Viktoria Halvars – 920115-5125

Erik Andréasson – 900228-2896

Joakim Jönsson – 891217-5034

Turkmenistan Ett rikt land med en fattig befolkning

1. Innehållsförteckning………………………………………………………………………………………………………………...22. Inledning………..……….………………………………………………………………………………………………………………..3

2.1. Om Turkmenistan….....................................................................................................................32.2. Syfte............................................................................................................................................32.3. Begrepp och teorier.....................................................................................................................32.4. Metod..………………..…………………………………………………………………………………………………………………..5

3. Ekonomin i Turkmenistan.............................................................................................53.1. Inflationens utveckling................................................................................................................53.2. BNP och tillväxt……..…………….………………………..……………………………………………………………………….6

4. Turkmenistans styre......................................................................................................64.1. Politisk historia............................................................................................................................64.2. Aktuell politik.............................................................................................................................74.3 Korruption....................................................................................................................................8

5. Arbetsmarknad och handel med omvärlden……………...………….……………………………………9 5.1 Arbetskraft…………………………………..………….………………………………………………………………………………9 5.2 Naturtillgångar…………………………………….………………………………………………………………………………….10 5.3 Export och import…………………………………….…………………………………………………………………………….10 5.4 Handelsbalansen…………………………………………..…………………………………………………………………………11

6. Turkmenistans levnadsstandard och religion..............................................................11 6.1. Fattigdom i Turkmenistan ………….………………………………………………..………………………………………..11 6.2 Icke-monetär fattigdom……………………………………………………………………..……………………………………12 6.3 Religion och kvinnans ställning i samhället……………….…………………………..……………………………….13

7. Analys...........................................................................................................................147.1 Handelsbalans, arbetskraft och institution..................................................................................147.2 Inflation......................................................................................................................................157.3 BNP o tillväxt.............................................................................................................................167.4 Turenistans styre och korruption…………………………………..…………………………………………………………167.5 Uildning………….……………..………………………………………………..…………………………………………………….17

7.6 Kvinnornas roll i Turkmenistan..................................................................................................18

8. Slutsats.....................................................................................................................................19

9. Referenslista.................................................................................................................20

2

Fakta om Turkmenistan ANTAL INVÅNARE: 5 105 301 (2011)YTA: 488 19 km² (2010)HUVUDSTAD: Ashgabat (947 000 inv. 2010)STATSSKICK: Republik, enhetsstatSTATS-/REGERINGSCHEF: President Kurbanguli BerdimuchammedovVALDELTAGANDE: 96,3 % i presidentvalet 2012ANGRÄNSANDE LÄNDER: Kazakstan, Uzbekistan, Afghanistan, IranFOLKGRUPPER: turkmener 95 %, uzbeker 2 %, ryssar 2 %, övriga (bl a kazaker, tatarer, ukrainare) 1 %SPRÅK: Turkmeniska är officiellt språkBEFOLKNINGSTILLVÄXT: 1,2 (2010)ANTAL FÖDDA BARN PER KVINNA: 2 st (2010)BNP PER PERSON: $ 4 993 (2011)TOTAL BNP: $ 21 074 (2010)BNP TILLVÄXT: 9,4% (2010)JORDBRUKETS ANDEL AV BNP: 12.0 % (2011)INFLATION: 3,9 % (2010)HANDELSBALANS: $ -231 000 000 (1997)VIKTIGASTE EXPORTVAROR: Naturgas, olja, bomull & tyger.STÖRSTA HANDELSPARTNERS: Kina, Ryssland, Ukraina, Turkiet, EU-länder.

Källa:

2. Inledning

2.1. Om Turkmenistan

Turkmenistan är till ytan större än Sverige och består

till 90 % av den väldiga Karakumöknen. I väster finns

en lång kustlinje mot Kaspiska havet, i nordväst

gränsar landet till Kazakstan, i norr till Uzbekistan, i

söder till Iran och i sydöst till Afghanistan. I den

östligaste delen av landet flyter floden Amu-Darja

fram tills den fortsätter in på uzbekiskt område för att

sedan rinna ut i Aralsjön. Turkmenistan använder

floden till att bevattna sina bomullsfält och till följd

av detta är att Aralsjön numera delvis är uttorkad.

Vi har valt att fokusera vårt arbete på Turkmenistans

styre, korruption, ekonomi, religion och handelbalans.

Vi kommer också analysera Turkmenistan utifrån vad

vi lärt oss samt presentera detta i en analys.

2.2. Syfte

Vi kommer att tillämpa de nationalekonomiska teorier

vi lärt oss i kursen Nationalekonomi. Vi skall också

undersöka vilka faktorer som bidragit till

Turkmenistans dåtida och nutida situation och

utveckling. Samt få en ökad förståelse för nationalekonomisk teori eftersom det leder till

bättre förståelse för samhällets och nationalekonomins utveckling i ett land.

2.3. Begrepp och teorier

Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under

en tidsperiod, vanligtvis ett år. Det kan uttryckas som värdet av konsumtion av varor och

tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import. Sedan summeras landets värde av alla

färdiga varor och tjänster som producerats under ett år och då får man fram landets

bruttonationalprodukt. BNP kan också relateras till vad som är ”normalt” eller inte.

3

Avviker BNP från dess trendkurva så uppstår antingen en hög- eller lågkonjunktur

(O’Sullivan et al. 2012).

Handelsbalansen är en del av den

bredare bytesbalansen.

Bytesbalansen är skillnaden mellan

import och export och innehåller

även nettokapitaltransfereringar. Om

handelsbalansen är positiv så får man

ett handelsöverskott vilket resulterar i att landet sparar pengar. Är däremot handelsbalansen

negativ så uppstår ett handelsunderskott vilket innebär att landet kommer att låna pengar från

utlandet (Per-Ola föreläsning 4 april 2013).

Monetär fattigdom innebär att man har en inkomst som är mindre är 2 dollar/dag.

Icke-monetär fattigdom uppstår när landet har en bristande politik och mänskliga rättigheter

samt en låg utbildningsnivå.

Inflation betyder att så gott som alla priser ökar och att konsumenter kan köpa färre varor för

samma mängd pengar. Pengarna minskar alltså i värde. Det kan beskrivas som att om man

alltid handlar samma korg med varor i affären och att det totala priset för den stiger, så

handlar det om inflation. Det vanligaste måttet på inflation är förändringen i

konsumentprisindex, KPI (Riksbanken 2013).

Korruption är missbruk av ämbete eller annan förtroende ställning till egen vinning.

Korruption sker främst genom tagande av mutor eller givande av mutor. Genom lagstiftning

kan man förebygga korruption eftersom det är ineffektivt och kan orsaka rättsosäkerhet i

system i samhället.

Naturresursförbannelsen kan förklaras som att bra tillgång på naturresurser bör öka ett lands

möjligheter till ekonomisk tillväxt men kan även leda till en utträngningseffekt. Detta innebär

att om för stort fokus läggs vid produktion av en vara så finns risk att det tränger undan annan

produktion som bättre skulle ha gynnat den ekonomiska tillväxten i landet (Bigsten 2010).

4

Lågkonjunktur

on

Högkonjunktur

BNP

TID

Institutioner och ekonomisk utveckling

Rodrik (2000) listar grundförutsättningarna för en ekonomisk utveckling

Säker äganderätt

Kontrollerande och reglerande institutioner för exempelvis varor och tjänster

Välfungerande finanspolitiska och penningpolitiska institutioner

Institutioner för någon form av socialförsäkring

Institutioner för konflikthantering (Rodrik 2000 refererad i Bigsten 2010).

2.4. Metod

Vi har först och främst valt att söka efter information om Turkmenistan på Internet eftersom

det är lättillgängligt och relativ uppdaterat, men vi har också använt oss av kurslitteraturen vi

haft i Nationalekonomin. Dock har vi haft en del problem med att hitta bra och uppdaterad

fakta då det inte står mycket om Turkmenistan på Internet. Anledningen till detta är för att

Turkmenistan inte är ett så stort land med en betydande roll i världshandeln. Det är också

många siffror och dokument som hemlighetsstämplat av Regeringen, vilket försvårade vårt

arbete med att hitta fakta.

3. Ekonomin i Turkmenistan

3.1. Inflationens utveckling

Turkmenistan hade i början av 90-talet enorma problem med sin inflation och 1991 när landet

blev självständigt, till 1993 användes fortfarande rubel som valuta. Detta medförde att

inflationen steg upp till tusen procent och 1993 när Turkmenistan införde den nationella

valutan manat var inflationen lika hög som innan på grund av den passiva penningpolitik som

regeringen bedrev.

År 1997 infördes en betydligt skarpare och mer direkt penningpolitik och detta ledde till att

landet fick kontroll över sin inflation. Från år 1998 hade inflationen stabiliserats en aning,

genom att ligga på nivåer på 15 till -3 %. På bilden visas inflationen i Turkmenistan från år

1991 fram till år 2010. Turkmenistan utlandsskuld år 2012 uppgick 429 000 000 USD, då den

utgjorde 25 % av den dåvarande BNP (Wikimedia Foundation, Inc. 2013).

5

Källa: Landguiden.se

3.2. BNP och tillväxt

En annan sak som utgör en stor del av Turkmenistans BNP är gas- och oljeindustrin som står

för mer än 50 %. Tack vare att landet har lyckats utöka sin gasexport till fler länder än till

Ryssland har ekonomin som beskrivits innan fått uppsving på 2000-talet. BNP -tillväxten har

uppvisat en ganska varierad tillväxt sen år 2000 men har sedan stabiliserats på ca 10 % sedan

2006. I bilden nedan ser man Turkmenistans tillväxt från 1991 fram till år 2010 (Wikimedia

Foundation, Inc 2013).

Källa: Landguiden.se

4. Turkmenistans styre

4.1. Politisk historia

Turkmenistan blev självständigt från Sovjetunionen år 1991. Detta efter att det arrangerats en

folkomröstning om områdets självständighet där 94 % röstat för en egen stat. Saparmurat

Nijazov blev Turkmenistans president då han under sovjettiden hade varit högsta ledaren för

6

området. Nijazov styrde landet med en udda personkultur kring sig själv. Han döpte bland

annat om alla veckodagar och månader efter sig själv och sina anhöriga (Bengtsson 2013b).

Nästan hälften av befolkningen hade levt i fattigdom under slutet av 80-talet så till valet året

efter lovade regimen att de skulle förse befolkningen med gratis el, vatten, gas och bröd. De

flesta av löftena hölls och Nijazov omvaldes till president med 99,5 procent av rösterna. 1993

beslutades det att Nijazov skulle sitta kvar på presidentposten tills år 2002. År 1999 gjorde

man en författningsändring som utsåg Nijazov till president på livstid. Samtidigt så fängslades

ledaren för det otillåtna oppositionspartiet Enhet.

Trots Nijazovs maktfullkomlighet så hade han stöd bland delar av folket. Han gav sig själv

titeln turkmenbashi, som betyder alla turkmeners ledare, och framstod som en beskyddare för

turkmenerna. Samtidigt drev han en politik som försämrade välfärden för befolkningen. Han

stängde bland annat ner sjukhus och drog in pensionerna. Nijazov dog plötsligt år 2006 i en

hjärtinfarkt och det var en stor ovisshet om vem som skulle efterträda honom. För första

gången blev det ett val med flera kandidater, men alla var visserligen från Turkmenistans

demokratiska parti. Oppositionskandidaterna diskades då de inte befunnit sig i landet under de

senaste åren. Kurbanguli Berdimuchammedov var premiärminister under Nijazov och blev år

2007 vald till ny president (Bengtsson 2013b).

4.2. Aktuell politik

Det styrande och det enda partiet i Turkmenistan heter Turkmenistans demokratiska parti.

Den sittande presidenten heter Kurbanguli Berdimuchammedov och han har varit president

sedan 2007. Direkt efter att Berdimuchammedov tog över som president började han att

arbeta för att få bort personkulten kring Nijazov. Namnen på månader och veckodagar byttes

tillbaka, pensionen fanns åter igen och sjukhusen på landsbygden öppnades. Han uppmanade

även parlamentetet att tillåta ett flerpartisystem, men vid valet 2008 tilläts endast

representanter från Turkmenistans demokratiska parti att ställa upp. Valdeltagandet var enligt

OSS-övervakare 90 %, medans oppositionen hävdade att endast 30 procent röstade

(Bengtsson 2013a).

År 2009 gjorde sig Berdimuchammedov av med den siste makthavande personen från

Nijazovs tid, vilket sågs som att han tagit de sista stegen från den forna presidenten. Det

verkade på ytan som att landet skulle gå ifrån korruption och förtryck. Detta visade sig bara

vara en bild presidenten gav och landet var snart tillbaka i samma spår som innan, med ökat

förtryck mot oppositionen. Utresa ur landet för medborgare stoppades och pressfriheten

7

minskade ytterligare. I oktober 2011 blev Berdimuchammedov utsedd till Turkmenistans

hjälte av äldrerådet. Denna titel hade Nijazov fått tre gånger under sin tid och

Berdimuchammedov började bli kritiserad för att skapa en personkult kring sig själv, precis

som hans föregångare hade gjort (Bengtsson 2013a).

Inför valet 2012 lade valkommissionen fram ett förslag om att Berdimuchammedov skulle

kunna bli president på livstid. Samtidigt uppmuntrade Berdimuchammedov att andra partier

skulle få ställa upp i valet och uppmanade oppositionsledarna att återvända till Turkmenistan

för valet. Oppositionen avslog erbjudandet då flera av dem blivit dömda till fängelsestraff

som skulle träda i kraft då de återvände till Turkmenistan. Väl vid valet så ställde sju andra

kandidater upp, men Berdimuchammedov lyckades få 97 % av rösterna enligt

valkommissionen (Bengtsson 2013a).

4.3. Korruption

Varje år gör organisationen Transparency International en undersökning om alla länder

angående korruption. De rangordnar alla länder inom en 1-10 skala, desto lägre siffra man får

desto mer korrupt är landet. Turkmenistan fick år 2012 ett betyg på 1.7, detta gör landet till

världens sjätte mest korrupta stat (Transparency International 2013). Turkmenistan är ett land

där mutor är en del i vardagen, mutor löser det mesta. Under Nijazovs tid upptäcktes 3

miljarder US dollar som fanns under hans kontroll i tyska banker (Global Witness 2013). Men

även under Berdimuchmmedovs tid har korruptionen fortsatt. Turkmenistan har dock instiftat

lagar som skall bekämpa korruptionen, men alla dessa lagar har inte verkställts så

korruptionen är fortfarande utbredd. Berdimuchammedov har uttalat sig och sagt att

korruption inte skall tolereras och Turkmenistan är dessutom medlem i FNs konvention mot

korruption sedan 2005. Trots detta har internationella företag upptäckt stor korruption på

regeringsnivå, ofta i form av mutförfrågningar. Detta försvårar för investeringar och handel i

alla sektorer och regioner i landet. Korruptionen är mest utbredd när det rör offentliga

upphandlingar. Regeringen använder inte tydliga policies som främjar konkurrens och

utländska investeringar. Lagar refererar ofta till stadgar som är hemlighetsstämplade och flera

utav dessa stadgar har presidenten själv stiftat. Dessa förordningar sorteras inte efter ämne,

vilket gör det svårt att hitta relevanta hänvisningar. När dessa stadgar används är det därför till

fördel att ha en personlig relation med regeringstjänstemän som kan underlätta fallet (Global

Security 2013).

8

Korruptionen i Turkmenistan är systemöverskridande, alla sektorer i landet är korrumperade.

I Turkmenistan skall all utbildning vara gratis, men trots detta kostar det mellan 500-1000 US

dollar att få ditt barn inskrivet på en kommunal skola. Om du vill att ditt barn skall gå på en

högt ansedd skola som undervisar engelska kostar detta mellan 6000-15000 US dollar.

Angående privata företag så måste de betala stora summor i mutor. Exempelvis så kostar det

mellan 6000-10000 US dollar att registrera ett företag i landet. Företag måste även betala

mellan 1000-5000 US dollar i mutor för att få tag på de certifikat som tillåter dem att använda

vissa maskiner (Global Security 2013).

Ledarna av Turkmenistans polismyndighet samt andra myndigheter gör väldigt lite för att ta i

tu med den utbredda korruptionen. President Berdimuhamedov har aldrig talat officiellt om

anti-korruptionsåtgärder. För att få bukt på korruptionen krävs politisk vilja, oberoende

inspektörer samt att allmänheten slutar att bidra till korruptionen. I dagsläget har dock inte

den turkmenska regeringen erkänt att korruption är ett problem (Global Security 2013).

5. Arbetsmarknad och handel med omvärlden

5.1. Arbetskraft

Enligt Turkmenistan är korruption inget problem och det är inte heller arbetslösheten då den

turkmenska regeringen anser att arbetslöshet inte existerar i landet. Detta rapporteras dock

vara en ytterst skev bild av verkligheten (Bengtsson 2011) och om man skall se på oberoende

internationella källor så beräknas arbetslösheten vara så hög som 60% (CIA 2004). Den höga

arbetslösheten beror dels på landets oförmåga att utbilda sin befolkning samt en snabb

expansion av befolkning i arbetsför ålder (NE 2013).

Även om arbetslösheten är hög bland invånarna i Turkmenistan arbetar många utlänningar i

landet. Detta beror på bristen av yrkesutbildad inhemsk arbetskraft. Självförsörjande

jordbrukare är en viktig del av livet på landsbygden. Det beräknas att över hälften av alla

invånare lever på jordbruk, det vill säga för att få mat för dagen. Resten livnär sig på

serviceyrken och industriarbeten (Bengtsson 2011a).

9

5.2. Naturtillgångar

Turkmenistan har stora naturtillgångar i naturgas och olja, dessa står ensamma för ungefär 85

procent av den totala exporten. Landet har den tredje eller fjärde största beräknade reserven av

naturgas och producerar ungefär 70 miljarder kubikmeter naturgas per år (BBC 2012). De

hämmas dock av omoderna transportmöjligheter, vilket hållit tillbaka en ökning av exporten.

Turkmenistan angränsar till Kaspiska havet, vilket även Iran, Azerbajdzjan, Ryssland och

Kazakstan gör. Oljetillgångarna i Kaspiska havet är stora. Men på grund av ägandetvist

mellan de omnämnda länderna och dåligt med lämpliga ledningar att exportera oljan har

exploateringen gått långsamt. Turkmenistan skrev 2010 avtal med tre amerikanska bolag om

rätten att utvinna olja i den turkmenska delen av Kaspiska havet. De har dock en brist på

raffinaderier i landet för förädling av olja innan export (Bengtsson 2011c).

5.3. Export och import

Som en före detta Sovjetstat har Turkmenistan uppehållit en stor handel med Ryssland, och

merparten av naturgasexporten är till ryssarna. På senare år har dock turkmenerna försökt att

utvidga sina möjligheter och börjat förhandla med fler länder om sin naturgasexport. De

värnar om sin självständighet och vill inte bli helt beroende av Ryssland. Därför har nya

moderna rörledningar byggts till Kina, via Uzbekistan och Kazakstan samt den senaste till

Iran (Bengtsson 2011b). Kina väntas bli den största köparen av naturgas de närmaste åren,

något som den nybyggda rörledningen möjliggjort. De närmaste decennierna planeras

ytterligare utbyggnationer av gasledningar, däribland till Indien och Sydkorea. Vilket främjar

en fortsatt stor export av naturgas. År 2012 uppmätte man den största exporten i

Turkmenistans historia, med lite drygt 14,3 miljarder dollar. Vilket kan jämföras med den

största importen de gjorde samma år, på lite drygt 13,3 miljarder dollar (Tradingeconomics

2012). Importen består till stor del av järn och stålrör, tunga anläggningsmaskiner och

transportfordon, främst från Ryssland, Turkiet och Kina (Bengtsson 2011c). Varför importen

består av detta är för att Turkmenistans verkstadsindustri är betydligt underutvecklad och

liten.

10

5.4. Handelsbalansen

När Turkmenistan blev självständigt 1991 hade de under sina 10 första år i självständighet ett

återkommande handelsbalansunderskott. Detta beror dels på deras outvecklade rörledningar

som byggdes under sovjettiden samt de stora variationerna i råvarupriser. En annan

bidragande orsak är att Ryssland hade mer eller mindre monopol på naturgasfyndigheterna.

Två tredjedelar av exporten går till ryska Gazprom, som innan år 2006 importerade

naturgasen väldigt billigt och senare sålde den väsentligt dyrare. Efter september år 2006 kom

de två länderna dock överens om att Gazprom skulle betala 54 procent mer för naturgasen

(BBC 2012). Sedan millennieskiftet har Turkmenistans handelsbalans stigit gradvis på grund

av utvecklad teknik och bättre avtal. Det nytecknade avtalet med Gazprom år 2006 bidrog till

att man nådde en all time high på lite drygt 6.7 miljarder dollar år 2007. Två år senare gjorde

Turkmenistan en rekordlåg notering när de fick ett handelsbalansunderskott på – 1.8 miljarder

dollar. Säkerligen till följd av finanskrisen som orsakade en lägre efterfrågan på

Turkmenistans handelsbalans (Tradingeconomics 2012b)

6. Turkmenistans levnadsstandard och religion

6.1. Fattigdom i Turkmenistan

Som vi tidigare nämnt har BNP ökat de senaste åren, men det betyder inte att välfärden för

invånare har gjort det. Levnadsstandarden i Turkmenistan har nämligen formats av tre

huvudfaktorer (Xian Yea, Michael Mills (2001); arvet av det sovjetiska systemet, den

allvarliga ekonomiska nedgången under 1990-talet och den strategi och politiken som antagits

11

av den Turkmeniska regeringen.

Det första som formade ekonomin var det sovjetiska systemet; Turkmenistans gynnades av

många landvinningar och det sovjetiska systemet och dess BNP/capita år 1991 beräknas varit

ungefär $ 3450 i köpkraftspararitet termer. Innan 1991 var levnadsstandarden inte heller

speciellt hög och ungefär 12 procent av befolkningen ansågs leva i monetär fattigdom

eftersom de hade en inkomstnivå under existensminimum.

År 1991 när Turkmenistan blev självständigt följde en ekonomisk nedgång. Den upplevdes

rasa under hela 1990-talet och 1998 ansågs BNP sjunkit från $ 3450 till $ 660. Dock så är det

svårt att mäta fattigdom men i det här fallet så har Världsbanken gått efter att använda

kriteriet $ 2.15 PPP per dag och med hänsyn till alla former av inkomsten uppskattade

Världsbanken då att endast 7 % levde i fattigdom. Det tog Turkmenistan till en sjunde plats

jämfört med länderna från det forna Sovjet. Men enligt Världsbanken senaste rapport så har

ekonomin börjat återhämta sig. På grund av återupptagande av försäljning av gas till Ryssland

och mer export av bomull och olja så har levnadsstandarden förbättras något.

Nuvarande metoder och regeringspolitik försöker ständigt förbättra levnadsstandarden för

invånarna i Turkmenistan. För att försöka säkerhetsställa en god levnadsstandard så skall

nivåerna av subventioneringen av basvaror vara av högsta nivå. Vatten, gas, bränsle, mjöl

samt sociala tjänster skall vara så nära gratis som möjligt för invånarna i Turkmenistan. Allt

för att förbättra levnadsstandarden för invånarna i landet.

6.2. Icke-monetär fattigdom

Regeringen försöker som sagt förbättra den monetära fattigdomen men trots detta lever

betydligt fler i icke-monetär fattigdom.

När Turkmenistan var under Sovjetunionens styre infördes skolplikt vilket ledde till att ett

sekulariserat skolväsen byggddes upp i landet (Bengtsson 2011g). Idag är dock

utbildningsväsendet i det självständiga Turkmenistan bristfälligt och det råder ett stort

underskott på kvalificerade lärare och resurser. Undervisning på ryska och uzbekiska har

upphört och all undervisning är numera på turkmenska. En följd av detta är att

minoritetsspråkiga klasser har fått stänga ner. Det har skett många nedskärningar inom

utbildningssektorn och standarden i grundskolan har försämrats samtidigt som skolgången har

12

blivit kortare. Utbildningssystemet är starkt centralstyrt och hårt kontrollerat av regering och

lärarkår.

Universitetsutbildningen sker numera också bara på turkmeniska som i sin tur har till en

sjunkande kvalitet och mindre antal intagna på universitetet. Från år 2002 blev utbildningen

vid statliga universitet avgiftsbelagd, vilket har resulterat i att många studenter har blivit

uteslutna från utbildningen.

Tillsammans med ett hårt kontrollerat informationsflöde, stängda bibliotek och en begränsad

tillgång på tidningar och litteratur har utbildningsnivå i Turkmenistan lett till en allmän

tillbakagång. Men efter Nijazovs död 2006 kom detta att ändras en aning och 2008

meddelande myndigheterna att större resurser skulle satsas på utbildningssektorn för att

försöka tappa igen bristen på högutbildade människor.

Bristande sjukvård är ännu ett exempel på icke-monetär fattigdom och 1920 infördes en

avgiftsfri hälso- och sjukvård i Turkmenistan. Den kom dock att avskaffas 1991 när

Turkmenistan blev självständigt. Följderna av detta blev att standarden på sjukvården sjönk

och att hälsan hos invånarna försämrades. Bristen på utbildad vårdpersonal, medicinsk

utrustning och läkemedel växte samtidigt som hälsan hos de turkmenska invånarna blev

sämre.

6.3. Religion och kvinnans ställning i samhället

Islam har sedan länge varit den främsta religionen i Turkmenistan (Bengtsson, 2011h). En

förändring kom under Sovjettiden då det bedrevs en stark ateistisk propaganda för att utrota

Islam, regeringen rev moskéer och förbjöd Koranen. Men Islam levde kvar, bedrevs i

hemlighet genom underjordiska Islamistiska rörelser och när Sovjet upplöstes så fick Islam ett

rejält uppsving.

Turkmenistan anser sig vara ett land med religionsfrihet och den turkmenska regimen har inte

tillåtit något inflytande över politiken från Islam. Påståendet om religionsfrihet är dock lätt att

ifrågasätta då alla religiösa församlingar måste registreras hos myndigheterna. Detta är en ny

lag då man innan 2004 var ännu strängare och tillät inte något annat än sunnimuslimska och

ryskortodoxa församlingar. Majoriteten i Turkmenistan idag är sunnimuslimer men det finns

13

även en shiamuslimsk minoritet. Ca 9 procent av befolkningen tillhör även den rysk ortodoxa

religionen men större delen utvandrade efter Sovjets upplösning.

Religionens påverkan på den kvinnans ställning har en stor betydelse då kvinnor har en

underordnad status inom Islam. Det förekommer mycket våld i hemmen mot kvinnor som inte

får någon uppmärksamhet från myndigheterna eller i den allmänna debatten i samhället.

Myndigheterna arbetar hårt för att gömma de mörkare sidorna av samhället och kvinnornas

roll är en stor del av detta. Islam anser att männen är de som ska jobba och kvinnan ska stanna

hemma. Det finns kvinnor som är så kallade ”liberala muslimer” eller ”muslimska feminister”

och de anser att kvinnan ska få arbeta och ha en mer jämställd roll med männen i samhället

och arbetslivet. På högre befattningar inom statlig förvaltning är kvinnor tydligt

underrepresenterade och merparten av de kvinnor som arbetar gör det inom lågavlönade

arbeten inom utbildning och sjukvård. Inom dessa arbeten är påverkan på ekonomin eller

politiken väldigt liten.

7. Analys

7.1. Handelsbalans, arbetskraft och institutioner

Något som haft en betydligt bättre inverkan på ekonomi är att Turkmenistan har fått bukt med

sina handelsbalansunderskott och visar numera goda siffror. Med sina stora källor till naturgas

väntas exporten förbli fortsatt stor. De har byggt moderna rörledningar som kan förse ett

flertal länder med energi.

Den nationalekonomiska teorin säger att ett lands import skall finansieras med landets export.

Något som Turkmenistan lyckats göra under det senaste årtiondet. Turkmenistan som land

visar upp siffror som skulle göra vilken västerländsk stat som helst nöjda. Men frågan man

kan ställa sig är om det endast är societeten som åtnjuter fördelarna med en stor reserv av

kapital. De stora handelsbalansöverskotten verkar inte hjälpa den stora andelen fattiga i

landet. Regeringen satsar på stora och ståtliga byggnader för att ge ett intryck av att landet är

något utöver det vanliga. Men klyftorna bara växer och lönerna för de miljontals jordbrukare

som landet befolkas av är fortsatt låga.

Energiutvinning som exporten till störst del består av kräver inte mycket arbetskraft. Så även

om Turkmenistans regering tecknar avtal med Ryssland, Kina och Iran för åtskilliga miljoner

tjänar inte lokalbefolkningen mycket på det.

14

Som teorin om naturresursförbannelsen säger så tränger deras stora reserv av dyra

naturresurser undan möjligheten och viljan från regeringen att satsa på annat. Det visas tydligt

hur naturresursrikedomen har ett starkt samband med deras höga siffra av arbetslöshet. Det

finns gott om exempel på länder som kan ta tillvara på sina dyra naturresurser och samtidigt

utveckla sin ekonomi. Två av dessa länder är Norge med sin olja och Kanada med sitt uran

och sina mineraler. Något som dessa länder har gemensamt är en grundläggande demokrati

och fungerande institutioner. De nämnda länderna bevisar att det går att leda ett land med

stora naturresurser. Såvida demokratin är tillräckligt stark lyckas man även få bukt med sina

problem gällande stor andel fattiga. Demokratin i Turkmenistan är däremot inte som en

demokrati bör se ut. De ledande personerna utlovar förändringar, som flerpartisystem och

marknadsekonomi. Men det förefaller sig mer som tomma löften eftersom väldigt lite

förändras. Som vi beskrev i teorin finns det ett antal institutionella förutsättningar för

ekonomisk utveckling. Exempelvis kontrollerande institutioner för varor, tjänster och arbete

är i princip obefintliga. I Turkmenistan är det istället i huvudsak regeringen som styr över

dessa områden. Deras förstatligande omöjliggör oberoende institutioner att utvecklas. I

Sverige ser man diverse bidrag som en självklarhet vid arbetslöshet, d.v.s. en

socialförsäkringsinstitution. I Turkmenistan är verkligheten en helt annan. Vid arbetslöshet

får man finna en egen väg att försörja sig på.

7.2. Inflationen

Turkmenistan inflation har varierat stort sedan de blev självständiga år 1991. Om jämförelser

görs gentemot exempelvis Sverige som har haft en stabil ekonomi de senaste tjugo åren tack

vare att inflationen i landet legat på pålitliga nivåer, så märks det tydligt att Turkmenistan har

haft instabila nivåer när det kommer till inflation, vilket har medfört att deras ekonomi har

varit osäker. Sverige har fört en ansvarsfull penningpolitik från regeringen och riksbanken

under en långtid för att uppnå de stadiga nivåerna, vilket Turkmenistan inte har gjort.

De senaste två till tre åren har inflationen i Turkmenistan vandrat från 14.2 till -2.7 och

slutligen hamnat på 3.6. Vilket medför en instabil ekonomi i västerländska mått och landet

förlitar sig på att gasreserverna och bomullsindustrin ska medföra stabilitet och en bra välfärd.

Men utan en ansvarsfull och bra penningpolitik blir detta svårt att uppnå. På grund av den

stora utlandsskulden och relativt instabila och underutvecklade ekonomin bör inte det

utländska intresset vara högt för att göra investeringar i landet. Tack vare sina enorma

gasreserver är länder intresserade av att investera och det är det som bidrar till en bra tillväxt i

15

landet. Att Turkmenistans inte förvaltat detta intresse handlar om att regeringen själva vill ha

kontrollen, men inte kunnat bygga tillräckligt med raffinaderier för gasproduktionen och då

inte kunnat möta den utländska efterfrågan fullt ut. Därför vill utländska företag investera och

hjälpa till att utvinna gasen, men regeringen är än så länge inte öppna för att släppa in

utländska företag i gasproduktionen utan istället tillåts de investera i annat.

Banksystemet i landet är helt förstatligat, det orsakar i sin tur att det ekonomiska hjulet i

landet rullar långsamt. 95 % av alla lån som bankerna gör går till statliga företag, detta visar

tydligt hur dåligt tillväxten gynnar befolkningen.

7.3. BNP och tillväxt

Ovan nämndes en negativ sak med statliga banker men det finns också positiva sidor av det.

När finanskriser år 2008 ägde rum blev inte Turkmenistan särskilt påverkade av detta då deras

banker är statlig ägda. De har lite av sitt kapital i utländska obligationer och har istället

mycket av det utlånade kapitalet gått till statliga bolag, framförallt statliga byggbolag som har

genomfört omfattande renoveringar av landets städer.

För att Turkmenistan skall uppnå ekonomisk framtida stabilitet bör deras inflation ligga på ca

två-tre procent vilket är EU:s mål, att deras ekonomiska tillväxt fortsätter, omfattande

investeringar i turkmenernas human kapital krävs för att höja kompetensen bland personalen i

industrierna, öppna upp sin ekonomi för utländska företag som vill investera i

naturgasproduktionen, underlätta för turkmener att öppna egna företag, aktivt arbeta för att få

ner fattigdomen och arbetslösheten i landet. Även att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik

är viktigt för att kunna ha god kontroll på budgetunderskotten och de utländska

statsskulderna.

7.4. Turkmenistans styre och korruption

Det kan vara mycket svårt för ett land att bedriva en stabil ekonomisk politik och många saker

kan spela stor roll. Ett exempel är korruption, och en utbredd sådan skadar ett land på många

olika nivåer. Korruptionen fördjupar fattigdomen i ett land, skadar den ekonomiska tillväxten,

handeln skadas, utländska företag drar sig från att investera i landet och den hämmar även den

fria konkurrensen i landet. I Turkmenistan finns det ingen riktig fri konkurrens, en anledning

till detta är de stadgar som president Berdimuchmmedov har stiftat. Dessa stadgar gör så

företag inte konkurrerar på samma villkor. Turkmenistan kan ses som ett land med hög

korruption med tanke på måtten som Transparency International tagit fram, där Turkmenistan

16

låg på sjätteplats ifrån botten. Dessutom ses korruptionen i alla de avgifter som finns för att

bland annat starta företag och bruka maskiner. Att mutor underlättar olika procedurer är ett

tydligt tecken på att Turkmenistan har en utbredd korruption i landet. Ett land som är svårt

drabbat av korruption har svårt att få en fungerande ekonomi, dels på grund av konkurrensen

där regimen i många fall har egenintressen i de större företagen och mer än gärna gynnar sig

själv och tillika både försvårar externt inflöde av kapital från utländska investerare. Stora

globala företag som vill etablera sig i Turkmenistan kan då inte motivera detta på grund av att

de förväntas betala ut mutor för olika tillstånd samt att företaget har det svårt att fungera om

de inte kan konkurrera på liknande villkor. Viljan att investera i landet riskerar att hämmas då

mutor kan komma att krävas för att investeringarna ens ska bli genomförbara, något som i

många fall riskerar att skrämma bort större, internationella företag som inte vill riskera sin

goodwill genom att dras in i mutskandaler. Istället väljer dessa företag i många fall att avstå

investeringar i landet. Korruption i form av mutor påverkar ekonomin genom att dessa pengar

aldrig når fram till några officiella siffror, utan hamnar direkt i fickorna på makthavare. På

detta sätt kan pengar förskingras och ha en negativ påverkan på landets ekonomi.

7.5. Utbildning

En annan sak som kan ha en negativ påverkan på landet är ekonomi är humankapitalen som

Turkmenistan måste se till att förbättra för att tillväxten i landet skall öka. Främst inom

utbildningssektorn. I Sverige satsar vi mycket på utbildning och skolor och universitet får

statliga bidrag för att kunna finansiera sig. Tack vare det, är det gratis att gå i skolan i Sverige

och vem som helst kan studera vid högre nivåer, det enda man behöver betala är litteraturen.

Genom att satsa på utbildningssektorn kommer fler invånare att ha högre utbildningsnivåer

vilket i sin tur leder till att humankapitalet förbättras och i sin tur kan leda till tillväxt. I

Turkmenistan skall det vara gratis att studera men eftersom korruption är ett återkommande

fenomen får man betala höga summor pengar, för att kunna muta sig till en plats på ett

universitet eller grundskola. Följderna av detta är att det hämmar utbildningar och eftersom

det är dyrt är det inte många som kan studera i det ”fattiga” landet Turkmenistan. Bara de som

har gott om pengar har möjligheten att göra detta. Det är också väldigt svårt att ta lån i

Turkmenistan och på grund av det kan man inte heller studera om man inte har några pengar

för tillfället. Det är redan stor brist på utbildade människor i Turkmenistan och om regeringen

inte gör något åt det kommer det att eka tomt på dem inom en snar framtid och landet kommer

att vara tillbaka på ruta ett.

17

7.6. Kvinnornas roll i Turkmenistan

Större delen av kvinnorna i Turkmenistan arbetar inte utan enligt de Islamistiska könsrollerna

så ska kvinnan stanna hemma och ta hand om hushållet och barnen. Mannen är ofta kvinnans

förmyndare och försörjare, och det är då mannen som ska arbeta för sin familj. Om valet att

inte arbeta är själv valt av majoriteten av kvinnorna eller på grund av Islams påverkan på

samhället och arbetslivet kan vara svårt att avgöra men antagligen beror det på både och.

Vad man ser är att dessa kvinnor ofta har svårt att få jobb och ta sig till fram i arbetslivet och

då att försörja sig ekonomiskt. Kvinnorna blir ofta bortprioriterade och har väldigt svårt att få

högre och eftertraktade positioner i arbetslivet. Detta kan vara ett problem för utvecklingen i

landet, såväl social som ekonomisk utveckling.

På grund av att kvinnor inom Islam inte bör arbeta och majoriteten av dem inte gör det så

skapar det svårigheter för kvinnor som vill gå mot strömmen och ge sig ut i arbetslivet. Det

blir ovanligt med kvinnor inom de flesta branscher och många arbetsgivare blir återhållsamma

när det kommer till att anställa och befordra kvinnor. Många kvinnor inom Turkmenistans

arbetsliv får inte ens chansen att visa vad de är kapabla till och de som får de ges ändå inte

samma möjligheter som en man. Diskriminering av kvinnor är alltså vanligt i Turkmenistan

och många kvinnor som rest dit i affärs eller politiskt syfte har rapporterat att de blivit

diskriminerade av de ledande männen de vart i kontakt med.

Vad gäller kvinnors påverkan på den ekonomiska utvecklingen i Turkmenistan så finns det

inte mycket att berätta, historiskt så är det nästan helt uteslutande männen som varit aktiva

inom såväl ekonomin som politiken.

Eftersom utbildning är en så oprioriterad sektor så är det inte vanligt att man får möjligheten

att utbilda sig. Det är också så att just kvinnor har stora begränsningar i att få platser till högre

utbildningar, när en familj väl satsar på att skaffa en familjemedlem utbildning så är männen

betydligt överprioriterade. Detta leder till hinder för kvinnor att utvecklas och förändra sin

position inom samhället och arbetslivet. Det hämmar dem då från att kunna få kunskap om

både politik och ekonomi så att de får vara med som beslutsfattare och kunna påverka

ekonomin.

Religionen och kvinnans ställning i samhället i Turkmenistan har alltså stor koppling till

18

varandra, och de både har stor påverkan på hur politiken bedrivs såväl som hur samhället och

ekonomin ser ut. Kvinnans ställning kan ha en viss påverkan på Turkmenistans ekonomi, men

i så fall främst genom att kvinnan lyser med sin frånvaro. Exakt hur detta påverkar ekonomin

kan dock vara svårt att säga. Men ett land som har både bristande mänskliga rättigheter och ett

starkt förtryck av kvinnor är ofta så starkt påverkade av detta socialt att det lyser igenom i alla

sektorer av samhället. Så det är inte särskilt långsökt att dra slutsatsen att landets ekonomiska

utveckling också kommer till att påverkas negativt av detta. Landet kan vara i behov av att

skapa samhälleliga och sociala förändringar för att stärka kvinnans ställning, minska

diskriminering och förbättra de mänskliga rättigheterna innan utveckling i politiska och då

ekonomiska sektorer kan uppnås.

8. Slutsats

Efter att ha skrivit denna uppsats har vi fått en inblick i ett land som är extremt orättvist. Även

om de har stora naturresurser och en stor möjlighet att öka sin BNP, så går det inte att bortse

från att fattigdomen är stor och att endast makten gynnas av det. Makthavarna har ett väldigt

stort egen intresse och detta gör så landet får det svårt att utvecklas både ekonomiskt och

socialt. Korruptionen är en del i vardagen, och det görs väldigt lite för att motverka detta. Så

länge regimen inte anser att korruptionen är ett problem kommer Turkmenistan aldrig få bukt

med sin fattigdom. När man tittar på ett land som Turkmenistan får man perspektiv på saker

och ting och inser hur bra vi har det här i Sverige. I media här hemma får vi numera ofta höra

hur svenska ungdomar forsas in i arbetslöshet efter sin utbildning. Anledningen till detta är att

vi i Sverige har sett det som en självklarhet att få ett arbete efter färdiggjord utbildning.

Jämför man det med Turkmenistans siffror från oberoende källor ses Sveriges arbetslöshet

som en droppe i havet. Som sagt, Turkmenistans nuvarande styre gynnar endast den yttersta

eliten i samhället. Klyftorna mellan fattiga och rika är extremt stor. Så skall man som land

accepteras av omvärlden bör man göra stora förändringar.

19

9. Referenslista

BBC (2012), Turkmenistan ProfileTillgänglig: http://www.bbc.co.uk/news/world-asia-16094646 [2013-05-22]

Bengtsson, Arne (2013a). Turkmenistan, aktuell politikTillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Turkmenistan/Aktuell-Politik [2013-05-28]

Bengtsson, Arne (2013b), Turkmenistan, modern historia Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Turkmenistan/Modern-Historia [2013-05-26]

Bengtsson, Arne (2011c), Turkmenistan, arbetsmarknadTillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Turkmenistan/Arbetsmarknad[2013-05-24]

Bengtsson, Arne (2011d), Turkmenistan, naturtillgångarTillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Turkmenistan/Naturtillgangar-Energi[2013-05-24]

Bengtsson, Arne (2011e), Turkmenistan, utrikeshandelTillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Turkmenistan/Utrikeshandel [2013-05-24]

Bengtsson, Arne (2013f), Turkmenistan, ekonomi. Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Turkmenistan/Ekonomi [2013-05-25]

Bengtsson, Arne (2011g) Turkmenistan, sociala förhållandenTillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Turkmenistan/Sociala-Forhallanden [2013-05-25]

Bengtsson, Arne (2011h) Turkmenistan, religion Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Turkmenistan/Religion [2013-05-25]

CIA (2004), Unemployment rateTillgänglig: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2129rank.html [2013-05-22]

Global Security (2013). Turkmenistan – Corruption Tillgänglig: http://www.globalsecurity.org/military/world/centralasia/turkmen-corruption.htm [2013-05-26]

20

Global Witness (2013). It’s a Gas – Funny Business in the Turkmen-Ukraine Gas TradeTillgänglig: http://www.globalwitness.org/sites/default/files/library/its_a_gas_april_2006_lowres.pdf [2013-05-26]

Ingvar Svanberg (2013) Utbildning Tillgänglig: http://www.ne.se/turkmenistan/utbildning [2013-05-22]

NE (2013), Sociala förhållandenTillgänglig: http://www.ne.se/turkmenistan/sociala-förhållanden [2013-05-22]

Transparency International (2013). Corruption by Country / TerritoryTillgänglig: http://www.transparency.org/country#TKM [2013-05-26]

Tradingeconomics (2012a), Turkmenistan, exportTillgänglig: http://www.tradingeconomics.com/turkmenistan/exports [2013-05-24]

Tradingeconomics (2012b), Turkmenistan, balance of tradeTillgänglig: http://www.tradingeconomics.com/turkmenistan/balance-of-trade [2013-05-24]

Riksbanken (2012), Penningpolitik. Tillgänglig: http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Inflation/Vad-ar-inflation/ [2013-05-25]

Wikimedia Foundation, Inc. (2013), Economy of Turkmenistan – Inflation. Tillgänglig: http://en.wikipedia.org/wiki/Economy_of_Turkmenistan [2013-05-25]

Xian Yea, Michael Mills (2001), A profile of living standards in Turkmenistan Tillgänglig: http://www-wds.worldbank.org/external/default/WDSContentServer/WDSP/IB/2001/01/26/000094946_01011305322370/Rendered/PDF/multi_page.pdf [2013-05-22]

21