses skiktet återigen upp utifrån jordgradering och exploderas.

Modifiering av jordgradering för gamla m län Jordgraderingsskiktet för gamla m län behöver inte interpoleras, eftersom det från början är graderat heltäckande över det gamla länets landyta. Däremot behöver topologin i det korrigeras, vilket sker i geodatabasformat. Alla överlappningar tas därvid bort och nya objekt skapas i skarvluckor mellan polygoner. Dessa nya objekt elminieras sedan med förhands-inställningar, vilket innebär att de äts upp av